Falkenbergska kvarnen Samrådsunderlag för ombyggnad av Falkenbergska kvarnen i Svartån, Västerås kommun

Transkript

1 Samrådsunderlag för ombyggnad av Falkenbergska kvarnen i

2 Samrådsunderlag för ombyggnad av i Svartån, Västerås kommun Beställare: Västerås Stad, Tekniska Beställarens representant: Susanna Hansen Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Stortorget Örebro Alexander Segersäll Axel Emanuelsson, Elin Andersson, Linus Pehrson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: c:\users\johlin\desktop\1. me projekt\svartån\myndighetssamråd\samrådsunderlag \samrådsunderlag falkenbergska kvarnen jl.docx Johan Lind och Susanna Hansen Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt

3 3 (34) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Orientering Administrativa uppgifter Höjd- och koordinatsystem Lokalisering och rådighet Områdets historik Gällande tillstånd och vattenhushållning Foton Vattenanläggningar i området Planerade åtgärder Sammanfattning Planerad ombyggnad Berörda fastigheter och anläggningar Vattenhushållning Områdesbeskrivning Hydrologi och geologi Planförhållanden och skyddade områden Vattenmiljö och fiskfauna Miljökvalitetsnormer vatten Kulturmiljö Risk och sårbarhet Konsekvensbeskrivning Hydrologi och geologi Planförhållanden och skyddade områden Vattenmiljö och fiskfauna Miljökvalitetsnormer för vatten Kulturmiljö Risk och sårbarhet Alternativåtgärder Förslag upplägg för kommande MKB Referenser Samrådsunderlag för ombyggnad av i

4 4 (34) Bilagor till samrådsunderlag 1A. Befintlig utformning Falkenbergska PLAN 2A. Ombyggnad PLAN 2B. Ombyggnad SEKTION 3A. Översiktskarta 4A. Fastighetskarta 5A. Förslag till samrådskrets Samrådsunderlag för ombyggnad av i

5 5 (34) 1 Bakgrund och syfte, som även benämns Västerås kvarn, är belägen vid Svartån, i den nordvästra delen av Västerås innerstad och utgör det andra vandringshindret för uppvandrande fisk från Mälaren. Västerås Stad är ägare av Falkenbergska kvarnen och avser att ansöka om tillstånd för ombyggnad av regleringsdammen så att denna till stor del blir självreglerande och en fri passage för både upp- och nedvandrande fisk möjliggörs för Svartåns och Mälarens alla naturligt förekommande arter. Ombyggnaden innebär att delar av dämningsområdet ersätts av en ny strömmiljö med lek- och uppväxtområden för fisk. Förslaget har utformats med målet att befintlig vattenhushållning vid inte ska påverkas. Samverkansgruppen för fria vandringsvägar i Svartån, bestående av Mälarenergi AB, Västerås Stad och Länsstyrelsen Västmanlands län, verkar för fria vandringsvägar i nedre delarna av Svartån. Det övergripande syftet med projektet är att skapa fria vandringsvägar mellan Svartån och Mälaren, samt tillgängliggöra och om möjligt restaurera de ström- och forssträckor som förekommer i vattendraget. Samverkansgruppen har under flera års tid, inom ramen för ett LONA-projekt, utrett möjligheterna att anlägga faunapassager vid vandringshinder i nedre Svartån. Omfattande förstudier och åtgärdsalternativ har upprättats och slutligen utmynnat i åtgärdsförslag. Projektet har nu övergått i en ny fas där Västerås Stad gemensamt med Mälarenergi AB, kommer att ansöka om tillstånd för genomförande av flera åtgärder, bl.a. biotopvårdsåtgärder nedströms Skultuna kraftverk, en ny fiskväg och skydd för nedvandrande fisk vid Turbinbrons vattenkraftverk, samt föreliggande ombyggnad vid. Planerade investeringar finns med i en ansökan till EU om medfinansiering (LIFE- IP) och enligt denna tidplan ska åtgärder vid Turbinbron genomföras under 2018, och åtgärder vid genomföras under Detta medför en intensiv tillståndsprocess och projekteringsskede under framförallt Åtgärderna bedöms vara viktigt steg i arbetet med att nå vattendirektivets krav på god ekologisk status och i linje med miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. Föreliggande samrådsunderlag beskriver de planerade åtgärderna vid och utgör grund för det samråd som ska ske enligt 6 kap. miljöbalken inför upprättande av den Samrådsunderlag för ombyggnad av i

6 6 (34) miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska biläggas tillståndsansökan enligt 11 kap miljöbalken till mark- och miljödomstolen. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

7 7 (34) 2 Orientering 2.1 Administrativa uppgifter Anläggningsnamn (Västerås kvarn) Fastighetsbeteckning Västerås 1:11, Karlslund 3, Västerås 1:209 Verksamhetsutövare Västerås Stad Organisationsnummer Postadress Telefon Kontaktperson Län Kommun Tillsynsmyndighet Västerås Stad, Stadshuset, Västerås Susanna Hansen Västmanlands län Västerås Länsstyrelsen Västmanland 2.2 Höjd- och koordinatsystem Samtliga höjdangivelser i detta samrådsunderlag hänför sig till Västerås lokala höjdsystem. Höjder i Västerås lokala höjdsystem motsvarar höjder i RH ,263 meter. 2.3 Lokalisering och rådighet (Västerås kvarn) är belägen på Svartåns östra strand i den nordvästra delen av Västerås innerstad. Svartåns vattensystem tillhör Norrströms huvudavrinningsområde och mynnar i Mälaren vid Västerås., inkluderat kvarnbyggnad och dammanläggning, ägs av Västerås Stad. Vänstra landfästet samt vattenområde på åns vänstra sida är belägna på fastigheterna Västerås 1:11, Västerås 1:215 och Karlslund 3. Höger dammfäste och vattenområde på åns högra sida ligger på fastigheten Västerås 1:209. Samtliga fastigheter ägs av Västerås stad. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

8 8 (34) Figur 1. Översikt över vandringshinder i nedre Svartån, mellan Skultuna och sjön Mälaren. Källa: Länsstyrelsen Västmanlands län och Lantmäteriet. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

9 9 (34) Figur 2. Fastighetskarta över området vid samt arbetsområde för planerade åtgärder (röd linje). Källa: Lantmäteriet. 2.4 Områdets historik har gamla anor och bedöms hysa höga kulturmiljövärden. Kvarnbyggnaden är upptagen i fornminnesregistret (Västerås 359:1) och har ägts av ätten Falkenberg sedan 1700-talet men är förmodligen betydligt äldre. Kvarnen byggdes om till sin nuvarande omfattning under 1890-talet då den bl.a. utrustades med sex turbiner från Arboga Mekaniska verkstad. Kvarnanläggningen som drevs fram till 1968 har bevarats i sin helhet med uthus och kvarngård. Idag sker ingen kraftproduktion vid. Kvarnbyggnaden är till det yttre relativt välbevarad men är interiört sett helt förändrad. Idag fungerar byggnaden som restaurang och kontor. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

10 10 (34) 2.5 Gällande tillstånd och vattenhushållning Lagligförklaring av dammen skedde genom dom den 27 februari 1987, då tillstånd även meddelades till anläggande av ett nytt kraftverk. Tillståndet togs inte i anspråk men ombyggnad av dammen skedde enligt dom meddelad den 2 september 1988 och dammen har därvid moderniserats och tidigare spettluckor ersatts med en planlucka och två klaffluckor vilka regleras med nivåautomatik. För anläggningen gäller domarna AD 17/1924, DVA 6 i VA 44/86 och DVA 64 i VA 31/88. Dämnings- och sänkningsgräns är resp Normalvattenytan ska så långt som är möjligt eftersträvas. Vattenståndet nedströms dammen varierar med aktuell vattenföring och bedöms kunna variera mellan nivåerna +7.9 och Fallskillnaden uppgår normalt till ca 4 meter. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

11 11 (34) 2.6 Falkenbergska dammen har funnits på platsen i sin nuvarande huvudsakliga utformning sedan 1890-talet. Dammkroppen består från vänster till höger i vattnets strömningsriktning av följande anläggningsdelar: A. Anslutningsdamm vid kvarnbyggnad och äldre kraftverksintag. Intaget är numera igenfyllt bortsett från en liten kulvert för mindre vattenföring, avsedd att hindra dålig lukt av stillastående vatten. Krönhöjd är ca B. Tre motoriserade luckutskov enligt följande: a. Klafflucka med bredden ca 10.6 m och tröskelhöjden b. Klafflucka med bredden ca 10.6 m och tröskelhöjden c. Utskovslucka med fria bredden ca 5 m och tröskelhöjden C. Anslutningsdamm av betong med krönhöjden ca Figur 3. Nuvarande utformning. Norconsult Samrådsunderlag för ombyggnad av i

12 12 (34) 2.7 Foton Figur 4. sett från åns vänstra strand nedströms dammen. Närmast i bild är kvarnbyggnaden. Därefter de två grundare klaffluckorna. Norconsult Figur 5. Åfåran nedströms. Vy nedströms från dammbyggnaden. Foto: Norconsult Figur 6. Dammbyggnad och indämt vattenområdet. Vy nedströms. Foto: Norconsult Figur 7. sett från åns högra strand uppströms dammen. Närmast i bild är utskovslucka ca 5 m bred. Därefter de två grundare klaffluckorna. Norconsult Figur 8. Vägbron uppströms Falkenbergska kvarnen sett från vänstra stranden uppströms dammbyggnaden. Norconsult Samrådsunderlag för ombyggnad av i

13 13 (34) 2.8 Vattenanläggningar i området I nedre Svartån från Mälaren och upp till Skultuna finns följande tre vattenkraftverk i nämnd ordning: Turbinbron, Skultuna mässingsbruk och Harakers kvarn. Turbinbron och Skultuna mässingsbruk ägs av Mälarenergi Vattenkraft AB Harakers kvarn är privatägt. Utöver vattenkraftverk finns dessutom ytterligare tre dammbyggnader mellan Skultuna och Mälaren ( medräknat). Dessa är i ordningen från Mälaren och uppströms:, Åkesta kvarndamm och Forsby kvarndamm. Tekniska data för respektive anläggning och en översikt över dammarna i nedre Svartåns huvudfåra presenteras i tabellerna nedan (vattenkraft.info, u.d.). Tabell 1: Sammanställning av dammar i Svartåns huvudfåra, mellan Mälaren och Harakers kvarn. Källa: SMHI Dammregister Dammhöjd (m) Västerås Kraftstation 4,75 Skarpskyttebron 0,4 Västerås Kvarn Falkenbergska 3,25 Forsbydammen Åkesta Kvarn 2,7 Forsbydammen 3,6 Skultuna Kraftverk 2,7 Kvarnbackadammen 3 Harakers Kvarn 4,3 Samrådsunderlag för ombyggnad av i

14 14 (34) 3 Planerade åtgärder 3.1 Sammanfattning Vid planeras en ombyggnad av dammbyggnaden för att den till stor del ska självregleras och fria vandringsvägar för upp- och nedvandrande fisk skapas. Detta utförs genom att anlägga en ny ca lång naturliknande fiskväg med en jämnt sluttande botten med en lutning om ca 2 3,5 % genom dammbyggnaden, ett s.k. inlöp (figur 9). Den nya fiskvägen sträcker sig från inloppet ca meter uppströms dammen, vidare genom dammbyggnaden, till utloppet ca meter nedströms dammbyggnaden. De planerade åtgärderna innebär inga omfattande vattenstånds- eller flödesförändringar i området upp- och nedströms utan dagens vattenregim kommer i princip att kvarstå. Figur 9. Vybild över planerad ombyggnad vid. Norconsult Samrådsunderlag för ombyggnad av i

15 15 (34) 3.2 Planerad ombyggnad De planerade åtgärderna omfattar i huvudsak följande: - Från dammpelaren mellan det vänstra och mittersta utskovet förläggs en skibordsvägg som sträcker sig upp i dämningsområdet och viks av för att ansluta till åns högra strand (figur 10). - Luckorna i det högra och mittersta utskovet samt mellanliggande dammpelare rivs ut. - Tröskeln under de två utskoven sänks av och pågjutning av sidoväggarna runt de två tidigare utskoven genomförs. - Kvarvarande dammtröskel under vänster klafflucka, och anslutningsdamm från höger sida säkras genom pågjutning. - Mellan den anlagda spontväggen och vidare nedströms dammbyggnaden genomförs en jämnt sluttande bottenuppbyggnad (figur 11). - Kvarvarande klaffluckas regleringsautomatik anpassas för att endast användas vid höga flöden. Figur 10. Den planerade fiskvägen (blå linje) anläggs mellan en ny spontvägg (röd linje) och åfårans högra strand. Vy från den vänstra stranden uppströms. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

16 16 (34) Figur 11. Den nya fiskvägen utgörs av en naturliknande fiskväg som dras tvärs igenom den befintliga dammbyggnaden, ett s.k. inlöp. Norconsult Berörda fastigheter och anläggningar Ombyggnaden kräver tillfartsvägar samt markområden för tillfälliga upplag, maskinuppställning mm. Transporter till och från byggplatsen planeras huvudsakligen ske från åns högra (södra) strand via den allmänna vägen Vallbyleden som löper längs med åns södra strand samt anslutande G/C-väg. I båda fallen är Västerås kommun väghållare. Under byggtiden kan framkomligheten på G/C-vägen bli begränsad. Övriga möjliga tillfartsvägar utgörs av den allmänna vägen på åns vänstra (norra) sida samt G/C-väg. Arbetsområdet för planerade åtgärder bedöms beröra följande fastigheter: - Västerås 1:11 och Karlslund 3 (vänster landfäste samt vattenområde på åns vänstra sida). - Västerås 1:209 (höger dammfäste samt vattenområde på åns högra sida). - Västerås 1:215 (vattenområde uppströms dammbyggnad). - Västerås 1:10 och Västerås 1:13 (vattenområde och ö nedströms dammbyggnad). Övriga berörda av projektet är främst närboende som kan beröras av buller under anläggningsperioden. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

17 17 (34) 3.4 Vattenhushållning Ombyggnaden har utformats för att dagens vattennivåer uppströms Falkenbergska kvarnen så långt det är möjligt ska bibehållas. Undantaget området för fiskvägen bedöms inga större förändringar ske avseende de nivåer som idag gäller uppströms och nedströms. Åtgärderna säkerställer ett kontinuerligt flöde nedströms och innebär att dammbyggnaden blir självreglerande under normala förhållanden. Den kvarvarande klaffluckan kommer endast användas under perioder med höga flöden. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

18 18 (34) 4 Områdesbeskrivning 4.1 Hydrologi och geologi Svartån är ett av de större vattendragen som mynnar i Mälaren. Avrinningsområdet är ca 776 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Svartån har sina källflöden i bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren vid Västerås. Huvudfåran rinner genom sjöarna Bågen och Labodasjön in i Sala kommun och sedan genom sjöarna Långsjön (1,7 km 2 ) och systemets största sjö Hörendesjön (6,3 km 2 ). Andelen sjöar i avrinningsområdet är ca 3 %. I figuren nedan visas månadsmedelvärden för Svartån från SMHI s mätstation Åkesta kvarndamm, ca 8 km uppströms. Som framgår av figuren var vårfloden kraftig i Svartån år 1982 och flödena höga under hösten år Figur 12. Månadsmedelflöden vid mätstation Åkesta kvarndamm, ca 8 km uppströms. Källa: SMHI. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

19 19 (34) Dimensionerande flöden i Svartån för Turbinbron ca 1 km nedströms presenteras i tabellen nedan (källa: Mälarenergi). Tabell 2: Hydrologiskt dimensioneringsunderlag för Svartån vid Turbinbron (källa: Mälarenergi). HHQ 67 MHQ 31 MQ 6,2 MLQ 1 LLQ 0,3 4.2 Planförhållanden och skyddade områden Enligt Västerås Översiktsplan 2026 gäller följande för Svartåns dalgång: - Turism, rekreation och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras. - Produktion av el och värme kräver en övergång till förnybara bränslen med en betydande lokal småskalig el- och värmeproduktion. - Förutsättningar för lokal småskalig el- och värmeproduktion ska finnas. - För att återställa den biologiska mångfalden i Svartån föreslås att vandringshinder tas bort och att mer död ved ska finnas i vattnet. ligger inom detaljplanelagt område. I detaljplanen Dp 1011, antagen 1988, är byggnaden utmärkt som kulturhistoriskt skyddad bebyggelse och dammens vattenyta som Industriellt vattenområde. Vattnet nedströms och uppströms åtgärden är i detaljplanerna utmärkt som vattenområde, som inte får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för broar. Den östra stranden precis nedströms vandringshindret är betecknat som öppet vattenområde. Vidare nämns att Svartådalen är ett av stadens viktigaste gröna stråk som ska bevaras och skyddas. I Svartåns nedre delar finns inga skyddade områden enligt miljöbalkens bestämmelser. Längre uppströms i avrinningsområdet finns som två Natura 2000 områden, Fläcksjön och Gussjön, som är utpekade och kända för sitt rika fågelliv. I övrigt har inga skyddade områden i berört anläggningsområde eller närområden identifierats. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

20 20 (34) Figur 13. Skyddade områden vid nedre Svartån. Källa: Naturvårdsverket 4.3 Vattenmiljö och fiskfauna Svartåns vatten är grumligt, starkt färgat och påverkas negativt av övergödning. Syreförhållandena är goda och vattnet är inte försurningspåverkat. Svartån mynnar i sjön Mälaren som med en förekomst av 35 fiskarter utgör en av Sveriges artrikaste sjöar. Det innebär att Svartån har goda förutsättningar för att hysa ett artrikt fisksamhälle. Fysisk påverkan av vandringshinder, reglering och morfologiska förändringar har sannolikt gjort att flera av åns ursprungliga arter försvunnit. Idag karaktäriseras Svartåns fiskfauna av fiskarter såsom mört, braxen, abborre, id, och sutare. Vid elfisken nedströms har abborre, benlöja, gädda, lake, mört, id och stensimpa fångats. Detta har medfört att fiskfaunans status klassades som måttlig. Fiskarter kan klassificeras utifrån ekologisk nisch. Reofila fiskarter (t.ex. asp och öring) är beroende av strömhabitat för att fullborda sin livscykel medan limnofila fiskarter (t.ex. karp och sutare) är beroende av stillastående som sjöar eller isolerade vattensamlingar, som är ett av svämplanets många mikrohabitat. Generalister som kan genomföra samtliga livsstadier i både stillastående och strömmande vattenmiljöer benämns eurytopa (t.ex. gädda och abborre). Av Sveriges samtliga rödlistade sötvattensfiskar är 70 % beroende av strömhabitat, Samrådsunderlag för ombyggnad av i

21 21 (34) samtidigt som dessa miljöer i hög grad påverkats av mänsklig aktivitet såsom vattenkraft, dämning och övrig fysisk påverkan. Nedströms Svartåns första och andra vandringshinder, Turbinbron kraftverk och, är områdena med strömmande och forsande biotoper begränsade. Turbinbron som ligger ca 600 m från Svartåns mynning Mälarens utgör ett definitivt vandringshinder för uppvandrande fisk. Nedströms kraftverket leker bl.a. den rödlistade fiskarten asp. Dagens dammar och vattenreglering i Svartån hindrar strömlekande och strömlevande fiskarter från att nå lämpliga miljöer i vattendraget. Påverkan genom dämningen har reducerat andelen strömområden i vattendraget. Trots detta förekommer några ström- och forssträckor av lämplig kvalitet för Mälarens strömlekande fiskarter. Genom att tillgängliggöra dessa, och delvis återskapa liknande miljöer, skulle förutsättningar skapas för ett naturligt, artrikt och produktivt fisksamhälle i Svartån. Idag är ca 400 m 2 strömområden tillgängliga i nedre Svartån för uppvandrande fisk från Mälaren. Mellan Turbinbron och förekommer ytterligare ca 2700 m 2. Uppströms finns idag lämpliga strömområden om ca 3400 m 2. Mellan Åkestadammen och Skultuna utskovsdamm finns ytterligare m 2 strömområden. Tabell 3: Sammanställning över förekommande fiskarter i Mälaren, ekologisk nisch och förekomst i Svartån. Rödlistan: NT=Nära hotad, EL=starkt hotad, CR=Akut hotad (Artdatabanken, 2015). Förekomst är baserat på uppgifter från elfiskeregistret (SLU, 2016) Fiskart Latin Ekologisk nisch Rödlistan Förekomst Abborre Perca fluviatilis Eurytop - Närvarande Asp Aspius aspius Reofil NT Närvarande Benlöja Alburnus alburnus Eurytop - Närvarande Björkna Blicca bjoerkna Eurytop - Närvarande Braxen Abramis brama Eurytop - - Bäcknejonöga Lampetra planeri Reofil - - Faren Abramis ballerus Reofil - - Flodnejonöga Lampetra fluviatilis Reofil - - Färna Squalius cephalus Reofil - Närvarande Gers Gymnocephalus cernuus Eurytop - Närvarande Gädda Esox lucius Eurytop - Närvarande Gös Sander lucioperca Eurytop - - Hornsimpa Myoxocephalus quadricornis Id Leuciscus idus Reofil - Närvarande Karp Cyprinus carpio Limnofil - - Lake Lota lota Reofil NT Närvarande Lax Salmo salar Reofil - - Mal Silurus glanis Eurytop VU - Mört Rutilus rutilus Eurytop - Närvarande Samrådsunderlag för ombyggnad av i

22 22 (34) Nissöga Cobitis taenia Reofil - Närvarande Nors Osmerus eperlanus Eurytop - - Sarv Scardinius erythrophthalmus Limnofil - - Sik Coregonus sp Reofil - - Siklöja Coregonus albula Småspigg Pungitius pungitius Limnofil - Närvarande Stensimpa Cottus gobio Reofil - Närvarande Storspigg Gasterosteus aculeatus Reofil/eurytop - Närvarande Sutare Tinca tinca Limnofil - Närvarande Regnbåge Oncorhynchus mykiss Reofil - - Ruda Carassius carassius Limnofil - - Vimma Vimba vimba Limnofil NT - Ål Anguilla anguilla Eurytop CR - Öring Salmo trutta Reofil - - Av de tydligt vandrande fiskarterna som förekommer i Mälaren och Svartån är asp av hög prioritet för projektet fria vandringsvägar i Svartån. Denna arts vandringsmönster och livscykel beskrivs därför närmare nedan. Asp är en storvuxen fiskart och beroende av relativt starkt strömmande vatten för sin produktion. Uppvandring av asp från Mälaren till Svartån sker på våren under mars till maj. Lek och romkläckning sker under några intensiva veckor strax efter islossning. Leken sker på sten- och grusbottnar i strömmande vatten. Därefter driver aspynglen nedströms till lugnare vattenområden. Aspen kan avverka uppemot 20 mil för att nå en lekplats och är även mycket vandringsbenägen utanför själva lekperioden. Aspbestånden har gått tillbaka kraftigt de senaste 50 åren. Vandringshinder till följd av vattenkraftsutbyggnaden och habitatdegradering genom exempelvis rensningar, kanaliseringar och torrläggningsföretag ses som några av de främsta orsakerna. Den kraftiga nedgången innebär att aspen finns upptagen på ArtDatabankens rödlista inom hotkategorin nära hotad (NT). Den är dessutom listad i EU:s art- och habitatdirektiv vilket innebär att Sverige som medlemsnation är skyldig att genomföra åtgärder för att bevara både aspen och dess livsmiljö. Mycket tyder på att åtgärder som gynnar asp samtidigt gynnar flera andra strömlevande fiskarters nyttjande av vattensystemet. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

23 23 (34) 4.4 Miljökvalitetsnormer vatten Den preliminära bedömningen av den berörda vattenförekomsten Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna" visar på måttlig ekologisk status. För denna bedömning har undersökningar av fisk och kiselalger visat sig avgörande och stöds också av mätningar av näringsämnen. Påverkan av vandringshinder samt övergödning bedöms som orsaker till att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status. Gällande miljökvalitetsnorm är god ekologisk status år Förslag på möjliga åtgärder som kan behöva genomföras för att uppnå god ekologisk status är bland annat skyddszoner vid åkermark, efterbehandling av miljögifter, ekologiskt funktionella kantzoner, utrivning av vissa dammar. Vid Turbinbron kraftverk, och Forsby kvarn föreslås fiskvägar och skydd för nedvandrande fisk samt minimitappning. Den berörda vattenförekomsten mynnar i vattenförekomsten Mälaren Västeråshamnområde (SE ) som liksom andra vattenförekomster knutna till Mälaren bedöms beröras indirekt av planerade åtgärder. Fysisk påverkan, reglering och vandringshinder i nedre Svartån innebär en ökad belastning för Mälaren vars fiskfauna utgörs av flera arter beroende av tillgång till ström- och forsmiljöer och omgivande svämplan. Den preliminära bedömningen visar på visar på måttlig ekologisk potential. Påverkan av övergödning och miljögifter bedöms som orsaker till att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status. 4.5 Kulturmiljö Svartån tjänar som en s.k. viktig spridningskorridor där ådalen har utgjort en handelsförbindelser ner mot Mälaren hamnar och vidare mot Östersjön. Historiskt har Svartån jämte andra ådalar haft stor betydelse för utvecklingen av hela bergsbruksverksamheten och därefter industrin, både för utskeppning av produkter och för leverans av försörjningsvaror från Mälarstäder och odlingsbygd till ådalarnas och skogsområdenas bruks- och bergslagsmiljöer. På de sträckor där fallhöjden har varit lämplig att utnyttja hittar vi gamla kvarnar, hyttor och smedjor och idag många kraftverk och industrier. har ägts av ätten Falkenberg sedan 1700-talet men är förmodligen betydligt äldre. Dagens kvarnbyggnad härstammar från början av 1800-talet då den kom att ersätta två äldre kvarnar. Kvarnen byggdes om till sin nuvarande omfattning under 1890-talet då den bl.a. utrustades med sex turbiner Samrådsunderlag för ombyggnad av i

24 24 (34) från Arboga Mekaniska verkstad. Kvarnanläggningen som drevs fram till 1968 har bevarats i sin helhet med uthus och kvarngård. Kvarnbyggnaden, är upptagen i fornminnesregistret (Västerås 359:1). Enligt kommunens detaljplan Dp 1011, antagen 1988, är byggnaden markerad med beteckningen q med betydelsen kulturhistoriskt skyddad bebyggelse. Dammens vattenyta är betecknad med VJ vilket betyder Industriellt vattenområde. 4.6 Risk och sårbarhet Falkenbergska kvarndammens totala avbördningskapacitet vid normalvattennivån är ca 46 m 3 /s och vid dämningsgränsen ca 68 m 3 /s. Högsta högvattenföring (HHQ) i Svartån vid Turbinbron är 67 m 3 /s. Anläggningen har därmed bra kapacitet för att avbörda höga flöden. Dammbyggnaden har en dämningspåverkan ca 8 km uppströms, dämmer en areal om ca 12 hektar och håller ett vattenmagasin om ca m 3 vid dämningsgränsen. Dammen har konsekvensklass 3 enligt RIDAS (kraftföretagens RIktlinjer för DAmmSäkerhet) vilket utgör den lägsta klassen där ett dammhaveri inte bedöms leda till betydande konsekvenser eller störningar samt ingen påtaglig risk för förlust av människoliv. Konsekvensutredning enligt förordningen (2014:214) om dammsäkerhet har inte genomförts. Dammen saknar egentliga skibord vilket gör den fullt beroende av att befintliga luckor fungerar under en högflödesperiod. Om den stora luckans manövrerbarhet skulle fallera under ett normalt högflöde, skulle stigningshastigheten i dammen uppgå till ca 4 mm per timme vid medelhögvattenföring. Risken för ett luckhaveri vid betraktas idag inte som överhängande och dammens egenskaper gör att den tål en viss överdämning. Risken för ett påföljande dammbrott är liten. Regleringen vid syftar idag till att hålla en jämn och stabil nivå på dammens vattenstånd. Någon aktiv reglering för dämpning av vårflod mm sker inte och de tekniska möjligheterna för detta är begränsade. För att utvärdera risk för föroreningsspridning i samband med ombyggnaden av har en översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning genomförts. Den översiktliga miljötekniska sedimentundersökningen visar att halter av metaller, PAHer, PCB och tyngre alifatiska kolväten överstiger riktvärden Samrådsunderlag för ombyggnad av i

25 25 (34) för känslig markanvänding. Halterna av tennorganiska föroreningar överstiger gällande riktvärden för mindre känslig markanvänding. Vid en jämförelse med naturliga sediment avviker metallhalterna och ligger inom måttliga halter enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

26 26 (34) 5 Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av den ansökta verksamheten som beskrivs översiktligt under rubriker nedan men kommer att utvecklas vidare inom ramen för kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nedan följer en sammanfattning: - Ombyggnaden medför ingen betydande förändring av nu gällande vattenhushållning vid dammen. Geotekniska förhållanden kommer analyseras och hanteras i projekteringsskede. - Ombyggnaden innebär inga konflikter med gällande planer för området. - Naturmiljön bedöms enbart påverkas positivt på lång sikt genom förbättrade vandringsmöjligheter mm. Fiskvandring möjliggörs samtidigt som ett tidigare indämt område ersätts av en ny ca 2000 m 2 stor strömvattenmiljö med lämpliga lekplatser för asp och andra fiskarter. Utöver detta tillgängliggörs ytterligare 3400 m 2 uppströms. - Ombyggnaden bedöms enbart förbättra förutsättningarna att klara MKN för berörd vattenförekomster och även indirekt även för vattenförekomster knutna till Mälaren. - Ombyggnaden har anpassats för att minimera ingrepp i en känslig kulturmiljö och påverkar inte några fasta fornlämningar. - Ombyggnaden leder till en höjd dammsäkerhet. Risken för spridning av sedimentföroreningar bör hanteras genom skyddsåtgärder mm i kommande MKB. 5.1 Hydrologi och geologi Föreslagna åtgärder innebär att hydrologin endast påverkas lokalt vid genom att ett mindre indämt område ersätts av en strömvattenbiotop. I övrigt anpassas åtgärderna efter gällande dämnings- och sänkningsgräns samt så att den i domen angivna normalnivån eftersträvas. Sammantaget innebär det att dagens vattenregim i princip kommer att kvarstå. Återställning av vattenfåran nedströms kommer medföra lokala dämningar kring utlagda sten och block. Detta kommer resultera i en ökad medelbredd och medelvattendjup i forsen omedelbart nedströms dammen. Åtgärderna resulterar även i mer lokalt varierande strömhastigheter än idag. Vattenfåran omges dock av brant terräng så någon risk för översvämningar bedöms inte föreligga. I samband med en detaljprojektering redovisas och anpassas förslaget efter de geotekniska förutsättningarna. Vid risker avseende släntstabilitet mm längs höger sida av dämningsområdet, kan markstabiliserande åtgärder aktualiseras. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

27 27 (34) 5.2 Planförhållanden och skyddade områden Planerade åtgärder bedöms inte strida mot intentionerna i översiktsplanen. Ombyggnaden av dammen sker med största möjliga hänsyn till kulturmiljö- och friluftsintressen i området. De planerade åtgärderna bedöms heller inte strida mot den detaljplan som finns för området. Byggnaden (kvarnen) kommer inte att påverkas av åtgärderna men en mindre del av det indämda vattenområdet kommer att påverkas genom att det planerade inlöpet kommer ta en del plats av den nuvarande vattenspegeln och vattnet kommer få en mer strömmande karaktär. 5.3 Vattenmiljö och fiskfauna Dammen vid medför en negativ miljöpåverkan på Svartån genom indämning av befintliga ström- och forsområden, samtidigt som den utgör vandringshinder för fisk i vattendraget. Den föreslagna ombyggnaden av Falkenbergska dammen innebär att en passage skapas för Svartåns alla naturligt förekommande fiskarter som rödlistade arter som asp, lake, vimma och ål samt alla andra naturligt förekommande fiskarter och vattenlevande organismer. I kombination med de planerade åtgärderna vid Turbinbron elimineras de två nedersta vandringshindren i Svartån vilket sammantaget öppnar en vandringsväg mellan Mälaren och ca 10 km uppströms i Svartån. Dessutom ersätts ett mindre område av det idag indämda vattenområdet uppströms dammen av en ca 2000 m 2 i stor strömvattenmiljö med lämpliga lekplatser för strömlekande fiskarter som asp, bäcknejonöga, faren, flodnejonöga, färna, id, lake, lax, nissöga, sik, stensimpa, storspigg och öring. Genom att både upp- och nedvandrande fisk kan passera skapas också förutsättningar för att tillgängliggöra åns längre ström- och forssträckor som bland annat återfinns vid Forsby kvarn och Skultuna kraftverk för fiskfaunan i nedre Svartån. Negativa konsekvenser för fiskfaunan kan uppstå under anläggningsarbeten genom grumling. Detta kan skada fiskfaunan omedelbart nedströms dammläget. Dessa effekter bedöms dock bli av tillfällig karaktär om försiktighetsmått vidtas för att minimera transport av finsediment. Den grumling som ofrånkomligen uppstår vid anläggning i vatten, kommer då att klinga av relativt omgående. Eventuella tunna lager av finsediment som deponerats på sten och grus i forsen nedströms dammen, kommer att spolas bort vid kommande högflödesperioder. Dessutom är Svartåns vatten redan idag grumligt och starkt färgat. I samband med nederbörd färgas Samrådsunderlag för ombyggnad av i

28 28 (34) vattnet kraftigt. Det gör att eventuell påverkan i samband med att planerade arbeten utförs bedöms bli temporär och begränsad. För tillfället pågår projektering av en ny fiskväg vid Slussen i Stockholm ström som genomförs i samband med Slussenprojektet (Fiskevårdsteknik AB 2016). En ny fiskväg vid Slussen skulle säkerställa att fisk kan vandra fritt mellan Östersjön och Mälaren. Detta projekt skulle också bidra till förbättrade förutsättningar för en återetablering av Svartåns och Mälarens naturliga fiskfauna. 5.4 Miljökvalitetsnormer för vatten Ombyggnaden påverkar vattenförekomsternas hydrologiska regim och konnektivitet. Därigenom har planerade åtgärder en indirekt påverkan på vattenförekomstens ekologiska status. Ombyggnaden innebär väsentliga förbättringar för fiskfaunan i Svartån och kan förhoppningsvis leda till en långsiktig förbättring av statusen som helhet i vattenförekomsten. Den planerade ombyggnaden är i linje med vattenmyndigheternas förslag på möjliga åtgärder för att nå god ekologisk status. De planerade åtgärderna bedöms därför enbart förbättra förutsättningarna att klara miljökvalitetsnormen för berörda vattenförekomst, och indirekt även för vattenförekomster knutna till Mälaren. Temporär och begränsad påverkan på vattenkvalitén uppkommer vid anläggningsarbeten, men bedöms inte uppnå sådan nivå att statusen i vattenförekomsten kan påverkas. 5.5 Kulturmiljö Planerade åtgärder har utformats och prioriterats för att minimera effekterna på områdets höga kulturmiljövärden. Dammens nuvarande funktion vidmakthålls, och kontakten mellan dämningsområdet och kvarnbyggnaden bevaras. Ett nytt element tillförs helhetsmiljön, men bedöms inte påverka förståelsen för platsens historiska användning. Det planerade inlöpet kommer dock att påverka landskapsbilden genom att en strömvattenbiotop skapas i det indämda området uppströms Falkenbergska kvarnen. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

29 29 (34) 5.6 Risk och sårbarhet Ombyggnaden syftar även till att göra dammbyggnaden vid mer självreglerande och därmed höja dammsäkerheten, samt att klimatanpassa anläggningen genom minskad översvämningsrisk vid framtida ökande nederbördsmängder och kraftigare skyfall. Den planerade fiskvägen innebär att dammen kan avbörda mer vatten eftersom 2 utskov rivs ut, och ersätts av en ny större öppning. Utskovet förses med ett långt skibord som innebär att dammen till stor del blir självreglerande och kan avbörda en stor vattenmängd. Dammen erhåller därmed en säkerhetsventil av större kapacitet om ett luckhaveri skulle inträffa. Ombyggnaden innebär att flöden upp till knappt 40 m 3 /s kan avbördas via fiskvägen vid dämningsgränsen varefter den vänstra klaffluckan behöver tas i bruk. Den valda utformningen leder därför till att bibehålla dammens goda avbördningsförmåga, samtidigt som beroende av fungerande luckmekanik reduceras. Åtgärderna innebär att dammbyggnaden vid blir självreglerande under normala förhållanden och därmed minskar beroendet av reglermekanik. Ombyggnaden kommer leda till periodvis grumling av Svartåns vatten under byggskedet. Konsekvenserna för Svartån och recipienten Mälaren bedöms dock bli små mot bakgrund av Svartåns höga turbiditet och kraftigt färgade vatten. Grumling och spridning av sediment nedströms kan reduceras genom skadeförebyggande åtgärder, vilket främst motiveras av risken för föroreningsspridning. 6 Alternativåtgärder Andra alternativ har utretts och värderats inom samverkansgruppen. Inom projektgruppen har både företrädare för natur-, kulturmiljö- och friluftsintressen varit representerade från Länsstyrelsen och kommun. En utrivning av kvarndammen har utretts som skulle kunna genomföras till lägre kostnad. Utrivning skulle också kunna återskapa maximal areal av naturliga strömområden uppströms Falkenbergska. Detta förutsätter eventuellt att en dämmande tröskel (dammrest) under vägbron ca 250 m uppströms Falkenbergska justeras. Dammresten utgör del av brons grundläggning och kan därmed bli svår att genomföra. Dessutom har en utrivning bedömts vara oacceptabel ur kulturmiljösynpunkt, då dammen och kvarnbyggnaden betraktas som en mycket Samrådsunderlag för ombyggnad av i

30 30 (34) värdefull, och för allmänheten tillgänglig kulturmiljö. Vidare har en utrivning också bedömts riskera strandområden uppströms i Svartån, då en kraftig avsänkning kan påverka markstabilitet mm runt vattendraget. Den nu föreslagna fiskvägen skapar en till stor del självreglerande dammbyggnad med en hög passageeffektivitet för både upp- och nedvandrande fisk av alla vattensystemets arter samtidigt som ingreppet i den känsliga kulturmiljön minimeras. Vidare ersätts delar av det indämda vattenområdet med en ny strömmiljö med lämpliga habitat för Svartåns strömlevande och strömlekande fiskarter. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

31 31 (34) 7 Förslag upplägg för kommande MKB Befintliga förhållanden och effekterna av planerade åtgärder analyseras ur ett driftoch anläggningsperspektiv förslagsvis för följande miljöfaktorer: - Fastighetsförhållanden och planförhållanden - Miljökvalitetsnormer vatten - Hydrologiska och geologiska förhållanden - Natur- och vattenmiljöförhållanden, bl.a. fisk och akvatisk fauna, fågelliv - Kulturmiljöförhållanden - Friluftsliv - Risk och sårbarhet, avseende bl.a. föroreningsrisker och dammsäkerhet - Buller - Skadeförebyggande åtgärder Utöver detta kommer planerad MKB redogöra för verksamhetens förhållande till allmänna hänsynsregler, nationella miljökvalitetsmål samt hushållning med naturresurser. Samrådsunderlag för ombyggnad av i

32 32 (34) 8 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Fiskevårdsteknik AB Nyheter från Fiskevårdsteknik AB hämtad från Sveriges lantbruksuniversitet Svenskt ElfiskeRegiSter Artförekomst i Svartån, Västmanland. Hämtad från default.aspx?id=6 Samrådsunderlag för ombyggnad av i

33 33 (34) Samrådsunderlag för ombyggnad av i

34 Norconsult AB Stortorget Örebro +46 (0)