Turbinbron Samrådsunderlag för anläggande av fiskväg vid Turbinbron i Svartån, Västerås kommun

Transkript

1 Turbinbron Samrådsunderlag för anläggande av fiskväg vid Turbinbron i

2 Turbinbron Svartån, Västerås kommun Beställare: Mälarenergi Vattenkraft AB Beställarens representant: Ulf Andersson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Stortorget Örebro Alexander Segersäll Axel Emanuelsson, Elin Andersson, och Linus Pehrson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg Kvalitetsgranskad av: Tryck: c:\users\johlin\desktop\1. me projekt\svartån\myndighetssamråd\fortsatt samråd inlöp\samrådsunderlag turbinbron docx Johan Lind och Susanna Hansen Norconsult AB Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt

3 3 (43) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Orientering Administrativa uppgifter Höjd- och koordinatsystem Lokalisering och rådighet Områdets historik Gällande tillstånd och vattenhushållning Turbinbron kraftverk Foton Vattenanläggningar i området Planerade åtgärder Sammanfattning Berörda fastigheter och anläggningar Utformning ny fiskväg och fingaller Utförande... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.5 Vattenhushållning byggskede och driftskede Områdesbeskrivning Hydrologi och geologi Planförhållanden och skyddade områden Vattenmiljö och fiskfauna Miljökvalitetsnormer för vatten Kulturmiljö Risk och sårbarhet Konsekvensbeskrivning Hydrologi och geologi Planförhållanden och skyddade områden Vattenmiljö och akvatisk fauna Miljökvalitetsnormer för vatten Kulturmiljö Risk och sårbarhet Alternativåtgärder Förslag till innehållsförteckning i MKB Referenser... 41

4 4 (43) Bilagor till samrådsunderlag 1) Planöversikt befintlig utformning Turbinbron 2) Föreslagen ombyggnad: A) Översiktsplan ombyggnation B) 3D-illustration ombyggnation och bildexempel Gårda dämme (liknande anläggning) 3) Översiktskarta 4) Fastighetskarta

5 5 (43) 1 Bakgrund och syfte Turbinbron ligger i den södra delen av Västerås innerstad och är det första vandringshindret i Svartån för uppvandrande fisk från Mälaren. Mälarenergi Vattenkraft AB är ägare till Turbinhuset. Dammanläggningen och omgivande mark ägs av Västerås Stad. Mälarenergi AB gemensamt med Västerås Stad, avser att ansöka om tillstånd för ombyggnad av dammen vid Turbinbron så att en fri passage för både upp- och nedvandrande fisk säkerställs för Svartåns och Mälarens alla naturligt förekommande arter. Ombyggnaden innebär att en naturlik fiskväg anläggs på dammens östra sida och vid Turbinhusets kraftverksintag ska ett låglutande fingaller installeras som skydd för nedvandrande fisk. Samverkansgruppen för fria vandringsvägar i Svartån, bestående av Mälarenergi AB, Västerås Stad och Länsstyrelsen Västmanlands län, verkar för fria vandringsvägar i nedre delarna av Svartån. Det övergripande syftet med projektet är att skapa fria vandringsvägar mellan Svartån och Mälaren, samt tillgängliggöra och om möjligt restaurera de ström- och forssträckor som förekommer i vattendraget. Samverkansgruppen har under flera års tid, inom ramen för ett LONA-projekt, utrett möjligheterna att anlägga faunapassager vid vandringshinder i nedre Svartån. Omfattande förstudier och åtgärdsalternativ har upprättats och slutligen utmynnat i åtgärdsförslag. Projektet har nu övergått i en ny fas där Västerås Stad gemensamt med Mälarenergi AB, kommer att ansöka om tillstånd för genomförande av flera åtgärder, bl.a. biotopvårdsåtgärder nedströms Skultuna kraftverk, en ombyggnad av Falkenbergska kvarnen, samt föreliggande ombyggnad vid Turbinbron. Planerade investeringar finns med i en ansökan till EU om medfinansiering (LIFE- IP) och enligt denna tidplan ska åtgärder vid Turbinbron genomföras under 2018, och åtgärder vid Falkenbergska kvarnen genomföras under Detta medför en intensiv tillståndsprocess och projekteringsskede under framförallt Hösten 2016 genomfördes ett första myndighetssamråd med länsstyrelsen. Huvudalternativet som redovisades innebar att ett större omlöp skulle anläggas på dammens vänstra (östra sida). Länsstyrelsen bedömde att detta alternativ skulle medföra omfattande påverkan på kulturmiljöintressen i området. Andrahandsalternativet, ett s.k. inlöp som innebär att själva fiskvägen byggs i dämningsområdet, bedömdes ha positiva egenskaper, och eventuellt medföra en mildare kulturmiljöpåverkan. Sökanden har därför valt att utreda detta alternativ

6 6 (43) ytterligare, då alternativet från början har bedömts som positivt avseende ekologisk funktion, dammsäkerhet, och kostnadseffektivitet. Föreliggande samrådsunderlag beskriver de planerade åtgärderna vid Turbinbron kraftverk och utgör grund för det samråd som ska ske enligt 6 kap. miljöbalken. Underlaget utgör ett stöd för fortsatt samråd med länsstyrelsen, andra myndigheter, sakägare mm. Huvudalternativet utgör nu, mot bakgrund av de synpunkter som uppkommit tidigare, ett inlöp som installeras i befintlig dammlucka i Turbinbron. Förslaget har utformats för att ta största möjliga hänsyn till områdets höga kulturmiljövärden, skapa en attraktiv miljö runt Fiskartorget, medföra en förbättrad dammsäkerhet, och samtidigt utgöra en lösning som enligt dagens förhållanden betraktas som bästa möjliga teknik. Den valda utformningen av fiskvägen går även att förena väl med andra planerade projekt kring Svartån, då främst den renovering av kanalmurarna som planeras längs Fiskartorget. Ombyggnaden medför dock behov av en förändrad vattenhushållning vid Turbinbron, vilket innebär att dagens normala vattenstånd sänks med ca cm. Denna sänkning är så pass liten att den inte bedöms medföra någon negativ påverkan på omgivande anläggningar och fastigheter uppströms dammen. Ombyggnaden bedöms vara ett viktigt steg i arbetet med att nå vattendirektivets krav på god ekologisk status och i linje med miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv.

7 7 (43) 2 Orientering 2.1 Administrativa uppgifter Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Turbinbron kraftverk Västerås 1:230, Västerås 1:215 Organisationsnummer Postadress BOX 14 Mälarenergi Vattenkraft AB Västerås Telefon Kontaktperson Län Kommun Tillsynsmyndighet Ulf Andersson Västmanlands län Västerås Länsstyrelsen Västmanland 2.2 Höjd- och koordinatsystem Höjdangivelser i detta samrådsunderlag hänför sig till Västerås lokala höjdsystem (RV48). Höjder i Västerås lokala höjdsystem motsvarar höjder i RH ,263 meter. 2.3 Lokalisering och rådighet Turbinbron kraftverk är beläget mitt inne i Västerås tätort i Svartån, ca 600 meter från åns mynning i sjön Mälaren (figur 1). Svartån tillhör Norrströms huvudavrinningsområde och är ett av de större vattendragen som mynnar i Mälaren. Kraftstationen är belägen på fastigheten Västerås 1:230 som ägs av Mälarenergi Vattenkraft AB (figur 2). Området för den planerade åtgärden utgörs av landområdet på åns vänstra sida (öster om Svartån) belägen på fastighet Västerås 1:1, vattenområdet upp- och nedströms dammen som tillhör fastigheten Västerås 1:215 samt åfårans högra strand (väster om Svartån) som tillhör fastigheten Västerås 1:201. Den högra halvan av vattenområdet nedströms dammen tillhör Västerås 1:213. Undantaget fastigheten för kraftstationen ägs samtliga nämnda fastigheter av Västerås stad.

8 8 (43) Figur 1. Översiktskarta över Svartåns avrinningsområde och vandringshinder i nedre Svartån, mellan Skultuna och utloppet i Mälaren. Källa: Länsstyrelsen Västmanlands län och Lantmäteriet. Figur 2. Fastighetskarta och planerat arbetsområde vid Turbinbron kraftverk Källa: Lantmäteriet.

9 9 (43) 2.4 Områdets historik Kraftverket och Turbinhuset är båda av stort kulturhistoriskt värde. Turbinhuset byggdes av Västerås stad 1891 för att förse Aseas verkstäder med elkraft. Efter dryga tio år fanns teknik väl utvecklad för att hämta mer elektricitet från annat håll. Kommunen tog då över Turbinhuset som idag delvis fungerar som museum. Turbinhuset ägs idag av Mälarenergi Vattenkraft AB och producerar årligen runt kwh. 2.5 Gällande tillstånd och vattenhushållning Kraftverket drivs som ett strömkraftverk dvs. med tillrinnande vattenföring och möjlighet till magasinering av vatten saknas. Dämningsgränsen (DG) ligger på nivån vilket är den nivå som eftersträvas. Sänkningsgränsen (SG) är Verksamheten regleras av domarna AD 17/1924 och DVA 5 i VA 43/86. För den praktiska driften av Turbinbron eftersträvas en normalnivå i dammen kring +7,65 (dvs. mitt i intervallet mellan DG och SG). Detta för att luckor mm ska hinna reagera vid plötsliga flödesökningar. Vattenståndet nedströms dammen grundar sig på Mälarens vattenstånd men även flödet i Svartån. Vattenståndet bedöms kunna variera mellan nivåerna +5,8 och + 4,8. Fallskillnaden kan variera mellan ca 2,9 m och 4,0 m och är vanligen kring 3,3 meter. 2.6 Turbinbron kraftverk Turbinbron är belägen i den södra delen av Västerås innerstad och nyttjas för vattenkraftproduktion. Anläggningen har en effekt på 150 kw. Vid kraftverket leds vatten från en dammbyggnad via en 10 meter lång inloppskanal till en kraftstation belägen på åfårans högra sida (figur 6). Dammkroppen är ca 25 m lång och utgörs av mur av stenmurverk samt av luckor med en krönhöjd på I vattnets flödesriktning består dammen från vänster till höger sett av ett stenmurverk, motoriserad planlucka, pelare av stenmurverk och ett luckutskov med yttappning (figur 7). Den motoriserade planluckan är nyligen renoverad.

10 10 (43) Figur 3. Dammbyggnaden vid Turbinbron. Vy uppströms Norconsult 2015.

11 11 (43) 2.7 Foton Figur 4. Vänster sida av Svartån vid Turbinbron där den nya fiskvägen planeras. Foto: Norconsult Figur 5. Svartån vänstra sida uppströms Turbinbron där inloppet till den nya fiskvägen planeras att anläggas. Foto: Norconsult 2015 Figur 6. Vänster sida av åfåran nedströms Turbinbron där utloppet till den nya fiskvägen planeras. Foto: Norconsult 2015.

12 12 (43) 2.8 Vattenanläggningar i området I nedre Svartån från Mälaren och upp till Skultuna finns följande tre vattenkraftverk i nämnd ordning: Turbinbron, Skultuna mässingsbruk och Harakers kvarn. Turbinbron ägs av Mälarenergi Vattenkraft AB och producerar ca 0,5 GWh/år. Skultuna mässingsbruk ägs av Mälarenergi Vattenkraft AB och producerar ca 5 GWh/år. Harakers kvarn är privatägt och producerar ca 0,7 GWh per år. Utöver vattenkraftverk finns dessutom ytterligare tre dammbyggnader mellan Skultuna och Mälaren (Falkenbergska kvarnen medräknat). Dessa är i ordningen från Mälaren och uppströms: Falkenbergska kvarnen, Åkesta kvarndamm och Forsby kvarndamm. Tabellen nedan visar en översikt över dammar i nedre Svartåns huvudfåra, mellan Mälaren och Skultuna. Tekniska data för respektive anläggning och en översikt över dammarna i nedre Svartåns huvudfåra presenteras i tabellerna nedan (vattenkraft.info, u.d.). Tabell 1: Sammanställning av vattenkraftverk i Svartåns huvudfåra mellan Mälaren och Skultuna (vattenkraft.info). Turbinbron Skultuna Mässingsbruk 2 Harakers kvarn Byggt år 1891 Ombyggt/tillbyggt Turbintyp Kaplan Kaplan Kaplan Antal aggregat Fallhöjd 3,6 m 18 m 4,4 m Effekt 150 kw 1,3 MW 160 kw Normal årsproduktion 0.4 GWh 5 GWh GWh Ägare Mälarenergi Vattenkraft AB Mälarenergi Vattenkraft AB Swedish Energy and Estate AB

13 13 (43) Tabell 2: Sammanställning av alla dammar i Svartåns huvudfåra mellan Mälaren och Harakers kvarn. Källa: SMHI Dammregister Dammhöjd (m) Västerås Kraftstation 4,75 Skarpskyttebron 0,4 Västerås Kvarn Falkenbergska 3,25 Forsbydammen Åkesta Kvarn 2,7 Forsbydammen 3,6 Skultuna Kraftverk 2,7 Kvarnbackadammen 3 Harakers Kvarn 4,3

14 14 (43) 3 Planerade åtgärder 3.1 Sammanfattning Vid Turbinbron kraftverk planeras anläggande av en ny fiskväg (eller faunapassage) för att skapa fria vandringsvägar för både upp- och nedvandrande fisk, samt åtgärder för att skydda för nedvandrande fisk. Det utförs genom att anlägga ett s.k. inlöp i dämningsområdet, samt ett låglutande fingaller framför kraftverkets intag. Det senare för att hindra fisk från att passera kraftverkets turbiner och styra dem mot en lämplig passage. De föreslagna ombyggnaderna omfattar del av Västerås stads fastigheter Västerås 1:215, Västerås 1:1 och Västerås 1:201, men permanenta förändringar kommer främst krävas på Västerås 1:215. De föreslagna åtgärderna har anpassats för att förbättra dammsäkerheten, framförallt vid luckhaveri, häftiga regn mm. För att uppnå detta krävs en sänkning av dammens nuvarande normalnivå med ca cm. Figur 7. Vybild över planerad fiskväg och lågt lutande fingaller vid Turbinbron. Norconsult Berörda fastigheter och anläggningar Åtgärderna innebär att arbeten i vatten kommer att utföras på fastigheten: - Västerås 1:215 vilken ägs av Västerås Stad. Uppställning av maskiner och annan utrustning för arbetena samt upplägg av massor mm behöver ske på fastigheten:

15 15 (43) - Västerås 1:1 och 1:201 vilka ägs av Västerås stad. Ytor inom dessa avses användas för parkering/uppställning och tillfällig förvaring av fyllnadsmaterial. Förslaget innebär att normal vattenyta vid Turbinbron sänks ca cm. Denna sänkning är så pass liten att den inte bedöms medföra någon negativ påverkan på omgivande anläggningar och fastigheter. Däremot innebär det en utökad krets av sakägare vilket omfattar samtliga fastighetsägare som har del i vattenområdet, eller strand mot Turbinbrons dämningsområde. Därutöver omfattas de som har fiske i berörd del av Svartån. Inga andra vattenanläggningar bedöms beröras av de föreslagna åtgärderna. Närliggande fastigheter och byggnader bedöms främst att påverkas av buller, under en begränsad tidsperiod, vid anläggningsarbeten. 3.3 Utformning ny fiskväg och fingaller På Svartåns vänstra sida, längs kanalmuren uppströms Turbinbron, anläggs en totalt ca m lång fiskväg utformad som en naturliknande fiskväg. Fiskvägen byggs ut ca m uppströms dammen genom en skibordsvägg som installeras parallellt med vänster kanalmur. Distansen mellan skibordsväggen och kanalmuren blir ca 6 m närmast dammen, och successivt avsmalnande mot ca 3,5 m längst uppströms. Inlöp Skibordsväggen bedöms kunna utföras genom att stålspont slages/trycks ned i underliggande lerjord. Vid förekomst av ytligt berg kommer dock bottengjutningar ev. krävas. Ingen geoundersökning har skett i själva dämningsområdet, endast i område på dammens vänstra sida strax nedströms dammkroppen. Vid dessa undersökningar har berg påträffats mellan meter under markytan. Det kan dock inte uteslutas att ytligt berg förekommer i dämningsområdet, varpå spontningen kan behöva anpassas med kompletterande gjutning mm.

16 16 (43) Figur 8. Exempelbilder från Forsdammen, Skinnskattebergs kommun. Under arbetet med fiskvägen fungerar sponten (till höger i vänstra bilden) som en fångdamm. I den färdiga konstruktionen fungerar spontens krönlinje som ett skibord som kan avbörda vatten in till fiskvägen. Norconsult Skibordsväggen av spont fungerar som en fångdamm för övrigt arbete med fiskvägen. Efter skibordsväggen har etablerats kan flöde i Svartån avbördas via kraftverk och lucka 2 på dammen. Vattennivån i dammen planeras att tillfälligt sänkas av under arbetstiden, för att minska behov av fyllningsdammar mm i vattenområdet. Det är gynnsamt ur grumlingshänseende och ger ökad säkerhet vid ökande flöden. Inlöpet ges en fri kanalbredd om ca 5,9 m längst nedströms mot dammen, som successivt smalnas av uppströms, ned mot 4 m. Inom denna kanal schaktas bottenområdet av från förekommande finsediment (förekomst av finsediment bedöms dock vara begränsat idag pga. den djupa och stora luckan precis nedströms schaktområdet). Därefter fylls bottenområdet upp med naturstensmaterial, med syfte att efterlikna en naturlig strömvattenmiljö. Fiskvägen erhåller en svagt sluttande botten av natursten med en lutning om ca 2 2,5 %. Den nya åfåran ges en trapetsformad tvärprofil med grundområden som ansluter till omgivande kanalmur och skibordsvägg. Vid inloppet till fiskvägen, längs uppströms i inlöpet, anläggs ett utskov som anpassas för att kunna reglera flödet in i fiskvägen. Detta utförs i enklare format genom en s.k. sättavstängning, och blir därmed knappt synligt för det otränade ögat. Denna reglering kommer att behövas vid extrema torrperioder för att undvika att vattennivån i dammen sjunker under rådande sänkningsgräns.

17 17 (43) Figur 9. Exempelbilder från Gårda dämme, Göteborg. Inloppet (t.v.) kan regleras med sättavstängning vilket endast blir aktuellt under extrema lågflöden. I detta fall har den färdiga skibordsväggen gjutits för att skapa en tydligare vattengardin längsmed krönet. Andra tekniker och materialval är möjliga för Turbinbron. Norconsult I skibordsväggen, närmast dammkroppen, installeras ett sättutskov. Detta är endast till för att användas vid extrema flöden i Svartån (överstigande ca 40 m 3 /s). Utskovet är en säkerhetsventil där sättarna (eller planluckor) kan lyftas upp med kranbil vid en högflödessituation. Utskovet får en fri bredd om ca 6 10 m och tröskeln placerad 1,3 2 meter under normala vattenståndet vid Turbinbron. Figur 10. Exempel på enkelt sättutskov som är tänkt att installeras i skibordsväggen. Norconsult Utrivning av planlucka (utskov 1) Del av fiskvägen byggs ut i befintligt luckutskov längst till vänster (öster) på dammen. Utskovet som berörs, och kommer att rivas ut, är en motoriserad planlucka som hyser den största flödeskapaciteten på dammen vid högflöden. Stor

18 18 (43) vikt behöver därför läggas vid att den nya konstruktionen inte begränsar denna kapacitet jämfört med dagens förhållande. Vid befintligt luckutskov och vidare ca m nedströms genomförs utrivning av lucka, balkar, utskovsmekanik, samt bottenplatta av betong (som behöver försänkas). Efter utrivning repareras alla rivningspåverkade betongytor med pågjutning av ny betong. Utrivningen av lucka och balkar innebär att den fria bredden i öppningen ökas från 5,5 till 5,9 meter. Samtidigt kommer bottenuppbyggnad med naturlik botten innebära att nuvarande tröskel höjs upp från +4,54 till ca +4,8. På bottenplattan under Turbinbron och vidare m nedströms byggs en naturlik bottenstruktur upp av naturstensmaterial. Denna botten anslutes mot en likvärdig bottenstruktur som anläggs i inlöpet uppströms dammen. Flödesdimensionering, lutning mm Konstruktion och dimensionering bygger på att nuvarande normal vattennivå vid Turbinbron sänks från ca +7,65 till +7,52, dvs. drygt 1 dm. Vid normal drift kommer ca 0,5 m 3 /s rinna in i fiskvägen via inloppet längst upp. Ytterligare ca 0,6 m 3 /s kommer tillföras fiskvägen via det långa skibordet, genom en vattengardin som faller ner i inlöpet. Skibordsväggens krön planeras till nivån +7,50 vilket innebär att den motsvarar den nya sänkningsgränsen. Vid flöden under ca 1 m 3 /s kommer skibordsväggen att torrläggas och vatten endast rinna fram via det övre inloppet. Vid ökad vattenföring kommer vattennivån över skibordsväggen successivt öka upp till dämningsgränsen +7,70. Vid dämningsgräns avbördas ca 19 m 3 /s via skibordsväggen. Totalt rinner då ca 21 m 3 /s i inlöpet. Vid ytterligare stigning kan lucka 2 öppnas för avbördning. Den totala kapaciteten för fiskväg och lucka 2 är ca 42 m 3 /s. Detta är inte tillräckligt för att motsvara 100-årsflödet på platsen (ca 67 m 3 /s) och därför krävs installation av ett sättutskov i skibordsväggen, för en tillskottsavbördning om ca 25 m 3 /s. Fiskvägen dimensioneras för en sänkt normalnivå vid Turbinbron kring +7,55 (idag +7,65). Detta för att reducera behov av nya automatiserade luckutskov som både är kostsamma och skulle störa helhetsbilden i en äldre miljö. Genom förändringen får dammen bättre förutsättningar att hantera plötsliga flödesökningar, risken för översvämningar i det låglänta området runt Fiskartorget elimineras, samtidigt som

19 19 (43) risker vid maskinella haverier mm begränsas (då den nya konstruktionen i princip är självreglerande). Som skydd för nedvandrande fisk anläggs ett lågt lutande fiskgaller i befintlig intagskanal under Turbinbron. Denna installeras med en lutning om och en spaltvidd på ca 15 mm som säkerställer att nedvandrande fisk ej passerar genom kraftverkets turbiner och styr dem mot en alternativ passage förbi kraftverket. Figur 11. Den nya fiskvägen vid Turbinbron anläggs i dammområdets vänstra sida och utgörs av en naturlikande fiskväg, ett s.k. inlöp. Observera att luckan i skibordsväggen är betydligt mindre (och av annan typ) än den som planeras. Norconsult Andra alternativa lösningar för att möjliggöra fiskvandring har utretts inom projektgruppen där företrädare för natur-, kulturmiljö- och friluftsintressen varit representerade från Länsstyrelse och kommun. De förslag som har utvärderats är ett dubbelsidigt inlöp, en slitsränna på åns högra sida (västra) och en motströmsränna. Gemensamt för dessa alternativa förslag är att de har bedömts vara ett för kraftigt ingrepp på områdets höga kulturmiljövärden. Installation av ny fingrind vid Turbinhuset Den nya fingrinden är av alfa-typ och kan därmed installeras i den befintliga intagskanalen under Turbinbron. Grinden installeras bakom stängda intagsluckor (möjligen med tätplåt som temporär säkerhetshöjning). I färdigt utförande kommer inte grinden vara synlig annat än i utrymmet mellan bro och Turbinhuset, där dagens grind är synlig.

20 20 (43) Figur 12. Den nya fingrinden installeras i befintligt intag. Ev. kräver detta modifieringar av den skräpränna som finns där idag. Sannolikt behöver den befintliga skräprännan bytas ut helt och anpassas för den nya grinden och rensmaskinen. Om möjligt, bör den också anpassas för att kunna avleda fisk. Detta skulle innebära att rännan leds ut som en fallränna bakom Turbinhusets nordöstra hörn. Figur 13. Den nya fingrinden och fiskvägens utformning kräver ev. en avledare (vattenränna) som leder bort skräp och fisk nedanför kraftverket. Detta kan lösas genom att intagsväggen öppnas upp (röd markering) och en fallränna installeras längs Turbinhusets östra vägg (blå markering).

21 21 (43) 3.4 Tillfarter och arbetsområde För tillfart till arbetsområdena bedöms huvudsakligen Munkgatan och Skepparbacken komma att nyttjas, men möjligheter finns att ansluta arbetsväg även från Södra Ringleden. Förutom själva anläggningsområdet behöver mark tas i anspråk för uppställning av arbetsfordon och tillfällig deponi av byggnadsmaterial och schaktmassor mm. Det kommer innebära att delar av Fiskartorget, parkområdet öster om Svartån samt promenadstråket väster om Svartån kommer att behövas tas i anspråk under byggskedet. Dessa områden omfattar fastigheterna (Västerås) Västerås 1:1 och 1:215. Figur 14. Arbetsområdet omfattar själva anläggningsområdet (röd linje) samt områden som tillfälligt behöver tas i anspråk för byggnationen (blå linje). 3.5 Vattenhushållning byggskede och driftskede Under byggskede uppkommer behov att tillfälligt sänka av vattenområde ned mot tröskelnivån för lucka 2, dvs. nivån +6,2 eller ca 1,5 m under gällande dämningsgräns. Avsänkningen krävs endast under de mest känsliga arbetsmomenten vilka främst omfattar spontning och bottenuppbyggnad i inlöpet, samt arbeten med installation av ny intagsgrind under Turbinbron. Varaktigheten på denna avsänkning kan dock förväntas bli ca 5 6 månader. Under byggskede avbördas så mycket som möjligt av tillrinnande vatten via lucka 2 och om möjligt via kraftverkets turbiner. Total kan ca 27 m 3 /s avbördas via denna

22 22 (43) del varför marginalerna är förhållandevis goda vid plötsliga flödesökningar. Skulle behov uppstå att öka kapaciteten kan spontväggen öppnas för avbördning via arbetsområdet för inlöpet. I driftskede innebär den planerade ombyggnaden att nuvarande normalnivå vid Turbinbron sänks ca cm. För detta krävs även att nuvarande sänkningsgräns (+7,60) flyttas ned 10 cm till +7,50. Denna sänkning är så pass liten att den inte bedöms medföra någon negativ påverkan på omgivande anläggningar och fastigheter och inte heller innebära några estetiska förändringar. Fiskvägen innebär att Turbinbron till stor del blir självreglerande och kommer att pendla något mellan dämning- och sänkningsgränsen. Idag regleras dammen med nivåautomatik vilket ger möjlighet att hålla nivån stabil med endast några centimeters marginal (+/- 5 cm). Med den nya konstruktionen kommer vattenområdet variera mellan +7,50 till +7,65 under normala vattenföringar i Svartån. Detta är dock även beroende av hur kraftverkets turbiner körs. Dessa ger viss möjlighet att nivåreglera dammen och på så vis hålla den stabil kring normalnivån.

23 23 (43) 4 Områdesbeskrivning 4.1 Hydrologi och geologi Svartån är ett av de större vattendragen som mynnar i Mälaren. Avrinningsområdet är ca 776 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Ån har sina källflöden i Norbergs kommun, nära gränsen till Dalarna, och mynnar i Mälaren efter att ån passerat genom Västerås stad. Andelen sjöar är ca 3 % och största sjö är Hörendesjön med 617 ha. Markarealen domineras av skog (ca 60 %) följt av jordbruksmark (ca 25 %). Medelvattenföringen i Svartån vid Turbinbron är ca 6,2 m 3 /s (figur 3). I jämförelse med andra närliggande vattensystem har Svartån en låg regleringsgrad (2,5 %). Vid Turbinbron är avrinningsområdet ca 754 km 2. Tabell 3: Hydrologiskt dimensioneringsunderlag för Svartån vid Turbinbron (Mälarenergi). HHQ 67 MHQ 31 MQ 6,2 MLQ 1,0 LLQ 0,3 Figur 15. Månadsmedelflöden vid mätstation Åkesta kvarndamm ca 9 km uppströms Turbinbron. År 1982 var vårfloden kraftig i Svartån och under hösten 2000 uppstod mycket höga flöden. Källa: SMHI.

24 24 (43) Marken vid anläggningsområdet för den nya fiskvägen vid Turbinbron, på den vänstra sidan av Svartån (östra), består till större del av postglacial finlera (figur 4). Turbinbron Figur 16. Jordartsförekomster runt Turbinbron kraftverk. Källa: SGU.

25 25 (43) 4.2 Planförhållanden och skyddade områden Av Västerås Översiktsplan 2026 framgår att för Svartåns dalgång gäller följande: - Turism, rekreation och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras. - Produktion av el och värme kräver en övergång till förnybara bränslen med en betydande lokal småskalig el- och värmeproduktion. - Förutsättningar för lokal småskalig el- och värmeproduktion ska finnas. - För att återställa den biologiska mångfalden i Svartån föreslås att vandringshinder tas bort och att mer död ved ska finnas i vattnet. Markområdet närmast öster om Turbinbron är betecknad som park eller plantering. Vattnet nedströms och uppströms åtgärden utmärkt som vattenområde som icke får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för broar. Marken på den högra (västra) sidan närmast slottet får inte bebyggas enligt detaljplan. I Svartåns nedre delar finns inga skyddade områden enligt miljöbalkens bestämmelser. Längre uppströms i avrinningsområdet finns två Natura 2000 områden, Fläcksjön och Gussjön, som är utpekade och kända för sitt rika fågelliv. I övrigt har inga skyddade områden i berört anläggningsområde eller närområden identifierats. Figur 17. Skyddade områden vid nedre Svartån, mellan Mälaren och Skultuna. Källa: Naturvårdsverket.

26 26 (43) 4.3 Vattenmiljö och fiskfauna Svartån är huvudsakligen lugnflytande med sparsam förekomst av strömmande till svagt strömmande partier. Till följd av åns lugnflytande karaktär består ån huvudsakligen av finare sediment medan större fraktioner som grus, sten och block förekommer mer sällan. Svartåns vatten är grumligt, starkt färgat och påverkas negativt av övergödning. Syreförhållandena är goda och vattnet är inte försurningspåverkat. Svartån mynnar i sjön Mälaren som med en förekomst av 35 fiskarter utgör en av Sveriges artrikaste sjöar. Det innebär att Svartån har goda förutsättningar för att hysa ett artrikt fisksamhälle. Fysisk påverkan av vandringshinder, reglering och morfologiska förändringar har sannolikt gjort att flera av åns ursprungliga arter försvunnit. Idag karaktäriseras Svartåns fiskfauna av fiskarter såsom mört, braxen, abborre, id, och sutare. Vid elfisken nedströms Falkenbergska kvarnen har abborre, benlöja, gädda, lake, mört, id och stensimpa fångats. Detta har medfört att fiskfaunans status klassades som måttlig. Fiskarter kan klassificeras utifrån ekologisk nisch. Reofila fiskarter (t.ex. asp och öring) är beroende av strömhabitat för att fullborda sin livscykel medan limnofila fiskarter (t.ex. karp och sutare) är beroende av stillastående vatten som sjöar eller isolerade vattensamlingar, som är ett av svämplanets många mikrohabitat. Generalister som kan genomföra samtliga livsstadier i både stillastående och strömmande vattenmiljöer benämns eurytopa (t.ex. gädda och abborre). Av Sveriges samtliga rödlistade sötvattensfiskar är 70 % beroende av strömhabitat, samtidigt som dessa miljöer i hög grad påverkats av mänsklig aktivitet såsom vattenkraft, dämning och övrig fysisk påverkan. Nedströms Svartåns första och andra vandringshinder, Turbinbron kraftverk och Falkenbergska kvarnen, är områdena med strömmande och forsande biotoper begränsade. Turbinbron som ligger ca 600 m från Svartåns mynning Mälarens utgör ett definitivt vandringshinder för uppvandrande fisk. Nedströms kraftverket leker bl.a. den rödlistade fiskarten asp. Dagens dammar och vattenreglering i Svartån hindrar strömlekande och strömlevande fiskarter från att nå lämpliga miljöer i vattendraget. Påverkan genom dämningen har reducerat andelen strömområden i vattendraget. Trots detta förekommer några ström- och forssträckor av lämplig kvalitet för Mälarens strömlekande fiskarter. Genom att tillgängliggöra dessa, och delvis återskapa liknande miljöer, skulle förutsättningar skapas för ett naturligt, artrikt och produktivt fisksamhälle i Svartån.

27 27 (43) Idag är ca 400 m 2 strömområden tillgängliga i nedre Svartån för uppvandrande fisk från Mälaren. Mellan Turbinbron och Falkenbergska kvarnen förekommer ytterligare ca 2700 m 2. Uppströms Falkenbergska kvarnen finns idag lämpliga strömområden om ca 3400 m 2. Mellan Åkestadammen och Skultuna utskovsdamm finns ytterligare m 2 strömområden (dock är stor del av dessa påverkade av vattenbortledning till Skultuna kraftverk). Tabell 4: Sammanställning över förekommande fiskarter i Mälaren, ekologisk nisch och förekomst i Svartån. Rödlistan: NT=Nära hotad, EL=starkt hotad, CR=Akut hotad (Artdatabanken, 2015). Förekomst är baserat på uppgifter från elfiskeregistret (SLU, 2016) Fiskart Latin Ekologisk nisch Rödlistan Förekomst Abborre Perca fluviatilis Eurytop - Närvarande Asp Aspius aspius Reofil NT Närvarande Benlöja Alburnus alburnus Eurytop - Närvarande Björkna Blicca bjoerkna Eurytop - Närvarande Braxen Abramis brama Eurytop - - Bäcknejonöga Lampetra planeri Reofil - - Faren Abramis ballerus Reofil - - Flodnejonöga Lampetra fluviatilis Reofil - - Färna Squalius cephalus Reofil - Närvarande Gers Gymnocephalus cernuus Eurytop - Närvarande Gädda Esox lucius Eurytop - Närvarande Gös Sander lucioperca Eurytop - - Hornsimpa Myoxocephalus quadricornis Id Leuciscus idus Reofil - Närvarande Karp Cyprinus carpio Limnofil - - Lake Lota lota Reofil NT Närvarande Lax Salmo salar Reofil - - Mal Silurus glanis Eurytop VU - Mört Rutilus rutilus Eurytop - Närvarande Nissöga Cobitis taenia Reofil - Närvarande Nors Osmerus eperlanus Eurytop - - Sarv Scardinius erythrophthalmus Limnofil - - Sik Coregonus sp Reofil - - Siklöja Coregonus albula Småspigg Pungitius pungitius Limnofil - Närvarande Stensimpa Cottus gobio Reofil - Närvarande Storspigg Gasterosteus aculeatus Reofil/eurytop - Närvarande Sutare Tinca tinca Limnofil - Närvarande Regnbåge Oncorhynchus mykiss Reofil - - Ruda Carassius carassius Limnofil - - Vimma Vimba vimba Limnofil NT - Ål Anguilla anguilla Eurytop CR - Öring Salmo trutta Reofil - - Av de tydligt vandrande fiskarterna som förekommer i Mälaren och Svartån är asp av hög prioritet för projektet fria vandringsvägar i Svartån. Denna arts vandringsmönster och livscykel beskrivs därför närmare nedan.

28 28 (43) Asp är en storvuxen fiskart och beroende av relativt starkt strömmande vatten för sin produktion. Uppvandring av asp från Mälaren till Svartån sker på våren under mars till maj. Lek och romkläckning sker under några intensiva veckor strax efter islossning. Leken sker på sten- och grusbottnar i strömmande vatten. Därefter driver aspynglen nedströms till lugnare vattenområden. Aspen kan avverka uppemot 20 mil för att nå en lekplats och är även mycket vandringsbenägen utanför själva lekperioden. Aspbestånden har gått tillbaka kraftigt de senaste 50 åren. Vandringshinder till följd av vattenkraftsutbyggnaden och habitatdegradering genom exempelvis rensningar, kanaliseringar och torrläggningsföretag ses som några av de främsta orsakerna. Den kraftiga nedgången innebär att aspen finns upptagen på ArtDatabankens rödlista inom hotkategorin nära hotad (NT). Den är dessutom listad i EU:s art- och habitatdirektiv vilket innebär att Sverige som medlemsnation är skyldig att genomföra åtgärder för att bevara både aspen och dess livsmiljö. Mycket tyder på att åtgärder som gynnar asp samtidigt gynnar flera andra strömlevande fiskarters nyttjande av vattensystemet. (Biotopvårdsplan Svartån. Terra-Limno gruppen AB 2011). 4.4 Miljökvalitetsnormer för vatten Den preliminära bedömningen av den berörda vattenförekomsten Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna" visar på måttlig ekologisk status (Vattenmyndigheterna et al 2016). För denna bedömning har undersökningar av fisk och kiselalger visat sig avgörande och stöds också av mätningar av näringsämnen. Påverkan av vandringshinder samt övergödning bedöms som orsaker till att vattenförekomsten ej uppnår god ekologisk status. Gällande miljökvalitetsnorm är god ekologisk status år Förslag på möjliga åtgärder som kan behöva genomföras för att uppnå god ekologisk status är bland annat skyddszoner vid åkermark, efterbehandling av miljögifter, ekologiskt funktionella kantzoner, utrivning av vissa dammar. Vid Turbinbron kraftverk, Falkenbergska kvarnen och Forsby kvarn föreslås fiskvägar och skydd för nedvandrande fisk samt minimitappning. Den berörda vattenförekomsten mynnar i vattenförekomsten Mälaren Västeråshamnområde (SE ) som liksom andra vattenförekomster knutna till Mälaren bedöms beröras indirekt av planerade åtgärder. Fysisk påverkan, reglering och vandringshinder i nedre Svartån innebär en ökad belastning för Mälaren vars fiskfauna utgörs av flera arter beroende av tillgång till ström- och forsmiljöer och omgivande svämplan. Den preliminära bedömningen

29 29 (43) visar på visar på måttlig ekologisk potential. Påverkan av övergödning och miljögifter bedöms som orsaker till att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status. 4.5 Kulturmiljö Området där åtgärder planeras ligger inom ett större fornlämningsområde, (RAÄnummer 232:1), som berör en stor del av Västerås innerstad (Riksantikvarieämbetet 2016). Själva Turbinhuset utgör inte en fornlämning men är upptagen som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer Västerås 244:1) med beskrivningen byggnad annan. Länsstyrelsen i Västmanlands län planerar att genomföra en byggnadsminnesförklaring av Turbinhuset och kraftverksdammen enligt kulturmiljölagen (1988:950 KML). (Agnes Advokatbyrå 2016). Turbinhuset och bron ligger även inom ett riksintresse för kulturmiljövården (U24) och Svartån utgör ett av värdeområdena i det kommunala kulturmiljöprogrammet i Västmanlands län. I bottenområdet i nuvarande damm ska enligt preliminära uppgifter förekomma lämningar av tidigare vattenanläggningar, sannolikt fundament från tidigare broar, men eventuellt också tidigare dammanläggningar. Figur 18. Turbinbron kraftverk ingår i en större fornlämning i Västerås stad (RAÄ 232:1). Planerade åtgärder bedöms påverka fornlämningsområdet på ett sådant sätt att samråd med länsstyrelsen krävs. Efter samråd kan länsstyrelsen anse att tillstånd

30 30 (43) enligt 2 kap. 12 KML krävs för planerade åtgärder. Planerade åtgärder kräver sannolikt även att en arkeologisk undersökning genomförs inför planerade markarbeten (Agnes Advokatbyrå AB 2016). Vid en eventuell byggnadsminnesförklaring av Turbinhuset och kraftverksdammen krävs sannolikt tillstånd enligt 3 kap Kulturmiljölagen (1988:950). Av utdrag från fastighetsregistret framgår att länsstyrelsen enligt 3 kap 6 Kulturmiljölagen förordnat att anmälan ska göras för åtgärder som väsentligt minskar Turbinhusets värde och planeras inom fastigheterna Västerås Västerås 1:201, 1:215 och 1: Risk och sårbarhet Kraftverket drivs som ett strömkraftverk dvs. med tillrinnande vattenföring och möjlighet till magasinering av vatten saknas. Dammbyggnaden har en avbördningskapacitet på 76 m 3 /s vid dämningsgräns enligt J. Lind Mälarenergi AB (personlig kommunikation 31 augusti 2016). Högsta högvattenföring (HHQ) vid Turbinbron i Svartån är 67 m 3 /s. Anläggningen har därmed god kapacitet att avbörda höga flöden. Dammen har en dämningspåverkan ca 1 km uppströms, dämmer en areal om ca 2 hektar och håller ett vattenmagasin om ca m 3 vid dämningsgränsen. Dammen bedöms ha konsekvensklass 3 enligt RIDAS (kraftföretagens RIktlinjer för DAmmSäkerhet) vilket utgör den lägsta klassen där ett dammhaveri inte bedöms leda till betydande konsekvenser eller störningar samt ingen påtaglig risk för förlust av människoliv. Konsekvensutredning enligt förordningen (2014:214) om dammsäkerhet har inte genomförts ännu. Dammen bedöms därmed inte innebära några stora konsekvenser för anläggningar nedströms vid ett eventuellt dammbrott. Dammen har dock mycket låg krönnivå runt dämningsområdet närmast dammkroppen (kanalmurarna) där krönet bitvis sträcker sig endast drygt 30 cm ovan dämningsgränsen. Dammen saknar också skibord vilket gör den fullt beroende av att befintliga luckor fungerar under en högflödesperiod. Om den stora luckans manövrerbarhet skulle fallera under ett normalt högflöde, skulle dammen överdämmas mycket snabbt. Vattnet från överdämningen skulle rinna in via Fiskartorget och Munkgatan och riskera att översvämma källare i bl.a. Stadshuset. Stigningshastigheten i dammen vid normal högvattenföring och ett fullständigt luckhaveri har beräknats till ca 9 cm per minut. Dammen skulle således överdämmas inom 4-5 minuter om regleringen havererade vid medelhögvattenföring.

31 31 (43) Risken för ett luckhaveri vid Turbinbron betraktas idag därför som den största dammsäkerhetsrisken för de dammar som Mälarenergi AB förvaltar inom Västerås kommun. En översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning har utförts för att kartlägga och klassa föroreningshalter i de massor som skulle schaktas enligt tidigare utredda alternativ, strax nedströms dammens östra sida. Dessa massor kommer inte att beröras av nuvarande åtgärdsförslag. Förorenande verksamheter förekommer och har förekommit uppströms längs Svartådalen under lång tid. Det är därför sannolikt att deponerade finsediment i dammområdet är föroreningspåverkade.

32 32 (43) 5 Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av den ansökta verksamheten beskrivs översiktligt under rubriker nedan och kommer att utvecklas vidare inom ramen för kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nedan följer en sammanfattning: - Ombyggnaden medför ingen betydande förändring av nu gällande vattenhushållning vid dammen, men medför en sänkt normalvattenyta med ca 10 cm. - Ombyggnaden innebär inga konflikter med gällande detalj- eller översiktsplaner för området, men kan kräva undantag från gällande detaljplan. - Naturmiljön bedöms enbart påverkas positivt på lång sikt genom förbättrade vandringsmöjligheter mm. Fiskvandring möjliggörs samtidigt som ett nytt vattenområde tillförs omfattande ca 800 m 2 strömvattenmiljö med lämpliga lekplatser för asp och andra fiskarter. Utöver detta tillgängliggörs i nuläget ytterligare 2600 m 2 uppströms Turbinbron. De träd som behövde avverkas med tidigare förslag, kan eventuellt stå kvar med nuvarande inlöp. Påverkan på beståndet av mistlar i träden har därmed begränsats eller i bästa fall eliminerats. - Ombyggnaden bedöms enbart förbättra förutsättningarna att klara MKN för berörd vattenförekomster och även indirekt även för vattenförekomster knutna till Mälaren. - Ombyggnaden har anpassats för att minimera ingrepp i en mycket känslig kulturmiljö. Jämfört med omlöpsalternativet kan ingrepp i parkområde minimeras. Förslaget till intagsgrind har ändrats så att nuvarande förslag helt döljs under Turbinbron. Ombyggnaden kommer sannolikt påverka fast fornlämning och därmed kan tillstånd enligt kulturmiljölagen krävas. Åtgärderna kräver också anmälan till länsstyrelsen om åtgärder som kan påverka Turbinhusets kulturhistoriska värde. - Ombyggnaden leder till en höjd dammsäkerhet. Risken för spridning av markföroreningar bör hanteras genom skyddsåtgärder mm i kommande MKB. 5.1 Hydrologi och geologi Förslaget har utformats för minimal påverkan på dagens vattennivåer vid Turbinbron. Förslaget innebär dock att dagens sänkningsgräns sänks ned ytterligare 10 cm, vilket ger en reglermån om 20 cm mellan DG och SG. Förslaget innebär också att en självreglerande tröskel ersätter nuvarande automatiska lucka. Detta innebär att vattenståndet vid Turbinbron kommer variera något, beroende på

33 33 (43) aktuellt flöde, men inom intervallet för planerad DG och SG. Dämningsområdet omges av vertikala kanalmurar. Därmed kommer inte denna marginella sänkning av normalvattennivån leda till stora förändringar av vattnets utbredningsområde. De hydrologiska konsekvenserna av planerade åtgärder bedöms som helhet vara små. 5.2 Planförhållanden och skyddade områden Planerade åtgärder bedöms inte strida mot intentionerna i översiktsplanen. Byggnaden av fiskvägen och det lågt lutande fingallret sker med största möjliga hänsyn till kulturmiljö- och friluftsintressen i området. De planerade åtgärderna bedöms heller inte strida mot den detaljplan som finns för området (delvis beroende på hur begreppet överbyggnad tolkas). Om konflikter uppstår bedöms det finnas möjligheter för undantag från gällande detaljplan i detta fall. Byggnaden (Turbinhuset) kommer inte att påverkas av ombyggnaden och inte heller vyn framför nuvarande kraftverksintag. Den planerade fiskvägen kommer dock ta plats i nuvarande dämningsområde invid vänster (östra) kanalmuren, och kommer utgöra en strömmande vattenmiljö, men bedöms inte komma att dominera områdets dammkaraktär. 5.3 Vattenmiljö och akvatisk fauna Turbinbrons vattenkraftverk medför en negativ miljöpåverkan på Svartån genom indämning av befintliga ström- och forsområden, samtidigt som den utgör vandringshinder för fisk i vattendraget. Den föreslagna ombyggnaden innebär att en passage skapas för Svartåns alla naturligt förekommande fiskarter som rödlistade arter som asp, lake, vimma och ål samt alla andra naturligt förekommande fiskarter och vattenlevande organismer. I kombination med planerade åtgärderna vid Falkenbergska kvarnen elimineras de två nedersta vandringshindren i Svartån vilket sammantaget öppnar en vandringsväg mellan Mälaren och ca 10 km uppströms i Svartån. Den naturlika fiskvägen innebär att en ny ca 800 m 2 stor strömvattenmiljö skapas med lämpliga lekplatser för strömlekande fiskarter som asp, bäcknejonöga, faren, flodnejonöga, färna, id, lake, lax, nissöga, sik, stensimpa, storspigg och öring. Genom att både upp- och nedvandrande fisk kan passera skapas också förutsättningar för att tillgängliggöra åns längre ström- och forssträckor som bland annat återfinns vid Forsby och Skultuna för fiskfaunan i nedre Svartån.

34 34 (43) Den nu föreslagna fiskvägslösningen innebär att minimiflöde samt överskottsvatten väl kommer kunna släppas i fiskvägen. Mynningen på fiskvägen kommer upplevas som en naturlig utloppsström i ett lugnvattenområde, och placeras närmare kraftverksutflödet än tidigare alternativ. Fiskvägen har kapacitet att hantera uppemot 20 m 3 /s, vilket är ca 4 ggr mer än tidigare förslag. Genom detta kommer dominerande flöde (utöver det som går genom kraftverket) kunna släppas genom fiskvägen under nästan hela året. Detta borgar sammantaget för en mycket god anlockningsfunktion för uppvandrande fisk, och goda möjligheter för nedvandrande fisk att nyttja fiskvägen för passage. De föreslagna åtgärderna kommer huvudsakligen genomföras i torrhet, bakom en tät vägg av stålspont, och bedöms därför inte orsaka stor risk för föroreningsspridning eller grumling. Dock kommer de initiala ingreppen då arbete med att etablera sponten påbörjas, att medföra grumling och upptransport av finsediment på dammens botten. Omfattningen av sådana sediment bedöms i nuläget vara mycket begränsad pga. att arbetet främst ska utföras framför en djupgående lucka som vid varje högflöde medför höga vattenhastigheter längs botten både upp- och nedströms Turbinbron. Negativa konsekvenser för fisk och övrig akvatisk fauna bedöms därför som små både under anläggning och drift. 5.4 Miljökvalitetsnormer för vatten Ombyggnaden påverkar vattenförekomsternas hydrologiska regim och konnektivitet. Därigenom har planerade åtgärder en indirekt påverkan på vattenförekomstens ekologiska status. Ombyggnaden innebär väsentliga förbättringar för fiskfaunan i Svartån och kan förhoppningsvis leda till en långsiktig förbättring av statusen som helhet i vattenförekomsten. Den planerade ombyggnaden är i linje med vattenmyndigheternas förslag på möjliga åtgärder för att nå god ekologisk status. De planerade åtgärderna bedöms därför enbart förbättra förutsättningarna att klara miljökvalitetsnormen för berörda vattenförekomst, och indirekt även för vattenförekomster knutna till Mälaren. Temporär och begränsad påverkan på vattenkvalitén uppkommer vid anläggningsarbeten, men bedöms inte uppnå sådan nivå att statusen i vattenförekomsten kan påverkas.

35 35 (43) 5.5 Kulturmiljö Planerade åtgärder har anpassats med syfte att i möjligaste mån begränsa negativ påverkan på kulturmiljöintresset. Jämfört med tidigare omlöpsalternativ (presenterades på samråd med länsstyrelsen den 26 oktober 2016) bedöms följande förändringar uppkomma med nuvarande förslag: - Anläggandet av inlöpet och dess intagsgrind bedöms inte påverka den historiska färdvägen, inte heller Turbinhuset kommer att påverkas. Den förändrar heller inte brukandet av platsen nämnvärt. Promenadstråk och utrymmen i parken lämnas opåverkade. - Den centrala lucka (klaffluckan) lämnas opåverkad men kommer i framtiden (egentligen precis som idag) behöva nyttjas aktivt för avbördning av flöde. - Den stora planluckan rivs ut, och de påbyggnader som gjorts i utskovet då denna installerades (luckbalkar mm). Denna lucka är dock en modernare del av dammen som helhet. - Vattenområdet uppströms dammen sänks ca cm beroende på aktuellt flöde i Svartån. Dämningsområdet omges idag av vertikala kanalmurar. Därmed kommer inte denna marginella sänkning av normalvattennivån leda till stora förändringar av vattnets utbredningsområde. Alternativ till denna avsänkning finns, men har bedömts utgöra ett större ingrepp i miljön än nuvarande förslag. Se närmare under kap. 6 fr alternativåtgärder. - Den nya intagsgrinden placeras i befintligt intag under Turbinbron, istället för framför som i tidigare alternativ. Genom detta elimineras behov av schakt och fyllning framför intaget (arbetet kan ske bakom stängda luckor istället). Konstruktionen kommer knappt vara märkbar då endast den del som sticker fram mellan bro och Turbinhuset kommer att förändras. - Spontväggen för inlöpet placeras utgående från dammpelaren mellan lucka 1 (den som ska rivas) och lucka 2 (klaffluckan i mitten på dammen). Denna väg av stålspont slås/trycks ned i bottensediment uppströms dammen. Om berg eller hårdbotten förekommer ytligt (vilket är sannolikt) krävs stödgjutning mot en rensad botten för att täta väggen. Detta kommer i så fall utföras som undervattengjutning för att eliminera behov av ytterligare fångdammar uppströms. Enligt uppgifter förekommer rester av en äldre damm uppströms som kommer påverkas vid genomskärning för den nya spontväggen. - En del av nuvarande vattenspegel ersätts av en strömvattenmiljö. Bredden varierar mellan ca 4 m längst uppströms (från vänster kanalmur räknat) till ca 6 m längst nedströms vid utskovet.

36 36 (43) - Nedre delen av vänster kanalmur kommer delvis bli permanent synlig i samband med att vattnet sänks av. Kanalmuren kommer repareras i samband med projektet, men någon övertäckning av stensättningen är inte aktuell, förutom vid bottenuppbyggnad av inlöpet, vilket sker med naturstensmaterial. - Även spontväggen kommer bli synlig från östra sidan av dammen. Denna kan delvis kläs in med t.ex. Corten-plåt som ger en rostig yta, alternativt med betong. - Krönet på spontväggen kommer bli synligt vid låga flöden i Svartån. Krönet kan kläs in och detta sker vanligen genom att ett krön gjuts på toppen av spontväggen. Men alternativ finns t.ex. med Corten-plåt för att anpassa konstruktionen till den lokala miljön. - I spontväggen kommer ett ca 6-10 m brett och 1,3 2 m djupt utskov anläggas. Detta kräver att en ruta sågas fram i spontväggen. Sidor och trösklar runt denna gjuts på så att U-balkar för luckor kan monteras. Även denna gjutning kan kläs in med annat material. Dock kommer själva luckorna vara väl synliga. I nuläget föreslås sättar av trä, stål eller robalonplast (svart). Figur 19. Vänster kanalmur vid avsänkning vid Turbinbron Trösklar utgjort dammfästen synliga i bilden. Foto: Jan Melander.

37 37 (43) Figur 20. Tröskel uppströms Turbinbron som utgjort dammfäste. Foto: Jan Melander Figur 21. Uppströmsvy vid Turbinbron vid avsänkning Notera linjen som markerar normal dämning, och den förändring som därmed kan ske vid cm sänkning av linjen. Foto: Jan Melander Risk och sårbarhet Den planerade nya fiskvägen innebär att dammen kan avbörda ungefär samma vattenmängd som idag. Fiskvägen utgörs av en mycket lång (över 150 m) skibordsdel som eliminerar de risker som idag finns vid ett eventuellt luckhaveri. Den valda utformningen reducerar därför den risk som idag betraktas som den största vid dammen, och bidrar till en förenklad reglering av dammen och fiskvägen som helhet. Detta då fiskvägen i princip blir helt självreglerande upp till ca 20 m 3 /s. Vid större behov kan befintlig klafflucka täcka behovet upp till ca 40 m 3 /s. Därefter måste de luckor som installerats i spontväggen lyftas. Detta arbete är tänkt att utföras med kranbil, men kommer endast krävas i undantagsfall. Inlöpet kan nästintill byggas i fullständig torrhet, bakom en spontvägg, vilket talar för att risken för föreningsspridning från schaktarbeten kan begränsas. Arbeten med intagsgrinden på dammens västra sida, i befintligt kraftverksintag, medför inte behov av någon schakt och muddring då arbeten utförs bakom avstängda luckor på befintlig betongplatta. Förekomst av föroreningspåverkade finsediment i anläggningsområdet för fiskväg och intagsgrind, bedöms i nuläget vara mycket begränsad pga. den djupa och stora luckan (lucka 1) precis nedströms schaktområdet. Sticksondering bör dock genomföras i samband med projektering för att avgöra schaktbehov. Om schaktbehov uppstår i betydande omfattning, bör sedimentprover analyseras och massor hanteras enligt tillsynsmyndighetens anvisningar.

38 38 (43) 6 Alternativåtgärder Andra alternativ som inlöp, slitsränna och motströmsränna har utretts och värderats inom samverkansgruppen. Inom projektgruppen har både företrädare för natur-, kulturmiljö- och friluftsintressen varit representerade från Länsstyrelsen och kommun. Gemensamt för dessa förslag är att de har bedömts vara ett större ingrepp på områdets höga kulturmiljövärden jämfört med den planerade åtgärden. Det inlöp som diskuterats tidigare i samverkansgruppen var placerat centralt i dammområdet och innebar att den kulturhistoriskt värdefulla klaffluckan skulle behöva rivas. Nuvarande förslag innebär att luckan istället får en mer betydande roll för aktiv reglering vid Turbinbron. Det omlöp (som utgjorde en utvecklad lösning av arkitektförslaget ) fokuserade på att erbjuda en fullgod fiskväg, förbättrad dammsäkerhet, samtidigt som ingreppen i kulturmiljön begränsades i möjligaste mån. Det har konstaterats att påverkan trots detta blir betydande. Nuvarande förslag bedöms totalt sett innebära mindre ingrepp i en känslig kulturmiljö, men innehåller vissa skillnader mot tidigare alternativ som kan medföra ytterligare påverkan. Nuvarande förslag innebär att normalvattenytan sänks ca 10 cm. Detta krävs för att genom självreglering (dvs. nivåstigning över spontkrönet) kunna avbörda motsvarande vattenmängder som dagens planlucka. Detta räcker dock inte fullt ut, utan kräver att luckor (eller s.k. sättfack) installeras i en mindre del av väggen. Dessa kan lyftas i perioder med extrema flöden, vilket kommer ske relativt sällan (uppskattningsvis 1 gång var tionde år). Som alternativ till detta kan dagens vattenhushållning bevaras. Men då krävs ytterligare, och tekniskt avancerade, utskov i spontväggen. Minst meter av spontväggen skulle behöva ersättas av utskov (nuvarande förslag 6-10 meter) och dessa skulle behöva vara fullt automatiserade, utförda i rostfritt stål för att motsvara krav på säkerhet mm. Vidare skulle lösningen inte möjliggöra en vattengardin över spontväggen på samma vis som nuvarande förslag innebär. Länsstyrelsen har i sitt yttrande efter samrådsmötet 26 september begärt redovisning av vilka alternativa tekniker som finns att höja dammsäkerheten kring Turbinbron. Det får inledningsvis konstateras att problemen idag består av: 1. En damm utan skibord, dvs. säkerhetsventil för ytvattentappning, om mekaniska luckor havererar. 2. Ett litet magasin och därmed mycket hög stigningshastighet vid höga flöden.

39 39 (43) 3. En mycket liten höjdmarginal mot omgivande mark och kanalmurar runt delar av dämningsområdet. För att höja dammsäkerheten måste minst en av ovanstående punkter elimineras helt eller begränsas kraftigt. Både inlöpsförslaget och det utvecklade arkitektförslaget innehöll därför tillförande av en skibordsdel som skulle hantera plötsliga stigningar i magasinet, dvs. motsvara punkten 1 ovan. Att öka dagens magasinsvolym (punkten 2) för att på så vis minska stigningshastigheten är möjligt i andra sammanhang, men av naturliga skäl inte inne i Västerås stad. Att höja omgivande krön är möjligt, genom att bygga på de låga delarna av kanalmurarna med ca cm. Detta skapar en säkerhetsmarginal om utskoven fallerar, men ger egentligen bara mer tid att åtgärda problemet, och ökar inte kapaciteten nämnvärt. Nuvarande förslag till inlöp betraktas därför totalt sett som det enklaste att utföra vid Turbinbron, och också det alternativ som bedöms medföra minst ingrepp i befintlig miljö. Förslaget motsvarar de krav som idag förekommer på val av bästa möjliga teknik enligt Havs- och Vattenmyndighetens vägledningar, samtidigt som målen nås att åstadkomma en säkrare damm, en säker drift, och en attraktiv miljö, och kulturmiljö, för besökare. Den nu planerade ombyggnaden bedöms säkerställa en ökad passageeffektivitet för samtliga fiskarter som är naturligt förekommande i Svartåns och Mälarens vattensystem. Ombyggnaden bedöms enbart komma att stärka Turbinhusets besöksvärden som demonstrationsobjekt för småskalig och tidig vattenkraftverksamhet.

40 40 (43) 7 Förslag till innehållsförteckning i MKB Befintliga förhållanden och effekterna av planerade åtgärder analyseras ur ett driftoch anläggningsperspektiv förslagsvis för följande miljöfaktorer: - Fastighetsförhållanden och planförhållanden - Miljökvalitetsnormer vatten - Hydrologiska och geologiska förhållanden - Natur- och vattenmiljöförhållanden, bl.a. fisk och akvatisk fauna, fågelliv - Kulturmiljöförhållanden - Friluftsliv - Risk och sårbarhet, avseende bl.a. föroreningsrisker och dammsäkerhet - Buller - Skadeförebyggande åtgärder Utöver detta kommer planerad MKB redogöra för verksamhetens förhållande till allmänna hänsynsregler, nationella miljökvalitetsmål samt hushållning med naturresurser.

41 41 (43) 8 Referenser Agnes Advokatbyrå AB Turbinbron frågor avseende kulturmiljö. Version Stockholm. Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Generella riktvärden för förorenad mark Hämtat från: Riksantikvarieämbetet Fornsök. Hämtad från raa.se/cocoon/fornsok/search.html Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten Vatteninformationssystem Sverige Hämtad från SE

42 42 (43)

43 43 (43)