Tre fiskpassager i Trosaån åtgärder av vandringshinder för fisk

Transkript

1 Tre fiskpassager i Trosaån åtgärder av vandringshinder för fisk 1 (24) S wec o E nv iro n me n t AB

2 Sammanfattning Sveriges miljökvalitetsmål, bland annat Levande sjöar och vattendrag, innebär att vi behöver genomföra åtgärder för att främja den biologiska mångfalden i våra vattendrag och sjöar. Även Sveriges arbete med vattenförvaltningen (EU:s vattendirektiv) innebär att vi behöver genomföra åtgärder för att nå beslutade miljökvalitetsnormer. Från Sillen rinner Trosaån genom Vagnhärad och Trosa ut till Östersjön. Under ytan lever många fiskarter som är beroende av att kunna simma mellan sjön Sillen och Östersjön. Kvarnar och dammar har skapat svåra, och ibland helt omöjliga, hinder för vattenlevande djur att bemästra. För fiskar som är beroende av att kunna vandra till speciella områden för att föröka sig är detta ett stort problem. Idag är det bara ett fåtal fiskarter som klarar det och många fastnar tyvärr längs vägen. Därför ska Trosaån nu bli mer tillgänglig för fler fiskarter. Vid Trosa kvarn byggs ett så kallat inlöp längs höger strand. Vid dammen kommer det krävas relativt omfattande bergschakt för att skapa rätt lutning på inlöpet. På uppströmssidan av dammanläggningen slås en spont från betongdammen och vidare ut i magasinet längs höger strand. Vid Husby kvarn bibehålls befintlig tröskelnivå i dammanläggningen men spettluckorna tas bort. Befintlig tröskelnivå ligger ca 1,1 m högre än nedströmsvattenytan vilket kräver en upptröskling av sten nedströms dammen för att skapa möjlighet för fisk att passera förbi dammanläggningen. Upptrösklingen görs av natursten på ett brett parti nedströms dammen och ca 40 m nedströms. Vid Nygårdsdammen tas sättarna tas bort i de två utskoven och vattennivån i dammen sänks av ca 1,2 m. Nedströms dammanläggningen kommer det krävas viss upptröskling med natursten och justering av de två befintliga fårorna för att underlätta för fisk att passera dessa utskov. Betonggrunden till den tidigare kraftstationsbyggnaden rivs och transporteras bort. Sammantaget bedöms att de planerade åtgärderna var för sig eller kumulativt inte innebär en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken. En tillståndsansökan kommer att lämnas in till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för de planerade åtgärderna. 2 (24)

3 Innehåll 1 Bakgrund Beskrivning av befintliga anläggningar Trosa kvarn Husby kvarn Nygårdsdammen Planerade åtgärder Trosa kvarn Husby kvarn Nygårdsdammen Tillståndsprocessen Samråd Färdigställande av handlingar Mark- och miljödomstol Områdesbeskrivning Planförhållanden Kulturmiljö Vattenförvaltning Naturvärden Ras och skred Förutsedd miljöpåverkan Trosa kvarn Husby kvarn Nygårdsdammen Samlad bedömning Referenser (24)

4 1 Bakgrund Från Sillen rinner Trosaån genom Vagnhärad och Trosa ut till Östersjön. Kvarnar och dammar har skapat svåra, och ibland helt omöjliga, hinder för vattenlevande djur 1 att bemästra. För fiskar som är beroende av att kunna vandra till speciella områden för att föröka sig är detta ett stort problem. Idag är det bara ett fåtal fiskarter som klarar det och många fastnar tyvärr längs vägen. Sveriges miljökvalitetsmål, bland annat Levande sjöar och vattendrag, innebär att vi behöver genomföra åtgärder för att främja den biologiska mångfalden i våra vattendrag och sjöar. Även Sveriges arbete med vattenförvaltning (EU:s vattendirektiv) innebär att vi behöver genomföra åtgärder för att nå beslutade miljökvalitetsnormer. Trosa kommun tänker därför genomföra åtgärder vid Trosa kvarn, Husby kvarn och Nygårdsdammen i Trosaån för att göra Trosaån mer tillgänglig för fler fiskarter. Trosa kvarn ligger inne i Trosa samhälle (Figur 1) medan de två andra dammanläggningarna ligger i Vagnhärad (Figur 2). Vid Trosa kvarn samt Husby kvarndamm finns äldre fiskvägar. Dessa har bedömts ha dålig funktion. Trosa kvarn Figur 1. Trosa kvarn i Trosa. Karta från Eniro. 1 Vandringshinder 4 (24)

5 Husby kvarndamm Nygårdsdammen Figur 2. Husby kvarndamm och Nygårdsdammen i Vagnhärad. Karta från Eniro. En tillståndsansökan kommer att lämnas in till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för de planerade åtgärderna. Innan ansökan lämnas in ska det ske samråd med myndigheter och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För samråden har detta samrådsunderlag tagits fram. Samrådsunderlaget beskriver översiktligt de planerade åtgärderna och förväntade miljökonsekvenser. Under rubrik 4 finns en utförligare beskrivning av tillståndsprocessen. Möjliga åtgärder för att underlätta fiskvandring vid de aktuella dammanläggningarna har tidigare beskrivits i Fiskevårdsplan för Trosaån ( , Terra-Limno Gruppen). 5 (24)

6 2 Beskrivning av befintliga anläggningar De tre dammanläggningarna finns på platser där vattenkraften har nyttjats på olika sätt genom århundradena. Dammanläggningarna har byggts om och förändrats över tid. I dagsläget nyttjas inte vattnet för något särskilt ändamål. När höger eller vänster används i texten för att beskriva ett läge så ska det ses i riktning nedströms i vattendraget. 2.1 Trosa kvarn Anläggningen är en betongdamm med totalt 8 stycken spettluckor 2 fördelade på två utskov 3 (Figur 3). Ett utskov är placerat vid vänster strand och var tidigare intag till kraftstationen. Det andra utskovet är placerat vid höger strand och här finns 4 spettluckor samt ett intag till en gammal fiskväg och ett bräddavlopp 4 som ansluter mot höger strand. Vattennivån uppströms Trosa kvarn varierar vanligtvis cirka 20 cm. 2 Spettlucka är en benämning på en lucka som regleras med hjälp av spett. Vanligtvis är luckan gjord av trä. 3 Öppning i dammanläggningen där vattnet kan rinna igenom. 4 Öppning i dammanläggningen utan luckor där vattnet kan rinna över. 6 (24)

7 Figur 3. Trosa kvarn sett från uppströms sidan (från höger strand). Foto Sweco. 2.2 Husby kvarn Dammen vid Husby kvarn var ursprungligen en stenmurverksdamm som senare har fått en pågjutning av betong på uppströmssidan (Figur 4 och Figur 5). I mitten av dammen finns två utskov, där tre spettluckor finns i det vänstra utskovet respektive två spettluckor i det högra. Vid vänster strand finns det gamla intaget till kraftstationen. Kraftstationen är sedan länge tagen ur drift och sumpen 5 är igengjuten. Det gamla intaget fungerar nu som intag till en gammal fiskväg av typen kammartrappa. 5 Konstruktionen för turbinen. 7 (24)

8 Figur 4. Husby damm sett från uppströmssidan (från höger strand). Foto Sweco. 8 (24)

9 Figur 5. Husby damm sett från nedströmssidan (från höger strand). Foto Sweco 2.3 Nygårdsdammen Nygårdsdammen består av två utskov där spettluckorna har ersatts av sättar 6 som är placerade nedströms det tidigare luckläget (Figur 6). Sättarna håller uppe magasinsnivån med ungefär 1 m över tröskelnivån. Den vänstra utskovsöppningen är cirka 5 m bred och den högra är cirka 4 m bred. 6 Plankor som staplas på varandra för att reglera vattennivån. 9 (24)

10 Figur 6. Nygårdsdammen sett från nedströmssidan (vänster strand). Längst till höger i dammanläggningen finns den gamla kraftstationen (Figur 7). I intaget till kraftstationen finns 5 stycken spettluckor som inte regleras i dagsläget. Nedströms intaget finns två sumpar i betong. Kraftstationsbyggnaden är helt riven. Väggarna i sumparna hänger i luften och det vatten som kommer från de otäta spettluckorna strömmar fritt ut från sumparna. 10 (24)

11 Figur 7. Sumparna till den tidigare kraftstationen sett mot höger strand. 3 Planerade åtgärder I Fiskevårdsplan för Trosaån ( , Terra-Limno gruppen) har tänkbara alternativ för att underlätta fiskvandringen förbi de aktuella anläggningarna beskrivits. Trosa kommun har valt några av dessa alternativ för de nu planerade åtgärderna. Mot bakgrund av riskerna för skred längs Trosaån krävs noggranna beräkningar och undersökningar för att avgöra om förändrade vattennivåer i Trosaån uppströms och nedströms dammanläggningarna kan innebära ökade risker för skred. 3.1 Trosa kvarn Vid Trosa kvarn byggs ett så kallat inlöp 7 längs höger strand (Figur 8). Vid dammen kommer det krävas relativt omfattande bergschakt för att skapa rätt lutning på inlöpet. På uppströmssidan av dammanläggningen slås en spont 8 från betongdammen och vidare ut i magasinet längs höger strand. Därefter schaktas en stigränna 9 fram mellan sponten och stranden. Stigrännans invändiga tvärprofil görs trapetsformad med en släntlutning om ca 1:1,5, se figur 8 nedan. Stigrännan 7 En fiskväg genom vandringshindret. Botten i inlöpet har naturligt bottenmaterial. 8 Stödkonstruktion av stål som slås ned i botten. 9 Konstgjord bäck 11 (24)

12 kommer att få en längd på cirka 120 m och fallhöjden på sträckan är ca 1,8 m, vilket ger en genomsnittlig lutning om ca 1,5 %. Sponten kommer att göras överströmningsbar på en del av sträckan längst uppströms. Det kan bli aktuellt att den normala vattennivån i magasinet behöver sänkas ca 10 cm för att göra det möjligt att avbörda ett tillräckligt stort flöde över sponten. Flödet i fiskvägen kommer att öka då flödet i Trosaån ökar. Fiskvägen kommer därmed få en bra funktion då flödet i fiskvägen hänger ihop med tillrinningen. Vandrande fisk kommer att ha goda förutsättningar att hitta in i fiskvägen då de lockas av strömt vatten (anlockning). Detta uppnås då huvudflödet kommer att vara från fiskvägen under cirka 80 % av tiden. Fiskvägen uppskattas kunna ha en god funktion upp till cirka 3 m 3 /s. Figur 8. Illustration av inlöp längs höger strand förbi Trosa kvarn. Bild från Fiskevårdsplan Husby kvarn Befintlig tröskelnivå 10 i dammanläggningen behålls och spettluckorna tas bort. Inga omfattande åtgärder på dammanläggningen krävs. Endast mindre schaktarbeten samt utläggning av sten 10 Lägsta nivån i dammanläggningen där vattnet kan rinna ut. 12 (24)

13 uppströms dammen blir aktuellt. Det finns en naturlig tröskel ca 45 m uppströms dammanläggningen som idag håller uppe vattennivån uppströms denna. Befintlig tröskelnivå ligger ca 1,1 m högre än nedströmsvattenytan vilket kräver en upptröskling av sten nedströms dammanläggningen för att skapa möjlighet för fisk att passera förbi dammanläggningen (Figur 9). Genom upptrösklingen av sten skapas en ramp upp mot dammanläggningen. Upptrösklingen görs av natursten på ett brett parti nedströms dammanläggningen och ned mot den bro som finns ca 40 m nedströms dammanläggningen (Figur 9). Det område som berörs av upptrösklingen utgör idag en befintlig lekbiotop för öring. Även om upptrösklingen kan utformas för att delvis kunna fungera som ett lekområde för öring är det sannolikt att den tillgängliga arealen för lek kommer att minska i detta område. Figur 9. Området i Trosaån som berörs av upptrösklingen nedströms Husby kvarn är markerat med rött och svart. Karta från Eniro. 13 (24)

14 3.3 Nygårdsdammen De befintliga sättarna tas bort i de två utskoven (Figur 10). Vattennivån i magasinet uppströms dammanläggningen sänks av ca 1,2 m (vid medelflöde). Befintliga trösklar blir kvar. Uppströms dammanläggningen kan vissa mindre schaktarbeten och utläggning av sten bli aktuellt för att underlätta fiskvandring vid låga flöden. Nedströms dammanläggningen kommer det krävas viss upptröskling med natursten och justering av de två befintliga fårorna för att underlätta för fisk att passera dessa utskov. Sumpväggarna i den tidigare kraftstationsbyggnaden rivs och materialet transporteras bort. Figur 10. Illustration av avsänkning av vattenytan vid Nygårdsdammen. Bild från Fiskevårdsplan (24)

15 4 Tillståndsprocessen För att genomföra de planerade åtgärderna på respektive anläggning krävs tillstånd enligt 11 kap miljöbalken (vattenverksamhet). I nuläget bedöms det inte krävas något tillstånd enligt övriga kapitel i miljöbalken. Beroende på hur åtgärderna utformas kan det bli aktuellt med tillstånd enligt kulturmiljölagen. Tillstånd för de planerade åtgärderna ska sökas hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Tillståndsprocessen består (översiktligt) av tre delar (Figur 11) Figur 11. Tillståndsprocessen enligt miljöbalken. 4.1 Samråd Innan tillstånd söks ska samråd ske med enskilda som kan antas blir särskilt berörda samt länsstyrelsen. Inför samrådet ska ett samrådsunderlag, det vill säga denna handling, tas fram som beskriver de planerade åtgärderna och förväntad miljöpåverkan. Efter genomförda samråd ska en samrådsredogörelse upprättas och skickas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska besluta om den planerade åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) enligt kriterier i 6 kap miljöbalken med tillhörande förordning. Om Länsstyrelsen beslutar om BMP ska ytterligare samråd hållas. 4.2 Färdigställande av handlingar Efter samråden tas en miljökonsekvensbeskrivning fram för de planerade åtgärderna. Även en teknisk beskrivning tas fram som beskriver de planerade åtgärderna. En ansökan till mark- och miljödomstolen tas fram. 4.3 Mark- och miljödomstol Ansökan, miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning skickas in till mark- och miljödomstolen. 15 (24)

16 Domstolen kungör ansökan i ortstidning och skickar information till berörda enskilda intressen. Vanligtvis har man på sig 4 veckor att lämna synpunkter på ansökan. Efter att synpunkter kommit in bedömer domstolen om ansökan behöver kompletteras. Vanligtvis genomför domstolen ett möte (huvudförhandling) på plats där man har möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Efter huvudförhandlingen meddelar domstolen sitt beslut. 5 Områdesbeskrivning Trosaån är 12 km lång och sträcker sig från sjön Sillen och mynnar i havet i Trosafjärden i Södermanlands län. Trosaån avvattnar totalt sett en yta på 32 km Planförhållanden Det finns ett flertal detaljplaner som berör Trosaån och de områden som berörs av de planerade åtgärderna. Bedömningen är att de planerade åtgärderna inte strider mot någon bestämmelse i detaljplanerna. 5.2 Kulturmiljö Det har tagits fram en arkeologisk utredning (Almunga AB, 2018) över området kring Trosaån där bland annat de platser där åtgärder planeras ingår. Totalt har 9 kulturmiljöområden dokumenterats och värderats. Inom ett kulturmiljöområde finns olika typer av lämningar. Av dessa kulturmiljöområden är det tre stycken som berörs direkt av de planerade vattenverksamheterna: Nygård/Mölna, Husby/Ödesby samt Trosa kvarn/trosa stad. Områdena beskrivs mer detaljerat under respektive rubrik. 16 (24)

17 5.2.1 Kulturmiljöområde: Trosa kvarn/trosa stad Området bedöms ha ett mycket högt värde för kulturmiljön. Det som berörs i detta område är Trosa kvarn (Figur 12). En mjölkvarn uppfördes på platsen redan i slutet av 1600-talet. Enligt information från Riksantikvarieämbetet (RAÄ Fornsök, ) uppfördes den nuvarande kvarnbyggnaden år 1872 av Per August Isoz på Åda gård, som arrenderade ut kvarnen till olika mjölnare. Kvarnen var en vattenkvarn i tre våningar som drevs med hjälp av vattenhjul. Trosa Stad köpte kvarnen år 1910 och installerade då turbiner och generatorer i densamma och på så sätt kunde elström levereras till staden. Kvarnen var i drift in på 1950-talet. Figur 12. Kulturmiljöområde Trosa kvarn/trosa stad är markerat med svart skraffering. Det rödrutiga området visar fornlämningsområdet Trosa-Vagnhärad 281:1. Karta från Almunga AB, (24)

18 5.2.2 Kulturmiljöområde: Husby/Ödesby Området bedöms ha ett mycket högt värde för kulturmiljön. De objekt som berörs av vattenverksamheten är RAÄ 498 och RAÄ 709, vilka utgörs av platser för gamla kvarnar (Figur 13). Figur 13. Kulturmiljöområde Husby/Ödesby är markerad med svart skraffering. Karta från Almunga AB, (24)

19 5.2.3 Kulturmiljöområde: Nygård/Mölna Området bedöms ha ett mycket högt värde för kulturmiljön. Inom kulturområdet har det funnits tre gårdar: Nygård, Övre Mölna och Nedre Mölna. Nygård är helt försvunnen medan båda Mölnas gårdar finns kvar med äldre bebyggelse. I anslutning till dessa gårdar finns det rester kvar efter flera kvarnar intill åns stränder samt en såg (Figur 14), som alla funnits i flera hundra år. Figur 14. Kulturmiljöområde Nygård/Mölna är markerad med svart skraffering. Karta från Almunga AB, Riksintresse Den berörda sträckan av Trosaån ingår i Riksintresse för Kulturmiljövården (D46 Trosaåns dalgång). En del av kunskapsvärdet består av att Trosaåns dalgång intar en särställning genom att vara en betydande centralplats genom hela förhistorien, från bronsålder till senmedeltid. I området finns goda möjligheter att studera en centralortsbildning ur ett långtidsperspektiv genom många specifika och tydliga spår. (Länsstyrelsen Södermanlands län). 5.3 Vattenförvaltning Arbetet med förvaltning av ytvatten kommer genom EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och dotterdirektivet om miljökvalitetsnormer (2008/105/EG), vilka har införts i svensk lagstiftning genom miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 19 (24)

20 Ytvatten är idag indelade i geografiska delområden som kallas vattenförekomster och i myndigheternas databas VISS (Vatten InformationsSystem Sverige) finns bedömningar av den aktuella miljöstatusen i vattenförekomsterna. Målen för miljöstatusen i en vattenförekomst sätts av myndigheterna genom miljökvalitetsnormer (MKN). Miljöstatusen beskrivs utifrån olika kvalitetsfaktorer som i sin tur indelas i olika parametrar. Vattenförekomsten som berörs är Trosaån (MS_CD: WA ). Vattenförekomsten har fastställd miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2027 samt God kemisk ytvattenstatus. Idag är den ekologiska statusen Måttlig framför allt på grund av på grund av höga halter näringsämnen och dålig konnektivitet (t e x vandringshinder, Tabell 1). Den kemiska statusen är uppnår ej god status på grund av kvicksilverföroreningar och bromerad difenyleter (som överskrids i alla vattenförekomster i Sverige, Tabell 1). Tabell 1. Statusklassade kvalitetsfaktorer och parametrar, VISS Kvalitetsfaktor/parameter Ekologisk status Påväxt-kiselalger IPS-index för kiselalger ACID - Surhetsindex för vattendrag Näringsämnen Försurning Konnektivitet i vattendrag Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning Hydrologisk regim i vattendrag Specifik flödesenergi i vattendrag Flödets förändringstakt i vattendrag Morfologiskt tillstånd i vattendrag Vattendragets närområde Svämplanets strukturer och funktioner Kemisk status Prioriterade ämnen Bromerad difenyleter Kvicksilver och kvicksilverföroreningar Status Måttlig Måttlig Måttlig Hög Måttlig Hög Dålig Dålig Hög Hög Hög Otillfredsställande Otillfredsställande Dålig Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 5.4 Naturvärden Naturmiljön längs Trosaån varierar mellan att bestå av öppna landskap, sjöar och skogsområden. Längs Trosaåns stränder växer en del al. Det finns inga utpekade naturvärden i strandområdet längs den aktuella sträckan. 20 (24)

21 5.4.1 Riksintresse Nedströms Vagnhärad omfattas Trosaån av ett Riksintresse för rörligt friluftsliv (4 kap 2 miljöbalken) Skyddade områden Det finns inga skyddade områden, exempelvis Natura 2000-områden och naturreservat, som berörs av de planerade åtgärderna Fisk I Trosaån anses allmänt att det förekommer ett flertal fiskarter. Data från tidigare elfisken visar att abborre, gädda, lake och öring, samt olika karpfiskar t.ex. mört, benlöja, sutare, har fångats i ån. I Fiskevårdsplan för Trosaån (Terra-Limo Gruppen AB 2013) anges att ån nyttjas som lek- och uppväxtområde för ett antal kustlevande fiskarter bl.a. havsöring. I Trosaån anses även följande arter finnas: gärs, braxen, björkna, stäm, vimma, id, nors, småspigg, storspigg, nejonöga, grönling samt ål. Fiskinventering samt översiktliga områdesbeskrivningar vid olika delar av Trosaån genomfördes Fiskfaunan inventerades genom kvalitativt vadningselfiske. Kvalitativt elfiske syftar i första hand till att utreda förekomsten av olika arter inom ett vattendrag. För att belysa förekomsten av småfisk nyttjades därutöver, närmast nedströms Trosa kvarn, en yngelnot. Vid elfiskena fångades abborre, mört, lake, öring samt ål. Nästa samtliga individer fångades nedströms Trosa kvarn. Vid elfiskena rådde en låg vattenföring och endast ett begränsat antal av de olika fiskarter, som förmodas finnas i Trosaån, återfanns. 5.5 Ras och skred Längs Trosaån finns skredkänsliga områden. Det är därför viktigt att de åtgärder som ska vidtas förhåller sig till dessa risker. Särskilda undersökningar och beräkningar kommer att genomföras för att säkerställa att planerade åtgärder inte innebär någon ökad risk för skred. 21 (24)

22 6 Förutsedd miljöpåverkan 6.1 Trosa kvarn Trosa kvarn ligger nära bostäder och annan bebyggelse. I samband med åtgärderna kommer det att vara byggtrafik till området. Det kommer att bullra en del i samband med grävningsarbeten, spontslagning och sprängning. Dessa störningar är tillfälliga. Kontroller kommer att genomföras för att bedöma omgivningspåverkan. I samband med byggnationerna kan det eventuellt bli aktuellt att sänka av vattenytan i dammen någon decimeter samt att företrädesvis tappa vatten genom utskoven närmast vänster strand. I samband med åtgärder i eller i anslutning till vatten kan uppgrumlat material spridas, vilket i för höga nivåer kan vara negativt för bland annat fisk. Åtgärder är relativt lätta att vidta för att begränsa spridningen av uppgrumlat material. Efter genomförd åtgärd kan eventuellt vattennivån uppströms dammanläggningen komma att hållas ca 1 decimeter lägre än hittills. Inga höga naturvärden berörs av åtgärden som syftar till att förbättra möjligheten för fisk att passera dammanläggningen. Åtgärden bedöms innebära en förbättring av möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för den Ekologiska statusen i vattenförekomsten. Trosa kvarn är bedömd som en Övrig kulturhistorisk lämning. Samråd behöver ske med Länsstyrelsen angående åtgärdens utformning och påverkan på kulturmiljön. 6.2 Husby kvarn Husby kvarn ligger nära bostäder och annan bebyggelse. Vidare är området ett populärt promenadstråk. I samband med åtgärderna kommer det att vara byggtrafik till området. Det kommer att bullra en del i samband med grävningsarbetena. Dessa störningar är tillfälliga. Kontroller kommer att genomföras för att bedöma omgivningspåverkan. Vattenytan i dammen kommer efter genomförd åtgärd att få ett lägre medelvattenstånd än idag. Vattenståndet i dammen kommer fortsatt att variera med vattenflödet i Trosaån. I samband med åtgärder i eller i anslutning till vatten kan uppgrumlat material spridas, vilket i för höga nivåer kan vara negativt för bland annat fisk. Åtgärder är relativt lätta att vidta för att begränsa spridningen av uppgrumlat material. Inga höga naturvärden berörs av åtgärden som syftar till att förbättra möjligheten för fisk att passera dammanläggningen. 22 (24)

23 Åtgärden bedöms innebära en förbättring av möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för den Ekologiska statusen i vattenförekomsten. Vid Husby kvarn finns det uppgifter om två kvarnar. Samråd behöver ske med Länsstyrelsen angående åtgärdens utformning och påverkan på kulturmiljön. 6.3 Nygårdsdammen Nygårdsdamm ligger nära ett bostadshus. Området ett populärt promenadstråk. I samband med åtgärderna kommer det att vara byggtrafik till området. Det kommer att bullra en del i samband med grävningsarbeten och rivning av betongdelar. Dessa störningar är tillfälliga. Kontroller kommer att genomföras för att bedöma omgivningspåverkan. Vattenytan i dammen kommer efter genomförd åtgärd att få ett lägre medelvattenstånd än idag. Vattenståndet i dammen kommer fortsatt att variera med vattenflödet i Trosaån. I samband med åtgärder i eller i anslutning till vatten kan uppgrumlat material spridas, vilket i för höga nivåer kan vara negativt för bland annat fisk. Åtgärder är relativt lätta att vidta för att begränsa spridningen av uppgrumlat material. Inga höga naturvärden berörs av åtgärden som syftar till att förbättra möjligheten för fisk att passera dammanläggningen. Åtgärden bedöms innebära en förbättring av möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för den Ekologiska statusen i vattenförekomsten. Vid Nygårdsdammen finns det uppgifter om två olika fornlämningar samt ett bevakningsobjekt. Samråd behöver ske med Länsstyrelsen angående åtgärdens utformning och påverkan på kulturmiljön. Lämningarna ligger direkt nedströms Nygårdsdammen vilket kan påverka hur fordon får köra och hur rivningsmassor mellanlagras 23 (24)

24 7 Samlad bedömning Trosa kommun har för avsikt att lämna in tre separata ansökningar om tillstånd för de planerade åtgärderna. Bedömningen av om åtgärderna innebär en betydande miljöpåverkan ska göras utifrån 6 kap miljöbalken med tillhörande förordning. Sweco bedömer utifrån de begränsade naturvärden som finns i anslutning till de berörda dammanläggningarna, att åtgärderna sannolikt går att anpassa till befintliga kulturmiljöer, att miljöpåverkan är tillfällig, att det finns omfattande kunskap kring skredriskerna längs Trosaån, att de planerade åtgärderna var för sig eller kumulativt inte innebär en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken. 8 Referenser Terra-Limno Gruppen AB, Fiskevårdsplan för Trosaån, Almunga AB. Trosaån vattenanknutna kulturmiljöer, arkeologisk utredning, Trosa kommun, Södermanlands län Länsstyrelsen Södermanlands län. Publika webbkartan: Riksantikvarieämbetet. Fornsök: Vattenmyndigheterna, Vatteninformationssystem Sverige (VISS), Naturvårdsverket, Skyddad natur, 24 (24)