M2015:A. Innehållsförteckning
|
|
- Jan Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M2015:A Innehållsförteckning Sammanfattning Utredningens bakgrund och mål Uppdrag och genomförande Hanteringen av förpackningsavfall och returpapper är reglerad inom EU EU:s politik om avfall EU:s ramdirektiv om avfall EU:s direktiv om förpackningsavfall Hanteringen av förpackningsavfall och returpapper är reglerad nationellt Avfallsplaner och miljökvalitetsmål Miljöbalken och förordningar Nuvarande insamlingssystem Finansiering av insamlingen Infrastruktur för insamlingen Organisation av infrastrukturen Myndigheternas roll Problembild Överväganden och förslag Den fysiska insamlingen fram till uppsamlingsplatser återgår till kommunerna Kommunernas skyldighet att planera hanteringen förtydligas Utgångspunkten för kommunernas ansvar är 15 kap. 8 miljöbalken Krav på tjänstens kontinuitet Krav på tjänstens kvalitet Krav enligt likställighetsprincipen Krav på god ekonomisk hushållning Allmänna krav på kommunens insamlingssystem preciseras Möjliggöra utsortering av sex fraktioner Säkerställa att avfallet transporteras till uppsamlingsställen
2 Information till hushållen om källsortering m.m Insamlingsgrad som gör det möjligt att nå materialåtervinningsmålen Samordning med insamlingen av det övriga hushållsavfallet Hänsyn till samråd om avfallsplan Inte möjligt att kräva en bestämd grad av fastighetsnära insamling Krav på uppgifter i kommunens avfallsplan Utrymmen för avfall från hushållen Kraven enligt plan- och bygglagen och arbetsmiljölagen Kraven enligt avfallsförordningen Producentansvar för återvinning Varje producent svarar för att avfallet ingår i ett återvinningssystem Utgångspunkter för tillståndsreglering av producentansvarssystem Krav ställs på den som driver ett återvinningssystem Systemet ska vara rikstäckande och icke-diskriminerande Funktionella lämplighetsvillkor Finansiering av återvinningssystemen Krav på samverkan Krav på rapportering och tillämpning av PPP Prövning av ansökan om tillstånd att driva ett återvinningssystem Hänsyn till samråd för bedömning av återvinningssystem Finansiering av kommunernas insamlingssystem En producentavgift leder till mycket administration Producentavgiften måste tas ut av producenterna Hur storleken på avgiften bestäms En möjlighet för parterna att komma överens om ersättning behövs Förslag om en producentavgift En producentavgift tas ut om ingen överenskommelse träffas Naturvårdsverket fördelar producentavgiften till kommunerna Kommunerna säkerställer systemets finansiering utöver ersättningen från producenterna Hur ska det insamlade avfallets kvalitet säkerställas? Godkänd kvalitet på avfallet
3 2.5 Samråd Kommunen bör samråda om insamlingssystemet Förberedande samråd om återvinningssystem Samråd under driften av ett återvinningssystem Uppgifter om hantering av avfallet Uppgifter behövs för statistik, tillsyn och beräkning av producentavgiften Särredovisning av kommunala företags intäkter och kostnader för insamling Underrättelse och uppgifter som ska lämnas av återvinningssystemen Förslagets förenlighet med marknadsregler Förslaget om kommunalt uppdrag att säkerställa insamlingssystem Effekten på den fria rörligheten av insamlingssystem Effekten på friheten att bedriva producentansvarssystem Effekten på den fria rörligheten av insamlingstjänster Effekten på friheten att driva insamlingstjänster i Sverige Förslaget om tillstånd för driften av återvinningssystem Förslaget om nya krav på producenterna Förslaget om finansieringsmodell Risk för överkompensation om kommunen tillhandahåller insamlingstjänsterna med egna resurser Risk för statsstöd till vissa återvinningsföretag Förslagets förenlighet med bilaterala investeringsskyddsavtal Hur ska övergången till den nya ansvarsfördelningen lösas? Hur egendomsskyddet regleras Regeringsformen Europakonventionen EU:s rättighetsstadga Producenternas egendom Insamlingsansvaret Nyttjanderättsavtal och samverkansavtal Bygglov och polistillstånd Containrar Återvinningsföretagens egendom Uppsamlings- och återvinningsanläggningar samt containrar Insamling från återvinningsstationer
4 Fastighetsnära insamling Fastighetsinnehavarnas egendom Tillsyn och överklagande Övriga bestämmelser Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ikraftträdande av de nya förordningarna Övergångsbestämmelser till de nya förordningarna Upphävande och övergångsbestämmelser till de upphävda förordningarna Övergångsbestämmelser till avfallsförordningen Konsekvensutredning Inledning Noll-alternativ Förslagets konsekvenser Kommunerna Insamlingsgrad Fastighetsnära insamling Samordning av insamlingen av hushållsavfall, förpackningsavfall och returpapper Sex fraktioner Informationsansvaret Kommunerna kommer ha olika insamlingssystem Finansiering av insamlingssystemet Kvalitetsbedömning Hushållen Fastighetsägarna Villaägare Små flerbostadshusägare Stora flerbostadshusägare Producenterna Kommunaliseringen kommer leda till högre kostnader för producenterna Dagens system bryts upp till ett insamlingssystem och ett återvinningssystem Återvinningsföretagen
5 Marknadens totala storlek ökar Upphandling eller drift i kommunal regi Marknaden för tilläggstjänster Privata återvinningsföretags och kommunala bolags marknadsandelar Naturvårdsverket Miljöeffekter Samhällsekonomiska konsekvenser Referenser
6 Sammanfattning Uppdraget Utredningen om insamling av förpackningsavfall har haft i uppdrag att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen ska överföras från producenterna till kommunerna. Förslaget ska leda till att alla hushåll får tillgång till mer lättillgängliga insamlingssystem så att mängderna insamlat avfall ökar och att en hög materialåtervinning därmed möjliggörs. Utredningen har också haft i uppdrag att föreslå hur producenterna ska ge kommunerna ekonomisk ersättning för insamlingen. Nuvarande reglering Såväl hanteringen av avfall generellt som hanteringen av förpackningsavfall specifikt är reglerad inom EU. Bland annat ställs krav på att om medlemsländerna inför producentansvar ska ansvaret utformas så att hänsyn tas till ekonomisk hållbarhet, inverkan på miljön och den inre marknaden. Sverige har valt att införa producentansvar när det gäller förpackningsavfall och returpapper. Under 2014 beslutade den dåvarande regeringen om nya förordningar för förpackningar och returpapper. Förordningarna innebär att målen för dels materialutnyttjande av förpackningsavfall, dels materialåtervinning av returpapp höjs efter den 1 januari Väsentliga delar av förordningarna har dock ännu inte trätt i kraft. Utredningens förslag har utformats i linje med grunddragen i förordningarna från Överföring av ansvaret till kommunerna I enlighet med uppdraget föreslås att ansvaret för insamling flyttas över till kommunerna. Det sker genom att producenternas ansvar i förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper inskränks så att det inte längre omfattar ansvaret för den fysiska insamlingen av avfallet från hushållen fram till de uppsamlingsställen som producenterna tillhandahåller i länen. När producenterna inte längre har ansvar för den fysiska insamlingen av det aktuella avfallet från hushållen, återgår ansvaret automatiskt till kommunernas till följd av den kommunala renhållningsskyldigheten. Kommunernas ansvar Kommunernas uppdrag att svara för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen inom ramen för den kommunala renhållningsskyldigheten innebär att vissa grundläggande krav ställs på tjänsten. Kommunernas ansvar innebär bl.a. att hushållen ska kunna lämna sitt hushållsavfall på en plats som ligger inom rimligt avstånd från fastigheten. För att de kommunala insamlingssystemen på ett bättre sätt ska uppfylla regeringens målsättning än dagens föreslås att de allmänna kraven på kommunerna preciseras i förordningarna. Kommunerna åläggs att bedriva insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen på ett lämpligt sätt som effektivt bidrar till att nå målen för 6
7 materialåtervinning i förordningarna om förpackningsavfall och returpapper. Med lämpligt menas att insamlingssystemet - möjliggör för hushållen att lämna in fem olika fraktioner av förpackningsavfall (färgat glas, ofärgat glas, metall, plast, pappersförpackningar) samt returpapper, - ger hushållen lättillgänglig information om hushållens skyldighet att sortera ut det aktuella avfallet från annat avfall och att lämna det till kommunens insamlingssystem, hur sorteringen ska gå till och var avfallet kan lämnas, hur hushållen kan bidra till ökat materialutnyttjande och vilka återvinningsresultat som sorteringen bidrar till, - säkerställer en insamlingsgrad av utsorterat förpackningsavfall och returpapper från hushållen som gör det möjligt att uppnå de nationella materialåtervinningsmålen för denna avfallsfraktion, - säkerställer att allt utsorterat förpackningsavfall och returpapper som hushållen lämnar till kommunens system transporteras till uppsamlingsplatser som har lokaliserats i enlighet med de krav som förordningen ställer på tillståndspliktiga återvinningssystem, - är samordnat med insamlingen av det övriga hushållsavfallet. Utredningen har bedömt att det saknas möjlighet inom ramen för den nuvarande lagstiftningen att föreskriva att kommunerna ska tillhandahålla en viss grad av fastighetsnära insamling. De krav som utredningen föreslår om insamlingsgrad och samordning med insamling av övrigt avfall riskerar att vara för oprecisa för att medge en effektiv tillsyn och för att ge ett gott underlag för att beräkna producentavgiften. Producenternas ansvar för återvinning Utredningen föreslår att en producent antingen ska tillhandahålla ett återvinningssystem som innebär att den del av aktuellt avfall som är hänförligt till producenten tas om hand i enlighet med kraven i förordningen eller se till att någon annan har åtagit sig att omhänderta avfallet som är hänförligt till producenten i ett återvinningssystem som är förenligt med kraven i förordningen. Återvinningssystemens ansvar Utredningen föreslår också att det ska krävas tillstånd för att driva ett återvinningssystem för förpackningsavfall eller returpapper. Utredningen anser att tillståndskravet behöver förenas med tydliga och förutsebara tillståndsvillkor i förordningarna för att tillståndskravet ska leda till att miljö- och hälsoskyddssyftena uppnås och det samtidigt säkerställs att konkurrensen på marknaden för återvinningssystem sker på lika villkor. De krav som ställs på de tillståndspliktigt återvinningssystemen innebär att de ska vara rikstäckande och lämpliga. Ett återvinningssystem ska anses rikstäckande om det i systemet finns uppsamlingsplatser med en geografisk spridning som är skälig med hänsyn till verksamheters lokalisering, kommunens geografiska förutsättningar och befolkningstäthet samt i övrigt god logistik. Ett återvinningssystem är lämpligt om 7
8 - systemet utan att ta betalt kontinuerligt tar emot det aktuella avfallet som kommunen har samlat in från hushållen, - den som samlat förpackningsavfall eller returpapper som har uppkommit i yrkesmässig verksamhet kontinuerligt kan lämna avfallet till systemet utan att betala något till den som driver systemet, - systemet bistår kommunerna med uppgifter om hur hushållen ska källsortera avfallet, - systemet informerar verksamhetsutövare om skyldigheten att sortera ut förpackningsavfall och returpapper från annat avfall, hur sorteringen ska gå till, tillgängliga uppsamlingsställen, hur verksamhetsutövare kan bidra till ökat materialutnyttjande och de materialutnyttjanderesultat som systemet åstadkommer, - det avfall som lämnas till systemet behandlas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt som effektivt bidrar till att nå målen för materialutnyttjande i förordningarna, - den som driver systemet samverkar med andra som har tillstånd att driva återvinningssystem om hur kostnader för hanteringen av det förpackningsavfall som tagits emot ska fördelas mellan systemen, - den som driver systemet säkerställer att varje avfallsslag som omfattas av systemet bär sina egna kostnader och att varje ansluten producent svarar för en del av dessa kostnader som står i rimlig proportion av producentens verksamhet, - det finns en betryggande säkerhet som täcker kostnaderna för att mellanlagra och transportera det avfall som vid varje tid har samlats in från hushållen och verksamhetsutövare, och som är hänförligt till de producenter som är anslutna till systemet, till behandlingsanläggningar, - villkoren för att förpackningar ska kunna omfattas av systemet inte diskriminerar någon producent, - systemet i övrigt drivs på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Finansiering av kommunernas insamlingssystem I enlighet med uppdraget föreslår utredningen att en producentavgift tas ut av producenterna för att ersätta kommunerna för kostnaderna i samband med insamlingen. Utredningen föreslår att det blir en uppgift för Naturvårdsverket att meddela en föreskrift om producentavgift. Utredningen bedömer att producentavgiften inom ramen för det nuvarande bemyndigandet måste rikta sig mot de enskilda producenterna och inte mot operatörerna av återvinningssystemen. Detta bedöms leda till en betydande administrativ börda. Beroende på hur producentbegreppet slutligen utformas uppgår antalet producenter till mellan och stycken. Mot bakgrund av den avgränsning som har gjorts av producenternas ansvar i miljöbalken föreslås avgiftsnivån begränsas på så sätt att de aggregerade avgifterna grovt bedöms överensstämma med de kostnader som föranleds av de krav som ställs på kommunernas insamling. Vidare ska den enskilda producenten endast behöva stå för den kostnad för omhändertagande som kan hänföras till den mängd och typ av avfall som denne har satt på marknaden. En avgiftsnivå som uppfyller de ovan redovisade kriterierna bedöms kunna uppnås genom att Naturvårdsverket beslutar om en föreskrift med en tabell med väl avvägda 8
9 avgiftsnivåer som relateras till hur stor mängd av en viss typ av förpackningsavfall eller returpapper som är hänförlig till producenten. För att kunna debitera avgiften kommer Naturvårdsverket att behöva upprätthålla ett register över producenter och hur mycket avfall de har tillfört marknaden. Utredningen föreslår vidare att Naturvårdsverket ska besluta om fördelning av medlen från producentavgiften till kommunerna. Medlen ska i huvudsak fördelas efter den vikt av godkänt material av varje avfallsslag som kommunen har lämnat in under föregående år till uppsamlingsplatserna. Naturvårdsverket får besluta hur fördelningen av medel kan anpassas till hur kostnadskrävande insamlingen är i olika typer av kommuner. I den utsträckning ersättningen till kommunerna inte täcker kostnaderna för insamlingen av det aktuella avfallet eller kommunen vill erbjuda service utöver vad producentavgiften medger, kommer kommunen att behöva finansiera kostnaderna genom avfallstaxan. Utredningen anser att en ordning där kommuner och producenter, via sina företrädare, kommer överens om en ersättning för insamlingstjänsten vore att föredra framför en ersättning som är reglerad av en myndighet. Dels är det lättare för parterna att i förhandlingar finna en lämplig ersättningsnivå, dels bedöms den administrativa bördan minska. Utredningen föreslår därför att om samtliga kommuner och samtliga producenter för ett visst avfallsslag har avtalat om en ersättning för kommunernas insamling av detta avfallsslag ska vad som anges i föreskriften om producentavgift och i förordningarna om ersättning till kommunerna inte tillämpas för avfallsslaget så länge det finns ett gällande avtal mellan parterna. Fullmakt bedöms kunna erhållas av nytillkommande producenter när de ansluter sig till ett producentansvarssystem. Godkänd kvalitet på avfallet Vid uppsamlingsställena kommer det mottagande återvinningssystemet att behöva fastställa om en leverans av avfall har godkänd kvalitet. Endast material med godkänd kvalitet ger kommunen rätt till ersättning. Utredningen anser att kommunerna tillsammans med producenterna är bäst lämpade att komma överens om vilken kvalitet på respektive avfallsslag som ska anses vara godkänd. Eftersom frågan om godkänd kvalitet är central för de ekonomiska transaktionerna och utgör drivkraften för att säkerställa en hög materialåtervinning föreslår utredningen dock att även Naturvårdsverket i en föreskrift får fastställa vad som är godkänd kvalitet för ett visst avfallsslag av förpackningsavfall eller för returpapper. Berörda delar av föreskriften ska dock inte tillämpas om samtliga kommuner och samtliga producenter för ett avfallsslag har kommit överens om vilken kvalitet som är godkänd. Om en överenskommelse om kvalitet har träffats mellan kommunerna och producentorganisationerna kommer eventuella tvister kring kvalitet att lösas enligt avtalet. Om Naturvårdsverket har fastställt kvalitetskraven ser däremot utredningen att det kan vara svårt att genom tillsyn rätta till ett eventuellt missförhållande. 9
10 Förenlighet med marknadsregler Utredningen anser att en kommunalisering av insamlingen av förpackningsavfall och returpapper kan begränsa såväl etableringsrätten enligt artikel 49 EUF-fördraget som friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 EUF-fördraget för operatörer av producentansvarssystem. Kommunaliseringen bedöms dock vara förenligt med den inre marknaden. Det beror på att den är icke-diskriminerande och nödvändig för att den som svarar för den insamlingstjänst av allmänt ekonomiskt intresse som utredningens förslag definierar ska kunna genomföra sina uppgifter. Av samma skäl bedöms kommunaliseringen förenlig med den inre marknaden, även om den skulle anses begränsa dessa grundläggande rättigheter för återvinningsföretag. Den bedöms även förenlig med principen om näringsfriheten i regeringsformen. Det kan också anses begränsa den fria rörligheten för återvinningssystem att driften av återvinningssystem är tillståndspliktig. Utredningen bedömer dock även i detta fall att kommunaliseringen utgör en icke-diskriminerande åtgärd som behövs för att återvinningstjänsten av allmänt ekonomiskt intresse ska kunna fullgöras. De krav som föreslås på återvinningssystemen bör emellertid sannolikt anmälas till EU-kommissionen enligt tjänstedirektivet. Även de krav som ställs på producenterna bör sannolikt anmälas till EUkommissionen eftersom de ändras genom föreslaget. Finansieringen av kommunernas insamling bedöms innebära viss risk för överkompensation av kommunala företag som kan snedvrida konkurrensen på avfallsmarknaden. Denna risk bör kunna förebyggas genom en korrekt tillämpning av EU:s regler om statsstöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Om avgiften i stället sätts för lågt kan det inte uteslutas att konkurrensen på marknaden för materialåtervinning snedvrids. Förenlighet med egendomsskyddsregler Utredningen bedömer att förslaget inte strider mot reglerna om egendomsskydd, även utan ersättning till producenter, producentorganisationer, återvinningsföretag eller fastighetsinnehavare. Den föreslagna tiden för ikraftträdande innebär att aktörerna på insamlingsmarknaden ges möjlighet att utnyttja sina materiella och immateriella tillgångar på alternativa sätt. Egendomsskyddet innebär inte att ekonomiska aktörer kan göra anspråk på äganderätten till en marknadsandel som den hade vid en viss tidpunkt. Aktörerna på avfallsområdet kan inte heller anses ha haft skäl att förvänta sig att inga förändringar kan komma att ske på denna sedan länge reglerade marknad. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser De nya förordningarna föreslås träda i kraft tidigast den 1 januari De nuvarande förordningarna föreslås fortsätta att gälla för avtal om insamling och transport av avfall som har slutits före ikraftträdandet av de nya förordningarna, tills dess att avtalen tidigast kan upphöra med beaktande av den uppsägningstid som har avtalats. Detsamma föreslås gälla för s.k. samverkansavtal mellan kommunerna och producentorganisationen FTI. 10
11 Konsekvenser Uppdraget syftar till att förslaget ska leda till att alla hushåll, oavsett om de finns i tätort eller glesbygd, får mer lättillgängliga och enkla insamlingssystem. Utifrån de krav som ställs på kommunernas insamlingssystem bedöms förslaget ha goda möjligheter att uppfylla detta syfte. Samtidigt som den fastighetsnära insamlingen tros öka, bör uppmärksammas att en viss nivå på fastighetsnära insamling inte har kunnat föreskrivas och att den ökade tillgängligheten därför inte kan kvantifieras. Det andra huvudsakliga syftet med uppdraget är att insamlingen av förpackningsavfall ska öka och insamlingen av returpapper ligga på en fortsatt hög nivå samt ske på ett sådant sätt att en hög kvalitet på materialet möjliggör en hög grad av materialåtervinning. Även detta syfte bedöms ha goda möjligheter att uppnås genom förslagets krav på insamlingsgrad och godkänd kvalitet. Om förslaget inte genomförs bedöms möjligheterna att hushållen, oavsett om de finns i tätort eller glesbygd, får mer lättillgängliga och enkla insamlingssystem vara begränsade. Detta antas inverka negativt på kvantiteten och kvaliteten av det förpackningsavfall och returpapper som samlas in från hushållen. Utredningen drar därmed slutsatsen att om förslaget inte genomförs är även möjligheterna att den miljömässiga behandlingen ökar begränsade. Utredningen bedömer att en kommunalisering har förutsättningar att leda till ett mer transparent och sammanhållet insamlingssystem. Till exempel torde samordning av hämtningsslingor leda till transporter som är mer miljömässigt optimerade. Kostnaderna för insamlingen bedöms totalt sett öka. Detta är dels en effekt av en utbyggd infrastruktur som leder till förbättrad tillgänglighet, men även av att administrationskostnaderna för systemet bedöms öka till följd av en uppdelning mellan producenter och kommuner som inte bygger på en överenskommelse mellan parterna. Kostnaderna för insamlingen kommer i högre utsträckning än i dag att gå via producenterna. Producenterna kommer att betala en producentavgift som bl.a. ska täcka ökade kostnader för fastighetsnära insamling och för information till hushållen. Dessutom belastas producenterna med administrationen av producentavgiften utöver förpackningsavgiften. I slutänden bedöms producenternas kostnader liksom i dag till del överföras till konsumenterna (hushållen). Kommunerna kommer ha olika kostnader för att uppfylla de krav som ställs på insamlingssystemet. Ersättningen kommer att stå i proportion till hur mycket avfall av godkänd kvalitet som kommunen levererar, och inte kostnaderna för just denna kommuns insamling. Alla kommuner kommer därmed inte att få kostnadstäckning för sina utgifter. Beroende på hur producentavgiften utformas kan kommunerna komma att behöva höja renhållningsavgiften. Fastighetsägarna bedöms överlag gynnas ekonomiskt av förslaget, eftersom producenterna bedöms få finansiera en större del av den fastighetsnära insamlingen jämfört med i dag. Samtidigt förlorar fastighetsägarna valmöjligheter. 11
12 Återvinningsföretagen marknadsförutsättningar kommer att påverkas på flera sätt. För det första förväntas återvinningsmarknadens totala storlek öka. För det andra kommer återvinningsföretagen att konkurrera om avtal med kommunerna i enlighet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, i stället för att marknadsföra sina tjänster direkt mot fastighetsägarna och producentansvarssystemen. För det tredje riskerar återvinningsföretagens marknad med avseende på tilläggstjänster till fastighetsägare att begränsas. Slutligen kan kommunerna på sikt välja att låta kommunala bolag sköta både den fastighetsnära insamlingen och insamlingen från återvinningsstationer. Det skulle innebära att de privata återvinningsföretagens marknad minskar. Naturvårdsverkets ansvarsområden utökas till följd av förslaget, vilket på sikt bedöms föranleda kostnader om 4 miljoner kronor per år. Utredningen föreslår att dessa kostnader täcks med ökade anslagsmedel. I förslaget finns alternativet att kommunerna och producenterna på frivillig väg kommer överens om ersättningen för insamlingen och kvaliteten på materialet. Om så sker kan en del av verkets administrationskostnader undvikas. De kvarstående kostnaderna för Naturvårdsverket skattas grovt till 1,5 miljoner kronor per år. Utredningen kan inte bedöma om förslaget leder till en samhällsekonomisk nytta eller kostnad. Det beror huvudsakligen på att det är oklart hur miljöeffekter och hushållens tidsåtgång för källsortering ska värderas monetärt och hur kommunerna kommer att utforma insamlingen. 1 Utredningens bakgrund och mål 1.1 Uppdrag och genomförande Utredningen har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapp från hushållen ska överföras från producenterna till kommunerna. 1 Förslaget ska leda till att alla hushåll, oavsett om de finns i tätort eller i glesbygd, får tillgång till mer lättillgängliga och enklare insamlingssystem. Förslaget ska också reglera hur producenterna ska ge kommunerna ekonomisk ersättning för den fysiska insamlingen, hur kommunerna ska lämna det insamlade avfallet för återvinning och hur samråd mellan kommunerna och producenterna ska utformas. Förslaget ska möjliggöra en effektiv tillsyn och tydliggöra ansvarsfördelningen för informationen till hushållen. I utredningens uppdrag ingår också att föreslå övergångslösningar och beskriva förslagens konsekvenser. En utgångspunkt för utredningens förslag är att insamlingen av förpackningsavfall ska öka och insamlingen av returpapper ligga på en fortsatt hög nivå, samt ske på ett sådant sätt att en hög kvalitet på materialet möjliggör en hög grad av materialåtervinning. 1 Uppdrag om förändring av ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper från hushållen, se bilaga 1. 12
13 För att inhämta information har utredningen haft möten med myndigheter, producentorganisationer, branschföreningar och kommuner. Möten har bl.a. hållits med Naturvårdsverket, Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Avfall Sverige, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI AB), TMR AB, Elkretsen, Återvinningsindustrierna, IL Recycling, Sveriges Åkeriföretag, Skogsindustrierna, Dagligvaruleverantörers förbund, Svensk Dagligvaruhandel, Axfood AB, Villaägarnas riksförbund, samverkansgruppen MABO (HSB, Fastighetsägarna, Riksbyggen, SABO och Hyresgästföreningen ingår i gruppen), SRV Återvinning AB, Lunds och Kristianstads kommuner och Håll Sverige Rent. Utredningen har även besökt återvinningsanläggningen Gladö kvarn i Huddinge kommun, tidningspappersbruket Hylte bruk i Hallands län, en plaståtervinningsanläggning (Umweltdienste Kedenburg) i Düsseldorf samt deltagit vid workshops och seminarier. Under arbetets gång har utredningen haft löpande kontakter med Regeringskansliet, Naturvårdsverket och SKL. Utredningen har haft svårigheter att få till stånd en löpande dialog med företrädare från producenterna. När det gäller förhållanden som rör producentorganisationerna har utredningen i stället baserats på information som har kunnat utläsas ur avtal om fastighetsnära insamling som har inhämtats från andra parter på återvinningsmarknaden. Utredningen har även haft stöd av en ekonomisk konsult, Sweco Society AB, för att ta fram ett underlag till konsekvensanalysen. 1.2 Hanteringen av förpackningsavfall och returpapper är reglerad inom EU EU:s politik om avfall Avfall betraktas som en vara i EU-fördragens mening, eftersom det är föremål för kommersiell verksamhet. Hanteringen av avfall inom EU omfattas därför av EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens, men omfattas också av EU:s politik för en hållbar utveckling. EU:s politik om avfallshantering har en central plats i de miljöhandlingsprogram som antagits sedan 1970-talet. Dessa program anger EU:s prioriterade mål och utgör vägledning för åtgärder som vidtas av EU-institutionerna och medlemsstaterna. Det sjunde miljöhandlingsprorammet gäller för perioden I programmet är omvandlingen av avfall till en resurs ett särskilt fokusområde när det gäller att maximera resurseffektiv, koldioxidsnål tillväxt. 2 EU bedömer i miljöhandlingsprogrammet att för att uppnå målen inom detta fokusområde krävs en full implementering av unionens avfallslagstiftning, en strikt tillämpning av avfallshierarkin och en begränsning av energiåtervinning till avfall som inte kan materialåtervinnas. Vidare bedöms att marknadsbaserade instrument och andra åtgärder som främjar förebyggande, materialåtervinning och återanvändning av avfall bör användas 2 Att maximera resurseffektiv, koldioxidsnål tillväxt är ett av tre områden som har prioriterats i det sjunde allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 Att leva gott inom planetens gränser, som antagits genom beslut nr 1386/2013/EU av EU-parlamentet och rådet av den 20 november
14 mer systematiskt i hela EU, bl.a. utökad producentansvar. Materialåtervunnet avfall bör användas som en huvudkälla av råmaterial genom utvecklingen av giftfria livscykler. Dessutom anges att informationskampanjer är nödvändiga för att uppmuntra till ändrade beteenden EU:s ramdirektiv om avfall Direktiv 2008/98/EG om avfall (avfallsdirektivet) har antagits för att skydda miljön och människors hälsa. I direktivet fastställs avfallshierarkin som norm för avfallshantering. Den innebär att avfall i första hand ska förebyggas, dvs. avfallets mängd och farlighet ska minskas. I andra hand ska föremål repareras och uppgraderas så att de kan återanvändas. I tredje hand ska det material som finns i uppkommet avfall återvinnas i så hög grad som möjligt (materialåtervinning) 3. I fjärde hand ska den energi som avfallet innehåller återvinnas på bästa sätt. Det avfall som inte kan omhändertas på något av dessa sätt deponeras så att särskilt farliga eller andra oönskade ämnen försvinner ur kretsloppet. Trots att avfall anses utgöra en vara i EU-rättens mening anses avfallet initialt utgöra en kostnad. Detta synsätt följer av att förebyggande av avfall kommer först i avfallshierarkin och att omhändertagandet ska ske på ett sätt som skyddar miljön och människors hälsa, vilket innebär kostnader. 4 Om leveransen av insamlat avfall skulle betraktas som försäljning av vara, skulle incitamentet för hushållen och verksamhetsutövare att förebygga avfall försvagas, snarare än stärkas. Det skulle vara oförenligt med avfallshierarkin och med principen om lojalt samarbete som innebär att medlemsstater ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål. Av dessa skäl bör leveransen av insamlat avfall från hushållen och verksamhetsutövare betraktas som en tjänstetransaktion och inte som försäljning av en vara. Den del av dessa tjänster som utförs av hushållen görs utan ersättning och utgör således inte en ekonomisk verksamhet. Den del av tjänsterna som utförs mot ersättning av entreprenörer såsom skötsel av insamlingsinfrastruktur och transport till uppsamlingsplatser och återvinningsanläggningar utgör däremot en ekonomisk transaktion inom ramen för en ekonomisk verksamhet. För att främja hantering enligt avfallshierarkin får medlemsstaterna vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att garantera att varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, säljer eller importerar produkter har producentansvar. Sådana åtgärder kan inbegripa mottagande och behandling av det avfall som finns kvar när produkterna har använts samt det ekonomiska ansvaret för sådan verksamhet. Åtgärderna får också inbegripa en skyldighet att offentligt tillhandahålla information om i vilken grad produkten kan återanvändas eller materialåtervinnas. Producentansvaret ska ta hänsyn till teknisk genomförbarhet och ekonomisk hållbarhet samt den övergripande inverkan 3 Materialåtervinning definieras i avfallsdirektivet som varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Detta omfattar varken energiåtervinning eller användning som bränsle eller fyllmaterial. 4 En annan sak är att avfallshierarkin är tänkt att främja att avfall, genom en följd av tjänster, kan leda till att det får ett positivt värde, såsom nytt sekundärt material eller energi. 14
15 på miljön, människors hälsa och samhället och respektera behovet av att se till att den inre marknaden fungerar smidigt. Medlemsstaterna ska främja materialåtervinning av hög kvalitet och i detta syfte införa separat insamling av avfall om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart och lämpligt med tanke på uppfyllandet av de kvalitetsstandarder som är nödvändiga för de relevanta materialåtervinningssektorerna. Medlemsstaterna ska vidare se till att avfall som inte återvinns bortskaffas i enlighet med ramdirektivets krav till skydd för människors hälsa och miljön. Det står medlemsstaterna fritt att låta kostnaderna för avfallets hantering belasta antingen producenterna eller hushållen. Varje medlemsstat ska se till att behöriga myndigheter fastställer avfallsplaner som omfattar hela dess territorium och som utvärderas minst vart sjätte år. Dessa avfallsplaner ska uppfylla de krav som gäller enligt direktivet om förpackningsavfall EU:s direktiv om förpackningsavfall Direktivet om förpackningar och förpackningsavfall (förpackningsdirektivet) reglerar hanteringen av förpackningar och förpackningsavfall. 6 Syftet med direktivet är både att minska inverkan på miljön och att säkerställa en fungerande inre marknad och konkurrens inom unionen. 7 Enligt förpackningsdirektivet skulle medlemsstaterna senast den 31 december 2008 materialutnyttja minst 55 viktprocent och högst 80 viktprocent av förpackningsavfallet. Dessutom skulle följande minimimål för materialutnyttjande av de olika material som ingår i förpackningsavfallet uppnås: 60 viktprocent för glas och papp, 50 viktprocent för metall och 22,5 viktprocent för plast. 8 Enligt förpackningsdirektivet ska EU fastställa återvinningsmålen för femårsperioder och revidera dem i enlighet med praktiska erfarenheter, vetenskapliga rön och utvärderingsmetoder. Målen har fastställts för perioden och ett förslag om revidering har lagts fram. 9 Medlemsstaterna får sätta högre mål i syfte att uppnå en hög miljöskyddsnivå, förutsatt att det inte ger upphov till snedvridning på den inre marknaden eller hindrar andra medlemsstater från att följa förpackningsdirektivet. En medlemsstat som beslutar om högre mål ska underrätta EU-kommissionen som ska kontrollera att åtgärden inte utgör en omotiverad diskriminering eller en dold begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. I förekommande fall ska medlemsstaterna främja energiåtervinning framför 5 Artikel 28 punkt 1. 6 EU-parlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall, EGT L 365, , s Se artikel 1 förpackningsdirektivet. Direktivet har antagits i enlighet med lagstiftningsgrunden i artikel 100 a EEG-fördraget, numera artikel 114 EUF-fördraget, som avser tillnärmning av lagstiftning om den inre marknaden. 8 Artikel 6.1 och 6.2 förpackningsdirektivet. 9 Se kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/82/EG om förpackningar och förpackningsavfall, KOM(2015)596 slutlig, som ingår ingår i kommissionens paket om den cirkulära ekonomin, se meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén Att sluta kretsloppet en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin, KOM(2015) 614 slutlig. 15
16 materialutnyttjande där detta är att föredra av miljöhänsyn och lönsamhetsskäl. Medlemsstaterna ska i förekommande fall också främja att återvunnet material används för tillverkning av förpackningar och andra produkter. För att uppfylla förpackningsdirektivets mål ska varje medlemsstat vidta de åtgärder som behövs för att förpackningsavfall samlas in från konsumenten och andra slutliga användare. Medlemsstaterna ska också vidta de åtgärder som behövs för att det insamlade avfallet återanvänds, materialutnyttjas eller återvinns på annat sätt. Insamlings- och återvinningssystemen ska vara öppna för de ekonomiska aktörerna i de berörda sektorerna och för de behöriga myndigheterna. De ska även gälla för importerade produkter på ickediskriminerande villkor, inklusive de närmare bestämmelserna om tillgång till systemen och eventuella avgifter i samband härmed. Systemen ska vara så utformade att handelshinder eller snedvridning av konkurrensen undviks i enlighet med fördraget. Medlemsstaterna får uppnå direktivets mål genom att sluta avtal med de berörda ekonomiska sektorerna. Varje medlemsstat ska se till att det finns databaser om förpackningar och förpackningsavfall. Databaserna ska innehålla uppgifter om omfattningen, egenskaperna och utvecklingen av förpackningar och förpackningsavfall i medlemsstaten. De avfallsplaner som krävs enligt ramdirektivet om avfall ska innehålla ett särskilt kapitel om hanteringen av förpackningar och förpackningsavfall. Konsumenter och andra användare av förpackningar ska få information om insamlings- och återvinningssystemen, om den roll som de själva kan spela för återanvändning, återvinning och materialutnyttjande av förpackningar och förpackningsavfall och om innebörden av de förpackningsmärkningar som finns på marknaden. Medlemsstaterna ska rapportera till EU-kommissionen om direktivets tillämpning och underrätta kommissionen om alla författningar som har antagits inom dess område. 1.3 Hanteringen av förpackningsavfall och returpapper är reglerad nationellt Avfallsplaner och miljökvalitetsmål Sverige uppfyller kraven i ramdirektivet om avfall på avfallsplaner genom skyldigheten för kommunerna att anta en kommunal avfallplan och för Naturvårdsverket att se till att det finns en nationell avfallsplan. 10 Sveriges nuvarande nationella avfallsplan gäller för perioden Den nationella avfallsplanen används för att utvärdera och planera hur avfallshanteringen påverkar de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallets miljöpåverkan berör flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Störst betydelse har avfallshanteringen för målen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. God bebyggd miljö preciseras genom en skrivning om hållbar avfallshantering. Avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och avfallet ska förebyggas samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö ska minimeras. Naturvårdsverket har haft avfallsförordningen (2011:927). 16
17 i uppdrag att föreslå ett etappmål för förberedelse för återanvändning och återvinning av avfall. Något sådant etappmål har dock ännu inte beslutats Miljöbalken och förordningar Hanteringen av förpackningsavfall och returpapper regleras huvudsakligen i 15 kapitlet miljöbalken, avfallsförordningen (2011:927), förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar ( förpackningsförordningen ) och förordning (2014:1074) om producentansvar för returpapper ( returpappersförordningen ). I 15 kapitlet miljöbalken finns bestämmelser som bl.a. reglerar avfallsinnehavares, kommuners och producenters ansvar för avfallshanteringen. Utgångspunkten är att den som innehar avfall ska se till att det hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. När det gäller hushållsavfall ansvarar dock kommunen för insamling och behandling, i den mån inte annat gäller enligt föreskrifter om producentansvar. Eftersom regeringen har meddelat föreskrifter om producentansvar i förpackningsförordningen och returpappersförordningen, ansvarar kommunerna för närvarande inte för insamling och omhändertagande av returpapper och förpackningsavfall i form av papp eller kartong, metall, glas och plast. Under 2014 beslutades om nya förordningar för förpackningar och returpapper. Förordningarna innebär att målen för materialutnyttjande för förpackningar och materialåtervinning för returpapp höjs efter den 1 januari Det kan noteras att de mål som gäller för materialåtervinning av förpackningar fram till 2020 dock redan är högre än de minimimål som har fastställts i EU:s förpackningsdirektiv. Begreppet producent definieras i förpackningsförordningen som den som yrkesmässigt tillverkar, säljer eller till Sverige för in en förpackning eller en vara som skyddas eller presenteras i en förpackning. I returpappersförordningen definieras producent som den som yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in tidningspapper, trycker eller låter trycka tidningar, eller till Sverige för in tidningar. Eftersom begreppet producent i sin nuvarande utformning i förordningarna innebär att det kan finnas flera producenter för samma vara, har Naturvårdsverket nyligen föreslagit en ny definition av producent. 11 Väsentliga delar av förordningarna från 2014 har emellertid inte trätt i kraft ännu. Från och med den 1 april 2019 ska producenter antingen själva tillhandahålla ett insamlingssystem som innebär att förpackningsavfallet respektive returpapperet tas om hand eller anlita någon annan som driver ett insamlingssystem för omhändertagande av förpackningar respektive returpapper. I båda fallen krävs tillstånd för att driva ett insamlingssystem, vilket förutsätter att systemet är rikstäckande och uppfyller ett flertal lämplighetsvillkor som avser både insamlingsledet eller återvinningsledet i avfallets hantering. I dagsläget gäller dock de äldre bestämmelserna som innebär att producenter ska se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar som är hänförliga till producenten. Insamlingssystemet ska anses lämpligt om det är lättillgängligt, underlättar för den som innehar avfallet att lämna ifrån sig detta och i övrigt ger god service åt dem som ska lämna förpackningsavfall till 11 Slutredovisning av regeringsuppdrag M2014/1900/Ke, ( ). 17
18 systemet. Producenterna ska även se till att avfallet transporteras bort och återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt. Det finns även bestämmelser som ännu inte har trätt i kraft som ger kommuner rätt att samla in utsorterat förpackningsavfall och returpapper trots att det inte sker på uppdrag av tillståndspliktiga insamlingssystem. 12 Kommunen ska i sådana fall lämna avfallet till ett producentdrivet insamlingssystem. Kommunen kan få ersättning bara om en överenskommelse mellan kommunerna och den som driver insamlingssystemet har träffats. 1.4 Nuvarande insamlingssystem Utredningens arbete har präglats av svårighet att få information om rådande förhållanden. Det står emellertid klart att hur insamlingen av hushållens förpacknings- och tidningsavfall sker varierar i hög utsträckning över landet. Nedan följer en översiktlig redogörelse för hur utredningen har uppfattat att insamlingen i allmänhet går till Finansiering av insamlingen Förpacknings- och returpappsproducenterna ska som ovan redovisats tillhandahålla lämpliga insamlingssystem för förpackningsavfall och returpapper. Producenterna ska även se till att avfallet återvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna fullgör i praktiken sitt ansvar genom att ansluta sig till en aktör som organiserar insamling och återvinning. I dag bedrivs insamlingen och återvinningen av förpackningsavfall och returpapper huvudsakligen av producentorganisationen Förpackningsoch Tidningsinsamlingen AB (FTI). Det finns även en konkurrerande producentorganisation, TMR AB (TMR). FTI ägs av de fem materialbolagen Plastkretsen, Pressretur, RK Returkartong, Svenska Metallkretsen och Svensk Glasåtervinning. De fem materialbolagen har bildats av vissa producenter som har gått samman inom respektive materialområde. TMR är privatägt och saknar kopplingar till materialbranschen. Insamlingen av förpackningsavfall finansieras huvudsakligen genom att producenterna betalar förpackningsavgifter till producentorganisationen och genom att producentorganisationen får intäkter från materialförsäljning. 13 Förpackningsavgifterna tas ut enligt principen att de olika materialslagen ska bära sina egna insamlings- och återvinningskostnader och att de enskilda producenterna betalar avgifter som är relaterade till den mängd av avfallsslaget som producenten tillför marknaden. Insamlingen av returpapper finansieras av de tre pappersproducenterna som äger Pressretur AB (Holmen, SCA och Stora Enso). Några avgifter tas därför inte ut av dessa producenter förordning (2014:1073) och förordning (2014:1074). 13 Enligt uppgift från FTI täcks ca 88 % av kostnaderna för insamling och återvinning av förpackningsavgiften och ca 12 % av kostnaderna av materialvärdet. 18
19 1.4.2 Infrastruktur för insamlingen Infrastrukturen för insamling från hushållen består av ca återvinningsstationer där förpackningsslagen papper (kartong), plast, metall, ofärgat glas, färgat glas samt returpapper (tidningar och trycksaker) kan lämnas. Det förekommer också singelstationer där endast glasförpackningar eller returpapper kan lämnas. Återvinningsstationer finns spridda i samhället, ofta på allmänna platser vid butiker, parkeringsplatser etc. Återvinningsstationer är i allmänhet även placerade i anslutning till kommunernas återvinningscentraler. I glesbygd kan återvinningsstationer saknas. Hushållen behöver där ta med sig det utsorterade avfallet till närmaste större ort. Verksamhetsutövare som genererar förpackningsavfall och returpapper får inte nyttja återvinningsstationerna, utan är hänvisade till att transportera avfallet till regionala uppsamlingsplatser, alternativt till en särskild mottagningsplats för verksamhetsutövare när sådana tillhandahålls av producenterna. Parallellt med systemet med återvinningsstationer har ett system med fastighetsnära insamling byggts upp. Fastighetsnära insamling innebär att förpackningarna och returpappret hämtas i anslutning till fastigheten. Fastighetsnära insamling har växt fram på initiativ av fastighetsägare till flerbostadshus. På senare tid har vissa kommuner erbjudit fastighetsnära insamling till småhusägare. Ca 50 % av flerbostadshusen och 5 % av småhusen uppges ha fastighetsnära insamling i dag. Materialet som har samlats in via återvinningsstationer och fastighetsnära insamling transporteras till uppsamlingsställen där viss sortering eller behandling kan ske. Det förefaller i allmänhet finnas minst ett uppsamlingsställe per län och materialslag. Från uppsamlingsställena transporteras avfallet till ett fåtal återvinningsanläggningar i landet, där materialåtervinning sker. Det återvunna materialet säljs därefter till industrin eller andra användare av återvunnet material Organisation av infrastrukturen Återvinningsstationerna ägs av FTI. Driften av återvinningsstationerna samt insamling och transport av avfallet från dem till de regionala uppsamlingsställena utförs av återvinningsföretag. Återvinningsföretagen kan vara privata företag eller kommunala bolag. 14 Utredningen har fått information om att FTI sedan 2008 äger huvuddelen av behållarna för förpackningar av papper, plast och metall, medan återvinningsföretag äger huvuddelen av behållarna för glas och returpapper. Även uppsamlingsställena drivs av återvinningsföretag. Utredningen har uppfattat att FTI har avtal med dessa återvinningsföretag för att försäkra sig om att avfallet tas emot och hanteras. Konkurrenten TMR har efter överenskommelse med FTI fått tillträde till återvinningsinfrastrukturen fram till och med uppsamlingsställen genom att betala för sin andel av kostnaderna till FTI, baserat på de producenter som är anslutna till TMR. Grundat på 14 De privata återvinningsföretagen företräds i allmänhet av branschorganisationen Återvinningsindustrierna och de kommunala bolagen företräds i allmänhet av branschorganisationen Avfall Sverige. 19
20 överenskommelsen får TMR hämta ut denna andel av avfallet från uppsamlingsställena för att sedan återvinna eller sälja det vidare. Även transporten av avfallet från uppsamlingsställen till återvinningsanläggningar och driften av själva återvinningsanläggningarna sköts av återvinningsföretag. FTI:s roll är att organisera, administrera och delvis finansiera insamlingen och återvinningen. FTI är således systemadministratör för insamlingen av förpacknings- och tidningsavfall från hushållen. När det gäller den fastighetsnära insamlingen har utredningen tagit del av avtal som tyder på följande organisation. Eftersom det än så länge endast är producenter som får tranportera förpacknings- och tidningsavfall från hushållen sluter FTI och TMR avtal med återvinningsföretag, genom vilka återvinningsföretaget får rätt att samla in och transportera avfallet och att lämna över det till uppsamlingsplatser mot en ersättning per viktenhet. Återvinningsföretaget sluter därefter avtal med fastighetsinnehavare genom vilket företaget åtar sig att hämta avfallet mot en ersättning från fastighetsinnehavaren. Tilläggstjänster kan förekomma i avtalen Myndigheternas roll Kommunerna sköter hanteringen av övrigt hushållsavfall inom kommunen och den ansvarar därmed för återvinningscentralerna. Omhändertagandet av avfallet utförs på det sätt som kommunen bestämmer, genom egen förvaltning, eget bolag, kommunalförbund eller genom en eller flera upphandlade entreprenörer. Kommunen har även det operativa tillsynsansvaret över hur förpackningsavfall och returpapper hanteras lokalt av producenterna. Det betyder bl.a. att kommunerna är tillsynsmyndighet över verksamheten vid återvinningsstationerna. Naturvårdsverket är nationell förvaltningsmyndighet på miljöområdet. Verket ska inom ramen för sitt arbete verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Naturvårdsverket utövar operativ tillsyn över förpackningsförordningens och returpapperförordningens bestämmelser, med undantag för den tillsyn som ska bedrivas av kommuner eller länsstyrelser. 1.5 Problembild Producentansvar för förpackningar och returpapper infördes 1994 som ett ansvar för de enskilda producenterna att samla in och ta om hand de förpackningar och det returpapper som har tillförts marknaden. De enskilda producenterna behövde därför gå samman i producentorganisationer för att lösa uppgiften. Producentansvaret har varit föremål för två offentliga utredningar och ett antal översyner. Ett återkommande problem har varit att insamlingssystemet med återvinningsstationer har ansetts ge hushållen för låg service. Hushållens insats är avgörande för att få en stor mängd insamlat avfall av god kvalitet som kan ge en hög materialåtervinning. Dessutom är hushållen i princip skyldiga att sortera ut förpacknings- och tidningsavfall, vilket enligt utredningens mening borde åtföljas av insamlingssystem som har en viss grad av tillgänglighet. Den bristande tillgängligheten till insamlingssystemet har troligen bidragit till att det finns en betydande andel av förpackningsavfall och returpapper i hushållens restavfall. 20
Kommunalisering av insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper. Arbetsmaterial överlämnat den 9 april 2016 utan förslag på förordningstext.
Kommunalisering av insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper Arbetsmaterial överlämnat den 9 april 2016 utan förslag på förordningstext. Uppdraget Överföring av insamlingsansvaret till kommunerna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper Utfärdad den 28 juni 2018 Publicerad den 10 juli 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet med denna förordning är att 1. producenter
Läs merNaturvårdverkets sammanfattning av rapporten
Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har
Läs merÅtervinning av förpackningar för ett hållbart samhälle
Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle Om producentansvar och om FTI:s service för att ditt företags förpackningar samlas in, återvinns och blir till nya produkter. Ett rikstäckande system
Läs merFASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?
FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA
Läs merGÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER
NYA FÖRORDNINGAR GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER EN VÄGLEDNING Februari 2019 1 INNEHÅLL Bakgrund 4 De nya förordningarna En sammanfattning 5 De nya förordningarna Nuläge 7 De
Läs merVi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på
En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje
Läs merVafabMiljö - Våra anläggningar
VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000
Läs merBilaga 4 Lagstiftning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning
Läs merYttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135
Yttrande Samhällsbyggnad 1(5) 2018-05-07 Dnr: SBN 2018/00135 Handläggare Enhetschef Planering, Paula Nyman Telefon 0522-69 63 75 paula.nyman@uddevalla.se Yttrande gällande remiss från Miljö-och Energidepartementet
Läs merMABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor
Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering
Läs merVÄGLEDNING FÖR DE NYA FÖRORDNINGARNA KRING PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR
VÄGLEDNING FÖR DE NYA FÖRORDNINGARNA KRING PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR 1 2 BAKGRUND OCH SYFTE Juni 2018 fattade regeringen beslut om att utfärda två nya förordningar rörande producentansvar
Läs merKommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97
Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare
Läs merGUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet
GUIDE # 1 MARS 2010 Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper Innehåll: 1. Inledning 2. Juridiska förutsättningar 3. Finansiering 4. Godkända insamlingssystem 5. Konfliktlösningsregler
Läs merBilaga 7. Begreppsförklaringar
Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier
Läs merSvenskarnas syn på återvinning
Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merSvenskarnas syn på återvinning
Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,
Läs merI DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?
I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste
Läs merRemissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R
1 (5) Helsingborg, 2018-05-18 Dnr: 18/0214 m.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R
Läs merYttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)
YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)
Läs merAvfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning
Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla
Läs merProducentansvar för förpackningar och returpapper
Producentansvar för förpackningar och returpapper Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar Förordning (2018:1463) om producentansvar för returpapper Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merVad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Läs merAllt du källsorterar, återvinns och får nytt liv
1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk
Läs merLagrådsremiss. Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr (Miljödepartementet)
Läs merPå gång nationellt och inom EU
På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser
Läs merRemiss Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hälsoskyddsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (13) 2018-03-27 Handläggare Peter Brådenmark Telefon: 08-508 28 169 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2018-04-10 p. 28
Läs merAVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT
AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT Stockholm 26 september 2018 Christina Jonsson Helen Lindqvist Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-02 1 Avfallspaketet en revidering av EU:s avfallslagstiftning
Läs merKommittédirektiv. Särskild utredare för översyn av avfallsområdet. Dir. 2011:66. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011
Kommittédirektiv Särskild utredare för översyn av avfallsområdet Dir. 2011:66 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en allmän översyn av avfallsområdet.
Läs merBilaga 4 Lagstiftning och miljömål
Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merBättre återvinning med kommunalt ansvar
Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN
Läs merAVFALLSRÅDET. Sven Lundgren,
AVFALLSRÅDET Sven Lundgren, 2018-09-26 Kommunernas branschorganisation inom avfallshantering Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall Avfall Sveriges uppdrag Påverka - remisser, skrivelser, personliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad
Läs merSynpunkter från Hässleholm Miljö AB (HMAB) inför författandet av remissyttrande för KLK 2018/269-1, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förp
Synpunkter från Hässleholm Miljö AB (HMAB) inför författandet av remissyttrande för KLK 2018/269-1, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren
Läs merSeite 1 von 11. Post 1 av 1 i SFST Länk till register.
Seite 1 von 11 Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
Läs merMusik, sport och matsmarta tips
Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor
Läs merNaturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer
Läs merAvfallsinnehavarens ansvar
15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen
Läs merKap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare
1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av
Läs merBetänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar på remiss
Anna Drakenberg Avfall 08-508 465 08 anna.drakenberg@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-11-22 Betänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar
Läs merEtt samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se Affärsmodeller Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av
Läs merKOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG
KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG 2017-2020 FÖRORD Denna avfallsplan är framtagen av Sydnärkes kommunalförbund för alla medverkande kommuner i enlighet med 41 15 kap miljöbalken
Läs merYttrande över promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merKommunstyrelsen Renhållning/Avfallshantering Miljö- och hälsoskydd Juridik. 2 (varav den första med två underbilagor)
Cirkulärnr: 16:71 Diarienr: 16/06938 Handläggare: Avdelning: Extern medverkan: Anna Marcusson Avdelningen för juridik Avfall Sverige Datum: 2016-12-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Renhållning/Avfallshantering
Läs merBegäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun
Ks 122 Dnr 9017/229.109 Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun Ärendebeskrivning Med anledning av de förändrade förutsättningarna i producentansvarsförordningarna
Läs merMiljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/00248/Ke. Malmö den 30 maj 2016
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2016/00248/Ke Malmö den 30 maj 2016 REMISSVAR: Naturvårdsverkets rapport Redovisning av uppdrag om genomförandet av systemen med producentansvar för
Läs merMål och åtgärder inom avfallsförebyggande
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN Mål och åtgärder inom avfallsförebyggande globalt, regionalt, lokalt Helena Carnerup - miljöinspektör Sida 1 Globalt Lokalt Sida 2 Globalt arbete 10-åriga
Läs merÖka återvinningen i Stockholm motion (2016:65) av Jonas Naddebo (C)
Miljöförvaltningen Hälsoskyddsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-16 Handläggare Peter Brådenmark Telefon: 08-508 28 169 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-08-30 p. 8 Öka återvinningen
Läs merST1 SOLLENTUNA KOMMUN
ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering
Läs merFTI:s synpunkter avseende Naturvårdsverkets utkast till vägledning
2019-03-29 FTI:s synpunkter avseende Naturvårdsverkets utkast till vägledning Inledning - FTI:s ambition Svenska förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) har under de senaste åren arbetat målmedvetet
Läs merMiljö- och energidepartementet Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren
Miljö- och energidepartementet 2018-03-19 Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 9 2 Författningsförslag... 13
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.4.2012 C(2012) 2384 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 18.4.2012 om fastställande av ett frågeformulär för medlemsstaternas rapporter om genomförandet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för förpackningar; SFS 2006:1273 Utkom från trycket den 5 december 2006 utfärdad den 23 november 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte
Läs merBilaga 4 Miljömål och lagstiftning
Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå
Läs merAVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem
AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4
Läs merVerkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar
Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering
Läs merMer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-05-25 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Fredrik Bäck Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper
Läs merImport och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:
Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel
Läs merPM 2013:30 RII (Dnr /2012)
PM 2013:30 RII (Dnr 001-1864/2012) Svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning
Läs merKällsortering Alskäret
Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna
Läs merOMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Läs merEU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar
Miljödepartementet Att: Jerker Forsell EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening som företräder de privata återvinningsföretagen.
Läs merDatum. Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun
Datum Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun (utgör del av kommunens renhållningsordning - avfallsplan och renhållningsföreskrifter - enligt 15 kap 11 MB) Antagen av: Kommunfullmäktige 268
Läs merMiljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall
Läs merREMISSVAR: Remiss av promemoria om förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 9 februari 2018 REMISSVAR: Remiss av promemoria om förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet Avfall Sverige är branschorganisationen
Läs merM2016/00248/Ke
Datum Dnr: 2016-06-09 M2016/00248/Ke Er referens Charlotta Broman Vår referens Andreas Boo Remiss: Genomförande av systemen med producentansvar för förpackningar, returpapper och elutrustning, Slutredovisning
Läs merBILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet
Läs merPå gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015
På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015 Föreskrifter och vägledningar Revidering av föreskrifter om kommunal avfallsplanering Rapportering av bygg-
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merNaturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall
Miljöarbete Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Delaktig i EU-arbeten Arbetar med regeringsuppdrag Tar fram lagstiftningsförslag Stöttar verksamhetsutövarna med vägledning Tar
Läs merFörslaget innebär vidare ökade kostnader för staten, vilket i detta fall avser Naturvårdsverkets administration.
< 20 1 Konsekvensanalys 1.1 Sammanfattning I utredningens mål specificeras att förslaget ska leda till att alla hushåll, oavsett om de finns i tätort eller glesbygd, får tillgång till lättillgängligare
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Statens naturvårdsverks föreskrifter om uppföljning av angiven insamlingsnivå m.m. för returpapper; beslutade den 10 oktober 1996.
Läs mer2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se
2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se
Läs mer22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning
22 punkter för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning Avfallsfrågorna är i ständigt fokus. Miljöminister Karolina Skog tog i december i fjol initiativ
Läs merYttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Malmö stad Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Datum 2018-02-09 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2017-1402 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet
Läs merA B. D E Handläggare: Johan Castwall Tfn: Renhållningsförvaltningen. Rapport om tidningsinsamlingen. Renhållningsnämnden
A B Rhn 2005-01-26 Tjänsteutlåtande SID 1 (5) 2005-01-17 Dnr 29-0021/05 Ärende nr 16 C Renhållningsförvaltningen D E Handläggare: Johan Castwall Tfn: 08 508 465 53 Renhållningsnämnden Rapport om tidningsinsamlingen
Läs merBilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Läs merAvfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Läs merGrafiska Miljödagen 22 november 2012
Grafiska Miljödagen 22 november 2012 Göran Nilsson, VD Pressretur AB www.återvinningsgaranti.se Producentansvaret i Returpappersförordningen En producent skall se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem
Läs merNATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG OM OMHÄNDERTAGANDE AV BILAR
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-07 Handläggare: Christer Edvardsson Telefon: 08-508 28 977 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2011-09-27 p24 NATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG
Läs merSKRIVELSE: Kommentarer till hearing-version av Miljöbyggnad Drift och förvaltning (inför kommande remittering)
Sweden Green Building Council Landsvägen 50 A 172 63 Sundbyberg Malmö den 31 augusti 2018 SKRIVELSE: Kommentarer till hearing-version av Miljöbyggnad Drift och förvaltning (inför kommande remittering)
Läs merRiktlinjer för hantering av internt avfall
Riktlinjer för hantering av internt avfall Antaget av kommunstyrelsen 2018-12-17 Ska revideras senast 2020-12-31 Ansvarig tjänsteman: Hållbarhetsstrateg 1 Bakgrund Nybro kommun har fastställt följande
Läs merEtt samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se 17 december 2013 Al Salam IDP camp, El Fasher, North Darfur, Sudan - 35 000 invånare
Läs merAvfall i verksamheter
Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid
Läs merRemissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn!
Återvinningsindustrierna Svenska Åkeriförbundet Miljödepartementet Enheten för kretslopp och näringsliv 103 33 Stockholm M2002/2325/Kn Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merAvfall Sveriges. ståndpunkter
Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen
Läs merYttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet för yttrande.
Läs merSmåhusägare får betala dubbelt för återvinning
Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. Sammanfattning och slutsatser 3 2. Syfte 6 3. Metod 6 4. Resultat 6 4.1. Vilket insamlingssystem är enligt
Läs merHur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?
Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande
Läs merTill: Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merHög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar
Läs merKommunal Avfallsplan
Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra
Läs merAvfallsutredningens huvudförslag - Konkurrensaspekter Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012
Avfallsutredningens huvudförslag - Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012 Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) har bett Copenhagen Economics att bedöma vissa konkurrensaspekter
Läs merAvdelningen för juridik
Cirkulärnr: 08:34 Diarienr: 08/1933 Handläggare: Avdelning: Ulf Palm Datum: 2008-05-09 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommuner Landsting/regioner Kommunala företag Kommundirektörer Landstingsdirektörer
Läs merPRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-04-21 1 Vad är cirkulär ekonomi? En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem
Läs mer