Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn!

Transkript

1 Återvinningsindustrierna Svenska Åkeriförbundet Miljödepartementet Enheten för kretslopp och näringsliv Stockholm M2002/2325/Kn Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn! Återvinningsindustrierna, ÅI, och Svenska Åkeriförbundet, SÅ, har fått Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret för yttrande. ÅI och SÅ anser att det är bra att få en överblick över producentansvaret, samt hur det fungerar. Vi anser samtidigt att rapporten är för grund och den lämnar inga förslag som går till botten med de eventuella grundläggande problemen gällande nuvarande producentansvarssystem. ÅI och SÅ anser att regeringen nästa år skall begära tydligare kommentarer från verket beträffande vad som fungerar bra, bl.a. mängd av farliga ämnen som har fasats ut, vilka brister som finns och tankar på förslag på lösningar. Dessa förslag bör dessförinnan ha kommunicerats, och helst förankrats, med berörda parter. Vi vill särskilt lyfta fram följande synpunkter som regeringen bör uppmärksammas på: Producentansvar för förpackningar: 1. ÅI och SÅ delar Naturvårdsverkets syn att fastighetsägare ska kunna efterfråga och fritt köpa fastighetsnära källsorteringssystem. 2. ÅI och SÅ stöder förslaget att Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter beträffande rapportering. 3. ÅI hävdar att ren mjukplast av polyeten lämpar sig i högsta grad för materialåtervinning. Producentansvar för returpapper: 4. ÅI och SÅ stöder Naturvårdsverket i arbetet med att stimulera den fortsatta utbyggnaden av fastighetsnära insamlingen Producentansvar för däck: 5. ÅI och SÅ anser att räddningstjänsten har ansvaret för lagerhållning från brandsäkerhetssynpunk. Vi anser däremot att tillsynsmyndigheten vid sina tillsynsbesök bör ha en stående fråga hur kontakterna sker med räddningstjänsten.

2 Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter: 6. ÅI och SÅ anser att Naturvårdsverket tydligare än hittills bör ges i uppdrag att arbeta för att det skapas konkurrens och miljödriven affärsutveckling på återvinningsområdet. Gärna som ett uppdrag i samarbete med Konkurrensverket. 7. ÅI och SÅ anser att Naturvårdsverket i framtiden bör ges i uppdrag att redovisa vilka mängder och vilka farliga ämnen som fasas ut vid förbehandlingen. Vidare anser vi att slutbehandlingsmetoderna ska redovisas. 8. ÅI har inte uppgivit de exportsiffror av oförbehandlat el-avfall som står i rapporten. 9. ÅI och SÅ stöder Naturvårdsverkets förslag att tillsynsansvaret förtydligas i förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. 10. ÅI och SÅ stöder Naturvårdsverkets förslag till kylskåpshantering. Batteriförordningen: 11. ÅI anser att batteriförordningen bör tas bort och att aktuella delar tas in i avfallsförordningen, i enlighet med tidigare yttrande till Naturvårdsverket. Övrigt: 12. ÅI och SÅ anser att regeringen bör medverka till att ett nationellt arbete påbörjas inom ramen för EU:s avfallsstrategi kring när avfall upphör att klassas som avfall. 13. ÅI och SÅ anser att huvudmannaskapet för producentansvaret måste ligga kvar på producenterna i enlighet med både PPP och IPP-principen. Producentansvaret för förpackningar 1. ÅI och SÅ delar Naturvårdsverkets syn att fastighetsägare ska kunna efterfråga och fritt köpa fastighetsnära källsorteringssystem. I Naturvårdsverkets kommentarer framgår det att marknaden bör öppnas så att fler fastighetsägare kan efterfråga och köpa fastighetsnära källsorteringssystem direkt av insamlingsentreprenören. Vi stöder till fullo denna målsättning. Branschen ser en ökande efterfrågan av fastighetsnära system där fastighetsägaren själv får ha inflytande över vilka fraktioner som skall sorteras ut. Utgångspunkten är givetvis att minst de fraktioner som lagar och förordningar föreskriver skall sorteras ut. Vi ser också att det finns ett ökande intresse från fastighetsägare att driva utvecklingen av miljömässigt bra källsorteringssystem som är konsumentanpassade. Många fastighetsägare är intresserade att gå längre när det gäller utsortering till materialåtervinning än vad vissa kommunerna har intresse av. Denna utveckling förutsätter att insamlingen är fri och öppen för alla seriösa insamlingsentreprenörer. Om kommunerna skulle få ansvaret för insamlingen återstår bara en helt monopoliserad marknad för producentansvarsavfallet där fastighetsägarna inte får ha inflytande över systemet en tillbakagång till ett läge som materialbolagen successivt arbetat sig ur. Vi opponerar oss mot detta som skulle innebära fastighetsägarens möjligheter att köpa högre servicenivå än basutbudet helt försvinner. Dessutom har insamlingsentreprenörerna större möjlighet att vara flexibla i sin taxesättning än kommunerna vilket gynnar konsumenterna. 2. ÅI och SÅ stöder förslaget att Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter beträffande rapportering. Vi anser att rapporteringen är betydelsefull, bl.a. för att kommuninnevånarna ska få en tydligare bild av vad som händer med avfallet när förpackningar lämnas tillbaka in i systemet.

3 3. ÅI hävdar att ren mjukplast av polyeten lämpar sig i högsta grad för materialåtervinning. Naturvårdsverket skriver i sin rapport att Eftersom mjukplast inte lämpar sig för materialåtervinning.. ÅI vill framhålla att ren mjukplast av polyeten i form av krymp- och sträckfilm, t.ex. bärkassar, ren och torr plastemballage från t.ex. möbler, kläder och vissa torra rena livsmedel såsom traditionella brödpåsar lämpar sig väl för materialåtervinning. Plaståtervinnarna har idag ett behov att få in mer sådant material, detta gäller dock ej laminatförpackningar som inte går att materialåtervinna. Problemet är att fraktionen mjukplats i allmänhetens ögon innefattar all mjukplast även laminatförpackningar såsom vacuumförpackningar. När det gäller mjukplastförpackningar från industrin, som faller inom producentansvaret, finns där sannolikt omfattande volymer ren polyeten som idag inte går till materialåtervinning trots att det är ett utmärkt material för materialåtervinning - och som dessutom plaståtervinnarna har behov av. Vi anser att Naturvårdsverket bör ställa större krav på utsortering av mjukplast från industrin, i synnerhet om man överväger att minska utsorteringen av mjukplast från hushåll. Eftersom plastproducenterna inte når materialåtervinningsmålet för sina plastförpackningar bör Naturvårdsverket göra en genomgång av situationen tillsammans med plaståtervinnare och Plastkretsen innan sorteringskravet omformuleras. Producentansvaret för returpapper 4. ÅI och SÅ stöder Naturvårdsverket i arbetet med att stimulera den fortsatta utbyggnaden av fastighetsnära insamlingen. Argumenten för detta är de samma som de under rubriken Producentansvar för förpackningar. Producentansvar för däck 5. ÅI och SÅ anser att räddningstjänsten har ansvaret för lagerhållning från brandsäkerhetssynpunkt. Vi anser däremot att tillsynsmyndigheten vid sina tillsynsbesök bör ha en stående fråga hur kontakterna sker med räddningstjänsten. Det viktiga i detta sammanhang är att företagen som lagrar däck kontinuerlig har en dialog med räddningstjänsten hur lagerhållningen bör utformas för att undvika brand. Vi anser att synpunkter ur brandsäkerhetssynpunkt inte i första hand är en fråga för Naturvårdsverket. Vi anser däremot att tillsynsmyndigheten vid sina tillsynsbesök bör efterfråga hur kontakterna sker med räddningstjänsten.

4 Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter 6. ÅI och SÅ anser att Naturvårdsverket tydligare än hittills bör ges i uppdrag att arbeta för att det skapas konkurrens och miljödriven affärsutveckling på återvinningsområdet. Gärna som ett uppdrag i samarbete med Konkurrensverket. Konkurrenssituationen som är uppbyggd kring producentansvaret för elektronik medför problem för återvinningsbranschen såsom vi redogjort för. Verket anser i rapporten att det är för tidigt att vidta åtgärder för att förbättra situationen. Vi anser att det är angeläget för trovärdigheten att Naturvårdsverket mer aktivt förordar att konkurrens och affärsdriven miljöutveckling även är viktigt på återvinningsområdet. Vi anser att det är viktigt att verket intar en neutral ställning mellan olika materialbolag och pekar på vikten av konkurrens. På marknaden finns i dag ett intresse från flera aktörer att skapa alternativa återvinnings- och producentansvarslösningar inom bl.a. elektronikområdet. Dessa initiativ har svårigheter att komma in på marknaden. Vi möter aktörer som t.o.m. tror att Elkretsen är en myndighet knuten till Naturvårdsverket. Att förorda konkurrens och miljödriven utveckling bör ligga i linje med verkets arbete med IPP. Det vore intressant att ge Naturvårdsverket ett sådant uppdrag i samarbetet med Konkurrensverket. 7. ÅI och SÅ anser att Naturvårdsverket i framtiden bör ges i uppdrag att redovisa vilka mängder och vilka farliga ämnen som fasas ut vid förbehandlingen. Vidare anser vi att slutbehandlingsmetoderna ska redovisas. Vi anser att det inte tillräckligt tydligt framgår vilka farliga ämnen samt vilka mängder av dessa som fasas ut via förbehandlingen. Vidare anser vi att slutbehandlingsmetoderna ska redovisas. Vi anser att glaset från bildskärmar i äldre TV-apparater och datorer inte bör deponeras eftersom det finns alternativ teknik. Inför nästa redovisning från Naturvårdsverket skulle vi också välkomna att materialbalanser hos förbehandlare anges. 8. ÅI har inte uppgivit de exportsiffror av oförbehandlat el-avfall så som står i rapporten. På s.89 i rapporten finns siffror redovisade på hur mycket obehandlat el-avfall som går på export. Dessa siffror har inte ÅI uppgivit. 9. ÅI och SÅ stöder Naturvårdsverkets förslag att tillsynsansvaret förtydligas i förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Vi välkomnar Naturvårdsverkets förslag att tydliggöra uppgiftsskyldighet, samt tillsynen i enlighet med miljöbalken. 10. ÅI och SÅ stöder Naturvårdsverkets förslag till kylskåpshantering. Vi anser att många olika aktörer bör ha möjlighet att transportera kylskåp och frysar, inte bara genom kommunens försorg. Batteriinsamlingen 11. ÅI anser att batteriförordningen bör tas bort, och att aktuella delar tas in i avfallsförordningen, i enlighet med tidigare yttrande till Naturvårdsverket.

5 Vi saknar en tydlig beskrivning av problemen med hanteringen av batterier i elektriska och elektroniska produkter med rådande system. Syftet med batteriförordningens bestämmelser är att se till att de miljöskadliga metallerna kvicksilver, bly eller kadmium, som fortfarande förekommer i batterier, tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Kommunen har blivit utpekad som insamlingsansvarig för batterier. Ett problem har varit att komma till rätta med inbyggda batterier i just elektriska produkter. Kravet på förbehandling i avfallsförordningen av elektriska och elektroniska produkter torde innebära att ett stort antal miljöskadliga batterier nu fångas upp i demonteringsfasen av de elektriska produkterna. Alla elektriska och elektroniska produkter skall enligt lag demonteras innan de går vidare till någon slags sluthantering. Vid demonteringen upptäcks ett miljöfarligt batteri och kan därigenom omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. Lösa batterier påverkas inte av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter och kan följaktligen hanteras och regleras precis som nu. Övrigt 12. ÅI och SÅ anser att regeringen bör medverka till att ett nationellt arbete påbörjas inom ramen för EU:s avfallsstrategi kring när avfall upphör att klassas som avfall. Vi anser att det är viktigt att påbörja arbetet med att kvalitetssäkra avfall, så att dessa fraktioner ska kunna friklassas från avfallsdefinitionen. Vi anser vidare att det är betydelsefullt att hitta konkreta exempel på sådana fraktioner. 13. ÅI och SÅ anser att huvudmannaskapet för producentansvaret måste ligga kvar på producenterna i enlighet med både PPP och IPP-principen. Vi anser att huvudmannaskapet för producentansvaret måste ligga kvar på producenterna. Vi ser utveckling på marknaden när det gäller fastighetsägares intresse för att styra avfallet rätt och därmed utgöra en viktig motor att utveckla källsorteringen. Vi ser också hur producenterna faktiskt intresserar sig för återvinningen och kopplingen till produktutvecklingen. Att lägga över ansvaret på kommunerna är att lägga in ett filter som tar bort den nödvändiga kontakten och drivkraften mellan aktörerna som är en av grundpelarna inom IPP och principen att förorenaren betalar (PPP) Stockholm 3 oktober 2002 Viveke Darpö Ihd Återvinningsindustrierna Alf Levander Svenska Åkeriförbundet