Trafikverkets dataprodukter. väg och järnväg

Transkript

1 Trafikverkets dataprodukter väg och järnväg

2 Innehåll Inledning 3 Dataproduktområden Vägdata 4 Järnvägsdata 5 Vägtrafikdata 6 7 Trafikinformation 8 Dataprodukter 9 28 Vägdata 9 5 Järnvägsdata 6 9 Vägtrafikdata 2 25 Trafikinformation När du vill använda våra data Gör så här Exempel på användningsområden 3 42

3 Väg- och järnvägsdata från Trafikverket Början på en säkrare resa För många är information om vägar och järnvägar ett viktigt beslutsunderlag, för andra är det en grundförutsättning för sin verksamhet. Trafikverket förvaltar databaserna där den digitala informationen om vägarna och järnvägarna finns samlad. Hur många 5-sträckor finns det i Sverige? Vilken väg kan du ta med en lastbil som väger tio ton? Vilken region har flest meter mitträcke? Hur många fordon åker på våra statliga vägar? Hur många plankorsningar har vi i Sverige? Hur många kilometer dubbelspårig järnväg har vi? Är spåret elektrifierat? Svar på dessa frågor och många fler hittar du i våra data. Data delas in i fyra olika områden; Vägdata, Vägtrafikdata, Järnvägsdata och Trafikinformation. På kommande sidor kan du se vilka dataprodukter vi erbjuder och hur du gör för att få tillgång till dem. Här presenterar vi också kortfattade exempel på hur våra samarbetspartners och andra kunder använder våra data. VILL DU VETA MER? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 3

4 Vägdata Vägdata omfattar data som kommer direkt från Trafikverket eller från våra samarbetspartners: Kommunerna, Lantmäteriet, Skogsnäringen och Transportstyrelsen. Under paraplyet Vägdata finns NVDB (Nationell vägdatabas) med allmänna data om hela vägnätet, här finns också övriga data som i huvudsak täcker det statliga vägnätet som till exempel dataprodukterna bro och beläggning. NVDB VÄGNÄT NVDB Vägnät beskriver Sveriges vägar dels med geometri (var vägen finns i verkligheten), dels med topologi (hur vägnätet hänger ihop). NVDB Vägnät täcker landets alla vägar där motorfordon får köra, med undantag för traktorvägar. Cykelvägar finns också tillgängligt men blir komplett i takt med att kommuner och andra väghållare levererar in dessa data. NVDB vägnät är det officiella referenssystem som används för att koppla annan information till Sveriges vägar. ÖVRIGA DATA Dessa data finns knutna till det statliga vägnätet längs en sträcka eller på en punkt. Data kan representera ett fysiskt objekt eller en egenskap till exempel viltstängel eller ett driftområde. Listan på sidorna 9 5 visar de dataprodukter som vi har idag för Vägdata. VILL DU VETA MER? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. NVDB DATA NVDB data är företeelser som är knutna till det nationella vägnätet längs en sträcka eller på en punkt. Data kan representera ett fysiskt objekt eller en egenskap till exempel ett väghinder eller en hastighetsgräns. 4

5 Järnvägsdata Järnvägsdata omfattar data både om de statligt ägda järnvägarna som Trafikverket förvaltar och data om järnväg som ägs av övriga infrastrukturförvaltare och som ingår i den Nationella Järnvägsdatabasen-NJDB. Det är till exempel järnvägar som ägs av kommuner, industrier och hamnar. Även järnväg som förvaltas av Inlandsbanan AB, Arlandabanan Infrastructure AB och Öresundsbrokonsortiet ingår i våra järnvägsdata. JÄRNVÄGSNÄT Järnvägsnätet beskriver Sveriges järnvägar dels med geometri (var järnvägen finns i verkligheten), dels med topologi (hur nätet hänger ihop). Järnvägsnätet utgör referens för annan data. Anläggningar och egenskaper är knutna till nätet och får av nätet sin position. Anläggningar kan också positioneras via längdmätning med kilometer- och metertal från kilometertavlor som sitter uppsatta längs järnvägsnätet. Järnvägsnätet finns på två detaljeringsnivåer. På makronivå visas järnvägsnätet och dess egenskaper på Sverigenivå. Noderna är platser och länkarna är järnvägslinjen mellan dessa platser. På mikronivå beskrivs järnvägsanläggningen på en driftplats. Noderna är växlar, stoppbockar och platsgränser och länkarna är spåren mellan dessa. ÖVRIG DATA Övrig data är dataprodukter som är knutna till Järnvägsnätet längs en sträcka eller på en punkt och som representerar ett fysiskt objekt eller en egenskap. Listan på sidorna 6 9 visar de dataprodukter vi har idag för Järnvägsdata. VILL DU VETA MER? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 5

6 Vägtrafikdata Vägtrafikdata omfattar data som i huvudsak hämtas in genom trafikmätningar på det statliga vägnätet. Inhämtad data säkerställs och bearbetas till olika typer av mått om vägtrafikens egenskaper. Vägtrafikdata har bland annat information om vägutnyttjande i form av: ÅRSMEDELDYGNSTRAFIK (ÅDT) Beskriver en trafikegenskap hos ett vägavsnitt på körbanenivå där parametern ÅDT, ett medelvärde för fordonstrafiken under ett dygn och avseende ett visst kalenderår. BARMARKSDYGNSTRAFIK MC (BDTmc) Beskriver ett motorcykelflöde hos ett vägavsnitt på körbanenivå där parametern BDTmc är ett medelflöde för motorcykeltrafiken under perioden april till september avseende ett visst kalenderår. TRAFIKARBETE (TA) Trafikarbete används för att beskriva hur lång körsträcka en viss mängd fordon sammantaget har avverkat under en bestämd tidsperiod på ett bestämt vägnät, till exempel hur lång körsträcka pesonbilar sammantaget har avverkat på statliga vägar i Sverige under ett år. Mängden trafikarbete redovisas vanligen i enheten fordonskilometer (fkm). TRAFIKARBETETS FÖRÄNDRING (TF) Trafikarbetets förändring är ett mått på hur mycket mängden trafikarbete har förändrats för fordon som färdas på statliga vägar i Sverige mellan olika år. Trafikarbetets förändring redovisas vanligen i procent (%). HASTIGHETSINDEX (HI, HImc) Hastighetsindex beskriver generella förändringar i fordonshastigheter på det statliga vägnätet. Förändringarna uttrycks i procent (%) och där jämförelser kan göras för olika tidsperioder. HASTIGHETSNIVÅER (HN) Hastighetsnivåer är den genomsnittliga skattade reshastigheten för fordon under delar av barmarksperioden. Uppgiften gäller olika typer av fordonsgrupper som färdats på statliga vägar. Undersökningen genomförs ungefär vart fjärde år. RESTIDER (TI) Restider är ett mått som beskriver medelhastigheten för utvalda vägsträckor i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Måttet är en beskrivning av framkomlighet och redovisas för varje kalendermånad. FORDONSVIKT TUNGA FORDON (FTF) Beskriver fordonstrafikens bruttovikt och axelvikt för fordon eller fordonståg med bruttovikt större än 3,5 ton. Måttet redovisar resultat för sju sammanhängande dygn på utpekade platser där resultaten jämförs mot tidigare år. 6

7 NYTTJANDE AV VÄGTRAFIKDATA Vägtrafikdata används inom Trafikverket bland annat vid insatser gällande byggande, drift och underhåll, trafiksäkerhet och miljö. Vägtrafikdata används även av andra myndigheter, externa företag och enskilda personer till exempel för att få hjälp med: planering av insatser för trafikövervakning att välja var företag ska etableras och exponeras trafikuppgifter vid frågor kring fastighetsvärdering, skolskjuts, gatubelysning, buller etcetera. Listan på sidorna 2 25 visar de dataprodukter som vi har idag för Vägtrafikdata. VILL DU VETA MER? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 7

8 Trafikinformation Snabb och pålitlig trafikinformation är en viktig faktor för att öka framkomligheten och förbättra säkerheten i trafiken och för att i förlängningen även minska belastningen på miljön. Trafikverkets mål för trafikinformation är att resenärer, trafikanter och transportörer får relevant, tillförlitlig och lättillgänglig information för att kunna fatta beslut inför och under sin resa eller transport. I takt med att resandet och antalet transporter tilltar, ökar förväntningarna på en snabb och pålitlig trafikinformation från både trafikanter, resenärer och transportindustrin. Förändringarna i samhället skapar nya behov samtidigt som den nya tekniken möjliggör att både trafikanter och infrastruktur är ständigt uppkopplade. Realtidsinformationen blir allt viktigare. Tillgången till ny teknik har skapat en snabbt växande marknad för tjänster och applikationer där väg, järnväg och trafikinformation utgör en viktig del. Via våra egna kanaler som till exempel Trafikverkets hemsida, variabla meddelandeskyltar i vägrafiken och annonsering och utrop på tågstationer, levererar Trafikverket kvalitetssäkrad trafikinformation direkt till privatbilister, yrkesförare och tågresenärer. Informationen som Trafikverket levererar bygger på en mängd uppgifter om händelser och tillstånd på det rikstäckande allmänna väg- och järnvägsnätet. Insamlingen av data sker i nära samarbete med ett flertal olika aktörer som till exempel väghållare, blåljusmyndigheter, organiserade vägrapportörer och SMHI. Trafikverket gör en helhetsbedöm- ning av inkommande uppgifter innan informationen går ut i de olika kanalerna. För att erbjuda en så tillgänglig och tillförlitlig information som möjligt arbetar Trafikverket med en kontinuerlig utvärdering av såväl data som samlas in som den information som levereras ut. Trafikverket har även en viktig uppgift att med alla de uppgifter om tillstånd och händelser i transportsystemet vi samlar in, bidra till att höja värdet på innehållet i olika tjänster och applikationer för trafikinformation som externa parter och tjänsteförmedlare utvecklar och tillhandahåller. Dessa grunddata levereras i ett standardiserat format som kan användas och hanteras på en rad olika plattformar. Även som privatperson kan du få tillgång till dessa uppgifter. I listan på sidorna hittar du detaljer om den trafikinformation gällande väg Trafikverket erbjuder. VILL DU VETA MER? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 8

9 DATAPRODUKTER VÄG NVDB-data En uppsättning grundläggande vägdata, obligatoriska att rapportera för alla indataleverantörer. Mer information om dataprodukterna kan man läsa på under fliken, dokumentation. Antal körfält ATK*-Mätplats Allé Artrik vägmiljö Begränsad bruttovikt Begränsad fordonsbredd Begränsad fordonslängd Begränsad axel-boggitryck Bro och tunnel Bro och tunnel konstruktion Bro och tunnel Överfart Bro och tunnel Underfart Bro och tunnel Genomfart Bro och tunnel Sidopassage Brunn - Slamsugning Bärighet Anger antalet körfält på vägnätet. Avser de mätplatser som används för automatisk Trafiksäkerhetskontroll. Enligt definition som i miljöbalken: Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Miljödata som är ett sträckattribut som beskriver arter längs vägen. Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck och/eller trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg och jord. Konstruktion som kan jämföras och nästan likställas med ett byggnadsverk. En konstruktion kan till exempel vara en bro eller tunnel. En konstruktion kan ha en eller flera passager. Passagerna kan utgöras av överfarter, underfarter, genomfarter eller sidopassager. Överfarten beskriver passagen över/på en konstruktion. Underfarten beskriver passagen under en konstruktion (under en överfart). Genomfarten beskriver passagen genom en konstruktion. Sidopassage beskriver passagen intill eller längs med en konstruktion. Avser förekomst av Trafikverkets slamsugningsbrunnar inom vägområdet. Upplåten bärighetsklass på statliga och kommunala vägar och gator. * ATK = automatisk trafikövervakningskamera 9

10 DATAPRODUKTER VÄG Cirkulationsplats Driftbidrag kommunalt Driftbidrag statligt Driftområde Driftvändplats Farthinder Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Funktionell vägklass Färjeled Förbjuden färdriktning Förbjuden sväng Förbud mot trafik Förbud mot trafik enskild väg Företeelsetillkomst Gatunamn Grod och kräldjurspassage Gågata Gångfartsområde Hastighetsgräns Huvudväg för godstransporter Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift. Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från en kommun. Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från Trafikverket enligt förordningen om statsbidrag till enskild väghållning (989:89). Geografiskt område som används i samband med upphandling av drift- och underhållstjänster. Avser en plats, anlagd vid behov för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att behöva åka till nästa trafikplats. Avser en permanent fysiskt åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka inom vägar som tillhör funktionell vägklass 5. Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige. En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild. Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk vägutformning. Trafikregel om förbjuden sväng genom korsning. Trafikregel om förbud mot trafik. Skyltad trafikregel på enskild väg om förbud mot trafik som inte meddelats genom föreskrift. En beskrivning av den process som skapat och hanterat en produkts data. Officiellt adressbildande namn på gatan. Miljödata som visar var grod- och kräldjur kan passera en väg. Trafikregel om gågata. Trafikregel om gångfartsområde. Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt beslut. Väg utpekad för tunga långväga godstransporter. Vägarna tillsammans utgör huvudvägnätet för tunga långväga godstransporter i Sverige.

11 DATAPRODUKTER VÄG Hållplats Hållplatsläge Högsta axel-boggitryck enskild väg trafikföreskrift Högsta bruttovikt enskild väg Högsta fordonsbredd enskild väg Högsta fordonslängd enskild väg Höjdhinder upp till 4,5 meter Inskränkningar för transport av farligt gods Järnvägskorsning Kalibreringssträcka Kantstolpe Katastroföverfart Korsning Kulturbro Kulturminne Leveranskvalité DoU Miljözon En gemensam virtuell plats för en uppsättning hållplatslägen för persontrafik. En identifierad plats längs vägnätet avsedd för på- och avstigande resenärer till och från kollektivfordon. Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med visst axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med viss bruttovikt som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonsbredd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonslängd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsningar av fri höjd upp till 4,5 meter. Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods. Avser järnvägskorsning (spår för reguljärtrafik där staten är spårägare) i plan mellan det statliga spårnätet och vägnätet i NVDB, finns på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. En markerad, uppmätt och garanterad kontrollsträcka för kalibrering av mätinstrument, avsedd för längdmätning. Avser förekomst av kantstolpar inom vägområdet. Avser öppning i mittremsa, som separerar trafikens körriktningar, avsett för utryckningsfordon. Katastroföverfarter kan också användas vid överledning och dubbelriktning av motorvägs- och motortrafikledshalva. Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statliga vägar startar eller slutar. Vägarna ska vara statliga eller kommunala. En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållaransvar på anslutande vägar. Miljödata som visar var kulturbroar finns på det statliga vägnätet. Olika typer av kulturhistoriskt intressanta objekt längs med och inom vägområdet på det statliga vägnätet, till exempel milstenar, väghållningsstenar, vägvisningsstenar med mera. Avser indelningsgrund för drift- och underhållsverksamheten när det gäller leveranskvalitet på det statliga vägnätet Trafikregler om miljözon meddelad genom föreskrift.

12 DATAPRODUKTER VÄG Mittremsa Motortrafikled Motorväg NRLnät Olycka Omkörningsförbud Omledningsväg Pendlings- och serviceväg Prioriterad väg för kollektivtrafik Rastficka Rastplats Referenslinjetillkomst Regionalt rastplatsvägnät Markering som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Trafikregel om motortrafikled. Trafikregel om motorväg. Vägnät där områden med riksintresse för kommunikationer kan uppstå vid ny- och ombyggnad av väg. Förädlad STRADA-olycka. Innehåller en delmängd av attribut och värden enligt olycksbeskrivningen från verksamheten STRADA. Vägsträcka med förbud mot omkörning, skyltat med skylten Omkörning förbjuden till skylten Slut på omkörningsförbud. Avser vägar som är avsedda för att tillfälligt leda om trafik. Dessa vägar kan gå på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Ett utpekat vägnät för arbetspendling, servicetransporter och kollektivtrafik kring större tätorter. Viktiga nationella och regionala stråk som är utpekade på basis av trafikvolym, arbetspendlingsmönster och kollektivtrafiksresande, i syfte att säkerställa tillförlitliga transporter kring större tätorter. Vägar som prioriteras för användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning. Rastficka är ett utrymme utanför vägbanan, oftast i form av en längsgående utvidgning, eller som avskild gren, avsedd för tillfällig parkering. För att alla typer av fordon ska kunna använda rastfickan bör den rymma en stor lastbil med släp (25 m), vilket alternativt ger fyra personbilsplatser. I anslutning till parkeringsutrymmet bör det finnas utrymme för vila och rekreation. Rastficka kan utföras utefter alla typer av vägar utom motorväg och motortrafikled. Med rastanläggning avses sidoanläggning för trafikanters behov av vila, mat, toalettbesök, rekreation eller dylikt. Anläggningarna bör ha sådana egenskaper att de uppmuntrar trafikanterna att söka sig dit istället för till godtyckligt valda platser längs vägen där trafiksäkerhetskraven kan vara mindre väl tillgodosedda. En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen (vägens geometri). Avser ett vägnät som består av regionalt utpekade viktiga stråk, vilka tillsammans med det nationella stamvägnätet utgör ett nationellt rastplatsvägnät. Rastplatsvägnätet ska tjäna som underlag för planering på kort och längre sikt med inriktning att rastficka ska finnas var 4:e till 8:e minut samt att rastmöjlighet för yrkestrafik ska finnas var 5:e minut (rastplats eller rastficka). Rekommenderad väg för farligt gods Anger om en väg är av Länsstyrelsen rekommenderad för transport av farligt gods. 2

13 DATAPRODUKTER VÄG SE-TERN*-Vägnät Stamvägnät Stigningsfält Slitlager Solitära träd Storstadsväg Svängmöjlighet Tillgänglighet Tjälrestriktion Trafik Tättbebyggt område Utterpassage Vattenfauna passage Viltpassage i plan Viltstängsel Viltuthopp Vinter 23 Utpekat vägnät och identifierade länkar för TERN*-verksamheten inom EU. Statliga vägar som klassats som stamväg och tillsammans utgör det nationella stamvägnätet. Dessa vägar är av särskilt stor betydelse för landets välfärdsutveckling, det svenska huvudvägnätet. Vägsträckor som givits ökad vägbredd i större lutningar, för att underlätta framkomligheten. Vägens slitlager (information om vägen är belagd eller om det är en grusväg). Miljödata som visar var träd av exempelvis stort biologiskt och estetiskt värde finns. Ett begränsat vägnät med utpekade vägar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med stor volym. Vägnätet har gemensamma egenskaper när det gäller särskilda behov av drift och underhåll främst kopplat mot framkomlighet. De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning. Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. Tillfällig skada på väg orsakad av tjällossning som kräver begränsningar i vägens framkomlighet Avser trafikflödet i årsmedeldygnstrafik. Finns för fordon, axelpar och lastbilar. Innehåller även information om mätmetod, osäkerhet, mätår och mätavsnitt. Trafikregel om tätbebyggt område meddelad genom föreskrift. Miljödata som visar var uttrar kan passera en väg. Miljödata som visar var det finns vattenpassager för fauna under väg. Avser en utvald eller iordninggjord plats för medelstora och större däggdjur att passera tvärs vägen i plan väg. Kan i vissa fall utgöras av korsande väg där särskilda åtgärder vidtagits för att underlätta för viltet att passera. Högt nätstängsel, avsett att försvåra för vilda djur att komma ut på vägen. Avser en konstruktion som underlättar för medelstora och större däggdjur att hoppa ut från vägområdet Indelningen av vinterväghållningsstandard i driftupphandling från år 23 och framåt enligt regelverk Vinter 23. *TERN=transeuropeiska vägnätet 3

14 DATAPRODUKTER VÄG Vinterbärighet VVIS* VV-slitlager Vägbredd Väghinder Väghållare Vägkategori Vägnummer Vägnybyggnad 29 Vägräcke Vägräckesreflex Vägtrafiknät Vägtyp Vändmöjlighet Överledningsplats Övrigt vägnamn Upplåten höjd bärighetsklass på statliga och kommunala vägar och gator under vinterperioden. Berör de fyra nordligaste länen. VVIS*-stolparna utefter vägen. Vilket slitlager (beläggning) som förekommer på vägen. Vägbanans bredd. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, det vill säga den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. Förekomst av permanent fysikt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage. Den som ansvarar för drift och underhåll av det gällande vägnätet. Vägens status. Vägkategori indelas i europa-, riksvägar, primära, sekundära och tertiära länsvägar. Vägnummer för allmänna vägar. Beskriver det årtal som en nybyggnad utförts på vägen. Både det årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka, och det årtal som ett förstärkningsarbete utförts på en vägsträcka. Permanent monterat vägräcke med syfte att mildra skadeföljden för avkörande fordon samt dess förare och passagerare. Monterade vägräckesreflexer på vägräcke med syfte att vägleda förare av fordon. Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för. Avser gällande vägtyper i Trafikverket med viss anpassning till Trafikverkets verksamhetsbehov, till exempel +, 2+ och 2+2 vägar. Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon. Dataprodukten avser en plats som anordnas på vägar med fysiska hinder som separerar trafikriktningar, för att trafik ska kunna föras från den ena vägbanan till den andra när en vägbana tillfälligt stängs. Ej adressbildande identifikation av vägen. *VVIS= Vägväderinformationssystem 4

15 DATAPRODUKTER VÄG Cykeldata GCM-belyst C-Cykelled GCM-vägtyp C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik GCM-separation GCM-passage Anger att gång- cykel och mopedväg är belyst. Sammanhängande stråk av vägar avsedda eller lämpliga för cykeltrafik. Dataprodukten kan registreras på både bilnät och cykelnät. Beskrivning av vägens konstruktion. Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik. Dataprodukten för cykeltrafik kan enbart registreras på bilnätet. Anger typen av separation mellan GCM nät och bilnät. Avser en ordnad passage för gående och/eller cykel/moped tvärs vägar som har funktionell vägklass 5. 5

16 DATAPRODUKTER JÄRNVÄG Ballast Bandel Bank Bantyp Befästning Besiktningsklass bana Cirkulärkurva Detektor Elektrifiering Frostskyddsisolering Förbindelselinje Anger vilken form av grus eller makadam som är det översta lagret av banvallen. På ballasten ligger sedan slipers. Anger även ifall spåret är ballastfritt, det vill säga att spåret istället byggs upp med en längsgående betongplatta. En klassning av ett sammanhängade antal spårlänkar ur ekonomisk och geografisk synvinkel. Trafikverkets spår har bandelsnummer -999, medan icke-statliga spår har bandelsnummer -99. Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst (även kallat banunderbyggnad). Ovanpå banken placeras ballast, sliper, befästning och räl (även kallat banöverbyggnad). Denna indelning innehåller uppgifter om vilken bantyp som gäller för bandelen. Befästning anger vilken typ av förankring som använts för att fästa räl mot sliper. En generaliserad indelning av besiktningsbehov i anläggningen baserad på hastighet och trafikbelastning. En cirkulärkurva kännetecknas av att radien är konstant och är en del av plangeometrin i spår tillsammans med raklinjer, rälsförhöjningar och övergångskurvor. Markbaserad stationär utrustning för övervakning av hjul, lager, strömavtagare med mera. Anger om banan är elektrifierad eller ej, samt med vilken spänning/frekvens. Beskriver på vilket sätt bankroppen isolerats för att undvika frostskyddsskador. Anger mellan vilka driftplatser en linje sträcker sig. Hastighetsöverskridande % Hinderfri längd Anger tillåtet hastighetsöverskridande för B- och S-tåg i förhållande till den skyltade hastigheten för A-tåg. Hastighetsöverskridande anges i procent. Anger den fysiska hinderfria längden på en spårlänk. Hållställe/Övrig plats Hägnad Hållställe är en plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning, övrig plats är platser som inte längre trafikeras. Även nya platser under planering/byggnation blir klassade som övrig plats. Anger var järnvägsanläggningen försetts med stängsel i syfte att utestänga djur eller människor från spåret. 6

17 DATAPRODUKTER JÄRNVÄG Infrastrukturförvaltare Järnvägsbro Kilometertavla Lastplats Linjekategori Lutning LÖ*-väg Plankorsning Planskild korsning Plats Plats/platsmitt Plattform Plattformsövergång Raklinje Räl Rälsförhöjning Signal (ej ATC*) Innehåller uppgifter om vem som ansvarar för förvaltning och underhåll på järnvägsanläggningen. Järnvägsbroar är broar som bär upp järnvägsspår. Kilometertavlorna är referenspunkter för banans gällande längdmätning och därmed för alla andra objekt i järnvägsspåret. Kilometertavla innehåller information om varje fysisk kilometertavla och dessa relativa position gentemot nollpunkten och gentemot föregående kilometertavla. Anger plats där av- och pålastning av gods kan ske antingen via en lastkaj eller mot en hårdgjord markyta. Visar banans bärförmåga uttryckt i STAX och STVM. Anger lutning i promille för en spårdel som är minst 2 meter lång. Lutningen är en del av profilgeometrin i spår tillsammans med vertikalkurvor. Spårlänkar som är aktuella för transporter med last större än tillåten profil, så kallade specialtransporter. En plankorsning är en korsning i samma plan mellan järnväg och bilväg, cykelväg, gångväg eller skoterled. Planskild korsning visar var järnvägen på något sätt passerar under eller över bilväg, cykelväg, gångväg eller annan järnväg. Innehåller av Transportstyrelsen fastställt platsnamn och unik signatur utbrett på alla spår mellan infartsignalerna. Anger position, typ av plats samt av Transportstyrelsen fastställt platsnamn/signatur. Plattform är en konstruktion för att möjliggöra av- och påstigning för resenärer samt på- och lastning av till exempel servicevagnar. Beskriver vägar över spåren för gående till och från plattform. Är en del av plangeometrin i spår tillsammans med cirkulärkurvor, rälsförhöjningar och övergångskurvor. Räl är de metallskenor som tåget rullar på. Dataprodukten anger vilken typ av räl som finns i anläggningen. Rälsförhöjningar anordnas normalt i cirkulär- och övergångskurvor så att ytterrälen ligger högre än innerrälen för att minska sidokrafter. Rälsförhöjning är en del av plangeometrin i spår, tillsammans med cirkulärkurvor, raklinjer och övergångskurvor. Innehåller primärt de signaler längs järnvägen som inte är anslutna till ATC* eller ERTMS*. *LÖ= ökad lastprofil *ERTMS= European Rail Traffic Management System (trafikstyrningssystem) *ATC = Automatic Train Control 7

18 DATAPRODUKTER JÄRNVÄG Signal (främst ATC*) Signalpunktstavla ERTMS Skarv Skärning Sliper Spår Huvud/Sido Spår Upp/Ned/Enkel Spårkors Spårnummer Spårspärr Spårväxel Spänningsfri temperatur Innehåller information om de signaler längs järnvägen som är anslutna till ATC*. En balisgrupp för ATC* är ofta placerad i anslutning till signalen. Innehåller de informationspunkter i spår som är anslutna till ERTMS* där körtillstånd krävs för passage. Skarv anger ifall skarven är en isolationsskarv eller en dilatationsskarv. Anger var man gjort sprängningar i berg eller jord för att låta järnvägsanläggningen passera igenom terrängen. Observera att det är en öppen järnvägsanläggning utan tak, det vill säga ingen tunnel. Sliper ligger under rälen i spår och fördelar belastning vidare ner i bankroppen. Bidrar även till att hålla spåret i fast läge. Produkten anger vilken typ av sliper som använts. Anger om spåret är av typen huvudspår eller sidospår. Huvudspår är spår som är avsedda för säkrade rörelser, till exempel framförande av tåg på signalreglerad linje. Sidospår är normalt inte signalreglerade och är inte avsedda främst för säkrade rörelser. Anger om spåret mellan två platser är uppspår, nedspår eller enkelspår. Uppspår används i huvudsak för nordgående trafik, nedspår för sydgående trafik medan enkelspår är en sträcka med bara ett huvudspår på linjen. Spårkors är en växeltyp där spåren korsar varandra i samma plan. Spårkorset har inga rörliga delar och det finns ingen möjlighet att byta/växla spår. Används för att skilja spår åt på en driftplats/linjeplats. Spårnummer kan vara numeriskt eller alfanumeriskt. Spårspärr är en anordning på järnvägsspåret som ska förhindra fordon att oavsiktligt komma in på huvudspår. Spårväxlar är förgreningar i spåret som möjliggör byte av spår. Anger bland annat typ och storlek. Den temperatur då rälens material inte påverkas i längdled. Vid högre temperatur vill rälen utvidga sig, vid lägre temperatur vill den dra ihop sig. STH* A/B/S-tåg Innehåller uppgift om med vilken hastighet en viss tågtyp (A, B, S-tåg) får köra en bansträckning. Stoppbock/plgräns med mera Markerar gränspunkter i spårnätet, både fysiska såsom stoppbock eller administrativa slut. 8 *ATC = Automatic Train Control *STH= största tillåtna hastighet *ERTMS= European Rail Traffic Management System (trafikstyrningssystem)

19 DATAPRODUKTER JÄRNVÄG Stoppbock fällbar Stråk Tavla (främst ATC*) Tavla (ej ATC*) Trafikcentralområde Trafikverkets spåranläggning Tunnel Trumma Tåg- och lokvärmeanläggning Tågflöde UH entreprenör BAS UH kontraktsområde BAS Underhållsdistrikt Uppställningsspår Vertikalkurva Vändskiva Vägbro Övergångskurva Beskriver en stoppbock som är hydrauliskt eller elektriskt fällbar vilket möjliggör att den kan agera stopp på spår eller tillåta trafik. Stråk omfattar en eller flera sammanhängande bandelar och beskriver en gemensam nivå för till exempel teknisk banstandard. I stråk ingår Trafikverkets normalhuvudspår. Innehåller information om tavlor som är anslutna till ATC*. Innehåller information om tavlor som inte är anslutna till ATC* eller ERTMS*. Innehåller uppgifter om geografiska ansvarsområden för Trafikverkets åtta trafikcentralområden samt för Inlandsbanan. Anger vilka spåranläggningar som tillhör staten och förvaltas av Trafikverket samt vilken status anläggningen har. Tunnel är ett konstruerat utrymme genom berg eller mark med tak. Trumma är en byggnadsdetalj som placeras i en järnvägsbank så att mindre vattendrag kan passera från ena sidan till den andra. Dataprodukten anger bland annat typ av trumma och storlek. Visar uttagsposter för stationär uppvärmning av tåg och lok. Visar trafikflöde som vardagsmedeldygnsuppgift. Visar vem som har baskontraktet för underhållet på järnvägsanläggningen. Visar baskontraktsnummer för underhållet på järnvägsanläggningen. Anger vilket underhållsområde på Trafikverket som ansvarar för underhållet av Trafikverkets anläggning. Anger också ifall anläggningen inte underhålls av Trafikverket utan av annan part. Innehåller uppgifter om uppställningsspår och deras förutsättningar Är en del av profilgeometrin i spår tillsammans med lutning. En cirkulär skiva utrustad med järnvägsspår som kan vridas så att skivans spår kan vändas mot flera anslutande spår. Används till exempel vid lokstallar. Vägbro är en bro som passerar över järnvägsanläggningen. Kan vara av typen gångbro eller vägbro. Övergångskurvor finns i normalhuvudspår mellan rakspår och cirkulärkurva eller mellan två cirkulärkurvor med olika radie för att ge en mjukare övergång. Övergångskurva är en del av plangeometrin i spår tillsammmans med raklinjer, cirkulärkurvor och rälsförhöjning. *ATC=Automatic Train Control *ERTMS= European Rail Traffic Management System (trafikstyrningssystem) 9

20 DATAPRODUKTER VÄGTRAFIKDATA Vägtrafikdata: ÅDT-undersökning från korttidsmätning, ca 23 mätplatser Allmänt undersökningen Baseras på trafikmätningar som genomförs enligt en mätcykel på ca 23 trafikhomogena avsnitt av vägnätet. Mätcykeln är fyraårig för huvudvägnätet och 2-årig för sekundära och tertiära länsvägar. För ytterligare cirka 2 avsnitt baseras beräkningarna på bedömningar (inga mätningar). Fordonsflöde ÅDT* fordon ÅDT* lastbil ÅDT* axelpar BDT* mc Fordonsflöde per timme ÅDT* fordon är det årliga genomsnittliga trafikflödet per dygn. Uppgiften gäller antal motordrivna fordon som passerar en mätplats. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* lastbil är det årliga genomsnittliga lastbilsflödet per dygn som passerar en mätplats. Med lastbil menas ett motordrivet fordon med totalvikt över 3,5 ton men mättekniskt identifieras de som fordon med ett första axelavstånd som är 3,3 meter eller större. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* axelpar är det årliga genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som axelpar. Uppgiften är framtagen utifrån antal axelpar och motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion/ trafikhomogen vägsträcka. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. BDT* mc är det genomsnittliga motorcykelflöde per dygn som passerar en mätplats. Flödet gäller för perioden april-september. Med mc menas ett motordrivet fordon som registrerats som motorcykel men mättekniskt identifieras de som fordon med ett axelavstånd som är större än,8 meter men mindre än,8 meter. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. Fordonsflöde per timme är den totala trafikmängden räknat i antal motordrivna fordon som passerar en mätplats under en timme. Fordonsflödet redo- visas från maximalt tio dygn under ett mätår per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman. Fordonsflödet är riktningsuppdelat. Fordonshastighet Medelhastighet per timme Medelhastighet per timme är räknat för de motordrivna fordon som passerar en mätplats under en timme. Medelhastigheten redovisas från maximalt tio dygn under ett mätår per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman. Medelhastigheten är riktningsuppdelad. 2 *TA= Trafikarbete (antal fordon per år x vägstreckans längd) *ÅDT=Årsmedeldygnstrafik *BDT=BarmarkDygnsTrafik

21 DATAPRODUKTER VÄGTRAFIKDATA Trafikarbete TA* Trafiktyp TA* presenteras på det statliga vägnätet vart fjärde år och på nivåerna riket, region, län och kommun. TA visar fördelningen på vägkategori, vägtyperna motorväg och motortrafikled, beläggningstyp samt ÅDT*-klasser. Framskrivning av ÅDT*-värden till aktuellt TA* år görs ej. Information om hur trafiken varierar över året genom uppgift om när-, standard-, turist- eller vinterturisttrafik i mätplatsen. Vägtrafikdata: TF-undersökning från helårsmätning, ca mätplatser Allmänt undersökningen Trafikarbetets förändring TF* fordon TF* personbil TF* lastbilar Baseras på helårsmätningar som genomförs i slumpmässigt valda platser fördelade över regioner och vägkategorier (Europavägar, riksvägar etc.) för att ge trafikförändringsmått på nationell nivå. Totalt finns ca aktiva mätplatser och ca 9 historiska mätplatser. Förändringen TF* visar skillnader mellan aktuell kalendermånad och motsvarande kalendermånad året innan samt en månadsvis löpande 2 månaders period och motsvarande period året innan. Även en månadsummering från årets början till aktuell månad jämförs med motsvarande period året innan. Förändringen presenteras i procent på nationell nivå och för vägkategorierna europavägar, övriga riksvägar, primära länsvägar och övriga länsvägar. Värdet visas tillsammans med en osäkerhetsfaktor. TF* fordon är räknat utifrån de motordrivna fordon som passerar ett urval av mätplatser på statlig väg. TF* personbil är räknat utifrån de personbilar som passerar ett urval av mätplatser statlig väg. Med personbil menas ett motordrivet fordon med en totalvikt under 3,5 ton men mättekniskt identifieras de utifrån en teknisk signatur/ett mönster för mätteknologi - induktiva slingor. TF* lastbil är räknat utifrån de lastbilar som passerar ett urval av mätplatser på statlig väg. Med lastbil menas ett motordrivet fordon med en totalvikt över 3,5 ton men mättekniskt identifieras de utifrån en teknisk signatur/ett mönster för mätteknologi - induktiva slingor. Fordonsflöde ÅDT* fordon ÅDT* personbil ÅDT* fordon är det årliga genomsnittliga trafikflödet per dygn. Uppgifter gäller antal motordrivna fordon som passerar en mätplats. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* personbil är det årliga genomsnittliga trafikflöde per dygn för personbilar utan släp, med släp eller totalt som passerar en mätplats. Med personbil menas ett motordrivet fordon med en *TA= Trafikarbete (antal fordon per år x vägsträckans längd) *TF=Trafikarbetets förändring *ÅDT=Årsmedeldygnstrafik 2

22 DATAPRODUKTER VÄGTRAFIKDATA totalvikt under 3,5 ton men mättekniskt identifieras de utifrån en teknisk signatur/ett mönster för mätteknologi - induktiva slingor. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* lastbil ÅDT* axelpar SDT *fordon VDT* fordon SDT* personbil VDT* personbil SDT* lastbil VDT* lastbil MVT* fordon Fordonsflöde per vecka ÅDT* lastbil är det årliga genomsnittliga trafikflöde per dygn för lastbilar utan släp, med släp och totalt som passerar en mätplats. Med lastbil menas ett motordrivet fordon med en totalvikt över 3,5 ton men mättekniskt identifieras de utifrån en teknisk signatur/ett mönster för mätteknologi - induktiva slingor. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* axelpar är det årliga genomsnittliga trafikflöde per dygn för axelpar som passerar en mätplats. Uppgiften är framtagen utifrån antal fordonsaxlar på registrerade motordrivna fordon som passerat. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. SDT* fordon och VDT* fordon är sommarens respektive vinterns genomsnittliga trafikflöde per dygn. Uppgiften gäller antal motordrivna fordon som passerar en mätplats. Som underlag används antal passager och mätdygn. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. SDT* personbil och VDT* personbil är sommarens respektive vinterns genomsnittliga trafikflöde per dygn för personbilar utan släp, med släp eller totalt som passerar en mätplats. Med personbil menas ett motordrivet fordon med en totalvikt under 3,5 ton men mättekniskt identifieras de utifrån en teknisk signatur/ ett mönster för mätteknologi induktiva slingor. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. SDT* lastbil och VDT* lastbil är sommarens respektive vinterns genomsnittliga trafikflöde per dygn för lastbilar utan släp, med släp eller totalt som passerar en mätplats. Med lastbil menas ett motordrivet fordon med en totalvikt över 3,5 ton men mättekniskt identifieras de utifrån en teknisk signatur/ett mönster för mätteknologi induktiva slingor. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. MVT* fordon är genomsnittliga trafikflödet per dygn för veckodagarna/perioden måndag, tisdag-torsdag, fredag, lördag och söndag och redovisas för månaderna februari, juli och oktober. Uppgiften gäller antal motordrivna fordon som passerar en mätplats. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. Fordonsflöde per vecka är den totala trafikmängden räknat i antal motordrivna fordon som passerar en mätplats under en vecka. Fordonsflödet redovisas från årets alla veckor per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman och filtreras. Fordonsflödet är riktningsuppdelat. 22 *MVT=månadsveckodagstrafik *SDT=Sommardygnstrafik ( juni-3 augusti) *VDT=Vinterdygnstrafik ( januari 3 mars, oktober 3 december) *ÅDT=Årsmedeldygnstrafik

23 DATAPRODUKTER VÄGTRAFIKDATA Fordonsflöde per dygn Fordonsflöde per timme Fordonsflöde per dygn är den totala trafikmängden räknat i antal motordrivna fordon som passerar en mätplats under en eller flera veckodygn. Fordonsflödet redovisas från årets alla veckodygn per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman och filtreras. Vid sammanslagning redovisas genomsnittliga antal fordon för dygnet. Fordonsflödet är riktningsuppdelat. Fordonsflöde per timme är den totala trafikmängden räknat i antal motordrivna fordon som passerar en mätplats under en timme. Fordonsflödet redovisas från årets alla timmar per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman och filtreras. Vid sammanslagning redovisas genomsnittligt antal fordon per timme. Fordonsflödet är riktningsuppdelat. Fordonshastighet Hastighetsindex Fordonsflöde per hastighetsklass Medelhastighet per fordonsklass Hastighetsfördelning Hastighetsindex HI visar förändringen för medelhastighet, andel fordon över skyltad hastighet eller andel fordon med mer än 5 km/h över skyltad hastighet för motordrivna fordon som färdas på statlig väg från valt basår till aktuellt år för vald månad/valda månader. Indexet kan redovisas för rikets hela statliga vägnät eller fyra regioners statliga vägnät (enskilt eller sammanslaget). Fordonsflöde per hastighetsklass med klassbredd 5 km/h eller km/h är räknat för motordrivna fordon som passerar en mätplats under en vald tidsperiod och med en hastighet inom hastighetsklassen. Fordonsflödet redovisas från vald tidsperiods samtliga timmar och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman. Fordonsflödet är riktningsuppdelat. Medelhastighet per fordonsklass är räknat för de motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion under en vald tidsperiod. Medelhastigheten redovisas från vald tidsperiods samtliga timmar och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman. Medelhastigheten är riktningsuppdelad. Hastighetsfördelning är räknat för de motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion under en vald tidsperiod. Hastighetsfördelningen redovisar från vald tidsperiods samtliga timmar och beskriver hastigheten i olika percentiler, antal fordon som överskridit skyltad hastighet samt medelhastighet för överträdelse. Hastighetsfördelningen är riktningsuppdelad. Vägtrafikdata: Hastighetsundersökning från korttidsmätning, ca 3/5 mätplatser Allmänt undersökningen En större undersökning av hastigheter genomförs ungefär var fjärde år och baseras på dygnslånga mätningar på ca 5 slumpmässigt valda platser spridda över hela landet. Åren däremellan görs en mindre undersökning på ca 3 platser av dessa platser med främsta syfte att följa hastighetsutvecklingen för mc. 23

24 DATAPRODUKTER VÄGTRAFIKDATA Fordonshastighet Hastighetsnivåer Hastighetsindex mc HImc Hastighetsnivåer HN är den genomsnittliga skattade reshastigheten för fordon under delar av barmarksperioden. Uppgiften gäller motordrivna fordon som färdats på statlig väg. Som underlag har mätningar på ca 5 platser använts. Trafiken och fordonen delas in i grupperna fordonstrafik totalt, personbil utan släp, lastbilar med släp och mc utifrån axelavstånd och antal axlar. Resultat presenteras som genomsnittlig reshastighet, andel trafikarbete över tillåten hastighet och andel trafikarbete som utförs mer än 5 km/tim över tillåten hastighet. Indelningen görs utifrån skyltad hastighet, vägkategori och vägtyp. Förändringar redovisas mot tidigare undersökningar. Undersökningen genomförs ungefär vart fjärde år. Hastighetsindex mc visar årlig förändring av hastigheter för mc på statlig väg för delar av barmarksperioden. Som underlag har mätningar på ca 3 platser använts. Med mc menas ett motordrivet fordon som registrerats som mc men mättekniskt identifieras de som fordon med ett axelavstånd som är större än,8 meter men mindre än,8 meter. Indexet presenteras för genomsnittlig hastighet, andel trafikarbete över tillåten hastighet och andel trafikarbete som utförs mer än 5 km/tim över tillåten hastighet. Indexet redovisas endast för hela det statliga vägnätet utan uppdelningar. Undersökningen genomförs årligen. Vägtrafikdata: Restidssundersökning från kontinuerlig mätning, ca 8 mätsträckor Allmänt undersökningen Restiden/hastighet under morgonrusningen följs på ett antal infartssträckor till Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet är att studera framkomligheten och hur den förändras. Fordonshastighet Restid/hastighet För var och en av sträckorna redovisas genomsnittlig hastighet under tiden kl. 7-9 tisdag-torsdag. För jämförelse redovisas resultaten tillsammans med samma kalendermånad föregående år. Ingen uppdelning i fordonsklasser görs. 24

25 DATAPRODUKTER VÄGTRAFIKDATA Vägtrafikdata: FTF-undersökning från korttidsmätning, ca 2 mätplatser Allmänt undersökningen Mätning av tung trafik sker under sju sammanhängande dygn/år vid en punkt / vägsektion över hela körbanan. Mätning sker av fordonspassagers bruttovikt, axelvikt, hastighet och tid. Resultat av antal passager och vikt jämförs mot tidigare år. Fordonen indelas i olika klasser och i huvudsak utifrån Transportstyrelsens broschyr Lasta Lagligt. Med tung trafik avses fordon eller fordonståg med en bruttovikt (fordonets eller fordonstågets vikt inklusive eventuell last) över 3,5 ton. Fordonsvikt FTFBrutto, total FTFBrutto,medel FTFÖverlast 5%, fordon>35 ton FTFB-faktor medel FTF* Brutto total är den tunga trafikens bruttovikt summerad över mätperioden och per mätplats. Summering sker också för alla mätplatser uppdelat i nationella och regionala platser. FTF* Brutto medel är den tunga trafikens medelbruttovikt över mätperioden och per mätplats. Summering sker också för alla mätplatser uppdelat i nationella och regionala platser. FTF* Överlast 5%, fordon>35 ton är andel fordonspassager med bruttovikt över 35 ton som har överlast utifrån Transportstyrelsens regelverk. Lasterna tillåts vara 5% större pga olika felkällor. Överlasterna indelas i grupperna - Överlast axelvikt - Överlast bruttovikt - Överlast brutto- och axelvikt Ovanstående andelar inklusive en summerad total andel redovisas per mätplats samt för nationella och regionala mätplatser. Ett medelvärde för samtliga mätplatser redovisas. FTF* B-faktor medel beskriver ett medelvärde för tunga fordon standardaxlar ( ton) där B-faktorn = (axelvikt) 4 / 4. B-faktorns medelvärde presenteras per mätplats som för nationella respektive regionala mätplatser. Fordonsflöden FTFantal fordon total FTFantal fordon medel FTF* Antal fordon total beskriver antal passager av tunga fordon som passerade över mätperioden för en mätplats samt för nationella respektive regionala mätplatser. FTF* Antal fordon medel beskriver antal medelpassager per dygn av tunga fordon som passerade över mätperioden för en mätplats samt för nationella respektive regionala mätplatser. FTF* Fordonsvikt TungaFordon 25

26 DATAPRODUKTER TRAFIKINFORMATION Trafikinformation väg AKUT TRAFIKLÄGE INNEBÖRD Information om akuta lägen som påverkar trafiken. Akutlägen är extraordinära händelser, som till exempel stormen Gudrun, raset vid Småröd i Bohuslän och båtkollisionen vid Essingeleden i Stockholm. MÅLVÄRDE All information ska ha uppgifter om plats, påverkan, orsak samt eventuell restriktion. Minst 8 % av informationen ska vara tillgänglig inom 3 minuter efter att den kommit till Trafikverkets kännedom. Informationen helhetsbedöms av trafikledare och är därmed kvalitetssäkrad. BÄRIGHETS- NEDSÄTTNING INNEBÖRD Information om nedsättning av bärighet i vägbanan, exempelvis på grund av tjäle eller skadad väg. MÅLVÄRDE Alla bärighetsdata ska innehålla information om sträcka, starttid och restriktion. Minst 8 % av all information om vägar med bärighetsnedsättning ska finnas tillgänglig senast när restriktionen träder i kraft och senast en timme efter bärighetsnedsättningen upphör. Information om bärighetsnedsättning ska vara godkänd av väghållare och kvalitetssäkrad och försedd med korrekt vägnätskoppling innan informationen distribueras. EVENEMANG Evenemang INNEBÖRD Rapporter om speciella evenemang som kan medföra köer, parkeringsproblem eller liknande. MÅLVÄRDE All evenemangsinformation ska ha uppgifter om plats, varaktighet, påverkan, orsak samt eventuell restriktion. Minst 8 % av aktuell information ska finnas tillgänglig senast två dagar före evenemangets planerade starttidpunkt och ska aktiveras senast en timme före starttid. Information ska avaktiveras senast en timme efter faktiskt sluttidpunkt. För minst 8 % av alla kända planerade evenemang med stor trafikpåverkan ska det finnas korrekt och kvalitetssäkrad information. AVVIKANDE FÄRJETIDER INNEBÖRD Rapporter om avvikelser och inställda turer i Trafikverkets färjetrafik. MÅLVÄRDE Informationen omfattar alla förändringar av ordinarie turlista och ska innehålla uppgifter om färjeled, uppskattad varaktighet samt eventuella restriktioner. Minst 8 % av all information om planerade förändringar är aktuell och tillgänglig senast en dag innan planerad ändring av turlistan. För icke planerade ändringar ska informationen vara tillgänglig senast två minuter efter kännedom. Avaktivering ska ske senast två minuter efter kännedom. KOLONNKÖRNING INNEBÖRD Information om kolonnkörning i samband med kraftigt snöfall på utsatta vägpartier, där det krävs kolonnkörning för att kunna passera. MÅLVÄRDE Minst 8 % av all information ska finnas tillgänglig senast tio minuter efter kännedom om planerad starttid för kolonnkörningen och ska avrapporteras senast tio minuter efter kännedom om att kolonnkörningen upphört. Informationen ska vara kvalitetssäkrad och täcka minst 8 % av samtliga genomförda kolonnkörningar. 26

27 DATAPRODUKTER TRAFIKINFORMATION KÖVARNING INNEBÖRD Information om aktuell köbildning. MÅLVÄRDE Informationen ska vara kvalitetssäkrad och minst 8 % av köinformationen ska vara aktuell inom fem minuter. OFÖRUTSEDDA HINDER INNEBÖRD Akut information om trafikolyckor, nedfallna träd och andra hinder på vägen som påverkar framkomligheten. MÅLVÄRDE Information om minst 8 % av alla hinder med stor trafikpåverkanska finnas tillgänglig senast inom två minuter efter att Trafikverket fått kännedom om händelsen samt vara avrapporterad senast två minuter efter kännedom om att hindret är undanröjt. Informationen ska vara kvalitetssäkrad och verifierad med säker datakälla. RASTPLATS INNEBÖRD Information om rastplatser med uppgifter om läge, utrustningsnivå, samt service- och informationsfunktioner. MÅLVÄRDE All rastplatsinformation ska ha en fullständig beskrivning av geografiskt läge och utrustning. Information om minst 8 % av alla förändringar ska vara tillgänglig senast sju dagar efter förändringarna har verkställts för såväl nya som befintliga rastplatser. Minst 8 % av informationen ska vara verifierad före distribution till kund. BERÄKNAD RESTID INNEBÖRD Information om beräknad restid i förhållande till normal restid på utvalda sträckor i Stockholm, Göteborg och Skåne. MÅLVÄRDE Informationen ska vara fullständig, relevant, innehålla uppgifter om plats (inklusive rutt, länk, riktning och vägnätsreferens), tidpunkt, aktuell restid, friflödesrestid samt kvalitetsdeklaration. 8 % av all restidsdata ska hålla en aktualitet på sju minuter. 8 % av de beräknade restiderna ska ha en noggrannhet på +- 2 % på minutnivå. VÄGARBETE INNEBÖRD Anpassad information om pågående, planerade och avslutade vägarbeten samt om eventuella avstängningar av körfält, omledning av trafik samt hastighetsnedsättningar. MÅLVÄRDE All information om vägarbeten ska innehålla uppgifter om plats, typ av vägarbete, varaktighet, restriktioner samt påverkan. Informationen är kvalitetssäkrad och ska innehålla en korrekt vägnätskoppling. VÄGLAG INNEBÖRD Regelbundet uppdaterad väglagsinformation som bedöms av trafikledning med hjälp av kamerabilder och SMHI. MÅLVÄRDE All väglagsinformation ska innehålla uppgifter om vägsträcka och typ av väglag. Information om väglaget på vägarna 4 99 ska finnas tillgänglig senast tio minuter efter indikation om förändring av väglaget. Minst 8 % av informationen ska vara korrekt. VÄGVÄDER INNEBÖRD Information om väderläget längs vägarna baserad på rapporter från automatiska mätstolpar med uppgifter om luft- och yttertemperatur, nederbörd, vindriktning och vindhastighet. MÅLVÄRDE Minst 8 % av informationen uppdateras med 3 minuters intervall och görs omedelbart tillgänglig för kund. Minst 8 % av vägväderinformationen ska motsvara mätnoggrannheten hos mätstationernas givare. 27

28 När du vill använda våra data Gör så här Det finns flera sätt att titta på och få tillgång till data från Trafikverket. Vilket sätt som är det rätta för just er verksamhet avgörs av era behov och vilka data ni söker. Vårt data kan användas för tex ruttplanering, transportplanering, trafiksäkerhetsfrågor, miljöfrågor eller underhållsarbete. ÖPPNA DATA Trafikverket har data som du kan ha nytta av när du utvecklar tjänster och appar. Vi driver och förvaltar databaser där den digitala informationen om exempelvis vägar och järnvägar finns samlad. Vi erbjuder både öppna data och grunddata som du kan använda för att utveckla nya tjänster. Öppna data är fria att använda där vi erbjuder tre olika typer av licenser. Vårt mål är att samla alla data på ett ställe och göra dem tillgängliga och sökbara. Vår ambition är att erbjuda data om såväl väg- och järnvägsnätet på ett lättillgängligt sätt. I dag samlar vi in en mängd data i våra system, och en del av dem kan du använda för att utveckla nya tjänster. På Geodataportalen publicerar vi en stor del av vårt datautbud. Geodataportalen är framtagen inom ramen för Geodatasamverkan där ett flertal myndigheter och kommuner presenterar sina data och ger möjlighet till ökad användning av geografisk information. TITTA PÅ DATA VÄGDATA För att titta på Vägdata kan man använda NVDB på webb som är en webbapplikation som finns tillgänglig på NVDB.se. Syftet med webbapplikationen är att ge detaljerad information, där du bland annat kan hitta uppgifter om en viss vägsträcka eller en punkt på en väg. I webbapplikationen finns även möjlighet att rapportera in felaktigheter på vägdata. Leverantörer av data kan även rapportera in förändringar, men för det krävs behörighet i form av inloggning. JÄRNVÄGSDATA För att titta på järnvägsdata använd Geodataportalen. En webbtillämpning likt NVDB på webb kommer att bli klar under sommaren 26. VÄGTRAFIKDATA På Klickbara kartan kan du hitta vägtrafikdata från mätplatser i form av fordonsflöden fordonshastigheter etc. På Flödeskartan hittar du senaste framräk- 28

29 nade och skattade fordonsflöden på statlig väg. Du kommer åt dessa webbapplikationer på TRAFIKINFORMATION Trafikverkets hemsida hittar du information om framkomligheten på vägarna och i tågtrafiken. Ytterligare detaljer hittar du i tjänsten Läget i trafiken (som finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida) där du hittar till exempel information om väglag och väder och vindförhållanden. Det finns en separat sida för yrkestrafiken med uppgifter om till exempel sträckor med begränsad bärighet. På trafiken.nu kan du planera din resa när du cyklar, reser kollektivt eller med bil i Stockholm, Göteborg eller i Skåne. HÄMTA DATA VÄG- OCH JÄRNVÄGSDATA Det du som användare behöver göra är att bestämma vilken typ av kund du vill vara, för att se vad Trafikverket har att erbjuda, använd följande länk. data/ För att ladda ner de färdiga produktpaketen behöver du endast acceptera licensavtalet. Vill du kunna komponera ihop egna filer så behöver du registrera dig som kund med en giltig e-postadress. Allt detta är dock helt kostnadsfritt. Lastkajen är en webbaserad applikation som gör det möjligt att beställa och hämta väg- och järnvägsdata hos oss. Lastkajen hittar du på adressen Som användare av Lastkajen kan du antingen hämta färdigpreparerade standardleveranser eller skräddarsy din egen beställning. För data som efterfrågas ofta finns färdiga paket att hämta. Dessa läggs ut på Lastkajens fillager med en fördefinierad periodicitet. Här finns alla Sveriges län och kommuner färdiga med vägnät och dataprodukter klara för avhämtning. De färdiga fillagren finns i följande format och uppdateras enligt följande:.shp - månadsvis.mdb - månadsvis.nvd dygnsvis.gml månadsvis (endast Inspire data) Det finns ett antal färdigpreparerade produktpaket att ladda hem, dessa utvecklas hela tiden och är i de flesta fall rikstäckande. Det gäller både väg, järnväg och cykel. Du kan också beställa ett eget paket genom att välja filformat, geografiskt område samt vilka dataprodukter du vill ha till ditt väg eller järnvägsnät. VÄGTRAFIKDATA Finns ett antal vägtrafikdataprodukter att hämta på Lastkajen. Se vilka de är under visa dataproduktslag inne i Lastkajen. TRAFIKINFORMATION Vill du prenumerera på grunddata om trafikinformation för att bygga egna tjänster? Det är gratis för både företag och privatpersoner. Vi levererar trafikinformation för väg och för järnväg i olika format och du kan läsa mer på under fliken tjänster och trafikinformation i realtid. VILL DU VETA MER? Mer omfattande och detaljerade data kan du beställa via lastkajen@trafikverket.se. Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 29

30 EXEMPEL VÄGDATA KOMMUN /KOLLEKTIVTRAFIK Planeringsverktyg kräver rätt underlag KUND: Jönköpings Länstrafik TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Rebus (trafikplanering). MER INFORMATION: ÖVRIGT: Jönköpings länstrafik utför närmare 2 miljoner resor om året. KORT BESKRIVNING: Jönköpings Länstrafik är en del av Region Jönköpings län. Trafiken upphandlas och körs av entreprenörer, medan den övergripande trafikplaneringen görs av Jönköpings Länstrafik. För att underlätta planeringen använder Länstrafiken programsystemet Rebus. Med hjälp av Rebus kan trafikplanerarna bland annat beräkna körtider, körsträckor och prova alternativa linjedragningar. De kan även hämta ut information till tidtabeller, monitorer, trafikupplysning och biljettsystem. För att planeringsverktyget ska fungera måste det grundläggande kartmaterialet vara korrekt. Jönköpings Länstrafik använder vägnätet från NVDB, Nationell vägdatabas. 3

31 EXEMPEL VÄGDATA KOMMUN Visar bästa cykelvägen KUND: Göteborgs stad TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Reseplanerare för cyklister. KORT BESKRIVNING: I reseplaneraren matar cyklisten in start- och slutpunkt för resan och gör ytterligare ett antal val, bland annat mellan snabbaste eller lämpligaste väg. Planeraren visar sedan en rekommenderad färdväg, i form av text och en karta. Vägnätet över Göteborgs stad som planeraren utgår från är samma nät som är grunden för stadens leverans till NVDB. Det kopplas ihop med ett cykelvägnät genom att man gör noder i anslutningspunkterna. En dataprodukt som används i reseplaneraren är bland annat funktionell vägklass. Med hjälp av den kan planeraren styra över cyklisterna till lugnare gator i de fall cykelväg saknas. MER INFORMATION: ÖVRIGT: Intresset för tjänsten är stort, både i Göteborg och i grannkommunerna. 3

32 EXEMPEL VÄGDATA NÄRINGSLIV / KOLLEKTIVTRAFIK Enkelt att resa över gränserna KUND: Samtrafiken i Sverige AB TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Resrobot (reseplanerare). KORT BESKRIVNING: Resrobot (reseplanerare) gör det enkelt att jämföra resealternativ med tåg, buss, flyg samt bil i hela Sverige och i detalj planera resan från dörr till dörr. Samtrafiken är ett tjänsteutvecklingsföretag som finns till för att göra kollektivt resande enklare, mer tillgängligt och mer pålitligt. Det gör man framför allt genom att utveckla tjänster för trafikföretag och resenärer, och genom att förse branschen med kunskap och data om Sveriges resande. Att underlätta byten mellan olika färdsätt och trafikföretag är en viktig del i Samtrafikens arbete. För att kunna planera kollektiva resor är aktuella tidtabeller och hållplatsbeskrivningar för alla trafikslag en förutsättning. Tack vare vägdata från Trafikverket kan Samtrafiken i Sverige AB ge hållplatserna en exakt placering längs vägnätet. ResRobot finns även som en gratis app för iphone och Android. Dessutom går tjänsten att nå genom mobilen på mobil.resrobot.se MER INFORMATION: ÖVRIGT: ResRobot kan även nås via Trafikverket.se/Resa och trafik/trafikinformation/externa länkar. 32

33 EXEMPEL VÄGDATA KOMMUN Effektivare skolskjutsplanering KUND: Många av landets kommuner TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Skolskjutsplanering. KORT BESKRIVNING: Många av landets kommuner som använder vägdata från Trafikverket för sin skolskjutsplanering. Intressanta dataprodukter i sammanhanget är bland annat hastighet, väghållare, olika trafikrestriktioner och bärighet. Ett särskilt planeringsverktyg ger en bra överblick av vägnätet i form av en kartbild eller en satellitbild. På så vis kan kommunen analysera barnens rätt till skolskjuts, placering av hållplatser och planera rutter. Med hjälp av vägdata kan kommunen också mäta det avstånd varje elev har till närmaste hållplats inte bara fågelvägen, utan också utifrån cykelvägar och så kallade lugna vägar. MER INFORMATION: se respektive kommuns hemsida. ÖVRIGT: Kommunerna är en av våra indataleverantörer. 33

34 EXEMPEL VÄGDATA KOMMUN Underlättar planering av räddningsinsatser KUND: Räddningstjänsten i Dalarna TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Strategisk planering. KORT BESKRIVNING: Räddningstjänsten i Dalarna använder vägdata från Trafikverket i sitt strategiska arbete dels för planering, dels för att samla statistik. Med hjälp av den digitala informationen är det bland annat möjligt att beräkna körtider för olika fordonstyper. Något som är viktigt inte minst i fråga om beredskap inför skogsbränder, placering av utrustning och utryckningsvägar. Räddningstjänsten Dalarna använder NVDB Vägnät och dataprodukter som hastighet, vägbredd, tätbebyggt område, rekommenderad väg för farligt gods, beläggning, bärighetsklass med mera och planerar även att lägga till egna dataprodukter. MER INFORMATION: ÖVRIGT: Alla insatser som Räddningstjänsten gjort koordinatsätts och kontrolleras mot insatstider och befolkningstäthet. 34

35 EXEMPEL VÄGDATA EXTERN Rätt i kartan med rätt data KUND: Hitta.se TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Karta för att hitta företag, privatpersoner och platser. MER INFORMATION: ÖVRIGT: Uppdateringar sker en gång per månad. KORT BESKRIVNING: Egenutvecklad karttjänst med NVDB som källa till alla vägar och cykelvägar. Funktionell vägklass bestämmer vägarnas storlek och utseende. Sökbara och synliga gatunamn och vägnummer hjälper användarna att orientera sig och hitta rätt. Järnvägsstationer och rastplatser visas som intressepunkter i kartan, i vissa fall med tidtabeller och realtidsinformation. 35

36 EXEMPEL VÄGDATA SKOGSNÄRINGEN Bästa väg för skogstransporter KUND: Skogsnäringen TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Krönt vägval. MER INFORMATION: ÖVRIGT: I NVDB Vägnät ingår alla skogsbilvägar. KORT BESKRIVNING: En viktig del i skogsindustrins virkesförsörjning är korrekta transportavstånd. Avstånden behövs dels för planering och styrning av transporter, dels för att räkna ut ersättningen till transportören. För att effektivisera arbetet med avståndsberäkningar har skogsnäringen tagit fram Krönt vägval, en gemensam standard för hur bästa vägval från skogen till industrin ska göras. Transporterna är tunga och det finns många faktorer att ta hänsyn till vid vägvalet. Med ett speciellt verktyg delas vägnätet upp i homogena segment som förses med motstånd utifrån dataprodukterna vägbredd, funktionell vägklass eller bärighet. Bästa väg är den med lägst motstånd. 36

37 EXEMPEL VÄGDATA NÄRINGSLIV Värdefull information om förändringar KUND: HERE TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Platsbaserad teknologi. KORT BESKRIVNING: HERE, är ledande inom kartor och platsbaserad teknologi. Vi möjliggör innehållsrika platsbaserade applikationer och upplevelser i realtid för konsumenter, fordon, företag och myndigheter. Uppbackade av ett konsortium bestående av AUDI AG, BMW Group och Daimler AB, anser HERE att platsbaserad teknik kommer att spela en avgörande roll för att göra vägarna säkrare, minska trafikstockningar och förbättra livskvaliteten för människor som bor i städer. Om du vill veta mer om HERE, inklusive arbetet relaterat till uppkopplade bilar och automatiserad körning, besök gärna MER INFORMATION: ÖVRIGT: HERE skapar kartor för nästan 2 länder och har 6 anställda i 55 länder världen över. 37

38 EXEMPEL JÄRNVÄGSDATA NÄRINGSLIV Hjälp vid analys av transportmöjligheter KUND: Gruvindustrin TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Det geografiska järnvägsnätet. MER INFORMATION: KORT BESKRIVNING: Det geografiska järnvägsnätet innehåller i huvudsak den järnväg Trafikverket förvaltar, men även infrastrukturförvaltare som Inlandsbanan AB och A-train finns med. När man planerar för gruvbrytning är det viktigt att veta hur transportmöjligheterna ser ut. Kommer man behöva bygga ny infrastruktur, och kommer det i så fall bli ekonomiskt lönsamt att starta gruvbrytning på den platsen? Järnvägsnätet används som en del i analysen för att se om det kan vara värt att starta gruvbrytning på en plats. 38

39 EXEMPEL JÄRNVÄGSDATA TRAFIKVERKET/NÄRINGSLIV Planering av specialtransporter KUND: Godsföretag, Trafikverket TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Tillåtna lastprofiler, linjeklass. KORT BESKRIVNING: Alla godstransporter på järnvägen ser inte likadana ut. En transport som skiljer sig från de normala definitionerna, till exempel i fråga om lastprofil eller vikt, kräver att man känner till hur anläggningen och dess omgivning ser ut. Det kan till exempel röra sig om transformatorer eller vindkraftverk som behöver transporteras från fabrik till användningsplats. Genom att använda våra data kan man se var och om det är möjligt att transportera specialgodset. Om en transport skulle skickas ut där det finns fysiska hinder eller där bärigheten är för låg kan det hända olyckor där lasten till exempel slår i tunnelväggar, plattformar eller river ner skyltar och stolpar. Det blir ofta stora ekonomiska konsekvenser av olyckor med specialtransporter och i värsta fall kan personskador uppstå. 39

40 EXEMPEL JÄRNVÄGSDATA SAMHÄLLET Verktyg för att ange position på järnvägen KUND: Blåljusaktörer TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Kilometertavlor. MER INFORMATION: KORT BESKRIVNING: Kilometertavlor används för att navigera längs järnvägen. Längs med järnvägen används bandel, kilometer och metertal för att ange position. Blåljusaktörer kan med hjälp av data från kilometertavlor ange position längs järnvägen samt identifiera en plats i sina system när larm inkommer och snabbt larma ut sina bilar. Så här kan det gå till vid ett samtal: - Vi får in ett samtal om en järnvägsolycka, samtalet inkommer från en mobiltelefon - Det har inträffat en tågolycka. - Vid samtal från mobiltelefon så får vi en yta på var denna telefonen ringer från. - Vi tänder upp lagret med kilometertavlor och ser då exakt dessa kilometertavlornas placering. - Genom att fråga inringaren om andra referenspunkter så kan vi få fram var olyckan skett. 4

41 EXEMPEL JÄRNVÄGSDATA NÄRINGSLIV Eco-driving på järnväg KUND: Tågoperatörer TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Data om järnvägsnätet, profilgeometri och hastigheter. KORT BESKRIVNING: Genom att använda data över järnvägsnätet tillsammans med data för hastigheter och lutningar kan man räkna ut det mest ekonomiska sättet att köra en sträcka på. Det går även att se var någonstans det är olämpligt att stanna för ett tåg med tung last. Stannar man på en plats där lutningen är för stor riskerar man att fastna, särskilt om det råder lövhalka. Det går också att se var på banan man kan utnyttja självrullning för att på så sätt spara energi. Detta är till fördel både för transportföretaget och för miljön. 4

42 42 EXEMPEL TRAFIKINFORMATION TRAFIKVERKET/SAMHÄLLET KUND: Trafikverket/Samhället Ger trafikanten en bild av nuläget TJÄNST/PROJEKT/ANVÄNDNING: Trafikinformation på Trafikverkets hemsida. KORT BESKRIVNING: På Trafikverkets hemsida får du information om det aktuella trafikläget, till exempel väglag, köer, vägarbeten och en rad andra faktorer som kan påverka din resa. Informationen presenteras i form av kartor, text och kamerabilder. Grunden för tjänsten är ett antal olika stödsystem och organisationer som ständigt levererar data till Trafikverkets sju trafikinformationscentraler. För att informationen ska kunna placeras på rätt plats används NVDB Vägnät som referens. MER INFORMATION: ÖVRIGT: De senaste fyra åren har användningen av trafikinformation på Trafikverkets hemsida tiodubblats. Många hittar dit via kvällstidningarnas webbupplagor. Allra populärast är den vintertid då många bilister vill veta hur väglaget är.