Frågeställningar avseende Vilundaparken BAKGRUND OCH SYFTE. Kontoret för samhällsbyggnad

Transkript

1 : PM Kontoret för samhällsbyggnad Anna Silver Dnr KS/2016:154 Frågeställningar avseende Vilundaparken BAKGRUND OCH SYFTE Redan vid fritidsnämndens tillkomst 1964 började man att planera för en stor idrottsplats i kommunen. Sex år senare hade såväl konstisbana, fotbollsplan och löpbanor invigts. Därefter har Vilundaparken fortsatt att byggas ut i olika etapper. Kommunen har även, vid ett antal tillfällen, planerat för en upprustning och utveckling av parken. Senast 2006 fick dåvarande stadsbyggnadskontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att se över Vilundaparkens möjligheter till utveckling och förnyelse. Detta resulterade i ett program som var ute på samråd i februari Inom projektet Fyrklövern kommer drygt 150 m av Husarvägens västra sida att få anslutande bostadsbebyggelse med kantstensparkering. Byggbolag har även visat intresse att uppföra bostadsbebyggelse på Husarvägens östra sida, mot Vilundaparken. Önskemål har även inkommit från fastighetsägare om att få utveckla Glädjens arbetsplatsområde, mellan E4:an och Truckvägen, med ytterligare verksamheter. Med hänsyn till ovan nämnda intressen behöver Vilundaparkens utveckling ses i ett sammanhang. Syftet med detta PM är peka på de frågeställningar som kommer att behöva behandlas i en utökad förstudie eller ett eventuellt program/planarbete. Kommunstyrelsen tar vid sitt sammanträde den 7 juni 2016 beslut om att påbörja planläggning av en ny skola inom Vilundaparkens norra del. Detta innebär att planarbetet för skolan kommer att pågå parallellet med programarbetet. Planläggnigen av skolan kommer att påverka såväl programarbetet som Vilundaparkens utvecklingsmöjligheter. Hela Vilundaparken ingår därför heller inte i programområdet. 1

2 VISION FÖR VILUNDAPARKEN Som nämnts i inledningen har Vilundaparken varit kommunens stora idrottsanläggning sedan lång tid tillbaka. I planprogrammet för Vilundaparken från 2008 (godkänt av kommunstyrelsen 1 december ) anges bl.a. följande mål; Vilundaparken ska bli Upplands Väsbys arena för olika publika arrangemang. Vilundaparken ska ge goda utvecklingsmöjligheter för klubbars, föreningars och företags verksamheter inom såväl idrott och friskvård som kultur. Vilundaparken ska vara en park och samlingsplats for en bred allmänhet. Programmets intention var att beskriva hur Vilundaparken kan utvecklas över lång tid. Dialog fördes med företrädare för föreningar och organisationer kopplat till kultur och idrott, vars synpunkter påverkade programmets inriktning. Förslaget bygger på att befintliga och nya byggnader för idrott och kultur bildar en samlad byggnadsfront utefter Husarvägen med en angöringszon framför, vilket gör Husarvägen till ett storskaligt evenemangsstråk. Bakom anläggningarna finns utrymme för utomhusanläggningar. Mot Mälarvägen och E4 finns utrymme for en rad byggnadsvolymer för kontor samt ett utvidgat hotell. Programkarta, godkänd av kommunstyrelsen

3 Vilundaparken lyftes även fram inför valet 2014, då dåvarande politik gick till val på att utveckla fritidsmöjligheterna i parken. Det är ett uppdrag som kultur- och fritidsnämnden har fått där den nya bangolfsanläggningen var startskottet i den satsningen. Flera av kommunens sporthallarna är idag fullbelagda vilket innebär att föreningar behöver tacka nej till barn och unga. Om det finns planer på att använda större ytor i Vilundaparken för andra ändamål än de som föreslås i programmet väcks följande frågeställningar; Hur ska Vilundaparken användas i framtiden - vill vi fortfarande att det är kommunens mötesplats och arena för stora publika arrangemang? Vilka önskemål finns från föreningar och organisationer idag? Går det i så fall att kombinera med en större utbyggnad av Vilundaparken för andra ändamål? Hur kan ett ianspråktagande av mark ske utan att vi bygger bort utvecklingsmöjligheterna för idrottsverksamheten - är det ens möjligt? I framtiden kan nya krav enligt nationella direktiv komma att ställas på anläggningarnas storlekar och innehåll om de ska kunna användas för tävlingar. Vilka utveklingsmöjligheter behöver vi ta höjd för? Om ytor för idrott inom parken begränsas vilka idrotter ska då prioriteras? Kultur- och fritidsnämnden har ett uppdrag att utveckla fritidsmöjligheterna i parken. Hur påverkas detta uppdrag? Kan Fadderbyn läggas ner eller finns annan möjlig lokalisering i kommunen? 3

4 HUSARVÄGEN Inom projektet Fyrklövern kommer drygt 150 m av Husarvägens västra sida att få anslutande bostadsbebyggelse med kantstensparkering. Även Dragonvägen och Mälarvägen utvecklas till stadsgator. En naturlig fortsättning skulle vara att även resterande delar av Husarvägen får ett nytt uttryck och mer stadsmässig karaktär. Byggbolag har visat intresse att uppföra bostadsbebyggelse på Husarvägens östra sida. Där finns idag en grässlänt ned mot anläggningarnas entréer, parkeringsplatser samt en gång- och cykelväg som ingår i kommunens nord-sydliga huvudcykelstråk. Om förändringar görs inom Vilundaparken bör lämpligen ett helhetsgrepp tas över Husarvägens utformning mellan korsningarna Mälarvägen/Husarvägen och Väsbyvägen/Husarvägen. Under gång- och cykelvägen samt befintliga parkeringsplatser ligger huvudledning för fjärrvärme som går genom kommunen. Fortum har enligt avtal rätt att ha kvar ledningen till minst Om bostäder byggs utefter Husarvägen innan avtalet löper ut kommer lednigen att behöva flyttas, vilket är en kostnad som kommunen får bära. I gc-vägen finns också en större kommunal vattenledning. Frågeställningar som uppkommer i samband med ovanstående; Hur ska Husarvägen gestaltas för att ge ett enhetligt uttryck genom centrala delarna av Väsby? Bör bostäder byggas utefter Husarvägen? Ska vi ha kvar gångtunnlarna under Husarvägen eller bör dessa göras om till plankorsningar? Om så sker, hur påverkas framkomligheten och trafiksäkerheten vid utrymning efter stora evenemang? Påverkas möjlighet till säkra skolvägar om en skola lokaliseras inom parken? Kommer visionen av Husarvägen som ett evenemangsstråk förloras om det är bostadsbebyggelse som frontar Husarvägen. Finns utrymme för att skapa bra utemiljöer/gårdar för bostäderna? Vad blir kostnaden av att flytta Fortums ledning? Är det ekonomiskt försvarsbart? 4

5 KOPPLINGAR I ÖST-VÄSTLIG RIKTNING Den centrala delen av Upplands Väsby, mellan järnvägen och motorvagen har tre stora publika målpunkter, stationen, Väsby centrum och Vilundaparken. Dessa förbinds med varandra genom Centralvägen samt köpstråket genom centrum fram till Vilundaparken. I gällande Översiktsplan Strategisk kommunplan pekas en bussbro över E4:an ut som en del i ett sammanhängande stadsstråk mellan kommundelarna. Även i programmet för Vilundaparken lyfts idén om att fortsätta detta stråk österut för att knyta bebyggelsen öster om motorvägen närmare centrala Upplands Väsby. Åtgärden finns även utpekad i gällande Trafikplan och Trafikstrategi. Den utformning av gång- och cykelförbindelse som illustreras i Vilundaparkens planprogram är handikapptillgänglig vilket innebär ingrepp i åsen på mellan 2-4 meter. Det har även diskuterats om en bro för kollektivtrafik ska anläggas över E4. Detta skulle innebära att åshöjden skulle behöva sänkas ytterligare. Ingen miljökonsekvensbeskrivning har gjorts av förslagen. Frågeställningar som uppkommer i samband med ovanstående; Ska en gc- väg och/eller en bro för kollektivtrafik anläggas över E4? Är det kostnadsmässigt motiverat? Vilka konsekvenser för kollektivtrafiken får en kollektivbro? Hur påverkas åsen som reservvattentäkt vid en eventuell förändring av åsryggen? Hur påverkas spridning av buller från E4 vid en sänkning av åshöjden? Kan detta även få påverkan på andra projekt t.ex. bostäderna inom Fyrklövern? Åsryggen är i sig en värdefull geologisk formation och inslag i landskapsbilden. Hur påverkas detta av en öst- västlig förbindelse? Hur kan miljön kring en gc-väg genom parken utformas för att stråket ska kännas tryggt och säker även efter att det blivit mörkt? 5

6 PÅVERKAN PÅ STOCKHOLMSÅSEN Stockholmsåsens höjdrygg löper genom området och delar Vilundaparken i östliga delar som vetter mot E4:an och västliga delar som vänder sig mot Husarvägen. Åsmaterial har fram till 1960-talet tagits ut ur åsen. Återfyllnad har skett med andra massor såsom troligen rivningsmassor. Åsen är en del av en reservvattentäkt för norra Storstockholm och omfattas av skyddsföreskrifter från Nya förskrifter är under framtagande. Området ligger inom föreskrifternas yttre respektive föreslagna sekundära grundvattentäkt. Detta innebär bl.a. att inget ingrepp i åsen får medverka till att förorening når grundvattnet samt att pålning eller ingrepp i åsen inte får ske som strider mot föreskrifterna. Miljökvalitetsnormer för vatten- god kemisk status uppnås inte i åsen. Det är en gränsvärdesnorm som är skarp och vattenkvaliteten får ej försämras. Den infiltrationsyta som åsen har idag behöver finnas för att säkerställa tillförsel av nytt vatten. Detta innebär att exploatering behöver leda till mindre andel hårdgjord yta och större andel infiltrationsyta. Åsryggens slänter är värdefulla från ett biologiskt perspektiv och behöver naturinventeras. Åsen är en viktigt geologisk formation som bidrar till nybildande av grundvatten till den reservvattentäkt som kommunen tillsammans med Solna, Sollentuna och Sigtuna kommuner och Norrvatten samverkar om inom ett grundvattenråd för norra Stockholmsåsen. Stockholmsåsen är även utpekat område av Länsstyrelsen för riksintresse dricksvatten samt värdefull täkt för Stockholms län. Hur kan Vilundaparken utvecklas samtidigt som reservvattentäkten eller vattenkvalitén inte påverkas negativt? Hur kan exploatering ske utan att andelen infiltrationsbar yta minskar? Kan åsryggens slänter, som är värdefulla från ett biologiskt perspektiv, bevaras? 6

7 RISKER OCH STÖRNINGAR Genom området går E4 som utgör primär transportled för farligt gods. Del av Stockholmsvägen mellan Sandavägen och Vallentunavägen utgör sekundär transportled för farligt gods. Inom Vilundaparken behöver plats för lager och maskiner finnas för driften. För att undvika olyckor bör obehöriga ej vistas inom detta område. Vilundaparken är utsatt för trafikbuller från både E4, Husarvägen och Mälarvägen. Åsryggen är relativt brant och ingrepp i eller i närheten av åsen skulle kunna leda till risk för ras. Frågor som behöver klargöras avseende risker och störningar är följande; Hur nära E4 och Stockholmsvägen kan ny bebyggelse planeras? Hur blir ljudmiljön och luftkvaliteten i närheten av E4? Vilka riskreducerande åtgärder kan komma att krävas? Hur hanteras befintliga byggnader inom Glädjens arbetsplatsområde? Kan ökade krav avseende riskhänsyn komma att ställas på dessa om ny detaljplan genomförs? Kan aktiviteterna inom Vilundaparken upplevas som störande för eventuella bostäder? Det kan t.ex. röra sig om ljud från läktare eller ljussken från strålkastarbelysning. Skulle sådana störningar, om boenden klagar, kunna begränsa aktiviteterna eller påverka hur sent matcher får spelas? Hur säkerställer man att boende, och framför allt barn, inte springer omkring inom de ytor som utgör arbetsplatsområde? Hur ska vi planera för att skapa en god ljudmiljö och klara riktvärdena för buller? Hur påverkar nya bostäder luftkvaliteten längs med Husarvägen? Kan/bör utomhusanläggningar placeras på östra sidan om åsryggen med hänsyn till buller. Finns risk för ras? 7

8 MILJÖFRÅGOR Om kommunen väljer att gå vidare med en utveckling av Vilundaparken som inbegriper annan, känsligare markanvändningen, än den som föreslås i programmet så kommer högre krav att ställas på hur miljöfrågorna tas om hand. Närheten till E4 skapar dessutom en starkt påverkad luftkvalitet både vad gäller partikelhalter och kvävedioxidhalter. Området utgörs till stora delar av en före detta grustäkt. Täktverksamheten avslutades på 60-talet och därefter skedde en återfyllnad av massor med okänt ursprung. Markföroreningar kan finnas inom området. Kommunstyrelsen har nyligen antagit utvecklingsplan för ekosystemtjänster. Härav framgår att Stockholmsåsen bidrar till många ekosystemtjänster som är värda att värna, bl.a. dricksvatten, vattenrening och flödesreglering. Även gran- och tallbeståndet pekas ut som viktigt för att värna och utveckla den biologiska mångfalden, vilket detta område visar brist på. Några av de frågor som kommer att behöva utredas är; Finns föroreningar i marken? Vilka trädbestånd bör bevaras? Hur kan bebyggelse planeras in samtidigt som ekologiska samband stärks? Hur kan vi bevara och utveckla de viktiga ekosystemtjänster som är kartlagda inom området samt stärka de som har brist. Kan/bör utomhusanläggningar placeras på östra sidan om åsryggen med hänsyn till luftkvalité? Hur kan bebyggelse planeras i Vilundaparken utan att vi skapar instängda områden som ökar översvämningsrisken. 8

9 DAGVATTEN OCH VA Området kring E4 är till stora delar instängt och kommer att kräva nya dagvattenlösningar med infiltration vid ytterligare exploatering. Dag- och spillvatten avleds västerut. Ledningar öster om E4 kommer att ha kapacitetsbrist vid eventuell exploatering. Därför behöver behovet av förstärkning av ledningsnätet utredas och kopplas till övrig tänkt exploatering öster om E4. Det pågår detaljprojektering av VA-ledningar i Husarvägen inom projektet Fyrklövern. Vi behöver i samband med detta ta hänsyn till VA försörjning av ny bebyggelse inom Vilundaparken samt utreda vilka ytor inom allmän platsmark som kommer att krävas för VA-ledningarna. Inom Fyrklöverprojektet utreds också ny spillvattenledning från Hotellvägens pumpstation. Eventuella förändringar söder om Vilunda/norr om Mälarvägen behöver tas med i denna utredning nu för att säkerställa att utrymme finns i allmän platsmark för nya och befintliga ledningar. Delar av området utefter E4 omfattas av markavvattningsföretaget Glädjen-Solhult. Hur ska dagvattnet tas omhand? Vilka ytor krävs för rening och infiltration inom kvarters respektive allmän platsmark? Förbindelsepunkter för dagvatten mot E4/Trafikverket behöver utredas. Hur kan avledning med självfall lösas från tillkommande fastigheter nära E4 för att undvika pumpning? Hur kan höjdsättning ske för att uppnå ovanstående? Vilka VA- stråk behöver säkerställas med ledningsrätt? Hur är läget och skicket på dessa ledningar, finns renoveringsbehov och behöver ledningarna bytas ut? Hur kan vi samordna de projekteringar som görs inom Fyrklövern avseende VA med en ev. utbyggnad av Vilundaparken? Är det ens möjligt när projekten ligger så olika i tid? Behöver markavvattningsföretaget upphävas/omprövas? Hur hanteras översvämningsrisk och befintliga instängda områden 9

10 SLUTSATS Visionen för Upplands Väsby år 2040 är att kommunen ska ha ca invånare, varav majoriteten kommer att bo i de centrala delarna. För att möta befolkningstillväxten behöver fler bostäder byggas. Därmed ökar efterfrågan på andra servicefunktioner som bl.a. skolor, förskolor, äldre och omsorgsboende vilket kommunen har ett direkt ansvar att tillhandahålla. Regional och lokal utveckling bygger dock på att vi kan planera och utveckla miljöer där människor trivs och i samtalet om den goda staden har svårdefinierade värden som attraktivitet och god livsmiljö fått ökad betydelse. Det räcker inte längre med att bara planera för bostäder och grundläggande serviceutbud utan kommunen måste även erbjuda en livsstil där människor kan mötas, utöva fritidsintressen samt rekreera sig, t.ex. torg, naturområden, kultur och idrottsanläggningar. I programarbetet behöver olika frågorna vägas mot varandra så att kvaliteter, brister och konfliktfrågor avseende markanvändningen blir tydliga och kan lösas. En bred dialog med såväl allmänheten som företrädare för föreningar och organisationer är en förutsättning för att skapa en vision över hur Vilundaparken kan utvecklas över lång tid. MEDVERKANDE Anna Silver, KSB Libisz Blanka KSB Elisabet Eriksson, KSB Maria Enarsson KSB David Lundqvist MK Anna Hedström KSB Gunnar Högberg UBK Harry Bertilsson KSB Anna Evertson KSB Björn Lönnerholm, KSB Yvonne Boberg SOK Per-Olov Nilsson KSB Mats Grufman KFK Johanna Dermer KFK E4 Truckvägen 10