ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Transkript

1 ADVOKATBYRÅN SIGEMAN & Co Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Sökande: Affärsverket svenska kraftnät ( ) Box Sundbyberg Ombud: Advokaten Mikael Henriksson och jur.kand. Zdravka Zulj Advokatbyrån Sigeman & Co Anna Lindhs plats Malmö Saken: Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och 7 kap. 28 a miljöbalken m.m. för byte av befintliga kablar för el mellan Skåne och Själland. I egenskap av ombud för Affärsverket svenska kraftnät ("Svenska kraftnät") får vi härmed ansöka om tillstånd att byta ut fyra befintliga 400 kv-kablar mellan Kristinelund i Skåne och Själland enligt följande. 1. YRKANDEN 1. Svenska kraftnät yrkar tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808) att inom allmänt vattenområde samt inom vattenområde tillhörande fastigheten Domsten 81:1 i Helsingborgs kommun byta ut befintliga 400 kv mark- och sjökablar mellan Kristinelund i Skåne och Själland med en längd om ca 7,3 km, varav 3,5 km inom svenskt territorialvatten och ca 360 meter på land. Ledningens sträckning och landanslutning framgår av bilaga 1 och 2. Svenska kraftnät yrkar även att strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 a miljöbalken beviljas för åtgärderna inom strandskyddsområdet och att tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken beviljas för åtgärderna inom Natura 2000-området Domsten-Viken.

2 Svenska kraftnät yrkar vidare att: 2. tillståndet omfattar rätt att få bibehålla och underhålla kablarna för den tid erforderlig koncession enligt ellagen (1997:857) eller motsvarande föreligger 3. få genomföra korsning under väg 111 med kablarna genom schaktfri förläggningsmetod (borrning) och vidare österut till stationsanläggningen Kristinelund, 4. få gräva, spola eller fräsa ner sjökablarna alternativt övertäcka sjökablarna med sten, 5. efter slutlig förläggning av kablarna återställa markytor och havsbotten så långt det är möjligt med de massor som tidigare grävts upp, 5. få utföra underhållsarbeten på kablarna för att säkerställa deras funktion, 7. mark- och miljödomstolen delegerar utformningen av kontrollprogrammet till tillsynsmyndigheten, 8. den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns, 9. arbetstiden för utförande av de tillståndsgivna arbetena bestäms till fem år från den dag domen har vunnit laga kraft, 10. tiden för anmälan om oförutsedd skada enligt 24 kap. 13 miljöbalken bestäms till fem år från arbetstidens utgång samt att 11. prövningsavgiften fastställs till kronor. 2. BAKGRUND TILL ANSÖKAN OCH ICKE-TEKNISK BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Svenska kraftnät är ansvarig myndighet för det svenska stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Svenska kraftnät och dess motsvarighet i Danmark, Energinet.dk, äger och förvaltar gemensamt två 400 kv-växelströmförbindelser som förbinder Skåne och Själland, bilaga 1. De två kabelförbindelserna utgör en viktig elförbindelse mellan de båda länderna. Den av Svenska kraftnät förvaltade södra förbindelsen består av tre kablar samt en reservkabel. Reservkabeln ägs till hälften av Svenska kraftnät och till hälften av Energinet.dk. Förbindelsen anlades 1973 och kabelförbandet uppvisar nu svåra korrosionsangrepp som kan leda till haveri. Svenska kraftnät och Energinet.dk planerar därför att byta ut de befintliga kablarna. Befintliga kablar innehåller olja som isolationsmaterial. I takt med att kablarna blir äldre ökar risken för skador på miljön i form av oljeläckage från kablarna. Läckage av olja har förekommit vid en övergångsskarv mellan land och sjökabel på danskt strandområde. De nya kablarna innehåller polyeten som isolationsmaterial, vilket innebär en väsentlig förbättring ur miljösynpunkt. I kabelförbindelsen ingår förutom sjökablarna kortare markkabelsträckor på såväl svensk som dansk sida. Förbindelsen är förlagd som landkabel ca 360 meter från befintligt stationsområde öster om väg 111, strax söder om samhället Viken norr om Helsingborg, och västerut till strandlinjen, där en skarvplats med övergångsskarvar mellan land- och sjökabel finns, bilaga 2. Från skarvplatsen består förbindelsen av sjökablar över till danskt landområde. Den totala sjökabelsträckningen är ca 7,3 km, varav ca 3,5 km inom svenskt territorialvatten.

3 På grund av kabelförbindelsens stora betydelse för elmarknaden i södra Sverige och Danmark är det av stor vikt att hålla det driftavbrott som krävs för åtgärderna så kortvarigt som möjligt. Inför genomförandet av kabelbytet avser Svenska kraftnät därför att först färdigställa markkabeldelen på svensk sida. Ett nytt kabeldike och en ny skarvgrop kommer att anläggas omedelbart norr om befintlig förläggning där markkablarna kommer att läggas ut. Därefter tas ett sammanhängande driftavbrott på förbindelsen och befintliga kablar töms på olja. Befintliga sjökablar tas därefter upp från sjöbotten och sedan förläggs de nya sjökablarna huvudsakligen i anslutning till eller på samma plats som befintliga kablar. Sjökablarna kommer återvinnas och markkablarna kommer att lämnas kvar i marken, efter att de har tömts på olja. Till följd av ökade risker för skador på sjökablar orsakade av bland annat fartygsankare och fiskeutrustning, vidtas olika typer av skyddsåtgärder för att skydda sjökabelanläggningar. Sjökablarna kommer att grävas ner i havsbotten i det område där havsdjupet understiger 10 meter. På djupare vatten och på mjuka havsbottnar harspolning bedömts vara den mest effektiva och skonsamma metoden för att skydda kabelförbindelsen. På hårda bottnar där spolning inte är möjligt kommer stentäckning användas för att skydda kablarna. I undantagsfall, för det fall övriga skyddsmetoder inte kan användas, kan det lokalt bli aktuellt med fräsning. 3. TIDIGARE BESLUT AV BETYDELSE FÖR ANSÖKAN Koncession Regeringen har den 4 februari 1972 lämnat tillstånd att dra fram en högspänningsledning (400 kv) från Söderåsen, Billesholms kommun (nuvarande Bjuvs kommun) till territorialgränsen mot Danmark i Öresund, Helsingborgs kommun. Mot bakgrund av att de nya kablarna har samma funktion och kapacitet som befintliga kablar och att de inom svenskt territorialvatten och landområde kommer att förläggas i samma sträckning som befintliga kablar i enlighet med den på koncessionskartan angivna sträckningen, kan kabelbytet genomföras inom ramen för befintlig koncession. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen Skåne har den 1 december 2014 beslutat att den sökta vattenverksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bilaga 10 i MKB. Länsstyrelsen har bedömt att det genomförda samrådet väl motsvarar det krav på utökat samråd som krävs enligt 6 kap. 4 2 p miljöbalken och att något ytterligare samråd därmed inte är nödvändigt. 4. RÅDIGHET Kammarkollegiet medgav den 18 december 2014 rådighet, d.v.s. tillstånd för Svenska kraftnät att disponera allmänt vattenområde från gränsen mot enskilt vatten längs strandlinjen till territorialgränsen mot Danmark, bilaga 3.

4 Vad gäller enskilt vatten som berörs av sjökabeln har berörd fastighetsägare avseende fastigheten Domsten 81:1 i Helsingborgs kommun upplåtit rådighet i särskilt avtal, bilaga PLANFRÅGOR Helsingborgs stads översiktsplan, ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige i maj 2010, anger inte annan planerad markanvändning är den nuvarande för det aktuella kabelstråket. Området som berörs av landkabelstråket omfattas inte av detaljplan. 6. TEKNISK BESKRIVNING Hur den sökta verksamheten är tänkt att bedrivas beskrivs utförligt i den tekniska beskrivningen, bilaga 5. Den tekniska beskrivningen kan sammanfattas enligt följande. Kabelsträckningens längd från stationsanläggningen Kristinelund till motsvarande stationsanläggning på dansk sida blir totalt cirka 8,5 km. Markkablarna på svensk sida kommer att ha en sträckning om cirka 360 meter. Den totala sjökabelsträckan kommer att vara cirka 7,3 km, varav cirka 3,5 km inom svenskt territorialvatten. Kabelförbindelsen, som är en del av det svenska stamnätet för överföring av el, är mycket viktig för elförsörjningen både i Sverige och i Danmark. Stamnätet i Sverige och i Danmark fungerar optimalt endast då kabelförbindelsen är i drift. Förbindelsen gör det möjligt att dela reserveffekt mellan Sverige och Danmark och tillgången till reserveffekt är av central betydelse då fel uppstår på elnät eller kraftverk. För det fall ett sådant fel uppstår och förbindelsen inte är i drift kan detta leda till avbrott och påverka ett antal miljoner konsumenter både i Sverige och i Danmark. På grund av kabelförbindelsens stora betydelse för elförsörjningen och elmarknaden i södra Sverige och Danmark är det av stor vikt att hålla det driftavbrott som krävs för åtgärderna så kortvarigt som möjligt. Inför genomförandet av kabelbytet avser Svenska kraftnät därför att först färdigställa markkabeldelen på svensk sida. Ett nytt kabeldike och en ny skarvgrop kommer att anläggas omedelbart norr om befintlig förläggning där markkablarna kommer att läggas ut. Därefter tas ett sammanhängande driftavbrott på förbindelsen och befintliga kablar töms på olja. Befintliga sjökablar tas därefter upp från sjöbotten. De nya sjökablarna kommer sedan till viss del förläggas i gamla kabelschakt, alternativt korsa dessa. Därför måste befintliga kablar i sin helhet ha avlägsnats innan förläggningen av de nya kablarna inleds. Befintliga sjökablar kommer att tas upp och återvinnas, medan markkablarna kommer att lämnas kvar i marken efter att de har tömts på olja. De nya kablarna kommer, precis som de nuvarande, att överföra växelström med en systemspänning om 400 kv. Kabelsträckningen kommer att utgöras av fyra kablar av typerna mark- och sjökabel. Utöver detta kommer också två optofiberkablar installeras parallellt med

5 5 kraftkablarna. Slutligen kommer en eller flera markledare, vilka utgör kabelanläggningens jordningssystem, att förläggas parallellt med markkablarna. Markkabeln som kommer att användas är en plastisolerad markkabel med tvärbunden polyeten (PEX) som isolationsmaterial. Samtliga i kabeln ingående material kan material- eller energiåtervinnas vid en framtida skrotning. Ersättningen av de befintliga markkablarna, vilka är oljeisolerade, kommer minska den potentiella miljöbelastningen eftersom risken för oljeläckage elimineras genom kabelbyte till PEX-kabel. Sjökabeln kommer att vara uppbyggd efter samma princip som landkabeln, förutom att sjökabeln kommer att förses med längsgående dragarmering för att klara större dragkrafter vid förläggningen. Sjökabeln måste också förses med en inre mantel av bly för att uppnå ett hundraprocentigt skydd mot att vatten tränger in i de känsliga delarna av kabeln. Markkablarna kommer att förläggas i ett med grävmaskin uppschaktat kabeldike. Vid korsning av väg 111 kommer en schaktfri förläggningsmetod att användas. Markkabeln kommer att förläggas från stationsanläggningen Kristinelund till skarvplatsen på stranden, där den befintliga skarvplatsen kommer att ersättas med en ny skarvplats, vilken förläggs strax norr om befintlig skarvplats. Anslutning till befintlig 400 kv luftledning kommer att ske vid stationsanläggningen Kristinelund. Vid förläggning av markkabel i schakt krävs ett arbetsområde längs sträckningen. Inom Natura 2000-området har en traktorsstig etablerats. Avsikten är att nyttja denna traktorstig som arbetsväg för att minimera påverkan på det känsliga naturområdets vegetationsskikt. För att undvika markskador till följd av arbetsmaskiner och transporter kommer traktorstigen att förstärkas genom att ett eller två lager av s.k. geotextil. Bredden på arbetsområdet kommer att begränsas så mycket som möjligt. Under hela schaktentreprenaden kommer stor hänsyn tas till de känsliga naturområdena. Återanvändning av ytmassor och vegetationsskikt kommer att ske i så stor utsträckning som möjligt. Ytliga organiska jordlager kommer att schaktas upp separat och sparas till återställningen. Innan förläggning av de nya sjökablarna, kommer borttagning av befintliga sjökablar ske. Under detta arbete kommer sannolikt ett flertal olika fartyg och utrustning att behövas, beroende på om de befintliga kablarna, vilka delvis är förlagda ett stycke ner i havsbottnen, kommer att behöva friläggas innan borttagning kan ske. Eftersom de befintliga kablarna innehåller olja kommer arbetet med upptagning av kablarna ske med stor försiktighet för att undvika oljespill. Sjökabeln kommer att i största möjliga utsträckning att förläggas en bit ner i sjöbotten i syfte att åstadkomma ett bättre skydd mot yttre åverkan. Grävning kommer användas på de områden som ärför grunda förde fartyg som används vid spolning. Spolning och övertäckning med sten kommer att ske vid större vattendjup än cirka 10 meter. För det fall spolning eller övertäckning med sten inte kan användas kan det lokalt bli aktuellt med fräsning. Grävningsarbetena på de grunda områdena kommer att utföras före kabelförläggningen och arbetet med nedspolning och övertäckning av kabeln kommer att ske efter att de nya kablarna lagts ut på sjöbotten.

6 6 Arbetet med förläggning av kabeln kommer utföras från ett kabelförläggningsfartyg och eventuellt ytterligare arbetsfartyg. Vid landtagning av kablarna kommer sannolikt flera fartyg att användas samtidigt. Svenska kraftnät har utrett möjligheten att använda schaktfri förläggning (borrning) från österom väg 111 och hela sträckan ner till stranden samt från stranden och cirka 400 meter ut i havet för att minska påverkan på den känsliga naturmiljön på stranden och det strandnära området till havs. Borrning skulle innebära att traditionell schaktning inte skulle ske på stranden och att grävning i havsbotten på de grunda, strandnära områdena kunde undvikas. Dessa två alternativ, borrning på stranden och borrning på strandnära havsbotten, valdes dock bort efter genomfört utrednings- och analysarbete. Borrning inom strandområdet valdes bort på grund av flera faktorer. På grund av markförhållandena längs med planerad markkabelrutt gjordes bedömningen att den närmaste omgivningen runt kraftkablarna bör stabiliseras både termiskt och geotekniskt. Stabilisering innebär att kablarna förläggs i en s.k. weak-mix, som är en speciell blandning av sand och cement. Detta fordrar ett öppet, schaktat kabeldike eftersom någon liknande stabilisering av närområdet runt kablarna inte kan åstadkommas vid schaktfri förläggning. Vidare måste kablarna jordas, av såväl elsäkerhets- som funktionsskäl. För att minimera systemförluster behöver systemet vara enpunkts- eller tvåpunktsjordat med korskoppling. De genomförda utredningarna utvisade systemtekniska problem beträffande jordningen av kablarna vid användning av schaktfri förläggningsmetod. Användning av borrning på strandnära havsbotten valdes också bort efter utförda utredningar. Bottenundersökningar och provborrningar visade att hårda material, mestadels stenblock, fanns på olika djup på sträckan. I sådana material blir styrningen av borrhuvudet utefter önskad borrlinje svårbedömd och osäker. Risken att borren hamnar ur kurs när den stöter på stenblocken är stor. Experter på schaktfri förläggning gjorde bedömningen att borrning inte skulle kunna nå längre än 200 meter ut i havet. Detta innebär att grävning på havsbotten ändå skulle behöva ske på resterande sträcka till den punkt där havsdjupet är tillräckligt djupt för att kabelförläggning och skydd av kabel kan utföras från fartyg. Vidare förutsätter borrning att majoriteten av borrningarna, ur säkerhetssynpunkt, sker efter att driftsavbrott tagits på förbindelsen, då risken för att borrningarna träffar spänningssatt kabel är mycket stor. Att genomföra de strandnära borrningarna först efter att driftsavbrott tagits på förbindelsen får stora konsekvenser för avbrottskostnaden och elförsörjningen i Sverige och Danmark. Att använda borrning i det strandnära området skulle också förlänga arbetstiden med cirka 3-5 veckor, vilket även är negativt ur miljösynpunkt samt för friluftslivet i området.

7 7. MIUÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7.1 Allmänt I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisas den sökta verksamhetens direkta och indirekta effekter på de intressen som anges i 6 kap. 3 miljöbalken, bilaga 6. MKB kan sammanfattas enligt följande. Sammanfattningsvis bedöms påverkan på miljön kunna minimeras och inte bli av betydande omfattning. Sammantaget bedöms konsekvenserna av kabelbytet vara små. Det är främst en temporär påverkan på den marina miljön som bedöms uppkomma. På enskilda områden med höga naturvärden har konsekvenserna från kabelbytet bedömts kunna bli måttliga. Genom skadelindrande åtgärder och kompensationsåtgärder bedöms konsekvenserna till viss del kunna mildras. Vidare bedöms konsekvenserna i huvudsak vara övergående då de främst uppkommer under anläggningsskedet. Driftskedet bedöms inte innebära någon påverkan som kan förväntas medföra några betydande miljökonsekvenser Natura 2000-området Domsten-Viken I MKB redovisas den sökta verksamhetens direkta och indirekta effekter på Natura 2000-området Domsten-Viken, vilka kan sammanfattas enligt följande. Det övergripande bevarandesyftet för Natura 2000-området är att upprätthålla de för området typiska naturtyperna; närmare bestämt olika typer av sanddyner. I bevarandeplanen anges att arealen bar sand i området ska ökas och att vegetationen på de öppna markerna ska domineras av lågvuxna arter. Åtgärder såsom röjning eller eventuellt bete bör förekomma i syfte att förhindra igenväxning av sanddynerna. Hela arealen ska vara fri från träd och buskar. Ett långsiktigt bevarande av sanddynernas naturtyper förutsätter en balans mellan ett visst markslitage med blottad sand och förekomst av sandbindande vegetation. De största riskerna för Natura 2000-området anges i bevarandeplanen vara bl.a. igenväxning, alltför lågt markslitage, uppodling och bebyggelse eller annan markexploatering. Plantering av tall och vresros har tidigare gjorts för att lösa problemen med sandflykt. Dessa arter har expanderat in i de öppna sanddynshabitaten och hotar nu sanddynsmiljöerna genom igenväxning. De öppna sanddynerna täcker idag en begränsad areal och trängs ut mot stranden. Vid accelererad igenväxning riskerar kvaliteten på de resterande sandiga markerna att försämras. En naturvärdesinventering har gjorts enligt svensk standard (SS :2014), bilaga 14 i MKB. De naturvärdesklasser som använts är 1) högsta naturvärde, 2) högt naturvärde och 3) påtagligt naturvärde. Resultatet av naturvärdesinventeringen visar på höga naturvärden (klass 2) på stranden och på det strandnära området ovanför strandbrinken samt på påtagliga naturvärden (klass 3) på vissa delar av området väster om väg 111. Inga områden av naturvärdesklass 1 finns inom området. Det är främst i området med höga naturvärden (klass 2) på stranden och det

8 8 strandnära området som arbetena med kabelbytet skulle kunna leda till konsekvenser. Å andra sidan är det just i detta område som spåren efter tidigare kabelförläggning är minst märkbara. Detta beror sannolikt på att havets vågor i en ständigt pågående process formar landskapet på stranden och på så sätt suddar bort spår av mänsklig aktivitet. Områdena med påtagliga naturvärden (klass 3) kommer inte alls att påverkas om kabelschaktningen utförs med försiktighet. Kabelbytet bedöms inte påverka områdets djurliv. Det inventerade området är mycket litet och har i sig inte tillräckliga kvaliteter för många fågelarter. De fåglar som häckar i området kommer att ha utrymme att göra detta under och efter arbetena på området eftersom det endast är ett litet område som berörs av arbetena med kabelbytet. Vad gäller växtlivet på området kan enstaka exemplar av exempelvis backtimjan och vikenbjörnbär påverkas av arbetena. Kabelbytet bedöms dock inte påverka arternas bevarandestatus. Skadelindrande åtgärder kommer att vidtas i syfte att förebygga eventuella konsekvenser. Området där grävarbeten utförs kommer att begränsas och grävning kommer att ske endast där det är nödvändigt för arbetenas genomförande, körskador kommer att undvikas, entreprenörerna kommer att få instruktioner av en ekolog angående hur arbetena bäst bör utföras och arbetstiden kommer att begränsas för att minska påverkan på området. Vidare har skadelindrande åtgärder och kompensationsåtgärder diskuterats vid möten med länsstyrelsen och Svenska kraftnät har åtagit sig att utföra ett antal skadelindrande åtgärder och kompensationsåtgärder, se avsnitt i MKB. Sammantaget bedöms naturmiljövärdet inom Natura 2000-området vara mycket högt. Kabelförläggningen bedöms, med de föreslagna skadelindrande åtgärderna och kompensationsåtgärderna innebära en liten påverkan på Natura 2000-området och därmed medföra småmåttliga konsekvenser. De föreslagna kompensationsåtgärderna kan på lång sikt t.o.m. innebära små positiva konsekvenser för den biologiska mångfalden i området. 7.3 Grollegrunds naturreservat och Domstensrevet I MKB redovisas den sökta verksamhetens effekter på Grollegrunds naturreservat och Domstensrevet. Effekterna kan sammanfattas enligt följande. Grollegrund är ett kommunalt marint naturreservat som utmärks av en mångfald av olika miljöer inom ett begränsat geografiskt område. Inom området finns en stor biologisk mångfald och typiskt för området är den unika och artrika algfloran. Inom Grollegrunds naturreservat ligger Domstensrevet, som utgör ett viktigt habitat för en population om cirka knubbsälar. Grollegrund berörs av sjökabelstråket medan Domstensrevet inte berörs. Av den marinbiologiska utredningen, bilaga 15 i MKB, framgår att störande arbeten under sälarnas parningstid och digivning kan komma att påverka sälpopulationen. Förekomsten av arbetsbåtar i närheten av de skär som används av knubbsälarna kan trigga ett undvikande beteende, men denna effekt bedöms vara kortvarig och inte påverka knubbsälsbeståndet på

9 Västkusten. Grumlingen bedöms inte ha någon betydande effekt på knubbsälspopulationen mer än att detta kan få sälarna att tillfälligt skifta födosöksområde. Sammanfattningsvis bör en så kort exponeringstid som möjligt eftersträvas. Erfarenheter från stora byggprojekt i Öresund, exempelvis Öresundsbron och Lillgrunds vindkraftspark, har utvisat att störningar från anläggningsarbeten, såsom buller och grumling inte haft någon betydande negativ effekt på exempelvis sälar. Vid anläggandet av Öresundsbron konstaterades att knubbsälarna på Saltholm stannade kvar under hela anläggningsperioden och att de uppvisade nyfikenhet och ofta observerades i anslutning till anläggningsaktiviteter. Liknande observationer gjordes även i samband med anläggningen av vindkraftsparken vid Horns rev i Danmark. Bytet av kablarna till sjöss planeras under vår och sommar bl.a. till följd av att väderförhållandena under den perioden är gynnsamma (se nedan under avsnitt 14), vilket minskar risken för avbrott och håller nere den totala genomförandetiden. Därmed minskar störningarnas exponeringstid, vilket är positivt för knubbsälspopulationen. Vidare har erfarenheter från tidigare stora byggprojekt utvisat att negativa konsekvenser för sälarna har uteblivit. Med stöd av detta har bedömningen gjorts att sjökabelförläggningen bäst genomförs under våren och sommaren. 8. STRÅNDSKYDD Vid den aktuella kuststräckan råder ett utökat strandskydd om cirka 200 meter på land, räknat från strandlinjen, medan vattenområdet omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. De åtgärder som är förbjudna att utföra inom strandskyddsområde framgår av 7 kap. 15 miljöbalken. Endast om det finns särskilda skäl kan dispens meddelas från strandskyddsbestämmelserna i enlighet med 7 kap. 18 c miljöbalken. I detta fall bedöms särskilda skäl föreligga då området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (p. 1), då ledningarna för sin funktion att knyta samman de svenska och danska ledningsnäten måste ligga vid vattnet (p. 3) och då ledningarna behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddat område (p. 5). Strandskyddsområdet berörs av markkabeln, skarvplatserna och sjökabelstråket. De arbeten som kommer göras inom strandskyddsområdet på land är exempelvis omhändertagande av vegetationsskikt inom Natura 2000-området, grävning/schaktning för nytt kabeldike och skarvplats, iordningställande av kabelbädd inför kabelförläggning, återfyllning av kabeldike och skarvplats, återställning av ytskikt och eventuell återplantering samt avetablering av arbetsområdet. Inom vattenområdet sker upptagning av befintliga sjökablar, grävning av nya kabeldiken, landtagning av sjökabel till skarvplats på stranden, åtgärder för att skydda kabeln samt iordningställande och återfyllning av tidigare kabeldiken.

10 Den allemansrättsliga tillgängligheten på land kommer enbart att påverkas temporärt under anläggningsarbetena då exempelvis öppna kabelschakt kan försvåra framkomligheten. Allmänhetens möjlighet att korsa det öppna kabelschaktet kommer att säkerställas genom tillfälliga gångpassager. Under arbetet med byte av kablarna till havs kommer allmänhetens möjlighet att nyttja vattenområdet intill arbetsflottar eller arbetsfartyg att begränsas tillfälligt. Sammantaget bedöms fri luftsvärd et vara högt inom strandskyddet. Kabelförläggningen bedöms temporärt medföra en liten påverkan och därmed bedöms konsekvenserna bli små. Bytet av kablarna bedöms inte innebära någon betydande påverkan på djur- eller växtlivet inom strandskyddsområdet, se MKB samt ovan under avsnitt TILLÅTLIGHET 9.1 Tillåtlighet enligt 2 kap. miljöbalken Kunskapskravet, 2 kap. 2 miljöbalken Svenska kraftnät har lång erfarenhet av byggande och drift av kraftledningar. Inom organisationen och tillsammans med anlitade konsulterfinnsstor kunskap och kompetens. Därtill ställs höga krav på de upphandlade entreprenörernas miljöhänsyn, vilket Svenska kraftnät följer upp och kontrollerar under arbetets gång. Svenska kraftnät har upprättat en teknisk riktlinje, Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR 13-01). Dokumentet används vid upphandling och redovisar de krav som Svenska kraftnät ställer. Krav finns bl.a. på att en miljöplan ska upprättas för entreprenaden och att miljöutbildning ska genomföras. Försiktighetsprincipen, 2 kap. 3 miljöbalken Av denna ansökan och av miljökonsekvensbeskrivningen framgår vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas. Arbetet kommer att planeras noggrant för att kunna genomföras under så kort tid som möjligt, vilket är en fördel dels för påverkan på det rörliga friluftslivet och sjöfarten och dels för att det ger bäst förutsättningar för naturen att återhämta sig och återskapa befintliga naturmiljöer. Vad gäller arbetena på land kommer sammanfattningsvis följande åtgärder att vidtas. Inom Natura 2000-området kommer befintlig traktorstig användas som arbetsväg i syfte att minimera påverkan på det känsliga naturområdet. Bredden på arbetsområdet kommer ett begränsas så mycket som möjligt. I samband med grävningsarbetena kommer vegetationsskiktet att lyftas åt sidan för att sedan läggas tillbaka i samband med återställningen. Ytliga organiska jordlager och övriga organiska massor kommer att schaktas upp var för sig och sparas separerade till återställningen. Inga tunga kabeltransporter kommer att ske inom Natura 2000-området. För att minska belastningen och risken för markskador kommer mindre och bandgående grävmaskiner att användas.

11 Vad gäller arbetena till havs kommer sammanfattningsvis följande åtgärder att vidtas. Havsbotten har undersökts noggrant avseende bl.a. känsliga områden, kultur- och fornlämningar och oexploderad ammunition (UXO). För det fall tidigare okända kultur- och fornlämningar påträffas kommer arbetena att stoppas och åtgärder kommer att vidtas enligt kulturmiljölagen (1988:950). För det fall UXO påträffas kommer arbetena att stoppas till dess att föremålet har blivit säkert identifierat och oskadliggjort. Kontakt kommer att ske med berörda myndigheter. Program med säkerhetsåtgärder kommer att upprättas för att säkerställa att inga olyckor sker mellan arbetsfartyg och den fartygstrafik som genomkorsar Öresund. För att garantera säkerheten ytterligare kommer vaktfartyg att användas. Miljöfartyg kommer att finnas i en näraliggande hamn för snabb utryckning för det fall exempelvis utsläpp av olja sker. Produktvalsprincipen, 2 kap. 4 miljöbalken Vid underhåll och reparationer undviker Svenska kraftnät så långt som möjligt att använda kemiska produkter som kan medföra risk för människors hälsa och miljön. Svenska kraftnäts anläggningar innehåller många olika material och ämnen - en del av dem miljöfarliga. Svenska kraftnät arbetar aktivt för att minska utsläppen av sådana ämnen. Exempelvis genomförs årligen åtgärder för att minimera utsläppen av växthusgasen svavelhexaflourid från brytare och gasisolerade ställverk. I de tekniska riktlinjerna TR anges ämnen och material som inte får användas eller som bör undvikas, exempelvis utrustning som innehåller PCB. Entreprenörer som köper material och utrustning skall säkerställa att leverantören lämnar information om denna i samband med försäljningen t.ex. via en miljövarudeklaration. Skador har konstaterats på de sjö- och markkablar som ska bytas ut. Eftersom kablarna innehåller olja finns en risk för oljeläckage i hav och mark. De nya kablarna innehåller inte olja, vilket är positivt ur produktvalssynpunkt. Kraven på vattentäthet och lång livslängd gör att det inte går att undvika blymantlad kabel. Svenska kraftnät är medvetet om att bly har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper och att det av det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö framgår att användning av bly så långt möjligt ska upphöra. Uppgifter om innehåll av farliga ämnen i kabelns material kommer att dokumenteras och finnas tillgängligt fram till dess att kabeln bedöms uttjänt, så att kabeln ska kunna tas om hand på ett säkert sätt. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna, 2 kap. 5 miljöbalken Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet på uppdrag av riksdag och regering. Ett av Svenska kraftnäts uppdrag är att erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet.

12 I syfte att skydda sjökablarna på havsbotten har Svenska kraftnät valt att i första hand använda sig av metoderna grävning, spolning och övertäckning, eftersom dessa metoder bedömts som mest effektiva och skonsamma. Grävning och spolning har valts framför plogning, vilket är positivt ur hushållningssynpunkt, eftersom plogning är mer bränslekrävande än de valda alternativen. Efter att förbindelsen tagits ur drift kommer sjökablarna tas upp och återvinnas. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 miljöbalken Svenska kraftnät anser att valet att förnya den befintliga förbindelsen huvudsakligen i befintlig sträckning medför minsta möjliga intrång och olägenhet. Två alternativa sträckningar söder om befintliga kablar har utretts och avförts på grund av ett befintligt försvarsområde på danskt territorialvatten, där inga nya kablar kan tillåtas. Vidare har ett nordligt alternativ utretts för att klargöra om det skulle innebära några fördelar att lägga kabelförbindelsen norr om Natura 2000-området Domsten-Viken och naturreservatet Grollegrund. Resultatet visade att ett nordligt alternativ skulle innebära en betydligt längre sjöoch markkabelsträcka till en väsentligt högre kostnad, att två ytterligare fornlämningsområden skulle påverkas, att intrånget i naturreservatet Domsten-Viken skulle bli mer omfattande och att avståndet till närmaste bebyggelse skulle bli betydligt kortare. Ur sjötrafikssynpunkt skulle ett nordligt alternativ vara sämre då två separata vattenverksamheter skulle få utföras, en för kabelupptagning och en för kabelnedläggning. Detta skulle öka den totala tiden för entreprenaden betydligt och därmed påverka den hårt trafikerade farleden i Öresund under en längre period. Två olika vattenverksamheter skulle också leda till två tidsperioder och två områden där grumlande arbeten utförs, vilket även är negativt ur miljösynpunkt. Samråd har skett med myndigheter, kommuner, organisationer, allmänheten och enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. En utförlig redovisning av vilka alternativ som undersökts och avförts, samt av de samråd som genomförts framgår av MKB. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser Svenska kraftnät att den planerade verksamheten uppfyller de krav på iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna som framgår av 2 kap. miljöbalken. 9.2 Tillåtlighet enligt 11 kap. 6 miljöbalken Kostnaderna för hela projektet beräknas till cirka miljoner kronor, varav det antas att halva kostnaden avser arbeten i Sverige och på svenskt territorialvatten. Kostnaden för projektet på svensk sida beräknas således uppgå till miljoner kronor.

13 Arbetet med upptagning av befintliga sjökablar och nedläggning av nya sjökablar samt skyddsåtgärder, d.v.s. de delar av projektet som avser vattenverksamhet beräknas uppgå till cirka 40 miljoner kronor. Som redovisats ovan bedöms den sökta verksamheten inte medföra någon skada eller olägenhet av betydelse på allmänna eller enskilda intressen. Svenska kraftnät förvaltar det svenska stamnätet för elkraft och har också systemansvaret för el. Den aktuella kabelförbindelsen är viktig för elförsörjningen både i Sverige och Danmark då förbindelsen möjliggör delning av reserveffekt mellan nätområden vilket är grundläggande för funktionen av elnätet och den gemensamma elmarknaden i södra Sverige och östra Danmark, inte minst i de fall fel eller avbrott uppstår på andra delar av elnätet. Den befintliga kabelförbindelsen uppvisar skador och i takt med att förbindelsen närmar sig sin tekniska livslängd blir den allt känsligare för ytterligare skador som kan leda till avbrott på elförbindelsen. Sammanfattningsvis medför ett kabelbyte en stor samhällsnytta i form av en tryggad elförsörjning i södra Sverige och östra Danmark och en tryggad gemensam elmarknad. Nyttan med den sökta verksamheten är således uppenbar och verksamheten står därför inte i strid med bestämmelsen i 11 kap. 6 miljöbalken. 9.3 Övrigt avseende tillåtligheten Som nämnts ovan under avsnitt 4 står ansökan inte i strid med någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Den sökta verksamheten kommer inte att resultera i att någon miljökvalitetsnorm överträds och står därför inte i strid med bestämmelsen i 2 kap. 7 2 st. miljöbalken. Den sökta verksamheten bedöms slutligen inte strida mot de allmänna eller särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. En anmälan till länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen kommer att göras inför arbetena avseende fornlämningen Allerum 90:1. En anmälan till länsstyrelsens enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen har gjorts för beslut om eventuell marinarkeologisk utredning och eventuell strandnära rekognoscering avseende de potentiellt arkeologiska objekt som har identifierats på havsbotten. Enligt undantagen från reservatsföreskrifterna för Naturreservatet Domsten-Viken och Naturreservatet Grollegrund gäller föreskrifterna inte vid åtgärder i samband med underhåll av befintliga ledningar. Den sökta verksamheten är en underhållsåtgärd och dispens enligt 7 kap. 7 miljöbalken är därför inte erforderlig.

14 10. FÖRSLAG TILL VILLKOR 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Svenska kraftnät angett i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sig i målet. 2. Arbetet inom Natura 2000-området Domsten-Viken ska utföras med försiktighet och begränsas i tid och till ett så litet område som möjligt i syfte att minimera påverkan på det känsliga naturområdet. 3. Vid arbeten inom naturreservatet Grollegrund och naturreservatet Domsten-Viken ska särskild hänsyn tas till den marina miljön. Tidsperioden under vilken grumlande arbeten utförs ska hållas så kort som möjligt. Efter genomfört kabelbyte ska åtgärder vidtas för att underlätta återkolonisation av bottenväxande fauna. 4. Svenska kraftnät ska i de frågor som berör sjötrafikens intressen samråda med Kustbevakningen, lots och Vessel Traffic Service (VTS) Öresund. 5. Svenska kraftnät ska informera Kustbevakningen angående tidpunkt för arbetenas påbörjande och avslutande samt ge fortlöpande information om arbetets fortskridande ur miljöhänseende och sjötrafiksynpunkt. Information ska även ges avseenden vilka fartyg som kommer att användas vid genomförandet av kabelbytet. 6. Svenska kraftnät ska kontakta Kustbevakningen vid utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet eller i de fall det uppstår en överhängande fara för sådana utsläpp eller olyckor. 7. Svenska kraftnät ska upprätta beredskap för att hantera en situation där oexploderad ammunition (UXO) påträffas under arbetets gång, då arbetet kommer att stoppas och kontakt kommer att ske med Försvarsmakten, polis, Kustbevakning och VTS Öresund. 8. Uppgifter om innehåll av farliga ämnen i ledningens material ska dokumenteras och finnas tillgängliga, så att säker återvinning kan ske då ledningen bedöms uttjänt. 11. GENOMFÖRDA SAMRÅD Samrådsprocessen beskrivs i MKB och redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, bilaga 11 i MKB. Samråd har skett med länsstyrelsen, Helsingborgs stad, övriga statliga myndigheter, föreningar, enskilda som kan antas bli särskilt berörda och allmänheten. Samrådet har således riktats till en utökad krets. Samrådet påbörjades den 23 april 2014 och annonserades i Helsingborgs Dagblad den 28 april och 5 maj Samrådsunderlaget skickades ut till berörda och under samrådstiden hölls samrådsunderlaget tillgängligt på Svenska kraftnäts hemsida. Samrådet pågick till den 5 juni Särskilda avstämningsmöten har hållits med länsstyrelsen angående vattenverksamheten och Natura 2000-prövningen. Länsstyrelsen har beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bilaga 10 i MKB.

15 12. TIDPLAN Kabelbytet kommer att utföras under våren och sommaren Drifttagning av kablarna beräknas ske efter utfört utbyte, dvs. sommaren Vår och sommar är den tid som är bäst lämpad för arbetena av flera anledningar. Kabelförbindelsen har minst kapacitetsefterfrågan under vår och sommar och genom att arbetena utförs under denna period säkerställs att driftsavbrottet får minst påverkan på elmarknaden och elförsörjningen i Sverige och Danmark. Väder-, vind- och vågförhållanden har stor betydelse för huruvida arbeten till sjöss kan utföras på ett tillfredsställande och säkert sätt. Att utföra arbetena under vår och sommar ger bäst förutsättningar för att hålla tidplaner och minimera risken för avbrott i arbetena p.g.a. otjänligt väder. En bra tid för grävning i havsbotten är under tidig vår när syrehalten är hög och då mängden alger som driver med strömmarna är låg. Som framgår av MKB och den därtill bifogade marinbiologiska utredningen (bilaga 15 i MKB) är vår och sommar också en viktig period för områdets växt- och djurliv, då området exempelvis utgör en viktig lek- och uppväxtlokal för många fiskarter samt då bottenlevande vegetation är känslig under tillväxtperioden. Den samlade bedömningen är dock att kabelbytet inte bedöms få några bestående effekter på havslevande vegetation då återkolonisering bedöms kunna ske. Inte heller kommer effekterna på djur- och fiskbeståndet bli bestående. Vidare framgår att utföranden av arbetena, oavsett tidsperiod, bör ske under en så kort tid som möjligt för att minska områdets exponering mot de marina aktiviteterna. Genom att förlägga arbetena under vår och sommar kommer den totala genomförandetiden för arbeten till sjöss hållas så kort som möjligt, vilket är positivt ur miljö-, fiske- och sjöfartsynpunkt samt för friluftslivet i området. Svenska kraftnät hemställer att arbetstiden bestäms till fem år från den dag domen vunnit laga kraft. 13. MOTSTÅENDE INTRESSEN Svenska kraftnät bedömer att den sökta verksamheten, med iakttagande av föreslagna villkor, endast i ringa omfattning kan komma att påverka allmänna eller enskilda intressen. Någon skada med anledning av planerad vattenverksamhet förväntas inte uppstå. Om sådan skada ändå skulle uppkomma kan den hanteras inom ramen för anmälan om oförutsedd skada. Kabelsträckningen kommer att beröra enskilt vattenområde tillhörande en fastighet som ägs av Naturvårdsverket samt allmänt vattenområde. Arbetet förväntas inte medföra någon olägenhet som inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig för andra fastighetsägare än de som är direkt berörda av verksamheten.

16 16 De fastighetsägare som bedöms komma att beröras av den sökta verksamheten redovisas i sakägarförteckningen, bilaga 7. Vattenområdet strax söder om kabelsträckningen utgörs av en samfällighet med 42 delägande fastigheter. Det är inte klart när samfälligheten bildades och till vilket syfte. I ett protokoll angående laga delning av samfälld mark från 1922 finns en referens till samfällighetens existens så tidigt som år Någon samfällighetsförening finns inte. På vattenområdet finns en badplats som ligger cirka 711 meter söder om befintlig kabelförbindelse. Cirka 1196 meter söder om befintlig förbindelse finns en brygga. En småbåtshamn samt en badbrygga är belägna cirka meter söder om befintligt förbindelse. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte medföra någon olägenhet som inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig för de fastigheter och den samfällighet som är belägna söder om kabelstråket. Denna bedömning grundar sig på att arbetena kommer att utföras på ett sådant avstånd från badplatsen, bryggan, småbåtshamnen och badbryggan att någon skada eller olägenhet inte kommer att uppstå, att arbetstiden för vattenverksamheten är kort och att driftskedet inte förväntas medföra någon påverkan. Cirka 564 meter norr om kabelsträckningen finns ett antal strandnära fastigheter, vilka inte har något vattenområde. Dessa fastigheter bedöms inte heller påverkas av någon olägenhet som inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig. Arbetena med kabelbytet till havs kommer tillfälligt att begränsa allmänhetens möjlighet att nyttja vattenområdet intill arbetsflottar eller kabelfartyg. Arbetena vid förläggningen av landkabel kommer temporärt påverka den allemansrättsliga tillgängligheten till stranden. Allmänhetens möjlighet att korsa det öppna kabelschaktet kommer dock att säkerställas genom tillfälliga gångpassager. 14. ÖVRIGT Som aktförvarare föreslås Ann-Marie Scholander, Helsingborgs stad, Stadsledningsförvaltningen, Rådhuset, Helsingborg. Kungörelser kan lämpligen införas i Helsingborgs Dagblad med Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten. Som sammanträdeslokal föreslås Helsingborgs tingsrätt.

17 17 Bilagor 1. Karta över ledningens sträckning 2. Karta över landanslutningen, Kristinelund 3. Kammarkollegiets rådighetsmedgivande 4. Naturvårdsverkets rådighetsmedgivande 5. Teknisk beskrivning 6. Miljökonsekvensbeskrivning 7. Sakägarförteckning 8. Fullmakt 9. Delegationsordning