Analysplan 2015 Analysplan 2015 Myndigheten för vårdanalys

Transkript

1 Analysplan 2015

2 Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Analysplanen finns även publicerad på Beställning av Vårdanalys tryckta publikationer: Box 6070, Stockholm Myndigheten för vårdanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2015 ISBN

3 Analysplan 2015 Myndigheten för vårdanalys

4

5 Innehåll Förord... 5 Myndigheten för vårdanalys... 7 Vi vill uppnå... 7 Vårt bidrag... 7 Vi gör...8 Våra utgångspunkter... 9 Tre områden Analysområden...13 Aktuell respons Regeringsuppdrag Om Analysplan Omvärldsanalys Trender som påverkar vården och omsorgen...21 Konsekvenser av trenderna Analysområden Olika lösningar för jämlik vård Jämlik tandvård Framtidens omsorgsalternativ Värdet av en samordnad vård och omsorg Vårdvalets konsekvenser Integritet i den digitala vården Aktuell respons Regeringsuppdrag...51 Referenser Vårdanalys tidigare publikationer Analysplan

6

7 Förord Myndigheten för vårdanalys överlämnar härmed 2015 års Analysplan till regeringen. Analysplanen är framtagen i dialog med myndighetens patientråd. Ärendet har beslutats av myndighetens styrelse. Utvecklingsansvarig Jesper Olsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har analys chefen Christofer Montell och chefsjuristen Karin Nylén deltagit. Myndigheten för vårdanalys Stockholm den 17 december 2014 Anders Anell Ordförande Eva Fernvall Styrelseledamot Mef Nilbert Styrelseledamot Karin Tengvald Styrelseledamot Fredrik Lennartsson Myndighetschef Analysplan

8

9 Myndigheten för vårdanalys Enligt förordning (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård analys (Vårdanalys) har myndigheten till uppgift att följa upp och analysera verk samheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården samt i gränssnittet mellan vård- och omsorg ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. VI VILL UPPNÅ Vårdanalys vill öka vårdens och omsorgens värde för patienter, brukare och medborgare samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Ökat värde handlar om att bidra till utvecklingen av centrala aspekter som till exempel hälsan i befolkningen, kvaliteten i tjänsterna, effektiviteten i systemet, jämlikheten mellan befolkningsgrupper och geografiska regioner samt förtroendet hos befolkningen. Vi vill också bidra till ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem som är attraktivt att arbeta inom och där ny kunskap och innovativa lösningar kommer patienter och brukare till del. VÅRT BIDRAG Vi bidrar till utveckling genom att skapa faktabaserade beslutsunderlag i frågor av nationell betydelse. Underlagen påverkar utvecklingen på flera sätt. Till exempel genom att bistå regeringens, myndigheters och huvudmännens beslutsfattande, genom att den offentliga debatten vitaliseras eller att våra underlag på annat sätt påverkar viktiga aktörer. Vårdanalys strävar efter att vara en vital, oberoende och konstruktiv myndighet som påskyndar den nationella utvecklingen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Analysplan

10 Myndigheten för vårdanalys VI GÖR Vårdanalys arbete bygger på tre kompletterande ansatser. Avsikten är att på ett konstruktivt sätt lyfta problem och möjligheter samt ge rekommendationer om hur vården och omsorgen kan vidareutvecklas. Utvärdering av reformer och satsningar Vi utvärderar genomförandet och effekterna av nationella reformer och satsningar för dem de ytterst är till för patienter, brukare och medborgare. Många gånger rör det sig om statliga reformer och insatser för att förbättra situationen för en viss målgrupp eller en viss kvalitetsdimension i vården och omsorgen, men det kan också handla om att utvärdera andra större initiativ som drivs av kommuner och landsting. Vi strävar efter att ge rekommendationer om hur reformer och satsningar kan utvecklas för att på ett bättre sätt komma patienterna och brukarna till del. Problembaserad analys och granskning Problembaserade analyser och granskningar tar sin utgångspunkt i vårdens vardag där patienter/brukare, närstående, professioner och stödsystem möts. Vi identifierar och utgår från områden där det finns en förbättringspotential. Områden kan till exempel uppmärksammas genom förslag från myndighetens patientråd eller allmänheten, genom analyser av vårdstatistik eller som gensvar på samhällshändelser och debatter. Strukturerade jämförelser I flera av våra uppdrag genomförs strukturerade jämförelser av vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet. Det finns i dag data som möjliggör jämförelser mellan exempelvis enheter, regioner och länder. Vi använder sådana data för att identifiera potentiella förbättringsområden. Vi strävar också efter att identifiera framgångsfaktorer vad kan vi lära av dem som presterar bäst resultat? 8 Analysplan 2015

11 Myndigheten för vårdanalys Vi vill uppnå: Ökat värde för patienter, brukare och medborgare i ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem VÅRA UTGÅNGSPUNKTER VI GÖR VÅRT BIDRAG Beslutsunderlag i nationellt angelägna frågor Utvärderingar av reformer och satsningar Problembaserad analys och granskning Strukturerade jämförelser Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Oberoende och sektorskompetens VÅRA UTGÅNGSPUNKTER Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Vi strävar efter att patient- brukar- och medborgarperspektivet ska genomsyra alla våra analyser och granskningar. Det innebär att vi försöker betrakta vårdoch omsorgssystemet ur dessa synvinklar snarare än statens, huvudmännens, verksamheternas eller professionernas. Det innebär också att vi i valet av analyser tar huvudsaklig utgångspunkt i värden och frågeställningar som är viktiga för patienter, brukare och medborgare. Genom ett sådant synsätt hoppas vi kunna förmedla nya insikter om hur vården och omsorgen kan utvecklas. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Av särskild betydelse är myndighetens patientråd, som består av företrädare för patient- och brukarorganisationer, enskilda patienter och patientnämnder. Patientrådet är rådgivande till myndighetens styrelse och har till främsta uppgift att identifiera och föreslå angelägna områden och frågor för analys och granskning. Analysplan

12 Myndigheten för vårdanalys Oberoende och sektorskompetens Vårdanalys är oberoende på det sättet att vi enbart har i uppgift att följa upp och analysera. Vi arbetar därmed inte med att genomföra regeringens och riksdagens politik, ta fram riktlinjer, lagstiftning, genomföra tillsyn eller andra aspekter av vårdens och omsorgens drift. Det gör det möjligt för oss att självständigt och sakligt analysera och granska hela vård- och omsorgssystemet, det vill säga kedjan från regeringsbeslut, lagstiftning, myndigheters och huvudmäns agerande till resultat för patienter, brukare och medborgare. Vårdanalys är också oberoende genom att vi själva formulerar vilka analyser och granskningar som ska genomföras inom ramen för myndighetens anslag. Vården och omsorgen är komplexa och mångfacetterade verksamheter. Därför är en djup sektorskompetens en förutsättning för att kunna genomföra analyser och granskningar som är användbara och av god kvalitet. Merparten av våra utredare är forskarutbildade inom ämnen såsom hälsoekonomi, hälsoinformatik eller medicinsk ledning och organisation. 10 Analysplan 2015

13 Myndigheten för vårdanalys Analysplan

14

15 Tre områden Myndighetens analysverksamhet består av tre områden. Den egeninitierade verksamheten bedrivs inom de två första: Analysområden och Aktuell respons. Härutöver ger regeringen Vårdanalys specifika uppdrag, vilka hanteras inom området Regeringsuppdrag. I respektive område drivs arbetet utifrån de tre ansatserna problembaserad analys och granskning, reformutvärderingar och strukturerade jämförelser. Problembaserad analys och granskning Reformutvärderingar Strukturerade jämförelser Analysområden Aktuell respons Regeringsuppdrag ANALYSOMRÅDEN Vårdanalys väljer självständigt ett antal övergripande områden inom vilka vi vill bidra långsiktigt. Arbetet inom ett analysområde bedrivs i cirka 2 4 år. Processen för att identifiera analysområden bygger på en systematisk omvärldsbevakning och dialog med myndighetens patientråd. Ett analysområde kan prioriteras om det Analysplan

16 Tre områden uppfattas som relevant av patienter, brukare och medborgare bedöms vara ett betydelsefullt ämne för beslutsfattare på 1 5 års sikt är ett viktigt område, genom att det är särskilt angeläget (exempelvis hög allvarlighetsgrad eller om det berör utsatta grupper), berör ett stort antal individer och/eller är av stor ekonomisk betydelse. Avsikten med analysområdena är att ange inriktningen för Vårdanalys arbete. De specifika projekten som ska drivas preciseras i myndighetens verksamhetsplan. AKTUELL RESPONS Inom Aktuell respons genomförs analyser av frågor som har hög aktualitet och relevans. Genom en kontinuerlig omvärldsbevakning och förslag från patientrådet, allmänheten och patienter identifierar vi frågeställningar och har möjlighet att med kort varsel initiera och genomföra analyser och granskningar. REGERINGSUPPDRAG Utöver den egeninitierade verksamheten får Vårdanalys särskilda uppdrag av regeringen. Regeringen beslutar löpande om nya uppdrag och ändringar i befintliga uppdrag. 14 Analysplan 2015

17 Tre områden Analysplan

18

19 Om Analysplan 2015 Vårdanalys ska varje år ge regeringen en analysplan som beskriver inriktingen för den egeninitierade verksamheten. Arbetet med att ta fram analysplanen för 2015 inleddes med en omvärldsanalys. Den omfattade bland annat att sammanfatta policyrelevanta dokument samt intervjuer och workshops med ett hundratal personer inom sektorn. Genom processen har därmed angelägna frågor diskuterats med företrädare för patienter och brukare, kommuner och landsting, professioner, näringslivet, myndigheter, Regeringskansliet och universitet. Utifrån omvärldsanalysen utarbetade Vårdanalys tillsammans med patientrådet ett stort antal förslag på tänkbara analysområden. De olika förslagen har prioriterats utifrån myndighetens principer för analysområden (se ovan) och kontinuerligt stämts av med myndighetens patientråd och anställda. Inriktningen på arbetet har beslutats av Vårdanalys styrelse. Analysplanen disponeras genom att först beskriva viktiga trender och deras konsekvenser för vård och omsorg. Därefter presenteras de analysområden som valts i relation till omvärldsanalysen. Avslutningsvis redovisas den pågående verksamheten inom aktuell respons och aktuella regeringsuppdrag. Analysplan

20

21 Om Analysplan 2015 Analysplan

22

23 Omvärldsanalys TRENDER SOM PÅVERKAR VÅRDEN OCH OMSORGEN Svensk hälso- och sjukvård utmanas ständigt av olika trender som förväntas ha betydelse för hur vården genomförs och organiseras. Vi presenterar här trender som bedöms vara av stor vikt ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv och resonerar om möjliga konsekvenser av dessa. Beskrivningarna är en bakgrund till Vårdanalys val av analysområden. Ökad globalisering Information, varor, tjänster, teknik och kulturer rör sig i allt större utsträckning över nationsgränser och mellan organisationer och individer. Utvecklingen främjar ett ökat globalt kunskapsutbyte som öppnar möjligheter till nya samarbeten och ökar utvecklingstakten av nya tjänster och produkter. Detta gäller i allra högsta grad även inom vården och omsorgen. Till exempel har medborgarnas möjligheter att välja vård i hela landet liksom inom EU stärkts, och olika former av konkurrensutsättning har öppnat upp för internationella aktörer inom omsorgen, apoteksmarknaden och öppenvården. Forskning och nya medicinska innovationer växer ofta fram i multinationella miljöer. Den ökade globaliseringen innebär vissa utmaningar men även ökade möjligheter till innovation. Den demografiska utvecklingen Allt fler människor lever allt längre. Det är en positiv utveckling med flera förklaringar. Det handlar exempelvis om bättre levnadsförhållanden, insatser för att förebygga olyckor och ohälsosamma levnadsvanor samt att vården Analysplan

24 Omvärldsanalys blir allt bättre på att diagnostisera och behandla sjukdomar. Den positiva utvecklingen medför även nya demografiska utmaningar i vården. Andelen personer över 65 år beräknas öka med 41 procent från 2009 till 2035, vilket får genomslag i såväl en försämrad försörjningskvot (figur 1) som i ett ökat kostnadstryck inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen (SKL 2010). Den demografiska utvecklingen utmanar även vårdens kompetensförsörjning. Både genom ökade pensionsavgångar och genom ökad konkurrens om den befintliga arbetskraften. Utvecklingen kan leda till en framtida kompetensbrist inom olika specialiteter som till exempel geriatriker och specialiserade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2013). Figur 1. Invånare år i tusental samt försörjningskvot i procent år Försörjningskvoten speglar andelen invånare i åldern år av totalbefolkningen. Procent 60 Tusental År Försörjningskvot, procent Antal år, tusental Källa: SKL Den ökade medellivslängden innebär också att en större del av befolkningen hinner utveckla kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar som följer av livsstil och ett normalt åldrande (figur 2). Till exempel står redan i dag kroniskt sjuka personer för procent av sjukvårdskostnaderna, 75 procent av läkemedelskostnaderna samt en majoritet av kostnaderna för ersättning vid sjukfrånvaro. Samsjuklighet är vanligt förekommande och dessa patienter har ofta ett betydande vårdbehov och träffar flera olika vårdgivare (Vårdanalys 2014d). 22 Analysplan 2015

25 Omvärldsanalys Figur 2. Befolkningens fördelning i ett landsting efter antal kroniska diagnoser. Ingen vårdkontakt 26 Ingen kronisk diagnos 1 kronisk diagnos kroniska diagnoser 10 3 kroniska diagnoser 4 kroniska diagnoser 25% av befolkningen kroniska diagnoser 2 > 5 kroniska diagnoser 2 Totalt Procent Källa: Vårdanalys 2014d. Ökad urbanisering En allt större andel av Sveriges befolkning bor i tätorter medan glesbygden avbefolkas i allt högre utsträckning. Ofta är det personer i arbetsför ålder som väljer att flytta från landsbygden. Färre invånare i glesbygdsområden innebär minskade skatteunderlag och skapar därmed svårigheter för kommunernas och landstingens finansiering av vård och omsorg. I landsting med små patientunderlag blir det även alltmer utmanande att upprätthålla en hög konkurrenskraft avseende verksamhetsutveckling och forskning. Även utmaningarna kring vårdens kompetensförsörjning är särskilt stora i län med krympande befolkning (Socialstyrelsen 2013). Nya möjligheter till diagnostik och behandling Nya behandlingar, läkemedel och teknologi utvecklas i hög takt. Såväl innovativa behandlingsmetoder, mediciner och medicinsk teknologi som nya arbetssätt har stor potential att öka vårdens kvalitet och effektivitet. Utöver att bidra till en bättre vård och omsorg kan utvecklingen även leda till ökade kostnader. Det gäller till exempel genom att nya diagnos- och behandlingsmetoder kan erbjudas till nya stora patientgrupper eller att gamla metoder fortsätter att användas parallellt med att nya effektivare metoder introduceras. Även om de nya metoderna är mer kostnadseffektiva i sig kan därför vårdens totalkostnader komma att öka. Analysplan

26 Omvärldsanalys Förskjutningar i förväntningar Vi ser en allmän förbättring av standarden och utbildningsnivån i samhället. Hälso- och friskvårdsbranschen expanderar då allt fler personer lägger mer tid och är villiga att spendera mer pengar på sin egen hälsa. Befolkningen erbjuds en allt högre servicegrad inom såväl privat som offentlig sektor. Som en följd av den allmänna serviceutvecklingen ökar även invånarnas krav och förväntningar på att vård och omsorg ska erbjuda samma grad av snabb het och service som andra branscher (Vårdanalys 2013a). Även kraven på vårdens kvalitet ökar i takt med att allt fler har högre utbildning, liksom att information om resultat och vad som är möjligt att göra blir alltmer lättillgänglig. Utvecklingen stärks av att nya forum för interaktion och informationsutbyte mellan patienter utvecklas. Vi ser en ny grupp av pålästa patienter och brukare som har allt högre krav på bemötande, individuali sering, kvalitet och tillgång till vård och omsorg. Parallellt med att förväntningarna generellt ökar sker en diversifiering av förväntningar. Det beror bland annat på förväntningar om en alltmer individualiserad vård liksom på de stärkta multikulturella inslagen och ökande socioekonomiska skillnader. Ökad kunskapsutveckling och komplexitet Den medicinska kunskapen har aldrig ökat i så snabb takt som nu. Varje år tillkommer över en miljon vetenskapliga artiklar i den medicinska databasen Medline, som i dag består av över 24 miljoner artiklar. Den snabba kunskapsutvecklingen tvingar fram nya specialiteter och subspecialiteter för att professionerna ska ha en möjlighet att hålla sig uppdaterade inom sitt kunskapsområde. Detta är en av flera anledningar till att antalet aktörer inom vården ökar. Fler aktörer innebär ökad komplexitet och konsekvenserna för patienterna är att vården blir alltmer fragmenterad och svårnavigerad, framför allt för personer med komplexa sjukdomstillstånd och flera diagnoser. Dessa patienter måste i många fall ha kontakt med en rad olika specialister, vilket försvårar effektiva och samordnade vårdprocesser och riskerar att helhetsbilden av patientens sjukdom och hälsa förloras (figur 3) (Vårdanalys 2014d). 24 Analysplan 2015

27 Omvärldsanalys Figur 3. Antal besökta kliniker för personer med kronisk sjukdom under 2011, fördelat på de individer som har högst sjukvårdskostnader respektive samtliga med kronisk sjukdom. 1 diagnos 2,5 6,1 2 diagnoser 3,3 7,4 > 2 diagnoser 4,5 9, De 1% som har högst sjukvårdskonsumtion av individer med kronisk sjukdom Antal Samtliga personer med kronisk diagnos Källa: Vårdanalys 2014d. Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik skapar nya möjligheter till interaktion mellan aktörer och med patienter, till att hantera data, till att samordna vården ur patientens perspektiv och härigenom till att stärka hälsoutvecklingen. Utvecklingen skapar möjligheter att öka vårdens effektivitet och kvalitet. Smarta elektroniska beslutsstöd kan tillåta läkare att snabbt ställa diagnos eller förskriva behandling utifrån den senaste forskningen. Ökad tillgång på patientnära ehälsotjänster och appar sätter tryck på vårdens utveckling och kan möjliggöra kontinuerlig patient-läkarkontakt samt uppföljning av sjukdomstillstånd och behandlingsresultat utan fysiska möten. Insamling av stora mängder data skapar förbättrade förutsättningar för behandling, utveckling och forskning med mera. Teknologin existerar redan och efterfrågan och kraven på smarta hälsotjänster från såväl professionen som patienterna ökar. Trots detta är utnyttjandet av den nya tekniken inom hälso- och sjukvården fortfarande lågt och utvecklingen hindras av en rad utmaningar (Vårdanalys 2013a). Exempelvis är dagens it-system inom vård och omsorg inte anpassade efter användarnas behov (figur 4). Det saknas även en sammanhållen it-infrastruktur vilket gör delning, synkronisering och användning av data komplicerat. Analysplan

28 Omvärldsanalys Figur 4. Andelen läkare i primärvården som använder elektronisk journal och vilken funktionalitet journalen har, definierat som förekomsten av minst två av följande stöd funktioner: förskriva recept, ta fram information om en patient, ta fram information om en grupp patienter, medicinskt beslutsstöd. Procent Norge Frankrike Tyskland Kanada Schweiz Sverige USA Nederländerna Nya Zeeland Australien Storbritannien Har elektronisk journalföring Grad av funktionalitet Källa: Vårdanalys 2013a. KONSEKVENSER AV TRENDERNA Några betydelsefulla trender har beskrivits: Ökad globalisering, den demografiska utvecklingen, ökad urbanisering, nya möjligheter till diagnostik och behandling, förskjutningar i förväntningar, ökad kunskapsutveckling och komplexitet samt utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik. Alla trenderna har det gemensamt att de innebär både möjligheter och utmaningar. Trenderna samverkar och förstärker också varandra. Till exempel medför nya möjligheter till diagnostik och behandling att det är möjligt att hjälpa allt fler, men de bidrar även till att ytterligare höja förväntningarna och kraven på vården och omsorgen. Gapet mellan vad som görs och förväntningarna på vad som borde göras riskerar att växa, vilket kan leda till minskat förtroende för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Vidare har trenderna det gemensamt att de är svåra att påverka. För att skapa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård behöver därför vården och omsorgen förhålla sig till trenderna genom att anpassa sig och dra nytta av dem. Nedan beskrivs fem konsekvenser som följer av vårdens förmåga att hantera trenderna. 26 Analysplan 2015

29 Omvärldsanalys Finansieringsgap med ökade skillnader i vården som följd Ny teknologi och ökade krav och förväntningar på vården förväntas bidra till effektiviseringar, men även driva upp kostnaderna för hälso- och sjukvården. Under ökade kostnaderna för välfärdstjänster cirka 1 procent mer per år än vad som kan förklaras av den demografiska utvecklingen. Trenden beräknas fortsätta. Högre vårdkonsumtion och kostnader i kombination med en mer utmanande försörjningskvot innebär att vårdens kostnader ökar snabbare än resurserna. Det finns tre huvudstrategier för att möta detta finansieringsgap: minskade kostnader genom ett stärkt effektiviseringsarbete, ransonering av vård samt ökad finansiering genom höjda avgifts- och skatteuttag eller försäkringslösningar. Samtliga handlingsalternativ riskerar att påverka tillgången till en god och jämlik vård. Vi ser redan i dag tendenser där vissa behandlingar och läkemedel inte finansieras av hälso- och sjukvården. Till exempel ökar förekomsten av receptläkemedel som säljs utanför läkemedelsförmånerna. Detta begränsar tillgången för resurssvaga grupper. Finansieringsproblemet förväntas bli särskilt stort för landsting med en stor andel äldre. Sammantaget riskerar detta att leda till ökade regionala skillnader i vårdens kvalitet och utbud, framför allt gällande den högspecialiserade vården. Trenderna riskerar därmed att förstärka de skillnader som redan finns. Ökade sociala hälsoskillnader Totalt sett förbättras hälsan i befolkningen och medellivslängden ökar, men det finns betydande hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen 2014). Till exempel är medellivslängden lägre för personer med enbart grundskoleutbildning än för personer med eftergymnasial utbildning. Dessutom har skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder fördubblats de senaste 20 åren mellan kvinnor med grundskoleutbildning och kvinnor med eftergymnasial utbildning (figur 5). Personer som är socio ekonomiskt utsatta och utlandsfödda uppger att de har en sämre tandhälsa än befolkningen i övrigt. Även riskfaktorer såsom rökning och övervikt är relaterade till socioekonomisk utsatthet. Mot denna bakgrund uppmärksammas i allt större utsträckning hälso- och sjukvårdens roll och ansvar att arbeta för en jämlik hälsa i befolkningen (Socialstyrelsen 2014). Utvärderingar indikerar att det finns stor förbättringspotential på området (Vårdanalys 2014e). Analysplan

30 Omvärldsanalys Figur 5. Förväntad återstående medellivslängd för kvinnor vid 30 års ålder efter utbildningsnivå, år Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Källa: Socialstyrelsen Behov av förbättrad samordning och kontinuitet Den ökande komplexiteten och de förändrade patientunderlagen ställer nya krav på anpassning av vården och omsorgen. Vårdens organisation och styrning i stuprör är dock inte anpassad till dessa förhållanden. Problematiken är framför allt stor kring multisjuka som behöver insatser och stöd från flera håll. Patienter med komplexa sjukdomar upplever ofta att ingen tar ett helhetsansvar för deras vård och att de själva måste koordinera sina vårdkontakter (Vårdanalys 2014d). En samordnad vård mellan olika insatser och vårdnivåer har under en längre tid varit ett centralt problem för vården och omsorgen (figur 6). Flera utmaningar har identifierats. Det handlar till exempel om för svagt fokus på patienten, att vården inte arbetar tillräckligt förebyggande och brister i informationshanteringen. Bristande samordning riskerar att resultera i sämre hälsoutfall, ökat vårdbehov och högre sjukvårdskostnader. 28 Analysplan 2015

31 Omvärldsanalys Figur 6. Svar på frågan Hur ofta hjälper din ordinarie läkare eller någon på din läkares praktik till att koordinera eller planera den vård du får från andra läkare och ställen? i den internationella undersökningen International Health Policy Sverige 2013 Sverige Australien Kanada Frankrike Tyskland Nederländerna Nya Zeeland Norge Schweiz Storbritannien USA Procent Alltid/Ofta Ibland/Sällan/Aldrig Vet ej/vägrar svara Källa: Vårdanalys 2014e. Behov av ökad patientcentrering Flera internationella undersökningar har visat att Sverige ligger efter andra länder när det handlar om att möta patienternas förväntningar om en patientcentrerad vård (figur 7). Det finns exempelvis betydande brister när det gäller vårdens förmåga att aktivt involvera patienten i sin egen vård. Ofta saknas tillräcklig information, utbildning och tillräckligt stöd för att patienterna ska kunna vara aktiva medaktörer i sin vårdprocess. Patienten har traditionellt sett haft en passiv roll i vården och troligen krävs det ett skifte i kultur och attityder inom professionen för att möjliggöra en högre grad av patientinvolvering. Ökad patientkraft kan innebära stora möjligheter och fördelar för vården. En högre grad av patientinvolvering i den egna vårdprocessen är i många fall kopplat till bättre hälsoutfall och lägre vårdkostnader (Vårdanalys 2012b). Starka och utbildade patientgrupper kan även vara en viktig drivkraft och informationskälla för innovativt utvecklingsarbete och utformning av vårdtjänster. Vårdens förmåga att anpassa sig till pågående förändringar är avgörande för hur väl dessa möjligheter kan tas till vara. Analysplan

32 Omvärldsanalys Figur 7. Andel som svarat alltid på frågan När du behöver vård eller behandling, hur ofta brukar din ordinarie läkare eller den medicinska personalen du träffar (se nedan) i den internationella undersökningen International Health Policy Sverige Australien Kanada Frankrike Tyskland Nederländerna Nya Zeeland Norge Schweiz Storbritannien USA Procent uppmuntra dig att ställa frågor? förklara saker på ett sätt som är lätt att förstå? Källa: Vårdanalys 2014e. Krav på högre förändringstakt Vårdens värde skapas där patienter och brukare, närstående, professioner och stödsystem möts. En långsiktigt hållbar vård och omsorg tar därför sin utgångspunkt i att förändra det som görs i vardagen. Det finns många hinder för vårdens utveckling. Det kan till exempel handla om den till delar traditionella och konserverande kulturen men även om otillräckliga och förlegade it-system, ersättningssystem, ledarskapets prioriteringar och brist på kunskap om hur man förändrar system. Detta bidrar till att innovationer, nya behandlingar, arbetssätt, teknologi och ehälsolösningar inte utnyttjas till sin fulla potential. Vårdens bristfälliga it-utveckling leder till brister i vårdens effektivitet och kvalitet. Svårigheterna att dela journaldata mellan vårdgivare är ett exempel som medför utmaningar för samordningen av vårdinsatser, vilket i sin tur riskerar att leda till sämre vårdkvalitet och högre kostnader. Bristande synkronisering av data innebär även en ineffektiv användning av vårdens resurser då det leder till dubbelarbete (Vårdanalys 2013a). Utöver tekniska brister finns flera barriärer mot en effektiv ehälsoutveckling. Bland annat har arbetet setts som en teknikfråga snarare än en verksamhetsfråga. Det har lett till att professionerna och patienterna inte varit delaktiga 30 Analysplan 2015

33 Omvärldsanalys i utvecklingen i tillräckligt hög grad. Detta har bidragit till uteblivna effektiviseringsvinster som i sin tur ytterligare förstärkt huvudmännens och statens ovilja att göra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Att identifiera och minimera de hinder som finns för vårdens och omsorgens utveckling är avgörande för förmågan att anpassa sig efter de trender som redovisats. Analysplan

34

35 Omvärldsanalys Analysplan

36 Omvärldsanalys 34 Analysplan 2015

37 Analysområden Sammanfattningsvis leder de trender som identifierats till betydande utmaningar, men även stora möjligheter för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Trenderna handlar om finansieringsgap med ökade skillnader i vården som följd, ökade sociala hälsoskillnader, behov av förbättrad samordning och kontinuitet, behov av ökad patientcentrering samt krav på högre förändringstakt. Vårdens förmåga att hantera och anpassa sig till de pågående trenderna kommer vara avgörande för vilka konsekvenser de får för hälso- och sjukvårdens förmåga att leverera en god och jämlik vård i framtiden. Baserat på utgångspunkterna i omvärldsanalysen har Vårdanalys identifierat sex analysområden med hög relevans för patienter, brukare och medborgare. De har bäring på centrala delar av hälso- och sjukvården, omsorgen och tandvården och är utformade för att adressera grundorsaker till problem. De sex analysområdena är: 1 Olika lösningar för jämlik vård Hur kan vården anpassa sig efter patienters skilda förutsättningar? 2 Jämlik tandvård Hur kan vi uppnå en mer jämlik tandvård? 3 Framtidens omsorgsalternativ Vilka omsorgsalternativ bör prioriteras ur ett brukar- och medborgarperspektiv? 4 Värdet av en samordnad vård och omsorg Hur kan vården möta behoven av en samordnad vård och omsorg? 5 Vårdvalets konsekvenser Vilka konsekvenser har vårdvalssystemen medfört ur ett patient- och medborgarperspektiv? 6 Integritet i den digitala vården Hur värderar patienter och allmänheten den personliga integriteten när den ställs mot andra värden? Analysplan

38 Analysområden 1 OLIKA LÖSNINGAR FÖR JÄMLIK VÅRD Hur kan vården anpassa sig efter patienters skilda förutsättningar? Oavsett vem man är och var man bor ska varje enskild person, patient och närstående känna sig trygg i att ha tillgång till god vård. Därför är en jämlik vård angeläget ur ett patient- och befolkningsperspektiv. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, födelseland, sexuell läggning, etnisk eller religiös tillhörighet. Med detta menas inte identisk vård till alla utan att vården behöver anpassa sig och hantera individens uttalade och underförstådda behov och önskemål. Här blir en av vårdens utmaningar att manövrera och prioritera i spänningsfältet mellan vad patienten vill ha och vad den behöver. Det finns många skillnader i vårdens resultat och genomförande, men det är bara skillnader som inte kan förklaras av till exempel medicinskt motiverade överväganden eller andra legitima skäl, som är ojämlik vård. Utvärderingar av hälso- och sjukvården indikerar att vården inte når fram till målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen (Socialstyrelsen 2011, Vårdanalys 2014a). Mycket tyder på att skillnader mellan befolkningsgrupper i många fall kan vara större än geografiska skillnader. Till exempel visar måttet på undvikbar slutenvård att det är mer än dubbelt så vanligt för lågutbildade än för högutbildade att få vård på sjukhus för diagnoser som primärvården förväntas kunna sköta. Denna typ av skillnader leder både till ökat lidande och till onödiga kostnader för samhället. Även när det gäller specifika och enskilda åtgärder som läkemedelsbehandling eller operationer finns det betydande skillnader mellan grupper. Exempelvis får kvinnor med hjärtsvikt vissa typer av rekommenderade läkemedel i lägre utsträckning än män, och utlandsfödda och lågutbildade får i lägre grad blodförtunnande läkemedel efter stroke. Psykiskt sjuka patienter får ofta sämre vård för kroppsliga åkommor än andra. De behandlas till exempel inte med ballongutvidgning i samma utsträckning som andra patienter efter akut hjärtinfarkt. Fokus för Vårdanalys arbete En viktig förklaring till omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande är att vården inte i tillräcklig mån förmår anpassa verksamheterna efter individers och gruppers behov. Avgörande för att utveckla denna förmåga är att det finns strukturer som stödjer att vård, behandling och bemötande utgår från patienters behov. 36 Analysplan 2015

39 Analysområden Därför ska Vårdanalys de kommande åren fortsätta att arbeta med jämlik vård, med särskilt fokus på ojämlikheter mellan befolkningsgrupper. Avsikten är att undersöka vad som hindrar vårdens anpassning efter patienternas behov. Vidare är ambitionen att identifiera hur vårdens organisation, styrning och kultur kan utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för vården att anpassa vård, behandling och bemötande efter patienters varierande förutsättningar, så att vårdens resultat blir mer jämlika. 2 JÄMLIK TANDVÅRD Hur kan vi uppnå en mer jämlik tandvård? Tandvården i Sverige har kommit att organiseras vid sidan av hälso- och sjukvården. Jämfört med den övriga hälso- och sjukvården karaktäriseras tandvården bland annat av hög grad av egenfinansiering, hög andel privata utförare och stora möjligheter till valfrihet. Tandhälsan hos befolkningen är generellt god och de allra flesta vuxna har regelbunden kontakt med tandvården. Det finns dock betydande skillnader i både tandhälsa och tandvårdskonsumtion. För till exempel barn är det stora geografiska skillnader i besöksfrekvens och kariesförekomst. Dessa skillnader har starka kopplingar till föräldrarnas tandhälsa och sociala förhållanden. Bland unga, personer med låg inkomst, utlandsfödda, lågutbildade och ensamstående är det vanligare att avstå förebyggande tandvård. Ibland anges ekonomin vara ett uttalat hinder. Bland dessa grupper är det också vanligare att söka hjälp först när akuta behov uppstår, vilket försvårar tidig upptäckt av tandvårdsbehov och därför kan leda till mer omfattande och kostsam tandvård. Arbetssökande, låginkomsttagare, lågutbildade och personer födda utanför EU anger i lägre utsträckning än andra grupper att de blir respektfullt bemötta inom tandvården. Sannolikheten att besöka tandvården är också lägre i de grupper av befolkningen som uppger sig ha en dålig tandhälsa och bland individer som har en mer permanent nedsatt allmänhälsa. Det finns även indikationer på att äldre besöker tandvården i lägre utsträckning än andra liksom att sköra äldre helt tappar sin tandvårdskontakt till följd bristande ork och svårigheter att ta sig till tandvårdsmottagningen. Tandvårdsförsäkringssystemet ska utjämna skillnader. Det består av flera olika tandvårdsstöd, där vissa är statligt finansierade och andra är landstingsfinansierade. Vissa har ett preventivt syfte och ska understödja besöksfrekvensen medan andra ska skydda mot höga kostnader. Samtidigt Analysplan

40 Analysområden finns indikationer på att tandvårdsstöden inte når ut till de personer som är berättigade till stöden. Det delade ansvaret och bristande samverkan mellan tandvården, landstingen och kommunerna beskrivs som ett av flera hinder. Fokus för Vårdanalys arbete Även om tandhälsan hos befolkningen generellt är god finns det ojämlikheter avseende tandhälsa och tandvårdskonsumtion. Det är därför angeläget att fördjupa kunskaperna om tandvårdsbehov, tandvårdskonsumtion och tandhälsa för olika grupper i befolkningen och arbeta för att tandvården blir mer jämlik och patientcentrerad. Vårdanalys ska därför under kommande år arbeta för att öka kunskaperna om vilka konsekvenser tandvårdens organisation, styrning och stödsystem med mera har för tandhälsan och tandvårdskonsumtionen hos olika grupper av patienter. Utifrån sådana analyser är ambitionen att bedöma vilka åtgärder som kan vidtas för att skapa en mer jämlik tandhälsa. I ett första steg kommer vi under året att analysera hur tandvårdsstöden fungerar för äldre. Fokus kommer läggas på tandvårdsstödens utformning och tillämpning. Avsikten är att belysa hur tandvårdsstöden kan utvecklas för att äldre i större utsträckning ska uppnå och behålla en god tandhälsa. 3 FRAMTIDENS OMSORGSALTERNATIV Vilka omsorgsalternativ bör prioriteras ur ett brukar- och medborgarperspektiv? I slutet av 1990-talet beslutade riksdagen om nationella mål för äldrepolitiken. Enligt dessa ska äldre kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Målsättningarna innebär bland annat att äldre så långt det är möjligt ska kunna bo kvar hemma i sin ursprungliga bostad så länge som de själva önskar. Samtidigt ska äldre kunna flytta till en särskild boendeform om vårdbehoven är omfattande eller om den äldre inte känner sig säker och trygg. Under 1990-talet genomfördes även Ädelreformen. I och med det flyttades bland annat ansvaret för hälso- och sjukvården för de som bor på särskilda boenden från landstingen till kommunerna. 38 Analysplan 2015

41 Analysområden Efter Ädelreformen har det skett en strukturomvandling inom äldreomsorgen. Allt fler äldre med omfattande behov av stöd och hjälp får hjälp i sitt eget hem. Mycket pekar dock på att detta kan bero på att möjligheterna att flytta till ett äldreboende är begränsade. Till exempel minskade andelen personer som bodde permanent i särskilt boende med 19 procent mellan 1993 och Jämförelser visar även att det finns betydande skillnader i vilket stöd som kommunerna erbjuder de äldre. Under 2012 varierade till exempel antalet hemtjänsttimmar mellan 55 och drygt 150 timmar och antalet dygn i särskilt boende mellan 28 och 72 dygn för personer äldre än 80 år. De stora skillnaderna indikerar att kommunerna kan ha valt olika strategier för äldreomsorgen, eller har olika ambitionsnivå. Samtidigt visar forskning att kommunernas historiska sätt att organisera äldreomsorgen tycks ha större betydelse för omfattningen och strukturen än den aktuella befolkningsstrukturen. I takt med att antalet äldre ökar visar vissa prognoser att kostnaden för äldreomsorgen kommer att öka med så mycket som 70 procent fram till år För att möjliggöra för kommunerna att leva upp till riksdagens krav behövs därför ökad kunskap om vilka strukturer som bäst bidrar till att utveckla kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen för äldre. Fokus för Vårdanalys arbete En viktig del för att understödja utvecklingen är att ge en övergripande bild av de kvalitativa, ekonomiska och etiska konsekvenser som dagens olika omsorgsalternativ innebär för brukarna och kommunerna. Det är även viktigt att belysa motiven och drivkrafterna bakom skillnader mellan kommunerna. Vårdanalys kommer därför under de kommande åren att belysa vilka konsekvenser den pågående utvecklingen har för brukare, närstående och kommuner. Ambitionen är att bidra med underlag som främjar ändamålsenliga prioriteringar av omsorgsalternativ i äldreomsorgen utifrån ett brukar- och befolkningsperspektiv. I ett första steg ska Vårdanalys ge en inblick i motiven och drivkrafterna bakom skillnaderna i äldreomsorgens omfattning och fördelning mellan olika omsorgsalternativ, samt beskriva vilken inverkan detta får för brukarnas och närståendes liv och hälsa. Avsikten är även att studera hur väl nuvarande äldreomsorgsstrukturer motsvarar de äldres preferenser. Analysplan

42 Analysområden 4 VÄRDET AV EN SAMORDNAD VÅRD OCH OMSORG Hur kan vården möta behoven av en samordnad vård och omsorg? Allt fler lever allt längre och hinner därmed utveckla de kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar som följer av livsstil och ett normalt åldrande. Till detta kommer en ökning av de livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar som inte bara drabbar äldre. I dag har var fjärde patient i vården mer än två kroniska sjukdomar (Vårdanalys 2014d). Av dessa får två tredjedelar insatser från både primärvård och öppen specialistvård eller slutenvård och var femte har dessutom stöd från den kommunala hemtjänsten. Samtidigt som allt fler patienter har alltmer komplexa och sammansatta behov leder den medicinska och tekniska utvecklingen till att sjukvården blir alltmer specialiserad. Det innebär att allt fler patienter behöver vara i kontakt med allt fler instanser för att få hjälp med sina problem. Det innebär i sin tur att det blir mer komplicerat att koordinera, samordna och skapa kontinuitet för patienterna. Samtidigt är en samordnad vård ett av fundamenten i en patientcentrerad vård. Sedan 1970-talet har ambitionerna varit att bygga ut primärvården så att den kan svara för kontinuitet och samordning av patienternas vård. Flera studier pekar dock mot att intentionerna med primärvården inte har uppnåtts. I en nyligen genomförd internationell jämförelse framgår att den svenska primärvården i relativt låg utsträckning lyckas fylla sin funktion som samordnare och patientens fasta punkt i vårdprocessen (Vårdanalys 2014e). Knappt hälften av de tillfrågade patienterna som träffar en eller flera läkare utöver sin primärvårdsläkare uppgav att de alltid får hjälp att koordinera och planera sin vård. Vidare framkommer att 70 procent av läkarna i primärvården inte vet om deras patienter varit inlagda vid sjukhus och att 40 procent av personalen inte känner till patientens medicinska historia. Andra brister som indikerar att vården inte är samordnad är att 30 procent av patienterna har varit med om att testresultat eller journalanteckningar inte har funnits tillgängliga vid tidpunkten för bokat besök, att de har fått motstridig information från olika vårdpersonal eller att läkare beställt medicinska tester som var onödiga eftersom de redan gjorts. I ett internationellt perspektiv presterar Sverige sämre än andra jämförbara länder inom dessa områden. Det finns flera anledningar till att det är viktigt att göra vården mer samordnad. För patienter finns det ett egenvärde i en samordnad vård. Det handlar om trygghet, information, patientsäkerhet, respekt, minskat lidande och stärkta möjligheter att delta i vården på egna villkor. En hel del är fortfarande okänt om de samlade konsekvenserna, men för vården ligger brister i koordinering sannolikt bakom många av de kvalitets- och 40 Analysplan 2015

43 Analysområden patientsäkerhetsproblem som leder till försämrade medicinska resultat och ökade kostnader. Fokus för Vårdanalys arbete Problemen med en fragmentiserad vård och omsorg har belysts i ett antal olika sammanhang men det saknas en samlad genomgång av konsekvenserna, de bakomliggande faktorerna och möjliga handlingsvägar framåt. Under kommande år ska Vårdanalys därför belysa vilka konsekvenser bristande samordning har för vårdens kvalitet och kostnader samt öka kunskapen om vad i vårdens organisation, styrning och kultur som har betydelse för möjligheterna att skapa en samordnad vård och omsorg. Utifrån analysen ska vi identifiera åtgärder som kan vidtas av regeringen och huvudmännen för att skapa en mer samordnad vård och omsorg för patienter och brukare. I ett första steg ska Vårdanalys belysa vilka konsekvenser bristande samordning har för kvalitet och kostnader samt beskriva de viktigaste hindren och möjligheterna för att åstadkomma en mer samordnad vård och omsorg. 5 VÅRDVALETS KONSEKVENSER Vilka konsekvenser har vårdvalssystemen medfört ur ett patient- och medborgarperspektiv? Den 1 januari 2010 blev det obligatoriskt att införa vårdval i primärvården i hela landet. Innan dess hade flera landsting, bland annat Halland och Stockholm, på frivillig väg infört vårdvalsmodeller. Centrala målsättningar med vårdvalsreformerna var att öka tillgängligheten till primärvården samt att stärka patientens ställning inom vården. Vårdanalys har sedan 2012 analyserat valfrihetsreformernas konsekvenser för patienter i en rad rapporter. Vi har bland annat konstaterat att vårdens tillgänglighet har ökat, men främst i tätbefolkade områden (Vårdanalys 2014c). Ökningen har dels ägt rum geografiskt genom tillkomsten av fler vårdcentraler, dels i termer av faktiskt vårdutnyttjande. Exempelvis så hade antalet vårdcentraler ökat med cirka 17 procent sedan tidpunkten för införandet av vårdvalssystemen fram till De regionala skillnaderna är dock stora. En majoritet av patienterna uppger att de vill välja vårdcentral. Däremot är det en mindre andel av patienterna och medborgarna som i praktiken aktivt söker information och som gör aktiva val. Den samlade bilden tyder på att de viktigaste faktorerna vid val av vårdgivare i primärvården är geografisk Analysplan

44 Analysområden närhet, personalens bemötande och möjligheten att träffa samma läkare. Få patienter baserar valet på medicinska resultat, behandlingsmöjligheter på vårdcentralen eller dess driftsform. Det är inte heller möjligt att bedöma reformens effekter på den kliniska vårdkvaliteten. Detta till följd av att det saknas övergripande medicinska kvalitetsmått för primärvårdens verksamhet. Det är även oklart vilken effekt som vårdvalsreformen haft på vårdens kontinuitet (Vårdanalys 2014c) och om valfrihetsmodeller sammantaget lett till en mer effektiv vård (Vårdanalys 2012a). En central fråga är i vilken mån vårdvalsreformer har påverkat prioriteringarna inom hälso- och sjukvården mellan olika behovsgrupper och socioekonomiska grupper. Införandet av vårdvalsmodeller innebär att efterfrågan på vård i större utsträckning kan påverkas av individernas egna preferenser och agerande inom en reglerad marknad för vårdtjänster. Även om marknadsmekanismer har införts inom hälso- och sjukvården är marknaden relativt hårt reglerad samtidigt som den offentliga finansieringen har bibehållits med skatteuttag och låga patientavgifter. Det har emellertid funnits farhågor för att valfriheten och den fria etableringen ska gynna grupper med hög inkomst och utbildning, vilka i regel har bättre kunskap om skillnader i utbud och kvalitet (Vårdanalys 2013b). Det finns även en risk att vårdgivarna i första hand tar sig an patienter med relativt god hälsa och lindrig sjukdomshistoria. I en studie av vårdutnyttjandet och den patientupplevda tillgängligheten för vårdtunga grupper i relation till befolkningen som helhet i Stockholm, Östergötland samt Region Skåne, tycks det inte som att vårdvalsreformen medfört några absoluta undanträngningseffekter av personer med stora vårdbehov (Vårdanalys 2013b). Resultaten visar att den viktade vårdkonsumtionen i primärvården ökat för flertalet grupper, med undantag för personer med demensdiagnos. I samtliga tre landsting har dock befolkningen i stort, i högre utsträckning än varaktigt vårdbehövande grupper, fått relativt större del av ökningen av läkarbesök inom primärvården. I samma undersökning framkom även att en större andel av patienterna var positiva till hur tillgängligheten har förändrats efter vårdvalets införande. Detta gäller både patienter med stora vårdbehov och övriga. Det finns inga tydliga tecken på att de med stora vårdbehov har mer negativ uppfattning än andra. En jämlikhetsanalys av resultaten visar dock att de med högre inkomst, oavsett diagnos, tenderar att vara nöjdare än andra med olika aspekter av primärvårdens utveckling efter vårdvalet (Vårdanalys 2013b). 42 Analysplan 2015

45 Analysområden Fokus för Vårdanalys arbete Under 2015 kommer vi att fortsätta arbetet med att belysa konsekvenserna av vårdvalsreformer genom att undersöka om införandet av vårdvalsmodeller har påverkat fastställda hälsopolitiska målsättningar om jämlik vård, det vill säga att alla, oavsett socioekonomiska förutsättningar, ska få samma vård och ha samma tillgång till vård. Ambitionen är att belysa de fördelningspolitiska konsekvenserna av införandet av vårdvalsmodeller i både primärvården och specialistvården. Vidare är avsikten att göra en sammanfattning av kunskapsläget och presentera policyrelevanta rekommendationer om hur vårdvalssystemen kan utvecklas ur ett patient- och befolkningsperspektiv. 6 INTEGRITET I DEN DIGITALA VÅRDEN Hur värderar patienter och allmänheten den personliga integriteten när den ställs mot andra värden? I och med nya tekniska möjligheter och vårdens ökande komplexitet stärks behoven av att samla in och använda data så att varje enskild patient får en säker, samordnad och effektiv vård. Det finns även andra skäl till att data samlas in och används. Ur ett demokratiskt perspektiv finns en önskan om att synliggöra och säkerställa att skattemedel används på bästa sätt. I vårdorganisationer finns behov av att analysera och utveckla arbetsformerna. Forskarsamhället behöver data för att kunna utvärdera och utveckla nya former av vård och behandling. I dag läggs stora resurser på att fånga mängder med information vars nytta inte kommer patienter till godo. Behoven och möjligheterna att tillgå och hantera data på individnivå från hela hälso- och sjukvården och omsorgen kommer att öka och är en viktig faktor i vårdens fortsatta utveckling. En avgörande fråga för att realisera nyttorna är hur patienterna ser på de olika möjligheter och risker som utvecklingen medför. Vårdens digitalisering och ökade informationsanvändning måste gå i takt med patienterna och samhället i övrigt. Den ökade insamlingen och användningen av data är inte problemfri. En felaktig hantering och bristfällig informationssäkerhet kan medföra att fler än bara de som är behöriga kan få del av patientdata eller att data används för andra syften än de var tänkta för. Information om en person kan därmed hanteras på ett sätt som kan uppfattas som integritetskränkande och kan orsaka stort lidande och skada såväl för den enskilde individen som i ett större perspektiv. Analysplan