Mot. 1982/ Motion 1982/83:2252. Eric Hägelmark och Kerstin Ekman Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119)

Transkript

1 Motion Mot. 1982/ /83:2252 Eric Hägelmark och Kerstin Ekman Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) Regeringen föreslår i proposition 1982/83:119 att staten skall stå fast vid det kontrakt som tecknats med industrigruppen JAS om utveckling och produktion av ett för svenska behov anpassat lätt flygplan för jakt. attack och spaning, med prestandamässig tonvikt på luftförsvarsfunktionen. Detta får tolkas så att regeringen inte bedömer att det finns något utländskt alternativ som till lägre kostnad kan ge den önskvärda operativa effekten. Det svenska alternativet bör ju också ha vunnit i konkurrenskraft genom fjolårets devalvering, under förutsättning att de positiva effekterna av denna kan bestå under lång tid. För svensk industri innebär JAS-projektet en anspänning, nämligen att ta fram ett system med hög kvalitet inom en angiven ekonomisk ram. En grundförutsättning för att lyckas är att industrin då själv tar ett betydande ansvar och själv tar en stor del av de ekonomiska riskerna. Industrigruppen J AS har förbundit sig att stå för utveckling och produktion av den första delserien till ett fast pris med ett antal indexserier. Det är därför industrin som själv får svara för fördyringar om man t. ex. felberäknat den arbetsmängd som går åt under 1980-talet och de första åren under 1990-talet. Det finns knappast något exempel historiskt eller i andra länder där flygindustrier givit så långtgående garantier i fråga om ekonomi. En förutsättning för att JAS-projektet över huvud skulle vara möjligt är att industrin kan finansiera nödvändig kompetens och kapacitet genom att dela kostnaderna mellan detta projekt och civila projekt. Det är en klar skillnad från tidigare årtionden, då försvarets beställning i princip helt finansierat utvecklingsresurser och produktion. Svensk konkurrenskraft JAS-projektet kommer bara att behöva ungefär halva den mängd anställda som krävdes för utveckling och produktion av Viggen och dess föregångare. Resten måste fyllas upp med civila projekt, och med stor tillfredsställelse kan konstateras att svensk flygindustri på kort tid kunnat ta fram ett civilt flygplan, Saab-Fairchild 340, som utvecklats gemensamt av Saab och det amerikanska företaget. Trots en pressad marknad för trafik- och affärsflygplan har SF 340 sålts i över hundra exemplar redan före första provflygning. Eftersom denna framgång vunnits på en hård internationell marknad tyder det på att svensk flygindustri är effektiv och konkurrenskraftig. J AS- J Riksdagen sam/. Nr

2 M o t. 1982/83: kontraktets ekonomi är sådan att den tvingar fram hög effektivitet hos industrin, eftersom den i annat fall själv får stå för fördyringar. Regeringen har inte aktualiserat frågan att riva upp avtalet med industrigruppen JAS för att försöka förhandla fram ett nytt avtal. Detta får tolkas så att regeringen bedömer det avtal som godkändes genom riksdagsbeslut i fjol inte vara ofördelaktigt för staten. Avtalet skulle vara ofördelaktigt om det kan göras troligt att ett flygplan med de angivna prestandakraven kan tas fram av industrin till klart lägre kostnad än som framgår av kontraktet och att industrin därför skulle kunna göra en mycket stor vinst. (Kontraktet innehåller dock regler om fördelning mellan stat och företag i det fall kostnaderna skulle kunna pressas ytterligare.) Kontraktet ger också sådan insyn i ekonomi och tekniskt arbete att ineffektiva arbetsformer bör kunna undvikas - dvs. alternativet att industrin i och för sig skulle kunna ta fram planet med mindre arbete men att man behåller en större organisation därför att den ryms inom kontraktsramens kostnader. De osäkerheter som främst diskuterades inför fjolårets beslut gällde långsiktig osäkerhet. Sådan finns alltid i ett långsiktigt projekt. Dessa osäkerheter finns därför kvar i dag, och folkpartiet påpekade i debatten att ett års uppskov med beslutet inte skulle ge ep annat eller bättre underlag i dessa avseenden. Ändras hotbilden? l propositionen tas över huvud inte upp den osäkerhet som ägnades mest uppmärksamhet för ett år sedan, nämligen om förändringar i hotbilden kring eller efter sekelskiftet skulle ställa sådana nya krav - t. ex. på förmåga att bära ytterligare utrustning för att störa mer avancerade målsökare - att ett litet flygplan får svårt att hänga med. Det var invändningar av detta slag som låg bakom armechefens nej till det svenska alternativet. Olof Palme tog upp dessa invändningar i riksdagsdebatten, knutet till punkt 3 i de socialdemokratiska ''villkoren", nämligen att "projektets prestanda skall långsiktigt svara mot vad överbefälhavaren och chefen för flygvapnet bedömer vara erforderligt. Därvid skall luftförsvarsuppgiften vara den centrala." Olof Palme sade att "det finns delade meningar om planets prestanda och så pass stora oklarheter, att det inte är så att säga beslutfört". Han sade vidare att "jag har nyss pekat på behovet av att modifiera flygplanet i framtiden till de krav som en förändrad stridsmiljö kan ställa redan under 1990-talet. Vi vet av erfarenhet att sådant kostar mycket pengar". Den analys som gjorts inom departementet har inte alls tagit upp denna fråga. Att elektronisk utrustning har ökad och i vissa sammanhang avgörande betydelse i modern luftkrigföring har belysts det senaste året. särskilt i Mellanöstern men också efter utvärderingar av förloppet vid Falklandskonflikten. Men det är i dag inte möjligt att tydligare än för ett år sedan ange vilka tänkbara utvecklingar vi bör kunna möta kring och efter

3 Mot. 1982/83: sekelskiftet i fråga om stridsmiljön. Vi har därför inga invändningar mot att frågan inte berörts i propositionen. Däremot anser vi det motiverat att påpeka att osäkerheten om framtida hotbild åberopades som skäl för uppskov med beslutet om J AS, men från vårt håll invändes att denna osäkerhet inte skulle upplösas på ett år. I fler stycken lär betydelsen av ny utrustning hos angripare kring sekelskiftet inte kunna klarläggas förrän den finns i bruk. och även då finns stor osäkerhet genom att det är mycket hög sekretess kring t. ex. motmedelsutrustning. Bränslepriser Två andra långsiktiga osäkerheter kvarstår också, nämligen bränsle och valutakurser. Drivmedelspriserna har stor betydelse för jämförelsen mellan olika flygplansalternativ. Ju högre bränslepriser, desto större ekonomisk fördel med ett lätt och bränslesnålt system som JAS. jämfört med ett tyngre alternativ, t. ex. amerikanska F-18. Dc senaste månaderna har oljepriserna sjunkit. Men för bedömning av olika JAS-alternativ är det bränslekostnaderna från 1992 fram till omkring år 2030 som är av betydelse. Varje bedömning på så lång tid får med nödvändighet stor osäkerhet. De sänkta drivmedelspriserna i närtid har däremot betydelse för de närmaste åren, då flygvapnet dessutom har betydligt mer bränsle lukande flygplan än JAS. Lägre bränslepriser i närtid underlättar därför flygvapents ekonomi de närmaste åren. Det kan vara viktigt för JAS. eftersom den svåraste ekonomiska påfrestningen i fråga om JAS är just de närmaste åren. Det är då utvecklingsarbetet pågår, samtidigt som man betalar produktionen av Jaktviggen och har driftkostnaderna för nuvarande flygplan. In på 1990-talet är utvecklingskostnaderna till huvudsak redan betalda. produktionen av J AS blir billigare än dagens produktion av Viggen, samtidigt som bränslemängden minskar och underhållskostnaderna kan väntas gå ned drastiskt. l bilagan till propositionen visas ju också att den ytterligare ekonomiska analys som gjorts i departementet pekar på att ''perioden 1982/ /87 har den största osäkerheten relativt möjligheten att möta den. Dollarkurs, devalveringen Den analys som nu gjorts i departementet har i väsentlig utsträckning gällt valutafrågor. särskilt aktualiserade genom den svenska devalveringen och den höga dollarkursen. Någon upplösning av osäkerheten för framtiden har dock inte nåtts. Vi vet inte mer i dag än för ett år sedan vilken dollarkurs som kommer att gälla på 1990-talet. Analysen talar om ekonomiska effekter av olika dollarkursermen en sådan analys ökar ju inte kunskapen om vilken dollarkurs som verkligen kommer att råda. 1 Riksdagen / J sam/. Nr

4 Mot. 1982/83: Det finns naturligtvis fog för tanken att dollarkursen är konstlat hög genom förväntningar på marknaden. Det uttrycks i analysen så: Möjligen har högt uppskruvade förväntningar på en fortsatt stigande dollarkurs medfört en onormalt hög efterfrågan på dollar. Om och när den restriktiva amerikanska ekonomiska politiken förändras i en mera expansionistisk riktning med ty åtföljande räntesänkningar och prisökningar kan det också leda till kraftigt ändrade förväntningar om dollarkursens fortsatta utveckling och därmed till en starkt minskad efterfrågan på dollar och sålunda en snabbt sjunkande dollarkurs. En iakttagelse kan också vara att allt fler röster i USA säger att den höga dollarkursen gör det allt svårare att exportera och att möta import från Japan och Europa, att amerikansk industri helt enkelt inte har en konkurrenskraft som svarar mot den mycket höga dollarkursen. Det finns också ett åtminstone långsiktigt samband mellan ett lands valuta och dess inflationstakt. Som påpekats i folkpartiets partimotion om försvarspolitiken tidigare i år kan devalveringen inte rimligen användas som argument mot det svenska JAS-alternativet. Visserligen fördyras - om evalveringseffekterna blir bestände - de delar av systemet som importeras. Men alternativet till ett svenskt JAS är ju import, och där slår ju fördyringen i så fall mycket hårdare. Undrleverantörer En effekt av devalveringen bör däremot vara att svenska företag får ytterligare möjligheter att bli underleverantörer. För åtskilliga komponenter och delsystem gäller att både svenska och utländska företag kan bli aktuella. och det blir då - av ekonomiska skäl - priset som avgör vilken underleverantör som väljs. Ett exempel är landningsstället. där Motala verkstad har att konkurrera med utländska tillverkare. Av industripolitiska skäl är det önskvärt att använda J AS-projektet till att sprida ny teknologi till så stora delar av näringslivet som möjligt. Kompositmaterial. nya elektroniska tillämpningar och andra nyheter gäller både tillverkningsmetoder och produkter. Den kunskap som erhålls bör kunna få tillämpningar även på andra områden. Inför JAS-beslutet i fjol bestämdes att STU och andra organ skall medverka till att höja den teknologiska nivån hos företag som då kan bli underleverantörer i JAS-projektet. särskilt i sådana fall där den på detta sätt ökade kunskapen bedöms kunna få tillämpningar även på andra områden. Det är angeläget att industrigruppen JAS på allt sätt stimulerar detta arbete och att kunskap förs vidare till intresserade företag. oavsett deras tillhörighet till olika ägargrupper.

5 Mot. 1982/83:2252 s Utrustning Som nämndes inledningsvis innebär regeringens proposition att staten tar kvar vid kontraktet med industrigruppen JAS. De ekonomiska villkor som gäller mellan staten och dessa företag är därmed desamma som i fjol. Kontraktet avser dock bara en del av den ram som avdelats för JAS-projektet fram till sekelskiftet. Resten utgörs dels av reserver. dels av medel som avses för kommande beställningar. t. ex. för vapen, motmedel och annan utrustning. En del inte beställd utrustning kan - om man så vill - senareliiggas. Generellt kan dock sägas att J AS-systemet bygger på ett litet flygplan som skall kunna mäta sig med större maskiner genom att det mindre planets begränsningar kompenseras genom utspridd basering. bra vapen och elektronisk utrustning med stor kapacitet. En stor del av disku sionen inför fjolårets beslut gällde just om det är möjligt att ge det mindre planet tillräcklig kapacitet. Det kan då vara mycket vanskligt att reducera sådant som ger prestanda i olika avseenden. uthållighet och tillgänglighet. Det kan noteras att det fanns ett klart billigare amerikanskt alternativ med i diskussionen. amerikanska F-SG, (numera kallad F-20). men att detta föll bort därför att dess prestanda bedömdes otillräckliga. Skulle det svenska J AS tillåtas gå ned i effekt genom att man tar bort viktig utrustning kan noteras att man inte bara får ett sämre system, utan att detta system dessutom iir klart dyrare än det alternativ som faktiskt fanns om man nöjde sig med den lägre kvalitetsnivån. För ett år sedan fanns i debatten ingen företrädare för denna lägre kvalitetsnivå, tvärtom var nästan alla kritiker till JAS-systemet inriktade pfl att kriiva ett mer kvalificerat system, i främsta hand motsvarande amerikanska F-18. Skolversion Frågan om skolflygplan eller inte behöver inte avgöras nu. En besparing kan göras om man undviker en tvåsitsig skolversion. Genom moderna simulatorer och genom att flygplanet har elektroniska hjälpmedel som gör planet lättfluget anses det i och för sig möjligt att utbilda utan skolversion. J 29 "Flygande tunnan" på sin tid hade inte skolversion, och tyvärr inträffade ett antal olyckor - främst i samband med landning - genom att flygplanet hade vissa egenskaper som gav svårigheter för ovana förare. är J 35 Draken infördes ansågs i början att en skolversion inte behövdes. Men det visade sig vara en felbedömning. och senare kom en skolversion att tas fram. Det var en sak att omskola redan erfarna piloter till Draken, men det var svårare när elever kom direkt från flygskolan i Ljungbyhed. Frågan om skolflygplan kan därför ha betydelse för flygsäkerheten. En pilot kan i början. men även i andra skeden, behöva den säkerhet det innebär att kunna triina svårare moment tillsammans med lärare. Erfarenhet av den nya teknik som skall

6 Mot. 1982/83: underlätta för förarna behövs innan man bör binda sig i fråga om skolflygplan. åtminstone i det fall man lutar åt att säga nej. Skulle en skolversion minska olycksrisken har detta självfallet också ekonomisk betydelse. En option finns som gör att en skolversion kan beställas våren Det kan finnas skäl att söka komma överens med industrin om att optionen rörande skolflygplan skjuts framåt i tiden så att ställning kan tas senare. Därmed skulle man ha handlingsfrihet att anskaffa skolflygplan men också har kvar en besparingsmöjlighet. Reserver l fråga om reserverna anfördes tveksamhet från socialdemokratin i fjolårets debatt. Reserverna inom JAS-ramen ansågs otillräckliga för projektet. Och utrymmet för att inom flygvapnets ram klara fördyringar ansågs helt otillräckligt. Olof Palme sade i riksdagsdebatten att '"vår allmänna bedömning är att detta projekt är ungefär 4 miljarder %, dyrare än den ram som vi kan stå ut med''. Han menade också att det inom flygvapnet odisponerade utrymmet -som inte bundits upp genom bel ut om utbildning, organisation samt anskaffning och drift av Viggen och JAS - är av "samma storlek som det belopp som skall erläggas i förskott av den produktion av JAS-plan som skall ske efter år 2000 ca 900 milj. Några marginaler därutöver finns inte. Med den synen var det naturligt att socialdemokratin kände stor tveksamhet till projektet. Den nu avlämnade propositionen konstaterar i stället att den ekonomiska osäkerheten inte är så stor att det motiverar ett avbrytande av projektet. Utöver reserver inom JAS-ramen finns under 1990-talet ett ''fritt utrymme, ännu e j bundet i planeringen inom flygvapnet på miljoner. Om den i år föreslagna ramsänkningen för försvaret består till sekelskiftet reduceras detta till miljoner. Ekonomisk ram Propositionen godtar det kontrakt som finns. Det ställningstagandet är därför inget skäl att vare sig höja eller sänka ramen för JAS-projektet. l riksdagsbeslutet i fjol angavs JAS-ramen fram till sekelskiftet till 25,7 miljarder i prisläge februari Propositionen anger i stället 24,9 miljarder. Det kunde synas som om den ekonomiska osäkerheten i projektet därigenom skulle öka. vilket vore anmärkningsvärt om man redan tidigare tyckt att osäkerheten är för stor. Men av propositionen framgår att tanken inte är att ta 800 miljoner från J AS-ramen och använda dessa pengar till annat. Det sägs att "de 800 mil j. kr. som planeringsmässigt frigörs under 1990-talet inom flygvapnets ram bör bl. a. reserveras för sådana osäkerheter som den ekonomiska granskningen visa på".

7 Mot. 1982/83: I sak betyder de!!a all man visserligen minskar JAS-ramen. men samma belopp "öronmärks" i stället inom flygvapnets ram som ekonomi k reserv för J AS-systemet. Statsfinansiellt och reellt synes oss de!!a främst vara en bokföringsfråga. Kontraktet med industrigruppen JAS påverkas inte. l båda fallen har statsmakterna och myndigheterna samma handlingsfrihet i val av kompletterande beställningar och IeveranstidpunkteL Vi anser all det är en klar fördel gentemot både myndigheter och allmänhet om pengar som avses för JAS också redovisas som "JAS-ram". All minska ramen med el! belopp men i stället öronmärka samma belopp på ett annat konto kan förvilla. Mot denna bakgrund anser vi all flera skäl - bl. a. all vara så öppen som möjligt mot allmänheten - talar för all de avsedda reserverna får ligga inom JAS-ramen. Hemställan Med hänvisning till ovanstående hemställs l. all riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar med industrin om möjlighet all flyila optionen rörande skolversion av JAS-planet längre fram i tiden, 2. all riksdagen, med avslag på proposition 1982/83: l!9 i de!!a avseende, beslutar all planeringsramen för JAS-projektet fram till sekelskiftet förblir den av riksdagen förra året antagna, 25.7 miljarder kronor i prisläget februari Stockholm den 25 mars 1983 ERIC HÄGELMARK (fp) KERSTIN EKMAN (fp)