Servicenämnden handlingar

Transkript

1 Servicenämnden handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Servicenämnden (1) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Torsgatan 1 Sammanträdesdatum Tid: 13:00 Kl 10:00 Studiebesök städ (BUF Nymansgatan 23) Kl 11:00 Studiebesök städ (Halmstad Arena) Kl 12:00 Lunch Torsgatan Ordförande: Maria Söderberg Sekreterare: Christel Rehmark 1 Val av protokollsjusterare 2 Godkännande av dagordning 3 * SE 2016/0012 Delårsrapport 1 4 * SE 2016/0105 SE Miljödiplomering 5 SE 2016/0025 Anmälningsärenden 6 SE 2016/0001 Anmälan av delegationsbeslut 7 SE 2016/0016 Information Halmstad direkt Utbyggnad laddinfrastruktur i Halland Aktuella upphandlingar Planeringsdagar * Personalföreträdare har rätt att delta vid behandling av ärendet

3 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2016/0012 Version: Beslutsorgan: Servicenämnden Enhet: Christel Rehmark E-post: Telefon: Delårsrapport 1 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att godkänna förvaltningens delårsrapport januari-april inklusive personalredovisning samt verksamhetsredovisning 2016 med aktiviteter och nyckeltal. Sammanfattning Föreligger av servicekontoret upprättad delårsrapport, som baseras på utfall januari april Förvaltningens föreslår att servicenämnden beslutar att godkänna förvaltningens delårsrapport januari-april. Delårsrapporten är upprättad enligt direktiv från Stadskontoret och i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper. Ärendet har beretts av förvaltningens ekonomer tillsammans med budgetansvariga verksamhets- och områdeschefer. Prognos för helåret redovisar ingen budgetavvikelse gentemot den av kommunfullmäktige fastställda ramen. 1

4 Ärendet Uppdrag Delårsrapport 1 sammanställs och rapporteras in till kommunstyrelsen i enlighet med anvisningar från Stadskontoret. Bakgrund I enlighet med Ekonomistyrningsprinciper, fastställda av kommunfullmäktige , 92, ska uppföljning av budgeten ske vid 9 tillfällen per år, varav tre redovisas för kommunfullmäktige. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per den 30:e april och per den 31:e augusti, samt vid årsbokslut. Ärendets beredning Inom kommunen Utöver handläggaren har personalen på administrativ service och verksamhetscheferna deltagit i handläggningen av ärendet. Andra grupper Inlämningsdag av bokslutsmaterialet till Stadskontoret Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. Delårsrapport 1 För Servicekontoret Carl Westman Förvaltningschef Christel Rehmark Administrativ chef 2

5 Delårsrapport Servicenämnden Delårsrapport 2016 Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utbildning, näringsliv och arbete Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar och satsningar Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Nämndens/styrelsens mål Personalredovisning Ekonomisk redovisning Nyckeltal Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

7 1 Inledning Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Prognosen är att målet kommer att nås Prognosen är att målet inte kommer att nås Prognos för målet går inte att göra Status för aktiviteter anges enligt följande: Pågående, slutdatum har passerats Startdatum ännu inte nått Pågående Avslutad Inte påbörjad Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

8 2 Målredovisning verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål 2.1 Utbildning, näringsliv och arbete Konkretiserat mål 3: Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute Servicekontoret ska bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö på förskolor, skolor och andra lokaler där barn och ungdomar vistas Måltidsservice Vi arbetar ständigt för att göra det trivsamt i våra restauranger. Mätetal Målvärde Utfall Andelen elever som tycker det är trivsamt att gå till skolrestaurangerna [År] Andelen matgäster som är nöjda med maten i grundskolans restauranger [År] 50% 80% Andelen mat lagad från grunden [År] 94% 94% Andel tillagningskök i permanenta lokaler med mer än 200 serverade dagsportioner [År] 80% Aktiviteter Pedagogisk matlagning i våra förskolor Inspirationsprojekt i grundskolor och gymnasieskolor Matråd Kommentar Pedagogisk matlagning utbildas och informeras om i inspirationsprojektet. Inspirationsprojekt pågår och vi inspirerar på minst 10 st enheter 2016 Måltidsservice deltar vid minst 2 matråd per år och enhet Konkretiserat mål 6: Halmstad ska vara en självklar, aktiv regional aktör och samarbetspartner som tar ansvar för utvecklingsfrågor i Halland och de omgivande regionerna. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

9 Servicekontoret ska verka för ökad samverkan med regionala och nationella intressenter inom respektive bransch (verksamhetsområde) Aktiviteter Nationell eklient i Samverkan Deltagande i branschspecifika nätverk och forum Kommentar eklient innebär att Sveriges landsting och kommuner gemensamt tar fram standarder, lösningar och verktyg för en effektiv hantering av sin IT miljö. Vi har påbörjat detta arbete inom områdena klientplattform och beställningsautomation. Måltidsservice deltar i projekt med Region Halland och Hallands övriga kostchefer för att hitta smartare upphandlingar. Städservice samverkar med Laholm, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka kommuner, jämför nyckeltal samt om arbetssätt/redskap/maskinpark. IT service samverkar inom ramen för 3KHV och eklient. Vi gör gemensamma upphandlingar inom Region Halland och deltar i många andra forum. Servicekontoret deltar i samverkan med Region Halland för att minska och förebygga sjukfrånvaro. Främja användningen av lokalt producerade livsmedel Lista över vilka produkter köken skall köpa är ute i verksamheten Konkretiserat mål 7: I Halmstad ska unga (18 24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande Servicekontoret ska vara en socialt ansvarstagande verksamhet och en attraktiv arbetsgivare Antalet personer mellan år som (via UAF) fått plats för att öka deras anställningsbarhet är än så länge begränsat. Servicekontoret har anmält cirka 10 platser med möjlighet för minst 2 ungdomar per år och plats dvs 20 platser. Ännu fler platser kan ordnas men det har bara kommit 3 ungdomar hittills i år. Verksamheterna har däremot tagit emot ett tiotal praktikanter och andra åtgärdsanställda som är över 25 år. Under sommaren anställs ungdomar av UAF i Sommarkraft, cirka 30 hamnar på servicekontoret men de är sällan över 18 år. För att få en rättvisande bild av förvaltningens bidrag till åringars försörjning bör även de timanställda inom förvaltningen nämnas, I nuläget är de 11 st. Mätetal Målvärde Utfall Antal personer mellan år som (via UAF) erbjudits plats för att öka deras anställningsbarhet Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

10 Aktiviteter Validera yrkesutbildningar från andra länder Erbjuda språkpraktikplatser Arbeta med strategisk kompetensförsörjning Kommentar Projekt tillsammans med Regionen för att hitta bra valideringsverktyg 3 platser har erbjudits, 2 placerade hittills. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning är fortlöpande. Under våren har mallar för rekrytering skapats. Processbeskrivningen för rekrytering kommer att förenklas och förbättras under tertial 2. Ett pilotprojekt för ekonom och städare genomförs i maj. 2.2 Socialt hållbar utveckling Konkretiserat mål 9: Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet Servicekontoret ska vara en socialt ansvarstagande verksamhet och en attraktiv arbetsgivare Ledningsgruppen på servicekontoret har tillsammans med representanter för ekonomi- och upphandlingsavdelningen på stadskontoret träffat ett lokalt arbetsintegrerande socialt företag för att få kunskap om hur deras verksamhet fungerar och få idéer om hur vi kan upphandla tjänster från sådana. Under året hoppas vi, under förutsättning att vi får stöd från upphandlingsavdelningen, kunna upphandla någon tjänst från ett företag som uppfyller kriterierna. Medarbetare från andra länder anställs dels via Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, dels i samverkan med Arbetsförmedlingen. Servicekontoret erbjuder praktikplatser och timanställer även personer med utländska utbildningar. Än så länge har vi inte någon med utländsk utbildning för yrken inom servicekontorets verksamheter. Frågan om allas rättigheter och möjligheter mättes inte på samma sätt i 2016 års undersökning som tidigare. I den 6-gradiga skalan valde 82% svarsalternativen 4, 5 eller 6. Målet sattes utifrån en 5-gradig skala, resultatet har räknats om för att kunna jämföras. Mätetal Målvärde Utfall Andel individuella utvecklingsplaner (100%) [År] Andel upphandlade tjänster på Servicekontoret som utförs av sociala företag [År] 2016 = basår Antal anställningar (tim, vikariat) av personer med yrkesutbildning från andra länder Medarbetarenkät: snittbetyg på jämställdhetsfrågorna Hållbart medarbetarengagemang (HME) [år] Korttidsfrånvaro (Minskning) [tertial] 100% 79% 2 0 4,3 4,2 82 2,4 dagar Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

11 Mätetal Målvärde Utfall Medarbetarens upplevelse av de ledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap (basår 2016) 77% Aktiviteter Genomföra och dokumentera aktiviteter med olika kulturer och utifrån olika perspektiv t ex jämställdhet. Erbjuda aktiviteter som främjar tillgänglighet Utbilda chefer och skyddsombud i ny AFS om organisatorisk och social arbetsmiljö Omvärldsbevaka, utreda och införa moderna arbetsformer som kan underlätta balans mellan arbete och livet i övrigt. Validera yrkesutbildningar från andra länder Arbeta med strategisk kompetensförsörjning Erbjuda språkpraktikplatser I samverkan med företagshälsovården och Försäkringskassan utveckla och använda ett arbetssätt för tidiga insatser i sjukskrivningsperioder. Undersöka orsaker till korttidsfrånvaro. Kommentar Erbjuder aktiviteter som främjar tillgänglighet, Ex timbalkost, anpassning surfplattor/datorer till synskadade, funktionshinderanpassade fordon. En utbildning via Sunt arbetsliv finns tillgänglig. Ytterligare information kommer att ges från stadskontorets HR avdelning. Förvaltningen deltar och sponsrar den nationella aktiviteten "Jobba hemma dagen" den 3 maj. För var och en av de 46 medarbetarna som jobbat hemifrån planteras ett träd för att symbolisera de positiva miljöeffekterna blir ett basår fortsättningsvis ska vi försöka överträffa föregående års antal hemmajobbare. Projekt tillsammans med Regionen för att hitta bra valideringsverktyg Arbetet med strategisk kompetensförsörjning är fortlöpande. Under våren har mallar för rekrytering skapats. Processbeskrivningen för rekrytering kommer att förenklas och förbättras under tertial 2. Ett pilotprojekt för ekonom och städare genomförs i maj. 3 platser har erbjudits, 2 placerade hittills. Förvaltningen har förtydligat den interna processen vid sjukfrånvaro. Den 1/5 startade ett arbete tillsammans med Region Halland för att underlätta kontakten mellan sjukvården och arbetsgivaren. Inventering har gjorts under mars och april, redovisning är inte klar. I samverkan med företagshälsovården planera aktiviteter för arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro. Erbjuda träningsmöjligheter Hälsorådgivning Projekt för tidig rehab har startat med början för arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro. Företagshälsovårdens sjuksköterskor handleder chefer vid upprepad korttidsfrånvaro. Det gäller medarbetare som sjukanmäler sig för tredje gången den senaste sexmånadsperioden. Verksamheterna erbjuder friskvård/träning på olika sätt t ex i samband med arbetsplatsträffar, regelbundet på arbetstid eller som hälsocheckar. Checkarna ger möjlighet för medarbetare att välja olika aktiviteter. Hälsosamtal sker med hjälp av företagshälsovården efter tredje sjukdomstillfället. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

12 2.2.2 Konkretiserat mål 11: I Halmstad ska äldre personer ha möjlighet till ett självständigt och aktivt liv och uppleva god livskvalitet Servicekontoret ska bidra till de äldres goda livskvalitet genom en bra och näringsrik måltidsupplevelse Mätetal Målvärde Utfall Andelen mat lagad från grunden [År] 94% 94% Andelen nöjda (mat )kunder inom äldreomsorgen [År] NKI för mat levererad till eget boende. [År] 83% 83% 95% Aktiviteter Projektet Guldkant. Matråd Främja användningen av lokalt producerade livsmedel Kommentar Måltidsservice fortsätter arbetet med Guldkant i äldreomsorgen. Måltidsservice deltar vid minst 2 matråd per år och enhet. Lista över vilka produkter köken skall köpa är ute i verksamheten Servicekontoret ska stödja utvecklingen av välfärdsteknologi Vi ger löpande IT-stöd åt de projekt som pågår i Halmstads kommun inom detta område. Aktiviteter Delta i projekt om välfärdsteknologi i HFAB:s lägenheter Omvärldsbevakning och eventuell anpassning av IT miljön Kommentar Projektavslut beräknas till juni. Deltagit i seminarier och projektmöten. Inga anpassningar av IT miljön har varit nödvändiga i pågående pilotprojekt. 2.3 Ekologiskt hållbar utveckling Konkretiserat mål 12: Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

13 Servicekontoret ska bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö på förskolor, skolor och andra lokaler där barn och ungdomar vistas Måltidsservice Vi arbetar ständigt för att göra det trivsamt i våra restauranger. Mätetal Målvärde Utfall Andel ekologiskt producerade livsmedel [Tertial] 32% 33% Aktiviteter Kartlägga och minska mängden kemikalier som barn och ungdomar utsätts för Minska utsläpp av partiklar och de farligaste flamskyddsmedlen i IT utrustning Kommentar Reglering sker enligt handlingsplanen för giftfri miljö. Arbetet med att inventera vilka krav vi ska ställa på datorutrustning för att minska utsläpp av partiklar och farliga flamskyddsmedel har påbörjats Konkretiserat mål 14: Klimatpåverkan i Halmstad ska minska Servicekontorets verksamhet och de tjänster och produkter som tillhandahålls ska där så är möjligt bidra till en minskad klimatpåverkan Måltidsservice arbetar med kontinuerlig ökning av ekologiska råvaror samt erbjuder ett klimatsamart alternativ i skolorna dagligen. Utfallen avseende fordon är per december 2015 då underlagen för tertial inte inkommit och sammanställts ännu. Mätetal Målvärde Utfall Samordningsgrad för Samordnad varudistribution (basår 2012 hade 50%) [År] Sparad energi i vår IT miljö % per dygn, basår 2012 [År] Andelen restauranger med vegetariskt alternativ i serveringslinjen på grund och gymnasieskola. Basår blir 2015 [År] Andel av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar som drivs med förnybara bränslen Energianvändning från kommunens tjänsteresor med bil ska minska Ökad källsortering inom Måltidsservice (År) Minskad miljöpåverkan från kemikalieanvändning på Måltidsservice (År) 66% 66% 20% 20% 80% 80% 90% 88% 1% 1% 80% 2% Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

14 Mätetal Målvärde Utfall Andel fossilt bränsle i etanolbilar 15% 15% Andel fossilt bränsle i biogasbilar 15% 12% Aktiviteter Miljöredovisning samordnad varudistribution. Basår 2013 Kommentar 2016 delår 1 Körda mil = 2396 co2/kg = Redovisa fordonsbokslut för HK [Tertial] Utbilda och inspirera inom klimatsmart matlagning Tertialbokslut redovisas separat utanför stratsys. Tertialbokslutet kan tas fram först efter att data inkommit från berörda leverantörer. Inspiration har skett till 6 enheter gällande klimatsmart matlagning Konkretiserat mål 15: I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig Servicekontoret ska verka för ökad miljömedvetenhet och främja miljövänliga lösningar Måltidsservice kör nästan enbart med våra gas och etanolbilar när vi måste använda bil. I annat fall används elcyklar. Administrativ personal har deltagit på den nationella jobba-hemma-dagen (3 maj) vilket ger miljöpositiva effekter. Mätetal Målvärde Utfall Andel ekologiskt producerade livsmedel [Tertial] Andelen restauranger med vegetariskt alternativ i serveringslinjen på grund och gymnasieskola. Basår blir 2015 [År] 32% 33% 80% 80% Antal kravcertifierade restauranger 6 4 Aktiviteter Tillhandahålla och uppmuntra till användande av alternativa miljövänliga transportmedel inom servicekontoret Byta ut kemikalier till miljövänligare alternativ inom Städservice Kommentar Vi tillhandahåller elcyklar samt resekort för att uppmuntra till alternativa transportmedel. Vi jobbar även med att öka antalet Skypemöten för administrativ personal där vi i många fall kan undvika att resa över huvud taget. Ny upphandling från den 1 april där de flesta kemikalier har någon form av miljömärkning. Har testat kem från Innu Science som innehåller mikroorganismer. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

15 2.4 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar och satsningar Konkretiserat mål 16: I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare genom bra service Servicekontoret ska ha ett framtidsorienterat förhållningssätt till sitt uppdrag präglat av mod, nytänkande, delaktighet och samverkan Måltidsservice kommer att ansöka om utvecklingsmedel från Vinova för att digitalisera delar av ett restaurangkök. I framtiden hoppas vi att detta ger oss möjlighet att minska våra kostnader. Städservice kommer att testa smarta digitala lösningar t.ex. sensorer från Yanzi Networks och en robot skurmaskin på Arena. IT-service eget digitaliseringsprojekt som främst handlar om självservice och automation pågår för fullt under hela Halmstads kommun har genom IT-service som första kommun gått med i eklient i Samverkan, och tagit rollen som sammankallande för kommuner. Vi ser redan flera vinster som vi gör genom denna samverkan. Kommuntransports verkstad kommer att digitaliseras ytterligare. Vi kommer att prova ge mekaniker möjlighet att föra arbetsorder digitalt direkt in i systemet via touchscreen eller terminal. Mätetal Målvärde Utfall Medarbetarens upplevelse av de ledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap (basår 2016) 77% Aktiviteter Utvärdera och förbättra vår NKI mätning med fokus på utveckling och samverkan Berörda verksamheter på Servicekontoret ska delta på föräldramöten/anhörigmöten Arbeta med strategisk kompetensförsörjning Kommentar NKI mätningar sker på hösten som tidigare år. Måltidsservice kommer delta vid minst 6 st föräldramöten under 2016 Arbetet med strategisk kompetensförsörjning är fortlöpande. Under våren har mallar för rekrytering skapats. Processbeskrivningen för rekrytering kommer att förenklas och förbättras under tertial 2. Ett pilotprojekt för ekonom och städare genomförs i maj. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

16 Aktiviteter Arbeta fram ett FM koncept (Facility Management) Bidra till genomförandet av kommunens digitaliseringsplan Strategiska och operativa möten med kunder Validera yrkesutbildningar från andra länder Kommentar 1 maj slog vi operativt samman städservice och kontorsservice för att få en gemensam större bas för ett FM koncept inom servicekontoret. Nu avvaktar vi beslut i budgetberedningen för att kunna genomföra den ekonomiska fusionen. Planer finns även för att ta ett större FM ansvar i kommunen som helhet. Inom kort påbörjas tester med smarta sensorer som kan signalera om det behövs/inte behövs städa i exempelvis konferensrum, om papperskorgar behöver tömmas, om det är för varmt/kallt i rum etcetera. Servicekontorets ledning och IT service har ett tätt samarbete med stadskontoret i såväl utformning som genomförande av digitaliseringsplanen. Det pågår en löpande dialog med våra kunder på olika nivåer i organisationen. Vi ser dessutom ett ökat samarbete med teknik och fritidsförvaltningen och fastighetskontoret. Projekt tillsammans med Regionen för att hitta bra valideringsverktyg Bra service och gott bemötande ska genomsyra alla servicenämndens verksamheter NKI-mätning görs generellt i oktober-november. De signaler som vi får från våra kunder är övervägande positiva. Mätetal Målvärde Utfall Andelen matgäster som är nöjda med maten i grundskolans restauranger [År] NöjdKundIndex Städservice [År] NöjdKundIndex IT service [År] NöjdKundindex Kontorsservice [År] NöjdKundindex Måltidsservice [År] NöjdKundIndex Kommuntransport [År] Andelen personer som har kontaktat kommunens kontaktcenter och som är nöjda med servicen. [År] Andel mejl/brev etc. som besvaras inom 24 timmar. [År] 80% 80% 88% 85% 99% Aktiviteter Utvärdera och förbättra vår NKI mätning med fokus på utveckling och samverkan Kommentar NKI mätningar sker på hösten som tidigare år. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

17 3 Målredovisning nämndens/styrelsens verksamhetsmål 3.1 Nämndens/styrelsens mål Hälsa och arbetsmiljö Servicekontoret ska vara en socialt ansvarstagande verksamhet och en attraktiv arbetsgivare 81% av den ordinarie personalen har deltagit i medarbetarundersökningen. Servicekontorets medarbetare är mest nöjda i jämförelse med övriga förvaltningar. Satsningar på hälsa och åtgärder för att minska sjukfrånvaro är i fokus. Kompetensutveckling pågår ständigt och medarbetarna får en utvecklingsplan i samband med det årliga medarbetarsamtalet. Trots det svarar bara 79% att de har en individuell utvecklingsplan. En möjlig förklaring är tidpunkten för undersökningen. Mätningen gjordes i februari då en stor andel av cheferna inte hunnit genomföra medarbetarsamtal. En annan orsak kan vara att innebörden av begreppet individuell utvecklingsplan inte är tydlig för medarbetarna. Arbetet med moderna arbetsformer fortgår med nya kontorslokaler, uppmuntran att arbeta utanför kontoret och digitalisering i olika former. Mätetal Målvärde Utfall Andel individuella utvecklingsplaner (100%) [År] 100% 79% Aktiviteter Genomföra och dokumentera aktiviteter med olika kulturer och utifrån olika perspektiv t ex jämställdhet. Utbilda chefer och skyddsombud i ny AFS om organisatorisk och social arbetsmiljö Omvärldsbevaka, utreda och införa moderna arbetsformer som kan underlätta balans mellan arbete och livet i övrigt. Arbeta med strategisk kompetensförsörjning Kommentar En utbildning via Sunt arbetsliv finns tillgänglig. Ytterligare information kommer att ges från stadskontorets HR avdelning. Förvaltningen deltar och sponsrar den nationella aktiviteten "Jobba hemma dagen" den 3 maj. För var och en av de 46 medarbetarna som jobbat hemifrån planteras ett träd för att symbolisera de positiva miljöeffekterna blir ett basår fortsättningsvis ska vi försöka överträffa föregående års antal hemmajobbare. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning är fortlöpande. Under våren har mallar för rekrytering skapats. Processbeskrivningen för rekrytering kommer att förenklas och förbättras under tertial 2. Ett pilotprojekt för ekonom och städare genomförs i maj. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

18 Aktiviteter I samverkan med företagshälsovården och Försäkringskassan utveckla och använda ett arbetssätt för tidiga insatser i sjukskrivningsperioder. Undersöka orsaker till korttidsfrånvaro. Kommentar Förvaltningen har förtydligat den interna processen vid sjukfrånvaro. Den 1/5 startade ett arbete tillsammans med Region Halland för att underlätta kontakten mellan sjukvården och arbetsgivaren. Inventering har gjorts under mars och april, redovisning är inte klar. I samverkan med företagshälsovården planera aktiviteter för arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro. Erbjuda träningsmöjligheter Hälsorådgivning Projekt för tidig rehab har startat med början för arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro. Företagshälsovårdens sjuksköterskor handleder chefer vid upprepad korttidsfrånvaro. Det gäller medarbetare som sjukanmäler sig för tredje gången den senaste sexmånadsperioden. Verksamheterna erbjuder friskvård/träning på olika sätt t ex i samband med arbetsplatsträffar, regelbundet på arbetstid eller som hälsocheckar. Checkarna ger möjlighet för medarbetare att välja olika aktiviteter. Hälsosamtal sker med hjälp av företagshälsovården efter tredje sjukdomstillfället Jämställdhet Servicekontoret ska vara en socialt ansvarstagande verksamhet och en attraktiv arbetsgivare Frågan om allas rättigheter och möjligheter mättes inte på samma sätt i 2016 års undersökning som tidigare. I den 6-gradiga skalan valde 82% svarsalternativen 4, 5 eller 6. Målet sattes utifrån en 5-gradig skala, resultatet har räknats om för att kunna jämföras. Arbetet med moderna arbetsformer fortgår med nya kontorslokaler, uppmuntran att arbeta utanför kontoret och digitalisering i olika former. Mätetal Målvärde Utfall Andel individuella utvecklingsplaner (100%) [År] 100% 79% Aktiviteter Genomföra och dokumentera aktiviteter med olika kulturer och utifrån olika perspektiv t ex jämställdhet. Utbilda chefer och skyddsombud i ny AFS om organisatorisk och social arbetsmiljö Omvärldsbevaka, utreda och införa moderna arbetsformer som kan underlätta balans mellan arbete och livet i övrigt. Kommentar En utbildning via Sunt arbetsliv finns tillgänglig. Ytterligare information kommer att ges från stadskontorets HR avdelning. Förvaltningen deltar och sponsrar den nationella aktiviteten "Jobba hemma dagen" den 3 maj. För var och en av de 46 medarbetarna som jobbat hemifrån planteras ett träd för att symbolisera de positiva miljöeffekterna blir ett basår fortsättningsvis ska vi försöka överträffa föregående års antal hemmajobbare. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

19 3.1.3 Övriga HR mål (Medarbetarskap, ledarskap, kompetens, lön och villkor) Servicekontoret ska vara en socialt ansvarstagande verksamhet och en attraktiv arbetsgivare Ledningsgruppen på servicekontoret har tillsammans med representanter för ekonomi- och upphandlingsavdelningen på stadskontoret träffat ett lokalt arbetsintegrerande socialt företag för att få kunskap om hur deras verksamhet fungerar och få idéer om hur vi kan upphandla tjänster från sådana. Under året hoppas vi, under förutsättning att vi får stöd från upphandlingsavdelningen, kunna upphandla någon tjänst från ett företag som uppfyller kriterierna. Medarbetare från andra länder anställs dels via Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, dels i samverkan med Arbetsförmedlingen. Servicekontoret erbjuder praktikplatser och timanställer även personer med utländska utbildningar. Än så länge har vi inte någon med utländsk utbildning för yrken inom servicekontorets verksamheter. Antalet personer mellan år som (via UAF) fått plats för att öka deras anställningsbarhet är än så länge begränsat. Servicekontoret har anmält cirka 10 platser med möjlighet för minst 2 ungdomar per år och plats dvs 20 platser. Ännu fler platser kan ordnas men det har bara kommit 3 ungdomar hittills i år. Verksamheterna har däremot tagit emot ett tiotal praktikanter och andra åtgärdsanställda som är över 25 år. Under sommaren anställs ungdomar av UAF i Sommarkraft, cirka 30 hamnar på servicekontoret men de är sällan över 18 år. För att få en rättvisande bild av förvaltningens bidrag till åringars försörjning bör även de timanställda inom förvaltningen nämnas, I nuläget är de 11 st. 81% av den ordinarie personalen har deltagit i medarbetarundersökningen. Servicekontorets medarbetare är mest nöjda i jämförelse med övriga förvaltningar. Satsningar på hälsa och åtgärder för att minska sjukfrånvaro är i fokus. Kompetensutveckling pågår ständigt och medarbetarna får en utvecklingsplan i samband med det årliga medarbetarsamtalet. Trots det svarar bara 79% att de har en individuell utvecklingsplan. En möjlig förklaring är tidpunkten för undersökningen. Mätningen gjordes i februari då en stor andel av cheferna inte hunnit genomföra medarbetarsamtal. En annan orsak kan vara att innebörden av begreppet individuell utvecklingsplan inte är tydlig för medarbetarna. Frågan om allas rättigheter och möjligheter mättes inte på samma sätt i 2016 års undersökning som tidigare. I den 6-gradiga skalan valde 82% svarsalternativen 4, 5 eller 6. Målet sattes utifrån en 5-gradig skala, resultatet har räknats om för att kunna jämföras. Arbetet med moderna arbetsformer fortgår med nya kontorslokaler, uppmuntran att arbeta utanför kontoret och digitalisering i olika former. Mätetal Målvärde Utfall Antal anställningar (tim, vikariat) av personer med yrkesutbildning från andra länder Andel individuella utvecklingsplaner (100%) [År] % 79% Aktiviteter Validera yrkesutbildningar från andra länder Erbjuda språkpraktikplatser Kommentar Projekt tillsammans med Regionen för att hitta bra valideringsverktyg 3 platser har erbjudits, 2 placerade hittills. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

20 Aktiviteter Arbeta fram ett FM koncept (Facility Management) Kommentar 1 maj slog vi operativt samman städservice och kontorsservice för att få en gemensam större bas för ett FM koncept inom servicekontoret. Nu avvaktar vi beslut i budgetberedningen för att kunna genomföra den ekonomiska fusionen. Planer finns även för att ta ett större FM ansvar i kommunen som helhet. Inom kort påbörjas tester med smarta sensorer som kan signalera om det behövs/inte behövs städa i exempelvis konferensrum, om papperskorgar behöver tömmas, om det är för varmt/kallt i rum etcetera. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

21 4 Personalredovisning Tillsvidare och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid April 2015 andel visstid (%) April 2016 andel visstid (%) Måltidsservice % 2 % Städservice % 7 % IT service % 4 % Halmstad direkt % Kommuntransport % Övriga* % 23 % Totalt ** 28 4 % 5 % *Övriga är kontorsservice, administrativ service och förvaltningschef samt HR. ** antalet årsarbetare är avrundat rad för rad, förvaltningens medarbetare har anställningar som motsvarar 488 heltidstjänster. Förvaltningen har även vid senaste årsskiftet tagit över verksamhet, den här gången för kontaktcentret Halmstad direkt. Könsfördelning tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt April 2015 andel kvinnor (%) April 2016 andel kvinnor (%) Måltidsservice % 89 % Städservice % 93 % IT service % 8 % Halmstad direkt % 87 % Kommuntransport % 14 % Övriga % 36 % Totalt % 78 % Könsfördelning visstidsanställda Kvinnor Män Totalt April 2015 andel kvinnor (%) April 2016 andel kvinnor (%) Totalt % 64 % Halmstad direkt finns inte med i 2015 års siffra. Timavlönad personal januari april 2015 januari april 2016 Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) april 2015 april 2016 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 89 % 98 % 91 % 90 % 99 % 92 % Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

22 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron januari april Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 6,9 % 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) 54,0 % 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 8,1 % 4. Summa sjukfrånvarotid för män 3,5 % 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år 5,6 % 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Jämfört med helårsutfallet från tidigare år har frånvaron ökat, för gruppen år är ökningen marginell. Figurerna visar helårsutfall utom för ,7 % 8,5 % Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

23 Sjukfrånvarointervall tillsvidareanställd personal Andel sjukdagar (%) Måltidsservice 1 % 20 % 16 % 30 % 32 % Städservice 2 % 28 % 15 % 4 % 52 % IT service 4 % 56 % 15 % 0 25 % Halmstad direkt 6 % 53 % 16 % 24 % 0 Kommuntransport 1 % 27 % 27 % 46 % 0 Övriga 4 % 96 % Totalt 2 % 26 % 16 % % Långtidsfrånvaron är en stor andel av den totala sjukfrånvaron. Sammanfattande analys Bilden av servicekontorets personal är inte helt tydlig. Å ena sidan är medarbetarna mest nöjda enligt medarbetarundersökningen, å andra sidan ökar sjukfrånvaron. Det är tydligt att satsningen på att förebygga frånvaro och bromsa redan pågående sjukfrånvaro är mycket viktig. Genom stödet till alla chefer och förbättrade rutiner finns det en stor förhoppning att statistiken ska vända redan i nästa delårsrapport. Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

24 5 Ekonomisk redovisning Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

25 6 Nyckeltal Servicekontorets kundnöjdhet Mäts på hösten 2016 Nyckeltal Utfall T1 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall % 84,2 % Produktivitet Städ (avverkningsgrad m²/tim) 315,3 314,1 328,3 329,1 Produktivitet måltid (antal portioner per dag / årsarbetare) 113 Produktivitet IT (snittledtid per ärende) Saknar sätt att mäta detta på ännu. Förhoppningsvis klart till T2, då även retroaktivt för T1. Produktivitet Kommuntransport (beläggningsgrad på åkeriverksamheten) 0 96% Produktivitet Kontorsservice (kostnad per försändelse) En första mätning kommer att ske efter sommaren 2016 Mätning kommer att ske månadsvis 0 Andel intäkter i förhållande till anslag 95,3 % 99,4 % 98,6 % 99,2 % Budgetavvikelse Servicekontoret (%) 0% Budgetavvikelse Städservice (%) 0% Budgetavvikelse Måltidsservice (%) 0% Budgetavvikelse Kommuntransport (%) 0% Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

26 Nyckeltal Utfall T1 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Budgetavvikelse ITservice (%) 0% Budgetavvikelse Kontorsservice (%) 0% Produktivitet Kommuntransport (beläggningsgrad verkstad) 80 % Antal städmaskiner per objekt 1,1 st IT: Andel felanmälningar som stängs (avhjälps) vid första samtalet (%) 71 % 51 % 46 % 51 % IT: % av tid tillgänglig hemsida ( 99,54 % 99,93 % 100 % 99,79 % IT: Andel ärenden som avhjälps via självservice 0,1% Produktivitet Kontorsservice (beläggningsgrad vaktmästare) Ett nytt verksamhetssystem är i drift från och med , före den tidpunkt går det ej att säkerställa beläggningsgraden utan den uppskattas via de fasta och inkommande uppdrag vi har. Andel verksamhet inom Städservice i egen regi Outsouring består av att tjänsten är köpt hos en annan leverantör. Andel verksamhet inom Måltidsservice i egen regi 75% 99,1% Andel verksamhet inom Kommuntransport i egen regi, åkeriet Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

27 Andel verksamhet inom IT service i egen regi Nyckeltal Utfall T1 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Svårt att mäta på grund av komplexiteten. Outsourcing består inte bara av ren konsulting, utan molntjänster och paketeringar av tjänster är andra exempel på outsourcing. Andel verksamhet inom Kontorsservice i egen regi 13 medarbetare heltidsanställda 100%, 1 lönebidragare, 1 ungdomskraft Antal genomförda ITutvecklingsprojekt under perioden Vi har valt att räkna interna förbättringsprojekt av vår IT miljö som ITprojekt. % andel matsvinn per portion som slängs från tallrik i grund och gymnasieskolor (snitt för hela verksamheten) 90% 83% 8 6,2% 6,2% 6,7% 6,7% Vi hoppas kunna minska tallrikssvinnet till 6,4% av en portion Andelen svenskt producerade livsmedel 85% 85% Delårsrapport Servicenämnden Halmstads kommun

28 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2016/0105 Version: Beslutsorgan: Enhet: Carl Westman E-post: Telefon: Tjänsteskrivelse - Miljödiplomering Förslag till beslut 1. Servicenämnden beslutar att i verksamhetsplanen för uppdra åt servicekontoret att miljödiplomera samtliga verksamheter. Sammanfattning I planeringsdirektiv med budget gavs kommunchefen ett särskilt uppdrag, projektet En effektivare förvaltning, med syftet att hitta effektiviseringar i den löpande driften i kommunverksamheterna på 25, 50 respektive 100 mkr Det pågår ett löpande effektiviseringsarbete i alla servicekontorets verksamheter för att hålla konkurrensmässiga priser till våra kunder och de ytterligare effektiviseringar som krävs inom ramen för projektet blir utmanande att realisera. Inom servicekontorets verksamheter har det vidare förts en diskussion kring huruvida nyttoeffekterna rättfärdigar kostnaderna för att vara miljöcertifierad enligt ISO 14001, i synnerhet nu när det kommer en ny version av certifieringen som innebär ökad administration, massiva utbildningsinsatser samt tidsåtgång för omcertifieringsarbetet. En analys av ärendet rekommenderar nämnden att besluta att servicekontoret övergår till miljödiplomering istället för miljöcertifiering till en lägre kostnad och minskad resursåtgång utan att äventyra miljöpåverkan. Miljömål sätts dels inom ramen för miljödiplomeringen och dels genom nämnden med regelbunden uppföljning under året enligt gällande styrnings- och uppföljningsprinciper i kommuner. Miljödiplomeringen innebär en effektivisering på cirka 600 tkr årligen och är ett välbehövligt bidrag till projektet En effektivare förvaltning. Om inte förändringen kan genomföras måste vi hitta andra effektiviseringslösningar i den löpande verksamheten. 1

29 Ärendet Uppdrag I planeringsdirektiv med budget gavs kommunchefen ett särskilt uppdrag, projektet En effektivare förvaltning, med syftet att hitta effektiviseringar i den löpande driften i kommunverksamheterna på 25, 50 respektive 100 mkr För servicekontorets del påverkas alla verksamheter av projektet är det primärt IT-service, Städservice och Kontorsservice som berörs: IT-service: Reducerat val av teknisk utrustning och livstidsförlängning, kostnadsreduktion 2,5 mkr. Städservice: Kostnadsreduktion 1 mkr. Städservice och kontorsservice: Samordning av fastighetsskötsel/teknisk skötsel, kostnadsreduktion 3 mkr (6 nämnder berörs). Måltidsservice och Kommuntransport berörs i ett senare skede. Halmstad direkt har ännu inte berörts. Inom servicekontorets verksamheter har det vidare förts en diskussion kring huruvida nyttoeffekterna rättfärdigar kostnaderna för att vara miljöcertifierad enligt ISO 14001, i synnerhet nu när det kommer en ny version av certifieringen som innebär ökad administration, massiva utbildningsinsatser samt tidsåtgång för omcertifieringsarbetet. Bakgrund I servicenämndens verksamhetsplan för fastställdes att hela servicekontoret skulle miljöcertifieras. I nuläget är alla verksamheter utom Halmstad direkt (nytillkommen verksamhet) miljöcertifierade enligt gällande version av ISO Det finns andra kommuner och offentliga verksamheter i Sverige som är miljöcertifierade enligt ISO men den vanligaste nivån för att säkerställa ett systematiskt miljöledningsarbete är Miljödiplomering. Miljödiplomering ställer höga, men inte lika höga, krav som miljöcertifiering enligt ISO och är inte lika kostsamt. I Halmstads kommun är stadskontoret miljödiplomerat och teknik- och fritidsförvaltningen planerar att bli det. Om servicekontoret ska behålla sin miljöcertifiering måste man senast omcertifiera sig till den nya versionen av standarden. Analys, förslag och motivering Det pågår ett löpande effektiviseringsarbete i alla servicekontorets verksamheter för att hålla konkurrensmässiga priser till våra kunder. De ytterligare effektiviseringar som krävs inom ramen för projektet En effektivare förvaltning bli utmanande att realisera. 2

30 En uppenbar effektivisering skulle vara att likrikta servicekontorets miljöarbete med de flesta andra svenska kommunernas samt andra verksamheter inom vår egen kommun genom att övergå till miljödiplomering istället för att omcertifiera oss till ny version av ISO standarden. Effektiviseringen skulle för servicekontorets del hamna på cirka 600 tkr årligen i direkta kostnader. Utöver detta minskar tidsåtgången för att administrativt underhålla miljösystemet då det blir en enklare hantering och vi kan få synergieffekter med andra verksamheter i kommunen som också är eller ska bli miljödiplomerade. Servicekontorets analys visar att det arbete och den kompetensnivå i organisationen som byggts upp inom arbetet med att införa och underhålla nuvarande miljöledningssystemet kan återanvändas vid en miljödiplomering. Vidare ser vi att nyttoeffekten i förhållande till kostnaderna inte ökar genom att fortsätta vara miljöcertifierad utan att vi har nått toppnivån nu. Vi ser också att miljöpåverkan från våra verksamheter är låg och antalet miljöavvikelser få i förhållande till verksamheter som traditionellt är miljöcertifierade exempelvis industrier. I analysarbetet har vi också tänkt över möjligheten att bibehålla miljöcertifieringen på vissa verksamheter, exempelvis inom Städservice, medans de andra verksamheterna miljödiplomeras istället. Detta tror vi inte är ett gångbart alternativ eftersom det försvårar exempelvis kombitjänster och smart personalutnyttjande om man arbetar med olika miljöledningssystem och således måste ha godkänd utbildning för båda. Det påverkar också arbetskulturen negativt om vi särbehandlar vissa verksamheter. Alla verksamheter och medarbetare är lika viktiga på servicekontoret. Analysen rekommenderar att servicekontoret övergår till miljödiplomering istället för miljöcertifiering enligt ISO till en lägre kostnad och minskad resursåtgång utan att äventyra miljöpåverkan. Miljömål sätts dels inom ramen för miljödiplomeringen och dels genom nämnden med regelbunden uppföljning under året enligt gällande styrningsoch uppföljningsprinciper i kommuner. Konsekvenser Övergången från miljöcertifiering till miljödiplomering bedöms inte påverka servicekontorets miljöpåverkan negativt. Fokus på miljöfrågorna kommer vara lika högt som innan då vi även fortsättningsvis kommer revideras löpande av extern part. Genom att miljödiplomera oss bör vi kunna samverka bättre kring miljöfrågor i kommunverksamheterna då alla har samma nivå. Miljödiplomeringen innebär en effektivisering på cirka 600 tkr årligen och är ett välbehövligt bidrag till projektet En effektivare förvaltning. Om inte förändringen kan genomföras måste vi hitta andra effektiviseringslösningar i den löpande verksamheten. 3

31 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av servicekontorets ledningsgrupp. Andra grupper I analysen har man haft kontakt med andra kommuner som är miljödiplomerade; Kungsbacka kommun, Jönköpings kommun samt Uddevalla kommun. Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Jämförelse mellan miljöcertifiering enligt ISO och Miljödiplomering. För servicekontoret Carl Westman Förvaltningschef 4

32 Miljödiplomering VS Miljöcertifiering ISO 14001:2008/ ISO 14001:2015 ISO är en internationellt accepterad standard, som utgör grunden för fastställande av miljöledning, och som kan användas i alla typer av organisationer inom alla slags industrier. Grunden till ISO är 55 skall krav. Skall kraven kan uppfyllas på olika sätt beroende på vilket företag som implementerar dem. Meningen med ISO är att den ska kunna användas på olika typer av företag som har olika stor miljöpåverkan och miljöbelastning. Beroende på företagets storlek och verksamhet skiftar komplexiteten och omfattningen av dokumentationen. Det finns alltså ingen specifik miljöprestanda att uppnå utan ISO bygger på ständiga förbättringar inom företaget. MILJÖDIPLOMERING Anpassad för små och medelstora verksamheter och utgör ett prisvärt alternativ till ISO och EMAS* Bygger på Svensk Miljöbas miljöledningsstandard. Använder grundläggande delar i ISO och EMAS. Skillnaderna jämfört med ISO 14001/EMAS är bland annat lägre krav på dokumentstyrning, avvikelsehantering och rutiner. Svensk Miljöbas lägger stor vikt vid vad verksamheten presterar i form av faktiska miljöförbättringar och miljöutbildning för medarbetarna. *EMAS är EU:s frivilliga miljölednings och miljörevisionsordning. Den syftar till att effektivisera och förbättra miljöarbetet på företag och i organisationer.

33 Övergång till ISO 14001:2015 ISO 14001:2015 publicerades den 15 september. Den nya versionen av ISO 9001 och ISO har en ny struktur som är gemensam för alla ledningssystemstandarder. De innehåller även förändringar inom strategi, ledarskap, dokumentation, riskhantering och processorientering. Den nya versionen integrera miljöperspektivet i organisationens strategiska inriktning samt öka fokus på faktiska miljöförbättringar. Vad gäller för företag/organisationer som har ett certifikat enligt tidigare standarder? En övergångsrevision måste göras inom 3 år. Det betyder att övergången måste ske senast 15 september 2018 på servicekontoret

34 Förändringar i ISO 14001:2015 o o o o o o o Bredare strategiskt grepp Större fokus på ledarskap Större fokus på ökad miljöprestanda Hållbar utveckling och socialt ansvarstagande Krav på livscykelperspektiv och värdekedja Miljöanpassad produktutveckling Efterlevnad av lagar och andra krav

35 Ökad kostnad för SE ISO 14001:2015 utbildningsinsats för ledning och all personal (konsult + tid från organisation) införande av nya standard i organisation (tid från organisation) övergångsrevisionen nya enheter som har tillkommit till SE, t.ex. Halmstad Direkt

36 Krav för Miljödiplomering och kravdokument/smb_kravstandard_ _Antagen.pdf

37 Kostnadsjämförelse Miljöcertifiering ISO 14001:2008 Skall krav Kostnad Miljödiplomering ISO Skall krav Kostnad Grundläggande Utbildning ja kr 1598 kr/per Grundläggande Utbildning ja kr 750kr/person Dokumentation Ja kr Dokumentation Ja Intern Revision (Canea) ja kr Intern Revision nej Lag revision (Canea) ja kr Lag revision ja kr ev. student från högskola? Extern revision ja 0 kr Extern revision ja kr Årsavgift. Inkl. revisionskostnad ja kr Anmälningsavgift ja kr Re certifiering ja kr Diplomering kr Timpris (konsult) kr Timpris 980 kr Total kr Total kr Tid från verksamhet för utbildning, dokumentation mm Kostnaden för vikarie vid utbildning Tid från verksamhet för utbildning, dokumentation mm Kostnaden för vikarie vid utbildning

38 1(1) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2016/0024 Version: Beslutsorgan: Enhet: Christel Rehmark E-post: Telefon: Anmälningsärenden KF 60 Handlingsprogram för skydd mot olyckor KF 61 Revidering av lönepolicy 1

39 HALMSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KF 60 KS 2016/0123 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet. Ärendet Lagen om skydd mot olyckor fastslår att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska antas eller uppdateras varje ny mandatperiod. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor består av tre delar: en inledande del som beskriver ramen för handlingsprogrammet, en del om Halmstads kommuns olycksförebyggande verksamhet och en del om Halmstads kommuns operativa räddningstjänst. Handlingsprogrammets tredje del som hanterar operativ räddningstjänst har redan antagits av kommunfullmäktige 6, Handlingsprogrammets del 1 och 2 ska nu antagas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Kommunstyrelsens protokoll , 143. Kommunstyrelsens ledningsutskott , 84. Handlingsprogrammet har remitterats till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten (Halmstad garnison). Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet. Beslutsgång Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.

40 Vid protokollet Jenny Hagesjö Justerat Ordförande Justerare Johan Rydén Mariann Norell Alexander Staver

41 Antaget av kommunfullmäktige

42 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll Del 1. Inledning Sammanfattning Juridiska förutsättningar Allmänt Generell riskbild Del 2. Olycksförebyggande verksamhet Olyckor som föranleder räddningstjänst Vardagsolyckor Naturolyckor Olyckor på grund av infrastruktursvikt Olyckor orsakade av kriminella handlingar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Del 3. Operativ räddningstjänst Operativ räddningstjänst Organisation av räddningstjänsten Vatten för brandsläckning i Halmstads kommun Räddningstjänstens operativa förmåga Lärande av olyckor KS 2016/0123 Dokumentet har arbetats fram av: Joakim Norström, utredare, avdelningen för ledningsstöd, stadskontoret Styrgrupp: Ann-Mari Mäkikangas, administrativ chef/säkerhetschef, stadskontoret Hans Ekberg, räddningschef Fastställd av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Detta styrdokument ska revideras för varje ny mandatperiod. 2

43 Del 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) anger att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. I den första, inledande delen av handlingsprogrammet beskrivs handlingsprogrammets förutsättningar. Mål, syfte, avgränsningar, juridiska förutsättningar, generell riskbild samt ansvar gällande de områden som handlingsprogrammet adresserar presenteras. Handlingsprogrammets andra del tar upp utmaningar inom olika områden som de kommunala verksamheterna står inför. Varje område presenteras som ett eget kapitel i vilka Halmstads kommuns ambition och inriktning på kommande års arbete inom det specifika området presenteras. Därefter följer förslag på aktiviteter samt indikatorer som preciserar verksamheternas arbete för att nå ambitionerna samt möjliggör uppföljning av ambitionerna. Vid förslag på aktiviteter anges ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse med fetmarkerad text. Till varje kapitel av handlingsprogrammets andra del finns bilagor med relaterat material, statistik och liknande. Handlingsprogrammets tredje del inleds med en presentation av tio utmaningar som definierats genom kommunala utredningar och analyser. Därefter beskrivs ambition och inriktning på Halmstads kommuns räddningstjänsts verksamhet för de åren över vilka handlingsprogrammet är aktuellt, kopplat till utmaningarna. Till ambition och inriktning är kopplat förslag på åtgärder för att uppnå ambitionen, samt indikatorer som möjliggör uppföljning. Därefter presenteras en redogörelse av Halmstads kommuns räddningstjänsts organisation samt operativa förmåga Mål Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete enligt LSO samt förslag på åtgärder. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att öka kommuninvånares, besökandes samt anställdas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Genom ambitioner, inriktningar och åtgärder definierade i handlingsprogrammet skapas förutsättningar för de kommunala verksamheterna att skapa robusta system kapabla att stå emot externa påfrestningar. Genom robusta system kan Halmstads kommun leverera samhällstjänster till kommuninvånare och besökande även vid ansträngda situationer Syfte Ytterst syftar arbetet för skydd mot olyckor till att uppnå tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna samt att räddningstjänsten ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Därigenom uppnås även de lagkrav som fastställs i LSO. För att uppnå detta syfte krävs samordning av nämnders och bolagsstyrelsers säkerhetsarbete i enlighet med LSO. Handlingsprogrammet har flera syften eller funktioner: 3

44 1. Styrdokument som ska ange den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor. 2. Utgöra stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor. 3. Information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor Avgränsning En kommuns övergripande arbete med risker, sårbarheter och olyckor styrs i huvudsak av två olika lagar med tillhörande statliga föreskrifter: Lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. Kommunens arbete enligt LEH beskrivs i två olika kommunala styrdokument; dels Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, dels Riktlinjer för Halmstads kommuns krisberedskap. I dessa dokument återfinns åtgärder kopplat till krisarbete. I riktlinjerna finns även en beskrivning av kommunens krisledningsorganisation. Kommunens arbete enligt LSO beskrivs i Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta dokument återfinns åtgärder kopplat till skydd mot olyckor samt räddningsinsatser. Delar av risk- och sårbarhetsanalyserna har använts som underlag för arbetet med handlingsprogrammet. Vidare finns andra kommunala styrdokument som reglerar frågor om säkerhet och förebyggande arbete bland annat regleras anställdas arbetssituation i Arbetsmiljölagen, varför till exempel våld mot anställda inte hanteras i detta handlingsprogram. Bilden nedan illustrerar hur dessa lagrum samverkar och hur de tre kommunala styrdokumenten beskriver olika åtgärder vid olika händelsetyper. Skalan illustrerar en intensifierande händelsetypsutvecklingen från ordinarie verksamhet, till störning/olycka/allvarlig händelse, till kris, till extraordinär händelse, till höjd beredskap och slutligen krig. 4

45 Styrs av Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) Styrdokument: Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor Handlingsprogrammet beskriver målen med arbetet med skydd mot olyckor, risker för olyckor som finns i kommunen, förebyggande åtgärder och kommunens räddningsarbete. Ordinarie verksamhet Störning/olycka/allvarlig händelse Kris Extraordinär händelse Höjd beredskap Krig Styrdokument: Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun Risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är ett arbete för att: A. dels minska risken för sårbarheter i kommunen, B. dels öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser. Styrdokument: Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap Riktlinjen som beskriver arbetet med kommunens krisberedskap. Styrs av Lagen om kommuners åtgärder inför och vid Extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Schematisk bild över Halmstads kommuns styrande dokument för förebyggande verksamhet och krishantering. 5

46 1.2 Juridiska förutsättningar Kommunens ansvar Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 1 kap. 1 respektive 3 innehåller två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kravet att en kommun ska ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor regleras i Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet regleras i 3 kap. 8 LSO: En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Vidare framgår i 3 kap. 1-2, 4 och 7 LSO om kommuners ansvar: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 6

47 Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst Den enskildes ansvar En förutsättning för handlingsprogrammet är att även enskilda personer har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor. Det anges i 2 kap. 1-2 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Generellt gäller att den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Samhällets ansvar regleras i lagstiftning. Det är således samhällets uppgift att komplettera den enskildes ansvar där detta bedömts nödvändigt. Även försäkringsbolagen ställer krav på den enskilde att förebygga skador och olyckor. Dessa krav, s.k. aktsamhetskrav, innebär att följa de regler och föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet samt att använda sig av produkter som är godkända av aktuell myndighet. 7

48 Då samhällets viktiga infrastruktur slås ut, drabbas många medborgare samtidigt. Det innebär att kommunen har små möjligheter att hjälpa den enskilde som därför måste förbereda sig och sitt hem för att klara en påfrestning själv. Det samhället prioriterar i dessa lägen är samhällsviktiga funktioner och livshotande situationer. 1.3 Allmänt Metod Att arbeta fram ett handlingsprogram för skydd mot olyckor är en omfattande process som bland annat innehåller följande moment: 1. Analys av föregående handlingsprogram och dess utfall. 2. En aktualisering av risk- och sårbarhetsanalysen för att den ska bli en utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet. En förnyad risk- och sårbarhetsanalys fastställdes under 2015 av kommunfullmäktige. 3. Inventering av befintliga mål gällande området skydd mot olyckor. 4. Genomgång med kommunens förvaltningar och bolag av innehåll, ambitioner och förslag till åtgärder för att stärka skyddet mot olyckor. 5. Förankring av ett förslag till dokument hos andra myndigheter och företag som är berörda. 6. Remissbehandling i nämnder och bolagsstyrelser. 7. Beslut i kommunfullmäktige Del i verksamhetsstyrningen Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är ett styrdokument som ska beaktas i den årliga processen att ta fram kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget samt i nästa skede att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Det är då som ambitioner och förslag till åtgärder blir till mål och aktiviteter. Dessa följs sedan upp och utfallet redovisas varje tertial Ansvar Ansvaret för Halmstads kommuns arbete med skydd mot olyckor bygger på den ordinarie organisationens uppbyggnad. Varje nämnd och bolag har därigenom ansvar för arbetet med skydd mot olyckor inom sitt verksamhetsområde. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet samt om de delar som senare i processen blir en del av planeringsdirektivet. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för sina respektive delar och hur de integreras i verksamhets- och/eller affärsplaner. De förslag på åtgärder som presenteras kan användas i dessa verksamhets- respektive affärsplaner. Varje åtgärdsförslag i handlingsprogrammet innehåller en hänvisning till nämnd eller bolagsstyrelse som kan ha ansvar inom åtgärdsförslagets område (se rubrik Förkortningar). Fetmarkerad nämnd eller bolagsstyrelse har särskilt/övergripande ansvar i frågan och kan verka till exempel som sammankallande för åtgärden. Nämnden kommunstyrelsen har två verksamheter: stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Till varje område i handlingsprogrammet är indikatorer kopplade. Indikatorerna används för att följa utvecklingen av området som tas upp i kapitlet. Indikatorerna ska följas upp oavsett om förslagen på åtgärder används i verksamhets-/ affärsplaner eller inte. Det är ansvarig 8

49 nämnd/bolagsstyrelse som ansvarar för inrapporteringen. Kommunstyrelsen sammanställer uppföljningen av indikatorerna. Kommunstyrelsen har även ett övergripande, sammanhållande ansvar för kommunens arbete med frågor om skydd mot olyckor Innehåll Handlingsprogrammet består av tre delar: 1. Inledning 2. Olycksförebyggande verksamhet 3. Operativ räddningstjänst De olycksförebyggande avsnitten är uppbyggda på ett enhetligt vis. Varje kapitel har följande struktur: 1. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. 2. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. 3. Förslag på åtgärder beskriver hur kommunen når ambitionen/inriktningen samt ansvarig nämnd/bolagsstyrelse. 4. Indikatorer ett antal nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. 5. Eget ansvar. 6. Relaterade dokument redovisar i de fall det är relevant andra kommunala dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 7. Bilaga med bakgrundstexter och fördjupad beskrivning av handlingsprogrammet samt tillhörande statistik (ligger sist i handlingsprogrammet) Kommunikation Innehållet i handlingsprogramet för skydd mot olyckor kommuniceras i sammanfattad form till invånarna via Vid särskilda behov publiceras mer specifik information Förkortningar Allmänt LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Halmstads kommuns enkät som mäter hur det är att leva och bo som ung i kommunen) Halmstads kommunkoncerns nämnder/bolagsstyrelser: KS Kommunstyrelsen BUN Barn- och ungdomsnämnden BN Byggnadsnämnden HN Hemvårdsnämnden KN Kulturnämnden MN Miljönämnden RN Räddningsnämnden UAN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden SN Socialnämnden TE Teknik- och fritidsnämnden LBVA Nämnden för Laholmsbuktens Vatten och Avlopp 9

50 SE Servicenämnden HEM Halmstads Energi och Miljö AB HFAB Halmstads Fastighets AB HNAB Halmstads Näringslivs AB 1.4 Generell riskbild Den generella riskbilden avseende olyckor är mångfacetterad och innehåller allt från social oro och olyckor orsakade av kriminell handling till naturolyckor så som storm och översvämning. Skiljelinjen mellan olyckor och kriser/extraordinära händelser hämtas från lagstiftningen, där lagen om skydd mot olyckor reglerar det som berörs i detta handlingsprogram. Händelser klassade som extraordinära regleras av lagen om extraordinära händelser och hanteras inom kommunen av risk- och sårbarhetsanalysen. Vissa risker som definierats i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys kan leda till olyckor. Därför adresserar handlingsprogrammet till viss del samma risker som risk- och sårbarhetsanalysen gör. De risker som har identifierats och analyserats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys är: Natur- och väderrelaterad olycka: o Storm o Översvämning och skyfall o Ras, skred och erosion o Värmebölja o Klimatförändringar Annan olycka: o Utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet o Utsläpp av radioaktivt ämne o Skogsbrand Teknisk infrastruktur: o Avbrott i elförsörjning o Avbrott i värme/kyla o Avbrott i dricksvattenförsörjning o Avbrott i IT o Avbrott i transportsystem Antagonistiska hot och social oro: o Våldsbejakande extremism och skolskjutningar Vissa av ovanstående risker bedöms falla inom ramen för LSO (2003:778) och ingår därmed även i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Andra risker faller inom andra lagrum, till exempel i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH ) och regleras i andra kommunala styrande dokument. Utifrån ovanstående riskinventering har handlingsprogrammet delats upp i fem olika riskområden: olyckor som föranleder räddningstjänst, vardagsolyckor, naturolyckor, olyckor på grund av infrastruktursvikt samt olyckor orsakade av kriminella handlingar. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges mål för kommunens verksamhet och de risker som kan 10

51 leda till räddningsinsatser. Risker som kan leda till räddningsinsatser tas upp i kapitel 2.1 olyckor som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet och ger ofta stora konsekvenser och stort lidande för den enskilde. De vardagsolyckor som tas upp i handlingsprogrammet är barnolyckor samt fallolyckor, kapitel 2.2. I takt med klimatförändringarna förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Dessa krävande omständigheter gör att Halmstads kommun måste planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen inför dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. I kapitel 2.3 presenteras Halmstads kommuns förebyggande arbete gällande naturolyckor. Kapitlet tar upp väderrelaterade olyckor så som skyfall och höga flöden, snöoväder samt värmeböljor. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat, fungerande IT- och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. Halmstads kommuns förebyggande arbete kopplat till olyckor på grund av infrastruktursvikt presenteras i kapitel 2.4. De områden som tas upp är avloppssystem/dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elförsörjning samt fjärrvärme/fjärrkyla. En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. Olyckor orsakade av kriminella handlingar tas upp i kapitel 2.5. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld i offentliga miljöer och i nära relationer samt hot och våld mot barn. Som samhällsviktig verksamhet tar risk- och sårbarhetsanalysen (2015) i första hand upp: Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning, ledningsfunktioner och stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter För information om generell riskbild kopplat till områden utanför lagen om skydd mot olyckor, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015). 11

52 Del 2. Olycksförebyggande verksamhet 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst En räddningstjänstolycka är en händelse som kräver en insats av samhället och som oftast får en stor konsekvens för den drabbade. För att en olycka ska kräva ingripande av räddningstjänst krävs det enligt lagstiftningen (1 kap. 2 LSO) att fyra särskilda kriterier är uppfyllda: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheterna i övrigt De räddningstjänstolyckor, som tas upp i detta kapitel och som kommunen planerar att arbeta förebyggande med under denna mandatperiod är bränder, olyckor i och vid vatten, trafikolyckor samt utsläpp av farligt ämne Bränder Bränder utgör en typ av olyckor som innebär risker för både allvarliga personskador och skador på egendom. Anlagda bränder utgör ett särskilt problemområde Utmaning Förebyggande arbete gällande bränder kan antingen handla om att förebygga anlagda bränder eller bränder som uppstår då enskilda är oförsiktiga med eld. Särskilt drabbade är svaga grupper som till exempel äldre. Vid brand i centrala Halmstad, med tät äldre centrumbebyggelse, finns risk för stor brandspridning med omfattande förluster, såväl ekonomiska som kulturhistoriska värden. 1 Halmstads kommun ska genom förebyggande verksamhet uppnå en nollvision vad gäller antalet anlagda bränder samt antalet omkomna i bränder Ambition och inriktning Minska antalet anlagda bränder. Minska antalet omkomna och skadade i bränder Förslag på åtgärder 1. Personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, som är ute hos brukarna, ska ha kunskap om hur riskpersoner avseende brand identifieras (HN, SN, RN). 2. Skapa system för att sätta in brandskyddsåtgärder hos riskgrupper identifierade av personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen (RN, KS, HN, SN, UAN). 3. Information om bränder och brandsläckning samt övning i brandsläckning ska ges till kommunens elever (RN, BUN). 4. Räddningstjänsten samt kommunens riskhanteringsgrupp ska identifiera och föreslå tekniska lösningar i kommunens fastigheter för att på ett tidigt stadium kunna stoppa bränder (RN, FN). 1 Se bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor för närmre specifikation av risk kring brand till exempel byggnader och anläggningar där olycka eller brand kan föranleda stora förluster avseende liv, egendom och miljö 12

53 5. Vid riktad nybyggnation för riskgrupper 2 ska lämplig brandskyddsnivå beaktas utifrån behov och förutsättningar (HFAB, FN) Indikatorer 1. Antal dödsfall på grund av brand. 2. Utvecklade bränder per invånare. 3. Antal förmodat anlagda bränder Eget ansvar Den enskilde kan påverka hemmets brandsäkerhet genom att ha brandvarnare och brandsläckare och genom att allmänt vara försiktig med eld Olyckor i och vid vatten Utmaning Halmstads kommun har en lång kuststräcka, flera åar och sjöar samt flera badanläggningar. Simkunnigheten hos nya grupper som flyttar till staden är inte allmän. Med insikt om denna bakgrund ska Halmstads kommun skapa trygghet i och kring vatten samt sprida kunskap om riskerna Ambition och inriktning Antalet drunknade i Halmstads kommun ska minska. Alla elever i årskurs 5 ska vara simkunniga Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete (se bilaga) (BU, TE, RN). 2. Kommunen ska följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om utrustning för vattenlivräddning (RN, TE). 3. Kommunen ska ge föreningsbidrag till livräddarna (TE). 4. Kommunen ska bilda en samordningsgrupp för säkerhet i och vid vatten för att behandla aktuella händelser och framtida åtgärder (TE, berörda nämnder). 5. Information (särskilt gällande säkerhet) vid kommunala badanläggningar ska ha information på engelska och med fördel även på fler språk (TE) Indikatorer 1. Antal omkomna i drunkningsolyckor per år. 2. Andel simkunniga i årskurs Eget ansvar En stor del av de drunkningsolyckor som slutar i dödsfall involverar äldre män. Alkohol är ofta inblandat. Det är den enskildes ansvar att ha ett restriktivt förhållningssätt till alkohol, särskilt vid vistelse nära vatten. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningar inträffar oftast vid badplatser, isar och i kommunala eller privata dammar/pooler. Föräldrarna har ett uppsiktsansvar över sina barn då de vistas i publika badanläggningar. 2 Enligt nationell brandriskstatistik 13

54 Enligt plan- och bygglagen ska ägare av fasta pooler och dammar med ett djup större än 2 dm upprätta ett skydd mot drunkning. Även i Ordningslagen (1993:1617) framgår det att ägare av en anläggning (pool/damm) ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar. Vid båtfärd är det särskilt viktigt att enskilde att bruka sjövett. Transportstyrelsen har till exempel tagit fram föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler som är viktig att känna till vid färd på vatten. Att använda flytväst är ett både enkelt och billigt sätt att höja säkerheten på båten markant Trafikolyckor Utmaning Halmstads befolkning ökar och därmed även trafikens volym på gatorna. Med detta i beaktande ska Halmstads kommuns arbete med trafiksäkerhet bedrivas i enlighet med nollvisionens 3 mål Ambition och inriktning Antalet skadade och omkomna i trafiken ska minska. Alla transporter i kommunens regi ska vara trafiksäkra Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska bygga bort kända risker i trafiken, skapa säkrare korsningar, passager med mera (TE). 2. Kommunen ska löpande se över och ompröva gällande hastighetsbegränsningar (TE). 3. Underhåll av cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning till exempel avseende cykelhjälmsanvändning (KS, BUN, TE, UAN). 6. Ett analysarbete om skolvägarnas säkerhet ska genomföras (TE, KS, BUN, UAN). 7. Informationskampanjer/insatser om trafiksäkerhet ska genomföras och riktas till alla invånare (KS, TE, BUN, UAN). 8. Kommunen ska aktivt påverka övriga väghållare för trafiksäkrare vägar (KS, TE). 9. Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås eller motsvarande där så är möjligt (SE, beställande nämnd) Indikatorer 1. Antalet skadade och omkomna uppdelat på olika trafikkategorier (på vägar där kommunen är väghållare). 2. Andel trafiksäkra 4 fordon under 3,5 ton i kommunens fordonspark Eget ansvar Den enskilde har ett stort ansvar att följa de trafikregler som gäller i kommunen, inte minst gällande hastighet samt att i stort visa försiktighet. Detta gäller bilister och även andra trafikanter som exempelvis cyklister. De fordon som används ska vara i gott skick. Vidare ska bland annat rättvänd bilbarnstol och säkerhetsbälte användas. 3 Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. 4 Kontrollpunkter: godkända däck, trepunktbälte på alla platser, bältespåminnare, krockkuddar och bältessträckare på förare och passagerarplats, ABS-bromsar. 14

55 Den absolut viktigaste åtgärden av den enskilde, barn som vuxen, är att använda cykelhjälm och reflexer. Barn upp till 15 år är enligt trafikförordningen (1998:1276) skyldiga att använda cykelhjälm då de cyklar eller blir skjutsade i cykelbarnsits Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206) Utsläpp av farligt ämne För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människors liv och miljön har EU antagit Sevesodirektivet. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor Utmaning Halmstads kommuns geografiska placering innebär exponering för ett stort antal transporter av farligt gods på vägar, järnväg och sjötransporter. Vidare finns flera bostadsområden i nära anslutning till dessa transportsystem för farligt gods. Beroende av vindriktning och styrka kan risken för de påverkade områdena variera påtagligt. Oavsett detta ska kommunen utgöra en trygg och säker plats för dem som vistas där Ambition och inriktning Ingen ska skadas eller omkomma till följd av olycka med farligt ämne. Miljöskador ska inte uppkomma till följd av utsläpp av farligt ämne Förslag på åtgärder 1. Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning (TE, RN). 2. Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, TE, RN, MN). 3. Förbättra befintligt GIS-underlag för dels risk- och sårbarhetsobjekt, dels transportleder för farligt gods, genom att föra in skyddsavstånd (RN, BN). 4. Utred behovet att inom kommunen anordna en uppställningsplats för farligt godstransporter på väg (KS, TE, RN, MN). 5. Ta fram rutiner för efterarbete vid en olycka med farligt ämne för att minska miljömässiga följdeffekter (TE, MN, RN,). 6. Informationsinsatser kring lokala leder för farligt gods riktade till berörda aktörer (RN). 7. Kommunen ska för att minimera konsekvenserna för den enskilde i händelse av utsläpp av farligt ämne eller radioaktiv strålning, genomföra en utrymnings- /evakueringsplanläggning av människor från utsatta/hotade områden (KS, RN) Indikatorer 1. Antalet tillbud respektive olyckor med farligt ämne i kommunen (anmälningar till miljönämnden samt Länsstyrelsen). 2. Antalet skadade och omkomna vid olyckor med farligt ämne Eget ansvar 15

56 Då det gäller utsläpp av farliga ämnen är det den verksamhet som hanterar ämnet som har huvudansvaret. Den enskildes ansvar inskränker sig till att slå larm då en olycka har skett samt i ett sådant läge att följa myndigheternas anvisningar Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 2.2 Vardagsolyckor En vardagsolycka är en mindre händelse som har hög sannolikhet att inträffa i den enskildes naturliga miljö. De kräver inte självklart insatser från räddningstjänsten. Denna typ av olycka kan få stora konsekvenser för den enskilde och för samhällets samlade sjukvårdskostnader. Olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat) ingår i avsnittet om olyckor som kräver räddningstjänst/trafikolyckor Barnolyckor Utmaning Halmstads kommun ska till exempel på förskolor, fritidshem, lekplatser och mötesplatser för unga erbjuda barnen utvecklande aktiviteter, utrustning och lekmiljöer. Samtidigt ska säkerheten vara hög och barn, föräldrar och personal ska känna sig trygga inför att ingen skadar sig Ambition och inriktning Antal olyckor med barn i kommunens verksamheter och lekplatser ska minska Förslag på åtgärder 1. Incidenter och skador kopplade till barn i den kommunala verksamheten ska rapporteras, registreras och sammanställas (KS, BUN, FN, UAN, KN). 2. Personal som arbetar med barn ska ha kunskap om olycksbilden i den lokala miljön och använda denna kunskap för att förebygga olyckor (BUN, UAN, KN). 3. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och för personalen som ansvarar för verksamheten (BUN). 4. Regelbundna besiktningar ska göras av lekmiljöerna, både utifrån åtgärder kopplade till underhåll och/eller säkerhet (FN, TE, BUN, UAN). 5. Barns perspektiv ska tas med vid all planering, t.ex. av bostadsområden, skolor, offentliga lokaler, allmän plats etc. (KS, BN, BUN) Indikatorer 1. Andel lekplatser som har säkerhetsbesiktigats. 2. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 3. Antalet tillbud och olyckor vid förskola och skola Eget ansvar I den kommunala verksamheten har personalen ansvaret för barnens säkerhet. De flesta barnolycksfall sker i hemmiljö där föräldrarna har ansvaret. 16

57 2.2.2 Fallolyckor Fallolyckor är väldigt vanligt förekommande olyckor. De innebär stort lidande för den enskilde och höga kostnader för samhället Utmaning Andelen äldre-äldre 5 ökar i samhället. Äldre-äldre utgör en grupp med hög riskbenägenhet för fallolyckor. Halmstads kommun ska bidra till att riskgrupper och övriga invånare i sina naturliga miljöer inte exponeras för faktorer som kan förorsaka fallolyckor Ambition och inriktning Antalet fallolyckor i hemmet eller på kommunala institutioner ska minska. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska Förslag på åtgärder 1. Aktivitet och träning bland äldre inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska stimuleras (HN). 2. Personal, äldre och deras anhöriga inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 3. Äldres boendemiljöer inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska inventeras utifrån risker för fallolyckor och som följd åtgärder rekommenderas/vidtas (HN). 4. Alla äldre inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska få råd om hjälpmedel samt även tillgång till de hjälpmedel som de har behov av (HN). 5. Utemiljöer där gångtrafikanter och cyklister rör sig ska vara prioriterade att halkbekämpa (TE) Indikatorer 1. Antalet fall med skador i den kommunala äldreomsorgen. 2. Antalet fallolyckor med gångtrafikanter orsakade av halka Eget ansvar För att minska antalet fallolyckor kan enskilda och deras anhöriga ta till sig information om fallolyckor för att skapa trygga och säkra bostadsmiljöer. Fall- och halkolyckor utomhus inträffar främst vintertid till följd av halt väglag. Den enskilde har ansvar för att skotta och skapa halkfria trottoarer utanför sin fastighet inom detaljplanerat område. Detta enligt Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 2.3 Naturolyckor Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. I ett framtida förändrat klimat bedöms de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanliga. Med utgångspunkt i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015) kan bland annat följande händelser ingå i natur- och väderrelaterade olyckor: 1. Storm med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 5 Socialstyrelsen delar in gruppen äldre i tre ålderskategorier: äldre (65 eller äldre), yngre-äldre (65-79) samt äldre-äldre (80 eller äldre) 17

58 2. Skyfall samt höga flöden/översvämningar med ras, skred och erosion. 3. Snöoväder med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 4. Värmebölja med ökad risk för bland annat skogsbränder och påfrestningar för gamla och sjuka. Stormar, skyfall och snöoväder är ofta kopplade till infrastruktursvikt som kan innebära avbrott i: 1. Elförsörjning 2. Värme/kyla 3. Dricksvattenförsörjning 4. IT 5. Transportsystem För en specificering av Halmstads kommuns samhällsviktiga verksamhet, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015), s Väderrelaterade olyckor Under den senaste 10-årsperioden har Halmstad drabbats av stormar och snöoväder med infrastruktursvikt samt skyfall med översvämningar som har gett upphov till skador Utmaning Vädret kan inte direkt påverkas utan utmaningen är att göra samhället så robust som möjligt och med en förmåga att snabbt återhämta sig så att det klarar extrema väderpåfrestningar. All kommunal verksamhet som är känslig för infrastruktursvikt orsakade av väderförändringar ska ha en beredskap för hur viktiga verksamheter ska kunna upprätthållas i sådana krissituationer. Halmstads kommuns utmaning är att minimera skaderisken för människor vid väderrelaterade påfrestningar, samt säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas Ambition och inriktning Verksamheter inom Halmstads kommun ska vidta rimliga åtgärder för att förebygga och minimera följderna av skador på infrastruktur till följd av väderrelaterade olyckor. Halmstads kommun ska verka för att ägare/innehavare av enskild egendom blir medvetna om sitt egenansvar för att förebygga, och minimera följderna av, skador till följd av väderrelaterade olyckor. I Halmstads kommuns samhällsplanering ska åtgärder vidtas så att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas utan störning vid extrema väderpåfrestningar Förslag på åtgärder Allmänt 1. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram en planering som visar hur verksamheten berörs av bortfall av ett eller flera system för kommunikation och hur sådana situationer ska hanteras (samtliga). 2. Alla förvaltningar och bolag ska ha en planering för evakuering av verksamheten vid händelser som innebär risk för olyckor (KS, RN, berörda nämnder). Skyfall och höga flöden 18

59 1. Inom ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet ska en ny skyfallshantering samt erosionssårbarhetskartering längs kusten genomföras. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av bland annat höga flöden/översvämning (KS). 2. Vid all nyprojektering/nybebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. Sandsäckar, mobila barriärer eller dylikt ska finnas tillgängliga för att möjliggöra initialt agerande mot översvämningar (RN, TE). 5. Vid anpassningar av befintlig kommunal bebyggelse ska hänsyn tas till rådande risker för skred (KS, FN). 6. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden där det finns eller bedöms kunna uppstå risk för skred (KS, BN, FN). Snöoväder 1. Förbereda hur snöröjning ska prioriteras och genomföras (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vid svåra snöoväder (TE). 2. Prioritera (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vilka verksamheter som ska kunna upprätthållas under snöoväder (berörda nämnder). Värmeböljor 1. Definiera verksamhetskrav gällande lokaltemperaturer vid värmeböljor (FN). 2. Definiera vilka typer av fastigheter/verksamheter där kylanläggning ska användas vid värmebölja (KS, FN, HN, SN). 3. Inventera samt prioritera behovet av kylanläggningar i kommunala fastigheter (FN, HEM). 4. Höja kommunens operativa förmåga vid skogsbrand (RN) Indikatorer 1. Antalet avlidna och svårt skadade vid värmebölja. 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på enskild egendom. 4. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på allmän egendom. 5. Andel kommunala förvaltningar/bolag som har alternativa kanaler för kommunikation vid ett bortfall av el, tele/it Eget ansvar Allmänt Grunden för det egna skyddet är att hålla sig informerad om frågor som rör den egna säkerheten och den egna förmågan att klara en krissituation. Hemberedskap betyder att kunna klara sig själv i en krissituation, till exempel vid ett långvarigt elavbrott i samband med storm eller snöoväder. Det är viktigt att säkra tillgången på mat, vatten och värme i sitt hem. Snö/is på tak Vid stora snömängder som samlas på tak är det den enskilde ägaren av en fastighet som ansvarar för att skotta taken så att byggnader inte rasar. Fastighetsägaren är också enligt 19

60 Ordningslagen (1993:1617) skyldig att omedelbart ta bort is och snö från tak för att förhindra istappar och dessutom lätta på tyngden på taket. Översvämning De som bor i områden som löper risk att bli översvämmade har ansvar att skydda sig själv och sin egendom. Inte förrän det råder ett akut läge träder samhällets ansvar in och då är det ofta många som är drabbade samtidigt. Samhällets resurser räcker ofta inte till för att hjälpa den enskilde fastighetsägaren. Fastighetsägare bör: 1. Följa väderprognoserna. 2. Följa vattenståndet för att se när vattnet börjar stiga. 3. Vid behov skaffa pumpar och bygga tillfälliga barriärer. Värmebölja Vid värmebölja eller långa torrperioder kan det finnas begränsad tillgång på vatten. Då är det den enskildes ansvar att följa bevattningsförbud och eventuella vattenransoneringar Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, Översvämningskarteringar (gällande Nissan, 2014 samt Suseån, finns tillgängliga digitalt i SOLEN). 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt I det här avsnittet behandlas olyckor kopplade till sviktande infrastruktur där själva infrastrukturens beskaffenhet orsakar olyckan, inte extrema yttre omständigheter Avloppssystem/dagvattensystem Utmaning Halmstad och dess bebyggelse växer varje år. Gamla bostadsområden kan ha otillräckliga system för hantering av avlopps- och dagvatten. Utmaningen är att utveckla infrastrukturen i takt med behoven och undvika negativa konsekvenser av avlopps- och dagvatten på människor, miljö och egendom. Samtidigt ansvarar Halmstads kommun enbart för kommunalt VA det finns enskilda avlopp som inte är kommunens ansvar Ambition och inriktning Miljön i Halmstads kommun ska inte påverkas av brister i avlopps- och dagvattenhanteringen Förslag på åtgärder 1. Riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt åtgärderna sammanställas i en handlingsplan med prioriteringsordning (se dagvattenutredning/huvudmannaskapsutredning) (LBVA, KS). 2. Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar (KS, LBVA) Indikatorer 1. Antal dagar per år med bräddning av avloppsvatten. 20

61 Eget ansvar Det är i allmänhet kommunen som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Enskilda ska undvika att belasta avlopps- och dagvattensystemen med olämpliga kemikalier Elförsörjning Utmaning Elförsörjningen i södra Sverige påverkas av att den huvudsakliga produktionen är förlagd till de norra delarna av landet. Överföringskapaciteten i ledningsnätet kan utgöra ett hinder. Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala verksamheter även vid elavbrott. I ett läge där enskilda och olika verksamheter är beroende av el ska kommunen skapa förutsättningar för trygg elförsörjning Ambition och inriktning Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas även vid händelse av elbortfall Förslag på åtgärder 1. Alla verksamheter med samhällsviktiga funktioner (definierade i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015) ska kunna hantera el- och telebortfall (berörda nämnder). 2. Utifrån inventeringen av reservkraft ska strategier tas fram för reservkraftsförsörjning (KS, BN, RN, FN, HN, SN, LBVA, berörda nämnder). 3. En planering ska göras för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregat ska organiseras (RN, TE, berörda) Indikatorer 1. Antal tillfällen med elavbrott som har påverkat samhällsviktig verksamhet. 2. Andelen installerade reservkraftsaggregat utifrån behovsinventeringen Eget ansvar När elen försvinner på grund av ren infrastruktursvikt är den enskildes ansvar motsvarande det som gäller då elen bryts på grund av extrema yttre förhållanden Fjärrvärme/fjärrkyla Det finns många invånare och dessutom samhällsviktiga funktioner som är beroende av leverans av fjärrvärme/fjärrkyla. Tekniken är relativt stabil men ett avbrott riskerar att skapa stora konsekvenser om det sammanfaller med dåliga yttre omständigheter. Avbrott kan förorsakas av störningar i produktionen eller i distributionen. Området är inte lika kartlagt som konsekvenserna av elavbrott är Utmaning Halmstads kommun behöver kunna hantera ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla som leder till en störning eller allvarlig händelse Ambition och inriktning Halmstads kommun ska ha kännedom om vilka samhällsviktiga verksamheter som berörs vid ett avbrott i leverans av fjärrvärme. 21

62 Förslag på åtgärder 1. En inventering/sammanställning av vilka kommunala fastigheter samt fastigheter där kommunen bedriver verksamhet som har fjärrvärme ska genomföras (FN, HEM). 2. Informationsmaterial ska tas fram kring fjärrvärmeanläggningarnas beroende av el (HEM). 3. En prioritering ska göras av vilka fastigheter/verksamheter som ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten ska flyttas ifall fjärrvärmen slås ut (FN, HEM, alla utifrån respektive verksamhets behov) Indikatorer 1. Färdig utredning om prioritering av kommunala fastigheter att försörja med alternativa system vid ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla Eget ansvar Olyckor orsakade av kriminella handlingar Risk- och sårbarhetsanalysen (2015) tar upp antagonistiska hot och social oro, våldsbejakande extremism, skolskjutningar med mera som företeelser som ökar människors känsla av bristande trygghet. Samtidigt visar statistiken att skador kopplade till våldsbrott minskar i Sverige (Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning 2015). I det här avsnittet behandlas våld i offentliga miljöer, i nära relationer och i offentlig verksamhet Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Våld är en företeelse som kan definieras ur flera perspektiv. Socialstyrelsen definierar våld och utsatthet i nära relationer ur perspektiven fysiskt, sexuellt, psykiskt, social utsatthet samt materiellt/ekonomisk utsatthet. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer för våld i offentliga miljöer är unga män. Gällande våld i nära relationer visar en kartläggning att det är ungefär lika stora andel kvinnor som män (7,0 respektive 6,7 procent) som uppger att de blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång (2012). Det är dock vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger. Det är också betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård (Brottsförebyggande rådet, 2014). I planeringsdirektiv med budget framgår att Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor ska vara delaktiga i samhällslivet (mål 9, s. 33) Utmaning Företeelser som terrorism, våldsbejakande extremism, barnmisshandel och sexuellt våld samt allmän social oro får idag stor uppmärksamhet. Under sådana förutsättningar ska Halmstads kommun skapa trygga offentliga miljöer där människor inte behöver känna rädsla för att råka ut för våld i form av olaga hot, misshandel, rån eller våldtäkt Ambition och inriktning 22

63 Antalet fall av våld i offentlig miljö ska minska. Antalet fall av våld i nära relationer ska minska Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska verka för ökad samverkan mellan alla aktörer som kan minska antalet våldsbrott. Enligt samverkansavtalet mellan kommunen, polismyndigheten och andra aktörer ska strategier utvecklas för ytterligare samverkan (KS). 2. Halmstads kommun ska ta ställning till fortsätt arbeta med drog- och alkoholförebyggande arbete (KS, SN). 3. Halmstads kommun ska ha en handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism (KS, SN, UAN). 4. Halmstads kommun ska kommunicera positiva exempel avseende den trygghet som finns i kommunen (KS) Indikatorer 1. Antalet polisanmälda våldsbrott i offentlig miljö. 2. Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation med offret. 3. Misshandel mot man 18 år eller äldre i nära relation med offret. 4. Resultat i Nöjd-Region-Index avseende trygghet Eget ansvar Hot och våld mot barn Halmstads kommun har ett särskilt ansvar för de barn som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och våld Utmaning Många barn växer upp i belastade sociala miljöer. I dessa fall blir den trygghet som kommunen kan erbjuda i sina verksamheter extra viktig. I miljöer där barn vistas ska de inte utsättas för hot, våld eller sexuellt våld. En av de stora utmaningarna framöver är att förhindra de brott (hot, ofredande, förtal med mera) som förekommer via sociala medier Ambition och inriktning Barn och ungdomar ska känna sig trygga och säkra i de verksamheter som kommunen bedriver Förslag på åtgärder 1. Förebyggande insatser kopplade till kommunikation via sociala medier ska vara en del av skolornas värdegrundsarbete (BUN, UAN). 2. Personalens kunskaper ska öka om hur man kan skapa trygghet för barn och ungdomar i olika kommunala verksamheter (BUN, UAN, KN, KS, TE). 3. Kommunen ska stödja föreningslivet genom utbildningar och aktiviteter kring förebyggande av hot och våld (TE). 4. Barn och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang (BUN, UAN, KN, TE) Indikatorer 1. Antalet polisanmälningar om hot och våld mot barn. 23

64 2. Antal polisanmälningar om sexuellt våld mot barn. 3. Resultat av LUPP och Elevbarometern angående hot och våld mot barn. 4. Utbildningsinsatser gällande trygghet för barn och unga i olika kommunala verksamheter Eget ansvar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Utmaning Skapa en trygg och säker kommun där invånarna vet hur man förebygger och hanterar en brandsituation så att ingen skall komma till skada Ambition och inriktning Räddningstjänsten ska uppfylla kraven i LSO avseende tillsyn, information/rådgivning, utbildning, rengöring/sotning, brandskyddskontroll samt uppföljning och analys av olyckor Förslag på åtgärder 1. Inför varje verksamhetsår skall en informationsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN). 2. Räddningstjänsten skall, så långt det är möjligt, erbjuda de utbildningar som krävs för att den enskilda skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO (RN). 3. Räddningstjänsten skall ha en långsiktlig plan för tillsynsverksamheten. Denna skall sedan brytas ner i årliga tillsynsplaner (RN). 4. Räddningstjänsten skall arbeta för att kvalitetssäkra tillsynen (RN). 5. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN) Indikatorer 1. Antal utbildade varje år. 2. Antal genomförda tillsyner. 3. Antal genomförda sotningar/ rengöringar och brandskyddskontroller Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. 24

65 Del 3. Operativ räddningstjänst 3.1 Operativ räddningstjänst Utmaning Mot bakgrund av den genomförda klimat- och sårbarhetsutredning samt den risk- och sårbarhetsanalys som gjorts för Halmstads kommun kan ett antal utmaningar beskrivas. Kommunens omvärldsanalys, OPUS, beskriver befolkningsutvecklingen. Tillsammans med kommunens transportplan, bostadsförsörjningsprogram och kommunens översiktsplan utgör detta viktiga dokument som grund till utmaningar för räddningstjänsten. Mot ovan redovisad bakgrund kan nio utmaningar formuleras: 1. Andelen äldre och äldre över 80 år ökar dramatiskt i framtiden. Dessa utgör tillsammans med socialt utslagna och funktionshindrade en utsatt grupp i händelse av brand i deras bostad. 2. Tillsammans medför förtätningen av bebyggelsen i stadskärnan med bl.a. högre hus och transportplanens intentioner om smalare trafikleder med väg gupp och sänkta hastigheter för att minska trafikflödet i centrala staden, trots en ur räddningstjänstsynpunkt positiv ansats på många ställen, finns en uppenbar risk att en räddningsinsats fördröjs. Ett sätt att möta denna utmaning kan vara att i trafikplanen definiera stråk som frekvent används av räddningstjänsten och ambulanssjukvården, så att dessa utformas utifrån dessa organisationers behov. 3. Klimatförändringarna kommer att medföra större och tätare återkommande väderrelaterade olyckor. Klimat- och sårbarhetsutredningen kan mycket kort sammanfattas med att det blir längre värmeböljor, större nederbördsmängder, fler av de värre stormarna, höjd havsvattennivå samt större risk för ras och skred. Dessa typer av händelser ställer räddningstjänsten på hårda prov då de ofta kräver tillgång till mycket resurser i form av materiel och personal samt kräver lång uthållighet tidsmässigt. Kommunens samhällsbyggnadskontor har satt igång ett projekt som syftar till att begränsa effekterna av översvämningar till följd av höga flöden i de större vattendragen. Suseån är i detta sammanhang högst prioriterad. 4. På senare år har möjligheten att kalla in ledig personal på kort varsel vid större händelser drastiskt försämrats. Detta beror eventuellt på förändringar i fritidssysselsättning och i ett större jämställdhetsåtagande i familjerna. I kombination med de arbetstidsregler som finns skapas brist på personal vid stora insatser och försvårar uthålligheten för längre insatser i samband med såväl omfattande bränder som vid andra olyckor. Räddningstjänsten måste istället förlita sig på styrkor som finns i jour och beredskap och till utökad samverkan över kommungränserna i större omfattning än tidigare. 5. Centrala stödresurser är färre i dag än för bara några år sedan både på personal- och materialsidan. Detta är kännbart för räddningstjänsten framför allt vid de naturrelaterade händelserna, vilka ofta är långvariga och kräver mycket personal och utrustning. Tidigare fanns stora möjligheter att rekvirera hjälp vid krävande insatser från instanser som civilförsvaret, hemvärnet och försvarsmakten. Denna möjlighet är i många stycken starkt reducerad idag, främst avseende specialutrustning, t.ex. helikopter. Tidigare upplagda centrala materieldepåer för både skogsbränder och översvämning har glesats ut. Tillgången till militära resurser för terrängtransporter har blivit sämre. Bristen 25

66 på helikopter- och flygresurser anpassat för skogsbrandsläckning är uppenbar mot förr. Det är i dag den privata markanden vi får förlita oss till. Detta blir mycket kostsamt samt att få av dessa är anpassade för skogsbrandsläckning. 6. Det genom lagstiftningen förändrade uppdraget för räddningstjänstens operativa personal medför en omställning som visat sig vara arbetsam inom verksamheten. Från att förr i stort sett bara ha arbetat med att förbereda sig för utryckningar genom att vårda och underhålla materiel samt öva, har arbetsuppgifterna idag blivit betydligt fler. En brandman skall idag även arbeta med förebyggande arbetsuppgifter, utbilda andra, kunna genomföra tillsyner, m.m. Denna breddning av arbetsuppgifter har tillkommit utan tillskott av personal. Kombinationen av metodutveckling och ny avancerad teknik kräver idag mycket utbildning och övning för att hålla kvalité på alla områden man förväntas hantera. Att med samma resurser klara av att utföra många fler arbetsuppgifter skapar konflikter. Utmaningen består dels i att behålla samma kvalité på utryckningsverksamheten idag även då mycket tid åtgår till andra arbetsuppgifter dels i att kunna skapa en kultur och ett arbetssätt inom räddningstjänsten där denna förändring inte bara är förstådd utan också accepterad och ses som något positivt. 7. I moderna hus byggs en alltmer komplex teknik in. I händelse av brand är det viktigt att denna teknik kan användas och styras på rätt sätt. För att räddningspersonal skall ha en chans till detta krävs att installationerna beskrivs i någon form av insatsplan för varje modernt objekt. Till detta kommer ökad användning av brandfarligt byggnadsmateriel, som t ex cellplast i konstruktioner vilket ytterligare komplicerar sk konstruktionsbränder i byggnader. Här krävs förändringar i byggregler för att komma till rätta med denna utmaning. 8. Under senare år har det blivit allt svårare att rekrytera deltidsbrandmän ute i våra kransorter, i första hand Simlångsdalen och Harplinge, men även i Oskarström. Det är av avgörande vikt för kommunens möjlighet att tillhandahålla räddningstjänst på orterna att dessa problem löses. Orsakerna är dels att färre företag finns kvar på orterna och dels att de företag/förvaltningar som finns kvar har svårare att släppa ifrån sig sin personal vid redan slimmad bemanning. I detta handlingsprogram har räddningstjänstens krav på förmåga beskrivits på ett tydligare sätt. Med detta så kan åtgärder vidtas för att kompensera att det inte i alla lägen finns så många brandmän som tidigare tillgängliga för beredskap på en ort. Med förmågebeskrivningen som grund kan räddningstjänsten ställa om sin operativa organisation vilket samtidigt förväntas göra det enklare att rekrytera personal. Nya tekniker och nya metoder ska göra det möjligt för färre att lösa samma uppgift. Genom införande av mindre snabbare enheter behöver inte lika många av personalen ha körkort för tung lastbil. Arbetsmiljöverket ställer stora krav kring rökdykning och på riskbedömning innan rökdykning påbörjas. Enligt arbetsmiljöverket ska rökdykning helst undvikas. Genom att färre ur personalen skall rökdyka minskar de medicinska och fysiska krav för övriga. Även detta kommer sannolikt att underlätta rekrytering av brandmän. 9. Att leva upp till det behov av ökad kompetens för befäl inom räddningstjänsten som MSB:s sammanställning av erfarenheter från olycksförloppsrapporter påvisar. 10. Hot och våld blir ett allt vanligare inslag i samhället. Detta påverkar brandmännens arbetssituation i samband med insatser, där man hela tiden måste ha med denna aspekten i riskbedömningen. Den senaste tidens frågor om våldsbejakande extremism ökar den oro som räddningstjänstens känner kring dessa frågor. Ökad kunskap om hur hoten kan uppträda och vad man kan göra för att hantera en hotsituation är ett sätt att motverka oron. Ett sådant arbete ska genomföras. 26

67 Ambition och inriktning Halmstads kommuns mål för räddningstjänst utgår ifrån följande övergripande mål: Om en olycka inträffar eller överhängande fara för olycka föreligger skall konsekvenserna för den enskilde och för samhället och för miljön kunna begränsas genom ett snabbt ingripande Förslag på åtgärder 1. Konceptet med förstainsatsperson (FIP) ska vidareutvecklas och ingår som en del i den föreslagna operativa organisationen som redovisas i bilaga 15. Minst 2 st FIP enheter ska vara i drift vid mandatperiodens slut. 2. Räddningstjänsten ska under mandatperioden arbeta fram förmågebeskrivning gällande Brand ute terräng, Rasolycka, naturolycka, oljeskada, samverkan med andra organisationer, stöd till annan organisations insats samt olycksutredning/insatsutvärdering. (RN, + ev. fler förvaltningar) 3. Underlag för vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras vid väderrelaterade händelser ska färdigställas (KS, Alla). 4. Fortsatt kartlägg i kommunens GIS-system var väderrelaterade hot och risker finns och hur de ska prioriteras vid händelse (RN, KS, BN, Alla). Ett kartskikt med väderrelaterade hot och risker ska vara framtaget senast vid mandatperiodens slut. 5. Insatsplaner för komplexa objekt ska tas fram samt integreras i det tekniska ledningsstödet (RN). Minst 25 % av de komplexa objekten ska vid mandatperiodens slut ha en färdigställd insatsplan vilken kan hanteras i räddningstjänstens digitala operativa insatsstöd Indikatorer 1. Antalet FIP och framskjuten enhet som finns i kommunen, samt vilken tidsvinst (kortare responstid) dessa ger, dvs. skillnad i tid mellan FIP och närmast ankommande enhet. 2. Antal insatsplaner till komplexa objekt. 3. Hur snabbt får invånarna tillgång till räddningstjänst? Tid från 112-samtal till första resurs är på plats (responstid). 4. Antal insatser där första hjälpande resurs är på plats senare än angiven responstid. 3.2 Organisation av räddningstjänsten Räddningsnämnden ansvarar för att det finns resurser för räddningstjänst i Halmstads kommun. Räddningstjänsten skall svara för räddningstjänst i kommunen. Utöver kommunens egna resurser skaffar räddningstjänsten resurser efter behov från i första hand räddningstjänster inom samverkansorganet RäddSam Halland samt räddningstjänster i närområdet. RäddSam Halland är en samverkan mellan räddningstjänsterna i Laholm, Halmstad, Hylte och Räddningstjänsten Väst utifrån ett gemensamt samverkansavtal. Samverkan inom RäddSam-Halland syftar till att stödja respektive räddningstjänst och skapa mervärde för respektive organisation. Samverkan skall utgå från ett tydligt behov och skapa möjlighet för räddningstjänsternas utveckling. Syftet med samverkansorganet är dels att kunna kraftsamla resurser dels att skapa en längre uthållighet för insatta enheter. Utöver detta finns regionala resurser från 27

68 Släckmedelscentralen (SMC) samt nationella oljeskyddsförråd och kem materiel samt skogsbrand. Så kallad systemledning över resurser inom RäddSam Halland utövas från HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledningscentral). Systemledning fördelar resurser mellan, och sätter ramar för, insatser. Särskilda resurser kan också finnas för kommunens 2:4 anläggningar. Exempel för oljehamnen är: Förstärkt utrustning för skumsläckning och skumpåföring till cistern samt alkoholresistent skumvätska. Vattenledning med pump, som kan leverera minst 20m 3 vatten/min, för släckning och kylning vid brand i oljedepån. Förstärkningsresurser av utrustning för storskalig skumsläckning. Detta skall tillhandahållas av Oljebolagen i oljedepån Larmcentral Räddningstjänsten ska, själv eller genom avtal med larmcentral, säkerställa att utlarmning av räddningsstyrkor kan ske, utan fördröjning, efter att larmcentral via telefon 112 mottagit meddelande om räddningstjänstbehov Gränser i vatten I hamn ansvarar kommunen för räddningstjänsten medan räddningstjänst till havs sköts av statliga myndigheter. Kommunen ansvarar för räddningstjänst i Halmstads och Grötviks hamnar samt i Skallkrokshamnen (se bilaga 9) Varning till allmänheten Information till allmänheten i samband med räddningsinsatser skall vid behov tillgodoses genom räddningsledarens försorg. I stora delar av centralorten kan allmänhetens uppmärksamhet omgående påkallas genom användandet av signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via tyfoner. I de delar av kommunen som inte nås av ljudsignalen sker information och varning till allmänheten via radio. Räddningsledaren kan även via radio och TV sända myndighetsmeddelande i form av varningsmeddelande, informationsmeddelande eller servicemeddelande. Signalen viktigt meddelande kan utlösas från larmcentralen och Hill i Halmstad. Räddningstjänsten ansvarar för underhåll av larmdon, tyfoner etc. Hela Halmstad kommuns kommunikationsavdelning är en tillgänglig resurs vid sådana här tillfällen Organisation för räddningstjänstens beredskap Insatsstyrkors stationering och bemanning framgår av beskrivning i bilaga 10. Vid särskilda lägen kan beredskapen tillfälligt sänkas. Som vid; övningar av stor betydelse, hastigt uppkomna sjukdomar, då fordon är obrukbara, eller vid annan vakans i beredskapsstyrkan. Detta beslutas av räddningschefen i varje enskilt fall, eller en av denne, enligt delegationsordningen utsedd person. De senaste åren har rekryteringsunderlaget för räddningstjänstpersonal i beredskap (deltidsbrandmän) avsevärt försämrats inom vissa områden. Det innebär att det över tiden kan vara svårt att upprätthålla den avsedda förmågan i respektive insatsområde. 28

69 När situation som beskrivs ovan uppstår åligger det räddningschefen att besluta om tillfälliga förändringar i utryckningsorganisationen för att på bästa sätt kunna bistå invånarna i händelse av hjälpbehov. Om en sådan förändring kommer att gälla över en längre period skall räddningsnämnden godkänna åtgärden och berörd allmänhet informeras. Operativ ledningsorganisation för räddningstjänsten i Halmstad samt RäddSam Hallands operativa organisation presenteras i bilagan Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. När det gäller kommunens beredskap för att hantera räddningstjänst under höjd beredskap görs bedömningen att kommunen, i avvaktan på statsmakternas direktiv om kommunernas förberedelser för höjd beredskap, har en grundläggande förmåga till räddningstjänst under höjd beredskap genom arbetet med att hantera extraordinära händelser i fredstid Kompetens och kvalitetssäkring Räddningschef och stf räddningschef ska ha examen från Brandingenjörsutbildning LTH/LTU och Räddningstjänstutbildning för Brandingenjörer (RUB), eller motsvarande. Räddningschefens roll som räddningsledare enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778) 3 kap 16 är av räddningschefen delegerad till befäl med sådan utbildning som krävs för behörighet att tjänstgöra som räddningsledare enligt förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 9. Räddningschefen ska se till att personalen har erforderlig utbildning och förmåga att lösa tilldelad uppgift. Operativ personal skall ha återkommande övning/prövning (se bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor). Arbetet med att se över den operativa befälsorganisationen pågår vilket ska leda till ökat utrymme för övning och kompetensutveckling för samtliga befälskategorier. Detta avses leda till säkerställande av nödvändiga kompetenser Återskapande av beredskap Då systemet är belastat, dvs. då den egna stationens resurser är insatta på en skadeplats, måste andra resurser säkerställa att vi kan åka ut till ytterligare skadeplatser vid behov. Beredskapen skall återskapas då respektive styrka/station lämnar en tidsprognos som visar att de är bundna vid en insats längre än angivna tider. Tider framgår av bilaga 14. Då svårigheterna ökat med att kalla in fridygnsledig personal för att återskapa beredskapen, har behovet av samverkan ökat. För att återskapa beredskapen i RäddSam Halland kan enheter i beredskap användas över hela ytan. Detta säkerställs av Hill, som bedriver systemledning. 3.3 Vatten för brandsläckning i Halmstads kommun Målsättning Kommunen tillhandahåller vatten för effektiv brandsläckning med räddningstjänstens utrustning samt vatten för sprinkleranläggningar, där förutsättningar finns. Kommunen ansvarar genom Laholmsbuktens VA för att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i brandpostsystem. Nedan angivna värden för flöden från brandpost är riktvärden 29

70 då det inte går att garantera flöde eller tryck vid varje tillfälle i varje enskild brandpost, då det är beroende av den aktuella försörjningssituationen och eventuella störningar. I kommunen kan det så kallade alternativsystemet för brandvattenförsörjning tillämpas i områden med en viss typ av bebyggelse (se Tabell över släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 på nästkommande sida). Alternativsystem innebär att brandpostsystemet kan glesas samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar. Om inte vatten för brandsläckning kan tillhandahållas via brandpostsystem kan andra lösningar accepteras. Dessa ska i sådana fall utformas så att inte användandet belastar räddningsstyrkans numerär, då samtliga i styrkan, särskilt i uppstarten av en insats, måste kunna vara effektiva i aktiv bekämpning av branden. Grundnivån för tillgång till vatten utgörs av VAV-publikationerna: VAV P83 Allmänna vattenledningsnät samt VAV P76 Vatten till brandsläckning. I detta delprogram anges också de avvikelser från VAV som ska gälla i kommunen. Befintliga områden vilka idag är försedda med brandposter ska bibehålla nuvarande kapacitet alternativt där så är möjligt gå över till det sk alternativsystemet. Det finns i Halmstads kommun i huvudsak tre olika modeller för försörjning av vatten för brandsläckning: Tabell över alternativ till försörjning av vatten för brandsläckning Anordning LBVA:s ansvar Räddningstjänstens ansvar Brandposter Brandposter placeras med normalt Slangutläggning från brandpost till 150 meters inbördes avstånd räddningsenhet vid brandplatsen Brandposter enligt alternativsystem Vatten genom andra lösningar specifika för särskilda byggnader eller anläggningar Glest utplacerade (upp till 1000 meter) brandposter med god kapacitet (900 l/min) I exploateringsskedet tillsammans med räddningstjänsten och exploatören ta fram en ur räddningstjänstens personalresurssynpunkt acceptabel lösning till försörjning av vatten för brandsläckning. Transport av vatten med hjälp av räddningstjänstens vattenenheter (tankbilar) från brandpost till brandplats. I exploateringsskedet tillsammans med LBVA och exploatören ta fram en ur räddningstjänstens personalresurssynpunkt acceptabel lösning till försörjning av vatten för brandsläckning Brandposter För försörjning med vatten för brandsläckning ska det finnas vattenreservoarer samt brandposter anslutna till allmänna vattenledningsnätet enligt av LBVA upprättad och ajourhållen kartdatabas vilken ska vara tillgänglig även för räddningstjänsten. Områden med alternativsystem enligt nedan ska anges på samma sätt. Tryckstegringspumpar bör vara försedda med reservkraft när de försörjer enskilda tätorter eller stor mängd abonnenter inom större tätort om tillräcklig reservoarvolym saknas. Brandposternas antal och placering bestäms efter samråd med räddningstjänsten. Kapaciteten ska så långt det är möjligt dimensioneras enligt tabell nedan. 30

71 Tabell över släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 Områdestyp Beskrivning Släckvatten kapacitet l/s (l/min) Alternativsystem kan tillämpas A Bostadsområden eller andra jämförbara områden med serviceanläggning A 1 Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, 10 (600) Ja radhus och kedjehus A 2 Annan bostadsbebyggelse 20 (1 200) Nej B Industriområden, enstaka industrianläggningar eller andra från brandsynpunkt jämförbara områden. B 1 Låg brandbelastning *, det vill säga brandsäkra 10 (600) Nej byggnader utan upplag av brännbart material. B2 Normal brandbelastning, det vill säga 20 (1 200) Nej brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material B 3 Hög brandbelastning såsom snickerifabriker, brädgårdar och liknande. Kapaciteten kan tillgodoses genom uttag kan ske från flera 40 (2 400) Nej B 4 brandposter. Exceptionell brandbelastning såsom oljehanteringsanläggningar och liknande. Släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 * Med brandbelastning avses mängden brännbart material per ytenhet Se vidare: -Boverkets allmänna råd om brandbelastning 2013:11- BBRBE1 samt -Boverkets handbok Brandbelastning 2008 ** Bestäms i samråd med räddningstjänsten. Från enskild brandpost bör vid system med brandposter 10 l/s kunna tas ut. Avstånd mellan brandposter enligt tabell ovan bör vara högst 150 meter. >40** Särskild utredning i samverkan med räddningstjänsten Brandposter enligt alternativsystem Inom Halmstad centralort, Oskarströms och Getinges tätorter kan alternativsystem tillämpas för bebyggelse enligt klass A1 ovan med ett avstånd av en kilometer till brandpost med kapacitet på 15 l/s och lägst 2 bars tryck. Inom övriga tätorter kan alternativsystem inte tillämpas. Nej Andra lösningar för tillhandahållande av vatten för brandsläckning I de fall tillräcklig mängd vatten för brandsläckning inte kan fås med hjälp av brandposter kan andra lösningar accepteras. En sådan lösning ska utformas i samråd mellan LBVA, Räddningstjänsten och exploatören. Vatten i angiven mängd ska kunna levereras utan att personalresurs tas från den initiala räddningsstyrka som kommer till platsen. Lösningen får inte innebära större arbete än om vatten hade levererats från brandpostnätet. Lägsta tryck vid leveranspunkt ska vara 2 bar. Ansvarfördelning För att klara vattenförsörjning för brandsläckning enligt ovan har inblandade parter genom dess huvudmän följande ansvar: LBVA ska: 31

72 anlägga och underhålla anordningar, anslutna till det allmänna vattenledningsnätet, för försörjning av vatten för räddningstjänsten, ajourhålla kartdatabas för brandposter och område för alternativsystem, ansvara för att alla brandposter anslutna till det allmänna ledningsnätet är tydligt utmärkta, se till att räddningstjänsten underrättas om planerade och akuta förändringar på brandpostnätet och övrig brandvattenförsörjning Räddningstjänsten ska: förfoga över erforderliga tankbilsresurser, med personal, för vattenförsörjning enligt alternativsystem, förfoga över tillräckligt antal enheter för utläggning av slang för vattenförsörjning från branddammar, förfoga över utrustning för upptagning av vatten från öppet vattentag, förfoga över räddningsenheter för vattenförsörjning från brandposter, meddela LBVA vid större vattenuttag i brandposter, inventera lämpliga öppna vattentag inom kommunen, I samband med tillsyn kontrollera att ägare av stora industritomter med eget brandpostnät kontrollerar och provar detta på samma sätt som kommunen i övrigt, ansvara för säkerheten i och omkring av kommunen ägda krigsbranddammar, genomföra årlig kontroll och tömning av alla prioriterade brandposter. Teknik och fritidsförvaltningen ska: i samband med snöröjning i gator och gång- och cykelvägar se till att brandposter inte belamras med snövallar. Fastighetsägaren/anläggningsinnehavaren ska: ansvara för säkerheten i och omkring av ägaren/innehavaren ägda branddammar, uppställningsplatser för pumpar samt andra anordningar för brandvattenförsörjning ansvara för funktionaliteten och tillgängligheten hos av ägaren/innehavaren ägda anordningar för försörjning av vatten för brandsläckning, om man förfogar över eget brandpostnät, på egen större fastighet, ansvara för att kontrollera och provar detta på samma sätt som kommunen i övrigt, om man har brandposter på sitt område se till att dessa är tillgängliga och hålles snöfria samt markerade med standardiserad skylt, Underrätta räddningstjänsten om planerade och akuta förändringar på egna ägda anordningar för brandvattenförsörjning. Vatten för sprinkleranläggningar För att möjliggöra ett bra brandskydd i befintliga byggnader samt vid nybyggnation ska kommunen verka för bra förutsättningar för anslutning av sprinkler till allmänna vattenledningsnätet där det är förenligt med va-anläggningens huvudsakliga ändamål. I Halmstads kommun bör nya områden utformas i nära samarbete med Laholmsbuktens VA så att det blir möjligt att, utan att äventyra vattenkvaliteten, ansluta verksamheter med gruppboende, förskolor och liknande boendeformer i riskklass LH enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på ca 10 l/s vid 3 bar. 32

73 I nya områden för verksamheter där exempelvis skolor kan vara aktuella att bygga bör, på motsvarande sätt, utan att äventyra vattenkvaliteten, området utformas i nära samarbete med Laholmsbuktens VA för att ge förutsättningar att ansluta en sprinkler i riskklass OH1 enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på 20 l/s vid 4 bar. Detta förutsätter placering av aktuell verksamhet inom området i direkt anslutning till större huvudledningar. I befintliga områden, där förutsättningar enligt ovan är uppfyllda, bör förutsättningarna vidmakthållas. För att åstadkomma förutsättningar för sprinkleranläggningar i bostäder och verksamheter är det i de allra flesta fall möjligt att anlägga interna tankar och tryckstegringspumpar som fylls via ordinarie dricksvattenservis, dock med lägre flöde än ovan angivna riktvärde. Vid anslutning av sprinkler till allmänna vattenledningsnätet ska ägaren till sprinkleranläggningen vidta åtgärder för att säkerställa hög säkerhet mot föroreningar. I normalfallet ska servis för dricksvatten och sprinkleranläggning vara en och samma. Sprinklerinstallationen ska förses med kontrollerbar backventil för säkerställande av återströmningsskydd (SS-EN 1717), enligt gällande byggregler. 33

74 3.4 Räddningstjänstens operativa förmåga Räddningstjänsten skall vara organiserad och bemannad för att kunna utföra skadeavhjälpande åtgärder där den enskilde saknar eller har otillräcklig förmåga att själv hantera en akut händelse. Beredskapen skall vara dimensionerad och spridd över ytan för att i 80% av tillfällena kunna bistå den drabbade inom angiven responstid enligt nedan beskrivna operativa förmåga. Enligt LSO (2003:778) kap1 3 skall räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Det är upp till varje kommun att definiera vad som är godtagbar tid och effektivt sätt för den enskilde kommunen. Avsedd förmåga och responstid redovisas i tabellen nedan. Olika aktörers möjlighet att påverka en olycka (se bilaga 15). Uppkommer det behov på flera platser samtidigt, har räddningstjänsten begränsad förmåga att lösa uppgiften. Genom systemledning inom RäddSam Halland optimeras resursutnyttjandet. Detta ökar förmågan och uthålligheten när systemet blir belastat. I praktiken innebär detta att Halmstad får tillgång till resurser från andra kommuner när det finns behov men också att Halmstad är beredd att lämna resurser till förmån för annan kommun som är drabbad. Då systemet är belastat kommer insatstiderna i vissa områden att öka samtidigt som delar av förmågan kan utebli. När situation som beskrivs ovan uppstår åligger det räddningschefen, eller en av denne utsedd, att besluta om tillfälliga förändringar i utryckningsorganisationen för att på bästa sätt kunna bistå invånarna i händelse av hjälpbehov. Förmågan att hantera en skogsbrand har under de senare åren minskat då de nationella resurserna för skogsbrandbekämpning, som t.ex. flyg och helikopter med möjlighet till vattenbombning inte längre finns. Räddningstjänsten har under den senaste mandatperioden arbetat med att höja den operativa förmågan vid skogsbrand, bl. a genom att ha tagit fram en ny insatsplan för, Brand ute Terräng, sett över och vid behov inköpt nödvändig utrustning/materiel samt utbildat befälen. Detta samt arbetet med att ta fram och beskriva ny operativa förmågan för, Brand ute Terräng, kommer att fortsätta under kommande mandatperiod. Förstainsatsperson (FIP) kan användas i syfte att tidigare kunna bryta en händelseutveckling och begränsa följdskadorna. En FIP är också räddningstjänstens ögon på plats som kan göra relevanta bedömningar om t.ex. resursbehov. FIP har en begränsad insatsförmåga men har möjlighet att tidigare komma till platsen. Det är ofta en person som ingår i huvudstyrkan på respektive ort. FIP kan i fall där möjligheten att upprätthålla normal beredskap vara en åtgärd för att med snabbhet kompensera en del av den minskade styrkan i avvaktan på förstärkning från annan station. 34

75 Räddningstjänsten ska i utgångsläget ha en operativ förmåga att kunna åtgärda olyckor enligt tabell nedan: Generellt om anspänningstider Så fort som möjligt, riktvärde - 90 sek för heltidskår Så fort som möjligt, riktvärde 5 min för styrkorna i Getinge, Simlångsdalen och Oskarström Så fort som möjligt, riktvärde 9 min för deltidskår i centralorten Generellt om responstider Responstid är tiden från det att larm inkommit till larmcentral till dess att första räddningsenhet är på plats. Angivna tider är en målsättning för 80 % av de insatser som genomförs inom typinsatsen. Angiven förmåga avses att kunna påbörjas vid angiven responstid och i förekommande fall responstiden + angivet antal minuter. Responstiden kan tillåtas vara längre under förutsättning att åtgärder vidtagits för en tidig upptäckt av brand och larm av de boende och eller automatiska släckanordningar installerats Samtidiga insatser Organisationen ska kunna genomföra minst två samtidiga bränder i boende alternativt trafikolycka eller kombination av de båda typolyckorna. 35

76 Bränder Automatiskt brandlarm FÖRMÅGA RESPONSTID Hantera automatiskt brandlarm efter instruktion. Vid utbruten brand gäller respektive typinsats. R=12 Brand i bostad Avser alla typer av bostad där utrymning där fönster tillåts som andra utrymningsväg. Hit räknas också stugbyar, campingplatser o dyl. * Där räddningstjänstens stegutrustning får räknas som den andra utrymningsvägen får responstiden inte vara längre än 12 min. Brand i annat boende Avser alla typer av vårdboende från servicehus, särskilt boende till sjukhus, elevhem, hotell, o dyl Källarbrand Avser alla typer av utrymme beläget helt eller delvis under markplan. Ex vis källare, kulvertar, underjordiska garage. Vindsbrand Avser alla typer av utrymme ovanför översta våningen t ex krypvindar och installationsutrymme. Brand i publik lokal Avser alla typer av lokaler till vilka allmänheten har tillträde och som kan innehålla mer än 50 personer i samma brandcell. Hit räknas också samlingslokaler (även om inte allmänheten har tillträde). Ex på lokaler är restauranter, biografer, teater, föreläsningssalar, kyrkor, gallerier, stormarknader, barndagverksamhet, fritidshem, o Fördröja skadeutvecklingen R=12 Livräddning R + 4 Utrymma/inrymma R + 4 Begränsa brand i till startbrandcell R + 4 Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R = 12 Förstärka effekterna av de brandtekniska installationerna Livräddning R + 4 Utrymma/inrymma R + 4 Begränsa brand i till startbrandcell R + 4 Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R=12 Förstärka effekterna av ev brandtekniska R + 2 installationer Livrädda R + 4 Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R=12 Livräddning R + 4 Förhindra spridning till underliggande utrymmen R + 4 Utrymma? R + 4 Begränsa brand till startbrandcell Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Fördröja skadeutvecklingen R=12 Förstärka effekterna av de brandtekniska R + 2 installationerna Livräddning R + 4 Utrymma/inrymma R + 4 Begränsa brand till startbrandcell Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) 36

77 dyl. Brand i industriverksamhet FÖRMÅGA RESPONSTID Avser industrilokaler, lagerlokaler, Förstärka effekterna av de brandtekniska R=12 silos, värmeverk, deponier, o dyl. installationerna Förhindra spridning utanför, vid ankomst, berörda R + 2 brandceller. Livräddning R + 4 Vid utomhusanläggning förhindra spridning till annat R + 4 objekt Släcka brand i startbrandcell Minimera skador på miljön Minimera skadekostnaderna Akut RVR (restvärdesräddning) Brand i lantbruksbyggnad Brand i boningshus på lantbruk räknas som brand i bostad. Brand ute Hit räknas all typ av brand utomhus som inte finns med i någon annan rubrik. T ex brand i container, bilbrand Spillbrand 300 m2 Brand i utrunnen brandfarlig vätska. Brand i oljedepå Oskadliggöra gasflaska Acetylengasflaska Annan gas med högt tryck i flaska Förhindra spridning utanför, vid ankomst, berörda, R=20 brandceller. Underlätta utrymning av djur. R + 2 Förstärka effekterna av de brandtekniska R + 4 installationerna Förhindra spridning till angränsande byggnader R + 4 Minimera skador på miljön Akut RVR (restvärdesräddning) Livräddning? R=15 Undanröja risk för brandspridning till annat objekt R + 3 Släcka brand i startobjekt Minimera skador på miljön Skydda/rädda liv R=15 Kontrollera brand i vätska med en yta av 300 m 2 R + 5 Släcka brand i vätska med en yta av 300 m 2 R + 10 Minimera skador på miljön Släcka mindre uppkommen brand i byggnad eller R=12 tekniska installationer e dyl. Släcka brand i den största cisternen alternativt i den R + 25 största invallningen kring cisterner. Kyla hotade cisterner till skydd mot antändning. R + 45 Förbereda för och ta emot SMC styrkan för en R + 90 gemensam släckinsats. Ta emot och leda tillkommande resurser upp till 10 styrkor Minimera skador på miljön Skydda/rädda liv R=15 Förhindra spridning R + 2 Undanröja explosionsfara R + 4 Brand fartyg på kommunalt vatten Livräddning R=15 Förhindra spridning till annat objekt R + 2 Minimera skadekostnader R + 4 Minimera skador på miljön Akut RVR Rökdykarinsats En rökdykargrupp 20 min R=20 37

78 Förmåga att använda skyddsnivån Rökdykning enl. definition i AFS 2007:7. Två rökdykargrupper under 40 min R + 15 En eller två rökdykargrupper kontinuerligt i 3 tim. R Trafikolyckor En eller flera personbilar FÖRMÅGA RESPONSTID Innefattar även kollision med Säkra olycksplatsen mot ytterligare skador. R=12 motorcykel, moped o dyl. Livsuppehållande åtgärd/första hjälpen mot 1-2 R + 2 personer Livsuppehållande åtgärder & första hjälpen till 3-4 R + 4 personer Förbereda för losstagning. R + 4 Losstagning av flera personer. R + 10 Skapa tillgänglighet för att kunna utföra sjukvård Samtidig losstagning av person från två olika R + 15 fordon Transport av skadade till farbar väg. Minimera skador på miljön Tungt fordon inblandat Tungt fordon som minst ett av flera fordon som är inblandat. Tungt fordon kan vara lastbil, buss, tåg, flygplan. Säkra olycksplatsen mot ytterligare skador. R=12 Livsuppehållande åtgärd/första hjälpen mot 1-2 R + 2 personer Livsuppehållande åtgärder & första hjälpen till 3-4 R + 4 personer Organisera stor skadeplats R + 10 Skapa tillgänglighet för att kunna utföra sjukvård R + 10 Losstagning av flera personer. Samtidig losstagning av två eller flera personer R + 15 Ta emot och leda flera tillkomande resurser/styrkor. Transport av skadade till farbar väg. R + 15 Minimera skador på miljön Olycka med person i vatten Först på plats FÖRMÅGA RESPONSTID Rädda nödställd/a i vatten på ytan R=12 Säkerställa senast kända position på nödställd som försvunnit under ytan. Initial förmåga Rädda nödställd/a i vatten på eller strax under ytan. R+4 Undsätta person på isflak (kommunalt vatten) Förstärkt förmåga Livräddning av 1-2 personer i bil i vatten. De delar av Nissan som rinner genom centralorten och Halmstads hamn R=10. Övriga vattendrag inom R=25 Sökning av nödställd, i enklare utrymmen i fartyg R + 1 under vatten, i syfte att rädda liv. Utföra enklare arbete vattenytan på ett avvägt djup mellan 0 20 m. R

79 Räddning av nödställd under is Efterforskning efter försvunnen under vattenytan till dess att hopp om liv inte längre finns Farliga ämnen/kemikalier Första på plats FÖRMÅGA RESPONSTID Livräddning med enkel skyddsutrustning R=15 Säkra olycksplats, R + 2 Indikering/avspärrning R + 4 Begränsa skadans utbredning R + 4 Minimera skada på miljön Initial förmåga Livräddande insats med begränsat skydd R + 5 Verka i skyddsutrustning stänktät kemikalieskyddsdräkt Begränsa skadeutbredningen på olycksplats genom att med enkla metoder: - Avleda vätskeläckage för att begränsa fritt fall - Täta utsläpp mindre utsläpp - Upptagning av vätska - 50 liter - Minimera skador på miljön Begränsa gasavgivning från utsläpp på mark Förstärkt förmåga Livräddning av fastklämda personer vid utflödet R + 10 Verka i skyddsutrustning gastät kemikalieskyddsdräkt med köldskydd Begränsa skadeutbredningen på olycksplats: - Samla upp 200 liter vätska - Tvätta ner eller styra gasmoln - Begränsa utsläpp av kondenserad gas med presenning Övriga olyckor Person i svår belägenhet FÖRMÅGA RESPONSTID Öppna, sänka, & ta loss person i/ur, hiss R=15 Avbryta eller fördröja pågående suicid försök R=15 Undsätta person som fastnat på hög höjd, t ex R=15 genom klättring i berg o dyl. Biträda människa som fallit omkull i bostaden och som inte kan lösa situationen själv. R=25 Djurlivräddning Säkra olycksplats R=25 Livsuppehållande åtg. Frilägga djur (bistå) Sätta djur på fast/säker mark Sjukvårdsinsats/IVPA L-ABCDE R=15 DHLR O 2 behandling Naturolyckor Avser olyckor vilka beror på naturens akut uppträdande krafter, som t ex översvämningar, stormar, Leda samhällets samlade insatser för att rädda R=20 liv, begränsa skadekostnader och minimera skada på miljön. Skydda/säkra samhällsviktig verksamhet R=20 Minimera skador på miljön 39

80 Organisation av storskadeplats Lednings och stabsarbete Stöd till annan organisations insats. Olycksutredning & Insatsutvärdering Sanering Förmåga att organisera en stor skadeplats i syfte att leda och samordna de samlade räddningsresurserna till ett optimalt räddningsarbete. Genomföra lednings- och stabsarbete för att effektivt samordna och understödja pågående insatser. Kontinuerligt, med stöd av tillkommande regionala resurser, kunna arbeta i stab under 7-10 dygn. Organisationen ska vid begäran kunna lämna stöd till annan organisation med en styrka om ett befäl och fyra man med för ändamålet lämplig materiel och/eller med två stabsutbildade personer, kontinuerligt under två veckor. Befäl vid räddningstjänsten ska samtliga kunna genomföra en enkel olycksförloppsutredning och insatsutvärdering i syfte att lära av olyckan och återföra kunskapen till övriga aktörer. Ingår i andra uppdrag som minimera skada på miljön R=25 R=10 R+420 R=24 tim Ovan har de flesta och mest frekventa händelserna beskrivits och förmågesatts. Kvar finns ett antal där förmågan behöver beskrivas tydligare. Bland annat behöver storleken på en skogsbrand som räddningstjänsten i Halmstad ska förväntas släcka definieras. Det är gentemot denna definition som organisationen skal anskaffa materiel, upprätta rutiner och utbilda/öva personal. Här återstår ett arbete att göra. Ett arbete som i vissa fall måste samordnas med kommunala förvaltningar, andra kommuner och i vissa fall med nationella myndigheter. Detta arbete är avsett att genomföras under den innevarande mandatperioden. Beskrivning av händelsetyper som återstår att arbeta med listas nedan. 40

81 Förmågor som ska vara beskrivna under mandatperioden Brand i terräng/ Brand i skog FÖRMÅGA RESPONSTID Hit räknas gräsbrand, brand i sädesfält, skogsbrand, buskar och strandväxtlighet. R= mm min Rasolycka Avser såväl skred och ras i grus, jord och bergarter som ras i byggnad eller konstruktion. Naturolyckor Avser olyckor vilka beror på naturens akut uppträdande krafter, som t ex översvämningar, stormar, Oljeskada/oljesanering från havet Samverkan med andra organisationer Stöd till annan organisations insats. Olycksutredning & Insatsutvärdering Leda samhällets samlade insatser för att rädda liv, begränsa skadekostnader och minimera skada på miljön. Skydda/säkra samhällsviktig verksamhet Definiera vad detta innebär Löskommen förorening ska i första hand hindras från att nå stränder i allmänhet och skyddsvärda områden i synnerhet Definition av sträcka behövs i andra hand att begränsa den förorening som uppstått strandområden i synnerhet. Minimera skador på miljön Förmåga ska finnas att ta emot hjälp -från annan organisation/ frivilligorganinsation/annat land Organisationen ska vid begäran kunna lämna stöd till annan organisation med en styrka om ett befäl och fyra man med för ändamålet lämplig materiel och/eller med två stabsutbildade personer kontinuerligt under två veckor. Befäl vid räddningstjänsten ska samtliga kunna genomföra en enkel olycksförloppsutredning och insatsutvärdering i syfte att lära av olyckan och återföra kunskapen till övriga aktörer. R= mm min R= mm min R= mm min R= mm min R= tt tim R= tt tim OBS! Omvärldsfaktorer påverkar räddningstjänstens möjligheter att hålla full bemanning främst i styrkorna under dagtid måndag fredag. Detta kan medföra att förmågan som anges i tabellen under dessa tider kan vara lägre. 41

82 Insatstider för utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Isokronkartan visar insatstid 10 min för räddningstjänsten avseende utrymning via fönster eller balkong upp till 8 vån. Isokronkartan visar insatstid 10 min för räddningstjänsten avseende utrymning via fönster eller balkong upp till 4 vån. 42

83 3.5 Lärande av olyckor Kommunen fick i och med ny lagstiftning LSO (2003:778) ansvar att utreda olyckor. Lärande av olyckor är räddningstjänstens verksamhet inom kommunen vilka har till uppgift att verka inom olycksundersökningsområdet. Det övergripande målet för räddningstjänstens arbete med att undersöka hur insatsen genomförts vid de räddningsinsatser personalen larmats ut till, syftar till att förbättra, effektivisera och öka kvaliteten vid räddningsinsatser. Detta utförs genom att systematisk följa upp samt att genomföra fördjupade insatsutvärderingar i de insatsrapporter som skrivs efter genomförda räddningsinsatser. Inför varje år upprättas en verksamhetsplan. I denna redovisas vilka riktlinjer som gäller för aktuellt år och vilka teman som i förväg utgör extra intressanta områden att fördjupa arbetet med. Fördjupade utredningar görs såväl vid insatser som gått ovanligt bra likväl som de som gått mindre bra. Olycksundersökning bedrivs enligt LSO 3 kap 10 efterföljande åtgärder. 10 När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. Beträffande olycksundersökning rörande orsak och förlopp redovisas detta under den förebyggande delen i handlingsprogrammet. Hur räddningstjänsten arbetar med olycksförloppsutredning i den del som gäller insatsutvärdering redovisas i bilaga Ambition och inriktning Halmstads kommuns mål för räddningstjänst utgår ifrån följande övergripande mål: Om en olycka inträffar eller överhängande fara för olycka föreligger skall konsekvenserna för den enskilde, för samhälle och för miljön, kunna begränsas genom ett snabbt ingripande Bakgrund Denna del utgör Halmstads kommuns handlingsprogram för den operativa räddningstjänsten enligt LSO. Syftet är att redovisa vilken förmåga räddningstjänsten skall ha och vilka resurser kommunen avser att skaffa sig. Förmågan skall avvägas mot de risker och hot som finns inom kommunen och mot handlingsprogrammet för förebyggande arbete. Av handlingsprogrammets del för räddningstjänst skall, enligt LSO, följande framgå: Kommunens ambition för den operativa verksamheten. Risker för olyckor i kommunen som kan leda till räddningsinsatser. Hur den operativa räddningstjänsten planeras och ordnas i kommunen. Hamnar och deras gränser i vatten. Samverkan med andra kommuner, med statliga myndigheter och med enskilda. Handlingsprogrammet definierar olika förslag på åtgärder för hur räddningstjänsten skall arbeta för att minska konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Räddningstjänstens 43

84 operativa organisation bygger på att kommunens samlade resurser inom olika områden kan användas och skall kunna samverka i ett skadeavhjälpande skede. 3.6 Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen 2010 Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206) Avtal med Region Halland Avtal SOS - Alarm Förordning om skydd mot olyckor Gällande Handlingsprogram till skydd mot olyckor Klimat och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun Lag om skydd mot olyckor Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun Samverkansavtal RäddSam 44

85 Halmstads kommun, stadskontoret Rådhuset, Halmstad Tel:

86 Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, del 2 Olycksförebyggande verksamhet (KS 2016/0123) Innehåll Bilaga till kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Olyckor i och vid vatten Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne... 6 Bilaga till kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Fallolyckor... 8 Bilaga till kapitel 2.3 Naturolyckor Väderrelaterade olyckor... 9 Bilaga till kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Elförsörjning Fjärrvärme/Fjärrkyla Bilaga till kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Hot och våld mot barn Bilaga till kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund Tillsyn Farlig verksamhet Information och rådgivning Sotning och brandskyddskontroll Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning)

87 Bilaga till kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Allmänt I Sverige omkommer årligen drygt 100 personer i samband med bränder. Äldre personer och personer med sociala problem är tydligt överrepresenterade bland dessa. Mer än hälften av dem som omkommer i brand är över 65 år. De flesta dödsbränder sker i den egna bostaden. I Halmstad har inga personer omkommit till följd av brand under perioden Den demografiska utvecklingen visar att befolkningen blir allt äldre, samtidigt som de äldre förväntas klara sig längre hemma i sin egen bostad. Detta kan innebära en risk för ökning av antalet omkomna om inte särskilda åtgärder för att förstärka brandskyddet för denna grupp vidtas. Halmstad har under den senaste femårsperioden haft flera industribränder med rökutveckling som har utgjort en risk för befolkningen. Däremot har ingen omkommit eller skadats allvarligt i samband med en brand. Det brinner i stort sett dagligen i svenska skolor. Många av dessa bränder är anlagda. Kostnaderna är mycket höga även om hänsyn tas till ersättning från försäkringar. Vanligtvis finns det fyra orsaker till varför någon anlägger en brand: försäkringsbedrägeri hämnd döljande av ett annat brott skadegörelse När det gäller anlagda bränder i skolor är det nästan alltid förknippat med en önskan att åstadkomma skadegörelse. Forskning inom området visar tydligt på att anlagd brand är en av de sista ytterligheterna på missnöjesyttringar i skolan. Skogsbrand är inte särskilt vanligt förekommande men när de inträffar kan konsekvenserna bli mycket stora. Ofta kommer larm om skogsbrand först då den har fått rejält fäste. Väntade klimatförändringar med fler och längre värmeböljor kommer att öka riskerna för att skogsbränder bryter ut Olyckor i och vid vatten Allmänt I Sverige omkommer cirka 120 människor i drunkningsolyckor varje år. Den absoluta majoriteten av de drunknade är män, varav hälften av dessa är 50 år eller äldre. Alkohol är ofta inblandad. De förväntade klimatförändringarna tros medföra ökade temperaturer och flera och längre värmeböljor, vilket kommer att förlänga bad- och båtsäsongen. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningsolyckor inträffar oftast vid badplatser, på isar eller i kommunala eller privata 2

88 dammar/pooler. En stor andel av barnen som drunknar har utomeuropeiskt ursprung. Det finns idag ett ökat behov bland både barn och vuxna av simskoleundervisning. Halmstads kommun erbjuder ett antal platser per år i simskola. Platserna är riktade främst till elever i årskurs 1-3 som har möjlighet att lära sig simma under skoltid. Därutöver finns flera föreningar som bedriver simskola varav vissa har kommunala bidrag. Sandstranden vid Tylösand och Frösakull är bland Sveriges absolut populäraste stränder med uppemot badande en solig sommardag. Utöver dessa finns flera andra välbesökta stränder i kommunen. Vid en del av dem är det tillfälligtvis svåra strömförhållanden i vattnen. Några av stränderna i Halmstad är under sommarmånaderna bevakade av Livräddarna i Tylösand. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete: Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap. 1 LSO. En plan ska tas fram hur för hur angivna mål ska uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete ska bedrivas med inventering och hantering av risker. Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: alla elever senast i slutet av det femte skolåret ska ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri ska även innefattas kunskap om Hjärtlungräddning, HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt: - informera allmänt om vatten- och issäkerhet samt vikten av kunskap om detta, - säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar Trafikolyckor Allmänt Nollvisionen beträffande trafikolyckor lanserades 1995 och utgör grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I juni 2009 beslutade riksdagen att ett nytt etappmål ska gälla för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Det nya etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från år 2007 till år Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under 3

89 samma period. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder som kommit längst i trafiksäkerhetsarbetet och med att få ner antalet dödade/skadade i trafiken. Höga hastigheter är den enskilt största faktorn till att människor skadas och dör i trafiken. I Halmstads kommun sker årligen ca 3-8 dödsolyckor med bilar inblandade, svåra olyckor och lindriga olyckor. Mörkertalet är stort då det gäller de lindrigare olyckorna. Merparten av trafikolyckorna med bilar sker på huvudvägnätet. Cyklister är tillsammans med fotgängare den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken. I gruppen oskyddade trafikanter brukar även mopedister och motorcyklister ingå. Av trafiksäkerhetsskäl och utifrån människans förmåga att tåla krockvåld har hastighetsgränserna 30 respektive 40 km/h införts i centralorten. Även Oskarström, Getinge och Kvibille har fått nya hastighetsgränser. Översyn av hastighetsgränser i övriga tätorter kommer utföras framöver, dock är det Trafikverket som utför förändringarna i fält då staten är väghållare och kommunen ansvarig för hastigheter inom tätbebyggt område. Om en gående blir påkörd av en bil i 30 km/tim är risken att bli dödad ca 10 %. Vid 40 km/h har risken att dödas drygt fördubblats till %. Vid 50 km/h har man små chanser att överleva en påkörning och risken att bli dödad är %. Hastigheten har stor påverkan på stoppsträckan och möjligheten att undvika eller minska konsekvenserna vid en eventuell trafikolycka. De flesta cykelolyckor är singelolyckor. Huvuddelen av cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Vanliga orsaker är brister i den fysiska miljön som dålig utformning (lutning, kantsten, fasta föremål, skymd sikt) och drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt) eller bristande underhåll (sprickor, hål, ojämn beläggning). Även kollisioner med andra cyklister eller fotgängare är vanligt. Nio av tio cyklister som dör i trafiken har skallskador. Vetenskapliga studier visar att hälften av dem kunde ha överlevt om de haft hjälm. Undersökningar visar att av Halmstadborna är det fler som aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm jämfört med övriga Sverige. De flesta cykelolyckorna inträffar under sommarhalvåret (april september). En stor andel av de drabbade är 17 år eller yngre, men även personer äldre än 65 år har höga skaderisker. Drygt 10 % av de som dör i trafiken är fotgängare. Fotgängare löper tio gånger högre risk att dödas i trafiken än bilister. Äldre och små barn löper störst risk att dödas eller skadas svårt. Merparten av skadade fotgängare har skadats i fall- och halkolyckor. Av dessa är knappt hälften personer över 65 år och en majoritet kvinnor. Fall- och halkolyckorna inträffar främst vintertid ofta till följd av halt väglag. Från Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/0206, , TE 87: Nuläge (2014) Sett till statistik från den nationella databasen för trafikolyckor, STRADA, sker omkring 300 trafikolyckor på Halmstads kommuns vägnät varje år. Detta är olyckor som rapporteras av polisen och/eller akutmottagningen på sjukhuset och som har lett till personskador. De 4

90 olyckor som inte kommer till polisens eller akutens kännedom kommer aldrig in i databasen, så det verkliga antalet trafikolyckor är sannolikt betydligt större. Den typ av trafikolycka som är vanligast i Halmstads kommuns vägnät är singelolycka med oskyddad trafikant, dvs. fotgängare, cyklist eller mopedist (moped klass II) (se figur 1). Figur 1: De typer av trafikolyckor som har skett i Halmstads kommuns vägnät under perioden Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Olyckor där cyklister och motorfordon kolliderar utgör också en stor andel av trafikolyckorna. Vad gäller denna typ av olycka har trenden varit positiv, och antalet olyckor har halverats under de senaste 10 åren (se figur 2). De olyckor som ökar mest är de där endast oskyddade trafikanter är inblandade, och bland dem är det singelolyckorna som ökar mest. Figur 2: Antalet olyckor med olika trafikantslag i Halmstads kommuns vägnät, åren Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Sett till antalet människor som dödas eller skadas allvarligt är det svårt att se någon trend. Årligen skadas omkring tio personer allvarligt och en person mister livet i det kommunala vägnätet (se figur 3). År 2006 var det ovanligt många personer som fick allvarliga skador i 5

91 trafiken, 22 av dessa var oskyddade trafikanter i singelolyckor. Så många som 15 av dessa singelolyckor skedde under årets tre första månader och berodde på halka. Figur 3: Dödade (exkl. självmord) och allvarligt skadade i det kommunala vägnätet under perioden Observera att sjukvårdens bedömning av skadegrad står över polisens. Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter. De åsikter som kommer från allmänheten till teknik- och fritidsförvaltningen rörande trafiksäkerhet gäller ofta hastighetsöverträdelser i bostadsområden, vid skolor och vid förskolor. Många har önskemål om farthinder. Förutom att åtgärda befintliga trafiksäkerhetsbrister, måste vi ta hänsyn till den utveckling av trafiksystemet och av tätorterna, som fastslås i handlingsprogrammet för hållbara transporter från 2012 samt kommunens översiktsplan Framtidsplan 2030, som vann laga kraft i januari I handlingsprogrammet för hållbara transporter tar kommunen tydligt ställning för att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik och bil i nämnd ordning. I handlingsprogrammet är det också beslutat att en gångplan ska tas fram Gångplanen ska fungera parallellt med trafiksäkerhetsplanen. Trafiksäkerhetsplanen är förenlig med den cykelplan som teknik- och fritidsförvaltningen jobbar efter sedan Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/ Utsläpp av farligt ämne Allmänt Utsläpp av farliga ämnen kan få allvarliga konsekvenser för liv, egendom och miljö. Följderna av denna typ av olyckor kan vara svåra att överblicka. Utsläpp av farligt ämne kan innebära mycket omfattande insatser som kan ställa en kommuns operativa förmåga på sin spets. Halmstads kommun har relativt få riskområden kopplade till industriell produktion i jämförelse med andra kommuner i landet av motsvarande storlek. Platser eller områden där 6

92 olycks- eller konsekvensrisken är högre är centrala plankorsningar intill bostadsområden, vattentäkter och andra miljömässigt värdefulla områden. Stora delar av centrala Halmstad utgör en förbudszon för farliga transporter bortsett från särskilt markerade leder. Transporter får dock ske till och från riskobjekt utan att de framförs på dessa leder. Störst risk utgör den transittrafik som förekommer på järnväg rakt genom kommunens centrala delar och på de större vägarna E 6, riksvägarna 25 och 26. Även hamnområdet och transportvägarna dit utgör potentiella hot mot säkerheten. Allvarliga olyckor med farligt gods och utsläpp av farligt ämne är sällsynta. Desto fler är de olyckor som inte har gett allvarliga konsekvenser men där situationen varit nära en större katastrof. Exempel på detta är: Tågolycka i Borlänge 2000: ett godståg med sammanlagt nio vagnar fyllda med cirka 450 ton gasol spårade ur. Trots den våldsamma urspårningen sprang ingen av vagnarna läck. Ett stort område i centrala staden fick spärras av och ca 700 personer fick evakueras under räddningsarbetet. Tankbilsolycka på E6 i höjd med Heberg 2007: en lastbil fattade eld på en viadukt. Lastbilschauffören omkom och fyra personer fick föras till sjukhus. Dock kunde olyckan ha fått avsevärt större konsekvenser då västkustbanan och en landsväg gick direkt under viadukten och det var mycket trafik på E6:an. Branden i Oceanhamnen i Halmstad 2012: ton konstgödsel gick upp i rök. Hade vindriktningen varit en annan hade eventuellt Halmstads innerstad behövt evakueras. Relaterade dokument Handlingsplan för hållbara transporter. Framtidsplan strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 7

93 Bilaga till kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Allmänt I Sverige inträffar varje år knappt redovisade olycksfall på lekplatser och skolgårdar bland barn i åldrarna 0-17 år. Olyckorna är så allvarliga att en akutmottagning behöver uppsökas. Fallolyckor från höjd är den vanligaste orsaken. Fast lekutrustning och andra fasta föremål som träd, stenar, staket utlöser orsakar flertalet av olycksfallen. De föremål som utlöser flest olyckshändelser på lekplatser är klätterställningar, gungor och rutschbanor samt aktiviteten pulkåkning. De senaste åren har kommunen besiktigat alla lekplatser både inom förskola/skola och offentliga lekplatser. Lekutrustning som dömts ut har plockats bort. Kommunen har valt att ta bort ett antal lekplatser och istället höjt standarden på de kvarvarande lekplatserna. I Halmstads kommun har tidigare inte funnits någon tillförlitlig statistik kring incidenter som drabbar barn i förskole- eller skolmiljö. Detta finns möjlighet att rätta till i och med att ett nytt incidentrapporteringssystem börjar användas. Bedömningen är att det inom förskola/skola behövs stora satsningar de närmaste åren för att uppnå en godtagbar säkerhetsstandard på motsvarande sätt som har skett på de offentliga lekplatserna. Färdiga checklistor för att skapa en barnsäkrare hemmiljö finns på Fallolyckor Allmänt Fallolyckor kan drabba alla men det är vanligast att äldre människor faller och risken ökar kraftigt med stigande ålder. Varje år söker mer än äldre personer vård efter att ha fallit. I Sverige dör varje dag flera personer över 65 år varje dag till följd av fallolyckor. Hemmet är en farlig miljö avseende fallolyckor, med till exempel glidande mattor och andra olycksrisker. Självklart finns även faktorer i utemiljön som halka, höga kanter och liknande som orsakar fall. Personliga faktorer som medicinering påverkar också. På det personliga planet orsakar en fallolycka mycket lidande och lång rehabilitering. Vårdekonomiskt är till exempel en höftledsfraktur också mycket krävande. En okomplicerad höftfraktur beräknas kosta cirka kr att hantera. Antalet personer som är 65 år eller äldre i Halmstads kommun utgör runt 20 % av kommunens befolkning vilket är något över genomsnittet i landet. Befolkningen håller sig friskare och lever längre än genomsnittet i landet. Antalet äldre i kommunen beräknas öka. Halmstads kommun ligger över det nationella genomsnittet när det gäller fallskador som medfört sjukhusvård bland invånare som är 80 år eller äldre. Kommunen placerar sig inom det här området sämst i länet och bland den sämsta fjärdedelen i landet. Delvis kan den lägre placeringen förklaras av en relativt högre andel riktigt gamla, det vill säga över 80 år. Information och checklistor finns hos hemvårds- och socialförvaltningen samt på 8

94 Bilaga till kapitel 2.3 Naturolyckor Allmänt Klimatförändringarna innebär att risken för att naturolyckor inträffar ökar i framtiden. Klimatet har redan förändrats och under de senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,7 C. Återkommande rapporter om krympande glaciärer och istäcken på Antarktis och Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster ger oss en inblick och förvarning för framtiden. SMHI beräknar att medeltemperaturen kommer att öka med 2 C, att nederbördsmängderna kommer öka med 10 % och att havsnivån kommer öka med en meter i Halland till år Detta ställer stora krav på anpassning av samhället för att minska risker och sårbarhet vid extremväder för att rädda liv och samhällsviktiga funktioner. Enligt SMHI:s nuvarande beräkningar finns inga indikationer på att vindhastigheterna kommer att öka i och med ett förändrat klimat eller att stormarna kan komma mer frekvent (SMHI 2016). Dock ökar risken för skador på infrastruktur till följd av storm i och med ett mildare och blötare klimat mindre utsträckning av tjäle i marken Väderrelaterade olyckor Allmänt I ett framtida förändrat klimat antas de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanligare. Sommartid kan Halmstad få ett varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall. Vintertid kan stormarna ge större skador än tidigare, inte minst om de också kombineras med intensiv nederbörd. Storm Stormar drabbar västkusten återkommande i stort sett varje år. De kan leda vindfällningar som orsakar skogsskador, blockerar vägar och skadar luftledningar. Om ett varmare klimat bidrar till brist på tjäle och mer fuktig mark bidrar detta till stormens verkningar på skogen. Flera stormar eller orkaner har drabbat Halmstad under de senaste åren. Känsligheten har då tydligt visat sig. Elnätet har slagits ut i områden som är försörjda via luftledningar. Stora delar av telefonnätet på landsbygden har också havererat tillsammans med mobilnätet. Vattennivåerna i Nissan och Suseån har i vissa fall varit så höga att skador har uppstått på egendom. Stormvindar har gett omfattande träfällning med fara för människoliv, skador på egendom och begränsad framkomlighet i trafiken. Då stormar kombineras med kraftig nederbörd i form av regn eller snö kan förhållandena för invånarna bli mycket besvärliga. Svårigheter kan också uppstå att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som hemtjänst. Höga flöden/översvämning I Halmstads kommun finns utmed vattendragen Nissan och Suseån områden med bostäder, samhällsfunktioner, näringsverksamhet och infrastruktur där det föreligger översvämningsrisk. Mindre översvämningsrisk kan även finnas i kommunens övriga vattendrag; Skintan, Nyrebäcken, Genevadsån, Fylleån. 9

95 Under de senaste åren har både Nissan och Suseån svämmats över vid flera tillfällen. Detta har medfört att fastighetsägare drabbats och att kommunen har fått utföra ett omfattande arbete. Temporära vallar har byggts för att skydda bebyggelse och vissa förstärkningsåtgärder på ledningsnätet har vidtagits. Dessutom har mätutrustning med förvarningssystem om höga flöden installerats i dessa vattendrag. Under våren 2010 utfördes en översvämningsstudie, vilken ledde fram till åtgärdsförslag för att skydda bland annat Getinge och Åled. Under tidigare översvämningar har problemen varit omfattande även i Oskarström och Sennan där dock inga studier har genomförts. Halmstads kommun har även gjort översiktliga översvämningskarteringar gjorda för Nissan 2014 och Suseån Det finns flera internationella modeller och beräkningar för hur mycket havsnivåerna i världen förväntas höjas som en följd av klimatförändringarna. Även om det finns en osäkerhet kring storleken på den förväntade höjningen, är det viktigt att ta hänsyn till den här faktorn för att skydda befintlig bebyggelse och vid planering av ny bebyggelse. Ras & skred I Sverige inträffar skred som omfattar mer är en hektar i genomsnitt med två till tre års mellanrum. De förväntade förändringarna i klimatet kan leda till fler översvämningar och skyfall vilket, tillsammans med erosionsbenägna branter ökar risken för ras- och skred. I mitten av 1990-talet utfördes en översiktlig skredriskkartering i Halmstads kommun. Det finns flera områden som är känsliga, bland annat områden i Snöstorp, Åled, Getinge, Trönninge och Sennan. För dessa områden begär byggnadsnämnden regelmässigt in en geologisk utredning som komplement till övriga handlingar i planärenden. Halmstads kommuns klimat- och sårbarhetsutredning framhåller på att det finns ett stort behov av att få bättre kunskap om riskerna för ras och skred i kommunen. Den befintliga karteringen är endast gjord på mark som då var belägen inom detaljplanerat område. På nya områden är inga undersökningar gjorda. Snöoväder I södra Sverige växlar i regel köldperioderna med snö med milda perioder då snön smälter. Snön påverkar samhället genom trafikproblem samt extra belastning på tak, ledningar och på träd. Även avrinningen i vattendrag påverkas med risk för översvämningar som följd. Omfattande snöoväder ställer till stora problem i trafiken och kan därför också utgöra ett hinder för samhällsviktiga funktioner som hemtjänst. Detta ställer stora krav på den snöröjningsberedskap som Halmstads kommun och Trafikverket måste upprätthålla. Det är viktigt att känna till maximala snömängder för rätt dimensionering av till exempel hustak. I Halmstads kommun finns tre snözoner. Byggnader ska konstrueras för att klara olika snöbelastning beroende på vilken snözon de byggs i. Kraven i normerna har höjts sedan talet. Värmebölja Fler och mer extrema värmeböljor kan förväntas på sikt och kommer att medför olika risker främst för personer med nedsatt hälsa och för barn. Även personer med psykiska 10

96 funktionshinder inklusive demenssjukdomar är en riskgrupp då de kan ha svårt att uppfatta riskerna med värmen. Symptom som kan uppstå under extrema värmeböljor är bland annat uttorkning, ökat blodtryck och förvirring. I värsta fall kan dödsfall inträffa. En ökad dödlighet finns redan efter två dagars ihållande, extrem värme. En lokal klimat- och sårbarhetsutredning har visat att många förvaltningar och bolag ser ett behov av att kunna kyla sina lokaler redan idag. Detta behov står i konflikt med kommunens miljöambitioner. Längre värmeböljor kan orsaka vattenbrist med begränsad tillgång till dricksvatten och till släckningsvatten för räddningstjänsten. Den framtida tillgången på vatten behöver säkras. Skogsbrand I Halmstads kommun finns det hektar skog som täcker 50 % av kommunens yta. Det förväntade klimatförändringarnas varmare somrar innebär en ökad risk för skogsbränder. Brandsäsongen förväntas gradvis både att förlängas och att tidigareläggas i södra Sverige. Det ökar sannolikheten för fler skogsbränder och även fler samtidiga skogsbränder. Den här typen av bränder är en företeelse som hotar människoliv, bebyggelse, transporter och stora ekonomiska värden. Samtidigt är de en del av skogens naturliga kretslopp och gynnar svagare djur- och växtarter. Då risken för skogsbrand bedöms öka blir kommunala verksamheter i skogsområden mer utsatta. En skogsbrand kan medföra risk både för byggnader och för vägar som kan behöva stängas av. Brandröken kan orsaka problem över mycket stora områden. Vissa vård- och omsorgsverksamheter kan behöva evakueras vid en skogsbrand. Skogsbränder mer än vanliga bränder medför en stor utmaning för räddningstjänstens uthållighet genom att de kräver stora resurser och kan pågå under långa tidsperioder. Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Klimat- och sårbarhetsutredning (2010). Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, 2010 Översvämningskartering utmed Nissan inklusive biflödet Kilan, MSB 2014 Översvämningskartering utmed Suseån, MSB

97 Bilaga till kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Allmänt I Halmstads kommun består avloppsledningsnätet av ledningar avsedda för spillvatten respektive dagvatten samt så kallade kombinerade avloppsledningar med spill- och dagvatten i samma ledning. Strävan är att bygga bort de kombinerade avloppsledningarna och ersätta dem med så kallade duplikatsystem, det vill säga separata ledningar för spill- och dagvatten. Det befintliga ledningsnätet har vid flera tillfällen visat sig vara underdimensionerat. Överbelastning av systemet kan ge lokala problem vid vägtrummor och andra kulvertar med lokala översvämningar som följd. Bräddning av avloppsvatten blir ibland nödvändigt och kan föranleda till exempel badförbud. Förnyelsen av ledningsnätet är alldeles för långsam i förhållande till dess livslängd. Detta ökar risken för ledningsbrott. Ledningsnätet är i sig tillräckligt dimensionerat för spillvatten men det finns felaktiga anslutningar som medför att tillskottsvatten (dag- och dränvatten) tillförs. Konsekvensen blir bräddningar från ledningsnät och reningsverk, källaröversvämningar samt marköversvämningar med avloppsvatten som trycks upp från avloppsbrunnar. På Västra Strandens avloppsreningsverk finns särskild bräddvattenrening för att kunna rena avloppsvattnet vid höga flöden. Övriga avloppsreningsverk saknar detta men det finns bestämda strategier för styrning av processerna på avloppsreningsverken vid höga flöden. För att kunna hantera störningar i ledningsnätet finns ett antal katastrofpumpar. Vid ledningsbrott används dessa pumpar så att vattnet pumpas förbi den trasiga punkten. Vid översvämning kan pumparna användas för att pumpa spillvatten eller dagvatten. Behov kommer även att finnas av att säkra dagvattensystemen, så att inte befintlig bebyggelse översvämmas av bakåtströmmande vatten. Genom att förse ledningarna med backventil eller pumpar kan fastigheter skyddas mot bakåtströmmande vatten från dagvattenledningar Elförsörjning Elsystemet är uppbyggt av transformatorer, luftledningar och jordkablar. Sedan stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) har privata elbolag samt HEM Nät AB drivit projekt med nedgrävning av luftledningar. Ungefär 300 km luftledningar har grävts ner och mindre än 5 % återstår. Återstående luftledningar kommer att grävas ner där det är möjligt. HEM Nät AB har ca sex km luftledning kvar, fördelat på fyra högspänningslinjer samt några lågspänningslinjer. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat och fungerande avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på invånarna och på de flesta kommunala verksamheter. Under de senaste åren har kommunen investerat i reservkraft för dricksvattenförsörjning. Kortare elavbrott, en till två dagar, kan hanteras om diesel till reservkraftverken finns tillgänglig. Dock saknas reservkraft på avloppsanläggningarna, vilket medför att bräddning av 12

98 avloppsvatten riskerar att ske utan rening i reningsverken via ledningsnätet. Det bedöms orealistiskt att driva hela Västra Strandens avloppsreningsverk med reservkraft. Rådhuset, BAS (samlokaliserad ledningsplats för brandkår, ambulans och SOS) och samtliga deltidsbrandstationer har reservkraftsaggregat. På BAS klarar el-aggregaten en vecka. Sedan behövs påfyllning av drivmedel. Kommunens tre nyaste äldreboendena har försetts med uttag för dieselaggregat. Aggregaten är mobila elkraftverk som klarar av att driva % av boendet. Inom sociala omsorgen och äldrevården är verksamheten svår att bedriva på ett tillfredställande sätt vid störningar i elförsörjningen. Exempelvis ställs verksamheter som är beroende av takliftar och hissar inför stora problem. Handlingsplaner för elavbrott finns emellertid. De interna trygghetslarmen har batteribackup och det externa trygghetslarmet är säkrat med ett dieselaggregat. Några av kommunens gruppbostäder har avancerad syrgas- och annan hälsovårdapparatur som de boende är helt beroende av. Diskussioner har förts om att skaffa reservaggregat för dessa gruppbostäder. Idag är tanken att de cirka tio brukare som är beroende av medicinsk utrustning som kräver el ska evakueras till äldreboenden i närheten. HEM Nät AB har tillgång till reservkraft för att reservmata vid haveri i elnät. Det finns ett mindre antal reservaggregat att ställa ut för att täcka några nätstationer. HEM Nät AB ingår i ett samverkansnät för storstörning. Det syftar till att hjälpa varandra vid behov vilket fungerar om inte samtliga är drabbade samtidigt. Halmstads stadsnät AB levererar ett lokalt fiberoptiskt bredbandsnät för all digital kommunikation som kan användas till Internet, TV och telefoni, men även till säkerhetstjänster, datatjänster och samhällstjänster. Vid till exempel elbortfall, vilket är den överlägset vanligaste störningen som Halmstads stadsnät AB utsätts för, riskerar Halmstad följande störningar: Störningar i tv-sändningar till cirka hushåll. Störningar i kabel-tv för ca hushåll i HFABs regi, plus ca hushåll som inte bor i HFABs bostäder. Störningar i mobiltelefonin för abonnenter till Tele2, Telenor, TDC och 3. Störningar i Region Hallands digitala röntgen. Störningar i samtliga kommunala digitala verksamhetssystem, vilket inkluderar intranätet Störningar i internet för kommunens verksamhet. Störningar för vissa styr- och reglersystem för ex. Laholmsbuktens VA. Störningar för internet för ca hushåll och ca 500 företag. En allvarlig följd av ovanstående risker är att spridning av samhällsinformation, till exempel varningar, blir avsevärt svårare att kommunicera till Halmstads invånare och besökare. På flygplatsen finns ett reservsystem i form av dieselaggregat samt ett reservkraftsförfarande där prioriteringar görs vid en krissituation. Vidare har teknik- och fritidsförvaltningen en drivmedelsanläggning med möjlighet till reservkraftsdrift. 13

99 2.4.3 Fjärrvärme/Fjärrkyla Fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige startade för 60 år sedan och idag står den för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler. I Halmstad har det funnits fjärrvärme sedan % av fjärrvärmeproduktionen kommer från sopförbränningsanläggningen på Kristinehed, vilken även är en kraftvärmeanläggning, det vill säga kan producera både fjärrvärme och el. Produktion sker även i kraftvärmeverket Oceanen i hamnen. Där utgörs bränslet av skogsflis som hämtas från skogarna kring Halmstad. På Bäckagård och Vapnöhöjden finns också reservanläggningar. Klimatförändringarna kommer att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Med fler värmeböljor i framtiden kan den generella slutsatsen dras att behovet av en säker energitillförsel, främst för att tillfredsställa kylbehovet till känsliga/utsatta grupper bli än större i framtiden. Fjärrvärmedistributionen är framförallt känslig för kraftiga nederbördsmängder, översvämningar och höga grundvattennivåer, samtliga faktorer som på sikt kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Höjd grundvattennivå eller dålig dränering kan leda till markförskjutningar som i sin tur kan orsaka att fjärrvärmerörens naturliga fixering försvinner med allvarliga mekaniska påfrestningar som följd. Flera förvaltningar och bolag uppger att störningar i fjärrvärmen kan påverka deras verksamheter. Till exempel värms en del äldreboenden med fjärrvärme. Daglig verksamhet, gruppbostäder, skolor, förskolor, Halmstads Teater, Halmstad City Airports flygledartorn samt flertalet lokaler för kontor och personalvård är helt eller delvis beroende av att fjärrvärmen fungerar. Vid långvariga störningar bedöms kommunens konstverk och böcker kunna skadas. Räddningstjänstens verksamhet kan påverkas om fjärrvärmen inte fungerar i och med att kommunens invånare kommer att börja värma sig på andra sätt, vilket gör att brandrisken ökar. Alla fjärrvärmeanläggningar och mottagningsanläggningar är beroende av elförsörjning för pumpar och reglerutrustning ska fungera. 14

100 Bilaga till kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Allmänt Våld innebär att en person fysiskt angrips med eller utan tillhygge eller vapen. Begreppet våld innefattar här även sexuellt våld där främst kvinnors och barns utsatthet är värd att uppmärksamma. I Halmstad anmäls cirka misshandelsfall i offentliga miljöer varje år. Det finns ingen kunskap om hur stort mörkertalet kan vara. Trenden är att antalet anmälda misshandelsfall har minskat sedan De misshandelsfall som anmäls sker till stor del på helger i centrum av Halmstad. De flesta misshandelsfallen äger rum mellan kl Störst risk löper män mellan år och som själva är påverkade. Alkohol är nästan alltid med i bilden. Gängrelaterat våld har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Uppgörelser mellan kriminella gäng även med skjutningar har förekommit också i Halmstad. I samband med fotbollsmatcher har Halmstad också varit utsatt för det supportervåld som förekommer i ett antal klubbar. En misshandel innebär både ett psykiskt och fysiskt trauma för den drabbade. För samhällets del pekar nationalekonomiska beräkningar på kostnader runt kr för ett misshandelsfall 2. Samhällsproblemet våld i nära relationer har uppmärksammats mycket de senaste åren. Här är oftast kvinnor offren och indirekt barn som blir vittnen till sådana händelser. Varje år görs cirka 120 anmälningar om misshandel i nära relation i Halmstad (där personen är över 18 år). Vid tre av fyra anmälningar är offret kvinna. Det finns anledning att misstänka att det inom det här området finns ett betydande mörkertal. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Sedan 2013 har oron ökat för framför allt den våldsbejakande islamistiska extremismen. SÄPO uppskattar att cirka 300 personer har åkt till Sydvästasien för att delta i striderna på Daeshs (ISIS) sida. I Halmstads kommun finns invånare som har deltagit i dessa strider och som sympatiserar med de handlingar Daesh utför. Sedan 2014 har kommunen en arbetsgrupp som hanterar frågan om våldsbejakande extrimism. Halmstad har hittills varit förskonat från annan typ av extrimism, men måste ha en beredskap för att sådant skulle kunna uppstå Hot och våld mot barn Allmänt 1 Siffran varierar 2014 anmäldes ca 300 misshandelsfall. 2 Gatuvåldets ekonomi, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, 2011 ( 15

101 I Sverige utgör antalet anmälda misshandelsbrott mot barn nästan en fjärdedel (23 %) av samtliga anmälda misshandelsbrott. En trend mellan 2005 och 2014 är att antalet anmälningar av misshandel mot barn ökar, både i ålderskategorin 0-6 och Misshandel mot pojkar är överrepresenterat i statistiken (61 % av anmälda misshandelsbrott mot barn var riktat mot pojkar 2014). Barn kan drabbas av våldsbrott i hemmet, i skolan eller ute i samhället. Speciell uppmärksamhet har de senaste åren riktats dels mot barn som utsatts för sexuellt utnyttjande i förskolan, dels mot mobbning, hot, konflikter via nätet, något som sedan kan ge upphov till fysiskt våld. Under 2014 anmäldes i Halmstad 44 fall av olaga hot mot barn under 18 år, varav 17 gällde flickor och 27 gällde pojkar. Avseende ofredande anmäldes 45 fall under 2014, varav 32 gällde flickor och 13 pojkar. En undersökning (LUPP) gjord 2015 bland ungdomar i årskurs 8 på grundskolan samt årskurs 2 i gymnasieskolan i Halmstads kommun visar att: En stor andel av ungdomarna, som blivit mobbade eller utfrysta, uppger att de blivit det via internet/i mobilen, både i årskurs 8 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet. Ungdomarna i årskurs 8 upplever sig i högre grad ha blivit mobbade, utfrysta än ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet. Skolskjutningar och annat grövre våld är mycket ovanligt i svenska skolor. Det har dock förekommit skolmord även i Sverige men inte i Halmstad. Att motverka våld i skolan har ett stort samhällsintresse då konsekvenserna kan leda till risker för barnens liv och hälsa samt även till att grundläggande värden påverkas. Statistik LUPP 2015 Brottsförebyggande rådet,

102 Bilaga till kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund I ett samhälle som präglas av teknisk och social utveckling ska räddningstjänsten, i takt med denna, arbeta för att minska antalet omkomna, minska antalet skadade och sänka skadekostnaderna till följd av bränder. Syftet med den förebyggande verksamheten kan ses ur två aspekter: Identifiera och medvetandegöra risker och hot för beslutsfattare och allmänhet, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att förebygga bränders uppkomst alt. minska dess konsekvenser. Stärka den enskildes förmåga att kunna hantera en olyckssituation. Arbetet ska ske genom nära samarbete med övriga delar av samhället. Räddningstjänstens förebyggande arbete sker huvudsakligen i tre faser: Information och rådgivning Tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll Uppföljning av olyckor Information och rådgivning Första fasen är att medvetandegöra och stärka den enskilde. Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag (se bilaga 8A). Informations- och rådgivningsinsatserna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll Andra fasen är att följa upp att den enskilde har förstått och tagit sitt ansvar Räddningstjänsten utövar tillsyn på verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av denna. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Utmaningen är ett tryggt och säkert Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga och explosiva varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till utmaningen (se bilaga 8B). En farlig verksamhet enligt LSO är en verksamhet där en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. I Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Tre av dessa omfattas även av lag (1999:381) om åtgärder för att 17

103 förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, informera allmänheten om riskerna med anläggningarna samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse (se bilaga 8C). Enligt LSO har kommunen ansvar för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. För rengöring/sotning tillämpar kommunen frister som är antagna i RN. Dessa inrymmer sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler. Även imkanaler i restauranger och andra storkök ingår under dessa bestämmelser. Kommunen medger egenrengöring/sotning på enskild fastighet efter en skriftlig ansökan till räddningstjänsten. Den sökande ska genom en egendeklaration intyga att rengöringen/ sotningen sker på ett betryggande sätt. Fastighetsägare kan även beviljas anlita annan behörig sotare än kommunens skorstenfejarmästare för egenrengöring/sotning. Uppföljning utförs av kommunens skorstensfejarmästare i samband med brandskyddskontroll. Är rengöringen inte tillfredsställande utförd dras tillståndet in. Kommunen ansvarar också för att ovanstående sotningsobjekt kontrolleras i brandförebyggande syfte genom brandskyddskontroller. Dessa sker enligt fastställda frister enligt MSBFS 2014:6 (se bilaga 8D). Uppföljning av olyckor Tredje fasen är för att följa upp de olyckor som ändå sker Ett uppdrag för räddningstjänsten är att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser organisationen larmats ut till. Syftet är att genomföra erfarenhetsåterföring och genom detta minska antalet framtida olyckor samt konsekvensen av dem. Arbetet utförs genom att systematiskt följa upp de händelserapporter som skrivs efter genomförd räddningsinsats samt att genomföra fördjupade brand- eller olycksutredningar. Fördjupade olycksutredningar genomförs vid omkring 1 % av de drygt 1000 händelser som räddningstjänsten involveras i per år (se bilaga 8E) Tillsyn Sammanfattning Detta dokument beskriver hur tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens tillsynsverksamhet är ett tryggt och säkert Halmstad. Huvuduppgiften är att underlätta för den enskilde att uppfylla sina skyldigheter enligt nämnda lagstiftningar. Detta utförs genom information, rådgivning och tillsyn. Inför varje år upprättas en tillsynsplan. I denna redovisas vilken tillsyn som planeras under det kommande året. För den kommande mandatperioden ska räddningstjänsten speciellt arbeta med att utveckla följande två områden: Kvalitetssäkra tillsynen Systematisk erfarenhetsåterföring 18

104 Tillsynsverksamhet Bakgrund och syfte Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten och berör verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av nämnda lagar och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Det övergripande målet är ett säkert och tryggt Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till det övergripande målet. Syftet med verksamheten är att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO och LBE. Detta sker genom information, rådgivning och tillsyn. Arbetsmetodik och arbetsområde Förmåga och kompetens Behovet av kunskap varierar med vilken typ av ärende som ska handläggas eller vilken typ av verksamhet som det ska utföras tillsyn av. Lägsta kompetenskrav för att slutföra en tillsyn är kursen Tillsyn A eller annan likvärdig utbildning. Brandingenjörskompetens ska finnas inom förebyggande avdelningen eftersom staden har en komplicerad riskbild och i många sammanhang upprättas riskanalyser som behöver granskas och värderas av räddningstjänsten. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, , informationsträffar, media etc. Halmstads kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Myndighetsutövning Myndighetsutövning i form av tillsyn utförs inom fyra lagstiftningsområden. Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 2 Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 3 Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 4 Lag om brandfarliga och explosiva varor 19

105 Tillsynen utförs i huvudsak som en kontroll av det samlade brandskyddet som finns på enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid tillsynen av brandskyddet kontrolleras främst verksamhetens systematiska brandskyddsarbete och om den befintliga skyddsnivån är skälig. Faktorer som ligger till grund för var tillsyn utförs är följande: Stor risk för eller stora konsekvenser vid brand Tidigare erfarenheter av verksamheten eller samma grupp av verksamheter. Behovet av systematiskt brandskyddsarbete Brister i brandskyddet enligt den skriftliga redogörelsen Ansökan om alkoholtillstånd Tillstånd att hantera brandfarliga varor Erfarenheter från olyckor och tillbud Tillsynen gällande efterlevnaden av Lag om brand och explosiva varor samordnas med tillsyn som utförs enligt Lag om skydd mot olyckor. Vid tillsyn av brandfarliga varor beaktas verksamhetens systematiska arbete med säkerheten. Det kontrolleras att villkor i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Förutom vid nyetableringar ska skriftlig redogörelse lämnas in vid större förändringar i verksamheten, vid ägarbyte eller när räddningstjänsten kräver det. Kommunen har i dagsläget inte för avsikt att meddela någon föreskrift angående när den skriftliga redogörelsen ska lämnas in på nytt. Utvecklingsområden Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla två områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Kvalitetssäkra tillsynen Bedömningskriterier för det systematiska brandskyddsarbetet har upprättats så att verksamheter kan jämföras med varandra. Systematisk erfarenhetsåterföring Erfarenhets utbyte mellan förebyggande och operativ verksamhet är en naturlig del av verksamheten. Rutiner och forum för ett systematiskt arbetssätt har utvecklats Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår ska en tillsynsplan upprättas som beskriver vilken tillsyn som ska genomföras under det kommande året. Denna ska sedan följas upp och utvärderas Farlig verksamhet Sammanfattning En farlig verksamhet enligt lag (SFS 2004:778) om skydd mot olyckor (LSO) är en verksamhet som innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap

106 Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Tre av dessa omfattas även av lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. Räddningstjänsten samordnar sin tillsyn med länsstyrelsen i den mån det är möjligt. Detta sker för anläggningarna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, öva samt informera allmänheten om riskerna som anläggningarna utövar samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse. Bakgrund och syfte I 2 kap. 4 i lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) återfinns vilka skyldigheter som gäller vid en farlig verksamhet. Farlig verksamhet innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Med allvarlig skada på människor menas dödsfall eller skador som kräver långvarig vård. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som kan ge allvarliga skador på människor eller miljö. Analysen bör syfta till att utreda i vilken omfattning anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen behöver hålla eller bekosta beredskap i form av personal eller egendom samt behovet att vidta andra åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Länsstyrelsen fattar, efter samråd med kommunen, beslut om vilka anläggningar som omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. Utöver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 där kommunen har tillsynsansvaret så involveras även kommunen i arbetet med anläggningar som omfattas av lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Anläggningar som omfattas av Sevesolagen indelas i två olika nivåer beroende på hanterade ämnen och mängder. Den lägre kravnivån innebär att: Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den lägre kravnivån ska göra en anmälan till länsstyrelsen eller lämna motsvarande information vid tillståndsansökan. Utarbeta ett handlingsprogram som ska skickas till länsstyrelsen. Ta fram information till allmänheten som ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats. Den högre kravnivån innebär att: Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den högre kravnivån måste tillståndsprövas enligt miljöbalken. Verksamheterna ska skriva en säkerhetsrapport, som bl.a. ska innehålla ett handlingsprogram, en intern plan för räddningsinsatser samt underlag till kommunens 21

107 insatsplan, en redogörelse för genomfört samråd och uppgifter om de farliga ämnen som förekommer och i vilka mängder de finns. Slutligen ska information till allmänheten tas fram. Den ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats och lämnas ut till den allmänhet det berör. Kommunens skyldigheter för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att ge information till närboende avseende vilka risker som föreligger, hur allmänheten varnas samt hur de bör agera i händelse av en olycka. Kommunen ska även upprätta en plan för räddningsinsatser som ska förnyas och övas minst vart tredje år. Allmänheten ska ges möjlighet att ge synpunkter på planen. Arbetsmetodik och arbetsområde Verksamheter i Halmstads kommun Följande verksamheter omfattas av skyldigheter enligt LSO 2 kap. 4 eller Sevesolagstiftningen. Verksamhet Omfattas av OKQ8 AB, oljedepå på Oljevägen LSO 2:4 samt Seveso högre Swedegas AB, Naturgaslagret Skallen LSO 2:4 samt Seveso högre Sydkraft Thermal Power AB, värmekraftverk LSO 2:4 samt Seveso lägre Stena Recycling AB, Oljevägen LSO 2:4 Krönleins Bryggeri AB LSO 2:4 Halmstads Flygplats AB LSO 2:4 Samverkan Räddningstjänsten samverkar med Länsstyrelsen vid tillsyn av verksamheterna som tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagen. Kontinuerlig kontakt sker med alla angivna verksamheter vilket är ett sätt att arbeta för att minska riskerna. Planering och övning För verksamheterna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen har kommunen upprättat planer för räddningsinsatser. Planen för insats på OKQ8:s oljedepå bygger på ett samarbete med Släckmedelscentralen (SMC). SMC förfogar över storskalig släckutrustning och finns på fyra olika platser i Sverige. Det är SMC i Göteborg och Malmö som blir aktuella för en insats i Halmstad. Planen för insats på Naturgaslagret Skallen bygger på att utrymma riskområdet och en passiv insats i övrigt. Räddningstjänsten är i stort behov av hjälp från Swedegas AB för att kunna hantera en allvarlig kemikalieolycka på Naturgaslagret. Inom Räddsam-N finns ett utökat operativt samarbete genom funktionen HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledning) vilket innebär att resurser utöver de som finns tillgängliga i Halmstads kommun kan larmas till en olycka utan tidsfördröjning. Detta ger en förbättrad slagkraft mot allvarliga kemikalieolyckor. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren 22

108 Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Särskilt för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att kommunen har skyldighet att lämna ut information till allmänheten och planer för räddningsinsatser som upprättas ställs ut för allmänhetens beskådan och möjlighet att lämna synpunkter. Myndighetsutövning Myndighetsutövning från räddningstjänsten mot verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 LSO om farlig verksamhet utförs inom två lagstiftningar, LSO och lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor under förutsättning av brandfarlig eller explosiv vara hanteras i tillståndspliktig mängd. Vid tillsyn av en farlig anläggning görs vanligen en genomgång av upprättad riskutredning och utifrån resultatet av den genomgången utförs sedan resten av tillsynen. Tillsynsverksamheten kan även bestå i att granska verksamheternas interna räddningsplaner vid övningar på företaget eller att öva på operativ samverkan mellan kommun och företag. Tillsynsverksamheten samordnas i möjligaste mån med andra myndigheter och deras tillsyn. Utvecklingsområden Arbete ska göras för att verksamheternas riskutredningar ska bli mer riktade mot kraven som ställs på en riskutredning upprättad enligt kraven i 2 kap. 4 LSO. Det är viktigt att riskutredningarna är transparenta och beskriver vilka åtgärder och resurser som behövs, utöver det som den kommunala räddningstjänsten förfogar över, för att risknivån ska hamna på en tolerabel nivå för människor och miljö. Information till allmänheten kring anläggningarna och dess risker bör samlas och presenteras så att kommuninvånarna enkelt kan ta del av informationen. Målsättning, uppföljning och utvärdering Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att uppdatera insatsplanerna på verksamheterna samt informera allmänheten om de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen enligt kraven som åligger kommunen. Tillsyn ska fortlöpande ske på anläggningarna. Räddningstjänstens operativa avdelning ska bli mer aktiv i övningar på de verksamheter som omfattas av kravet enligt 2 kap. 4 LSO Information och rådgivning Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Halmstads kommun bedriver rådgivning och information för att underlätta för den enskilda att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Informations- och rådgivningssituationerna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Information och rådgivning kan innebära både en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp och en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på kommunens hemsida, telefonrådgivning med mera. Bakgrund och syfte 23

109 Enligt LSO är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Informations- och rådgivningssituationerna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Syftet med information och rådgivning är att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt ansvar som följer av lagen. I detta inryms att nå upp till den nivå samhället ställer som krav på den enskilde. Arbetsmetodik och arbetsområde Information och rådgivning är ett led i att förebygga och förhindra olyckor. Om olyckan ändå inträffar ska det finnas en hög beredskap för att minska konsekvenserna för personer som bor och vistas i Halmstads kommun. Information och rådgivning kan betraktas som en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på stadens hemsida med mera. Information och rådgivning kan även betrakta som en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Rådgivning kan vara av enklare karaktär i form av telefonrådgivning eller kortare möten etcetera. Informations- och rådgivningsrollen omfattar sådana frågor som är inom räddningstjänstens kompetensområden som är till för att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt egenansvar enligt lag om skydd mot olyckor. Det kan även beröra frågeställningar som vid en olycka underlättar för insatspersonal och/eller minskar konsekvenserna av olyckan. All rådgivning till den enskilde i form av medborgaren samt enstaka kortare telefonrådgivningar till juridiska personer är kostnadsfri inom Halmstads kommun. För mer omfattande rådgivning till juridiska personer hänvisas till den privata marknaden. Informations- och rådgivningsinsatser i Halmstads kommun Information och rådgivning sker inom ett flertal verksamhetsområden. Räddningstjänsten bedriver en utbildningsverksamhet vars syfte är stärka den enskilde medborgarens möjlighet att förebygga olyckor samt att minska konsekvenserna av olyckor. Verksamheten riktar sig till alla som behöver utbildning för att kunna ingripa vid och förebygga alla typer av olyckor. Räddningstjänsten bedriver även en mycket framgångsrik skolbrandskyddsutbildning. Vi träffar skolungdomarna i 6-årsgruppen, årskurs 2, 5 och 8. Utbildningen är anpassad för de olika åldersgrupperna. Syftet är att när ungdomarna ska få en god kunskap kring förebyggande brandskydd och hur de ska agera vid en ev. olycka. Inom myndighetsutövningen sker information och rådgivning i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, e-post, informationsträffar, media etcetera. 24

110 Även en del av de operativa enheternas arbetstid omfattar information och rådgivning. Behovet av information och rådgivning till den enskilde, kommer att styra en del av verksamheten för de operativa enheterna till att arbeta mer händelsebaserat. Det händelsebaserade arbetet kan till exempel innebära att riktad information ges i skolor/bostadsområde. Halmstads kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en informationsplan där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna ska sedan följas upp och utvärderas Sotning och brandskyddskontroll Sammanfattning Dokumentet beskriver hur rengöring (sotning) och brandskyddskontroll i Halmstad är ordnad och planerad. Sotningsfristerna följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd MSBFS 2014:6. Sotning och brandskyddskontroll utförs i Halmstad av företaget Halmstads sotningsväsende AB. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt Bakgrund och syfte Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778) med tillhörande förordning (SFS 2003:789) har kommunerna det övergripande ansvaret för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Mellan Halmstads kommun genom räddningsnämnden och Varbergs sotningsdistrikt Dick Hållden AB, har ett entreprenöravtal om sotning m.m. träffats. Avtalet löper ut Genom detta avtal förbinder sig entreprenören att utföra all föreskriven rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet, samt att även i övrigt följa föreskrifter i gällande lagar och förordningar och andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på sotningsverksamheten. Varbergs Sotningsdistrikt Dick Hållden AB ska föra register över byggnader och sotningspliktiga objekt samt ange tillämpliga sotningsfrister och de tider då sotningen har verkställts. Detta register ska tillhandahållas räddningsnämnden på anmodan. Kommunen får medge att fastighetsägare själv får utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt. Rengöring (sotning) Enligt förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) får kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps 25

111 allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (MSBFS 2014:6) ger vägledning för kommunerna när sotningsfrister för olika typer av anläggningar ska fastställas. På följande sidor finns sotningsfristerna med beskrivande text. Räddningsnämnden fastställde dessa frister för Halmstads kommun Sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler Dessa föreskrifter trädde i kraft den 4 december Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare ska sotning utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall ska, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser konventionella pannor. 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. 2. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 26

112 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov ska sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 3. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Eldstaden finns i ett fritidshus. 4. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år I normalfallet. 1 ggr/år Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. 5. Förändring av frist i ett enskilt fall Kommunen kan ändra fristen i ett enskilt fall om det är betingat av brandskyddsmässiga skäl. 6. Undantag Har eldning inte skett efter senaste rengöringen/sotningen behöver ny rengöring inte göras. Vid bestämmandet av nästa sotningstillfälle ska sotning dock anses gjord enligt gällande sotningsfrister. Egensotning I enlighet med LSO (3 kap. 4 ) får kommunen medge att en fastighetsägare utför sotning på den egna fastigheten. Vid prövning av ett eventuellt medgivande och om sotning kan ske på ett betryggande sätt ska kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningar för uppgiften. 27

113 Beslutet grundar sig på den sökandes intyg att denne har erforderlig kompetens, fysisk förmåga att arbeta på tak, erforderliga redskap för att klara av att sota själv samt att denne är ägare till aktuell fastighet. Skulle det vid brandskyddskontroll eller tillsyn visa sig att så inte är fallet återkallar kommunen medgivandet. Ansökansblankett om att i egenskap av fastighetsägare själv få utföra sotning finns framtaget. Beslut om eventuell dispens tas av räddningsnämnden. Beslutanderätten är delegerad till räddningschefen, dess ställföreträdare och chef för förebyggande avdelningen, se delegationsordning. Brandskyddskontroll Enligt lagen om skydd mot olyckor, 3 kap 4, ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att det som enligt ovan ska rengöras liksom skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar även ska kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Detsamma gäller även fasta förbränningsanordningar inrättande uteslutande för gas och därtill hörande avgaskanaler. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (MSBFS 2014:6) finns det bestämmelser för med vilka intervaller som brandskyddskontroll ska utföras. Här anges även vilken behörighet som gäller för den som utför brandskyddskontrollen. Kommunen kan inte föreskriva om andra kontrollfrister än vad som framgår av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Brandskyddskontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen. Målsättning, uppföljning och utvärdering Sotning och brandskyddskontroll ska genomföras enligt de av räddningsnämnden fastställda fristerna för sotning och de av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps fastställda fristerna för brandskyddskontroll. Entreprenör som kommunen har avtal med ansvarar för detta. Register över genomförd sotning och brandskyddskontroll samt vilka förelägganden och förbud som har meddelats upprättas av entreprenören. Entreprenören rapporterar till räddningsnämnden Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning) Sammanfattning Dokumentet beskriver hur arbetet med lärande av olyckor enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens arbete med att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser vi larmats ut till, syftar till att minska antalet skadade och döda som följd av olyckor. Att minska konsekvenserna då olyckor ändå inträffar. Detta utförs genom att systematisk följa upp de händelserapporter som skrivs efter genomförda räddningsinsatser samt att genomföra fördjupade brand eller olycksutredningar efter genomförda räddningsinsatser. Inför varje år upprättas en verksamhetsplan. I denna redovisas vilka riktlinjer som gäller för aktuellt år och vilka teman som i förväg utgör extra intressanta områden att fördjupa arbetet med. Fördjupade utredningar görs i omkring 1 % av de drygt 1000 händelser som räddningstjänsten involveras i per år. Bakgrund och syfte 28

114 Kommunen fick tydliggjort i och med lagstiftning 2004 (LSO) om att utreda olyckor. Lärande av olyckor är räddningstjänstens verksamhet inom kommunen vilka har till uppgift att verka inom olycksundersökningsområdet. Olycksundersökning bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 efterföljande åtgärder. 10 När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Beträffande olycksundersökning rörande hur våra räddningsinsatser genomförts redovisas detta under den operativa delen i handlingsprogrammet. Syfte är att: minska antalet omkomna och skadade som följd av olyckor minska konsekvensen för människor, egendom och miljö då olyckor ändå inträffar. bidra till mer behovsanpassad tillsynsverksamhet inom kommunen bidra som underlag för planering av den operativa räddningstjänsten i kommunen bidra som underlag till räddningstjänstens externa utbildningsverksamhet bidra som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor Arbetsmetodik och arbetsområde Räddningstjänsten arbetar utefter årligt lagda riktlinjer för att tydliggöra i vilken omfattning olycka typer av olyckor ska utredas. Vissa olyckor utreds bättre av andra aktörer med samma syfte som räddningstjänsten. Vissa olyckor utreds bäst av annan förvaltning inom kommunen. Vissa olyckor ska räddningstjänsten själva utreda. I de fall bedömning görs kan även vissa olyckor utredas av extern part såsom annan kommun eller annan kommuns räddningstjänst. I Halmstad har vi valt att arbeta utefter tre olika nivåer på olyckor. Nivå 1 är mindre okomplicerade olyckor, nivå 2 är allvarliga olyckor och nivå 3 är mycket allvarliga olyckor. Nivå 1 och 2 utreds normalt genom den händelserapport som ansvarigt brandbefäl genomför efter insats medan nivå 3 normalt utreds av speciell utredare eller grupp. Nivå 3 kan även utgöras av annan olycka som såväl ansvarigt befäl eller personal inom lärande av olyckor finner lämplig att kontrollera och följa upp mer djupgående. Exempel på olyckor som kan utredas Bränder Drunkningsolyckor- tillbud Trafikolyckor Arbetsplatsolyckor Olyckor med stor miljöpåverkan Ras Lärande av olyckor genomför också uppföljning av såväl statistik som erfarenheter i genomförda utredningar i syfte att förmedla informationen såväl internt inom räddningstjänsten och kommunen som till andra aktörer vilka är berörda. 29

115 Utvecklingsområden Idag genomförs huvuddelen av våra olycksutredningar genom den händelserapport som ansvarigt befäl genomför efter räddningsinsats. Till detta kommer de fördjupade olycksutredningar som särskilda olycksutredare genomför. Dessa rör såväl enskilda olyckor som ibland flera olyckor genom t.ex. större statistikrapporter. Olyckor, tillbud eller erfarenheter som inträffar utanför ovan beskrivna områden hamnar ofta i vårt avvikelserapportsystem. Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla tre områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Ett mer effektivt sätt att olycksutreda Med några kortare fördjupade olycksutredningar bedöms ändå det mer väsentliga erfarenheterna fångas. Genom att genomföra fler kortare olycksutredningar skapas möjlighet att fånga de stora väsentliga erfarenheterna samtidigt som resurserna skapas för att genomföra punktinsatser med större fördjupade olycksutredningar där behovet bedöms finnas. Ett mer effektivt sätt att olycksutreda utgör målet. Ökad rättssäkerhet i rättsprocessen Polis och åklagare efterfrågar i samband med bränder så kallade spridningsutlåtanden. Räddningstjänsten måste säkerställa att vi kan möta detta behov på ett professionellt sätt. Såväl vid förfrågningar i samband med upprättande av en brottsanmälan som vid fortsatt förundersökningsarbete i samband med brottsutredning. Ökad rättsäkerhet i rättsprocessen utgör målet. Systematik för lärprocessen Erfarenhets utbyte inom egen organisation är en väsentlig del i utvecklingsarbetet för framtiden. Vi behöver utveckla en systematik för lärandet som spänner från uppföljning av händelser genom återkoppling vidare till beslut och slutligen implementering av lärdomar. Att samla lärandet från händelserapporter, olycksutredningar och avvikelserapporter i ett och samma system. Systematik för lärprocessen utgör målet. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en verksamhetsplan där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna ska sedan följas upp och utvärderas. 30

116 HALMSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KF 61 KS 2015/0369 Revidering av lönepolicy Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen av lönepolicyn. Ärendet Nuvarande lönepolicy beslutades av kommunfullmäktige och är därmed i stort behov av en revidering. HR-avdelningen fick i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad lönepolicy. Policyn skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Ett nytt förslag till lönepolicy föreligger. Ärendets beredning Kommunstyrelsens protokoll , 133. Kommunstyrelsens personalutskott , 15. Stadskontorets HR-avdelning har handlagt ärendet Förslag till reviderad lönepolicy har skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta revideringen av lönepolicyn. Yrkanden m.m Mariann Norell (V) yrkar tillägg i förslag till lönepolicy enligt följande. I förslag till lönepolicy ska det läggas till det stycke som står i nuvarande lönepolicy under rubriken "Lönepolicyn och Jämställdheten". Stycket ska lyftas in efter det stycket som börjar med "Samma principer...ålder". Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Mariann Norells (V) tilläggsyrkande och finner kommunstyrelsens förslag antaget. Votering begärs

117 Följande voteringsproposition godkänns: "Den som stödjer kommunstyrelsens förslag röstar ja och den som stödjer Mariann Norells (V) tilläggsyrkande röstar nej." Vid omröstningen avges 67 ja-röster och 4 nej-röster, allt enligt voteringslista 61. Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Vid protokollet Jenny Hagesjö Justerat Ordförande Justerare Johan Rydén Mariann Norell Alexander Staver

118 LÖNEPOLICY antagen av kommunfullmäktige , 61 Utgångspunkter för lönepolicy Syfte Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna uppnås genom en gemensam värderingsgrund för lönesättning. Vår lönepolicy ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat. Den ska även uppmuntra till att arbetet utförs effektivt och med hög kvalitet. Goda arbetsresultat ska löna sig. Lönebildningen ska bidra till en tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt, men med den kompetens som verksamheten behöver. Lönepolitiken ska vara sådan att Halmstads kommun kan vara konkurrenskraftig i förhållande till berörd arbetsmarknad. Lön som styrinstrument Lönepolitiken är en av flera styrmedel för att uppnå verksamhetens mål. En framgångsrik lönepolitik kännetecknas av att den motiverar medarbetarna till goda arbetsresultat som ska leda till lönekarriär och som möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare över tid. Lönepolitiken förutsätter att medarbetarna känner till bedömningsgrunderna för lönesättningen i verksamheten. Lönesättning sker vid nyanställning och löneöversyner enligt kollektivavtal. Samma principer ska gälla oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lönesättning i samband med nyanställning I samband med nyanställning ska ny lön utgå från - arbetets ansvars- och svårighetsgrad - arbetets innehåll - utbildning och kompetens - marknadsfaktorer

119 Principer för lönesättningen Lönesättningen - är individuell och differentierad och bestäms utifrån måluppfyllelse och resultat i verksamheten, - är grundad på sakliga värderingar vad gäller befattningens krav och individens resultat, - bestäms utifrån en sammanvägning av marknadens krav och relationerna mellan löneläget hos olika yrkesgrupper inom kommunen, - ska regleras vid avtalsenliga löneöversynstillfällen, följs upp med analyser och jämförelser både inom kommunen och med berörd arbetsmarknad i övrigt, - ska ej utnyttjas till att orsaka en lönemässig konkurrens mellan kommunens olika verksamheter. Ansvarsfördelning Respektive chef ansvarar för; - individuella bedömningar av verksamhetens medarbetare - beskrivning av verksamhetsanpassade bedömningsgrunder - att lönesättning sker i enlighet med kommunens samlade lönepolitik - att inte använda lön som ett konkurrensmedel inom kommunen Förvaltningschef/VD ansvarar för att; - löneöversyn genomförs utifrån löneavtalets intentioner och utifrån politikens fastlagda mål och inriktning - samordna och följa upp lönesättning och lönestruktur inom förvaltningen/ansvarsområdet Stadskontoret ansvarar för att; - utarbeta strategi för förhandlingar och löneöversyn, anvisningar och direktiv inför löneöversyn - inleda och avsluta respektive löneöversyn - samordna den årliga löneöversynen och följa upp lönesättningen inom kommunen - initiera insatser som utvecklar den samlade lönepolitiken

120 Laddinfrastruktur i Halland ett kunskapsunderlag för strategisk utbyggnad Foto Stefan Nilsson, Miljöfordon Syd Version På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län och Region Halland. Rapporten är författad av Jonas Lööf, Miljöfordon Syd och Gordon Strömfelt, emotion Technologies Sweden AB. 1

121 Innehåll 1. Sammanfattning Sätt lokala och regionala mål för utvecklingen Snabbladdning en del av den publika laddinfrastrukturen Bygg ut destinationsladdningen för framtiden Tänk utanför centralorten för att hela Halland ska leva Hemmaladdning möjlig att styra för olika verksamheter och dess behov Inledning Laddinfrastuktur definition olika laddbehov Snabbladdare eller snabbladdning (publik) Destinationsladdare eller destinationsladdning (publik) Hemmaladdning (icke-publik) Befintlig och planerad laddinfrastruktur i länet Snabbladdare Destinationsladdare Endast publika laddare redovisas i dagsläget Förväntad utbyggnadstakt av laddinfrastrukturen i Halland Snabbladdning Destinationsladdning Analys av framtida behov av laddinfrastruktur i länet Trafikflöden genom Halland Resmönster De större arbetsgivarna i länet Antal elfordon nuläge och prognos för framtiden Elfordon i Sverige personbilar och lätta lastbilar Elfordon i Halland personbilar och lätta lastbilar Parkeringsplatser i Halland Frågor och svar Elfordon Elbilars räckvidd Laddning av elfordon Snabbladdning Destinationsladdning

122 7.3.3 Hemmaladdning Kontakter och standarder för laddning Elbilsförsäljning Marknadsandel laddstandarder Marknadsandel laddfordon Marknadsandel laddeffekt Uppförande av laddstation Användning av motorvärmare Laddning via belysningsnätet Nätanslutning, laddeffekt och laststyrning Betalning för laddning Hur hittar man lediga laddplatser när man kör i Halland? Diskussion kring placering av framtida laddinfrastruktur Snabbladdning Destinationsladdning Hemmaladdning Skalbarhet, effektbalansering och nybyggnation Skalbarhet och utbyggnadsplan Effektbalansering Nybyggnation Eldrift inom kollektivtrafiken och laddinfrastruktur Rekommendationer för for utbyggnad av laddinfrastruktur i länet Sätt lokala och regionala mål för utvecklingen Snabbladdning en del av den publika laddinfrastrukturen Bygg ut destinationsladdningen för framtiden Tänk utanför centralorten för att hela Halland ska leva Hemmaladdning möjlig att styra för olika verksamheter och dess behov Investeringsstöd för utbyggnad av laddinfrastruktur Klimatklivet Andra stöd Bilagor Bilaga 1 Utdrag ur EU direktivet för utbyggnad av laddinfrastruktur i medlemsstater Bilaga 2 Nuläge statistik elfordon Halland och Sverige per enligt fordonsdata från Miljöfordon Syd Bilaga 3 Ordlista Bilaga 4 Checklista vid uppförande av laddinfrastruktur

123 1. Sammanfattning I Halland eftersträvas en omställning till fossilfria transporter. I denna utveckling bedöms elfordon 1 och laddinfrastruktur utgöra en betydelsefull del av lösningen. Vilket kommer först laddinfrastrukturen eller elfordonen? Båda delar behövs, å ena sidan styr fler elfordon en naturlig utbyggnad av laddinfrastruktur och å andra sidan styr fler laddstationer att fler investerar i elfordon. Denna rapport syftar till att utgöra ett kunskapsunderlag för en utbyggnad av laddinfrastrukturen i Halland. Genom att synliggöra hur olika aktörer kan bidra med betydelsefulla insatser ges underlag för en effektiv, snabb och anpassad utbyggnad av laddinfrastrukturen i hela Halland. Denna rapport har studerat olika aspekter och kommit fram till fem övergripande rekommendationer som kan tjäna som vägledning i den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur i länet som helhet. 1.1 Sätt lokala och regionala mål för utvecklingen Genom lokala och regionala övergripande mål kan en plattform skapas där olika aktörer kan samverka i utvecklingen kring en gemensam målbild. 1.2 Snabbladdning en del av den publika laddinfrastrukturen Snabbladdare finns i alla kommuner längs E6 och snart även i Hylte. Fler snabbladdare är på gång bl.a. genom E.Ons satsning inom GREAT-projektet. Denna del har kommit längst och marknaden i form av flera intressenter: Clever, Fortum, E.ON, Vattenfall m.fl. har tagit ansvar för denna lösning. 1.3 Bygg ut destinationsladdningen för framtiden Utgå från framtida behov i stället för dagens behov vilket tenderar att vara gårdagens behov när det väl är på plats. Anpassa utbyggnad av laddinfrastrukturen i linje med EUs riktlinjer avseende publik laddning - en publik laddplats eller laddpunkt per 10 elfordon eller mer konkret och uppföljningsbart översatt till en laddplats eller laddpunkt per 10 publikt tillgängliga parkeringsplatser till år Detta ger vägledning för etablering av laddinfrastruktur på lämpliga platser såsom: - Centralstationer/kollektivtrafikstationer/pendlingsparkeringar/noder - Centrala parkeringar och parkeringshus - Parkeringar utanför centralorten för en heltäckande laddinfrastruktur i länet. - Parkeringar för besökare hos företag och andra inrättningar såsom sjukhus/vårdcentraler och idrotts- och evenemangsplatser. Dela upp utvecklingen i delmål för att säkerställa och uppnå laddmöjligheter på 10 procent av publika parkeringsplatser till år Lämpliga delmål: laddmöjlighet på en procent av publika parkeringsplatserna laddmöjlighet på två procent av publika parkeringsplatserna laddmöjlighet på tre procent av publika parkeringsplatserna laddmöjlighet på fem procent av publika parkeringsplatserna laddmöjlighet på tio procent av publika parkeringsplatserna 1 Med elfordon avses batterieldrivna fordon och laddhybrider vars batterier i laddas i ett eluttag. 4

124 1.4 Tänk utanför centralorten för att hela Halland ska leva Som identifierats i denna rapport är infrastrukturen än så länge begränsad och i huvudsak placerad i kommunernas centralorter. Även om det av flera skäl är naturligt att börja i centralorterna där det bor mest människor, där antalet fordon allt som oftast är störst etc, så är det viktigt att planera för utbyggnad av laddmöjligheter även utanför centralorterna om vi ska lyckas att säkerställa en heltäckande laddinfrastruktur i Halland. Det bedöms som extra viktigt att det offentliga i sina investeringar tänker hela länet. Detta då det är största sannolikhet att marknadsaktörerna inledningsvis på både kort och förmodligen även längre sikt i första hand är intresserade av att så att säga plocka russinen ur kakan och fokusera där underlaget är som störst för etablering. 1.5 Hemmaladdning möjlig att styra för olika verksamheter och dess behov Hemmaladdning skiljer sig från både snabbladdningen och destinationsladdningen genom att behovet är en dedikerad laddplats per elfordon. Offentliga organisationer och företag kan styra utvecklingen av fler laddplatser genom att fokusera på behovet av elfordon i den egna verksamheten. Med detta fokus kan en process med prioriteringar se ut enligt följande: 1) Inventera möjligheter och investera i elfordon till den egna verksamheten. 2) Erbjuda medarbetare möjlighet att ladda sin elbil på arbetsplatsen. För bostadsbolag handlar denna punkt mer om att aktivt undersöka och erbjuda sina kunder (hyresrätter mm) möjlighet att ladda sitt elfordon. 3) Erbjuda medarbetare förmånsupplägg med bruttolöneavdrag för fordon med förnybart drivmedel/förnybar energi (kanske el och biogas i första hand?) 4) Öppna upp verksamhetens fordonsflotta och gör den bokningsbar, en stor bilpool för tider då verksamheten inte behöver sina fordon. Detta ger möjlighet för fler att testa på nyare teknik såsom eldrift vilket också driver utvecklingen, samtidigt som det också ger underlag för lägre fordonskostnader för verksamheten när fler är med och delar. För bostadsbolag handlar det mer om att erbjuda möjlighet till bilpool för sina kunder (boende i hyresrätter etc). 5) Utöver punkt 1-4 ovan är det inget som hindrar att verksamheterna även medverkar till utbyggnad av den publika laddinfrastrukturen både snabbladdare och destinationsladdare. Dessa rekommendationer tillsammans med kunskapsunderlaget i rapporten utgör underlag för att Halland ska vara en pådrivande i framkant för ökad introduktion av elfordon som en del av lösningen för fossilfria transporter till

125 2. Inledning Våra transporter står idag för en betydande del av utsläppen av växthusgaser vilket innebär en hög användning av fossila bränslen. Regeringens mål om en fossiloberoende eller fossilfri fordonsflotta till år 2030 är därmed en tuff utmaning som kräver engagemang, innovation och handlingskraft från samhällets olika aktörer. I denna utveckling är eldrift en viktig del av lösningen. För att öka möjligheterna för en bredare och snabbare marknadsintroduktion av elfordon växer behovet av en funktionell och tillgänglig laddinfrastruktur. Den senare skapar trygghet för elbilsförare och för att elfordon ska kunna användas även för längre resor. En fungerande laddinfrastruktur omfattar laddstationer som täcker olika behov såsom när man ska åka långt med bilen utanför tätorter men också när man färdas i tätorter samt parkerar bilen nära där man bor eller arbetar. Men vilket kommer först laddinfrastrukturen eller elbilarna? Hur gör vi för att ta oss från ord till handling? Denna rapport har tagits fram för att utgöra ett kunskapsunderlag för utbyggnad av en laddinfrastruktur i hela Halland, besvara vanliga frågor och vara en vägledning för att få det att hända. Rapporten ska: 1) kartlägga befintlig och planerad laddinfrastruktur i Halland 2) analysera behov av laddinfrastruktur baserat på bl.a. tillgänglig statistik, exempelvis framtida trafikmönster, pendlingsmönster, trafikvolym för länets vägar, fordon, andel elfordon etc. 3) uppdatera Strategiskt studie av infrastruktur för snabbladdning avseende: beskrivning av teknik, nuvarande och kommande, aspekter som tex: räckvidd fordon, urval av olika laddkontakter, laddningstider mm. 4) analysera bästa placeringar av kommande laddstationer utifrån inhämtad statistik samt med utgångspunkt i: a. Placering så nyttjandegraden blir hög, d.v.s. där personer (idag eller i framtiden) bor, arbetar eller stannar på resa. b. Skalbarhet, d.v.s. möjlighet att utöka antal laddplatser per laddstation c. Uppgraderingsmöjligheter för framtida laddstandarder d. Kringfunktioner, bilrelaterade eller andra t.ex. höga naturvärden, avkoppling, matpaus e. Laddstationer där personer naturligt gör en kortare paus vid fritidsaktiviteten etc. f. Laddstationer för att tillgodose besökare till Region Hallands administrations- och vårdinrättningar. g. Laddning som showcase och avsändare för grön och lokal elproduktion, tex vind, sol och småskalig vattenkraft h. Boendeladdning vid flerbostadshus i. Laddstation som ett sätt att promota andra värden än rent kommersiella, dvs kultur, natur, historiska platser etc. j. Laddinfrastrukturens påverkan på möjligheterna för att på landsbygd och vid större bytespunkter (järnvägsstationer eller större orter) tillgängliggöra god mobilitet i samverkan med kollektivtrafik. 5) mynna ut i rekommendationer för fortsatt introduktion av laddinfrastruktur i länet innehållande prioriteringar avseende typ av laddning samt geografisk placering ska göras mm. 6

126 3. Laddinfrastuktur definition olika laddbehov Det förekommer olika benämningar för laddinfrastruktur; snabbladdning, semisnabb laddning, publik laddning, destinationsladdning, hemmaladdning, kontorsladdning, semipublik laddning etc. som har för avsikt att underlätta eller kategorisera vad som menas. Men då det inte är självklart vad som menas och inte heller alltid samstämmiga innebörder av de begrepp som används inleder vi med ett avsnitt där vi försöker förtydliga vad begreppen står för i denna rapport. Detta är sedan en kategorisering som vi kommer att förhålla oss till genom hela rapporten. 3.1 Snabbladdare eller snabbladdning (publik) Snabbladdning är något som antyder att laddningen ska gå snabbt. EU definierar att all laddning med över 22 kw som snabbladdning. De flesta menar dock att snabbladdning behöver kunna ladda kwh på minuter för att nå detta behövs en effekt på över 40 kw. De vanligaste snabbladdarna idag är på 50 kw och sker med likström (DC). Men det är rimligt att laddning med växelström med minst 43 kw effekt (trefas 63 A) också hamnar i denna snabbladdningskategori. Denna laddning är främst utifrån ett behov som elbilister har när de transporterar sig och behöver laddning för att komma fram till målet. Denna laddning sker främst längs vägnätet och möjliggör längre resor. Dessa laddare är publikt tillgängliga vilket innebär att de är avsedda för delning mellan flera fordon. Värt att nämna att det nu talas om ännu högre effekter upp till 150 kw för att svara mot framtida behov av snabbladdning när bilarna får allt större batteripaket och att det då inte ska ta allt för lång tid att ladda dessa fordon fullt. 3.2 Destinationsladdare eller destinationsladdning (publik) Destinationsladdning är ett namn som börjat användas och anger att man laddar på platsen som varit målet för resan snarare än att man behöver stanna och ladda för att ta sig till målet. Detta täcker behov såsom ärenden till mataffären, olika turistmål, ärenden på stan etc. Destinationsladdning sker oftast på publika platser (stormarknadsområden, centrala parkeringar, olika besöksattraktioner etc) vanligtvis med växelström (AC) och en effekt mellan 3,7-22 kw. Det är även möjligt med likströmsladdning (DC) i denna kategori med ca 20 kw effekt. I denna kategori hamnar all publik laddning som faller utanför definitionen av snabbladdning enligt ovan och vanligtvis med laddeffekter mellan 3,7 till 22 kw. Detta innebär att dessa laddare är tillgängliga för och kan delas av flera fordon. Exempelvis centrumparkeringar, stormarknadsområden, turistmål men även laddstationer på företag/arbetsplatser avsedda för kunder/besökare (alltså inte en parkeringsplats dedikerad för ett visst specifikt fordon). Det är även möjligt med likströmsladdning (DC) i denna kategori med ca 20 kw laddeffekt. Dock är förekomsten av 20 kw DC-laddare starkt begränsad då kostnaden för dessa vida överstiger laddstolpar som möjliggör AC-laddning upp till 22 kw. 7

127 3.3 Hemmaladdning (icke-publik) Hemmaladdning är dels vad det låter som laddning i anslutning till där man bor i exempelvis villa, hyreslägenhet, bostadsrätt etc. Kategorin hemmaladdning omfattar för enkelhets skull all laddning som utgör basladdning för de flesta fordon, alltså där merparten av all laddning sker. Detta innebär förutom laddning i anslutning till bostaden och laddning för medarbetarna i anslutning till arbetsplatsen även laddning av verksamhetens fordon. Bilpoolsbilar som behöver egen laddning på sina respektive parkeringsplatser betecknas också som hemmaladdning. Denna kategori utmärker sig genom att varje fordon behöver sin egen laddplats och laddare vilket i grunden gör den till icke-publik. Hemmaladdning sker vanligtvis under natten samt i vissa fall även under dagtid. Elfordonsladdning sker oftast 3,7 kw beroende på begränsad tillgång på laddeffekt då svenska bostäder och fastigheter vanligtvis är anslutna till trefas med huvudsäkring ampere och då brukar endast en av faserna vara dedikerad för elbilsladdning. Trefasanslutningen ger oftast möjlighet att förse laddplatsen med 11 kw laddeffekt genom trefas-anslutning med 16A säkring. Dock är det i dagsläget få elbilar som kan ladda trefas och då laddningen oftast sker under längre tid då elbilen är parkerad vid hemmet över natten räcker det oftast med 3,7 kw laddeffekt. Även om hemmaladdning är icke-publik i grunden så kan det finnas anledning att se över möjligheterna till att erbjuda laddning för andra (publikt tillgänglig) på tider då verksamheten inte använder laddningen. Detta skulle öka nyttjandegraden av hemmaladdarna och även bidra till utökade laddmöjligheter som bevisligen är en stimulerande drivkraft för fler elfordon. 8

128 4. Befintlig och planerad laddinfrastruktur i länet 4.1 Snabbladdare Det fanns vid utgången av 2015 sex st snabbladdare i Halland och dessa var med ett undantag placerade i anslutning till E6 vilket enkelt möjliggör elbilsresor utefter E6 genom hela länet. Av kartan nedan framgår att det finns behov av en snabbladdare placerad i Hyltebruk för att göra elbilsresor möjliga inåt landet utefter väg 26. Bild 1, Befintlig laddinfrastruktur i Halland (emotion Technologies Sweden AB) 4.2 Destinationsladdare Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det publika destinationsladdare på 14 platser i Halland och dessa är främst placerade i stadskärnor samt större handelsplatser. Dessa levererar varierande effekt på allt mellan 3,7 22kW och är vanligen utrustade med Typ2 uttag vilket kräver att elbilägaren har tillgång till egen laddkabel mellan ladduttag och elbil. Det förekommer även laddplatser med fasta kablar och Typ2-kontakt eller Typ1-kontakt som då ansluts direkt till elfordonet. 9

129 Flera centralorter har publika laddplatser för att ge besökande elbilister laddning. Varberg har destinationsladdare uppförda av Varbergs Bostads AB i Söderhöjd, Brunnsberg, Sörse samt på besöksparkeringen vid kontoret Västgötagatan. Varberg Energi har installerat laddstolpar på Hamnparkeringen och i Lorensbergs P-hus. Falkenberg Energi har uppfört en laddstolpe med ett Typ2-uttag på Stortorget i Falkenberg. Torggaraget i Halmstad har en wallbox med två Typ2-uttag uppförd av Halmstad Energi & Miljö AB som även har tre laddstolpar med tre st Typ2-uttag vid sitt kontor Laholms kommun har uppfört laddstolpar med två Typ2-uttag i anslutning till sin snabbladdare på Hästtorget i centrala Laholm. Tre handelsplatser har uppfört laddstolpar för elbilsburna kunder: Coop Forum i Varberg har två laddstolpar med totalt fyra Typ2-uttag ICA Hajen i Varberg har en laddstolpe med två Typ2-uttag i sitt parkeringsgarage Gekås i Ullared har två st laddstolpar med fyra Typ2-uttag för besökande kunder Två hotell erbjuder sina gäster destinationsladdning: Berte Bed n' Breakfast i Berte Toresgård har en wallbox utrustad med Typ2-handske, tyvärr begränsas användningen därför till elbilar utrustade med Typ2-kontakt Hotell Tylösand i Halmstad har en laddstolpe utrustad med ett Typ2-uttag 4.3 Endast publika laddare redovisas i dagsläget I detta underlag redovisas enbart det bestånd som har gått att få fram via nationella databaserna, laddinfra.se samt uppladdning.nu. Det innebär att det kan finnas ytterligare laddstationer än vad som redovisas ovan, men då dessa ej är kända av allmänheten och ej heller sökbara är de ej att betrakta som publika. Hemmaladdare redovisas vanligtvis inte i de nationella databaserna som i huvudsak endast redovisar publika laddare. Det kan finnas anledning att informera ut till alla samhällets aktörer som har byggt eller planerar att bygga laddinfrastruktur att det finns två nationella databaser för laddinfrastruktur dit man bör anmäla framförallt publikt tillgängliga laddstationer. En annan kompletterande åtgärd kan vara att Region Halland som samlar intressant och samhällsviktig information om läget i Halland, ges i uppdrag att skapa ett regionalt GIS-skikt för all laddinfrastruktur i Halland både publik och icke-publik. Denna insamling skulle kunna utgå ifrån befintliga publika snabbladdare och destinationsladdare och kompletteras med hemmaladdare framförallt kopplat till flerbostadshus såsom hyreslägenheter och bostadsrätter samt arbetsplatser. Genom att märka ut samtliga laddmöjligheter i länet ges ökad medvetenhet kring områdets utveckling och även underlag för ökat samutnyttjande av befintlig laddinfrastruktur i länet. 10

130 5. Förväntad utbyggnadstakt av laddinfrastrukturen i Halland 5.1 Snabbladdning De största aktörerna i Sverige är Fortum och Clever som båda har ett väl utbyggt nät av snabbladdare utefter E6 från Malmö upp till Göteborg. Dessa båda aktörer planerar ytterligare utbyggnad i andra delar av Sverige så det förväntas inte tillkomma fler snabbladdare i deras regi i Halland. Vattenfall bygger främst Snabbladdare i storstäder men det är troligt att de kan komma att uppföra snabbladdare i Halland utefter E6 då de nyligen uppfört snabbladdare utefter E6 mellan Göteborg och Strömstad och förväntas därför fortsätta söderut. Den 26 januari 2016 meddelade E.ON att de kommer uppföra 70 st snabbladdare i två korridorer från Hamburg upp till Oslo och Stockholm varav 50 snabbladdare ska placeras i Sverige utefter E6 och E4, en total sträcka på 100 mil genom Sverige. Snabbladdarnas exakta placering är ännu inte officiellt men mellan 5-8 av dessa snabbladdare förväntas placeras utefter E6 genom Halland. E.ONs satsning görs inom GREAT-projektet där Region Halland är en medverkande part. GREAT (GREAT Green REgion with Alternative fuels for Transport) är ett EU-projekt som syftar till att säkerställa tank/laddinfrastruktur för hållbara drivmedel i transportkorridoren mellan Hamburg och Oslo ( 5.2 Destinationsladdning Fortum uppför vanligtvis en laddstolpe för destinationsladdning i anslutning till sina snabbladdare med detta gör inte Clever eller Vattenfall. Alla tre erbjuder och säljer laddstolpar eller wallboxar för destinationsladdning som då uppförs på bekostnad av den kund som köper denna. Även E.ON kommer erbjuda utrustning för destinationsladdning till försäljning. Omfattning och utbyggnadstakt kommer alltså påverkas av hur många aktörer som köper in laddstolpar och wallboxar till sina kundparkeringar. Varberg Energi har inom Klimatklivet beviljats investeringsstöd för att bygga 16 laddstationer, vilka kommer att placeras på olika platser i Varberg och utifrån den information som vi kunnat ta del av delvis vara publika. Fler kommuner i Halland, bl.a. Laholm har sökt stöd eller har för avsikt att söka stöd via Klimatklivet såsom Varberg energi. 11

131 6. Analys av framtida behov av laddinfrastruktur i länet 6.1 Trafikflöden genom Halland Enligt Trafikverkets trafikflödesmätning i Halland är trafiken främst koncentrerad till E6 som går i nordsydlig riktning genom länet. Trafiken är som intensivast norr om Kungsbacka och tunnas succesivt ut söder ut och blir som lägst mellan Varberg och Falkenberg. Kring Halmstad ökar trafiktätheten där både väg 25 (Nissastigen) från Gislaved och väg 26 från Växjö till ansluter till E6. Andra knytpunkter utefter E6 är Varberg där väg 41 ansluter från Borås samt Laholm där väg 24 från Hässleholm och väg 15 från Markaryd ansluter. Bild 2, Trafikflöden genom Halland (Trafikverket) 12

132 6.2 Resmönster Region Halland följer utvecklingen av arbetspendlingen i länet, se översikt bruttopendling i nedan bild. Utifrån ett elfordons- och laddinfrastrukturperspektiv är information om pendlingsmönster intressant, men samtidigt svårt att koppla till ett visst behov av exempelvis laddinfrastrukur då boende och arbetsplatser varierar avseende geografisk placering och avstånd till varandra. Bild 3, Resmönster i form av bruttopendling (Region Halland) 13

133 6.3 De större arbetsgivarna i länet Region Halland är länets största arbetsgivare med sina cirka 7000 anställda, vilka är utspridda på flera olika arbetsplatser. De största privata arbetsgivarna i länet är Ringhals, Gekås, Stora Enso, Martin och Servera, Getinge, SCA Hygiene Products, Albany International, Södra Cell, Carlsberg och Humana Omsorg, se nedan översiktliga karta avseende deras huvudsakliga lokalisering och antal anställda. Information om arbetsgivare med stort antal medarbetare kan utgöra ett bra underlag för var behoven av laddinfrastruktur för laddning i anslutning till arbetsplatsen kan vara som störst (hemmaladdning). Det kan också utgöra viktig information för behovet för planering och utbyggnad av den publika laddinfrastrukturen. Bild 4, Geografisk översikt av lokalisering av de största privata arbetsplatserna i Halland (Region Halland) 14

134 6.4 Antal elfordon nuläge och prognos för framtiden Nuläge antal elfordon i Halland och nationellt har tillgängliggjorts via statistik per Denna statistik redovisas i bilaga 2. Laddinfrastrukturen byggs primärt för att elfordon ska kunna laddas och användas på ett funktionellt sätt. Vid byggnation av laddinfrastruktur är det rimligt att ha vetskap om hur många elfordon som nu finns på marknaden och hur utvecklingen ser ut framöver Elfordon i Sverige personbilar och lätta lastbilar : personbilar, varav eldrivna fordon, ca 2,8 promille : lätta lastbilar, varav 1232 eldrivna, ca 2.3 promille : nybilsförsäljning (all time high), ca (normalår), lätta lastbilar, normalår ca : Elfordonsutvecklingen: antalet elfordon fördubblades i antal 2015 jämfört med Detta är en utveckling som flera bedömer fortsätta de närmsta åren (Power Circle, BilSweden, Elbil Sverige m.fl.). Låt säga att detta är ett riktmärke för de kommande åren tills man når nivåer som gör att det är rimligt att takten mer förhåller sig till nybilsförsäljningen än i antal elfordon totalt. Då skulle en prognos för elfordonsutvecklingen i Sverige kunna se ut som i nedan tabell: PERSONBILAR ÅRTAL ANTAL ELBILAR UTVECKLINGSTAKT ANDEL LÄTTA LASTBILAR ÅRTAL ANTAL ELFORDON UTVECKLINGSTAKT ANDEL ,31% (nuläge) 0,24% (fördubbling) (fördubbling) 0,62% (fördubbling) 0,48% 1,24% (fördubbling) 0,97 % (fördubbling) (fördubbling) (1/3 av försäljn) (1/3 av försäljn) (1/3 av försälj) (½ försäljning) 2,46% (fördubbling) 4,93% (fördubbling) 7,1% (1/3 av försäljn) 17,8% (1/3 av försäljn) 28,5% (1/3 av försäljn) 60,1% (½ försäljning) 1,94% 3,88% 6,44% 19,2% 32,0% 70,8% Låt säga att det finns lika många fordon som idag så skulle fordonsparken år 2020 bestå av drygt 7% elfordon och ca 30% år 2030 (personbilar). Det ser ungefär motsvarande ut för lätta lastbilar knappt 7% år 2020 respektive drygt 30% elfordon år

135 6.4.2 Elfordon i Halland personbilar och lätta lastbilar : personbilar, varav 360 eldrivna, ca 2 promille (kan vara rimligt att komma i kapp genomsnittet på nationell nivå och därefter utvecklas i samma takt) : lätta lastbilar, varav 31 eldrivna, ca 0,17% (kan vara rimligt att komma i kapp genomsnittet på nationell nivå och därefter utvecklas i samma takt) : nybilsförsäljning (hög siffra) säg normalår ca personbilar, uppskattningsvis ca 1500 lätta lastbilar 2015 och kanske 1250 ett normalår : Elfordonsutvecklingen: antalet elfordon fördubblades i antal 2015 jämfört med 2014 på nationell nivå. Detta är en utveckling som flera bedömer fortsätta de närmsta åren (Power Circle, BilSweden, Elbil Sverige m.fl.). Låt säga att detta är ett riktmärke för de kommande åren tills man kommer i kapp den nationella nivån och därefter utvecklas i takt med den, kanske något högre för att profilera Halland som en framstående region även inom detta område. Då skulle en rimlig prognos för elfordonsutvecklingen i Halland kunna se ut som i nedan tabell: PERSONBILAR ÅRTAL ANTAL ELBILAR UTVECKLINGSTAKT ANDEL LÄTTA LASTBILAR ÅRTAL ANTAL ELFORDON UTVECKLINGSTAKT ANDEL (nuläge) 0,22% (nuläge) 0,17% (150% ökning) (150% ökning) (fördubbling) (1/3 av försäljn) (1/3 av försäljn) (40% av försäljn) (40% av försäljn) (½ försäljning) 0,54% (150% ökning) 1,35% (150% ökning) 2,70% (fördubbling) 4,68% (ca 1/3 av försäljn) 6,66% (ca 1/3 av försäljn) 18,6% (ca 1/3 av försäljn) 30,0% (ca 1/3 av försäljn) 60,0% (ca 60% av försäljning) 0,44 % 1,1 % 2,3% 4,5% 6,8% 18,0% 29,3% 71,6% o Låt säga att det finns lika många fordon som idag så skulle fordonsparken år 2020 i Halland bestå av knappt 7% elfordon och ca 30% år 2030 (personbilar). Det ser ungefär motsvarande ut för lätta lastbilar knappt 7% år 2020 respektive knappt 30% elfordon år

136 6.5 Parkeringsplatser i Halland För utbyggnad av laddinfrastrukturen är tillgängliga parkeringsplatser viktiga. Detta eftersom elfordon laddas när de står parkerade. Därmed blir det naturligt att laddinfrastrukturen blir kopplad till var elfordon kan parkera. Antalet parkeringsplatser tillgängliga för allmänheten s.k publika parkeringsplatser inne i centrum, på stationsområden, turistattraktioner m.fl. är dimensionerade för en viss trafikvolym i kombination med ett visst antal fordon. I dagsläget finns ingen övergripande regional statistik eller information över antal tillgängliga parkeringsplatser i Halland. Detta är en uppgift som vore intressant att komplettera denna utredning med. Enligt Region Halland bör detta vara en fråga att ställa till respektive kommun. Bedömningen är att kommunerna borde ha rimlig koll på åtminstone kommunala parkeringsplatser vilket gör att denna information skulle kunna komplettera denna rapport. Följande är exempel på olika typer av parkeringar som har olika behov sett till om de är dimensionerade utifrån att flera bilar delar på en viss mängd tillgängliga parkeringsplatser eller om de mer är dimensionerade utifrån att ett specifikt fordon behöver tillgång till en parkeringsplats. a. Platser längs det stora vägnätverket (snabbladdning) b. Publika parkeringsplatser i centrum och liknande (destinationsladdning) c. Besöksparkeringar företag, turistattraktioner mm (destinationsladdning) d. Företagsparkeringar/arbetsplatser (hemmaladdning) e. Förhyrda parkeringsplatser inkl parkeringsplatser för bilpoolsbilar (hemmaladdning) f. Parkeringsplatser i anslutning till hemmet - bostadsrätter/hyresrätter (hemmaladdning) g. Parkeringsplatser i hemmet villa (hemmaladdning) 17

137 7. Frågor och svar 7.1 Elfordon En rent eldriven bil släpper inte ut några avgaser i närmiljö och förorenar därför inte lokal luftkvalité. Vid inbromsning regenereras större delen av rörelseenergin tillbaka till batteriet vilket innebär att det frigörs betydligt färre partiklar 2 från elbilens bromsar jämfört med konventionella bilar som bromsar bort hela rörelseenergin. Ytterligare fördel med elfordon är att de avger avsevärt mindre buller än konventionella fordon. På senare tid anses partiklar och buller från biltrafik vara ett växande hälsoproblem i städer. Elfordon definieras som fordon med batteri som är laddningsbart med extern elenergikälla. Det innebär både batterielfordon (endast batteri som drivkälla) samt laddhybrider som har både ett laddningbart batteri (ca 2-5 mils körsträcka på el) samt en kompletterande drivkälla exempelvis en bensin eller dieselmotor. 7.2 Elbilars räckvidd Officiell data för förbrukning och räckvidd redovisas enligt EU:s NEDC-körcykel som tillämpas vid certifiering av alla nya bilmodeller som ska säljas i Europa. Större delen av de elbilar som hittills sålts i Sverige har en deklarerad räckvidd på km med helt uppladdade batterier. Beroende på körstil och väderlek begränsas dock den praktiska räckvidden för de flesta elbilar till km under verkliga förhållanden. De flesta laddhybrider har en deklarerad elektrisk räckvidd på 50 km vilket i praktiken innebär km innan framdriften går över på diesel eller bensin. Vid motorvägskörning ökar energiförbrukningen markant till följd av ökat luftmotstånd. Elbilar är bäst anpassade till körning i tätbebyggda områden med hastigheter upp till 70 km/h med många stopp då en stor del av bilens rörelseenergi då kan tas till vara och återladdas i batteriet vid inbromsning. Elbilarnas batterier trivs bäst vid temperaturer kring 15 plus-grader, vid minusgrader försämras batteriets kapacitet vilket minskar räckvidden vintertid. Kyla ökar även behovet av kupévärme och defroster som tar energi från batteriet under färd och orsakar ytterligare begränsning av räckvidden. Vid temperaturer under tio minusgrader är det inte ovanligt att elbilens räckvidd halveras jämfört med den deklarerade enligt NEDC. 7.3 Laddning av elfordon Alla elbilar kan laddas i vanliga eluttag som finns i alla svenska hem och vid arbetsplatser. Det är vanligt att rena elbilar även kan snabbladdas på ett eller annat sätt, vilket enkelt och relativt snabbt ger möjlighet att utöka den dagliga körsträckan. Av laddhybriderna är det endast idag Mitsubishi Outlander PHEV som kan snabbladdas Snabbladdning Snabbladdare är främst tänkt att fungera som räckviddsförlängare för rena elbilar vid tillfällen då det inte finns tid för normalladdning, ex vid längre resor eller frekvent användande inom tätort. Laddplatsen är endast avsedd för ett kort stopp för snabbladdning och är ej till för längre parkering eftersom platsen då blockerar möjligheten att snabbladda andra elbilar. 2 Partiklar från slitage av däck och vägbana är i stort sätt det samma för alla personbilar. 18

138 Vid snabbladdning krävs en extern likströmsladdare (DC) som överför energi direkt till elbilens batteri. Laddeffekten är vanligtvis på 50kW vilket under ideala förhållanden laddar upp batteriets kapacitet till 80% på minuter. Teknikutvecklingen går snabbt framåt och både snabbladdare och elbilar kommer inom bara några år kunna ladda på betydligt större effekt. Det finns även externa likströmsladdare med en effekt på endast 20kW vilka är något billigare i inköp och installation än en snabbladdare på 50kW. Att ladda en elbil till 80% batterikapacitet med en 20kW-laddare tar minuter. I motsats till destinationsladdning och hemmaladdning så är snabbladdning något som elbilisten behöver göra i samband med att elbilen används för längre resor. Snabbladdning är alltså en aktivitet som avbryter bilresan på liknande sätt som bilister som kör på fossila drivmedel stannar för att tanka. Skillnaden är dock att laddförloppet tar allt mellan minuter vilket ger tid över till annat som exempelvis fika, snabblunch, toalettbesök eller distansarbete över trådlöst nätverk Destinationsladdning Laddning som görs i samband med kortare stopp på offentliga platser som elbilsföraren besöker för att uträtta vissa ärenden benämns som destinationsladdning. Genom att ladda i samband med restaurangbesök eller shopping kan den dagliga räckvidden enkelt förlängas med ett par mil. Publika laddplatser ska följa EU:s direktiv och skall from 2017 vara utrustat med ett så kallat Typ2-uttag. Laddtiden vid destinationsladdning beror på den tillgängliga effekten på laddplatsen samt hur mycket av denna effekt som elbilens inbyggda laddare kan utnyttja. Den tillgängliga effekten vid laddplatsen kan med fördel dimensioneras efter den förväntade tid som en besökare parkerar vid exempelvis köpcentrum eller under biobesök och träning Hemmaladdning En elbils batteri kan vanligen laddas fullt på 6-12 timmar i ett vanligt eluttag. Elbilsladdning innebär en belastning av en bostads elinstallation inklusive uttag under lång tid. Det är vanligtvis inte installationen eller uttagen dimensionerade för. Av denna anledning är det att rekommendera att man endast i nödfall laddar ett elfordon i vanliga hushållsuttag eller åtminstone med maximalt 230V/10A. Svensk Energi och Elsäkerhetsverket tittar nu på frågan och en rekommendation eller råd i linje med att all laddning i vanliga hushållsuttag kommer att bli förbjudet över tid. Genom att installera en godkänd laddbox eller liknande ges förutsättningar för säkrare laddning samt att laddeffekten kan öka och därmed laddtiden nästan halveras jämfört med laddning i ett vanligt hushållsuttag. En säker installation medger allt som oftast laddning med 230V/16A (3,7 kw) men även upp till 400V/16A (11 kw) om alla tre faserna utnyttjas. Denna typ av laddning kallas hemmaladdning och sker primärt vid hemmet då elbilen står parkerad över natten eller på arbetsplatsen där fordonet laddas antingen under dagen eller nattetid (verksamhetens egna fordon). 19

139 7.3.4 Kontakter och standarder för laddning Det finns ett flertal kontaktdon avsedda för snabbladdning av elfordon för snabbladdning med likström upp till 50 kw används antingen CCS eller CHAdeMO kontakter. För snabbladdning med växelström upp till 43 kw används Typ-2 kontaktdon. Bild 5, Laddkontakter, från vänster; CHAdeMO, CCS och Typ-2 Trots att det utvecklats flera olika tekniker för snabbladdning innebär det inte några större problem vid etablering av snabbladdningsstationer då det finns kombinerade laddare med stöd för både CCS, CHAdeMO och Typ2. Det finns ytterligare en typ av snabbladdning utvecklad av Tesla Motors med laddeffekt upp till 135 kw. De använder en modifierad Typ-2 kontakt som används både för AC och DC-laddning. DCladdarna kallas för Super Chargers och uppförs helt i Tesla Motors egen regi och Tesla Model S är den enda elbil som kan ladda vid dessa Super Chargers. I Europa tillämpas två olika typer av kontaktdon för växelströmsladdning och ytterligare två olika typer av laddhandske för likströmsladdning. För laddning med växelström består gränssnitt mot bil antingen av en Typ-1 eller Typ-2 kontakt och i motsatt ände av sladden som kopplas till elnätet är det vanligtvis en Schuko-kontakt alternativt Typ-2 kontakt för inkoppling i laddstolpe med Typ-2 uttag. Bild 6, Schuko kontakt mot elnät Schuko är benämningen på den kontakt som enligt Svensk byggstandard är avsedd för hushållsel i jordat eluttag och avsäkrat upp till 16A enfas. Dock rekommenderas inte kontinuerligt uttag av större effekt än 10A. Typ-1 är ursprungligen en Japansk kontakt som även kallas Yazaki eller SAE J1772. Typ-1 är avsedd för strömstyrkor upp till 32A enfas och används endast som kontakt mot bil. Maximal effekt vid laddning med Typ-1 kontakt är begränsad till 7,3 kw. Bild 7, Typ-1 kontakt mot bil Bild 8, Typ-2 kontakt mot bil Typ-2 kallas också för Mennekes och är ursprungligen ett tyskt kontaktdon för växelström upp till 63A trefas. Typ-2 förekommer som kontakt både mot bil och laddstolpe och den maximala laddeffekten som vanligen tillämpas är enfas 7,3 kw alt. trefas 22 kw. 20

140 Bild 9, Flera olika kombinationer av kontaktdon för laddning av elfordon Samtliga etablerade kontaktdon avsedda för växelströmsladdning kan kombineras på olika sätt beroende på elbilens fabrikat och laddplatsens tillgängliga ladduttag. 7.4 Elbilsförsäljning Trots att bilförsäljningen nära nog slog rekord med sålda personbilar i Sverige under 2015 såldes totalt endast 8900 st laddbara fordon. Av dessa var 5625 laddhybrider, 2962 rena elbilar och 321 eldrivna lätta transportfordon. Vid slutet av 2015 fanns det i Sverige laddbara bilar (inkl laddbara motorcykelregistrerade fordon typ Renault Twizy) vilket innebär att laddbilsbeståndet under senaste året har fördubblats med en ökning på 101%. Utvecklingen bedöms fortsätta i samma takt under innevarande år med en beräknad elbilsflotta på fordon vid utgången av En förutsättning för en framtida årlig fördubbling av laddfordon är fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur både avseende snabbladdning och destinationsladdning. I kombination med att flera elbilsmodeller från och med 2016 får förbättrad elektrisk räckvidd samt att prisnivåerna förväntas sjunka för dagens laddfordon kan elbilsbeståndet öka ytterligare. Fördelningen mellan rena elbilar och laddhybrider är svårt att sia om då det å ena sidan kommer många nya PHEV-modeller men då supermiljöbilspremien för laddhybrider halverades from 2016 kan det ge en hämmande effekt. Det råder även stor osäkerhet kring utformningen av bonus/malus som troligen kommer införas under 2017 som då skall ersätta dagens supermiljöbilspremie. 21

141 7.5 Marknadsandel laddstandarder Av den befintliga laddbara fordonsflottan i Sverige har knappt 55% Typ1-kontakt medan lite drygt 42% är utrustade med Typ2-kontakt för normal och destinationsladdning. Endast en liten andel elbilar har äldre standarder för normalladdning och behöver därför inte beaktas. Den dominerande standarden för snabbladdning är CHAdeMO med knappt 45% av den befintliga elfordonsflottan medan CCS endast är kompatibel med lite drygt 7%. Värt att nämna är att det finns knappt 8% elbilar som kan ladda med Teslas egna SuperChargers medan en så stor andel som 40% av elfordonen inte har något stöd för snabbladdning alls, de flesta av dessa är laddhybrider. Bild 10, Förekomsten av elfordon med avseende på laddstandarder för elbilsladdning 7.6 Marknadsandel laddfordon Laddhybrider utgör hela 61% av de laddbara elfordonen i Sverige och den absolut vanligaste laddhybriden är Mitsubishi Outlander PHEV, följd av Volvo V60 PHEV och Toyota Prius. Dessa tre laddhybrider har sålts i Sverige under ett par år men sedan hösten 2015 har de fått sällskap av bland annat VW Golf GTE, Audi A3 etron och BMW i3 REX. Bild 11, Vanligast förekommande laddhybrider 22

142 De vanligast förekommande rena elbilarna i Sverige är Nissan Leaf, Tesla Model S, Renault Zoe, VW e- Up!, VW egolf och BMW i3. Bild 12, Vanligast förekommande eldrivna personbilarna De vanligaste eldrivna lätta transportfordon är Renault Kangoo Z.E., Nissan e-nv200 och det finns även mindre antal Citroen Berlingo Electric och Mercedes Vito E-cell. Bild 13, Vanligast förekommande eldrivna lätta transportbilarna 7.7 Marknadsandel laddeffekt Samtliga laddfordon är utrustade med ombordladdare på minst 3,7 kw vilket ger ca 2 mil per timmes laddning i uttag med 230V/16A. Många rena elbilar som BMW i3, Kia Soul och Nissan Leaf är även utrustade med en kraftigare laddare på 6,6-7,4 kw - vilket då kräver att laddplatsen kan leverera 230V/32A som då ger en utökad räckvidd på ca 4 mil/timme. Beroende på batteriets laddnivå då laddningen påbörjas ger en laddplats med 1-fas 32 ampere ett full-laddat elbilsbatteri på mindre än 4 timmar. Ett fåtal elbilar kan ladda 3-fas på 400V/32A, dvs en effekt på 22kW, vilket ger en utökad räckvidd på mil/timme. Idag är det endast Renault Zoe som har möjlighet att ladda med 22kW som standard men även många Tesla Model S är extrautrustade med 22kW ombordladdare. Totalt uppskattas att ca 1000 Svenska elfordon kan ladda 22kW dvs drygt 6% av befintlig elbilsflotta. Bilar utrustade med ombordladdare för 6,6-7,4kW, dvs 230V/32A antas vara st men då får man inte glömma att även Renault Zoe och Tesla Model S kan tillgodogöra sig laddning med 7,3kW vilket ger att lite drygt 10% av den eldrivna vagnparken kan ladda med 230V/32A. Mercedes-Benz B-klass ED och Tesla Model S har en ombordladdare på 11kW vilket kräver laddning på 400V/16A. Vid årsskiftet fanns det endast 24 st MB B-klass ED i Sverige och ca 700 st Tesla Model S antas vara utrustade med laddare för denna laddeffekt. Notera att även samtliga Renault Zoe och extrautrustade Tesla Model S kan ladda på 400V/16A. Övriga rena elbilar och samtliga laddhybrider kan ladda upp till 230V/16A vilket ger en laddeffekt på 3,3kW dvs 80% av den totala laddvagnparken i Sverige. Dock förväntas majoriteten av laddfordonen få större batterier och längre elektrisk räckvidd inom bara några år vilket då innebär att behovet av laddeffekt kommer öka. 23