Kurs PM Organisationskommunikation 15 hp

Transkript

1 Kurs PM Organisationskommunikation 15 hp Varmt välkommen till kursen Organisationskommunikation 15 hp! Kursen organisationskommunikation behandlar hur organisationer är uppbyggda och vilken roll som kommunikationen spelar för dagens organisationer. Nyckelbegrepp som gruppdynamik, organisationskultur, intressenter, organisationsstruktur, mål, visioner, strategier, ledarskap, omvärldsanalys, public relations, kriskommunikation och förändringsprocesser behandlas. Kursen diskuterar såväl kommunikatörens roll i organisationen som organisationens strategiska roll på olika marknader. I kursen ingår också analysera en organisations kommunikativa beteende där relevanta begrepp som målgruppsanalys och medieval tas upp. Kursen introducerar vetenskapligt skrivande. I detta PM hittar du detaljerad information om; schema, läsanvisningar, litteratur och examination. Kursen är tvådelad. De första sex veckorna (30 mars 8 maj) ägnas åt inläsning av relevant litteratur och under de sista fyra veckorna (11 maj 5 juni) tillämpas denna litteratur i en empirisk studie. Den första delen av kursen tenteras genom en individuell tentamen i datorsal och den andra delen genom att gruppvis arbeta med ett case som i slutet av kursen examineras såväl muntligt som skriftligt. Undervisande personal på kursen är: Michael Karlsson MKV (MK) Ulf Buskqvist MKV (UB) Ulrik Terp (UT) Tomas Jansson (TJ) Kommunikation med lärare Information om kursen läggs ut på kurstorget när så behövs. Gör det till en vana att besöka kurstorget för att hålla dig uppdaterad om kursen. Har du några frågor eller funderingar runt kursen tar du dem med berörd lärare vid undervisningstillfällena eller med kursansvarig Michael Karlsson som nås via: michael.karlsson@kau.se Rum 12C335 Väl mött! Michael Karlsson, kursansvarig 1

2 Schema De läsanvisningar du finner nedan avser vad merparten av respektive föreläsning kommer att vara baserad på, avvikelser kan förekomma. Mer litteratur av enklare karaktär och olika former av illustrationer kan läggas ut på kurstorget. Måndag 30 mars 10:15-12:00 Introduktion till Organisationskommunikation, 9C203, MK Torsdag 2 april 09:15-12:00 Individen i sociala sammanhang, 21A342, UT Bruzelius & Skärvad, kap 10, 11 Lidskog kap 3, 10 Svedberg kap 1-18 Heide kap 9 Fredag 3 april 09:15-12:00 Kommunikation i grupper, 11D121, UT Bruzelius & Skärvad, kap 10, 11 Lidskog kap 3, 10 Svedberg kap 1-18 Heide kap 9 Måndag 6 april 09:15-12:00 Projektledning och ledarskap, 1B364, TJ Svedberg kap 21, 22 Heide et.al. kap 6 Bruzelius & Skärvad, kap 14 Onsdag 8 april 10:15-12:00 Vad är en organisation? 11D121, MK Bruzelius & Skärvad, kap 1-2 Heide et al. Kap 2 Svedberg kap 20 Tisdag 14 april 09:15-12:00 Kommunikationens roll för organisationer, 1B364, UB 2

3 Heide kap 1-6 Bruzelius & Skärvad, kap 12 Torsdag 16 april 13:15-15:00 Affärsidé, intressenter, strategier, visioner och mål, 11D227, MK Bruzelius & Skärvad, kap 1-7 Heide et al., kap 7 Fredag 17 april 10:15-11:30 Alex Schulman berättar om sitt bloggande, 11D121 (utom kursen) Måndag 20 april 13:15-16:00 Organisationsformer och styrning, 11D121, MK Baker & Faulkner Bruzelius & Skärvad, kap 8-15 Svedberg kap 19 Onsdag 22 april 13:15-15:00 Omvärldsanalys, effektivitet och förändringsförmåga 11D121, MK Bruzelius & Skärvad, kap 5-7, 16 Heide et al. kap 8-9 Svedberg kap 22 Fredag 24 april 10:15-12:00 Organisationen i en medialiserad värld. Image, profil och identitet, 21A342, MK Bruzelius & Skärvad, kap 5 Heide et al. kap 10 Lidskog 5-8 Svedberg kap 10 Måndag 27 april 13:15-15:00 Risk- och kriskommunikation, 11D227, MK Lidskog kap 1-4, 9-12 Svedberg kap 10 Skrift från Krisberedskapsmyndigheten 3

4 Tisdag 28 april 13:15-15:00 Gästföreläsning Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Förändringskommunikation Sofia Jansson och Birgitta Johansson, 11D227 Onsdag 29 april 13:15-16:00 Individens plats och ansvar i en organisation. Sammanfattning samt kursvärdering del 1, 11D121, MK Drumwright & Murphy Torsdag 7 maj eller fredag 8 maj. Tentamen i datorsal, 12B357 Gruppindelning görs senare. Aktuella tider är 7 maj: maj: 8-12 eller Måndag 11 maj 10:15-12:00 Att arbeta med case, 11D121, UB Tisdag 12 maj onsdag 3 juni Handledning 3 tillfällen, MK och UB Bokas enligt anslag. Underlag till handledare 24 timmar innan handledningstillfället. Torsdag 4 juni eller fredag 5 juni 10:15-15:00 Muntlig examination case samt kursvärdering del 2, 12B152, MK och UB Bokas enligt anslag. 4

5 Litteratur Obligatorisk litteratur: Heide Mats, Johansson Catrin, Simonson Charlotte (2005) Kommunikation i organisationer, Studentlitteratur, Lund. 208 sidor. Svedberg, Lars (2007 4:e upplagan), Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap, Studentlitteratur, Lund. 428 sidor Lidskog Rolf (red.) (2000), Risker, kommunikation och medier. En forskarantologi, Studentlitteratur, Lund. 364 sidor Bruzelius Lars H, Skärvad Per-Hugo (2004 9:e upplagan), Integrerad organisationslära, Studentlitteratur Lund. 474 sidor. Kompendium bestående av bl.a. Baker, Wayne and Faulkner, Robert (2005), Interorganizational networks, In Baum, Joel (ed.) The Blackwell companion to organizations pp , 20 s. Drumwright, Minette and Murhpy, Patrick (2004), How advertising practitioners view ethics: moral muteness, moral myopia, and moral imagination, Journal of advertising 33(2), pp7-24, 14 s. (sök texten via och använd KAUs fulltexttjänst) Rapport från Krisberedskapsmyndigheten som väljes i samråd med kursledningen sök lämplig rapport här: aspx Referenslitteratur: Beniger J.R (1986). The control revolution Castells Manuell (1998). Nätverkssamhällets framväxt. 5

6 Examination Kursen examineras på två sätt. Den första delen av kursen examineras genom en individuell tentamen och den andra delen av en fallstudie (case) av organisationers kommunikativa beteende. Del ett utgör 60 procent (VG, G, U) och del två 40 procent (VG, G, U) av slutbetyget. Tentamen i datorsal Denna tentamen utförs i datorsal och sker via det pedagogiska verktyget It s learning. Till detta tillfälle skall du ha skaffat dig tillgång till It s learning: Tentamen kommer att poängmässigt utgöras av; procent slumpmässigt utvalda instuderingsfrågor (återfinns i bilaga 1) baserade på kurslitteraturen. Svaren på instuderingsfrågorna skall vara högst 250 ord långa. Det slumpmässiga urvalet viktas så att all kurslitteratur täcks in procent multiple-choicefrågor baserad på hela kurslitteraturen procent öppna frågor baserade på kurslitteraturen och gästföreläsning. Fallstudie av organisationers kommunikation Här skall (minst) två stycken organisationer i samma bransch jämföras ur ett organisationskommunikatoriskt perspektiv. Det är fritt att välja ur vilket organisationskommunikatoriskt perspektiv dessa skall studeras såsom; Internkommunikation, Corporate Social Responsibility, Investor Relations, Viral Marketing, Profil vs Image vs Identitet, Utvärdering av kommunikationsinsatser, Kriskommunikation, Issue Management, Medierelationer, lansering av ny tjänst/produkt etc. Huvudsaken är att arbetet analyserar organisationens val av målgrupp, via vilket medium och kommunikationen med denna målgrupp. Följande avsnitt skall dock behandlas i arbetet oavsett vald avgränsning: - Problemområde - Syfte/frågeställning(ar) - Teori - Metod - Resultat - Analys - Slutsatser Utöver hur dessa centrala delar uppfylls så kommer även följande kriterier att påverka bedömningen av arbetet; stilistik, akribi, struktur och röd tråd, övergripande intryck, muntlig presentation samt hur gruppen värderar och rangordnar de berörda organisationernas kommunikativa insatser. *En kraftig rekommendation är att ni tidigt under kursen börjar fundera kring hur detta arbete skall utföras.* 6

7 Utförande av fallstudie/case - Fallstudien skall utföras i grupper om (idealt) fyra personer. Studenten organiserar själv gruppkonstellationen och väljer studieobjekt. - Omfånget på arbetet skall ligga mellan till ord. - Arbetet skall presenteras såväl skriftligt (35 procent av totalbetyget) som i en muntlig redovisning (5 procent av totalbetyget). - Den muntliga redovisningen skall genomföras på 15 minuter och därutöver finns 5 minuter till frågor för varje grupp. - [förslag] Rubriktypsnitt Arial, brödtext Times New Roman 12 punkter, 1 ½ radavstånd Handledning Gruppen har rätt att delta vid tre stycken handledningstillfällen. Dessa handledningstillfällen bokas i samråd med handledare. Underlaget skall vara inlämnat till handledare senast 24 timmar före handledningstillfället. Handledare för denna del av kursen är Michael Karlsson och Ulf Buskqvist. Betyg För att få godkänt på hela delkursen måste du ha Godkänt på bägge delarna. För att få väl godkänt på kursen måste du ha Väl Godkänt på del 1 och Väl Godkänt på del 2. Revideringar Underkända case revideras och lämnas in vid ett senare angivet tillfälle. 7

8 Bilaga 1 Tenta/inläsningsfrågor. Max 250 ord per fråga 1. Vad är, enligt Svedberg kännetecknande för en formell grupp? Illustrera med ett exempel. s Svedberg diskuterar olika slags grupper. Återge och exemplifiera minst tre av dem. S Vad menas med en signifikant andre? Förklara och illustrera med ett exempel. s.37 Svedberg 4. Återge och exemplifiera de viktigaste delarna som påverkar ett samtal i en grupp enligt fältteorin. S.41ff i Svedberg; s.286 i B&S 5. Var ligger tonvikten när det systemteoretiska perspektivet skall förstår och förklara grupper? S.50 Svedberg 6. Hur reagerar en grupp när det finns förslag till förändring enligt systemteorin? Illustrera med ett exempel. s.51 Svedberg 7. Hur påverkar den inre kartan/världen vårt förhållande till den yttre verkligheten? Ge ett exempel. S. 76f Svedberg; s.157 Heide 8. Vad går meningsskapande ut på i stora drag? Resonera och illustrera med ett exempel. s.80 Svedberg; s.157 Heide; s.73ff i Lidskog 9. Vad kan vara ett grundläggande problem i gruppkonstellationen triaden enligt forskning Caplow bedrivit? S.98 Svedberg 10. I en grupp anpassar vi oss utefter hur vi tror att andra vill att vi skall bete oss. Svedberg beskriver sju strategier för denna anpassning. Här skall du återge och exemplifiera tre av dessa strategier. S Beskriv och exemplifiera hur en grupps storlek kan påverka gruppens samhörighet och motivation. S.114 Svedberg 12. Svedberg beskriver fem olika faktorer som påverkas av gruppens storlek. Återge och exemplifiera tre av dem. S Vad är introjektion, projektion respektive projektiv identifikation? Förklara och exemplifiera. S. 125ff Svedberg 14. Vad gör en grupp när den ägnar sig åt regression? Förklara och illustrera. S. 142 Svedberg; s.280ff i Lidskog 15. Svedberg beskriver ett antal regressiva försvarsmönster. Här skall du återge och exemplifiera fem av dem. S.143ff; s.283 i Lidskog 16. Vilken funktion har roller för individen och gruppen? S.155ff Svedberg 17. Svedberg diskuterar ett antal standardroller som tycks återkomma i grupp efter grupp. Förklara och exemplifiera tre av dessa standardroller. S.161ff i Svedberg; s.307 i B&S 18. Vissa människor påverkas lättare än andra av grupper och grupptillhörighet. Vilken betydelse har jaget och jagets gränser för detta? S.165ff Svedberg 19. Det finns ett antal modeller för att beskriva gruppers utveckling. Välj en av dessa och illustrerar med ett exempel. s.186ff i Svedberg: s.308ff i B&S 20. Svedberg diskuterar arbetsgruppens identitet och hur denna påverkas utifrån ett antal dimensioner. Förklara och exemplifiera i stora drag hur dessa dimensioner påverkar arbetsgruppens identitet. S

9 21. Kontrastera och illustrera två organisationer; en organiserad efter en regelkultur, en organiserad efter en tankekultur. S. 197ff Svedberg 22. Olika syn på mål och relationen mellan individerna i arbetsgruppen ger olika samarbetskulturer. Beskriv två scenarios där det ena beskriver en arbetsgrupp som fokuserar mycket på relationer och där det andra beskriver en arbetsgrupp som fokuserar på mål. S.211f Svedberg 23. Exemplifiera tre olika grader av gruppers kohesion. S.211ff Svedberg 24. Vad är skicklig inkompetens? Förklara och ge ett exempel s.226f Svedberg 25. Konflikter är ofrånkomliga i grupper och organisationer och det finns en rad olika typer av konflikter. Beskriv och exemplifiera tre typer av konflikter. S.226ff i Svedberg; s.310f i B&S 26. Vad är perception? Beskriv och illustrera med ett exempel. s.286 i B&S 27. Vad är attribution? Beskriv och illustrera med ett exempel. s.286 i B&S 28. Vilka olika typer av behov, motiv och önskemål har individer när de är verksamma i en organsiation? S. 289ff i B&S 29. Diskutera vilken funktion ledarskap har för formella grupper, projekt och organisationer. s.295 i Svedberg; s.365 i B&S 30. Svedberg betonar ledarskapets paradoxer. Här skall du förklara och exemplifiera fyra av dessa paradoxer. S Diskutera och exemplifiera relationen mellan de formella och informella dimensionerna av ledarskap och organisation. S.364 i Svedberg; s.366 i B&S 32. Diskutera hur makt och ledarskap hänger ihop. S.301ff i Svedberg; s.367 i B&S 33. Det finns ett antal sätt att legitimera makt. Återge och exemplifiera tre av dessa. S.304 i Svedberg; s.367 i B&S 34. Ett antal olika ledarstilar diskuteras i litteraturen. Några av dessa är de auktoritära, demokratiska respektive abdikerade ledarstilarna. Här skall du förklara hur de skiljer sig åt. S.312 i Svedberg; s.372 i B&S 35. Vad går Great Man Theories ut på? S.314 i Svedberg s.428 i B&S 36. Vad går det situationsanpassade ledarskapet ut på? Förklara och illustrera med ett exempel. s.322 i Svedberg; s.376 i B&S 37. Adizes argumenterar för att en organisation behöver kompletterande ledarstilar under sin livscykel. Vilka är dessa ledarstilar (förutom administratören ) och i vilka faser fyller administratören en central funktion? S.327 i Svedberg; s.380 i Svedberg 38. Välj en ledarstil och beskriv den genom exempel. s.319 i Svedberg; s.370ff i B&S 39. Vilka delar består chefens kommunikativa uppdrag av? Illustrera genom exempel. s.102 i Heide 40. Svedberg lyfter (genom Eneroth) fram hur rationellt organiserade instrument som strategier, mål och ledarskap har systematiska nackdelar. Förklara och exemplifiera tre av dess nackdelar. S.355 i Svedberg 41. Lärande är viktigt för ledarskap och organisationers utveckling men det finns olika syn på vad kunskap är. Här skall du förklara hur kunskap-som-process skiljer sig från kunskap-som-produkt utifrån; människosyn, kunskapssyn samt arbetssätt. S.377 i Svedberg 42. Vad innebär lärande av första respektive andra ordningen? S.384 i Svedberg 43. Läranderummet har fyra dimensioner enligt Svedberg, vilka? S.387 i Svedberg. 9

10 44. Vad är ett kollapsat läranderum? S.389ff i Svedberg 45. Hur skall en ledare undvika de vanligaste misstagen i förändringsprocesser och vilken roll spelar kommunikation i förändringsprocesser? S.396 i Svedberg; s.151ff i Heide 46. Vad är socialisering/socialisation? Illustrera med exempel. s.298 samt s.328 ff i B&S: s.92 i Heide 47. Resonera och exemplifiera vilken betydelse mål har för funktionella organisationer? (s.28 B&S) 48. Definiera vad en formell organisation är (s.28 i B&S). 49. Vad är legitimitet och varför är det viktigt för organisationer? s.37 i B&S 50. Vad är arbetsfördelning? Exemplifiera. 51. Vad är yttre respektive inre effektivitet? Illustrera med exempel (s.101 B&S) 52. Diskutera varför förändring är så central för organisationer. 53. Diskutera några fallgropar som kan försvåra eller förhindra förändringsarbete. 54. Vad är en organisations intressenter? Ge exempel på en organisation och tre intressentgrupper som den organisationen har. S.73 ff B&S 55. Intressenterna spelar en viktig roll för organisationens behov av resurser (s.82 i B&S). Återge och exemplifiera de fyra huvudtyperna av relationer mellan en organisation och dess intressenter. 56. Diskutera och exemplifiera två konflikter mellan olika intressenters krav (s.76 i B&S). 57. Nämn och exemplifiera tre hinder som finns när underordnade skall kommunicera negativa erfarenheter till överordnade (s.83 i Heide). 58. Diskutera och exemplifiera formell och informell struktur (s.82 i Heide, finns i B&S också). 59. Exemplifiera affärsidén i dess enklaste form (s.100 B&S) hos två organisationer (fiktiva eller verkliga) där den ena organisationen har en framgångsrik affärsidé och den andra organisationen en katastrofal affärsidé. 60. Varför är värderingar så centrala för affärsidén? Diskutera och exemplifiera (s.125 B&S) 61. Vilka delkomponenter består, enligt Bruzelius & Skärvad (s.124), varumärket av? Illustrera dessa delar med ett exempel. 62. Varför är det viktigt för en organisation att ha ett starkt varumärke? (s.124 B&S, s.175 i Heide) 63. Vilka delar består varumärket av enligt Bruzelius & Skärvad (s.127) och hur hänger de olika delarna ihop med varandra? 64. Beskriv och illustrera en affärsidés livscykel. S.107 B&S 65. Vad är det för skillnad mellan mission och mål? S.135ff i B&S 66. Vad är strategi? Diskutera och exemplifiera (Heide s.119 och B&S s.157). 67. Beskriv och exemplifiera hur man arbetar enligt förhållningssättet Strategi som plan. S.163 i B&S 68. Vilka är strategiarbetets dimensioner enligt Bruzelius & Skärvad? S Vilka centrala frågor skall organisationsformen hantera? S.181ff i B&S 70. Vad är en linje-stabsorganisation? Förklara och illustrera med ett exempel. S.202 i B&S. 10

11 71. Vad präglas nätverksorganisationen av? Illustrera med ett exempel. s.220 i B&S; s.282 i Svedberg 72. Vad kommer framtidens organisationer att präglas av? S.228 i B&S 73. På vilket sätt kan, enligt Bruzelius & Skärvad s.317, s.330f, organisationskulturen vara avgörande för en organisations framgång? 74. Resonera kring frågeställningen: Går det att förändra en organisationskultur? 75. Vad är skillnaden mellan en mekanistisk och organisk organisationsform och i vilken situation passar respektive organisationsform bäst? S.346ff 76. Bruzelius & Skärvad refererar till Mintzbergs konfigurationer kring organisationsformer. Här skall du återge och förklara två av dessa. S.355 B&S 77. Mintzbergs organisationsformer är avhängiga fyra grundläggande situationsvariabler. Förklara vilka dessa är. S.358 i B&S 78. Vilka fyra delprocesser består styrprocessen av? S.385ff i B&S 79. Exemplifiera hur en så kallad rationell beslutsprocess kan se ut. S.387 i B&S 80. Det finns ett antal olika metoder för att styra en organisation. Här skall du välja ut och exemplifiera två av dem. S.389ff i B&S 81. Förändringar möts ofta av motstånd. Varför? Ge tre exempel. s.418 i B&S, s.151 i Heide et al 82. Förändringar kan vara av olika art men det finns några grundläggande variabler som återkommer i förändringsarbeten exempelvis orsak och omfattning. Här skall du ge kontrastera två organisationers förändring genom exempel med avseende på de grundläggande variablerna. S.417 B&S 83. Kommunikation spelar en stor roll i förändringsarbete. Ge tre exempel på roller som kommunikationen kan fylla s.155f i Heide 84. Olika former fyller olika behov i organisationer. Återge tre former av kommunikation och vilken funktion respektive form fyller. S.165 Heide. 85. Illustrera med exempel skillnaden mellan inkrementella och strukturella förändringar. S. 417 i B&S 86. Bruselius & Skärvad menar att förändringar är nödvändiga men att inte alla förändringar har varit nödvändiga. Ge två exempel på organisationsförändringar som antingen inte borde ha genomförts eller borde ha genomförts på ett annat sätt. S Vilka typer av organisatorisk tröghet finns? Exemplifiera. S.421 i B&S 88. Vad kännetecknas lärande organisationer av? S.424 i B&S 89. Hur förändringsarbete skall ledas har tacklats på olika sätt. Här skall du välja ut en teoribildning och illustrera den med ett exempel. s.427ff 90. Vilka är, enligt Heide, viktiga anledningar att det ofta tas allt för lätt på kommunikationsfrågor i organisationer? (s.11 i Heide) 91. Hur menar Heide m.fl. att begreppen organisation och kommunikation är relaterade till varandra? Förklara och motivera. (s. 17f i Heide) 92. Vad menar Per Linell med att transmissionssynsätt på kommunikation kan fungera som ett avhumaniserat perspektiv? (s. 32f i Heide) 93. Vilka tre problem kan sändare-mottagare-modellen för kommunikation leda till, enligt Axley (1984)? (s. 34 i Heide) 94. Vad menas med att kommunikationen i en organisation kan fungera både som bro och barriär? (s. 36 i Heide) 11

12 95. Varför anser många att gränsen mellan organisationers interna och externa kommunikation inte längre är lika tydlig som för ca 30 år sedan? (s. 40 i Heide) 96. Stanley Deetz har i en genomgång av forskningsfältet identifierat tre olika sätt att beskriva organisationskommunikation. Beskriv dessa och ange vilket sätt Heide m.fl. ansluter sig till. (s. 41f i Heide) 97. Vilka sex funktioner har den interna kommunikationen i en organisation? (s. 43f i Heide) 98. Vad kännetecknar synen på kommunikation inom det klassiska (andra benämningar är modernistiska, funktionalistiska, normativa) perspektivet i organisationsforskningsfältet? (s.48 i Heide) 99. Vad kännetecknar synen på kommunikation inom det tolkande perspektivet inom organisationsforskningsfältet? (s.48 i Heide) 100. Vad menas med att kommunikation kan ses som ett maktverktyg? (s. 61 i Heide) 101. Vad menas med glastaksmetaforen och vilka är de främsta orsakerna till dess existens? (s. 62 i Heide) 102. Definiera begreppet organisationskultur. (s. 86 i Heide, s. 319 i B&S) 103. Vad kännetecknar en organisationskultur? (s.318 i B&S) 104. Redogör för organisationskulturens olika lager. (s. 319 i B&S) 105. Vad menas med integrationsperspektivet respektive differentieringsperspektivet inom kulturforskarna? (s. 87 i Heide) 106. Vad är en subkultur och vilka tre typer av subkulturer beskrivs av ledarskapsforskaren Edgar Schein? (s. 88 i Heide) 107. Vad kan orsaka förändringar i en organisations kultur? (s. 90 i Heide) 108. Vad kännetecknar kulturen i organisationers olika faser i livscykeln från födelse till död? (s. 323 i B&S) 109. Vad krävs för att åstadkomma kulturella förändringar i en organisations livsfaser? (s. 324 i B&S) 110. Vilken risk finns det med att en organisations kultur blir för stark? (s. 91 i Heide) 111. Redogör för Deals & Kennedys typologi av organisationers kultur. (s. 325 i B&S) 112. Redogör för Goffees & Jones typologi av organisationers kultur. (s. 327 i B&S) 113. Vad kännetecknar socialisationsprocessen i organisationskulturer som är öppna och enkla jämfört med sådana som är slutna och komplexa? (s. 329 i B&S) 114. Förklara hur en stark verksamhetsstödjande organisationskultur leder till framgång för en organisation? (s. 330f i B&S) 115. Vad finns det för risk med en stark organisationskultur? 116. Vilka är de primära respektive sekundära mekanismerna som ledningen i en organisation kan tillämpa för att skapa och utveckla en kultur? (s.335 i B&S) 117. Vad är huvudmotivet till att se ledarskap som sensemaking? (s. 91 i Heide) 118. Vilka är, enligt Simonsson, chefens kommunikativa uppdrag? (s. 102 i Heide) 119. Vad är metakommunikation och varför är det viktigt att vi får mer av denna typ av kommunikation i organisationer? (s. 113 i Heide) Vilka faktorer är viktiga i människors oro gentemot olika teknologier? Förklara. S.33f i Lidskog 120. Vilka typer av riskkommunikation finns det? Illustrera med exempel. s.35 i Lidskog 121. Varför är förtroende centralt för risk-/kriskommunikation? Kap 2, 5 i Lidskog 12

13 122. Nämn och illustrera tre skäl till varför man kommunicerar om risker. S.53f i Lidskog 123. Diskutera och illustrera tre faktorer som påverkar effektiviteten i riskkommunikationen. S.55 i Lidskog 124. Diskutera vilken roll förväntningar spelar för tillit och trovärdighet i riskkommunikation. S.56 i Lidskog (se även kap 5) Vad innebär asymmetriprincipen? S.57f i Lidskog 126. Nämn och exemplifiera tre huvudfaktorer som upprätthåller asymmetriprincipen. S.58 i Lidskog 127. Diskutera tre faktorer som påverkar tillit och trovärdighet. S.61ff i Lidskog 128. Resonera hur kommunikation/information, meningsskapande och eget beslutsfattande hänger samman i exempelvis en risk-/krissituation. S.85ff i Lidskog 129. Identifiera och exemplifiera de centrala aktörerna i en krissituation. S.124ff i Lidskog 130. Vad är det för skillnad mellan latenta, potentiella och akuta risker? S.127ff 131. Diskutera mediernas roll för sin egen och inblandade organisationers trovärdighet i en risk-/krissituation. Kap. 5,7,8 i Lidskog 132. I samband med att en kris/katastrof inträffar så är ett antal faser aktuella. Nämn och illustrera vilka dessa faser är. S.188ff Lidskog 133. När en organisation hamnar i en risk-/krissituation så behöver den kommunicera med sina intressenter och det omgivande samhället. Nämn och illustrera tre krav som medborgare kan ställa på den informationen S.194 Lidskog 134. Risk-/kriskommunikationsparadigmet kännetecknas av en rad paradoxer. Här skall du beskriva tre av dem. S.198ff i Lidskog 135. Umgänget mellan organisationer och medier i en krissituation präglas av ett antal konflikter. Nämn och illustrera tre av dessa. S.201ff i Lidskog 136. Diskutera vilka olika faktorer som påverkar beslutsfattandes dynamik. S.281 i Lidskog 137. Många beslutsfattare överskattar kompetens hos olika expertis. Nämn och illustrera tre sådana former av önsketänkande. S.292f i Lidskog 13