KOMPLETTERANDE SAMRÅD

Transkript

1 Karlstads kommun och Landstinget i Värmland Översvämningsskydd längs Älvgatan Uppdragsnummer Underlag för kompletterande samråd enligt miljöbalken angående planerat översvämningsskydd längs Älvgatan, Karlstads kommun. Karlstad Sweco Environment AB 1 (12) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Johanna Gelang Alfredsson Telefon direkt johanna.gelang.alfredsson@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Samråd Förutsättningar Utredda alternativ Planerat översvämningsskydd Förutsedda konsekvenser för omgivning och miljö Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö Ytvatten Dagvatten Geotekniska förhållanden och grundvatten Markförororeningar Utsläpp till luft, mark och vatten v Boende- och vistelsemiljö samt möjligheter till rekreation och fritid Närliggande verksamhete och anläggningar Risk och säkerhet Kontakta oss 11 2 (12)

3 1 Bakgrund Centralsjukhuset i Karlstad fungerar som länssjukhus för invånarna i Värmlands län samt som närsjukhus för invånarna i kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil ochh Forshaga. Bebyggelsen inom området är lågt belägen i förhållande till Klarälven. Delar av sjukhuset samt dess tillfartsvägarr riskerar att översvämmas vid höga flöden f i Klarälven. Konse- kvenserna av en översvämning kann bli mycket omfattande och o bland annat innebära att sjukhuset måste evakueras. Karlstads kommun och Landstingett i Värmland planerar att upprätta ett översvämnings- i skydd längs Älvgatan. Översvämnin ngsskyddet syftar till att säkra s driften av sjukhuset samband med höga flöden i Klarälven. På grund av flera identifierade svårigheter med spontning mellan m Klaraborgsbron och Rosenborgsgatan har Karlstads kommun och Landstinget i Värmland beslutat ändra översvämningsskyddets sträckning. Översvämningsskyddett planeras starta vid Rosenborgsgatan istället för Karl IXs gata, för att därefter fortsätta ned till grönområdet norr om Rosenborgsallén. 2 Samråd Anläggande av det planerade översvämningsskyddet är tillståndspliktigt t enligt miljö- i Värmland samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda, berörda intresseorganisationer samt med en bredare allmänhet. Samrådet genomfördes i form av brevutskick, annonsering och ett samrådsmöte kvällstid. balken. Under januari 2012 genomförde Karlstads kommun och Landstinget Denna skrivelse och eventuella synpunkter som lämnas utgör kompletterande samråd med berörda fastighetsägare. Denna skrivelse har sänts till ägare till fastigheter längs Rosenborgsalléns norra sida, Rosenborgsgatann samtt längs Älvgatans östra/ sydöstra sida från Karl IX gata till Rosenborgsallén. Dessutom finns denn tillgänglig på kommunens hemsida d.se/oversvamning. Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder och förutsedd miljöpåverkan. Karlstads kommun och Landstingett i Värmland mottar tacksamt information och synpunkter. För beskrivning av tillståndsprocessen, se faktaruta längst bak b i denna skrivelse. 3 Förutsättningar Karlstads läge vid Klarälvens mynning i Vänern är och har genom g tiderna varit en viktig förutsättning för stadens utveckling.. Närheten till Klarälven och o Vänern innebär samtidigt att de centrala delarna av Karlstad är utsatta för översvämningsrisker. I området vid sjukhusett utgör höga flöden i Klarälven ett betydligt större översvämnings- hot än höga nivåer i Vänern. Karlstads kommun har i sitt översvämningsprogram ( ) fastslagit att samhällsviktigaa funktioner ska klara högsta dimensionerande flöde i 3 (12)

4 Klarälven, vilken mitt för respektive strax norr om sjukhuset är beräknadd till +47,50 +47,60 möh. Nivån vid det dimensionerande flödet är 3,1 meter över medelvattennivån vid normalvattenflödet. Älvgatans vägbana inom det aktuellaa området ligger mellan +46,10 möh vid Rosenborgsallén och +47,20 möh vid Rosenborgsgatan. Längs större delen av Älvgatans sträckning förbi sjukhuset ligger väghöjden på ca +47 möh. Samtliga höjder i denna skrivelsee anges i dett lokala höjdsystemet RH00-Karlstad.. Ett hundraårsflöde i Klarälven beräknas ge en vattennivå påå ca +46,70 möh mitt för Centralsjukhuset och riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för driften av, och framkomligheten till, sjukhuset. Maskincentralen, som försörjer sjukhuset med värme, kyla, el, ånga, reservkraft och medicinska gaser ligger under denna nivå. Vid en vattennivå på +47,50 möh översvämmass hela sjukhusområdets västra och norra delar förutom helikopterplattan. Konsekvenserna för driften av sjukhusett bedöms vara mycket allvarliga. 4 Utredda alternativ Ett flertal alternativa utformningar har studerats. Det skyddsalternativ som valts som huvudalternativ bedömdes som dett mest fördelaktiga beaktat ett antal förutsättningar. De huvudsakliga faktorer till vilka hänsyn togs var skyddsfunktio on, driftssäkerhet, påverkan på stads- eller landskapsbild, vilkenn arbetsinsats och insatstid som krävss för etablering av skyddet vid en översvämningshändelse samt livslängd och kostnad. Nedan presenteras studerade alternativa lösningar samt de skäl som motiverade attt alternativett med en permanent barriär valdes. Temporära barriärer Temporära barriärer är flexibla för användning på olika platser. Flexibiliteten utgör dock även en osäkerhetsfaktor, i synnerhet som tiden kan vara knapp vid översvämningar orsakade av höga flöden i Klarälven. Översvämning vid Älvgatan löper stor risk att sammanfalla med översvämningar i andra delar av tätorten. Då räddningstjänsten i samband med en översvämning i regionen kommer att få enn hög momentan arbetsbelast- för ning innebär konstruktioner som inte kräver extra arbetsinsats en ökad säkerhet såväl ekonomiska intressen som för människors hälsa och för miljön. Arbetsinsatsen vid etablering uppskattas av leverantören till 10 meter per person och timma, vilket innebär att med en arbetsstyrka på 10 persone kan hela sträckan etableras på timmar. Hela sträckan måste dessutom övervakass och underhållas mot läckage. Investeringskostnaden för en temporär barriär uppgår till mellan 2,5 och 4 MKr för meter barriär. Utöver denna kostnadd tillkommer kostnader för lagringsutrymme för barriärsystemet samt kostnader för utbildning och övning avv personal som ska montera skyddet vid höga flöden. 4 (12)

5 Semipermanenta barriärer Semipermanenta barriärer kan utgöras av en tätskärm under marknivå med en betong- tröskel i överkant i vilken en stålbalkk kan monteras till önskad höjd vid behov. Översväm- barriärer. Barriärens tekniska säkerhet mot genombrott ellerr underspolning bedöms vara ningsskyddet kan etableras med enn något mindre arbetsinsats jämfört med temporära bättre än temporära barriärer men sämre än helt permanenta barriärer. Konstruktionen är även mera känslig för skadegörelse e än en permanent barriär. 5 Planerat översvämningsskyddd Karlstads kommun och Landstingett i Värmland planerar att ansöka om tillstånd att uppföra ett översvämningsskydd i form av en permanent skyddsbarriär längs delar av Älvgatan, Karlstads kommun. Översvämningsskyddet syftarr till att säkraa sjukhusets drift i samband med höga flöden i Klarälven. Översvämningsskyddet placerass mellan Älvgatan och Klarälven, från Rosenborgsgatan till grönområdet norr om o villabostäderna längs Rosenborgsallén. I norrr och söder korsar översvämningsskyddet Älvgatan och fortsätter vinkelrätt mot älven i grönområdenaa söder om Rosenborgsg gatan respektive norr om Rosenborgsallén, se figur 1. I utredningens första skede föreslogs att översvämningsskyddet skulle börja strax söder om Karl IXs gata. På grund av fleraa identifieradee svårigheterr med spontning mellan Klaraborgsbron och Rosenborgsgatan har Karlstads kommun och Landstinget i Värmland beslutat ändra översvämningsskyddets sträckning. Översvämningsskyddet planeras starta vid Rosenborgsgatan istället för Karl IXs gata, för att därefter d fortsätta ned till grönområdet norr om Rosenborgsa allén. I övrigt kommer skyddet att följaa det tidigare förslaget. Som tillfartsväg vid en översvämning kan trafiken gå via Sjömansgatan och Hööksgatan och via en tillfällig infart på CSK. Figur 1. Kartaa över området med det föreslagna översvämningsskyddet markerat med grön linje. 5 (12)

6 Den tätande delen planeras att utgöras av en spont som vibreras eller trycks ner till jordlager med mycket låg vattengenomsläpplighet, se figur 2. 2 Huvuddelen av sponten placeras under nuvarande marknivå. Längs Älvgatan planeras barriärenn att anläggas tillsammans med en gång- och cykelväg, se figur 3. Längs RosenborgsgR gatan och Rosenborgsallén täcks sponten med överskottsmassor och besås med gräs, se fotomontage i figur 3. Gång- och cykelvägen planeras i ett senare skede anläggass även från Rosenborgsgatan till Karl IXs gata, dock utan att kombineras med anläggandee av tätspont.. Tidplan för åtgärder på gång- och cykelvägen norr om Rosenborgsgatan är i dagsläget inte fastställd. Spontens överkant får höjden +47,50 47,65 (RH00 Karlstad). Höjdskillnaden från Älvgatans vägbana till planerad gång- och cykelväg tas upp med en planterad slänt. Vid busshållplatser och övergångsställen fälls ramper in i vallen för att erhålla fullgod tillgänglighet, se figur 3A. Utmed sträckan planeras sittplatser och bryggor. Trygghets- aspekten ges extra viktt vid projektering av belysning och planteringar. Bedömda kostnader förr anläggandee av översvämningsskyddet inklusivee anläggande av gång- och cykelväg samt åtgärder för dagvattenhantering inom områdett bedöms uppgå till totalt ca 50 miljoner SEK. En kostnads-nytto-analys har genomförts i syfte att utreda om o den planerade investe- ringen är samhällsekonomiskt lönsam på lång sikt. Vid en skadekostnadd på 75 miljoner SEK vid ettt 100-årsflöde i Klarälvenn (+46,70 möh) bedöms investeringenn vara samhälls- till minst 75 miljoner SEK. ekonomiskt lönsam. Med hänsyn till sjukhusets samhällsviktiga funktion kommer konsekvenserna vid en översvämning vara betydande, och kostnadernaa bedöms uppgå 6 (12) Figur 2. Principskiss för översvämningsskyddet med gång- och cykelväg påå krönet. Bild: Ramböll.

7 A B Figur 3. A; Panoramavy av översvämningsskyddet vid infart akutväg. B; Illustration av passage över spont vid Rosenborgsallén i översvämningsskyddets södra del. C; Översvämningsskyddet (i gräsbesådd upphöjning) parallellt med Rosenborgsallén. I bilden synss även planerad utformning av öppet dagvattenmagasin i områdets södra del. Observera att öppna dagvattenmagasin endast är vattenfyllda korta tidsperioder i samband med skyfall. Fotomontage: Ramböll C 7 (12)

8 6 6.1 Förutsedda konsekvenser för omgivningg och miljöö Under rubrikerna nedann presenteras de miljöaspekter som bedöms b påverkas under anläggnings- och driftfasen. Landskapsbild och kulturmiljö Gång- och cykelvägen på översvämningsskyddets krön utformas så att den skall utgöra ett attraktivt promenadstråk utmed älven. Plantering av lågväxande marktäckare föreslås på slänten mellan Älvgatans vägbana och gång- och cykelvägen. Mot älven sparas befintlig vegetation i så stor utsträckning som möjligt. 6.2 Naturmiljö Berörda naturvärden utgörs främst av den allé och de äldre träd som finns mellan Älvgatan och Klarälven. Utöver alléns höga kulturmiljövärden har alléer ofta höga biologiska värden. Det är framför allt de äldre träden i en alléé som har höga naturvärden. Alléer omfattas av biotopskydd. De träd som inte kan bevaras föreslås kompenserass med nyplantering. Trädplantering föreslås både i naturlika grupper och i söder som en enhetlig trädrad som ersättning för befintlig allé. Naturvärdena längs strandkanten bedöms vara relativt ordinära med gräs, högörts- till vegetation och vass. Naturvärden i vattenmiljön bedöms inte påverkas, då arbetsområdet begränsas landremsann ovanför befintlig strandskoning. 6.3 Utmed större delen av den berörda strandkanten finns äldree strandskoning med ett visst kulturvärde. Översvämningsskyddet har utmed hela sträckan placerats ovanför strand- älven. linjen för att bevara strandskoningen och för att minimera påverkan på naturmiljön i Ytvatten Syftet med de planerade åtgärdernaa är att skydda det invallade områdett från översväm- och ning. Vid höga flöden i Klarälven hindras vatten från älven att a översvämma sjukhuset omgivande områden, vilket bedömss medföra mycket stora positiva p konsekvenser förr människorss hälsa och säkerhet. En modellberäkning över effekter avv anläggande av översvämningsskyddet på vatten- åtgärder inte medför ökad översvämningsrisk på andra ställen längs älven. Beräkningar- na visar attt vattennivånn stiger med mindre än 0,,01 m i den västra v älvgrenen uppströms sponten ungefär från mitten av sträckan som spontas. Effekten avtar nedströms mott Vänern. I den östra älvgrenen beräknas nivån som mest ökan med ca 0,001 m (vid nivån längs andra delarr av Klarälven har genomförts i syfte att säkerställa att planerade Sandgrundsudden). Nivåökningen avtar sedan mot Vänern. 8 (12)

9 6.4 Dagvatten Vid mindre nederbördstillfällen avleds allt regnvatten i dagsläget med självfall till Klar- älven. Dagvattensystemet inom området klarar att avleda dee flöden somm uppstår vid regnintensiteter motsvarande ca ettt 1-års regn, dvs en regnintensitet som i genomsnitt återkomme en gång på ett år. Vid kraftigare regn sker huvuddelen av avrinningen på markytan, vilket innebär risk för uppdämning i ledningssystemet och vattenansamlingar inom instängda områden. Risken för översvämningar orsakade av lokal nederbörd kvarstår efter anläggande av översvämningsskyddet. Översvämningsskyddet hindrar dessutom ytvatten kan avrinna direkt ut i Klarälven via ytavrinning. Förbättringar av befintligg dagvattenhantering planeras därför att genomföras i samband med att översvämningsskyddet anläggs. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system, infiltration vid hårdgjorda ytor, dräneringar samt dagvattenpumpstationer. Dagvattenmagasinen planeras att anläggas dels som öppnaa fördröjningsmagasin i befintliga grönområden, se figur 3C, och dels i form av täcktt magasin under mark. Magasinens funktion ärr att fördröja,, magasineraa och infiltrera dagvatten vid kraftig nederbörd. Under normala förhållanden är de öppna magasinen torrlagda och uppfattas som en nersänkt del av gräsytan. Öppna dagvattenmagasinn planeras i grönområdet söder om Rosenborgsgatan samt i grönområdet utmed Rosenborgsallén. Utformningen av dessa anpassas till tillgänglig t ytaa och ges en mjuk, oregelbunden form. Befintliga träd bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Sammantaget bedöms dagvattenhanteringen inom områdett förbättras. 6.5 Geotekniska förhållanden och grundvatten Jorden består överst av fyllning eller mulljord, bitvis med rikligt med block och sten. Under fyllningen /mulljorden följer ett lagerr av främst sand, siltig sand och sandig silt. Därunder följer lös till halvfast lera och siltig lera ner till djup mellan 7 35 meter. 6.6 Stabilitetssituationen för befintliga förhållanden bedöms variera kring acceptabel hög utmed den aktuella sträckan. Den extra last som gång- och cykelvägen medför bedöms endast påverka stabiliteten marginellt. Längs de delar av sträckan som har en någott lägre stabilitet planeras förstärkning utföras i samband med anläggning av sponten. Spontens planerade djup längs den aktuella sträckan varierar beroende på geotekniska förhållanden och jordlagerföljd. Installering av tätspont innebär en dämning av grundvattnet innanför sponten. Höjning av grundvattenytan orsakad av hindratt utflöde i mark till älven regleras r medd en dränerings- ledning efter spontens hela sträckning längs Älvgatan. Markförororeningar Kända markföroreningar finns vid fdd Karlstads spinneri inne på sjukhusområdet. Genomförda provtagningar visar dock på måttliga föroreningshalter, varför risken förr 9 (12)

10 spridning av föroreningar bedöms vara liten. Risken för påverkan på befintliga markföroreningar är störst under byggskedet. I samband med schaktarbeten kan förore- med översvämning och höga grundvattennivåer, minskar efter etableringg av tätsponten. ningar exponeras och mobiliseras till yt- och/eller grundvatten. Hanteringg av schakt- i samband massor kommer att regleras i ett kontrollprogram. Risken för spridning av befintliga markföroreningar till Klarälven, exempelvis Utsläpp till luft, mark och vatten Under byggskedet bedöms arbetsmaskiner ge upphov till utsläpp till luft samt risk för utsläpp till mark och vatten. Nödvändiga skyddsåtgärder för att motverkaa utsläpp av bland annat drivmedel och oljor till mark och vatten kommer att vidtas. Boende- och vistelsemiljö samt möjligheter till rekreation och fritidd Älvgatan är en väl trafikerad gata som har stort värde för både närboende och omkring- områden. Befintlig gång- och cykelväg finns i norra delen avv sträckan fram till Klara- liggande verksamheter. Gatan är enn länk mellan centrala staden och omkringliggande viksbron. Framkomligheten för gång- och cykeltrafik bedömss förbättras i samband med att gång- och cykelvägen byggs omm och dess sträckning förlängs fram till Rosenborgs- allén. Under byggskedet bedöms boende- och vistelsemiljön påverkas av buller, vibrationer, damning samt av begränsad framkomlighet. Avståndet från arbetsområdet till närmaste bostadshuss är mycket begränsat. Vibrationerr uppkommerr i första hand i samband med att sponten anläggs. Människans känslighet för vibrationer är hög. Dee flesta människor upplever obehag av vibrationer på nivåer under de nivåer då risk för skada på byggnader uppkommer. Det kan ibland vara svårt att skilja på störningar från buller och störningar från vibrationer. Inför arbetenaa avser Karlstads kommun genomföraa besiktningar av närbelägna byggnader. För att minska risken för olägenhet avses arbeten som ger upphov u till buller och/eller vibrationer begränsas till vardagar under normal arbetstid. Den D totala byggtiden för översvämningsskyddet och gång- och cykelvägen bedöms uppgå u till 18 månader, varav 4,5 5,5 månader bedöms utgörass av spontningsarbeten. I syfte att minimera störningar på grund av minskad framkomlighet planeras minst en av Älvgatans filer hållas öppen under hela byggtiden. Under dee perioder dåå endast trafik i en riktning är möjlig prioriteras trafik i riktning mot sjukhuset (från norr till söder) för att under- lätta för ambulanstransporter. Utförligare information samt tidplan för planerade arbeten kommer att presenteras på kommunens hemsida allt eftersom arbetet fortskrider (www. karlstad.se/oversvamning). 10 (12)

11 Närliggande verksamheter och anläggningar Planerad spont berör broområdet för Klaraviksbron (bro för gång och cykeltrafik). Detaljprojekteringen kommer att genomföras i samråd med ansvarig tjänsteman på Karlstads kommun. Risk och säkerhet Vid genomförande av huvudalterna ativet skyddass såväl sjukhuset som dess tillfartsvägar och omgivande bostadsområden för översvämningar orsakade av höga flöden i Klar- älven. Sjukhuset kan fungera trots höga vattennivåer i Klarälven, vilket innebär bibehållet skydd för människors liv och hälsa. De positiva konsekvenserna bedömss som mycket stora. Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafik bedöms förbättrass jämfört med i nuläget. 7 Kontakta oss Om du har frågor eller synpunkter angående pågående tillståndsansökan kan dessa framföras via brev, e-post eller telefon till Karlstads kommunn eller till Sweco. Vi behöver få in era frågor eller synpunkter senast den 1 mars Mer information om översvämningar och det planerade översvämningsskyddet finns på kommunens hemsida: d.se/oversvamning. Karlstads kommun Anna Sjödin (översvämningssamordnare) Drottninggatan Karlstad anna.sjodin@karlstad.se telefon: SWECO Johanna Gelang Alfredsson Box Karlstad johanna.gelang.alfredsson@sweco.see (12)

12 FAKTARUTA Beskrivning ing av tillståndsprocessen Den planerade ade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och prövas av Miljödomstolen olen (I detta fall, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs Tillståndsprövningen omfattar en rad d moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Innan tillståndsansökan upprättas och inlämnas till Miljödomstolen skall verksamhetsutövaren lämna upplysningar till berörda så att de d ges möjlighet att ställa frågor r och lämna in synpunkter. För Dig som m är berörd av verksamheten eten är det viktigt v att känna na till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till l fortsättningsvis. svis. Här ges s en kortfattad ad beskrivning. 1. Samråd inklusive yttranden 2. Det som m framkommer under samrådet sammanfattas manfattas av verksamhetsutövaren v sutövaren i en samrådsredogörelse. else. 3. Verksamhetsutövaren en upprättar miljökonsekvensbeskrivning, som tillsammans ans med ansökan och teknisk beskrivning lämnas s in till Miljödomstolen. 4. Vid behov åläggs verksamhetsutövaren tövaren att komplettera ansökan. a 5. Ansökan n kungörs i ortspressen o allmänheten ges tillfälle att yttra till domstolen. Om du har synpunkter är det viktigt igt att Du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Miljödomstolen begär också in yttranden från övriga berörda myndigheter. 6. Inkomna a yttranden granskas g och h sökanden ges g möjlighet t att bemöta dem. 7. Miljödomstolen håller huvudförhandling i målet. 8. Miljödomstolen fattar r beslut om 9. Beslutet t kan överklagas av verksamhetsutövaren, varen, grannar ar och andra a berörda. 10.Eventuella ella överklaganden anden avgörs s av Miljööverdomstolen.. 12 (12)