Verksamhetsplan 2015 för Blackebergs förskolor

Transkript

1 Blackebergs förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (34) Handläggare Christina Lätt Telefon: Till Blackebergs förskolor Verksamhetsplan 2015 för Blackebergs förskolor Förslag till beslut Blackebergs förskolor Bromma christina.latt@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (34) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...31 Övriga frågor... 34

3 Sid 3 (34) Inledning Strukturella förutsättningar och organisation Blackebergs förkolor är en kommunal enhet inom Bromma stadsdelsförvaltning. Vår verksamhet riktar sig till barn från 1 till 5 år och deras familjer i Blackeberg och Södra Ängby. Enheten består av tre förskolor (fördelade på 6 hus): Solbacken (Vinjegatan och Björnsonsgatan 132), Kyrkbacken (Kyrkbacken 12 och 7) och Zornvägen (Zornvägen 26). Verksamhetsidé Vår vision är att barnen som går på våra förskolor i Blackeberg ska få lust att lära nya saker och få känna att kunskap är något jag har nytta av och är stolt över. Varje barn ska känna att jag som person har betydelse i ett samhälle och att jag kan förändra och påverka mitt liv. Barnen ska få uppleva att någon annan är nyfiken på just dig som person och att tro på sig själva. Verksamheten vilar på demokratiska värden. Grunden är öppenhet och respekt för alla människors lika värde, samt att olikhet är en tillgång. I våra förskolor skall alla ha samma förutsättningar och möjligheter till trygghet, utveckling och lärande. Enheten har arbetat fram en gemensam värdegrund som grundar sig på följande värdeord: Trygghet, Glädje, Lärande, Delaktighet, Respekt, Lyssnande och Nyfikenhet. Vi tror att barn kan om vi ger dem möjligheter att få utforska världen på olika sätt. Därför arbetar vi processinriktad och vårt förhållningssätt bygger på ett lyssnande och utforskande arbetssätt där kunskap skapas i lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Verksamheten utformas och utvecklas med utgångspunkt i barnens intressen, tankar och idéer. Barnen ska få vistas i en kreativ miljö ute och inne. Miljön ska vara tydlig och tillgänglig för självständigt undersökande, samt inspirera och möta upp barnens intressen och behov. Vi organiserar oss ofta i mindre grupper, där varje barn har möjlighet att ta plats och få större utrymme att uttrycka sina olika tankar. Barnens olika sätt att tänka, göra och lösa problem, fångas upp och synliggörs genom pedagogisk dokumentation. Den ligger sen till grund för fortsatt arbete. I dokumentationsarbetet blir It och digitala verktyg är en del av verksamheten. Demokratiska värden är ett prioriterat område i enhetens utvecklingsarbete. Barngrupper Vi har sammanlagt 15 avdelningar, varav 3 stycken är stora med två avdelningar sammanslagna. Våren 2015 räknar vi med ett barnantal på 249 och under hösten 239. Vi kommer under våren att ha 3 avdelningar med barn i åldern1-2 år, 4 avdelningar med barn i åldern 2-4 år och 5 avdelningar med barn i åldern 4-5 år. Våren 2015 har vi barn på småbarnsavdelningarna, 16 barn på mellanbarnsavdelningarna och18-20 barn på storbarnsavdelningarna. Vi har ca 100 barn som har annat modersmål än svenska och ca 31 olika språk. Dessa siffror är relativt lika år från år. Personal

4 Sid 4 (34) Personalgruppen består av ca 46 anställda. I snitt är det ca 2,9 personal per avdelning. Våren 2015 har vi 20 förskollärare och 26 barnskötare anställda. Vi kommer dessutom att ha ca 5 personal anställda på förstärkningstid. Våren 2015 har vi tre stycken föräldralediga förskollärare, varav en som kommer tillbaka hösten På varje avdelning finns minst en förskollärare. Vi har en förskolechef, en biträdande förskolechef och en pedagogista. I enheten finns även en kock anställd, samt en vaktmästare (på 30 %) och en konstnär/ateljérista 20 timmar i veckan. Det finns nio personal med annat modersmål än svenska. Socioekonomisk tilldelning Blackeberg är ett område som behöver extra resurser, det innebär att vi får en extra socioekonomisk tilldelning. Dessa resurser används till tolkar, samt öppethållande vid planeringsdagar, klämdagar och vid jul och sommar. Handledning och utbildning är prioriterade områden. Vikarier används även i högre grad för att möta behovet av en ökad vuxennärvaro i vissa barngrupper. Organisation Vår pedagogiska ledningsgrupp består av 7 förskollärare från de tre förskolorna, samt biträdande chef, förskolechef och pedagogista. Representanterna från förskolorna fungerar som en länk mellan ledningen och förskolan. En pedagogisk utvecklingsgrupp finns på varje förskola, bestående av en förskollärare från varje avdelning, samt pedagogistan. Dessa grupper förbereder och planerar pedagogiska forum varje månad och det lokala utvecklingsarbetet på respektive förskola. Styrdokument och systematiskt kvalitetsarbete Läroplanen, skollagen samt FN barnkonvention är våra yttersta styrdokument. Utifrån kommunalfullmäktige och stadsdelsnämndens mål skrivs enhetens verksamhetsplan och våra åtaganden. De följs sen upp i T1, T2, kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Utvärdering av verksamhetsplanens åtaganden sker en gång per termin, i arbetslagen och sammanställs i utvecklingsgrupperna. Personalen dokumenterar verksamheten och barnens läroprocesser i vardagen. Detta följs upp i vecko- och månadsreflektioner, samt i tre fördjupande sammanfattningar varje år, i ett dokument som vi kallar processberättelse. Varje år revideras enhetens likabehandlingsplan och varje arbetslag skriver en arbetsplan för likabehandling och jämställdhetsarbetet på respektive avdelning. På pedagogiskt forum, en och en halv timme på APT varje månad, arbetar vi med reflektion, utveckling och utvärdering, samt att delge varandra exempel från arbetet med barnen. Personalen skattar sig själva varje år utifrån stadens kvalitetsindikator. Det följs upp i samtal med förskolechef och pedagogista. Verksamheten utgår från barnens delaktighet, t e x är de med och utformar miljö och innehåll. På föräldramöten beskrivs vår värdegrund och verksamhet och föräldrarna görs konkret delaktiga i verksamheten på olika sätt. Dessutom diskuterar resultatet av förskoleundersökningen, så att vi kan tydliggöra och förbättra vår verksamhet utifrån

5 Sid 5 (34) vårdnadshavarnas tankar. I samtal med vårdnadshavare om deras barn beskriver personal de områden vi arbetar omkring. Föräldrabrev med information utifrån barnens lärande skickas ut regelbundet. Enhetens gemensamma insatser under året Grundläggande demokratiska värden Under året kommer barnens och pedagogernas relation till grundläggande demokratiska värden vara ett prioriterat område. Vi vill skapa våra gemensamma ställningstaganden kring grundläggande demokratiska värden. Läroplanen för förskolan är ett universellt dokument som ska passa alla, vi vill skapa en enhetlig tanke med vad vi står för i Blackebergs förskolor. Vi vill återerövra och fördjupa arbetet med våra värdeord: Lärande, lyssnande, glädje, respekt, trygghet, delaktighet, nyfikenhet. Tillsammans med barnen vill vi undersöka: Vad kan en förskola för demokratiskt lärande innebära? Vilka rättigheter och skyldigheter har barn som medborgare i samhället? Hur kan vi arbeta med alla människors lika värde? Hur kan våra värden bli utgångspunkt för våra pedagogiska val? Hur gör vi det här konkret med barnen i verksamheten? Ateljérista För att vidareutveckla arbetet i ateljén och med skapande uttryckssätt fortsätter vi samarbetet med vår ateljérista, konstnären Katarina Sjöström. Hon arbetar med barngrupper och personal på en förskola i taget varje år, för att kunna fördjupa arbetet. Pedagogista Under 2014 anställdes en pedagogista på 80 %, 32 timmar i veckan. Pedagogsitans arbetsuppgifter är bl.a. systematiskt kvalitetsarbete med resultatbaserad styrning, utveckling av den pedagogiska verksamheten och organisationen, enhetlighet, samt arbetet med vår processberättelse, utvecklande av dokumentationsverktyg och medverka i reflektionsmöten med pedagogerna. Fortbildning och nätverk På Idébanken deltar vi i kunskapsutbyte för hela Bromma. Där ingår vi i 2 nätverk; Projekt och Språk och kommunikation med flera andra förskolor i Bromma, samt har några deltagare i kursen Ord, bild och ton med konstnären Katarina Sjöström. Vi kommer att boka in kulturupplevelser för barn, mestadels olika teatrar. Kurser i pedagogisk dokumentations kurs, Abc och hjärt- och lungräddning återkommer under året. Fyra pedagoger kommer att gå en fortbildning i flerspråkighet i stadsdelen. Den främsta fortbildningen får vi av varandra i olika reflektionsmöten då vi analyserar vår verksamhet och hur vi kan utveckla den. IKT I-PADs har köpts in till samtliga avdelningar. Ett IT-nätverk kommer att startas under våren, i ledning av vår vaktmästare/it-ansvarig samt pedagogistan. Vi vill undersöka hur vi kan

6 Sid 6 (34) använda I-PADs och andra digitala verktyg i dokumentationsarbetet och i barnens utforskande. Organisationen av grupper Vi fortsätter arbetet med att se över organisationen och vilka som ingår i olika grupper och nätverk. Vi vill få en bra spridning på deltagande över hela förskolan/enheten. Vårdnadshavare Vi behöver bli tydligare i informationen till vårdnadshavare vad gäller åtaganden och vårt uppdrag. Likabehandlingsplanen ska också förtydligas. Övrigt Vi kommer fortsätta ett nära samarbete med Brommas specialpedagoger. Det finns också tillgång till lekarbete, för de barn som behöver det. Vi tar in tolkar vid behov. Fortsätta att diskutera och förtydliga uppdraget för förskollärare och barnskötare. Synliggöra matematik, naturvetenskap och teknik. Fortsätta våra genusdiskussioner, alla barns rättigheter att utvecklas inom olika områden oavsett kön. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Nämndmål: Barnen i Bromma går i förskolor av god och likvärdig kvalitet Beskrivning Alla barn i Bromma ska ha samma möjligheter till en rolig, trygg och lärorik tid i förskolan, oavsett vilken förskola de går i, för att lägga en bra grund för det livslånga lärandet. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn som finns inskrivna där. Förskolechefen ansvarar för att barn som behöver extra stöd får det och att det sker i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. I stadsdelen finns en resursgrupp bestående av tre specialpedagoger som arbetar med det särskilda stödet kring barn. De riktar sitt arbete till de kommunala förskolorna genom handledning och lekarbete. I Bromma finns också en språkförskola med plats för åtta barn med grav språkstörning. Ingen ska behöva riskera kränkande behandling och alla förskolor uppdaterar årligen sin likabehandlingsplan, formulerad utifrån förskolans egen värdegrund, barnkonventionen och

7 Sid 7 (34) alla barns lika värde. Förskolechefer med ansvar för det pedagogiska ledarskapet är vår garanti för ett systematiskt kvalitetsarbete som för utvecklingen i stadsdelens förskolor framåt. För att genomföra läroplanens intentioner är det viktigt att ha en hög andel förskollärare och rekryteringen av förskollärare kommer innebära en stor utmaning de kommande åren. För att trygga personalförsörjning och stärka kompetensen i våra förskolor erbjuds pedagogerna grund- eller vidareutbildning till barnskötare och förskollärare. Fortsatt kompetensutveckling för förskolans personal kommer ges både internt genom Idébanken och externt genom köp av fortbildning. Stadsdelens ambition är att öka antalet förskollärarstudenter som väljer att göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Bromma för att på sikt få dem att söka sin anställning hos oss. För att garantera och förbättra kvalitén i förskolan behöver tid frigöras för personalens dokumentation, reflektion, uppföljning mm. Respektive förskolechef ansvarar för att arbetet struktureras så att detta möjliggörs. Stadens förskoleprogram ger personalen möjlighet att stänga förskolan tidigare en dag per månad (från cirka kl 16) samt stänga helt två dagar per termin. För att skapa ytterligare förutsättningar för förskolornas kvalitetsutveckling vill Bromma genomföra en femte studiedag under året. Dagen är en gemensam fortbildningsdag för samtlig personal i Brommas kommunala förskolor. All stängning förutsätter att förskolan ordnar omsorg för de barn vars föräldrar själva inte kan lösa detta. Stadsdelen kan erbjuda plats i finskspråkig grupp på tre av stadsdelens förskolor. Den lilla finskspråkiga gruppen är inkluderad i den större barngruppen, men med egen finskspråkig verksamhet. Information om de finskspråkiga grupperna ges via webben till föräldrarna. Brommas förskolor förbättrar sina resultat i förskoleundersökningen jämfört med föregående år. Alla förskolor i Bromma reviderar årligen sina likabehandlingsplaner. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskolor som årligen reviderar sina likabehandlingsplaner utifrån situationen på den enskilda förskolan. 100 % År Åtagande: Barnen är delaktiga och har inflytande över sin vardag (Barns inflytande) Barnen påverkar på olika sätt verksamhetens innehåll Barnen gör egna aktiva val Arbetssätt Vi arbetar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt, som vi tänker grundar sig på idén om att

8 Sid 8 (34) barnens erfarenheter, behov, intressen, tankar och frågor ska ligga till grund för innehåll och organisation av verksamheten. Vi tänker att barns inflytande är förståelse för barns perspektiv. Detta förutsätter lyhörd och nyfiken personal. Då blir pedagogisk dokumentation och reflektion viktiga arbetsverktyg för att lyssna in barnen. Reflektion med barn och kollegor utifrån dokumentation ligger till grund för planering av innehållet i verksamheten, som på så sätt styrs indirekt av den aktuella barngruppen. Barnens frågor och intressen fångas upp för att se vad det kan leda till i ett processinriktat arbete. Att lyfta barnens idéer och kompetens ger dem möjlighet att få vara en tillgång till gruppen och gruppen kan i sin tur bli en tillgång till varje enskilt barn. Barnens görande och tänkande blir betydelsefullt och viktigt. Lyhördhet för barnen gör att de känner sig lyssnade på och att de indirekt är med och påverkar. Den pedagogiska miljön har en betydande roll i ett utforskande och undersökande arbetssätt. Miljön ska vara tydlig och tillgänglig för självständigt undersökande, samt inspirera och möta upp barnens intressen och behov. Personalen dokumenterar hur barnen använder sig av miljö och material. Gemensamma reflektioner ligger sedan till grund för förändringar i miljön. Organisationen av den pedagogiska miljön får betydelse för barnens möjlighet att kunna göra egna aktiva val. Miljöerna utformas utifrån den aktuella barngruppen och utvecklas kontinuerligt utifrån barnens intressen och behov. Det ska synas vad det finns att välja på i ett rum och barnen ska erbjudas ett varierat utbud på material och arbetsformer. Att samlas kring ett gemensamt fokus tänker vi bidrar till att personalen blir mer uppmärksam på och lyhörd för barnens tankar och idéer. Inom fokusområdet finns sen utrymme för många olika vägar och för barnens intressen och tankar att bli drivkraften i processen. Det gemensamma fokusområdet väljs alltid med barnen i åtanke, det ska vara något som kan bli meningsfullt för dem och ett verktyg för lärande, utveckling och värdegrundsarbete. Arbete i små grupper möjliggör större delaktighet och inflytande för varje barn. Utmaningen är att se alla, fånga in varje barns tankar och nyfikenhet och få syn på de spår som dyker upp. I en mindre grupp får alla större utrymme att göra sig hörd. Alla barn får vara med i meningsfulla sammanhang under sin dag på förskolan. Vi tänker mycket kring sammansättning av grupper och om vilka konstellationer av barn som kan gynna dem i just det här sammanhanget. Alla i barngruppen erbjuds att delta i olika aktiviteter. Vi tänker kring hur vi kan fånga in och hitta ingångar till meningsfulla sammanhang för alla barn. Det är viktigt att kunna erbjuda saker på olika sätt och möta varje individ där den är. Genom att lyssna på många olika sätt kan vi hitta varje barns unika sätt att relatera till sin omgivning. Arbetslag med barn i behov av extra stöd får det i form av handledning från stadsdelens resursgrupp och resurspedagog i barngruppen. Det finns också tillgång till lekarbete, för de barn som behöver. Barnen erbjuds i takt med stigande ålder ett ökat ansvarstagande i verksamheten. Nivån på delaktigheten måste anpassas till ålder och mognad, målet är att bli tagen på alvar och få lyckas. Vid konflikter läggs fokus på att stödja barnen att försöka hitta egna lösningar och se varandras tankar och åsikter.

9 Sid 9 (34) Resursanvändning Våra styrdokument Samlingar/barnråd Smågrupper Kurs i pedagogisk dokumentation för alla medarbetare Den pedagogiska miljön Personal som är jämställdhetsombud IKT Likabehandlingsplan Vi avsätter tid vid reflektionsmöten, medarbetar- och arbetslagssamtal och arbetsplatsmöten till att med dokumentationer som underlag, reflektera kring åtagandet. Vi avsätter tid för personal att delta i pedagogiska nätverk och kurser som erbjuds inom Idébankens regi. Resursgruppen i Bromma Personal med förstärkningstid i barngrupperna Uppföljning Likabehandlingsplanen följs upp i januari varje år. I ledningsgruppen, utvecklingsgrupper och på pedagogsikt forum Pedagogisk dokumentation och reflektion (som arbetsverktyg för att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Det innebär att vi dokumenterar arbetet utifrån valda frågeställningar. Dokumentationer bildar underlag för reflektion och analys av det aktuella åtagandet.) Processberättelse; vecko- och månadsreflektion, sammanfattningar och utvärdering Förskole råd, föräldramöten och föräldrasamtal Förskole undersökningen Kvalitetsredovisningen Uppföljningsfrågor: På vilka olika sätt påverkar barnen verksamhetens innehåll? Hur ser vi det? Vad bidrar det till? Vad tänker vi om det? På vilka olika sätt gör barnen egna val? Hur ser vi det? Vad bidrar det till? Vad tänker vi om det? Hur går vi vidare? Utveckling Barnen får i ännu högre grad inflytande i innehållet och organisationen av verksamheten, t ex genom att involvera barnen på olika sätt både i förberedelsen inför och i att avsluta aktiviteter. Vi tänker fortsätta att kontinuerligt ställa oss frågor och reflektera kring vår verksamhet, barnen, materialet och miljön. Vad är inflytande och delaktighet? Hur mycket har varje barn blivit inkluderat i verksamheten? När vi arbetar utifrån barnens intressen; vilket barn i gruppens intressen arbetar vi med då? Hur ser vi dem som inte visar lika tydligt eller pratar lika mycket? Hur blir de barnen lika delaktiga och får inflytande? Arbetet med pedagogisk dokumentation och reflektion/analys ska utvecklas tillsammans med barnen och med hjälp av IKT. I kommande fokusområde om grundläggande demokratiska värden kommer barnens behov, tankar och frågor ligga till grund för arbetsprocessen. Våra värdeord (Lärande, lyssnande,

10 Sid 10 (34) delaktighet, respekt, trygghet, nyfikenhet och glädje) kommer att återerövras och arbetet fördjupas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 39 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År 3,6 3,7 År Nämndmål: Barnen i Brommas förskolor lär, leker och utvecklas i en god pedagogisk miljö Beskrivning Förskolorna ska arbeta med pedagogisk dokumentation och reflektion som ett redskap för att synliggöra barnens förändrade intressen, erfarenheter och behov. Pedagogisk dokumentation med reflektion är den motor som synliggör barnens tankar och idéer och driver det utforskande och processinriktade arbetet framåt. Arbetssättet är en del av det omfattande utvecklingsarbete som förskolorna bedrivit inom ramen för förvaltningens arbete med måloch resultatstyrning och som kommer att fortsätta under kommande år. Såväl inne- som utemiljö ska utformas så att de lockar till kommunikation, lek och lärande. Miljöerna ska omformas utifrån de behov i barngrupperna som synliggörs med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. På så sätt görs barnen mer delaktiga i att forma sin egen miljö. Ett utvecklingsområde för förskolorna är språklig medvetenhet bland annat i arbetet med flerspråkiga barn och interkulturellt arbete. Detta stärks genom stadsdelens policydokument för arbetet med modersmål och flerspråkighet. Alla barns olika sätt att kommunicera, samtala, berätta, läsa osv ska tas tillvara. Stadsdelen satsar under våren på en utbildning, Flerspråkighet i förskolan, för att stärka kompetensen inom området för barns språkutveckling. Ett utökat samarbete med biblioteken i en satsning på högläsning i förskolan fortsätter även under Barnens nyfikenhet och lust att undersöka naturvetenskap ska stimuleras. Likaså deras förståelse för matematik och grundläggande logiska begrepp samt deras delaktighet i naturens kretslopp och förståelse för naturvetenskapliga fenomen. Arbete med IKT (informations- och kommunikationsteknik) ska stimuleras, lärplattor inhandlas och avtal med Medioteket om SLI (Strömmande ljud och media) ska ingås.

11 Sid 11 (34) Barnen ingår i lärprocesser och reflekterar över sitt eget lärande. Alla arbetslag använder pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i sitt kvalitetsarbete. Alla arbetslag når minst resultatet 3 av 5 möjliga i kommunfullmäktiges kvalitetsindikator. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel arbetslag där pedagogisk dokumentation används systematiskt för att utveckla verksamheten. 100 % Tertial Andel barn som är delaktiga i lärprocesser. 100 % Halvår Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att deras barn ges stöd i att utveckla sin matematiska förmåga. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att förskolan stödjer deras barn att utvecklas språkmässigt. Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende barns utveckling och lärande. Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende normer och värden. 75 % Halvår 85 % Halvår 87 % Halvår 90 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Brommas reviderade språkpolicydokument för förskolorna ska inarbetas i alla arbetslag. Förskolorna fortsätter utveckla arbetet med Bromma förskolors uppföljningsmodell utifrån mål- och resultatstyrning Förskolorna genomför barnskyddsronder Åtagande: Barnen stärks i sitt utforskande av omvärlden och i sina språkliga förmågor, samt sitt matematiska och naturvetenskapliga tänkande (Utveckling och lärande) Barnen möter variation, mångfald och möjligheter till utforskande i den pedagogiska miljön Barnen utforskar språk, matematik och naturvetenskap i meningsfulla sammanhang Arbetssätt Vår verksamhet är processinriktad och bygger på ett utforskande arbetssätt i lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Verksamheten utformas och utvecklas med utgångspunkt i barnens intressen, tankar och idéer. Barnen möter på våra förskolor en tydlig och tillgänglig miljö, med varierat material som lockar och utmanar till undersökande och utforskande. I miljöerna skapas många olika mötesplatser, till viss del utifrån de projekt som pågår och utifrån barnens intressen och behov. Där kan barnen mötas, leka, undersöka och kommunicera. Språk, kommunikation och uttrycksformer genomsyrar hela verksamheten och utgör en viktig

12 Sid 12 (34) utgångspunkt för utforskandet av matematik, naturvetenskap och teknik. Vi vill att barnen ska få möjlighet att möta begrepp i olika sammanhang och skapa relationer till något på många olika sätt. I det utforskande arbetet ges barnen möjlighet att formulera och utveckla teorier om världen genom olika uttrycksformer (de s.k. hundra språken). Några exempel på uttrycksformer vi använder är drama, lek, måleri, tecknande, lerarbete, bygg och konstruktion i olika material, samt dans och musik. I mindre grupper har barnen större möjligheter att mötas och kommunicera i utforskande läroprocesser. Barnens läroprocesser synliggörs, analyseras och utmanas vidare med hjälp av pedagogisk dokumentation. Barnens ges också möjlighet att reflektera kring sina erfarenheter och upptäckter, samt att söka lösningar på de problem som uppstår. Vi arbetar utifrån stadsdelens riktlinjer för flerspråkiga barn i förskolan. Vi förmedlar vikten av flerspråkighet och betydelsen av modersmålet. Genom ett interkulturellt förhållningssätt och ett arbetssätt som utgår från barnens erfarenheter tas olika kulturer och språk tillvara och synliggörs i den vardagliga verksamheten. Vi ser flerspråkighet som en tillgång för individen och gruppen och vill skapa nyfikenhet för olika språk och kulturer. Resursanvändning Våra styrdokument Den pedagogiska miljön Konstnären Katarina Sjöström. Personal inom enheten med specialkompetens tas till vara Personal som är kulturombud Idébankens utbud av kurser och nätverk (Projekt och språknätverk) Bibliotekens resurser och utbud. Handledning av Brommas språkpedagog. Kurs i pedagogisk dokumentation för alla medarbetare Mångfald och flerspråkighet i barn- och personalgrupperna IKT Närområdet Brommas Riktlinjer för flerspråkiga barn i förskolan. Språkdomäner (används i samtal med familjer med flera språk. Där man kan synliggöra hur mycket barnets olika språk används och i vilka sammanhang.) Likabehandlingsplan Vi avsätter tid vid reflektionsmöten, medarbetar- och arbetslagssamtal och arbetsplatsmöten till att med dokumentationer som underlag, reflektera kring åtagandet. Uppföljning Vi följer upp flerspråkiga barns språkutveckling med stöd av de underlag som presenteras i Bromma språkpolicydokument, se Språkinventering och Språkdomäner. I ledningsgruppen, utvecklingsgrupper och på pedagogsikt forum Pedagogisk dokumentation och reflektion (används som arbetsverktyg för att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Det innebär att vi dokumenterar arbetet utifrån valda frågeställningar. Dokumentationer bildar underlag för reflektion och analys av det aktuella åtagandet.)

13 Sid 13 (34) Processberättelse; vecko- och månadsreflektion, sammanfattningar och utvärdering Kvalitetsindikatorn Uppföljningsfrågor: Vilka olika uttryckssätt har barnen använt sig av? På vilka olika sätt? På vilka olika sätt tar barnen användning av dem? Hur ser vi det? Vad ser vi att det bidrar till? Hur bidrar det till att skapa meningsfulla möten mellan barnen? Hur bidrar det till att stärka barnens kommunikativa förmåga, matematiska och naturvetenskapliga tänkande? Hur har barnen fått möjlighet till variation, mångfald och utforskande i den pedagogiska miljön? Vilka möjligheter har barnen fått att utforska språk, matematik och naturvetenskap i meningsfulla sammanhang? Hur ser vi det? Vad ser vi att det bidrar till? Vad tänker vi om det? Hur går vi vidare? Utveckling Hur kan vi stötta barnen till ytterligare möjligheter att utveckla sina språkliga, kommunikativa förmåga och matematiska och naturvetenskapliga tänkande, samt ta användning av olika uttryckssätt i sitt utforskande av olika fenomen i sin omvärld? Vi behöver tillsammans se över hur vi bättre kan ta vara på de kompetenser som finns i personalgruppen inom olika område, så som språk, matematik, naturvetenskap, skapande, musik mm. T ex när personal har reflektion/planering och vi tar hand om varandras barn använder vi våra specialkunskaper för meningsfull verksamhet, under även dessa stunder. Vi behöver utveckla vårt dokumentationsarbete, främst reflektionen och analysen för att ännu mer synliggöra barnens utforskande. Det finns behov av att stanna upp och reflektera tillsammans både barn och personal, för att få syn på vad vi har varit med om och kunna lyfta barnens tankar. Vi går in i ett fördjupningsarbete kring grundläggande demokratiska värden. Hur kan detta arbete utvecklas genom barnens utforskande, språkande, skapande och matematiska och naturvetenskapliga tänkande? Vi vill utveckla arbetet med IKT och digitala verktyg till att vara en tillgång i utforskandet och arbetet med språk, flerspråkighet, matematik och naturvetenskap. Vi vill att digital teknik blir ett naturligt uttryckssätt och redskap för utforskande, där barnen får möta den digitala världen och att det inte bara blir ett verktyg för snabb information. Ibland behöver vi de långa processerna, där de egna teorierna får bli det viktiga och att inte direkt serveras ett rätt svar. Särskilt arbeten med projektor där barnen fått möjlighet att vara i bilder och filmer har blivit meningsfulla stunder. Då skapas andra barn och vi får med oss barn som inte alltid tar för sig annars. Vi vill fortsätta att utveckla arbetet med projektor med barnen. De pedagogiska miljöerna behöver utvecklas för att ännu mer utmana barnen i sitt utforskande, sina språkliga och kommunikativa förmågor och sitt matematiska och naturvetenskapliga tänkande.

14 Sid 14 (34) Nämndmål: Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola Beskrivning Förskolan behöver föräldrars synpunkter för sin utveckling och det är förskolans ansvar att erbjuda fungerande samverkansformer. Föräldrar ges också möjlighet till olika former av inflytande samt får ta del av information om förskolans mål och arbetssätt. För att ge barnen en trygg övergång från förskola till skola samverkar förskolor och skolor utifrån de riktlinjer för övergång mellan de två verksamheterna som kommunfullmäktige beslutat om. Förskolechefer och rektorer har ett särskilt ansvar för att denna samverkan kommer till stånd. För alla barn i behov av särskilt stöd har överlämnandesamtal hållits. Alla sexåringar som går över till skolan får med sig en övergripande pedagogisk dokumentation om sin tid på förskolan. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn för vilka övergripande pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola. Andel barn i behov av särskilt stöd för vilka överlämnandesamtal har hållits Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med förskolornas samverkan med hemmet. 100 % Halvår 100 % Halvår 85 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Brommas handlingsplan för övergång förskola-skola används i samverkan med mottagande skolor Åtagande: Barnens övergång från förskola till skola sker i samverkan med skolan Barnens tid på förskolan är dokumenterad och synliggjord. Barnen visar nyfikenhet inför att börja skolan. Arbetssätt Övergången till skolan sker i samarbete mellan förskolan och skolan. Förskolans personal deltar om möjligt på föräldramöten i skolan innan skolstart. Personal och chefer från förskolórna och skolan möts regelbundet under året för information och planering. Tillsammans med barnen sammanställs dokumentation från förskoletiden, som barnen tar med sig till skolan.

15 Sid 15 (34) Föräldrar och personal från förskolan besöker skolan under våren. Överlämnandet av förskolebarn i behov av särskilda stödinsatser sker efter en upprättad handlingsplan. Resursanvändning Det avsätts tid för möten med skolan kring samarbetet. Även tid för extra möten för de barn som har haft särskilt stöd i förskolan. Uppföljning En handlingsplan för samverkan mellan förskola och skola finns som kontinuerligt revideras vid möten mellan förskola och skola. Under hösten görs en utvärdering. Utveckling Utöka samarbetet mellan förskola och skola, genom att fördjupa diskusionerna vad barnen varit med om och vad dom redan kan. Svårighet från båda parter är tid för möten. Barnen uttrycker förväntan inför skolstart och skolan visar nyfikenhet på barnet. Åtagande: Vårdnadshavare har insyn och inflytande och känner delaktighet i vår verksamhet (Förskola och hem) Vårdnadshavares synpunkter och tankar tas till vara. Vårdnadshavare har kännedom om verksamhetens styrdokument. Vårdnadshavare och personal för en dialog och reflekterar kring förskolans verksamhet. Arbetssätt I den dagliga kontakten informerar vi vårdnadshavare på flera olika sätt, som t ex muntlig information, anslagstavlor och olika former av "dagböcker". Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens görande, tankar och läroprocesser, vad de är intresserade av och hur vi tänker kring det, för vårdnadshavare. De involveras i reflektionen kring hur vi kan utmana barnen vidare. Varje avdelning skickar ut brev till vårdnadshavarna regelbundet, för information och insyn i verksamheten och vad som pågår i barngruppen. Breven skickas till stor del digitalt. Vi har föräldramöten och olika former av dropp-in aktiviteter. På föräldramöten beskrivs vår värdegrund och verksamhet och vårdnadshavarna görs konkret delaktiga genom reflektionsfrågor knutna till pågående arbete och/eller workshops där de får prova på det som barnen arbetar med.

16 Sid 16 (34) I vårt förskoleråd träffas förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogrepresentanter och föräldrarepresentanter, där informerar vi om vår verksamhet och hämtar in synpunkter från vårdnadshavarna. De återkommande utvecklingssamtalen (och eventuella uppföljningssamtal) handlar om barnets individuella utveckling och trivsel, samt om hur vår verksamhet kan bidra på dessa områden. På förskolans dag i maj anordnar vi installationer/workshops på Blackebergs torg för att synliggöra förskolans arbete. Varje vår, innan inskolning till hösten, bjuder vi in vårdnadshavarna till ett informationsmöte där vi beskriver förskolans arbete. Genom att arbeta med föräldraaktiv inskolning, då vårdnadshavarna är med barnet på förskolan under tre hela dagar, får de snabbt en insyn i hur vår dagliga verksamhet bedrivs. Våra styrdokument finns tillgängliga i förskolornas hallar och vårdnadshavare uppmuntras att ta del av dessa. Resultatet från årets förskole undersökning bearbetas och finns med när vi tänker vidare kring utvecklingen av verksamheten. När vårdnadshavare inte talar svenska använder vi oss mycket av bilder. Även tolk används vid behov, så att vi kan beskriva för varandra hur vi tänker. Resursanvändning Våra styrdokument Tid avsätts för personal för att förbereda och organisera varierande former av samverkan med vårdnadshavarna. Tid avsätts för förberedelse och genomförande av samtal och möten. Vid arbetsplatsträffar tar vi upp frågor och synpunkter som kommer från vårdnadshavare. Fortbildning kring samverkan med vårdnadshavare. Vi avsätter pengar för tolkar. Uppföljning Likabehandlingsplanen följs upp i januari varje år. Förskoleundersökningen resultat tolkas och utvärderas i hela enheten, på varje förskola och avdelning. Även vårdnadshavare delges resultaten på föräldramöten. I ledningsgruppen, utvecklingsgrupper och på pedagogsikt forum Pedagogisk dokumentation och reflektion (som arbetsverktyg för att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Det innebär att vi dokumenterar arbetet utifrån valda frågeställningar. Dokumentationer bildar underlag för reflektion och analys av det aktuella åtagandet.) Sammanfattningar och utvärdering Förskole råd, föräldramöten och utveckingssamtal

17 Sid 17 (34) Kvalitetsredovisningen Uppföljningsfrågor: Hur har vi tagit till vara vårdnadshavares synpunkter och tankar? Hur har vårdnadshavare fått kännedom om verksamhetens styrdokument? Hur har vårdnadshavare och personal fört en dialog och reflekterat kring förskolans verksamhet? Vad ser vi att det bidrar till? Vad tänker vi om det? Hur går vi vidare? Utveckling Vi vill fortsätta utveckla våra former för samverkan med vårdnadshavare och deras möjligheter till inflytande och delaktighet. Kan vi hitta ytterligare former för samverkan och insyn för vårdnadshavarna och få dem än mer involverade i verksamheten? Vi funderar över hur de till större del kan få ta del av vår verksamhet och våra styrdokument digitalt, utifrån ett önskemål. Vi behöver även tydliggöra hur vi arbetar för att uppnå våra mål. Vi upplever en viss svårighet att locka vårdnadshavarna till förskole rådet. Hur kan vi utveckla dessa möten? KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Barnen i Brommas förskolor ingår i en verksamhet som bedrivs i demokratiska former. Beskrivning Förskolan är en mötesplats för alla barn och förskolans roll är bland annat att stimulera barnen att utveckla demokratiska värderingar. Förhållningssätt och bemötande som vilar på demokratins grunder ska därför genomsyra verksamheten. Trygghet och tillit mellan personal och barn och mellan barn är viktigt för att alla barn ska våga utforska och tillägna sig nya färdigheter och kunskaper. Att aktivt arbeta med jämställdhet är en del av förskolans demokratiuppdrag och alla barn ska självklart ges samma möjligheter att utmana sina intressen och förmågor. Varje förskoleenhet har ett jämställdhetsombud som genomgått utbildning, men genuskompetensen i förskolorna finns framförallt hos de pedagoger som fått fortbildning i ämnet. Kunskapen ska spridas och komma fler tillgodo i förskolan bland annat genom interna nätverk och pedagogiska caféer. Barns synpunkter tas systematiskt tillvara genom till exempel intervjuer, barnråd eller enkäter. Förskolorna i Bromma arbetar för barns lika rättigheter och möjligheter. Barnen har inflytande på arbetssätt och verksamhet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et

18 Sid 18 (34) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn vars synpunkter systematiskt tas tillvara genom t ex intervjuer, barnråd, enkäter eller fokusgrupper. Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att alla barn ges lika möjligheter att utvecklas Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende barns inflytande. 100 % Tertial 88 % Halvår 84 % Halvår Åtagande: Barnen utvecklar förståelse för grundläggande demokratiska värden och olikhet som tillgång (Normer och värden) Barnen visar förståelse för grundläggande demokratiska värden och olikhet som tillgång Barnen hjälper och tar hjälp av varandra Barnen använder sig av varandras idéer Arbetssätt I vår verksamhet arbetar vi med att grundlägga och förankra de demokratiska värden som vårt samhällsliv vilar på. Personalen arbetar som förebilder utifrån ett demokratiskt och interkulturellt förhållningssätt. Grunden är öppenhet och respekt för alla människors lika värde samt att olikhet är en tillgång. I våra förskolor skall alla ha samma förutsättningar och möjligheter till trygghet, utveckling och lärande. Medkänsla, hänsyn och respekt byggs för varandra och vår gemensamma miljö och mångfald tas till vara. Den bärande idén är att se förskolan som en plats för kulturskapande. Alla barn bär med sig sin familjs kultur till förskolan. I mötet mellan dessa kulturer uppstår en ny gemensam kultur i sammanhanget på förskolan, som skapas av dem som är involverade i verksamheten: barn, familjer och personal. Barnens erfarenheter, behov, intressen, tankar och frågor ligger till grund för innehåll och organisation av verksamheten. Vi lägger stor vikt vid att organisera verksamheten så att barnen kan inspireras av varandra och få erfarenheter av att göra och tänka tillsammans. I små grupper får varje barn större utrymme att uttrycka sina olika tankar. Barnens olika sätt att tänka, göra och lösa problem, fångas upp och synliggörs genom pedagogisk dokumentation. Varje barn blir en tillgång för hela barngruppen och gruppen blir i sin tur en tillgång för varje enskilt barn. Det bidrar till ett lärande av och med varandra. Små grupper sätts ihop ibland utifrån gemensamma intressen och ibland utifrån att det behövs olika kunskaper och kompetenser i en aktivitet. Vi tycker att det är viktigt att förmedla att det finns oändligt många olika sätt att tänka och göra på. Att få använda ett material eller göra en lek på sitt eget sätt kan nyansera verkligheten. Personalen behöver vara lyhörd och skapa möjligheter och utrymme för barnen att ta del av varandras tankar och idéer. De uppmuntrar barnen att visa, hjälpa och söka hjälp av varandra. De lyfter, bekräftar och sätter ord på goda exempel från barnen.

19 Sid 19 (34) Barnen stimuleras till reflektion och samtal om normer och värden, t ex hur vi är mot varandra på förskolan. Personalen reflekterar regelbundet kring värden, barnsyn, förhållningssätt och normkritiskt perspektiv vid olika former av möten. Enhetens likabehandlingsplan konkretiseras i varje arbetslag, där man formulerar hur man kommer arbeta utifrån aktuell barngrupp. Jämställdhetsombuden har också ett ansvar att hålla dessa frågor levande i verksamheten på respektive förskola. Resursanvändning Våra styrdokument Nytt fokusområde: Barnen och pedagogernas relationer till vär(l)den Våra värdeord Samlingar/barnråd Organisation för arbete i smågrupper Kurs i pedagogisk dokumentation för alla medarbetare Den pedagogiska miljön Personal som är jämställdhetsombud IKT Likabehandlingsplan Vi avsätter tid vid reflektionsmöten, medarbetar- och arbetslagssamtal och arbetsplatsmöten till att med dokumentationer som underlag, reflektera kring åtagandet. Vi avsätter tid på olika möten för värdegrundsdiskussioner. Vi avsätter tid för personal att delta i pedagogiska nätverk och kurser som erbjuds inom Idébankens regi. Uppföljning Likabehandlingsplanen följs upp i januari varje år. I ledningsgruppen, utvecklingsgrupper och på pedagogsikt forum Pedagogisk dokumentation och reflektion (som arbetsverktyg för att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Det innebär att vi dokumenterar arbetet utifrån valda frågeställningar. Dokumentationer bildar underlag för reflektion och analys av det aktuella åtagandet.) Processberättelse; vecko- och månadsreflektion, sammanfattningar och utvärdering Förskole råd, föräldramöten och föräldrasamtal Förskole undersökningen Kvalitetsredovisningen Uppföljningsfrågor: Hur har barnen fått möjligheter att förstå grundläggande demokratiska värden och olikhet som tillgång? På vilka olika sätt tar barnen hjälp av varandra? På vilka olika sätt hjälper barnen varandra? På vilka olika sätt använder sig barnen av varandras idéer? I vilka olika sammanhang? Hur ser vi det? Vad ser vi att set bidrar till? Vad tänker vi om det? Hur går vi vidare? Utveckling Kommande år kommer vi att ha fokusområde med rubriken: Barnens och pedagogernas

20 Sid 20 (34) relationer till vär(l)den. Vi vill skapa gemensamma ställningstaganden kring grundläggande demokratiska värden och återerövra och fördjupa arbetet med våra värdeord, som är lärande, lyssnande, delaktighet, respekt, trygghet, nyfikenhet och glädje. Barn och personal kommer tillsammans att undersöka vad förskolan som en plats för demokratiskt lärande kan vara. Vi vill hitta former för hur barnen ska få möjligheter att utveckla förståelse för demokratiska värderingar. Vi vill fortsätta arbetet med att utveckla strategier för att synliggöra och ta användning av barnens olika kompetenser. Att fortsätta utveckla nya arbetsformer för att lyfta fram barnens olika idéer och infallsvinklar vid reflektion kring dokumentationer. Hur kan vi skapa bra reflektionssammanhang för barnen att dela sina tankar och funderingar och att dessa tillfällen blir naturliga inslag i vår vardag? Vi behöver utveckla vårt arbete inom IKT, som ett verktyg att upptäcka olikheter hos varandra, material/miljö, och som ett tillägg till det analoga. Barnen kopplar ihop sina egna erfarenheter med det dem möter och de intryck de får. Hur kan vi ta vara på detta så att barnen får vara i ett meningsskapande sammanhang under sin dag på förskolan? Hur kan vi utveckla arbetet med olikhet som tillgång? Vi vill visa på mångfald; att man kan vara, göra, tänka på många olika sätt, men även visa på likheter inom olika kulturer. Hur kan vi utveckla arbetet med vår likabehandlingsplan och bryta ner den till konkreta exempel i verksamheten? Hur kan barnen bli medborgare och ta plats i sin stad? Vilka rättigheter och skyldigheter har man som medborgare? KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Nämndmål: Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Beskrivning Stadsdelsområdet ska upplevas som tryggt av boende, brukare, personal och andra som vistas i området. Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för ett tryggt område. Stadens brottsförebyggande program och Stockholms ANDT- plan (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) samt Brommas samverkansavtal med polisen är vägledande för arbetet. Stadsdelens parker är en stor tillgång för såväl Brommabor som besökare. Upprustning och underhåll sker i enlighet med nämndens parkplan och med tillgänglighet och trygghet i ständig fokus. I likhet med tidigare år kommer vi att anordna trygghetspromenader

21 Sid 21 (34) tillsammans med representanter från trafikkontoret, polisen och fastighetsägarna för att ge medborgarna möjlighet att lämna förslag på platser där tryggheten kan förbättras. Invånarna i Bromma anser att stadsdelen är trygg att leva i. Aktivitet Startdatum Slutdatum Löpande uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (internkontrollplan) Åtagande: Barnen vistas i en trygg och säker miljö En säker och trygg miljö inne och ute. Arbetssätt Skyddsronder där allergi och barnsäkerhet ingår. En person på varje förskola som är brandansvarig. Rapportera i stadens Risk. Ta till vara föräldrars synpunkter. Anmäla direkt om vi upptäcker brister i miljön. Samarbete med fältarbetare och fastighetsägare när vi ser att våra gårdar använts på helger och kvällar. Resursanvändning Tid till skyddsronder. Utbildning av skyddsombud. Felanmälan till fastighetsägare. Uppföljning Skyddsronder. Genomgång på Apt Föräldra råd lämnar synpunkter Utveckling Närmare samarbete med fältassistenter och föräldrar, främst för att säkra våra gårdar. Ha larmade förskolor.

22 Sid 22 (34) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Elanvändning per kvadratmeter 32 kwh År Nämndmål: Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm Beskrivning Bromma har en ny miljöhandlingsplan för Förvaltningen arbetar också med att ta fram en handlingsplan för minskning av gifter inom förskolan; Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor. Dessa policydokument ligger till grund för miljöarbetet inom förvaltningen 2015 tillsammans med de mål och indikatorer som fastställts av fullmäktige. Det som mest påverkar miljön är energianvändning, transporter, inköp av varor och tjänster samt avfallshantering. För att minska miljöbelastningen från förvaltningens egna transporter byts konventionella bilar ut mot elbilar när så är möjligt. Stadens upphandling av cyklar och elcyklar ger möjlighet till ökat cykelresande i tjänsten. En ökad andel ekologiska livsmedel eftersträvas och vegetarisk mat erbjuds där det är möjligt. Förvaltningen stödjer enheterna genom att anordna seminarier och kurser samt ge miljöombuden grundläggande miljökunskaper genom det så kallade miljökörkortet. I samband med remissyttranden bevakar förvaltningen att en klimatneutral utveckling gynnas i den fysiska planeringen av stadsdelsområdet. Miljöpåverkan minskar inom förvaltningens verksamheter Aktivitet Startdatum Slutdatum Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor ska inarbetas Åtagande: Barnen utvecklar förståelse för en hållbar framtid (Utveckling och lärande) Barnen visar förståelse för en hållbar framtid Personal och barn värnar om miljö och vår gemensamma omgivning

23 Sid 23 (34) Arbetssätt I vår dagliga verksamhet har vi ett miljömedvetet arbetssätt. Genom diskussioner och praktiska handlingar visar vi barnen hur vi kan göra för att minska miljöbelastningen. Personalen är förebilder och uppmärksammar och samtalar om återbruk, återvinning och hållbar utveckling i olika sammanhang i vardagen. Barnen uppmuntras att reflektera kring olika aspekter av hållbar utveckling, och deras tankar utmanas vidare på olika sätt. Vi skapar förutsättningar för barnen att bli medvetna om att, och hur, de kan bidra till en hållbar livsmiljö. Vi värnar om aktsamhet om förskolans material och miljö. Återanvändningsmaterial används för lek, skapande och lärande, för att hushålla med våra resurser, såväl ekonomiska som miljömässiga. Materialet är även neutralt och obestämt och kan bli vad som helst. Det kan stimulera kreativitet och eget tänkande och inte direkt tala om för oss vad det ska användas till. Utifrån barnens ålder och förmåga introduceras kretsloppstänkande, och vi belyser barnens delaktighet i olika kretslopp. Genom ett utforskande förhållningssätt går vi i nära relation till det vi undersöker och ger på så sätt barnen möjligheter att utveckla förståelse för och vilja att värna om liv, medmänniskor, djur och natur. Vi köper endast ekologiska mejeriprodukter och till stor del även ekologiska grönsaker och frukt. Den färdiglagade maten som kommer från Bromma gymnasium har en hög procent kravmärkta produkter. På en av våra förskolor har vi en kock som aktivt söker ekologiska livsmedel, hon lagar även minst en vegetarisk rätt per vecka. Vi källsorterar, t ex wellpapp, papper, batterier, lysrör samt glas. Vissa produkter hämtas vid förskolan andra får vi själva lämna vid olika miljöstationer. Vi arbetar för att minska vår elförbrukning, genom att t ex köpa in lågenergilampor, endast köpa energisnåla vitvaror, mäta inomhustemperaturen och minska användande av torkskåp och andra vitvaror. Resursanvändning Våra styrdokument Återbruk Skyddsrond och skyddsombud, samt allergirond genomförs varje år där vi bl.a. tittar på användningen av miljövänliga tvätt- och diskmedel. Hälsogrupp Miljögrupp Arbete i smågrupper Kurs i pedagogisk dokumentation för alla medarbetare Den pedagogiska miljön IKT Likabehandlingsplan Personal som har extra kunskap och intresse inom området Vi avsätter tid vid reflektionsmöten, medarbetar- och arbetslagssamtal och arbetsplatsmöten

24 Sid 24 (34) till att med dokumentationer som underlag, reflektera kring åtagandet. Uppföljning Skyddsrond och allergirond I ledningsgruppen, utvecklingsgrupper och på pedagogsikt forum Pedagogisk dokumentation och reflektion (Används som arbetsverktyg för att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Det innebär att vi dokumenterar arbetet utifrån valda frågeställningar. Dokumentationer bildar underlag för reflektion och analys av det aktuella åtagandet för vidare arbete.) Processberättelse; vecko- och månadsreflektion, sammanfattningar och utvärdering Förskole råd, föräldramöten och föräldrasamtal Förskole undersökningen Kvalitetsredovisningen Uppföljningsfrågor: På vilka olika sätt har vi gjort det möjligt för barnen att få ökad förståelse för hållbar utveckling? Hur har vi värnat om miljö och vår gemensamma omgivning? Hur ser vi det? Vad ser vi att det bidrar till? Vad tänker vi om det? Hur går vi vidare? Utveckling Vi ska tillsammans med barnen undersöka och lära om hur miljön påverkar oss och vi den och att det är viktigt att vi alla hushåller med våra resurser. Vi vill inge hopp om framtiden och känslan av att vi alla kan vara med och påverka. Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation att se och synliggöra barnens tankar kring hållbar framtid, för att utmana till fortsatt utveckling. Använda IKT och digital teknik mer i arbetet. Vi vill vidga innebörden av begreppet hållbarhet, att handla om miljön och förbrukningen av jordens resurser, samt innefatta sociala och ekonomiska aspekter. Hur vi t ex kan skapa normer och värden tillsammans, som tolerans och respekt för varandra? Hur kan vi kreativt och praktiskt integrera hållbarhetstanken i förskolans vardag? 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Verksamhetsområden (VO) och enheter bedriver verksamheten inom budgetramen Förvaltningen vill vara tydlig i den ekonomiska styrningen och markera att det är ett strävansmål, att samtliga enskilda verksamhetsområden respektive enheter också uppnår full budgethållning. Det är dock inte ett realistiskt mål för hela populationen av enskilda

25 Sid 25 (34) verksamhetsområden/ enheter. Därför är indikatorernas målvärden satta som förväntade resultat (effektmål) för årsperioden istället för målvärdet 100 procent som vore naturligt som ett strävansmål. På övergripande och aggregerad nivå (nämndnivå) är dock resultatmålet alltid detsamma som strävansmålet, eller med andra ord 100 procents måluppfyllelse. Åtagande: Vi åtar oss att ha en budget i balans En budget i balans Arbetssätt Vi lägger prognos för hur budgeten ska vara under året. Genom att följa utvecklingen av inskrivna barn per månad samt prognos av antalet barn i området. Vi följer upp personalkostnaden. Budgeten diskuteras på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupp och i ledningsgrupp. Omstruktureringar sker under året utifrån Tertialrapport. Vi lägger upp ett vist överskott för oförutsedda utgifter. Vi samarbetar med ekonomicontroler. Månadsuppföljning. Resursanvändning Tid till planering och uppföljning av prognosen. Följer upp budgeten med controler ett antal gånger under året. Uppföljning Kontinuerligt följa upp budgeten varje månad. Genomgång av transaktionslister och kontroll av löneutbetalningar. Vid samverkansmöten tas budgetfrågor upp. Vid arbetplatsträffar, informera och diskuteras budgeten. Utveckling Under 2014 har vi sett att barnen har haft en ökad närvaro, detta gör att vi höjt personaltätheten. Under 2014 fanns inte tillräckligt med barn så vi fick under några månader ha färre barn i vissa grupper. Budgeten bygger på fulla barngrupper. Öka förståelsen för budgetarbetet inom enheten.

26 Sid 26 (34) Resursanvändning Budget 2015 Vi räknar med att ha en budget i balans. Vi har ett överskott med oss från tidigare år som vi kommer att använda till investeringar såsom inköp av diskmaskiner och annat. Farhågor finns att vi kan komma att ha tomma platser då vi har många skolbarn detta år och att det redan 2014 fanns för få barn i området.