Rapport 2006:38. Tillsyn av äldreomsorgen inom Åmåls kommun

Transkript

1 Rapport 2006:38 Tillsyn av äldreomsorgen inom Åmåls kommun

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Åmåls kommun

3 Rapport 2006:38 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Helene Backman Carlsson och Ingemar Sunnerdahl Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Vänersborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL BAKGRUND...2 SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..5 Länsstyrelsens bedömning...7 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...7 Länsstyrelsens bedömning...8 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...9 Länsstyrelsens bedömning...10 FINNS RESURSER, PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV?...10 Länsstyrelsens bedömning...11 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...11 Individuell planering...11 Länsstyrelsens bedömning...13 Omsorgens innehåll...14 Länsstyrelsens bedömning...19 Måltiderna...19 Länsstyrelsens bedömning...21 KVALITET - FYSISK MILJÖ...21 Länsstyrelsens bedömning...22 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...23 Tillräckligt med personal...23 Länsstyrelsens bedömning...25 Personalens kompetens...25 Länsstyrelsens bedömning...27 RÄTTSSÄKERHET...27 Aktgranskning...27 Länsstyrelsens bedömning...28 Dokumentation i verkställighet...29 Länsstyrelsens bedömning...30 LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS BEDÖMNINGSKRITERIER VID TILLSYN AV ÄLDREOMSORGEN I KOMMUNERNA

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Under 2005 har 22 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om hur mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Åmåls kommun skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för att få en bild/kartläggning av organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av: - verksamhetsplan för vård och omsorg 2006, - översiktskartor avseende kvalitetsarbete inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter som innehåller hänvisningar till processer och dokument som är av betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet, - organisationsplan, 2

6 - kvalitets- och kompetensutvecklingsplan inom vård och omsorg om äldre (ansökan om statligt stöd, kompetensstegen) - utbildningskrav vid nyrekrytering av personal till vård- och omsorgsförvaltningen, - riktlinjer - instruktioner för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade, Lex Sarah, - rapport av intervjuundersökning Hur ser Åmåls 75-åringar på sitt framtida boende? - rapportering av kritiska händelser, de 12 senaste klagomålen - blankett för arbetsplan - informationsbroschyr för särskilt boende, - checklista vid välkomstsamtal, - de 15 senaste utredningar och beslut som rör ansökan om särskilt boende, - granskning av 15 utredningar och beslut som rör hemtjänst, - granskning av social dokumentation i verkställighet. En enkät har delats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet, KPR med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. De organisationer som har besvarat enkäten är: Pensionärernas Riksorganisation, PRO, Sveriges Pensionärers Förbund, SPF samt Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund, SKPF. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till: - samtliga enhetschefer och personal på äldreboenden, - 12 boende/närstående på Sörgårdens äldreboende varav 3 svarade (25 %), - 26 boende/närstående på Illerns äldreboende varav 11 svarade (42 %), - 20 boende/närstående på Solsäterhemmets äldreboende varav 10 svarade (50 %), - 47 boende/närstående på Åmålsgårdens äldreboende varav 34 svarade (72 %), - 20 boende på Adolfsbergs äldreboende varav 15 svarade (75 %), - 26 boende på Ekbackens äldreboende varav 14 svarade (53 % ), brukare i hemtjänst varav 37 svarade (37 %). Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning i kommunen: - intervjuat förvaltningschef, - intervjuat samtliga enhetschefer/handläggare med ansvar för äldreboenden, hemtjänsten, dagverksamheter och anhörigstöd, - besökt och intervjuat personal, brukare/företrädare och/eller anhöriga vid Illerns, Åmålsgårdens och Adolfsbergs äldreboenden samt hemtjänsten, - besökt och intervjuat personal på dagverksamhet, 3

7 - intervjuat personal som arbetar med anhörigstöd i kommunen, - gjort matobservation på Solsätershemmet, Sörgårdens, Adolfsbergs, Illerns och Åmålsgårdens äldreboenden, - följt med vid matdistribution i hemtjänst, Vid intervjuerna har använts strukturerade frågeformulär. Länsstyrelsen har besökt Ekbackens äldreboenden under tre timmar en kväll/natt och följt med nattpatrull i hemtjänsten under tre timmar en kväll/natt. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid granskningen fått ett bra bemötande från chefer, handläggare och personal som förmedlat en bild av kommunens äldreomsorg. De flesta brukare som har kommit till tals i intervjuer och enkäter har huvudsakligen uttryckt sig positivt om personal och insatser. Åmåls kommun har haft en långsiktig planering för att rusta upp och höja boendestandarden inom särskilda boende för äldre. Vård- och omsorgsnämnden har påbörjat arbetet med att utveckla den sociala dokumentationen i verkställighet vilket är positivt. Brukarnas individuella behov i boenden och inom hemtjänsten kommer att bli tydligare när den individuella planeringen fungerar på ett bra sätt. I vissa verksamheter är det en hög andel av omsorgspersonalen som inte har en formell utbildning. Det är viktigt att vård- och omsorgsnämnden eftersträvar att höja andelen personal med adekvat grundutbildning. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på planering för att tillgodose nuvarande och kommande behov, verksamhetens innehåll gällande individuell planering, fysisk miljö, mat och måltider, rättssäkerhet handläggning. Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller de ställda kraven på uppsökande verksamhet, mål på verksamhetsnivå, 4

8 metoder för uppföljning och egen kontroll, omsorgens innehåll personalkontinuitet, tillräckligt med personal för att tillgodose brukarnas individuella insatser, utbildningsnivå bland omsorgspersonalen, rättssäkerhet dokumentation i verkställighet. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: organisationen vara sådan att den enskilde vet vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till, kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt. Åmåls kommun hade en folkmängd på personer den 31/ Andelen ålderspensionärer var ca 22 % av befolkningen, vilket var i högre nivå än riket totalt (17 %). Fördelat i ålder enligt följande: år 15 % 80- år 7 % Nedanstående information är hämtad från SCB befolkningsstatistik, enkätsvar, intervjuer, hemsida mm. Organisationen Äldreomsorgen i Åmåls kommun innefattar sex särskilda boenden för äldre och två hemtjänstområden, inom vård- och omsorgsförvaltningen finns även dagverksamhet, korttidsboende samt rehabilitering för äldre. För varje boendeform och för respektive hemtjänstområde finns en enhetschef som ansvarar för verkställighet av insatser, personal och budget. En av enhetscheferna har både boende och hemtjänst inom sitt område. En förändring planeras för att göra hemtjänsten till ett verksamhetsområde. Biståndshandläggarna tillhör staben organisatoriskt med utvecklingschefen som direktchef. Insatser 227 personer bor i särskilda boenden, 292 personer har beviljade hemtjänstinsatser, vid tillfället för enkäten är 21 personer beviljade korttidsplats varav 7 personer med demenssjukdom, 5

9 295 personer är beviljade trygghetslarm. Larm från brukare i hemtjänsten går till en larmmottagning i Malmö som förmedlar larmet till hemtjänstpersonalen, 15 personer med demenssjukdom är beviljade dagverksamhet. Täppan tar emot 8 gäster varje dag. 45 personer är beviljade matdistribution, 9 personer har en anhöriganställning, avlösning till anhörig i hemmet har beviljats till 1 person. Uppsökande verksamhet Enligt enkätsvar och vid intervju med förvaltningschef framkommer att det inte bedrivs något systematiskt uppsökande arbete. Det finns ett mycket aktivt frivilligarbete inom kommunen med ca 140 personer som arbetar ut mot brukare och med anhöriga. Åmål är en liten stad och förvaltningen är känd bland befolkningen i Åmål enligt förvaltningschefen. I pensionärsorganisationernas svar framkommer att de inte känner till om det bedrivs någon uppsökande verksamhet. På våren 2004 genomfördes en intervjuundersökning bland 100 slumpvis utvalda 75 åringar i kommunen som handlade om hur de ser på sitt framtida boende. Resultatet av undersökningen delgavs till kommunstyrelsen. Information Information om äldreomsorgen finns på kommunens hemsida, utveckling av informationen pågår. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Samverkan med representanter för de äldre sker i Kommunala Pensionärsrådet, KPR fem gånger per år. Av pensionärsorganisationernas enkätsvar framgår att de anser att de genom skrivelser och brev till kommunstyrelsen kunnat påverka till positiva beslut t.ex. byggnation av nytt äldreboende. Handläggarnas tillgänglighet I enkätsvaren från pensionärsorganisationerna anges att det är lätt att få tag på handläggare och ansvariga i kommunen. 6

10 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Uppsökande verksamhet saknas. Uppsökande verksamhet är en möjlighet för nämnden att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och därigenom informera sig om nuvarande och kommande behov som grund för planeringen av äldre omsorgen. Det är viktigt att kunskapen om socialtjänsten är god hos de personer som informerar. Kommentarer Det är positivt att nämnden planerar för att regelbundet genomföra undersökningar bland de äldre i kommunen. Det är ett sätt att inhämta synpunkter och önskemål samt att uppmärksamma behov. Den information som framkommer kan ligga till grund för verksamhetsutveckling. Regeringen har i omgångar avsatt stimulansmedel för att kommunerna skall utveckla stödet till anhöriga som vårdar närstående. I det senaste regeringsbeslutet om nya stimulansmedel för att utveckla stödet till anhöriga som vårdar, poängteras att medlen skall användas till att bygga upp infrastrukturen för anhörigstöd i kommunen. Uppsökande verksamhet kan vara en del i arbetet med att nå ut till anhöriga som vårdar och som inte finns kända i kommunen. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Vård- och omsorgsnämnden har fastställt en verksamhetsplan för Verksamhetsplanen innehåller en allmän del med bl.a. grunden för nämndens arbete, styrdokument, kvalitetssystem och utvecklingsarbete samt utvecklings- och förbättringsområden. Planen innehåller även en verksamhetsdel med beskrivning av resurser, nämndens uppgifter, styrdokument, kontinuerlig uppföljning samt utveckling och förbättringsområden. Nämnden håller på att arbeta fram servicegarantier inom äldreomsorgen, vilka blir en form av mål. 7

11 De flesta av personalen säger sig känna till målen för äldreomsorgen. De övergripande målen är inte nedbrutna på verksamhetsnivå i någon större omfattning. Några verksamheter håller på med målarbete. Målen diskuteras på arbetsplatsmöten. Riktlinjer Riktlinjerna för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen håller på att ses över. Riktlinjerna anger vissa generella nivåer på insatsernas omfattning t.ex. städning var tredje vecka och inköp görs normalt en gång i veckan. Riktlinjerna anger även att alla biståndsformer är individuella och personliga och beslut fattas utifrån den enskildes behov. Biståndshandläggarna önskar inte mera detaljerade riktlinjer. De känner sig inte begränsade av riktlinjerna för sina bedömningar. För att beviljas särskilt boende krävs i de flesta fall att den sökande har provat hemtjänst i viss omfattning enligt biståndshandläggarna. Om någon person har fått hjälp i stor omfattning av anhörig och den anhörige inte orkar längre, då bör det i första hand prövas med hemtjänstinsatser innan särskilt boende beviljas och ibland erbjuds korttidsplats under utredningstiden enligt biståndshandläggarna. Biståndshandläggarna anser att de är bra på att ta hänsyn till/beakta behov av olika slag, någon har beviljats hjälp med bibelläsning till exempel. Ibland hänvisas till väntjänst när det gäller behov av ledsagning/promenader och social samvaro. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt gällande målen uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Flera verksamheter som Länsstyrelsen granskat saknar egna mål för sin verksamhet och sitt arbete vilket kan innebära svårigheter att planera, utföra, följa upp och utvärdera arbetet inom sin verksamhet. Kommentarer Länsstyrelsen vill uppmärksamma nämnden på att vid bedömning av brukares behov av särskilt boende skall även behov av trygghet, sociala behov m.m. beaktas och kunna ligga till grund för ett beslut om särskilt boende. Biståndshandläggarna bör vara uppmärksamma på den anhöriges situation, hur mycket ansvar och insatser den anhörige tar t.ex. för en åldrig maka/make med omfattande behov av vård- och omsorg och vid behov och önskemål om avlastning, erbjuda det. 8

12 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, ovanstående rutiner skall vara antagna av nämnden och väl kända av personalen. I samtal med förvaltningschefen informerades Länsstyrelsens handläggare om att det finns en planering att ungefär vart annat år göra intervjuer bland äldre i befolkningen, för att inhämta synpunkter på olika områden. Ett område som nämndes vid Länsstyrelsens besök var att undersöka hur brukare vill att serviceinsatser i hemtjänst utformas och vad de anser om de eventuella pågående insatserna från hemtjänsten. Klagomålshantering Vård- och omsorgsnämnden har rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Ett utvecklingsarbete, en synpunktshantering har påbörjats inom hemtjänsten där man efterfrågar och samlar ihop synpunkter/klagomål och följer upp dessa och åtgärdar. Lex Sarah Instruktioner för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade, Lex Sarah finns antagna av vård- och omsorgsnämnden. Flera av den intervjuade omsorgspersonalen känner inte till kommunens rutiner om Lex Sarah och om den skriftliga rutinen finns på arbetsplatsen. Flera önskar utbildning och/eller information om rutinen och vad den innebär. Brukarnas intryck Vid intervjuerna med brukare/närstående på äldreboenden framkommer att de vid eventuella klagomål och synpunkter vänder sig till enhetschefen eller kontaktpersonen. I hemtjänsten svarar brukarna i allmänhet att de vänder sig direkt sin kontaktperson eller till personalen i övrigt. Chefen för hemtjänsten verkar inte vara så känd. 9

13 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt gällande målen uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Flertalet omsorgspersonal känner dåligt till och saknar kunskaper om Lex Sarah-rutinen. Flera uttrycker önskemål och behov av utbildning och information. Kommentarer Det är viktigt att rutiner om t.ex. klagomålshantering och Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupper, för att bibehålla kunskaperna. Det är positivt att det finns en planering framåt för uppföljning och utvärdering inom olika områden i äldreomsorgen genom brukarenkäter/intervjuer, vilket är ett bra sätt att kvalitetssäkra sin verksamhet och värt att använda i alla verksamheter. FINNS RESURSER, PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV? För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas ett system för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, utifrån mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Nämnden deltar inte i kommunens samhällsplanering på något formaliserat sätt men får handlingar gällande bostadsplanering på remiss för yttrande. Biståndshandläggarna ger varje månad nämnden information om rådande läget gällande ansökningar, behov och tillgång till särskilt boende. En förändring inom de särskilda boendeformerna har pågått under några år och pågår fortfarande och har inneburit både avveckling, renovering och nybyggnation. Biståndshandläggarna säger att nämnden har kunnat verkställa beviljade biståndsbeslut till särskilt boende inom tre månader men att det blivit något svårare den senaste tiden. 10

14 Beslut och domar Under 2005 har nämnden gett avslag på sökt biståndsinsats enligt SoL i 18 fall. Av de 18 avslagen avser 16 avslag på ansökan om särskilt boende. Av de 16 avslagen till särskilt boende har en person bedömts ha behov av annat boende men avslag har givits på grund av platsbrist på äldreboende, de övriga avslagen motiveras med att behovet kan tillgodoses genom hemtjänstinsatser. Antal överklagade beslut enligt SoL under samma tid är fyra stycken. Av de granskade senaste 15 besluten som gäller särskilt boende har 14 ansökningar beviljats och en ansökan avslagits på grund av bristande behov. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det finns anledning att varna för nedläggningar av bostäder i särskild boendeform, som inte bygger på brukarundersökningar, prognoser eller liknande. Många kommuner har genom snabba nedläggningar hamnat i situationer där såväl enskilda som haft behov av och rätt till särskilt boende drabbats. Dessutom har kommuner själva, drabbats genom extrakostnader bland annat för utskrivningsklara personer på sjukhus. Länsstyrelsen kan ännu inte se en uppenbar bristsituation. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: den omsorg, omvårdnad och service som ges, utformas tillsammans med den enskilde och/eller företrädare, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt, personalen efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes företrädare planera det stöd som den enskilde behöver, minst 2 ggr/år i de fall insatserna inte har biståndsbedömts, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen. 11

15 BOENDE Välkomstsamtal I samband med inflyttningen till äldreboendet genomförs välkomstsamtal med den nyinflyttade, vanligtvis deltar även anhörig, kontaktperson och enhetschef, sjuksköterska deltar vid behov. Enhetscheferna uppger vid intervjun med Länsstyrelsen att de prioriterar välkomstsamtalen och anser att det är viktigt att de, som är ytterst ansvariga för boendet, medverkar. Välkomstsamtalet ses ofta som ett tillfälle att ge information om boendet, stödinsatser och aktiviteter m.m. Vid samtalet tas även upp om den boendes vård och omsorgsbehov. En informationsfolder för äldreboenden lämnas och en checklista används vid välkomstsamtalet. Individuella arbetsplaner Individuella arbetsplaner/samarbetsplaner upprättas för varje boende. Under hösten 2005 introducerades en ny blankett som införs allt eftersom nya personer flyttar in. Det är kontaktpersonen, ibland tillsammans med enhetschefen, som ansvarar för att dessa planer blir ifyllda. Kontaktpersonen ansvarar även för uppföljningar och att dokumentationen hålls aktuell. Den boende deltar efter förmåga eller inte alls i upprättandet av planer. Boendes intryck Någon enda av de boende/anhöriga som tillfrågades vid intervjun har varit med och upprättat en individuell plan, jag fick tala om mina önskemål. Av enkätsvaren från boende/närstående har fler än hälften medverkat i att upprätta en plan över vad de behöver hjälp med. Större delen av dem som svarat anser att de får den hjälp de behöver. Övriga synpunkter som framkommit i enkätsvaren från boende/närstående: De flesta som svarat anser sig kunna påverka tidpunkter för när de får hjälp att lägga sig och för uppstigning samt kan påverka tiden för sina måltider. Ett mindre antal av dem som svarat på enkäten anser att de får hjälp med att komma ut på promenad men det kan vara under förutsättning att personalen har tid, någon enstaka gång, det är minimalt och önskar oftare, om vädret tillåter oftast på sommaren, personalen har aldrig frågat. En del har familjen som ställer upp, en går ut med grannen. Någon har önskemål om att få hjälp med att ta sig till träffpunkten på Åmålsgården. DAGVERKSAMHET Den individuella arbetsplanen som håller på att införas ska användas även på dagverksamheten. Deltagarna i Täppans dagverksamhet är biståndsbedömda, de flesta dessutom utredda ifråga om demenssjukdom. De som har hemtjänst dokumenteras i hemtjänstens dokumentation, övriga dokumenteras på Täppan. Besluten görs med en prövotid på tre veckor för att utröna om den enskilde kan tillgodogöra sig verksamheten. 12

16 Övrig dagverksamhet som finns på Åmålsgården och Solsäter är inte biståndsbedömd. Det finns särskild anställd personal i dessa verksamheter. Verksamheterna är omtyckta och välbesökta av boende i huset men också i närområdet. ANHÖRIGSTÖD Det finns ingen särskild person som arbetar helt eller delvis med anhörigstöd i kommunen. Demenssjuksköterskan arbetar inom sitt arbetsområde med vissa stödjande insatser t.ex. stödsamtal för anhöriga till personer med demenssjukdom. HEMTJÄNST Verksamhetssamordnaren i hemtjänsten får samtal från biståndsbedömarna om att utredning/beslut om hemtjänstinsatser finns att ta ut i den datoriserade akten. Verksamhetssamordnaren överlämnar sedan ärendet till aktuell gruppledare. Även inom hemtjänsten finns den i kommunen utformade nya, individuella arbetsplanen, som kontaktpersonen ska upprätta ihop med den enskilde. Vid Länsstyrelsens tillsyn beskrivs kontaktmannaskapet som lite olika genomfört i de olika grupperna. Enligt ansvariga ska det under 2006 satsas på att utveckla kontaktmannaskapet. Från såväl personalgrupper som biståndshandläggare finns uttalade önskemål om att träffas. Detta sker redan gentemot någon grupp och mer planeras. Personalgrupperna beskriver i övrigt att insatserna genomförs med hänsyn till den enskildes behov. Ett exempel är att hjälp med mat kan ske på olika sätt, inte bara genom matdistribution. Brukarnas intryck av hemtjänsten Brukarna har inte sällan något vaga intryck av hur de kan ha deltagit i en individuell planering. De utrycker oftast att de är nöjda med hemtjänstens insatser och hur de genomförs. Någon påpekar att vikarier kan vara ovetande om hur insatserna ska ske. Några hänvisar till att information finns i de pärmar som hemtjänsten har hos dem. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen konstaterar att struktur för den individuella planeringen finns och att nämnden behöver arbeta aktivt för att omsätta den i praktiken. Det är viktigt att den enskildes behov och önskemål i vardagen efterfrågas. Utformningen av arbetsplanen kommenteras under rubriken Rättssäkerhet - dokumentation i verkställighet. 13

17 Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag. Arbetsrutinernas syfte skall utvärderas kontinuerligt, personkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, optimalt integritetsskydd skapas vid alla intima situationer som kan innebära att den enskilde kan bli sedda av någon annan, hänsyn tas till en enskilds eventuella starka motstånd till att få omsorg av person av motsatt kön i intima situationer, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. BOENDE Kollektiva insatser På Åmålsgården och Solsäter finns dagverksamhet för boende och äldre i närområdet. Dessa aktiviteter är efterfrågade av många boende. Verksamheten är inte biståndsbedömd och den leds av särskild anställd personal. På Ekbacken finns en caféverksamhet. De övriga boenden har möjlighet att delta i dessa verksamheter. De kollektiva aktiviteter som anordnas är t.ex. gudstjänster, bingo, gymnastik och musikunderhållning. Individuella insatser Enligt enkätsvaren från enhetscheferna och personalgrupperna är uppfattningen att på de flesta boenden tillgodoses den boendes behov av stimulans i det dagliga livet och de exempel som ges är aktiviteter liknade de kollektiva som anordnas på boendet. I samtal med personal så framkommer däremot att individuella insatser inte kan tillgodoses på grund av tidsbrist. Där det finns extra resurser i verksamheterna så kan även individuella insatser tillgodoses. Enligt personalen är de boende inte speciellt delaktiga i vardagsarbetet i den egna lägenheten eller i de gemensamma sysslorna på boendet. Många äldre beskrivs av personalen ha för dålig hälsa för att delta i dessa sysslor. De dagliga sysslorna som personalen ändå ger exempel på är att damma, vattna blommor och vika servetter. Endast något fåtal boende kan och vill delta i det arbetet enligt personalen. 14

18 Flertalet av den intervjuade personalen uppger att de försöker att ge en individuell vård- och omsorg. De anser att det finns små möjligheter för de boende att påverka sin vardag, såsom måltidens innehåll, mattider, personalen på de båda boenden försöker tillmötesgå de boendes olika önskemål om när de vill gå upp/lägga sig. En stor del av de boende som svarat på enkäten anser sig kunna påverka tider för mat och uppstigning och läggning. På frågan hur personalen stärker den boendes integritet, självbestämmande och delaktighet är svaren bl.a. att de lyssnar på den enskilde och tillgodoser önskemålen så långt det är möjligt. Några uttryckte att det är viktigt att betrakta den boendes rum som den enskildes hem och knacka på dörren innan de går in och att den boende får välja vilka kläder han/hon vill ha på sig. En av enhetscheferna svarar i enkäten att arbeta med kontaktmannaskap och diskutera värdegrunder med personalen, är viktiga verktyg för att stärka den boendes integritet, självbestämmande och delaktighet. På de särskilda boendena har de boende kontaktperson. Uppdraget som kontaktperson innebär bl.a. helt/delvis ansvar för upprättandet av individuell plan/arbetsplan, kontakter med anhöriga och inköp. Flertalet av de intervjuade boende känner till att de har en kontaktperson och vem det är. Boenderåd eller anhörigträffar förekommer inte på något boende enligt enkätsvaren, med något undantag, om behov uppstår så anordnas träffar. Vid vård i livets slutskede arbetar personalen flexibelt och förändrar vid behov sina arbetstider och ibland sätts även extra personal in om inte de anhöriga kan vara deltagande, enligt intervjuad personal. Boendes intryck Flera beskriver att de upplever trygghet genom personalnärvaro, att synpunkter beaktas och att de får den hjälp som de behöver. Övriga synpunkter från boende/anhöriga som framkommit i enkätsvaren är bl.a. följande: personalen har ett vänligt bemötande, är hjälpsamma och har ett tillmötesgående sätt, några tycker att det finns inte något att göra på boendet som intresserar dem, på Ekbacken svarar hälften att det inte finns något att göra på boendet som intresserar dem, tid för mer promenader och mer tid för social kontakt med personalen önskas. På flera av boendena finns det personer som inte är i behov av hjälp utan klarar det mesta själva. De har i regel bott där en längre tid, numera avliden maka/make beviljades bostaden och den efterlevande fick då bo kvar. 15

19 Observation natt på Ekbackens äldreboenden En kväll/natt gör Länsstyrelsen tillsyn på Ekbackens äldreboende mellan klockan Ekbackens äldreboende är under förändring. Enheten för personer med demenssjukdom håller på att avvecklas. Ekbacken kommer efter förändringen att bestå av 26 platser i särskilt boende för äldre, fördelat på två enheter 16 respektive 10 boende. På Ekbacken kommer det även att finnas korttidsboende för 21 personer. Vid Länsstyrelsens tillsyn är det fem personer som fortfarande bor kvar på den enheten som ska stängas men annat boendealternativ kommer att erbjudas dessa boende. Någon person på boendet är mycket yngre än de övriga boende. Varje natt arbetar fyra omsorgspersonal samt en sjuksköterska. Sjuksköterskan och omsorgspersonalen kan även få förstärka i hemtjänsten vid larm om nattpatrullen är upptagen på annat håll. Det inträffar endast några gånger per år och upplevs inte vara ett bekymmer enligt intervjuad personal. Det finns ingen överlappande tid mellan de olika arbetspassen för omsorgspersonalen, så muntlig rapportering mellan dag och nattpersonal sker under förutsättning att personal kommer tidigare eller dröjer sig kvar. Personalförändringar har skett och kan komma att ske ytterligare i samband med förändringen på Ekbacken enligt intervjuad personal. Nattpersonalen går så kallad rond bland de boende under natten. Om den boende inte vill ha besök respekteras detta av personalen. Vid vård i livets slutskede arbetar personalen flexibelt och förändrar vid behov sina arbetstider och ibland sätts även extra personal in. I nattpersonalens arbetsuppgifter ingår även andra uppgifter såsom att vika tvätt, rengöra rullstolar och vattna blommor. Nattpersonalen uppger att de har egna arbetsplatsträffar och de deltar sällan på respektive boendes arbetsplatsträffar tillsammans med dagpersonalen. Ibland deltar enhetschefen på arbetsplatsträffarna. Nattpersonalen finns vid behov representerade i olika arbetsgrupper. Vid Länsstyrelsens besök arbetade personalen lugnt och tog sig tid att prata en liten stund med de få boende som inte hade lagt sig. Några boende gjorde valet att lägga sig lite senare och det mötte inget hinder. Endast några få larmade under kvällen, tjänstgörande personal gick omgående för att svara på larmen. 16

20 DAGVERKSAMHET På Täppan, som Länsstyrelsen besökte, bedrivs biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Vid tidpunkten för Länsstyrelsen tillsyn är 15 personer inskrivna och de kommer till Täppan en till tre dagar i veckan. Det finns en särskild grupp för herrar. Öppettiden är Det finns mål för verksamheten sedan tidigare bl.a. att arbeta på ett rehabiliterande sätt för att upprätthålla funktioner hos brukarna, så långt det är möjligt. Utifrån levnadsberättelser och annat kunskapsunderlag görs individuella bedömningar av vad den enskilde brukaren kan medverka i, sådant som att laga mat, duka och handla. Promenader, underhållning och minnesträning är sådant som också förekommer. En gång om året anordnas anhörigträff. Vid sidan om denna biståndsbedömda dagverksamhet finns sådana på såväl Åmålsgården som Solsätershemmet. I Åmål förekommer mycket samarbete med frivilligverksamheten Samverket. ANHÖRIGSTÖD Anhörigstöd i Åmål kan vara sådana insatser som riktas till brukaren och indirekt underlättar för anhörigvårdare eller mer direkt riktade insatser till den anhörige, som information, samtalsstöd mm. Korttidsplats/avlastning/växelvård är en form av anhörigstöd, där brukaren tillfälligt och ofta periodiskt vistas. I Åmål finns dessa platser på äldreboendet Ekbacken. Det finns det 21 platser, varav sju är avsedda för personer med demenssjukdom. Avlösning i hemmet var vid undersökningstillfället endast beslutat i ett ärende. Individuellt samtalsstöd för personer med anhöriga på särskilt boende eller i eget hem kan ges av demenssjuksköterskan. Med hjälp av verksamhet i Säffle, erbjuds anhöriga och eventuellt brukare utbildning. Anhörigträffar anordnas också. Fem personer är anställda som anhörigvårdare, företrädesvis med föräldrar som invandrat till Sverige på senare tid. Anhörigsynpunkter Länsstyrelsen har telefonintervjuat några anhöriga till personer med demenssjukdom. De personer som har anhöriga på Täppan är nöjda med den verksamheten. Den information/utbildning som ges i Säffle är uppskattad. Vidare uttrycker de anhöriga ett behov av avlastning, både en återkommande biståndsbeslutad, såväl som en möjlighet att mer spontant kunna få en sådan insats. 17

21 HEMTJÄNST Kollektiva insatser De dagverksamheter som finns, såväl den biståndsbedömda på Täppan, som de som finns på Åmålsgården och Solsätershemmet, kan i olika utsträckning nyttjas av personer i ordinärt boende. Individuella insatser Från chefer och personal framgår av enkäter och intervjuer att hemtjänsten normalt klarar av att ge de insatser som är biståndsbedömda och beslutade. Det kan bli problem när det är mer än normalt att göra. Någon hemtjänstgrupp anser att det är svårt att få tiden att räcka till för att tillgodose den enskildes sociala behov. Andra grupper, bland annat den nystartade hemtjänstgruppen som arbetar med personer med demenssjukdom, gör en något annorlunda bedömning och uppger som exempel att de kan följa med ut och handla. Även personal som anser att arbetssituationen är pressad uppger att de ibland gör insatser som inte framgår av biståndsbeslut: alla behov syns inte på ett papper. Brukarnas intryck Av intervjuerna framgår att man i allmänhet är nöjd eller mycket nöjd med den hjälp man får och hur den ges. Några påpekar att de vill och försöker göra vad de kan själva, som att laga mat och damma exempelvis. Av enkäterna framgår att 25 av 33 svarande anser att de får hjälp med allt de behöver få hjälp med. Några mer kritiska synpunkter i enkäterna är att: det är dåligt med städ och tvätt (2), bra om de kunde få hänga upp gardiner mm, vill ha handlat oftare, de får inte göra något som inte är schemalagt, skulle gärna vilja spela kort eller liknande, för många byten av samariter (åtta personer uttryckte denna åsikt på olika sätt). Angående om de ansökt om bistånd till sociala aktiviteter såsom promenader, tidningsläsning, ledsagning till något så uppger 19 av 33 att de inte sökt detta. De som svarat jakande ger exempel som oftast handlar om promenader och bingo. Endast någon är direkt missnöjd. Dåligt, ingen hjälp. Observation av nattpatrullens verksamhet Länsstyrelsen följde två personal, en sjuksköterska och en undersköterska på förnatten. Dessutom deltog Länsstyrelsen vid tre besök som gjordes av kvällspatrullen, en undersköterska. 18

22 Nattpatrullen består av tre par som alternerar. Den ansvarar för hela kommunen, vilket kan innebära relativt långa restider. Vid tillsynstillfället handlade det om tolv fasta besök samt larm som normalt uppgår till tre till fyra per natt. Nattpatrullen får rapport direkt av kvällspersonalen. Det finns också skriftlig information i en rapportbok. De individuella planerna upplever nattpatrullen sig inte delaktig i. Sjuksköterskan har sin egen dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen. Den ordinarie sociala dokumentationen finns tillgänglig också för nattpersonalen, men de skriver själva sällan in något i denna dokumentation. Larm dokumenteras normalt bara i en särskild larmpärm. Insatserna varierar, men handlar mycket om hjälp med avklädning, hygien, läggning samt tillsyn. De besök Länsstyrelsen deltog i genomfördes på ett bra sätt, personalen tog av sig ytterkläder, hann med att prata med brukarna och allt skedde i en god stämning. Brukarna uttryckte sig positivt angående insatserna. Personalen anser att de normalt hinner med sitt arbete, men att det i samband med palliativ vård och vikarier kan bli svårt. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Personkontinuiteten kan inte upprätthållas i alla verksamheter. Kommentarer Hemtjänsten bör arbeta för att förbättra den bristande personkontinuitet, som flera brukare uttrycker i enkätsvaren. Brukarnas individuella behov i boenden och inom hemtjänsten kommer att bli tydligare när den individuella planeringen fungerar på ett bra sätt. Nämnden kan då på ett tydligt sätt se vilka behov som eventuellt inte kan tillgodoses. Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: bland chefer och personal finnas tillräcklig kunskap om matens betydelse för äldre människors välbefinnande, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet. 19

23 Observationer vid måltider på äldreboenden Vid observationerna noterade Länsstyrelsen att måltiderna mestadels präglas av lugn och god stämning, rymliga matplatser och bra möblering utifrån behov av hjälpmedel. På en enhet äter flertalet boende sina måltider i de egna lägenheterna. Måltiderna präglades av småprat mellan boende och personal. I huvudsak handlar samtalen om maten, hur maten smakar och om vädret. Maten serveras ur kantiner och delas ut till de boende, några tillfrågas om hur mycket och vad de ville ha. Som dryck serverades mjölk, saft, juice och vatten. Personalen sitter endast ner vid matning. På en enhet är det ingen som behöver hjälp med matning. Det finns möjlighet till nattmacka, saftsoppa dyl. vid behov om så önskas. Kostombud finns på de besökta äldreboendena. Dessa ombud är kontaktpersoner till köket och framför önskemål och synpunkter från de boende. Det finns inte olika rätter att välja mellan på något boende, men den enskilde kan få annan mat när han/hon inte tål eller tycker om det som serveras. Flertalet av de tillfrågade boende anser att matens kvalitet är god och det är tillräckliga portioner. Enhetschefer och personalen på boendena anger följande som viktigt att tänka på när det gäller maten och måltiderna: att få äta när man är hungrig, god och vällagad mat, välkomponerad, fysiska miljön kring måltiderna lugnt och trivsamt, maten ska vara fint upplagd, att få välja mat, den mat man tycker om, få välja att äta tillsammans eller i sin lägenhet. Enligt enkätsvaren från boende framkommer följande synpunkter på matens kvalitet: önskar mindre av grönsaker men mer potatis, jag tycker om all mat, maten är för kryddad, god mat. Flera boende/brukare anser att matkostnaderna är höga i kommunen. Kostnad för maten på särskilt boende uppgår till kronor (momsbefriat) per boende och månad. Det är ett högre pris för matdistribution och måltider vid dagcentralerna, eftersom momsen ingår. 20

24 Matdistribution i hemtjänst Hjälp med maten sker på olika sätt till personer i ordinärt boende. Den stora andelen av brukare som får så kallad matdistribution får det genom kulturförvaltningens försorg. Hemtjänsten förmedlar endast någon eller några luncher vid tillfället för Länsstyrelsens granskning. Däremot kan lunch också erhållas genom att hemtjänsten värmer upp inhandlad djupfryst mat och några får mat hämtad från restaurang. Av enkätsvaren framgår att av sju som har matdistribution är tre nöjda och fyra har olika synpunkter på såväl matens kvalitet som själva distributionen. Uttalat missnöje med mat från Tösse är numera inaktuellt då all mat tas från Åmålsgården. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Att få göra val mellan maträtter vore önskvärt och är en kvalitetsfråga för de boende. Att det finns vissa valmöjligheter för hur personer i ordinärt boende får hjälp med lunch är positivt. Länsstyrelsen har vid andra tillsyner inte uppfattat en sådan opposition mot höga kostnader för den mat som serveras eller levereras genom kommunens försorg som i Åmål. Detta kan troligen innebära att kostnaden står i vägen för att brukare ska söka bistånd till matdistribution och riskerar därmed en sämre mathållning. Länsstyrelsen hörde bland annat brukare som avböjde frukostmålet på grund av den höga kostnaden. KVALITET - FYSISK MILJÖ För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom inte överstiga åtta, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar, brevlåda mm. ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. I Åmåls kommun finns sex särskilda boenden av vilka fyra boende ligger centralt i kommunen med närhet till samhällsservice, allmänna kommunikationer och med grönområden i nära anslutning. Två boenden är belägna på landsbygden. 21

25 Samtliga äldreboenden har efter pågående renoveringar en fullvärdig boendestandard, med en bostadsyta på ca 32 m 2 och uppåt, eget hygienutrymme samt kokmöjligheter. På Ekbacken är i vissa fall lägenheterna små för att på ett tillfredställande sätt få plats med de hjälpmedel som behövs. Boendena är handikappanpassade och med tillräckliga ytor och tillräckligt med gemensamhetsutrymmen. På äldreboendet Illern saknas dock tillräckligt med allmänna utrymmen enligt enhetschefen. Av de 21 platserna för korttidsboende på Ekbacken finns det fyra tvåbäddsrum. Den boende har egen nyckel till sin bostad. På några boenden är ytterdörrar låsta men med tydlig kod intill dörren. Enheter på Illern saknar tydliga koder. På Ekbackens äldreboende går de boendes larm ut på displayer i korridoren, på de övriga boenden går de boendes larm ut på personalens sökare. De boende har bärbara larmknappar. Vissa andra former av larm t.ex. dörrlarm förekommer. Boendes intryck Utifrån de enkätsvar som inkommit från Adolfsbergs boende har några svarat att de tycker att det är hemtrevligt i ljusa och trevliga lokaler och bra rum, några synpunkter även från andra boenden anser att de trivs, att själva boendet är bra. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Inlåsning får inte ske, endast fördröjning att kunna ta sig ut. Nämnden behöver se över lås och kodning på särskilda boendeformer. Länsstyrelsen anser att en display i korridoren som visar vem det är som larmar inte är förenligt med respekt för den enskildes integritet. Dessutom kan det bidra till att skapa en institutionsliknade miljö. Länsstyrelsen anser att även ett korttidsboende bör vara enkelrum och önskvärt med eget hygienutrymme. Att få ha eget rum och inte behöva dela rum med personer man inte känner och inte valt att leva tillsammans med och dessutom ibland behöva byta rumskamrat är en integritets- och kvalitetsfråga. 22

26 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA Tillräckligt med personal För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall det finnas det antal personal som behövs. Med det menar Länsstyrelsen: det antal som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det antal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det antal som behövs för att utföra arbetsplanernas innehåll, det antal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det antal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Handläggare Det finns fyra biståndshandläggare som har fördelat arbetsuppgifterna mellan sig. En biståndshandläggare är inriktad på kontakterna med sjukhusen, ansvarar för bedömningarna till korttids- och växelvård och fördelar äldreboendeplatser. De tre intervjuade biståndshandläggarna anser att storleken på ansvarsområdet är tillfredställande. Idag saknas forum för dialog med omsorgspersonalen och båda parter har uttryckt behov av att mötas, för att stämma av och följa upp gemensamma ärenden. Möten med personalgrupper kommer därför att återupptas. Enhetschefer i boenden Intervju har genomförts med fem av enhetscheferna för de särskilda boendena i kommunen. De flesta upplever att de har en alltför stor arbetsbelastning oavsett storlek på områden och personalgrupper. Enhetscheferna har till sin hjälp samordnare och administrativt stöd till viss del vars uppgift bl.a. är att planera för och se till att den dagliga verksamheten fungerar. Samordnarna ansvarar även för den dagliga bemanningen och ringer in personal vid behov. Att handleda och stötta personalen i det dagliga arbetet, som ingår i ledarskapsrollen, kan lätt bli eftersatt enligt några av de intervjuade. Enhetscheferna är stationerade ute i verksamheterna. En enhetschef som finns på annan plats, skriver veckoschema till personalen så att de lätt kan se var hon befinner sig. Hon finns även tillgänglig p telefon. De flesta av den intervjuade omsorgspersonalen anser att chefen inte är en närvarande chef och känner inte alltid stöttning. De tycker att det är mycket möten och att chefen i allt större omfattning är borta. De ser inte samordnarens roll som ersättare för enhetschefen. En personalgrupp är mycket kritisk till att verksamhetssamordnaren i praktiken fungerar som enhetschef, de anser sig inte få tillräcklig ledning. 23

27 Enhetschefer i hemtjänst De två enhetschefer som finns för närvarande ansvarar för var sitt geografiska område men har också andra ledningsuppgifter. En förändring av hemtjänstens organisation planeras emellertid vilket ändrar förutsättningarna. Området Landsbygd som nu chefen för Solsäter ansvarar för läggs ihop med det andra distriktet varför en ökad samordning kan ske. Den nya organisationen är inte definitivt fastslagen. För närvarande uppges verksamheten fungera och då delvis p.g.a. att såväl en speciell samordnare samt gruppsamordnare som stöttar cheferna med administrativt arbete. Direkt arbetsledning i omsorgsarbete med enskilda och uppföljning av de individuella besluten tycks nu delvis ske genom gruppledarna. Baspersonal i boenden De flesta av intervjuad omsorgspersonal anser att personalresurserna inte är tillräckliga. De har svårt att hinna med bl.a. de boendes behov av social stimulans och promenader/utevistelse Någon grupp säger att det är svårt att generellt ange om personalresurserna är tillräckliga, det kan variera över tiden. Nu måste även den sociala dokumentationen prioriteras vilket tar sin tid enligt omsorgspersonalen. Vikarier sätts in i den utsträckning som behövs. En årlig vårdtyngdsmätning sker enligt enhetscheferna på boendena. Om vårdtyngden och de boendes behov av insatser har ökat på ett boende så omfördelas inte personalresurserna från ett annat boende. Eventuellt kan personal inom enheter på samma boenden förflyttas. De årliga vårdtyngdsmätningarna blir i huvudsak ett sätt att följa förändringarna över tiden på respektive boende. Boendes intryck Några boende har angivit i enkätsvar att de anser att det är för lite personal, att de skulle vilja komma ut på promenad lite oftare. De önskar att personalen har mer tid till aktiviteter, närhet och kontakter för de boende. I ett intervjusvar anser den boende att personalresurserna är tillräckliga men att personalen inte tar tillvara och använder tiden för att tillgodose de boendes behov av t.ex. promenader. Baspersonal i hemtjänst Den intervjuade personalen anser att de, i stort sett, kan verkställa biståndsbeslut och ge en bra omsorg. Det uppges emellertid också att det går på marginalen, att behov och tidsåtgång skiftar mycket över tid och att det vid arbetstoppar är svårt att hinna utföra alla insatser med befintliga personalresurser. 24

28 Brukare i hemtjänst De flesta brukare i intervjuer och enkäter uttrycker att de är nöjda med personalen och insatserna. Vissa har önskemål om ytterligare och tätare insatser, men detta kopplas inte till den nuvarande personalens insatser utan snarare till riktlinjer om städning, handling etc. Däremot anser flera att det är för många personer, och ibland okunniga vikarier, som kommer. Nattpatrullen Den nattpersonal Länsstyrelsen talat med anser att nuvarande system och bemanning fungerar utifrån brukarsynpunkt. Eftersom de arbetar två och två över hela kommunen kan svårigheter undantagsvis uppträda, exempelvis med ovana vikarier. Nattpersonal kan också uppleva sig stå utanför den ordinarie verksamheten med möten etc. Dagverksamhet/terapi Personalen på dagverksamheterna på Åmålsgården och Solsäter uttrycker att personalresurserna är knappa. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter gällande verkställighet uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Kollektiva och individuella insatser på äldreboenden kan inte alltid verkställas på grund av tidsbrist. Kommentarer Det är viktigt att antalet personal både i hemtjänst och på boenden står i relation till de boendes/brukarnas behov av hjälp och tillsyn och nämnden bör i sin planering ta hänsyn till detta. Personalens kompetens För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, all tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; - för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, - för vård- och omsorgspersonal avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. 25

29 Vård- och omsorgsförvaltningen har ansökt om statliga stöd för kvalitetsoch kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Utvecklingsbehov inom vård- och omsorg om äldre den kommande treårsperioden är inventerade, beskrivning av långsiktiga strategier, aktiviteter, tidsplan, genomförande, plan för uppföljning/utvärdering finns framtagna. Målgruppen är i första hand äldreomsorgens personal. Syftet med kompetensutvecklingen är att höja grundkunskaperna inom olika områden. Omsorgspersonalen har möjlighet till handledning t.ex. av demenssjuksköterskan. Trettiotalet personal har de senast åren har haft möjlighet till validering av sin utbildning/kompetens. Vikarier har ersatt ordinarie personal. Övriga kurser/utbildningar har varit bemötande, hjärtlungräddning, hygien samt en studiecirkel grupputveckling. Det förekommer också nätverksträffar med personal från Säffle kommun, vilket är mycket uppskattat I intervjuerna med omsorgspersonalen framkommer att de anser att det är för få personal som får deltaga när det är kurser och föreläsningar. Oftast är det en eller ett par från varje boende som får gå, det är inte lätt att sedan implementera de nya kunskaperna i sin verksamhet. Omsorgspersonalen efterfrågar mer kunskaper om social dokumentation. De anser sig inte få tillräcklig handledning och stöd i arbetet, med vad som ska dokumenteras att få diskutera och få respons på sitt arbete med dokumentationen. Enhetscheferna har genomgått arbetsledarutbildning, på distans under 1,5 år. Nätverkträffar är på gång med kollegor i Säffle kommun, vilket enhetscheferna ser fram emot. Biståndshandläggarna har tillsammans med Säffle kommun handledning tre gånger per termin. Handledning i teambildning är planerad. Enhetschefer och handläggare Vid nyrekrytering av enhetschefer efterfrågas lämplig högskoleutbildning för ansvarsområdet och dokumenterad erfarenhet av arbetsledning, annan särskild kompetens för den speciella verksamheten. För biståndshandläggare efterfrågas högskolans sociala omsorgslinje, p. med inriktning mot äldre/funktionshindrade. Två biståndshandläggare har sociala omsorgslinjen/motsvarande. Baspersonal Den utbildning som kommunen efterfrågar vid rekrytering av vård- och omsorgspersonal är gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram. Ungefär 63 % av personalen har motsvarande utbildning. Siffran kan variera något mellan de olika verksamheterna. På något boende saknar 40 % av omsorgspersonalen utbildning. 26

30 Brukare/boendesintryck I flera av enkätsvaren samt vid intervjuer har det framkommit synpunkter på att viss omsorgspersonal saknar kunskaper och har inte tillräcklig kompetens. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav: Mer än en tredjedel av omsorgspersonalen saknar adekvat grundutbildning. Kommentarer Det är viktigt att nämnden eftersträvar att höja andelen personal med adekvat grundutbildning. Det kan vara lämpligt att diskutera omfattningen av sjuksköterskor på icke sjukvårdsbefattningar. En snedfördelning med för få personer med social utbildning kan negativt påverka kunskapsbasen och den sociala helhetssynen i socialtjänsten. Detta innebär ingen kritik mot de personer som Länsstyrelsen mött, på aktuella befattningar. RÄTTSSÄKERHET Aktgranskning Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste besluten som rör ansökan om särskilt boende samt 15 ärenden enligt SoL där personer bor i ordinärt boende och akterna valdes slumpvis ut av Länsstyrelsen. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, Uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslutet om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader. Ansökan I de granskade akterna framgår tydligt eller mera ospecificerat t.ex. ansökan avser hjälp i hemmet vad den enskilde har ansökt om. Datum för ansökan framgår inte tydligt. Om ansökan har varit muntlig/skriftlig framgår ibland. I vissa ansökningar anges mycket detaljerad beskrivning om vad som ansöks. 27

31 Utredning Flertalet utredningar innehåller en beskrivning av den aktuella situationen, bakgrund, bostadsförhållanden, socialt nätverk, hälsotillstånd, behov av insatser och/eller pågående/tidigare insatser. Utredningarna om insatser i hemtjänst innehåller sällan en beskrivning av den enskildes önskemål. Den enskildes egna resurser beskrivs i viss mån. Ansökan och utredning om insatser av social karaktär finns i få ärenden. Handläggningstid Handläggningstiden från ansökan till beslut rör sig i regel omkring en till två veckor enligt biståndshandläggarna. Beslut Av samtliga beslut framkommer vad som beslutats, datum och lagrum och vem som fattat beslutet. Av de granskade utredningarna till särskilt boende har en ansökan avslagits. Uppföljning av beslut I de flesta ärenden anges tidpunkt för uppföljning/omprövning av beslutet. Verkställighet av beslut I de flesta granskade akter finns ingen uppgift om tidpunkt för när biståndet skall verkställas. I alla utom ett beviljat biståndsbeslut till särskilt boende har det även skrivits in att om behovet inte har tillgodosetts inom 3 månader kommer beslutet att prövas på nytt. Informationsöverföring om beviljade beslut till enheterna sker i form av ett meddelande via dator. De äldres beskrivning av rättssäkerheten De flesta av de intervjuade äldre i hemtjänst känner till att de har fått skriftligt beslut på insatserna. Överklagande har inte varit aktuellt. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Den sociala dokumentationen i form av ansökningar, utredning och beslut av insatser enligt SoL för äldreomsorgen kan utvecklas genom bl.a. att tydligare ange datum för ansökan, muntlig eller skriftlig ansökan och att tydligare ange tidpunkt för verkställigheten av beslutet. Att i ett redan beviljat, gynnande beslut skriva in att beslutet kommer att omprövas om inte nämnden har kunnat verkställa beslutet inom skälig tid, är inte korrekt. Resursbrist är inte skäl för att ompröva ett gynnande beslut. 28

32 Dokumentation i verkställighet För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna skall sammanfattas och föras till en social journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt SoL. I omvårdnadsnämndens Verksamhetsplan 2006 framgår bl.a. att den boende skall erbjudas ett så självständigt liv som möjligt och ha direkt inflytande över sitt dagliga liv och vara delaktig i upprättande av den individuella arbetsplanen. De dokument som Länsstyrelsen har granskat är individuella arbetsplaner/samarbetsplaner och rapportblad på särskilda boenden och i hemtjänsten. En ny blankett individuell arbetsplan/samarbetsplan är framtagen och skall allteftersom bytas ut mot nuvarande dokument för individuell planering. Arbetet med den sociala dokumentationen i verkställigheten pågår i verksamheterna och de har kommit olika långt. Individuell arbetsplan/samarbetsplan innehåller en sida med fakta uppgifter, planen innehåller rubriker med omvårdnad, vad klarar Du själv, vad är personalens uppgift, annan hjälp, målsättning med insatsen, ändring i arbetsplanen - datum, signatur. En sida beskriver bl.a. speciella önskemål, intressen, särskilda behov. Övrig dokumentation som förs i verksamheterna är händelserapporter/rapportblad enligt socialtjänstlagen, SoL och enligt hälsooch sjukvårdslagen, HSL, flera av den intervjuade personalen tycker det är svårt att skilja på vilka uppgifter som skall skrivas in i SoL respektive HSL dokumentationen. Enhetscheferna sammanfattar inte rapporterna till någon social journal. Verksamheterna är medvetna om bristerna i social dokumentation enligt enhetscheferna, men arbetet att utveckla den sociala dokumentationen i verkställigheten, pågår och har intensifierats. Händelserapporterna för de löpande anteckningarna är separerade för dokumentation enligt SoL, respektive HSL. De individuella planer som Länsstyrelsen granskade skiftar i vilken omfattning de är ifyllda och vilka uppgifter som finns med. 29

33 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Det finns brister i den sociala dokumentationen som behöver utvecklas och förbättras. En god dokumentation säkerställer att viktig information inte försvinner genom muntlig kommunikation i flera led. Många av de individuella planerna är otillräckligt ifyllda och uppgifter saknas. Brukare och/eller anhöriga deltar inte alltid i upprättandet av planen. Utförandeanteckningar används för löpande noteringar av iakttagelser, behov, problem, minnesanteckningar, kontakter, besök samt de åtgärder som vidtagits. Sammanfattningar bör föras in i den sociala journalen om de har betydelse för insatserna. Kommentarer Det är positivt att arbetet med att utveckla den sociala dokumentationen är påbörjat. Utvecklingsarbetet förefaller vara förankrat i personalgrupperna som är medvetna om att tid och utrymme ska ges till detta arbete. Med en individuell plan kan den enskilde på ett säkrare sätt få sina behov tillgodosedda. Planen skall bland annat fungera som ett hjälpmedel för samtliga personal och det är viktigt att den upprättas i samråd med brukare/anhörig. För personer som inte själva kan uttrycka sina behov är det mycket viktigt att dessa dokument är fylliga och uppdaterade med aktuell information. (11 kap. 5, 6 SoL, SOSFS 1998:8.) Den individuella arbetsplanen/samarbetsplanen kan utvecklas ytterligare genom att tydligare även beskriva insatser gällande psykiska, sociala och existentiella behov, planen ska innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum. På nuvarande dokument finns endast en rad för aktiviteter där ovannämnda psykiska, sociala och existentiella behov ska kunna noteras. Allt övrigt utrymme i planen upptas av de basala omvårdnadsbehoven - personlig hygien, förflyttningar hjälpmedel, mediciner och serviceinsatser. 30

34 BEDÖMNINGS- KRITERIER Sida 1(32 0) LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS BEDÖMNINGSKRITERIER VID TILLSYN AV ÄLDREOMSORGEN I KOMMUNERNA Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta politikernas intentioner om mer tydliga krav på hur kommunernas verksamhet ska formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i ädelreformens intentioner, nationella mål för äldreomsorgen, socialtjänstlagen och dess förarbeten. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Nedan följer utgångspunkter och konkreta krav. Äldre människor skall: - kunna leva i trygghet och med bevarat oberoende, - kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, - bemötas med respekt, - ha tillgång till god vård och omsorg. (Propositionen 1997/98:113 Nationella mål för äldrepolitiken,) Kvalitetskriterier enligt SoL: Insatserna skall: - vara lätt tillgängliga - stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv - vara anpassade till individuella behov. Genom insatserna skall den enskilde tillförsäkras: - skälig levnadsnivå Verksamheten skall: - vara grundad på rätten till självbestämmande och integritet - ge god service och omvårdnad. 31

35 Organisation Till socialnämndens uppgifter hör att: - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor - svara för omsorg och service. (SoL 3 kap 1 ) För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: organisationen vara sådan att den enskilde vet vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till, kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt. Mål, planer och riktlinjer Kommunen bör fastställa en övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Kommunen bör också klargöra vem eller vilka som har ansvaret för kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsarbetet. Kvalitetssystem utgör ett stöd för ledningen så att den kan styra verksamheten mot uppställda mål. Av avgörande betydelse och en lika viktig förutsättning är också att all personal medverkar i det systematiska och fortlöpande kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbetet så att kvalitetsmålen uppnås. (Socialstyrelsens Allmänna Råd, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheterna, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer, utifrån mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar. 32

36 Kvalitet i verksamheten Resurser för att genomföra insatserna Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. (SoL 3 kap 3 ) Syftet med kvalitetssystemet är att säkra att den enskildes behov av omsorg, vård och service tillgodoses. Systemet bör säkerställa flexibel och effektiv användning av tillgängliga resurser. (SOSFS 1998:8 (S)) Varje verksamhet behöver anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och kvalitetssystemet bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens kvalitetsmål. Dessa allmänna råd gäller oberoende av vilken modell för kvalitetssystem som används. Socialstyrelsen allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade (SOSFS 1998:8 (S)) Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall det finns det antal personal som behövs. Med det menar Länsstyrelsen: det antal som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det antal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det antal som behövs för att utföra arbetsplanernas innehåll, det antal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser det antal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Personalens kompetens Kommunen skall ha en plan för kompetensutveckling för personal som arbetar inom äldreomsorgen. (SOSFS 1998:8 (S)) 33

37 För arbetet inom äldreomsorgen skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Biståndshandläggare och enhetschefer bör därför ha möjlighet till regelbunden vägledning, handledning och fortbildning. (3 kap. 3 SoL, SOSFS 1998:8 (S)) Hemtjänst, särskilda boenden och dagverksamheter är insatser enligt socialtjänstlagen. Detta innebär insatser för den enskilde att klara sitt vardagsliv och upprätthålla sin identitet. Ädelreformen poängterade vikten av att fokus i äldreboenden flyttades från det medicinska till det sociala/socialpsykologiska perspektivet. Kompetens För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling. För handläggare och enhetschefer: ansvariga handläggare och enhetschefer ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning, ansvariga handläggare och enhetschefer ha tillgång till fortbildning i arbetet eller anse att de har en tillräcklig utbildning för sina nuvarande arbetsuppgifter, skall ha relevant utbildning; för biståndshandläggare och chefer inom äldreomsorgen avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning. För övrig personal: personal i äldreomsorgen ha en utbildning och en erfarenhet som motsvarar de äldres behov och verksamhetens uppdrag. Det innebär att personalen skall ha adekvat grundutbildning inom äldreområdet samt lämplig erfarenhet för arbete med målgruppen. Som relevant grundutbildning för vård - och omsorgspersonalen anses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasialutbildning, personalen i verksamheter för äldre ha tillgång till regelbunden arbetsledning och fortbildning. Fortbildningen bör vara utformad efter var och ens behov av kompetensutveckling, personalen i verksamheten sträva mot en kontinuerlig kompetenshöjning och ta aktiv del i den fortbildning, arbetsledning och handledning som erbjuds, all tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning. 34

38 Fysisk miljö Socialnämnden skall enligt 5 kap 4 SoL med respekt för äldre människors självbestämmande och integritet, verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden. Enligt 5 kap 5 2 st. SoL skall socialnämnden inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. En förutsättning för ett självständigt liv är en bra bostad. De äldre skall ha ett fullvärdigt boende, vilket innebär minst ett rum, eget hygienutrymme samt köksdel. Undantag görs för demensboende, där det inte finns krav på köksdel. (Boverkets byggregler BBS 1993:57 och BFS 2002:19). I propositionen till nationell handlingsplan för äldrepolitiken 1997/98:113, sidan 83 sägs följande. Endast 40 procent av bostäderna i särskilt boende kan betraktas som fullvärdiga bostäder, vilket enligt definitionen innebär minst ett rum och kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. I samma stycke omnämns avsaknad av toalett och dusch/bad som brister i boendet. Lokalerna skall vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden samt av räddningstjänsten. De skall vara ändamålsenliga och anpassade för verksamheten samt utrustade med de tekniska hjälpmedel som målgruppen och verksamheten kräver. Bostäderna bör dessutom vara tillgängliga för samhällets service t.ex. allmänna kommunikationer. Boendestandaren vid korttidsboende behöver inte vara lika hög som i en bostad med särskild service. Personen har en egen bostad och vistelsen får betraktas som tillfällig. Boende i dubbelrum bör undvikas, utom i det fall det finns ett uttryckligt önskemål från den enskilde. Ett eget rum med toalett och dusch är önskvärt. Av Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad framgår att inlåsning inte är tillåtet enligt lag. Lagen tillåter fördröjning av passage, om det finns speciella skäl. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den äldre att öppna dörren och gå ut är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Vissa åldersdementa kan t.ex. öppna en dörr med skyddskåpa och/eller ett kodlås med tydlig kodanvisning. Om låset är kombinerat med larm uppnås en större säkerhet. Det är tillåtet att fördröja men inte förhindra. Grundregeln skall vara att personalen i de bostäder det här är fråga om dimensioneras och organiseras så att personalen kan ha överblick och hålla kontakt med de boende. 35

39 Någon generell gräns för antalet lägenheter går inte att ange, utom för boenden för personer med demenssjukdom där antalet inte bör överstiga åtta. Målgruppens förutsättningar och behov samt verksamhetens utformning och innehåll med beaktande av kvalitets- och säkerhetskriterierna skall vara vägledande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, boendet ligga i nära anslutning till nödvändiga kommunikationer och allmän service, antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom inte överstiga åtta, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar, brevlåda mm, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Verksamhetens innehåll med utgångspunkterna trygghet, självbestämmande och integritet Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro med andra. (SoL 5 kap. 4 ). Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL kap 1 1, kap 5 4) I propositionen Ändring i socialtjänstlagen 1996/97:124 sägs bl.a.: När man inte kan bo kvar i det egna hemmet måste, enligt regeringens mening, det särskilda boendet oavsett vad det kallas - kunna erbjuda en god vård som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. I propositionen (1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken lyfts bl. a. fram - att äldre skall ses som individer, - skall kunna leva ett aktivt liv, 36

40 - kunna åldras i trygghet och med bevarat oberoende och bibehållet självbestämmande, - att den enskilde skall kunna känna sig trygg och säker i sin bostad och inte riskera att utsättas för kränkningar, - behandlas med respekt och inte diskrimineras på grund av sin ålder. I slutbetänkandet av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:170 sägs Rätten till en trygg vård och omsorg är grunden för allt vård- och omsorgsarbete. För att den enskilde skall kunna uppleva trygghet fordras att insatserna utformas flexibelt efter de individuella behoven. Det förutsätter att olika behov vägs samman och att en helhetssyn präglar bedömningen. Vidare sägs: Trygghet förutsätter kontinuitet i vården och omsorgen. Kontaktmannaskap som bygger på en ömsesidig god relation mellan den enskilde och personalen är ett sätt att förverkliga kontinuitet. Vardagsarbetet i hemtjänst och särskilda boendeformer innehåller många andra situationer som kan visa samma strävan, exempelvis att avtalade tider hålls, att medarbetarna i ett arbetslag som ger hjälp till en enskild har god kontakt med varandra för att hjälp och stöd skall kunna utformas på det sätt som den enskilde önskar och behöver. Den enskilde måste också kunna lita på att vård- och omsorgsinsatserna ges av lyhörd, kunnig och kompetent personal. Verksamheten inriktas på att hjälpa enskilda att tillvarata och bibehålla sina egna resurser samt kompensera förmågor som har minskat. Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Äldre människors egna val och prioriteringar skall vara utgångspunkten för alla insatser som riktas till den enskilde. Det innebär att i särskilt boende bör finnas former för inflytande i vardagen. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: den omsorg, omvårdnad och service som ges, utformas tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera det stöd som den enskilde behöver, minst 2 ggr/år, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen, 37

41 personalen skall under ledning av sin chef kontinuerligt arbeta med förhållningssätt och arbetsmetoder; hur trygghet skall skapas, hur individens behov kan tillgodoses, hur den enskildes förmågor kan stödjas men också hur personalen skall arbeta för att nå ett gemensamt förhållningssätt, mötesforum för personal finnas där förhållningssätt och metoder diskuteras, finnas former för hur de boendes synpunkter tas tillvara, t.ex. genom boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, boendets rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag. Rutinernas syfte skall utvärderas kontinuerligt dvs. minst en gång per år, personkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut, optimalt integritetsskydd skapas vid alla intima situationer som kan innebära att den enskilde kan bli sedd av någon annan, den enskildes andliga och existentiella behov efterfrågas och tillgodoses, hänsyn tas till en enskilds eventuella starka motstånd till att få hjälp vid intim hygien av person av motsatt kön, den enskilde veta hur han/hon kan tillkalla hjälp, ett fungerande larmsystem finnas, de boende inte behöva vara rädd för övergrepp och kränkningar, skall veta hur han eller hon kan tillkalla hjälp. Måltiderna Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. 38

42 Äldre människor har sämre förmåga att ta upp näring ur maten. Det är därför nödvändigt att kosten för äldre har hög näringstäthet och att måltiderna fördelas jämt över dagen. Nattfastan bör inte vara längre än timmar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: bland chefer och personal finnas tillräcklig kunskap om matens betydelse för äldre människors välbefinnande, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet. Metoder för uppföljning och kontroll I 14 kap 2 SoL anges att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande skall genast anmäla detta till socialnämnden. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:5 (S) om anmälan av missförhållanden, Lex Sarah framgår att kommunen skall ha skriftliga instruktioner för handläggning av anmälningar. Varje verksamhet behöver anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och kvalitetssystemet bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens kvalitetsmål. Dessa allmänna råd gäller oberoende av vilken modell för kvalitetssystem som används. Socialstyrelsen allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade (SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökningar, hantering av klagomål och avvikelserapporter eller på annat sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvara beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) Lex Sarah, ovanstående rutiner skall vara antagna av nämnden och väl kända av personalen. 39

43 RÄTTSSÄKERHET Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras, enligt 11 kap 5 SoL. Förvaltningslagen, Fvl (1986:223) är grunden för handläggningen av förvaltningsärenden. Dessa regler ska i princip tillämpas hos alla myndigheter på alla områden. Dokumentation är viktigt för: att ha ett ha ett adekvat beslutsunderlag, att den enskildes rätt till insyn i sitt ärende ska vara möjlig, att ha ett underlag för vård- och behandlingsplanering, att uppföljning och omprövning i ärendet ska vara möjlig, att kunna upprätthålla en kontinuitet i vårdarbetet, verksamhetsplanering och statistik, de anställdas rättssäkerhet, att möjliggöra nämndens, revisorernas, Länsstyrelsens, Socialstyrelsens och Justitieombudsmannens tillsyn. Ansökan Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan dokumenteras. (11 kap 1 och 5 SoL) För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker. Utredning En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut. (11 kap 1 och 5 SoL, 13 Fvl) För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks och förslag till beslut. Handläggningstid Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid. (7 Fvl). För att uppfylla ställda krav skall handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor. Beslut Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilken paragraf, när beslutet fattades och av vem. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning. (4 kap 1 och 2 11 kap 8 SoL) 40

44 För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall beslutet minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilket lagrum, om avslag motivering och besvärshänvisning. Uppföljning av beslut En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas. När det gäller långtgående beslut som särskilt boende är det istället lämpligt att det i beslutet antecknas tid för uppföljning. (SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör uppföljnings- /omprövningsdatum finnas dokumenterat. Verkställighet av beslut Beslut ska verkställas omgående. När det gäller särskilt boende måste beslutet verkställas inom rimlig tid, som inte skall överskrida tre månader. (16 kap 3 sista st. och 11 kap 5 SoL) För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör beslutet om insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader. Finns resurser, planering för att tillgodose beslutade och kommande behov Ett tillägg gjordes i tillsynsparagraferna i SoL och LSS den 1 juli 2000 som innebär att länsstyrelsen ska verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida stöd- och servicebehov för äldre och funktionshindrade. Från den 1 juli 2002 gäller enligt 16 kap. 16 SoL och 28 LSS att en kommun som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla en insats enligt SoL eller LSS som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande skall betala en särskild avgift (sanktionsavgift). För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, det finnas ett system för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. 41

45 Dokumentation i verkställighet De insatser som den enskilde får inom verksamheten skall planeras och systematiskt följas upp. En skriftlig plan bör upprättas där det framgår vilka insatser som ingår, målet för dessa, hur insatsen skall utföras och av vem samt när uppföljning ska ske. För att tillgodose den enskildes behov, bibehållande av dennes resurser och livskvalitet etc. skall biståndsbeslutet överföras till en konkret skriftlig plan. Om det saknas bistånd på vad den enskilde skall få hjälp med på ett särskilt boende skall den enskildes behov efterfrågas och detta utgör grunden för en plan. Syftet med planen är att tydliggöra för den enskilde, företrädare, anhöriga och personal vilket stöd den enskilde behöver i vardagen och som skall tillgodoses i verksamheten. (11 kap 5 och 6 SoL, SOSFS 1998:8.) Löpande anteckningar av det som är av vikt för att kunna följa ärendet skall skrivas av personalen. Dessa anteckningar skall kontinuerligt sammanfattas i den sociala journalen i den enskildes personakt. Dokumentationen enligt HsL skall inte blandas med de löpande sociala anteckningarna. De kan däremot förvaras i samma pärm eller skåp. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser som sammanfattas och förs till en social journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt socialtjänstlagen. Bengt Andersson Socialdirektör 42

46