Rapport 2007:11. Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Askim

Transkript

1 Rapport 2007:11 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Askim

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Askim

3 Rapport 2007:11 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Cristina Foconi och Carina Sannestål Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Göteborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..5 Länsstyrelsens bedömning...8 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...8 Länsstyrelsens bedömning...11 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...11 Länsstyrelsens bedömning...13 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...13 Länsstyrelsens bedömning...14 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...15 Genomförandeplan/individuell planering...15 Länsstyrelsens bedömning...17 Omsorgens innehåll...18 Länsstyrelsens bedömning...26 Måltiderna...27 Länsstyrelsens bedömning...29 KVALITET - FYSISK MILJÖ...29 Länsstyrelsens bedömning...31 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...31 Tillräckligt med personal...31 Länsstyrelsens bedömning...33 Personalens kompetens...34 Länsstyrelsens bedömning...36 RÄTTSSÄKERHET...37 Myndighetsutövning...37 Länsstyrelsens bedömning...39 Dokumentation under genomförande...40 Länsstyrelsens bedömning...42 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Hittills har 45 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i stadsdelsnämnden Askim i Göteborgs kommun skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att stadsdelsnämndens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har begärt svar på ett antal frågor och information av verksamhetsansvariga. Länsstyrelsen har bland annat tagit del av organisationsschema, inriktning och mål, Budget 2006, verksamhetsplan inför 2006 äldreomsorgen i Askim, Senior liv ett samverkansprojekt, 2

6 Vän till vän ett nätverk för glädje och samhörighet, brukarundersökningar, utvärderingsblankett för Askimsmodellen, informationsmaterial anhörigvårdare anhörigstöd, blankett för behovsinventering av stöd till person som gör omvårdnadsinsatser för närstående, projektplan för anhörigcafé inom äldreomsorgen i Askim, försöksverksamhet med avlösarservice för närståendevårdare i Askim, instruktioner för handläggning av Lex Sarah och blankett, kvalitetssystem inkl klagomålshantering, ett inkommet klagomål med vidtagna åtgärder, kompetensutvecklingsplan, de 15 senaste utredningarna och besluten rörande ansökan om särskilt boende, de 10 senaste utredningarna och besluten rörande korttidsvistelse. En enkät har skickats till pensionärsorganisationerna som ingår i pensionärsrådet med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Enkäten har besvarats av PRO, SPF och SPRF. Länsstyrelsen har skickat ut enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt om mat och måltider till enhetschefen för hemtjänsten, platscheferna för äldreboendena, personal i samtliga hemtjänstområden och de båda äldreboendena, 80 boende/närstående på äldreboendena, varav 50 svarade, 90 brukare i samtliga hemtjänstområden, varav 36 svarade. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning samtalat med verksamhetschefen, intervjuat enhetschef med ansvar för hemtjänsten, intervjuat boendechef och platschefer med ansvar för äldreboendena, intervjuat projektledaren för Askimsmodellen, intervjuat samtliga biståndshandläggare, intervjuat personalrepresentanter för samtliga hemtjänstgrupper, intervjuat personalrepresentanter för de båda äldreboendena, observerat arbetet under en del av en förmiddag i ett omsorgsteam och ett serviceteam, intervjuat enhetschefen för förebyggande enheten med ansvar för anhörigstöd, intervjuat enhetschefen för den vårdförebyggande enheten med ansvar för dagverksamhet och träffpunkter, intervjuat personal på dagverksamheten Kustgården, intervjuat åtta boende/anhöriga vid äldreboendena, samtalat med åtta brukare i hemtjänsten, 3

7 granskat måltidsituationen på de båda äldreboendena. Länsstyrelsen har följt arbetet delar av kväll/natt på båda äldreboendena samt i ett av omsorgsteamen. Personakter samt social dokumentation i verksamheten enligt SoL har granskats. Vid intervjuer har strukturerade frågeformulär använts. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött engagerade chefer, handläggare och personal som har beskrivit verksamheterna på ett nyanserat sätt. Många av de enkätsvar som inkommit från brukare och boende ger en positiv bild av hemtjänsten och boendena men negativa erfarenheter framförs också. Äldreomsorgen i Askim har ett väl utvecklat och fungerande stöd till anhöriga och en omfattande frivillig verksamhet. Nämndens verksamheter har överlag en god kvalitet trots att nämnden inte uppfyller flera av Länsstyrelsens krav. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på omfattning och organisation, mål, planer och riktlinjer, metoder för uppföljning och egen kontroll, måltider. 4

8 Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller de ställda kraven på resurser och planering, kvalitet individuell planering, kvalitet omsorgernas innehåll, kvalitet fysisk miljö, kvalitet tillräckligt med personal, kvalitet personalens kompetens, rättssäkerhet myndighetsutövning, rättssäkerhet dokumentation under genomförande. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Stadsdelen Askim består av tre områden; Askim, Hovås och Billdal. I stadsdelen bor cirka invånare (2005) varav drygt personer är över 65 år. Andelen ålderspensionärer är totalt 13,4 % av befolkningen, i riket är andelen 17,4 %. Organisation Äldreomsorgen i Askim leds av en verksamhetschef som i stabsfunktion har en utvecklingsledare, en projektledare samt administrativt stöd. Verksamhetschefen är även chef för biståndsenheten som består av fyra handläggare. Hemtjänsten är organiserad i tre grupper, två omsorgsteam och ett serviceteam och leds av en enhetschef. I varje grupp finns en teamledare som ansvarar för den dagliga arbetsledningen, korttidsrekrytering av vikarier samt att ta emot nya ärenden och se till att dessa blir verkställda. 5

9 Den fixartjänst som ska inrättas och erbjuda säkerhets- och servicetjänster till personer över 67 år förslås enligt insänt material till Länsstyrelsen att placeras i serviceteamet. En äldreboendechef har det övergripande ansvaret för de två äldreboendena Granliden och Uggledal. Äldreboendena har var sin platschef som ansvarar för boendets verksamhet, personal och budget. Enheterna på boendena har gruppledare som ansvarar för den dagliga planeringen, håller i verksamhetsmöten, rekrytering av korttidsvikarier samt information och introduktion av dessa. En enhetschef ansvarar för den vårdförebyggande enheten som innefattar en dagverksamhet för personer med demenssjukdom samt två träffpunkter, varav den ena har inriktning mot vardagsrehabilitering. Dessutom finns en förebyggande enhet med en enhetschef. Enheten ansvarar för anhörigstöd, frivilligorganisationen Vän till Vän, Senior liv samt avlösarservice. Matservice med ansvarig kostchef tillhör också äldreomsorgen. Insatser Enligt enkätsvar i december 2006 från verksamhetschefen har 493 personer biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen inom äldreomsorgen. Av dem är 310 kvinnor och 183 män. Av dessa personer är 47 stycken under 65 år och ingår i redovisningen nedan. 434 personer har hemtjänst, 139 personer bor i särskilt boende, 17 personer är beviljad korttidsvistelse, 8 personer har avlastning/växelvård, 303 personer har trygghetslarm, 0 personer har ledsagarservice, 0 personer har avlösning till anhörig i hemmet, 14 personer deltar i dagverksamhet, 106 personer har matdistribution. Uppsökande verksamhet I ett samverkansprojekt, Senior liv, mellan äldreomsorgen och vårdcentralen i Askim bedrivs uppsökande verksamhet. Alla 75-åringar i Askim erbjuds ett hembesök från Senior liv. Under hembesöket ges bland annat information om äldreomsorgen. Enligt verksamhetschefens enkätsvar så kommer äldreomsorgens personal även i kontakt med många äldre genom Vän till Vän. 6

10 Enhetschefen för förebyggande enheten uppger att sättet att bedriva uppsökande verksamhet behöver utvecklas i några bostadsområden när det gäller behovet av anhörigstöd. Information Äldreomsorgen informerar på stadsdelsnämndens hemsida bland annat om vart den enskilde kan vända sig om han/hon behöver hjälp och stöd samt om att Äldrelotsen kan kontaktas. Äldrelotsen är ett gemensamt projekt mellan de centrala och västra stadsdelsnämnderna i Göteborg, primärvården och Sahlgrenska universitetssjukhuset, se nedan. Verksamhetschefen deltar i pensionärsrådet och informerar olika organisationer om hur äldreomsorgens organisation är uppbyggd och vad man har att erbjuda. Verksamhetschefen uppger även att biståndshandläggarna och personalen i hemtjänstteamen ger denna information både muntligt och skriftligt. Biståndshandläggarna delar ut en informationsbroschyr. Den förebyggande verksamheten sprider bl.a. sin information genom affischering på olika ställen. En informationsdag för seniorer anordnas en gång om året tillsammans med pensionärsorganisationer och vårdcentral. I nämndens tidning Askimsbladet som utkommer fyra gånger per år ges regelbunden information om äldreomsorgen. Samtliga brukarna utom tre anger i enkätsvaren att de har fått information om vart de skall vända sig när de har frågor om äldreomsorgen. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Samverkan sker regelbundet i det lokala pensionärsrådet. I rådet ingår nämndpolitiker, tjänstemän från äldreomsorgen samt företrädare för de olika pensionärsorganisationerna PRO, RPG, SPF och SPRF samt Röda Korset. På mötena diskuteras bl.a. gemensamma äldrefrågor. Verksamhetschefen är sammankallande. Två av tre pensionärsorganisationer uppger i enkätsvaren att de endast i viss mån eller inte alls deltar i stadsdelsnämndens planering i äldrefrågor medan en organisation svarar att de kan framföra åsikter och idéer. Tillgängligheten till handläggarna. Serviceteamet har ofta telefonkontakt med biståndshandläggarna och omsorgsteamen uppger att de regelbundet, en gång i månaden, träffar handläggarna. Kvällspersonalen träffar handläggarna en gång/halvår. I enkätsvaren uppger majoriteten av brukarna att det är lätt att få kontakt med handläggarna. 7

11 Stadsdelsnämnden är anknuten till Äldrelotsen vilket innebär att personer över 75 år har fått ett telefonnummer som kan användas dygnet runt för frågor som berör hemtjänst, sjukvård och rehabilitering. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. I inriktning och mål, budget 2006 anges de prioriterade politiska målen för äldreomsorgen i Askim. Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin livssituation, därför ska de äldres inflytande över det kommunala stödet öka. Äldre göteborgare har behov av mänsklig samvaro, därför ska de äldres möjligheter att vistas ute och delta i sociala aktiviteter öka. I samma dokument står att läsa att den viktigaste frågan för äldreomsorgen i Askim de närmaste åren är att hitta former för stöd och hjälp till äldre personer så att de kan bo kvar i det egna hemmet. Ett självständigt liv med livskvalitet är vad vi eftersträvar för våra äldre. Vi ska utveckla ett nytt sätt att öka valfriheten och självbestämmandet för de pensionärer som har hemtjänst. Här spelar även en utveckling av våra dagcentraler en stor roll. I texten anges även att vården och omsorgen ska vara individuellt utformad och stärka individens resurser, utevistelse och sociala aktiviteter ska vara vardagliga inslag hos oss, vården i livets slutskede ska ha hög kvalitet. I verksamhetsplanen inför 2006 anges mål för verksamheten, bl.a: att trygghet och inflytande för vårdtagare och anhöriga ska öka och andelen fall med skada ska minska, 8

12 att utevistelser och sociala aktiviteter ska öka både inom hemtjänsten och äldreboende. I verksamhetsplanen anges även aktiviteter/metoder för hur målen ska uppnås. I kvalitetssystemet Översikten anges denna verksamhetsidé för äldreomsorgen: vår omsorg och vår service utförs med ett professionellt förhållningssätt och med rätt kompetens utifrån brukarnas perspektiv. Den omsorg och service som ges ska präglas av trygghet, respekt, integritet, självbestämmande, valfrihet och tillgänglighet. Visionen är att äldre ska ges en möjlighet att bo och leva med livskvalitet. I dokumentet står att läsa: De värderingar som utmärker äldreomsorgen är: Patienten är min läromästare samt respekt, empati, lyhördhet, omtanke, delaktighet och flexibilitet. Äldreboendechefen och platscheferna uppger att mål för verksamheterna arbetas fram tillsammans med personalen på planeringsdagar och att dessa finns dokumenterade i mötesprotokoll. Personalen på boendena känner till att det finns mål. Tre enheter uppger att utevistelse är ett prioriterat mål, en annan enhet uppger även social stimulans, kultur och bemötande som mål. Personalen på demensenheterna uppger att de har nedbrutna mål på respektive enhet medan de vanliga enheterna uppger att de har ett gemensamt mål. Ett exempel på målsättningen för en enhet på ett äldreboende är: skapa förutsättningar att bibehålla och förbättra de boendes fysiska, psykiska och sociala hälsa, samt tillgodose behov av vård i livets slutskede, i omvårdnadsarbetet utgår vi ifrån en individuell vårdplan som bygger på vårdtagarens egen förmåga, personalen har alltid verksamheten/den boende i centrum. Hemtjänstens verksamhetsmål utgår från de fastlagda inriktningsmålen. När Askimsmodellen utvecklades blev det, enligt enhetschefen, tydligt hur målen skulle formuleras utifrån inriktningsmålen. Som exempel på aktiviteter för att uppnå målen anges bl.a: förenklad biståndsbedömning där biståndet beviljas i timmar istället för i insatser. Flexibilitet i valet av insatser ska utvecklas efterhand som pensionären och kontaktmannen lär känna varandra, för att skapa trygghet har alla pensionärer en egen kontaktperson, 9

13 renodlade yrkesroller i hemtjänsten. För pensionärer med stora medicinska omvårdnadsbehov kommer ett utökat samarbete ske med hemsjukvården. Hemtjänstpersonalen uppger vid intervjutillfället att de känner till de politiska målen för äldreomsorgen. De har inte arbetat med att bryta ner ovanstående mål, men de känner till att hemsjukvården kommer att delegera fler hälso- och sjukvårdsuppgifter till dem. Serviceteamet uppger att de försöker förmå de äldre att använda sin valfrihet genom att välja i servicemenyn. Förebyggande enheten utgår ifrån nämndens inriktningsmål och har bland annat som verksamhetsmål att ge anhöriga möjlighet till avkoppling från sin vårdarroll, ge tid för rekreation, uppsökande verksamhet m.m. Den vårdförebyggande enheten har en verksamhetsplan med mål för Klubb Kobben, Solträffen och på Kustgården. För verksamheten på Kustgården är målen bland annat att stödja och stimulera gästerna i deras dagliga funktioner, vara stöd och avlastning för anhöriga, att vara kunskapsbank för andra yrkeskategorier inom området demens. Målen är kända av personalen på dagverksamheten och finns på den informationsbroschyr som delas ut. Biståndshandläggarna uppger att de känner till de politiska målen och att de enskilda ska få en ökad valfrihet genom Askimsmodellen. Riktlinjer Stadsdelsnämnden Askim använder de riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen som utarbetats centralt för hela Göteborgs kommun, daterade I riktlinjerna betonas att de är en vägledning och att det alltid ska göras en individuell prövning av sökta biståndsinsatser. Länsstyrelsen har tagit del av den reviderade versionen, daterad Biståndshandläggarna uppger att de alltid gör en individuell bedömning. De säger även att de uppfattar riktlinjerna som ett försök av kommunen att definiera vad skälig levnadsnivå är. Särskilt boende beviljas utifrån den enskildes behov och erbjuds även på grund av otrygghet, ensamhet och oro. Kvarboendeprincipen I inriktning och mål, budget 2006 står att läsa att den viktigaste frågan för äldreomsorgen i Askim de närmaste åren är att hitta former för stöd och hjälp till äldre personer så att de kan bo kvar i det egna hemmet. I riktlinjerna för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Göteborgs kommun anges att den enskilde har rätt till kvarboende såväl i det egna hemmet, ordinärt boende, som inom särskilt boende, äldreboende. 10

14 Vidare står att en flyttning aldrig kan tvingas fram. Personal ska kunna flyttas till den vårdbehövande istället för tvärtom. I vissa fall, främst vid svår demenssjukdom, är vårdbehovet sådant att helt annan vård erfordras. Då bör diskussion om annat lämpligt boende tas upp med den enskilde och hans/hennes närstående. Boendechefen uppger att de boende får bo kvar på sin vanliga enhet men att annat boende kan erbjudas den enskilde i vissa situationer eller om den enskilde själv önskar flytta. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är viktigt att diskussioner förs kontinuerligt kring respektive verksamhets mål. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Brukarundersökningar I Göteborgs kommun genomförs brukarundersökningar genom balanserade styrkort som kallas Balansen. Nyckeltal redovisas i fyra perspektiv: vårdtagare, medarbetare, ekonomi och verksamhet. Stadsdelarna kan i systemet jämföra sina verksamheter. Vårdtagarnas uppfattning om verksamheten följs via enkäter och mäts i NKI; nöjd- vårdtagar- index. Resultatet redovisas bl.a. på Göteborgs kommuns hemsida. Brukarundersökningen utfördes genom enkäter till vårdtagarna i Göteborg som en totalundersökning under en treveckorsperiod i mars Vissa av frågorna i enkäterna är lika oavsett var vårdtagaren bor som t.ex. bemötande, inflytande, trygghet, information, hjälpens/omvårdnadens omfattning och utförande samt mat. Askim har genomgående högre betyg jämfört med Göteborg totalt. NKI har ökat senaste året både inom hemtjänsten och på äldreboendena. 11

15 Utvärdering av Askimsmodellen har påbörjats med hjälp av FoU i Väst/Göteborgs Regionens kommunalförbund. Klagomålshantering Inom äldreomsorgen finns rutiner för hur klagomål ska handläggas och det finns en portofri blankett/folder som kan användas. Klagomål kan även lämnas via e-post på stadsdelens hemsida. I rutinerna anges bland annat att inkomna klagomål och hanteringen av dessa tas upp som en stående punkt på ledningsmöten eller motsvarande i verksamheterna samt att den som lämnar klagomålen ska få ett mottagningsbevis samt en återkoppling. Biståndsbedömarna tar med klagomålsfoldern vid hembesök och tar vid behov emot klagomål och lämnar till berörd chef. Enhetschefen för hemtjänsten uppger att hon använder blanketten men att de flesta brukare ringer om de har synpunkter eller klagomål. Det handlar då i regel om tidpunkten för insatsen eller att man borde få mer. Alla brukare med hemtjänst kommer att ha blanketten i den kontaktpärm som ska finnas i den enskildes hem. Platscheferna på äldreboendena informerar när någon flyttar in att foldern finns, överlämnar den vid klagomål och ber att den fylls i. Personalen uppger att de vänder sig till platschefen om det inkommer klagomål. En av enheterna uppger att det inte finns någon blankett medan en annan att det finns en ris- och ros låda för synpunkter på Uggledals äldreboende. Länsstyrelsen har begärt att få in de tio senaste klagomålen och en redovisning över vilka åtgärder som vidtagits. Det har inkommit ett klagomål som rörde larmmottagning inom hemtjänsten. Med anledning av det inträffade har enhetschefen för hemtjänsten utvecklat och förbättrat rutinerna för larmmottagning. Lex Sarah All personal känner till att det finns rutiner för Lex Sarah. Enligt enhetschefen har rutinen och innebörden diskuterats mycket i ett av hemtjänstteamen men personalen uppger att de tycker att Lex Sarah är svårt. Platscheferna uppger att de tar upp Lex Sarah och diskuterar innebörden på planeringsdagar men det är osäkert om rutinen finns tillgänglig på samtliga enheter. Personalen på de vanliga boendeenheterna säger att de tycker att det är svårt att skilja på Lex Sarah och Lex Maria och tror att rutinen finns i den medicinskt ansvariga sjuksköterskans pärm. Personalen uppger att de kontaktar platschefen direkt i situationer där de känner sig osäkra samt att de diskuterar sitt bemötande och förhållningssätt i gruppen. 12

16 Brukarnas intryck De tre anhöriga som intervjuats uppger att de vänder sig direkt till personalen med eventuella klagomål. Två av dem känner inte till att det finns någon klagomålsblankett. Även de fem boende som intervjuats vänder sig till personalen. De allra flesta av brukarna inom hemtjänsten som besvarat enkäten uppger att de har fått information om vart de kan vända sig om de har frågor eller synpunkter som rör äldreomsorgen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är viktigt att enhetschef/platschefer möter personalens svårigheter att tolka/förstå innebörden av Lex Sarah genom kontinuerliga diskussioner. Det är även viktigt att klagomålsblanketten finns lätt tillgänglig och synlig på äldreboendena. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Enligt enkätsvaret medverkar socialtjänsten i det samhällsplaneringsarbete som förvaltningen har. Nämndens politiker har medverkat i utredningar som stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret har genomfört. Under 2007 kommer Askim att delta i ett samverkansprojekt i Göteborg som rör samverkan i samhällsbyggande, avseende seniorer. Andra medverkande är fastighetskontoret, allmännyttan, privata fastighetsägare och trafikkontoret. Verksamhetschefen för äldreomsorgen har regelbundna träffar med de större fastighetsägarna i Askim. 13

17 Verksamhetschefen eller stadsdelschefen redovisar kontinuerligt till nämnden den aktuella bilden av och behoven inom äldreomsorgen. Biståndshandläggarna delger nämnden de biståndsbeslut som inte kan verkställas inom tre månader. Stadsdelsnämndens ledamöter gör studiebesök ute i verksamheterna och under hösten 2006 besöktes hemtjänsten och det pågående projektet Askimsmodellen. Anhörigstödjaren uppger att det finns behov av akutplats/trygghetsplats för dem som vårdas av närstående. Det finns även önskemål om rekreation/semester för den enskilde och anhörigvårdaren tillsammans, vilket anhörigstödjaren försöker finna en lösning på. Tre pensionärsorganisationer uppger i enkätsvaren att äldreomsorgen fungerar bra och en av organisationerna anser även att de får bra information. Den fjärde organisationen påtalar dock att det finns ett stort behov av boende av olika slag innan den enskilde har behov av äldreomsorg samt lokaler för aktiviteter. Beslut och domar Under 2006 har två avslagsbeslut på sökt biståndsinsats i form av särskilt boende tagits. Avslagsmotivering var att behovet kunde tillgodoses på annat sätt genom hemtjänstinsatser. Två överklagande som gäller plats i särskilt boende har inkommit under Enligt enkätsvaret har alla beslut har kunnat verkställas inom tre månader efter beslut. Enligt den kvartalsvisa inrapportering som nämnden är skyldig att göra till Länsstyrelsen sedan den första juli 2006 av ej verkställda beslut har nämnden ett gynnande beslut rörande särskilt boende som är äldre än tre månader. Vid granskning av de senaste femton ansökningarna och beslut om särskilt boende är samtliga beviljade och tolv är verkställda inom tre månader. Två av dessa tre beslut som inte är verkställda gäller boende med geropsykiatrisk inriktning och den tredje har önskemål om ett specifikt äldreboende. De tio senaste ansökningarna och beslut om korttidsplats/tillfälligt boende är beviljade och snabbt verkställda. Några beslut om korttidsvistelse gäller i avvaktan på verkställighet av särskilt boende. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. 14

18 Gynnande beslut rörande särskilt boende för personer med behov av boende med psykogeriatrisk inriktning verkställs inte inom rimlig tid. Kommentarer Länsstyrelsen vill påtala vikten av att det finns tillgång till boenden för personer med speciella behov. Såsom boenden med psykogeriatrisk inriktning, inriktning för unga äldre personer med demenssjukdomar och för unga äldre med fysiska funktionshinder. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Hemtjänst Hemtjänstinsatserna är uppdelade i omsorgsinsatser respektive serviceinsatser. Syftet med Askimsmodellen är att ge de äldre invånarna en ökad valfrihet, större självbestämmande och ett direkt inflytande över de omsorgs- och serviceinsatser som de blir beviljade. Syftet är också att stärka den enskildes möjlighet att välja aktivt mellan olika alternativa utförare och att detta skall bidra till förbättrad kvalitet. När det gäller serviceinsatser ansöker den enskilde om det som han/hon behöver ur servicemenyn. De uppgivna behoven utgör grunden för den tid som den enskilde beviljas. Den enskilde kan disponera tiden som han/hon önskar och byta sin beviljade insats mot något annat på menyn. 15

19 Insatserna i servicemenyn är städning av två rum och kök, hall och badrum, fönsterputsning 2ggr/år, avfrostning av kyl och frys, bank och postärenden, uppvärmning av mat, tvätt, strykning, mangling, inköp av dagligvaror, apoteksärenden, andra ärenden, social samvaro, promenader, rasta hund, snöskottning, sy i knapp/ byta glödlampor/vattna krukväxter etc. Övriga insatser är omsorgsinsatser och ansökan görs på traditionellt vis. Det finns två omsorgsteam som verkställer omsorgsinsatser och ett serviceteam som verkställer serviceinsatser. I varje team finns en teamledare som samordnar och fördelar arbetet. Biståndsbedömarna skickar utredning och beslut när det gäller omsorgsinsatser till teamledaren. För serviceinsatser skickas endast beslutet. Som komplement kan teamledaren ta fram beställningen på datorn, denna beställning innehåller även tidsangivelser för de beviljade insatserna. Handläggarna uppger att de har daglig kontakt med teamledarna per telefon. Ansvaret för hur insatserna skall utföras ligger på utförarna; dvs. omsorgsoch serviceteamen. Alla brukare har minst en kontaktperson från varje team. Valet av kontaktperson och vem som skall ge insatsen beror dels på var brukaren bor dels på vem av personalen som har utrymme i sitt schema att utföra insatserna. Kontaktpersonerna från omsorgs- och serviceteamen skall träffas/tala kontinuerligt med varandra för att insatserna skall utföras på bästa möjliga sätt för i huvudsak personer med demenssjukdom. Kontaktpersonen ansvarar för att en omsorgs- respektive serviceplan upprättas utifrån de insatser som är beviljade. Planerna skall upprättas tillsammans med brukarna och finnas i en kontaktpärm hemma hos brukaren. En kopia av planen skall förvaras i teamens arbetslokal. Under hösten 2006 har planerna omarbetats och vid tillsynstillfället saknas det många planer i ett av omsorgsteamen och i serviceteamet. Handläggarna beskriver att omsorgs- och serviceteamen ger bra återkopplingar och att besluten verkställs snabbt. Enhetschefen uppger att hon uppmanar till att uppföljningar av planerna görs av kontaktpersonerna. Brukarnas intryck - hemtjänst Hälften av dem som svarat på enkäten uppger att de har medverkat i att upprätta en plan över vad de behöver hjälp med. Boenden På Uggledal och Granliden genomförs ett ankomstsamtal när den enskilde flyttar in. Tidpunkten för samtalet varierar. I samtalet deltar den enskilde, eventuellt anhöriga, god man, kontaktperson, platschef och sjuksköterska. 16

20 Information ges till den enskilde och anhöriga om boendet och olika rutiner. Enligt en platschef efterfrågas den enskildes förväntningar på boendet och framtiden. Vid ankomstsamtalet inhämtar personalen information från den enskilde om dennes behov, önskemål och dagliga vanor. På några av enheterna skriver personalen under samtalet ofta ner informationen direkt i omsorgsplanen. Den enskilde eller anhöriga uppmanas att fylla i en levnadsberättelse som underlättar omsorgen vid demenssjukdom. Kontaktpersonerna upprättar omsorgsplanen och enligt personalen deltar de enskilda på de flesta av enheterna på Granliden. Endast en av enheterna på Uggledal uppger att den enskilde deltar i upprättandet av planen. Kontaktpersonen har ansvar för att det som är dokumenterats i planen blir verklighet samt att kollegorna påminns om vad som framkommer i planen. Platscheferna anger att den enskilde ständigt konsulteras kring sina behov. Omsorgsplanerna revideras enligt personalen men det finns ingen rutin för hur ofta planen ska följas upp. Tillfälliga funktionsnedsättningar som kräver extra insatser dokumenteras inte i planen. En av platscheferna uppger i enkätsvaren att uppföljning sker kontinuerligt. Personalen på de vanliga enheterna på Uggledal anser att de använder planerna som ett verktyg för omsorgen. De boendes intressen efterfrågas och personalen påminner varandra i arbetsgruppen om att den enskilde t.ex. vill se tv- program eller göra olika saker. Detta noteras dock oftare i rapportboken än i den enskildes plan. Brukarnas intryck boenden Lite mer än hälften av de boende som svarat på enkäten och intervjuats uppger att de medverkat i upprättandet av en plan. De tre anhöriga till boende som intervjuats säger att deras anhöriga har en omsorgsplan och att den har reviderats. Dagverksamhet Personalen på Kustgården gör ett hembesök innan gästen börjar på dagverksamheten och tar reda på vilka intressen den enskilde har, hur hans/hennes sociala liv ser ut och vad han/hon har arbetat med. Denna information överförs inte till någon individuell plan. Personalen får ta del av biståndsutredning och beslut för den enskilde. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. 17

21 Den enskilde eller dennes företrädare är inte alltid delaktig i genomförandeplanens upprättande. Planen följs inte upp kontinuerligt. Genomförandeplaner saknas helt i dagverksamheten och delvis i hemtjänsten. Kommentarer Planer för samtliga brukare inom hemtjänsten ska, enligt uppgift, upprättas under vintern Länsstyrelsen anser att det är en uppgift som bör prioriteras. En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Länsstyrelsen anser att enhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, skall delta i upprättandet av genomförandeplanen. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Biståndshandläggarna anser att de gör individuella bedömningar. De lägger stor vikt vid individens livsstil och vanor vid bedömningarna. De uppfattar att riktlinjerna är ett led i att försöka definiera vad skälig levnadsnivå är. 18

22 I beslutet om serviceinsatser ingår vad den enskilde har ansökt om och hur mycket tid den enskilde är beviljad. För att bedöma tidsåtgången används en tidsschablon. Brukaren kan därefter själv bestämma hur tiden skall disponeras under månaden och vilka insatser på servicemenyn som skall utföras. När det gäller omsorgsinsatserna anges ingen tid i beslutet. Handläggarna informerar om anhörigstödet och möjlighet till den avgiftsfria avlösningen. När det gäller ansökan om särskilt boende görs bedömning av den enskildes behov av detta. Oro och otrygghet är självklara anledningar till att bevilja ett boende vilket även framgår av aktgranskningen. Brukaren behöver inte först pröva en mängd andra insatser innan ett beslut tas om särskilt boende. Det finns möjlighet att provbo på ett särskilt boende vilket ofta stärker den enskildes önskan om att ansöka likväl som att inte ansöka om särskilt boende. Trygghetslarm beviljas generellt till de brukare som ansöker om det. Även om den enskilde endast efterfrågar larm så berättar handläggaren om vad äldreomsorgen innebär och de frågar även om den enskildes situation. Hemtjänst Handläggarna beviljar bistånd till promenader och social samvaro när det behovet bedöms föreligga. Dessa insatser kan utföras av både omsorgs- och serviceteamet. I servicemenyn finns promenader och social samvaro men enligt personalen är det få brukare som byter ut andra insatser mot dessa även om den möjligheten finns. I enkätsvar och vid intervju med omsorgs- och servicepersonalen framkommer att de utför sociala insatser och att sådana insatser blir allt fler. Insatserna är t.ex. samvaro i den enskildes hem, ledsagning till träffpunkter och dagcentraler och promenader. Personalen uppger att de arbetar rehabiliterande, att de uppmuntrar brukarna att vara delaktiga utifrån sina förmågor. Graden av delaktighet varierar stort, många har inte ork längre, många gör mycket själva och andra vill inte vara delaktiga. Personalen gör saker som inte är biståndsbedömda- för att personen ber om det. Insatsen tillsyn är numera oftare preciserad vilket innebär att personalen bättre vet varför de skall utföra insatsen. När personalen uppmärksammar att den enskilde har behov av fler eller andra insatser kontaktas handläggarna. Personalen försöker vara lyhörda för den enskildes behov och önskemål och att se individen - att människor är olika, och att de försöker anpassa sig utefter detta. 19

23 Begrepp som självbestämmande, integritet och delaktighet diskuterades mycket, enligt enhetschefen, i samband med att Askimsmodellen infördes. Varje brukare har, som tidigare nämnts, minst en kontaktperson från varje team. Det finns ett dokument som beskriver kontaktpersonernas ansvar. Kontaktpersonerna är de som i huvudsak utför insatserna hos brukarna. I ett omsorgsteam alternerar personalen hos de personer som alltid behöver ha hjälp av två personal samtidigt men i det andra teamet är det i huvudsak fasta personer som även utför dessa insatser. Enligt enhetschefen diskuteras de ofta vikten av kontinuitet både i person- och i omsorgsinsatsen. Enligt enhetschef och personal tar de hänsyn till brukarens önskemål om vilken personal eller av vilket kön personalen har som skall utföra vissa insatser, såsom hjälp vid hygien. Även om det kan vara svårt att byta personal på kvällar försöker de att ordna så att brukarnas önskemål tillgodoses. Personkontinuitet är ett sätt, enligt personalen, att bidra till brukarnas upplevelse av trygghet. Ett annat är att alltid meddela om förändringar av personal eller tid sker och att vara närvarande; dvs. att inte stressa hos brukaren. De försöker vara flexibla så att de kan vara längre tid eller vid flera extra tillfällen hos någon som är orolig, detta gäller även under kvällstid. När det gäller att svara på larm och åka till den som larmar så uppger personalen att det fungerar rätt bra och att de brukar kunna vara hos den som larmar tämligen snabbt. Brukarnas intryck hemtjänst I stort sett samtliga som svarat på enkäten beskriver i positiva ordalag hur bra hemtjänsten är och att personalen är duktiga och trevliga. Tre personer uppger i enkätsvaren att de inte får den hjälp som de behöver. På frågan om vad som är mindre bra nämns bl.a. att det är för många olika personal, att de är stressade, att hjälp med dusch endast ges en gång/vecka och att det är för få timmar för städning. En fjärdedel av brukarna uppger att de har ansökt om och beviljats någon form av sociala insatser, såsom promenader och ledsagning till träffpunkter. Observation av hemtjänsten Länsstyrelsen följde med personalen i ett omsorgsteam och i ett serviceteam under tre förmiddagstimmar. Vid morgonmötena gick teamledarna igenom vilka brukare som skulle ha hjälp under dagen och personalen fördelades. I omsorgsteamet följde Länsstyrelsens handläggare med till fem personer, varav en person två gånger. Insatserna bestod av hjälp vid uppstigning, hygien, medicin, stödstrumpor, bäddning, frukost etc. 20

24 I serviceteamet besöktes två personer vid tre tillfällen av två personal och insatserna bestod av tvätt och städ. Besöken varierade mycket i tid, från några minuter till cirka 40 minuter. Bemötandet var bra, respektfullt och lugnt. Observation av kvällspatrull Det finns två kvällspatruller och Länsstyrelsen följde en kvällspatrulls arbete under två timmar. Patrullen besökte tre personer med omfattande behov av hjälp med att komma i ordning inför natten. Samtliga personer har omfattande insatser som tog lång tid och personalen bemötte brukarna på ett bra sätt utan synbar stress. Boenden Det finns två äldreboenden i Askim, Granliden och Uggledal. Granliden har sex enheter varav två är avsedda för personer med demenssjukdom. Totalt finns det 73 boendeplatser. På två av de vanliga enheterna finns fyra korttidsplatser. På Uggledal finns det totalt 51 boendeplatser fördelade på fyra enheter varav två är avsedda för personer med demenssjukdom. På båda boendena finns brukarråd, anhörigträffar och anhörigcafé. På samtliga enheter finns kulturombud och kollektiv sysselsättning erbjuds på båda boendena. Sysselsättning som erbjuds är bl.a. andakt, bingo, bild och filmvisning, högläsning, gymnastik, fika- och pratstunder, klädvisning, målning, underhållning, utflykter, pubafton, olika årstidsbundna fester som kräftskiva och Nobelfest. Både platschefer och personal uppger i enkätsvaren att individuella sociala behov kan tillgodoses. En av platscheferna anger att det sker genom det nära kontaktmannaskapet där det ingår ett ansvar för att uppfylla uppsatta mål för stimulans. Den andra platschefen anger att det tillgodoses genom de många sociala och kulturella inslagen som finns i vardagen. Personalen uppger i enkätsvaren att den enskildes individuella sociala behov tillgodoses bl.a. genom promenader och högläsning med enskilda, att kontaktpersonen hjälper till att göra inköp samt att det erbjuds gemensamma aktiviteter både på och utanför boendet. Äldreboendena kan erbjuda hårvård och fotvård. Utevistelsen kan dock inte alltid genomföras direkt eller när den enskilde önskar om han/hon behöver ledsagning. 21

25 I personalintervjuerna säger personal på boendena även att de t.ex. har gått på fotboll och tippat med enskilda samt att de uppmärksammar om det sänds TV- program som den enskilde kan vara intresserad av. En del enskilda har sysslor som de utför på enheten såsom att vattna blommor eller gå ut med sopor. Personalen på en av demensenheterna på Uggledal anger i enkätsvaren att de utgår från den enskildes levnadsberättelse och att de utifrån den erbjuder enskilda aktiviteter. Personalen på båda demensenheterna uppger att de enskilda deltar i vardagsarbetet på boendet med att t.ex. plocka upp matvaror och skala potatis. Personalen tycker att det är viktigt med vardagsaktivering eftersom det minskar oron och ökar aktiveringen, håller igång minnet och stärker den enskildes självförtroende då han/hon känner sig behövd. Personalen på de flesta andra enheter på äldreboendena uppger att de enskilda varken vill, kan eller orkar delta i vardagsarbetet mer än i något enstaka fall. Den enskildes självbestämmande stärks enligt enkätsvaren från plastcheferna bl.a. genom att individuella önskemål respekteras och att den enskilde sätts i centrum. Personalen får kontinuerlig handledning kring bemötande. Personalen uppger att de rättar sig efter den enskildes behov och önskemål. Den enskilde får själv bestämma vad de vill äta till frukost, vad de skall ha på sig och vad de vill göra. De försöker även underlätta i valsituationer för den enskilde genom att begränsa valet till två saker. Personalen påminner ofta de enskilda om att det är de själva som bestämmer. En av enheterna uppger i enkätsvaret att de alltid utgår från ankomstsamtalets information. Personalen säger även att de enskilda inte alltid får bestämma över om de ska ha mattor eller inte på grund av fallrisken. Detta diskuteras alltid med den enskilde eller dennes anhörig. Arbetsrutiner diskuteras ofta enligt personalen på Uggledal och de lyssnar på synpunkter från elever, praktikanter och nyanställda. Personalen på Granliden säger att de diskuterar och påminner varandra om att deras arbetsplats är de enskildas hem. Kontaktmannaskap och omsorgsplaner bidrar till person- och omsorgskontinuitet enligt platschefer och personal. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar; följer med på läkarbesök, är stöd vid duschning och på Uggledal försöker de dessutom tillgodose den enskildes intressen. Personalen på Uggledal försöker att svara och arbeta på samma sätt samt utgå från det som står i den enskildes omsorgsplan för att ge kontinuitet i omsorgsinsatsen. 22

26 På Granlidens demensenheter används Timecare (schemasystem) och det medför enligt personalen att de 25 boendena får sina insatser utförda av samtliga 18 personal även om personalen i första hand arbetar på sin enhet. Personalen anser att det är negativt för den enskilde att det är så många personal eftersom de utför sina arbetsuppgifterna på olika sätt och hinner inte läsa omsorgsplanerna på den andra enheten. Den enskildes önskemål om att inte få duschhjälp utförd av en man kan i regel alltid tillgodoses på båda boendena. Kvällen/Natten - observation Länsstyrelsen besökte Granliden mellan klockan 19:30 och 22:30 och Uggledal mellan och Under natten arbetar fyra personer på Granlidens sex enheter och på Uggledal arbetar tre personer på fyra enheter. Därutöver finns en sjuksköterska tillgänglig för bägge boendena. Granliden Personalen som Länsstyrelsen följer utgår från en av demensenheterna. Flera boende var uppe vid 19:30 tiden då en lättare kvällsmåltid serverades. Personalen hjälper därefter de boende som vill gå och lägga sig. Kvällspersonalen berättar hur dagen och kvällen har varit på de olika enheterna och lämnar en kort skriftlig dokumentation över genomförda insatser på ett separat blad för varje enhet till nattpersonalen. Några få boende är fortfarande uppe när nattpersonalen tar vid. Två boende är i livets slutskede. Extra personal är inte insatt. Enligt personalen finns de boendes insatser beskrivna i omsorgsplanen. De flesta på demensenheterna har något besök under natten i form av byte av inkontinensskydd, vändning, tillsyn eller medicin. Samtliga lägenheter på demensenheterna har dörrlarm. På de vanliga enheterna besöker nattpersonalen de allra flesta boende vid arbetspassets början. Under resten av natten får de boende tillsynsbesök efter individuella behov. På dessa enheter var två personer uppe vid 22- tiden. Om personalen hinner brukar de försöka diska, snygga till på enheten och ta hand om tvättstugan. Personalen bemöter de boende med respekt och har ett bra förhållningssätt. 23

27 Uggledal När Länsstyrelsen kommer till Uggledal strax före är två boende fortfarande uppe. Personalen uppger att de boende själva bestämmer när de går och lägger sig. Nattpersonalen ger tillsyn och hjälp utifrån de enskildas behov. På enheterna för personer med demenssjukdom har de flesta dörr-, matt- eller sänglarm. De som inte själva kan larma eller röra sig själva tittar personalen till kontinuerligt. Brukarnas intryck boenden De allra flesta boende och anhöriga har i enkätsvaren och intervjuer uppgett att de får den hjälpen de behöver och mer än hälften att de kan påverka tiden för hjälp vid uppstigning och läggning. Mer än hälften av de boende uppger även att det finns något att göra på boendet som intresserar dem samt att de får hjälp att komma ut på promenad. Flera uppger att de saknar individuella aktiviteter. I en tredjedel av enkätsvaren lämnas förslag på önskade förändringar. Flest önskemål gäller Uggledal och handlar om mer aktiviteter, stimulans och utevistelse. Synpunkter framförs på Granlidens postrutiner och önskemål finns om mer aktiviteter. Vård i livets slutskede Det finns ingen policy för vård i livets slutskede. Det finns ett palliativt team i hemsjukvården som hemtjänsten samarbetar med. Handläggarna beviljar den tid som behövs vid livets slut och det är oftast den erfarna ordinarie personalen som är hos brukaren. Några i personalen önskar mer generell utbildning av det palliativa teamet. På äldreboenden är det sjuksköterskorna som avgör om extra personal/vak ska sättas in vid vård i livets slutskede. Grundregeln är att ingen skall vara ensam i livets slutskede. Oftast brukar den erfarna personalen vara den som sitter hos den enskilde. Personalen säger att det finns rutiner för vård i livets slut i in den medicinskt ansvariga sjuksköterskans pärm. Det finns även en låda som innehåller ljus, plädar, CD-spelare och skivor som används vid vård vid livets slutskede. Personalen på Uggledal säger att de kommer att få fortbildning i vård i livets slutskede. Dagverksamhet Det finns en dagverksamhet; Kustgården och två öppna träffpunkter; Klubb Kobben och Solträffen. 24

28 Kustgården är en biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdomar som är öppen på vardagar mellan klockan 9:00-15:00. Verksamheten tar emot sex gäster per dag. De flesta av gästerna är beviljade flera besökstillfällen i veckan. Enligt personalen är öppettiden flexibel och kan anpassas något efter gästernas behov. Gästerna serveras frukost och de sitter länge tillsammans och samtalar runt bordet. Därefter genomförs någon form av fysisk aktivitet. Gästerna deltar i dukning, diskning och matlagning efter förmåga. Lunch serveras 13:00 och därefter avslutas dagen med en lugn stund där kaffe serveras. Personalen försöker känna in gästens dagsform och anpassar aktiviteterna utifrån detta och uppger att den enskildes individuella behov tillgodoses. Personalen arbetar med reminicensmetoden vilket innebär att miljön och det som händer under dagen används för att stimulera gästens minne, t.ex. att dofter från matlagningen väcker minnen och känslor. Klubb Kobben är inriktad på social vardagsrehabilitering och är till för personer med motoriska och fysiska problem. Verksamheten är öppen dagtid på vardagar. De cirka 30 gästerna som regelbundet deltar bestämmer själva vilka aktiviteter som ska genomföras. Vanliga aktiviteter är bakning och matlagning med ett habiliterade och rehabiliterande syfte. För närvarande finns en frukostklubb. Övervägande delen av gästerna är kvinnor och de flesta är över 85 år. En gång per månad inbjuds anhöriga till ett anhörigcafé på Kobben. Solträffen är dels en restaurang och dels en träffpunkt. På morgonen kan gästerna köpa frukost och lunch serveras i två sittningar vilket kräver en föranmälan. Solträffen har cirka 120 besökare i veckan måndag till fredag. Öppettiderna kommer att utökas med en dag i veckan. Aktiviteterna kan bestå av bakning, högläsning och samvaro mellan besökarna. De flesta gästerna är kvinnor i åldern 80 år och uppåt. Anhörigstöd Förebyggandeenheten arbetar med olika former av anhörigstöd. Enheten består av en enhetschef och tre personal. Enhetens uppdrag är att stötta anhöriga och att vara dem behjälpliga att söka stöd och vård hos andra aktörer och myndigheter. Anhörigstöd riktar sig till personer som vårdar en närstående som är svårt sjuk, dvs. som inte själv kan klä sig, sköta sin hygien samt servera sig mat. 25

29 De stödformer som finns är avlösning i hemmet, olika anhöriggrupper och Anhörighälsan. En stödplan upprättas om den som vårdar önskar det. Avlösning i hemmet genomförs dels av två personer anställda i enheten men också av ordinarie hemtjänstpersonal. Detta är en ny försöksverksamhet som erbjuder åtta timmars avgiftsfri avlösarservice per månad. Anhöriggrupperna träffas kontinuerligt för samtal men träffas också för att t.ex. äta lunch tillsammans och gå på bio. Anhörighälsan är ett samverkansprojekt mellan stadsdelsnämnderna Askim, Högsbo och Älvsborg. Anhöriga ges där möjlighet till bl.a. hälsokontroll, gymnastik i olika former, SPA-vistelser, promenader och stöd av psykoterapeut. Vän till vän leds av en samordnare och vid tillsynstillfället var cirka 40 personer engagerade i flera olika verksamheter. Anhörigstödet samarbetar med Röda Korset och andra frivilliga organisationer, diakonerna, primärvården och då främst med distriktsköterskorna samt biblioteket. Enhetschefen träffar regelbundet handläggarna, enhetscheferna och de tre omsorgs- och serviceteamen. Enhetschefen upplever att anhörigstödet är väl känd bland övrig personal. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Personkontinuiteten är alltför låg på Granlidens demensenheter. Det är viktigt för personer med demenssjukdom att möta så få personer som möjligt. Kommentarer Det är positivt att det finns kulturombud och ett utbud av kollektiva aktiviteter på bägge äldreboendena. Det är dock viktigt att alltid efterfråga den enskildes individuella behov eftersom det kollektiva utbudet inte alltid stämmer överens med den enskildes intressen och livsstil. Länsstyrelsen anser att det finns en risk att den enskildes behov inte blir tillgodosedd om t.ex. kontaktpersonen är sjuk eller har för hög arbetsbelastning, när kontaktpersonen är den person som även skall tillgodose den enskildes intressen. Länsstyrelsen anser att nämnden har ett bra utbud av anhörigstöd och träffpunkter samt har en god samverkan med frivillig organisationerna. 26

30 Det är viktigt att efterfråga, när det är möjligt, den enskildes önskan om hur vården vid livets slut skall utformas. För att erbjuda en så god kvalitet som möjligt vid vård vid livets slut, kan en gemensam policy vara ett stöd. Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal ha tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen. Det finns en nutritionspolicy som bland annat innehåller en måltidsordning för äldreboendena som anger hur måltiderna ska vara fördelade över dygnet. Av ordningen framgår också förslag på vad den enskilde ska erbjudas att äta vid sömnsvårigheter under natten. På alla enheter finns kostombud som träffar kostchefen regelbundet och därmed framför de boendes önskemål och synpunkter kring maten. Tillgång till dietist finns. Det serveras endast en rätt vid varje lunch och middag. Personalen på äldreboendena, dagverksamheten och träffpunkten Kobbegården har pedagogisk måltid under lunchen. Målet är att skapa en lugn, trygg och trivsam atmosfär och att måltiden blir ett naturligt led i omvårdnaden och behandlingen. Enligt enkätsvar anser platschefer och personal bland annat att: måltiden är och skall vara en njutningsfull lugn stund och inget onödigt spring kring matborden, kultur och tradition kring måltiden är viktigt samt att det är trevligt dukat, pedagogiska måltider med välsammansatt nutrition och anpassad vid behov, bordsplaceringen är viktigt, regelbundna tider för måltiderna är viktiga så att nattfastan inte blir för lång. kostombuden ska se till att speciella önskemål tillgodoses, inte diskmaskinen står på eller att dörren till tvättstugan står öppen. Personalen på boendena och i hemtjänsten anser att de har tillräcklig kunskap om mat och måltider. De har fått utbildning i nutrition och kostombuden får kontinuerlig utbildning med information om de senaste rönen. En enhet tycker dock att även vikarierna borde få utbildning i nutrition. 27

31 Boenden Frukosten tillagas på varje enhet medan middag och kvällsmålet tillagas i centralköket. Till middagen skalar och kokar personalen potatis och grönsaker på enheten. Måltidsobservation - boenden Länsstyrelsen genomförde måltidsobservation på båda äldreboenden vid kvällsmåltiden vid 17:30-tiden. På dörren till en enhet uppmanas besökare att inte komma på besök under måltiderna på grund av önskan om lugn och ro vid måltiden. På samtliga enheter sitter de boende vid flera olika bord efter deras egna val och förutsättningar. På en demensenhet sitter fyra boende avskilt i vardagsrumsdelen och maten serveras i karotter. På övriga enheter serveras maten på olika sätt: personalen serverar all mat och dryck från en rullvagn eller så finns tillbehör och dryck på borden medan huvudrätten serveras från en rullvagn. En anhörig äter kvällsmat på en enhet varje dag. Några anhöriga är på besök under måltiden. De flesta boende uppger att maten som serveras är god och att det är trivsamt under måltiden. När flera boende behöver hjälp att äta innebär det att de får sitta och vänta vid bordet och de som kan äta smörgås själva serveras detta under tiden. Personalen upplever generellt inte måltidsituationen som stressig. Brukarnas intryck boenden Av de 50 enkätsvaren framkommer i nästan hälften att de boende inte kan påverka vilken mat som serveras eller tidpunkten för måltiden. Matdistribution Enligt verksamhetschefens enkät har 106 personer matdistribution. Maten tillagas på Granliden och distribueras varm av service- eller omsorgsteamen till brukarna. Enligt handläggarna efterfrågar de den enskildes eventuella hjälp kring måltiden och beviljar sådan hjälp när det behövs. De beviljar även samvaro vid maten. Om den enskilde deltar i matlagningen kan personal vara behjälplig. Personalen upplever att maten överlag är bra, uppskattad och variationsrik. De förmedlar brukarnas synpunkter på maten direkt till centralköket som beskrivs som mycket tillmötesgående utifrån de enskildas önskemål. 28

32 Brukarnas intryck hemtjänsten En tredjedel som svarat på enkäten uppger att de har matdistribution. Flertalet uppger att maten är bra. Några skriver att de inte längre har matdistribution eftersom de inte var nöjda med maten. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen tycker att det är positivt att den enskilde kan få stöd i matlagningen i ordinärt boende och att det finns pedagogiska måltider på äldreboendena. För att individualisera måltidssituationerna på boendenas olika enheter kan måltidsfrågorna lyftas så att goda exempel sprids hur maten serveras. T.ex. kanske fler boende ges möjlighet att själva serveras sig maten ur karotter. KVALITET - FYSISK MILJÖ För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar mm. ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. Det finns två äldreboenden, Granliden i Hovås och Uggledal i Billdal. På demensenheterna på äldreboendena bor personer. Granlidens äldreboende har sex enheter varav två är avsedda för personer med demenssjukdomar. Totalt finns det 73 boendeplatser i två våningsplan. På två av de vanliga enheterna finns fyra korttidsplatser. 29

33 Lägenheterna/rummen saknar trinett eller andra kokmöjligheter. De boende har egna nycklar till sin bostad. Den boendes post kommer till enheternas gemensamma brevlåda i entrén. Kodlås finns till alla enheterna och koden finna angiven i nära anslutning på de flesta. Vid en av enheterna saknades kod och på en annan var den nedskriven på en lös post-it lapp. Enligt äldreboendechefen och platscheferna var den fysiska miljön och placeringen av de gemensamma utrymmena på enheterna inte genomtänkt vid ombyggnaden. Positivt är att det finns flera fina uteplatser och balkonger att tillgå. Personalen på demensenheterna tycker att det är för många boenden på enheterna. Kök och dagrum är för stora. När många boende är där samtidigt som diskmaskin och tv-apparat står på blir det mycket ljud. Korridorerna är långa och på ena enheten är det fönster från golv- till takhöjd, vilket ger en obegränsad insyn. Omgivning runt boendet är backig och personalen uppger att det är svårt att gå ut, men trädgården/innegården utanför är flitigt använd och de boende kan själva vistas där. I närområdet finns en livsmedelsbutik. På Uggledal finns det totalt 51 boendeplatser i två våningsplan fördelat på fyra enheter varav två är avsedda för personer med demenssjukdom. Demensenheterna har kodlås och koden finns i nära anslutning till låset. Samtliga lägenheter är fullvärdiga med trinett/kokmöjligheter, dusch och toalett. De boendes post läggs i enhetens brevlåda i entrén. De boende har egen nyckel till lägenheterna. Äldreboendechefen och platscheferna uppger att demensenheterna på Uggledal är välplanerade med en gemensam yta, vardagsrum och kök, i mitten på boendet. Demensenheterna ligger på andra våningen. Personalen på enheterna prioriterar utevistelse men uppger att det hade varit lättare att gå ut från första våning. Utformning av enheten är dock bra för de boende som vill röra sig mycket även inomhus och det finns tillgång till balkong. De enheter som är på markplan upplever detta positivt eftersom det är lätt att komma ut i trädgården. Uggledal har en fin trädgård som enligt personal eventuellt kommer att göras om till ett inglasat uterum. Denna skulle då kunna användas som en gemensam samlingssal vilket saknas idag. I närområdet finns flera affärer men det är enligt personalen långt till en kiosk. På båda äldreboendena finns olika former av trygghetslarm som kan erbjudas den boende efter dennes individuella behov som till exempel fasta larm, handleds-, säng-, golv- och dörrlarm. Larmen markeras på displayer på enheten med en ljus- och ljudsignal där det syns vilken lägenhet larmet kommer ifrån. Under natten markeras larmen från alla boende på larmdisplayerna överallt i huset. 30

34 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Granlidens äldreboende är inte fullvärdigt eftersom det saknas köksdel i samtliga lägenheter. Kodlås får endast finnas på enheter för personer med demenssjukdom. Koderna skall skrivas i direkt anslutning till kodlåset. En display i korridoren som visar vem det är som larmar är inte förenligt med respekt för den enskildes integritet. Enheterna för personer med demenssjukdom är för stora. Kommentarer Länsstyrelsen anser att enheterna för personer med demenssjukdom är för stora. Det är viktigt att antalet boende inte är fler än att personerna blir identifierbara för varandra. Åtta personer motsvarar den ideala gruppstorleken. Att med kodlås fördröja att den enskilde går ut, är enligt Länsstyrelsen inte förenligt med svensk lagstiftning, för personer som inte har en demenssjukdom. Kodlås ska inte användas på s.k. vanliga enheter på äldreboenden. KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. 31

35 Handläggare Det finns fyra biståndshandläggare och tre av dem arbetar deltid vid tillfället för Länsstyrelsens tillsyn. En av tjänsterna utökas till heltid i februari Antalet ärende de handlägger varierar från cirka 120 upp till 200 stycken. Handläggaren vars tjänst kommer att utökas anser att detta förbättrar hennes förutsättningar att hinna med på ett bättre sätt. Den fjärde handläggaren som arbetar heltid avlastar de andra. Handläggarna tror att de framöver kommer att ha bättre förutsättningar för att utföra ett bra arbete eftersom den omorganisation som startade för ett år sedan nu har satt sig. Enhetschef hemtjänst Sedan i april 2006 finns det en enhetschef för hemtjänsten. Hon ansvarar för de två omsorgsteamen och för serviceteamet, vilket innebär cirka 45 personer exklusive vikarier. Enhetschefen anser inte att ansvarsområdet är för stort för att hon ska kunna vara en operativ arbetsledare. Enhetschefen träffar varje team varannan vecka. Enhetschefen vill dock ha mer tid för möten med teamen, bl.a. för att arbeta med genomförandeplanerna och hur de skall användas. I varje team finns en teamledare som inte har något arbetsgivaransvar men som står för den dagliga arbetsfördelningen och ledningen. De tar emot nya ärenden, fördelar dem, ser över fördelningen mellan personalen, stämmer av och följer upp insatserna samt ansvarar för korttidsrekrytering vid sjukdom. Vid tillsynstillfället arbetade teamledarna heltid med dessa uppgifter. Platschefer - boenden Platscheferna ansvarar för mellan personal vardera och uppfattningen är dels att det är en för stor personalgrupp, dels att det kan vara rimligt eftersom gruppledare finns som stöd. Platschefen har en gång i månaden arbetsplaststräff med personalen. Äldreboendechefen och platscheferna uppger att personalresurser fördelas mellan Granliden och Uggledal och de anser att de har goda personalresurser inför Cheferna tycker att schemasystemet Timecare fungerar bra och att det underlättar att fördela resurserna dit där de behövs bäst. Baspersonal - hemtjänst Personalen i omsorgsteamen uppger att de har alldeles för mycket att göra och att de har många brukare att gå till varje dag, mellan 8-10 personer. Tiden räcker inte till för bl.a. den dokumentation som de skall göra. Omsorgsplanerna skall vara klara för samtliga brukare under de kommande två månaderna men det hinns nog inte med. Ett av omsorgsteamen tycker att det är svårt att få tag på vikarier. Serviceteamet anser att de hinner med sina uppdrag vilket innebär cirka sex personer/dag. 32

36 Brukarnas intryck hemtjänst Några brukare uppger i enkäten att de tycker att personalen är stressade och att de har för lite tid. Många skriver att de är mycket nöjda med hjälpen. Baspersonal boenden Personalen på de vanliga enheterna uppger att de har tillräckligt med personal men att det kan vara alltför jäktigt på helgerna. Personalen på Uggledal säger att städningen hänger över dem, men att de eventuellt ska få en sådan städtjänst som nyligen inrättats på Granliden. Om de måste prioritera bort någon arbetsuppgift så är det städning som flyttas till en annan tidpunkt. Personalen på demensenheterna uppger att de har tillräckligt med resurser för att utföra omsorgsarbetet men de hinner inte dokumentera varje dag. På en av Granlidens demensenheter har personalen lagt sina scheman så att de är tre personer i tjänst på helgen istället för två. Detta för med sig att de inte alltid hinner med samtliga arbetsuppgifter på vardagarna. Dagverksamhet Personalen på Kustgården anser att de är tillräckligt med personal för att tillgodose gästernas individuella behov. Brukarnas intryck boende De fem intervjuade personerna som bor på äldreboendena uppger alla att de får den hjälp de behöver. En av dem säger dock att personalen har mycket att göra ibland och är stressade och då låter jag bli att be om sådant som saknas på bordet, en annan person säger att politikerna borde vara här på helgerna för då är det bara två personal som arbetar. Tror de att vi är mindre sjuka på helgen? Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Enhetschef för hemtjänst och platschefer för boendena ansvarar för många medarbetare, vilket försvårar möjligheterna att vara en operativ arbetsledare, vilket förutom arbetsledning innebär delaktighet i upprättandet av omsorgsplaner och vägledning i all dokumentation. Personalen i omsorgsteamen hinner inte kontinuerligt dokumentera. Genomförandeplaner saknas i ett omsorgsteam och i serviceteamet, vilket kan bero på tidsbrist. 33

37 Kommentarer Länsstyrelsen vill påtala vikten av att, enhetschef/platschef som ansvarar för kvaliteten i verksamheten, ges möjligheter och förutsättningar att kunna vägleda personalen i det vardagliga arbetet. Även om det finns teamledare/gruppledare som praktiskt ansvarar för fördelning av arbetet etc. har de inte en uppdraget att arbetsleda/vägleda personalen. Personalens kompetens För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, för vård- och omsorgspersonal avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. All personal har ett utvecklingssamtal med sin närmaste chef där bl.a. personalens individuella behov av utbildning efterfrågas. Enhetschefen sammanställer fortbildningsbehovet i varje verksamhet. Sammanställningen av samtliga verksamheters utbildningsbehov formar en utbildningskatalog. All personal eller representanter/ombud från olika verksamheter erbjöds att delta i följande utbildningar och föreläsningar under 2006 (de utbildningar som erbjöds samtliga personal anges i kursiverad stil): Ledarutbildning för alla plats- och enhetschefer. För baspersonalen erbjöds inkontinens, nutrition, läkemedel och delegering, taktil massage, kontaktmannaskap, dokumentation, föreläsningar om bemötande, demens och sår/hudvård. Följande kompetenshöjande insatser erbjuds bl.a. under 2007: datautbildning, nutrition, samtalscirklar i bemötande, att mäta det mjuka, demensutbildning, kulturutbildning, samt utvärdering av läkemedelsbehandling, Översikten, teamledarerollen, ledarskap, genombrott- demens, genombrott - må gott i vardagen, etikstudiecirkel och nutrition i hemtjänsten. Handläggare Högskoleutbildning i social omsorg efterfrågas vid rekrytering vilket tre handläggare har och den fjärde är socionom. Biståndshandläggarna deltar i en treårig utbildningsplan för samtliga handläggare i Göteborg. De vill ha metodhandledning vilket även är planerat. 34

38 Biståndshandläggarna träffar hemtjänstens enhetschef, teamledarna och respektive team varje månad. Enhetschefer/Platschefer Enligt enkätsvaret från verksamhetschefen efterfrågas högskoleutbildning där examen från social omsorg är meriterande. Av de sex cheferna saknar samtliga en social högskoleutbildning. Enligt enkätsvaret är de sjuksköterskor, statsvetare eller har annan kompetens och erfarenhet. Enligt verksamhetschefen kommer fortbildningen för cheferna framledes att handla om social omsorg. Enhetschef - hemtjänst Hemtjänstens enhetschef har gått en ledarskapsutbildning och har handledning. Enhetschefen träffar varje team en timme varannan vecka för information och ibland även för samtal om brukarna. Även handläggarna och hemsjukvårdspersonal träffar teamen ibland men då är inte enhetschefen med. Enhetschefen vill ha mer tid för möten med teamen, bl.a. för att arbeta med genomförandeplanerna och hur de skall användas. Platschefer - boende En av platscheferna har gått en ledarskapsutbildning. Boendechefen har kontinuerlig handledning och en av cheferna på boendena har haft individuell handledning. En av platschefer uppger att hon är mycket ute på enheterna för att vägleda och handleda personalen samt att hon arbetar nära gruppledarna och de olika ombuden. Den andra platschefen är vid tillsynstillfället nyanställd. Baspersonal Den efterfrågade utbildningen vid rekrytering för baspersonalen är gymnasial undersköterskeutbildning med äldreinriktning. Spetsutbildning KY-utbildning är meriterande. Enligt enkätsvaret har 90 % av baspersonalen den efterfrågade utbildningen. Personal uppger att de har deltagit och kommer att delta i utbildningar som nämns i utbildningskatalogen. En professionell städutbildning kommer att ges till serviceteamet under våren Baspersonal - hemtjänst Varje team har möte med enhetschefen varannan vecka och med respektive teamledare varje vecka. Teamledarna träffar de dessutom varje vardagsmorgon. Personalen uppfattar även teamledaren som arbetsledare och några av personalen tycker att det är svårt att nå enhetschefen. 35

39 Baspersonal - boende Personalen på äldreboendena anser att tillgängligheten till plastcheferna är god och att de får vägledning i det vardagliga arbetet. Platschefen har en gång i månaden arbetsplaststräff med personalen. På Granliden har personalen ett verksamhetsmöte som leds av gruppledaren en gång i månaden. På Uggledal har personalen möte med gruppledarna varje vecka. Personalen har haft handledning vid enstaka tillfällen eller utifrån uppkomna situationer och uppger att de får handledning om de behöver. De anser att cirklarna i bemötande och det goda mötet har varit bra. Nattpersonalen på Granliden uppger dock att det är svårt att få tag på platschefen dagtid och säger att det oftast är sjuksköterskan som vägleder dem i arbetet. Två gånger per år har de möten tillsammans med övrig personal i huset. Anhörigstöd Enhetschefen har en bibliotekarieutbildning samt en ledarskapsutbildning. Övrig personal kallas för anhörigstödjare/aktiverare och de har sjuksköterske- respektive undersköterskeutbildning. Enhetschefen har haft handledning. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Samtliga sex enhetschefer/platschefer saknar social högskoleutbildning. Kommentarer Enligt verksamhetschefen kommer fortbildningen för cheferna att framledes handla om social omsorg vilket Länsstyrelsen anser vara positivt. Länsstyrelsen anser även att det är positivt att samtliga biståndshandläggare har en högskoleutbildning i form av social omsorgs- eller socionom utbildning, samt att en så hög andel som 90 % av baspersonalen har en relevant utbildning. 36

40 RÄTTSSÄKERHET Myndighetsutövning Länsstyrelsen har granskat 48 ärenden enligt SoL. Av dessa ärenden är 11 s.k. förenklade biståndsutredningar. Ärendena valdes slumpvis ut av Länsstyrelsen. Dessutom har Länsstyrelsen granskat de 15 senaste utredningarna och besluten rörande ansökan om särskilt boende samt de 10 senaste utredningarna och besluten rörande korttidsvistelse. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslut om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader, alla handlingar som rör en person hålls samman i en personakt, ärendet dokumenteras fortlöpande i en social journal. Ansökan I samtliga ärenden finns en ansökan, uppföljning eller omprövning av ett pågående ärende. I några ärenden går det inte att utläsa när ansökan gjordes. I samtliga ärenden framgår vem det är som ansöker och vad den enskilde ansöker om men i en tredjedel av ärendena anges dock endast hemtjänst. Beslutsunderlag/utredning De insatser som den enskilde ansöker om framkommer ofta tydligare i beslutsunderlaget än i själva ansökan. I endast fyra beslutsunderlag framkommer ansökningar om insatser av social karaktär. Den aktuella situationen beskrivs i samtliga ärenden. Den enskildes hälsotillstånd och sjukdomar beskrivs utförligt men konsekvenserna av sjukdomarna är inte lika tydligt beskrivna. Den enskildes resurser framkommer endast i hälften av ärendena. Det finns en bedömning i samtliga ärenden men i flera fall ger inte utredningen ett tillräckligt omfattande beslutsunderlag. I några fall ingår en planering av insatserna i beslutsunderlaget. Två ärenden är gamla, utredningarna är från 1991 och

41 Handläggningstid Handläggningstiden är i regel kort och beslut har fattats inom tre veckor i samtliga ärenden utom i fem. Beslut Beslut innefattar insats, lagrum, datum och vem som fattat beslutet i samtliga utom i två ärenden. Ansökan och beslut överensstämmer i samtliga fall utom i tre. I cirka hälften av ärendena anges en tidpunkt för uppföljning eller omprövning av beslutet. I de flesta beslut som gäller särskilt boende anges att beslutet endast gäller tre månader eller skall omprövas därefter. Journal I två ärenden saknas journalanteckningar. Andra efterfrågade och granskade beslutsunderlag och beslut Vid granskning av de senaste femton ansökningarna och beslut om särskilt boende är samtliga beviljade och tolv är verkställda inom tre månader. Två av dessa tre beslut som inte är verkställda gäller boende med geropsykiatrisk inriktning och den tredje har önskemål om ett specifikt äldreboende. De tio senaste ansökningarna och beslut om korttidsplats/tillfälligt boende är beviljade och snabbt verkställda. Några beslut om korttidsvistelse gäller i avvaktan på verkställighet av särskilt boende. Förenklade biståndsutredningar - serviceinsatser Ansökan och utredning Vid ansökan om serviceinsatser görs en förenklad biståndsbedömning och utredning. Inhämtandet av uppgifter sker oftast per telefon. De uppgifter som handläggaren efterfrågar är följande; sökt insats, av de uppräknade insatser som beskrivs tidigare i rapporten under rubriken genomförandeplan/individuell planering, ev. andra önskemål, vem som tidigare har hjälpt till med de sökta insatserna och varför det upphörde, om omsorgsteamet utför andra insatser, hälsotillstånd; diagnos/symtom samt eventuella restriktioner, social situation: boende, civilstånd och anhörigas namn, beviljade timmar, när beslutet lämnas till serviceenheten, datum och handläggare. 38

42 Det framgår inte när ansökan har gjorts. Det finns ingen skriftlig analys eller bedömning. Enligt handläggarna beviljas brukarna de insatser som de säger sig ha behov av. Beslut Några beslut är tidsbestämda och några beslut gäller så länge nuvarande behov kvarstår. Av beslutet framgår att den enskilde har beviljats serviceinsatser med angiven tid samt att den enskilde kan välja ur den bifogade menyn. Dagverksamhet För att delta i dagverksamheten krävs ett biståndsbeslut. Det är önskvärt att demenssjukdomen är diagnosticerad, men läkarintyg krävs inte. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Uppföljningsdatum saknas i hälften av de granskade ärendena. Kommentarer Fullständig biståndsutredning: Utredningarna behöver utvecklas så att det tydligare framgår vilka konsekvenser det beskrivna sjukdomstillståndet och funktionsförlusterna får för den enskilde. Den enskildes förmågor/resurser bör alltid beskrivas när det är relevant för den sökta insatsen. Beslut på särskilda boenden kan ej tidsbegränsas. Förenklad biståndsutredning: När den enskilde ansöker om t.ex. städ och tvätt beviljas serviceinsatser under angiven tid. Den enskilde kan avstå från någon av dessa insatser och välja en annan insats ur servicemenyn. Om den enskilde har behov av de insatser som han/hon väljer borde han/hon anvisas till handläggare för en ny bedömning för att få ytterligare tid. Det innebär att den enskilde kan berövas möjligheten att få samtliga behov bedömda och verkställda eftersom insatserna är utbytbara. Länsstyrelsen vill påtala vikten av att personalen kontinuerligt informerar om den enskildes rätt att ansöka om de insatser som personen har behov av och som inte kan tillgodoses av honom/henne själv eller på annat sätt. 39

43 Dokumentation under genomförande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna bör sammanfattas och föras till en journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt SoL, förvaring av den enskildes dokumentation skall ske på ett säkert sätt. Länsstyrelsen har granskat 21 ärenden från omsorgs- och serviceteamen, nio ärenden på dagverksamheten samt 25 ärenden från de två äldreboendena. De dokument som granskats är planer och löpande anteckningar. Under hösten 2006 har nya genomförandeplaner konstruerats och dessa skall för hemtjänstens del vara ifyllda i slutet på februari respektive mars Den genomförandeplan som används av hemtjänsten kallas för omsorgsplan. Den är i två delar och den första delen har rubrikerna, historia, intressen, hälsotillstånd, närstående, god man, hjälp med medicin, kost, hjälpmedel särskilda behov/önskemål- hur ges hjälpen. I den andra delen av omsorgsplanen är insatserna uppräknade och skall kryssas i, namn på kontaktperson och utrymme för att beskriva insatserna morgon/middag/kväll. Det tillkommer mål- kortsiktiga och långsiktiga. Underskrifter; brukare och kontaktperson och om planen är upprättad i samförstånd med brukaren. För serviceinsatserna finns en motsvarande plan men med 18 givna insatserna uppräknade. Uppdelning på morgon/middag/kväll saknas. Varje person som har omsorgs- och/eller serviceinsatser får en kontaktpärm som förvaras i den enskildes hem. I pärmen finns omsorgsplanen, anvisningar hur planerna skall användas, omvårdnadsmeddelande, avvikelserapport som skall användas i samband med vårdplanering, rapportblad för inträffat tillbud/skada vid fall samt en checklista/frågebatteri som handlar om hemmets säkerhet. 40

44 I hemtjänstens lokaler förvaras även viss dokumentation, såsom kopior på utredningar och beslut eller delar därutav. Kopior på omsorgsplanerna skall även finnas där samt en slags sammanfattning av vilka insatser de enskilde skall få utförda. Omsorgsteamet Norr hade endast några få omsorgsplaner som var ifyllda medan omsorgsteamet Söder hade många färdiga planer. Brukarens insatser går att utläsa men oftast mer att en insats skall utföras än hur den skall utföras. Målen är inte preciserade för varje insats. På äldreboendena används en annan omsorgsplan än den i hemtjänsten. Planen består dels av en faktadel där även bakgrund, social situation, nätverk och intressen, hälsotillstånd, omsorgsinsatser morgon/middag/kväll /natt, särskilda behov och önskemål, hälso- och sjukvårdsinsatser, mål, arbetsmetoder, uppföljning, underskrift och datum. Den andra delen består av en översikt av vård- och omsorgsinsatserna med en uppradning av insatser som kryssas i och där det anges om man behöver hjälp - hur hjälpen ges. Dessutom finns en rubrik aktivering, intressen och sociala kontakter. Omsorgsplanerna förvaras i pärmar inlåsta i enheternas kök. Planer finns för alla boende och är väl ifyllda. Den enskildes insatser är beskrivna eller i kryssade, även insatser på natten. Hur insatserna skall utföras finns ofta samlat under rubriken arbetsmetoder. De flesta angivna målen är generella övergripande mål för vård- och omsorgsinsatserna och några få är preciserade för vissa insatser. Löpande anteckningar - hemtjänst och boenden Hemtjänstpersonalen för löpande anteckningarna som beskriver viktiga händelser i de flesta fall. Serviceteamets anteckningar var få. Anteckningarna förvaras inte i kontaktpärmarna utan finns i hemtjänstens lokaler. På äldreboendena finns det löpande anteckningar i samtliga granskade ärenden. Anteckningarna beskriver ofta återkommande aktiviteter men beskriver också viktiga händelser. Personalen har uppmanats att dokumentera allt som har skett. Pärmar med de löpande anteckningarna förvaras på varje enhet. De löpande anteckningarna innehåller sällan hälso- och sjukvårdsanteckningar, varken i hemtjänsten, dagverksamhet eller på äldreboendena. Dagverksamhet Någon individuell plan upprättas inte. Varje gäst har en mapp där kopior på utredning och beslut, levnadsberättelse och löpande arbetsanteckningar förvaras. De löpande anteckningarna beskriver viktiga händelser. Mapparna förvaras inlåsta i arkivskåp. 41

45 Journal Enhetschefen i hemtjänsten för dokumentation för hand som senare förs in i data systemet. En av platscheferna har nyligen börjat föra journal. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Genomförandeplaner saknas framförallt i hemtjänsten och i dagverksamheten. I de upprättade planerna beskrivs inte tydligt hur insatserna ska utföras för att den enskildes förmågor ska upprätthållas, återerövras eller hitta nya lösningar för att nå ett beskrivet mål. De löpande anteckningarna sammanfattas inte och tillförs inte den journal som enhetschef/platschef ska upprätta. Kommentarer Dokumentationsskyldigheten innebär att viktiga händelser, när planerade insatser inte blir utförda samt det som är väsentligt för att omsorgen ska utföras enligt överenskommelse eller bistånd, skall dokumenteras. Det innebär att allt som sker kring den enskilde inte ska dokumenteras. Se vidare i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd 2006:5 samt Socialstyrelsens handbok; handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. En genomförandeplan är det dokument som blir personalens verktyg och som de kan arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Att formulera ett mål för varje insats gagnar upprätthållandet av den enskildes resurser på ett bättre sätt än ett generellt mål för samtliga insatser. Länsstyrelsen anser att enhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, bör delta i upprättandet av genomförandeplanen. 42

46 BEDÖMNINGS- KRITERIER Sida LÄNSSTYRELSENS I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEDÖMNINGSKRITERIER VID TILLSYN AV ÄLDREOMSORGEN I KOMMUNERNA Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i ädelreformens intentioner, nationella mål för äldreomsorgen, socialtjänstlagen och dess förarbeten. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Nedan följer utgångspunkter och konkreta krav. Äldre människor skall: - kunna leva i trygghet och med bevarat oberoende, - kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, - bemötas med respekt, - ha tillgång till god vård och omsorg. (Propositionen 1997/98:113 Nationella mål för äldrepolitiken,) Kvalitetskriterier enligt SoL: Insatserna skall: - vara lätt tillgängliga - stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv - vara anpassade till individuella behov. Genom insatserna skall den enskilde tillförsäkras: - skälig levnadsnivå Verksamheten skall: - vara grundad på rätten till självbestämmande och integritet - ge god service och omvårdnad. 43

47 Omfattning och organisation av insatser till äldre Till socialnämndens uppgifter hör att: - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor - svara för omsorg och service. (SoL 3 kap 1 ) För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Mål, planer och riktlinjer Kommunen bör fastställa en övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet som grundar sig på Nationell handlingsplan för äldrepolitiken och SoL. Kommunen bör också klargöra vem eller vilka som har ansvaret för kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsarbetet. För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssystem utgör ett stöd för ledningen så att den kan styra verksamheten mot uppställda och uppföljningsbara mål (SOSFS 2006:11 (S)). Varje verksamhet behöver anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. (SOSFS 2006:11 (S)). 44

48 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Metoder för uppföljning och kontroll Det ska finnas rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. Ledningssystemet ska säkerställa att enskildas, myndigheters och organisationers synpunkter tas tillvara. Erfarenheter från dessa rutiner skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2006:11 (S)). I 14 kap 2 SoL anges att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande skall genast anmäla detta till socialnämnden. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:5 (S) ändring SOSFS 2005:8 (S) om anmälan av missförhållanden, Lex Sarah framgår att kommunen skall ha skriftliga instruktioner för handläggning av anmälningar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökningar eller på annat sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov I socialtjänstlagens 3 kap. beskrivs att socialnämnden skall medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 45

49 I socialtjänstlagens 13 kap. 2, gjordes den 1 juli 2000 ett tillägg som innebär att Länsstyrelsen skall verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida stöd- och servicebehov för äldre och funktionshindrade. Från den 1 juli 2002 gäller enligt 16 kap. 16 SoL och 28 LSS att en kommun som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla en insats enligt SoL eller LSS som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande skall betala en särskild avgift (sanktionsavgift). För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Kvalitet - med utgångspunkterna trygghet, självbestämmande och integritet Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro med andra. (SoL 5 kap. 4 ). Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL kap 1 1, kap 5 4) I propositionen 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen sägs bl.a.: När man inte kan bo kvar i det egna hemmet måste, enligt regeringens mening, det särskilda boendet oavsett vad det kallas - kunna erbjuda en god vård som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. I propositionen (1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken lyfts bl. a. fram - att äldre skall ses som individer, - skall kunna leva ett aktivt liv, - kunna åldras i trygghet och med bevarat oberoende och bibehållet självbestämmande, 46

50 - att den enskilde skall kunna känna sig trygg och säker i sin bostad och inte riskera att utsättas för kränkningar, - behandlas med respekt och inte diskrimineras på grund av sin ålder. I slutbetänkandet av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:170 sägs Rätten till en trygg vård och omsorg är grunden för allt vård- och omsorgsarbete. För att den enskilde skall kunna uppleva trygghet fordras att insatserna utformas flexibelt efter de individuella behoven. Det förutsätter att olika behov vägs samman och att en helhetssyn präglar bedömningen. Vidare sägs: Trygghet förutsätter kontinuitet i vården och omsorgen. Kontaktmannaskap som bygger på en ömsesidig god relation mellan den enskilde och personalen är ett sätt att förverkliga kontinuitet. Vardagsarbetet i hemtjänst och särskilda boendeformer innehåller många andra situationer som kan visa samma strävan, exempelvis att avtalade tider hålls, att medarbetarna i ett arbetslag som ger hjälp till en enskild har god kontakt med varandra för att hjälp och stöd skall kunna utformas på det sätt som den enskilde önskar och behöver. Den enskilde måste också kunna lita på att vård- och omsorgsinsatserna ges av lyhörd, kunnig och kompetent personal. Verksamheten inriktas på att hjälpa enskilda att tillvarata och bibehålla sina egna resurser samt kompensera förmågor som har minskat. Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Äldre människors egna val och prioriteringar skall vara utgångspunkten för alla insatser som riktas till den enskilde. Det innebär att i särskilt boende bör finnas former för inflytande i vardagen. Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följs upp tillsamman mede den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes företrädare planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. 47

51 Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer god kvalitet skall: insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer där den enskilde kan bli sedd av någon annan, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes behov av trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Måltiderna Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Äldre människor har sämre förmåga att ta upp näring ur maten. Det är därför nödvändigt att kosten för äldre har hög näringstäthet och att måltiderna fördelas jämnt över dagen. Nattfastan bör inte vara längre än 11 timmar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal finnas tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, 48

52 personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen Kvalitet - Fysisk miljö Socialnämnden skall enligt 5 kap 4 SoL med respekt för äldre människors självbestämmande och integritet, verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden. Enligt 5 kap 5 andra stycket, SoL skall socialnämnden inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. En förutsättning för ett självständigt liv är en bra bostad. De äldre skall ha ett fullvärdigt boende, vilket innebär minst ett rum, eget hygienutrymme samt köksdel. Undantag görs för demensboende, där det inte finns krav på köksdel (Boverkets byggregler BBS 1993:57 och BFS 2002:19). I propositionen till Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 1997/98:113, sidan 83 sägs följande. Endast 40 procent av bostäderna i särskilt boende kan betraktas som fullvärdiga bostäder, vilket enligt definitionen innebär minst ett rum och kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. I samma stycke omnämns avsaknad av toalett och dusch/bad som brister i boendet. Lokalerna skall vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden samt av räddningstjänsten. De skall vara ändamålsenliga och anpassade för verksamheten samt utrustade med de tekniska hjälpmedel som målgruppen och verksamheten kräver. Bostäderna bör dessutom vara tillgängliga för samhällets service t.ex. allmänna kommunikationer. Boendestandaren vid korttidsboende behöver inte vara lika hög som i en bostad med särskild service. Personen har en egen bostad och vistelsen får betraktas som tillfällig. Boende i dubbelrum bör undvikas, utom i det fall det finns ett uttryckligt önskemål från den enskilde. Ett eget rum med toalett och dusch är önskvärt. Av Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad (SOSFS 1997:16 (s) framgår att inlåsning inte är tillåtet enligt lag. Lagen tillåter fördröjning av passage, om det finns speciella skäl. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den äldre att öppna dörren och gå ut är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Vissa åldersdementa kan t.ex. öppna en dörr med skyddskåpa och/eller ett kodlås med tydlig kodanvisning. Om låset är kombinerat med larm uppnås en större säkerhet. 49

53 Det är tillåtet att fördröja men inte förhindra. Grundregeln skall vara att personalen i de bostäder det här är fråga om dimensioneras och organiseras så att personalen kan ha överblick och hålla kontakt med de boende. I SoS-rapport 1991:5 Gruppboende och gruppbostäder för äldre diskuteras lämpligt antal lägenheter i gruppbostaden. Det finns få utvärderingar och rapporter som behandlar den mest lämpliga storleken på en gruppbostad. Det är viktigt att antalet boende inte blir fler än att de blir identifierbara för varandra och inte färre än att det blir möjligt till ett socialt liv där kontinuerlig bekräftelse av det egna jaget kan förekomma. Fler boenden än tio och färre än fyra synes mot denna bakgrund inte vara ändamålsenlig. Åtta personer motsvarar den ideala gruppstorleken i en gruppbostad. Målgruppens förutsättningar och behov samt verksamhetens utformning och innehåll med beaktande av kvalitets- och säkerhetskriterierna skall vara vägledande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar, brevlåda mm, ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. Kvalitet - resurser för att genomföra insatserna Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (SoL 3 kap 3 ). Grunden med ledningssystemet för kvalitet i verksamheten är att säkerställa att den enskildes behov av omsorg, vård och service tillgodoses. 50

54 Det skall finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen. Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Personalens kompetens För arbetet inom äldreomsorgen skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 SoL). Kommunen skall ge personalen förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområde/äldreomsorgen (SOSFS 2006:11 (S)). Rutiner skall finnas för att fortlöpande kontrollera verksamhetens behov av kunskapsutveckling (SOSFS 2006:11 (S)) Det arbete som utförs på olika nivåer i verksamheten bör granskas och värderas vilket kan möjliggöra förbättringar (Socialtjänstlagen En vägledning, SKL). Ett sätt att arbeta med en kunskapsutveckling och kvalitetssäkring i äldreomsorgen bör vara genom regelbunden vägledning, handledning och fortbildning Hemtjänst, särskilda boenden och dagverksamheter är insatser enligt socialtjänstlagen. Detta innebär insatser för den enskilde att klara sitt vardagsliv och upprätthålla sin identitet. Ädelreformen poängterade vikten av att fokus i äldreboenden flyttades från det medicinska till det sociala/socialpsykologiska perspektivet. 51

55 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, all tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; - för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, - för vård - och omsorgspersonalen avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. Myndighetsutövning Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras, enligt 11 kap 5 SoL. Förvaltningslagen, Fvl (1986:223), är grunden för handläggningen av förvaltningsärenden. Lagens regler ska i princip tillämpas hos alla myndigheter på alla områden. Socialnämndens ledningssystem skall säkerställa att det finns rutiner för handläggning och dokumentation samt dokumentation av genomförandet av en beslutad insats. Rutiner skall även finnas för hur information mellan den som beslutar om insatsen och den som ansvarar för det praktiska genomförandet sker. Socialnämnden skall även säkerställa att en rutin finns för uppföljning och utvärdering av beslutade insatser i verksamheten (SOSFS 2006:11 (S)). I Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS beskrivs att rutiner bland annat bör omfatta - när en utredning skall inledas, - hur olika typer av utredningar skall genomföras, - hur målen för en planerad eller beslutad skall formuleras - hur beslut skall formuleras och - hur ett överklagande skall hanteras. Dokumentation är viktigt för: att ha ett adekvat beslutsunderlag, att den enskildes rätt till insyn i sitt ärende ska vara möjlig, att ha ett underlag för vård- och behandlingsplanering, att uppföljning och omprövning i ärendet ska vara möjlig, att kunna upprätthålla en kontinuitet i vårdarbetet, verksamhetsplanering och statistik, de anställdas rättssäkerhet, 52

56 att möjliggöra nämndens, kommunrevisorernas, Länsstyrelsens, Socialstyrelsens och Justitieombudsmannens granskning och tillsyn. Ansökan Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan dokumenteras (11 kap 1 och 5 SoL). Utredning En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut (11 kap 1 och 5 SoL, 13 Fvl). Handläggningstid Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid (7 Fvl). Beslut Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning (4 kap 1 och 2, 11 kap 8 SoL). Uppföljning av beslut En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas (SOSFS 2006:11 (S)). Verkställighet av beslut Beslut ska verkställas omgående. När det gäller särskilt boende måste beslutet verkställas inom rimlig tid, som inte skall överskrida tre månader (16 kap 3 sista st. och 11 kap 5 SoL). Personakt Huvudprincipen är att alla handlingar som rör en person bör hållas samman i en personakt. Om en beslutad insats genomförs av den beslutade nämnden bör dokumentationen som rör handläggningen av ärendet och genomförandet av insatsen hållas samman i en och samma personakt. Den personal som svarar för det praktiska genomförandet måste ha tillgång till de uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Om handläggaren och den personal som ska genomföra insatsen råder det inte någon sekretess mellan dem. (SOSFS 2006:5 4 kap. 6 och SOSFS 2006:5 6 kap. 2 ). Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. 53

57 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställe på god kvalitet skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslut om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader, alla handlingar som rör en person bör hållas samman i en personakt, ärendet dokumenteras fortlöpande, social journal. Dokumentation under genomförande De insatser som den enskilde får inom verksamheten skall planeras och systematiskt följas upp. En skriftlig plan bör upprättas där det framgår vilka insatser som ingår, målet för dessa, hur insatsen skall utföras och av vem samt när uppföljning ska ske. För att tillgodose den enskildes behov, bibehållande av dennes resurser och livskvalitet etc. skall biståndsbeslutet överföras till en konkret skriftlig plan. Om det saknas biståndsbeslut på vad den enskilde skall få hjälp med på ett särskilt boende skall den enskildes behov efterfrågas och detta utgör grunden för en plan. Syftet med planen är att tydliggöra för den enskilde, företrädare, anhöriga och personal vilket stöd den enskilde behöver i vardagen och som skall tillgodoses i verksamheten (11 kap 5 och 6 SoL, SOSFS 2006:5). Löpande anteckningar av det som är av vikt för att kunna följa ärendet skall skrivas av personalen. I vissa fall dokumenterar vårdpersonalen direkt i journalen. I andra fall görs detta i form av löpande arbetsanteckningar. Dessa anteckningar skall då kontinuerligt, av den som ansvarar för journalföring på arbetsplatsen, sammanfattas i den sociala journalen i den enskildes personakt. Arbetsanteckningar är då att anse som arbetsmaterial och ska förstöras när de inte längre är aktuella Det är vanligt att de löpande arbetsanteckningarna förvaras i särskilda pärmar som också kan innehålla vissa andra handlingar t ex kopior av genomförandeplaner och olika checklistor. Om pärmen avser flera personer är det viktigt att innehållet disponeras med hänsyn tagen till den s.k. inre sekretessen. Där förutsätts att möjligheten att utbyta uppgifter inom en myndighet eller verksamhetsgren utnyttjas med omdöme (SOU 2003 :99). 54

58 Som ett komplement till sekretesslagens regler kan hänvisas till bestämmelserna i 11 kap 5 andra stycket SoL där obehörig menas personal som inte har med uppgifterna att göra i och för sitt arbete. I förarbetena sägs att bestämmelsen ska ses som en viktig komplettering till sekretesslagens regler. Både genomförande av insatser enligt SoL och åtgärder inom hälso- och sjukvården ska dokumenteras. Dokumentationen av genomförandet av beslutade insatser inom socialtjänsten regleras i 11 kap. 5 och 6 SoL. Dokumentation inom hälso- och sjukvården regleras i patientjournallagen (1985:562, PjL). I verksamheter som svarar för insatser enligt SoL och åtgärder enligt HSL förekommer ofta frågor om dokumentation i en gemensam journal. Det finns likheter i bestämmelserna som reglerar dokumentationen inom båda verksamhetsområdena samtidigt finns det några avgörande skillnader som innebär att det inte är möjligt med en gemensam dokumentation. Inom socialtjänsten bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Inom hälso- och sjukvården har patienten rätt att ta del av sin journal, om det inte med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom. En sekretessprövning innan hela eller delar av journalen måste göras innan den kan lämnas ut till den enskilde. Även regler om bevarande respektive gallring skiljer sig åt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Enligt Arkivlagen 6 3 skall dokumentationen skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (Arkivlag 1990:782). Detta innebär att all dokumentation måste förvaras på ett säkert sätt. Pärmar som innehåller löpande arbetsanteckningar måste alltid förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till uppgifterna. Detta krav tillgodoses i allmänhet genom att pärmarna förvaras inlåsta i personalens arbetslokaler. Ett skäl som talar för att pärmen förvaras hemma hos den enskilde är att anteckningarna kan göras i direkt anslutning till att arbetsuppgifterna har utförts och under full öppenhet mot den enskilde. Därmed minskar också risken för att uppgifterna förvanska eller glöms bort. Å andra sida finns det en risk för att obehöriga får tillgång till de anteckningar som görs och att relevanta uppgifter inte förs in i journalen. 55

59 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna bör sammanfattas och förs till en journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt socialtjänstlagen, förvaring av den enskildes dokumentation skall ske på ett säkert sätt. Bengt Andersson Socialdirektör 56

60