Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen

Transkript

1 1(6) STYRDOKUMENT DATUM Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer för biståndsbedömning. Att ha riktlinjer underlättar handläggningen genom att det kan bidra till tydlighet och främja en likartad bedömning. Viktigt är dock att riktlinjerna enbart ses som en vägledning vid bedömningen och att det är de individuella behoven som ligger till grund för beslutet. Socialnämnden i Älvsbyns kommun har därför valt att kalla dokumentet Vägledning vid handläggning Syftet med dokumentet är att biståndshandläggarna ska få stöd i bedömningen och att säkerhetsställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder för de personer som har likartade behov. Individuella bedömningar ska dock göras i samtliga fall och lagar samt rättspraxis ska följas. Ett annat syfte med dokumentet är att ge information till sökande och allmänhet om vilket stöd och hjälp man kan ansöka om och bedömningsgrunder för att erhålla hjälpen. Biståndsparagrafen Socialtjänstlagen 4 kap 1 reglerar rätten till bistånd. Där uttrycks att den person som inte själv kan tillgodose sina behov eller som kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stödjer den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Utifrån detta ska biståndshandläggaren i bedömningen ställa sig följande frågor: Föreligger en ansökan enligt 4:1 SoL? Kan den sökande själv tillgodose sina behov? Kan den sökande få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Behöver behovet tillgodoses för att den sökande ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå? Beroende på svaren kan ansökan beviljas eller avslås. Den sökandes ansökan kan även avslås delvis, det vill säga, delavslag. Den enskilde ska alltid informeras om rätten att ansöka samt rätten att överklaga när beslutet går sökande emot. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Vägledning vid handläggning av bistånd enligt SoL avseende ÄO , 171 KS Mandatperiod (tom ) Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Birgit Nilsson Dnr 382/ Biståndhandläggare ÄO

2 2(6) Stöd i ordinärt boende Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamhet och liknande underlätta för den enskilde att bo kvar hemma (3 kap, 6 första stycket SoL). Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser och hjälpens omfattning kan variera mellan några timmar i månaden till hjälp under flera tillfällen under dygnet. Hjälpen är viktig för att möjliggöra kvarboende i hemmet och socialtjänstlagen säger att den som önskar ska ges möjlighet att bo kvar i ordinärt boende trots omfattande omsorgsbehov. Här nedan följer en beskrivning på olika typer av insatser i hemmet och bedömningsgrunder för dessa. Personlig omvårdnad Personlig omvårdnad kan handla om många saker. Det kan exempelvis vara hjälp vid uppstigning och sänggående, ta av och på kläder, hjälp med daglig hygien samt hjälp med dusch. Det kan också handla om att få hjälp vid förflyttningar och överflyttningar samt hjälp med toalettbesök. För att den sökande ska få hjälp med personlig omvårdnad krävs ett funktionshinder som begränsar förmågan fysiskt eller kognitivt. Hänsyn ska tas vid vad den enskilde själv klarar av i de olika momenten. Viktigt att den enskilde gör det han eller hon klarar själv för att bibehålla sina förmågor. Om funktionshinder föreligger är det skäligt att få hjälp med av- och påklädnad samt personlig hygien 2 gånger/dag, morgon och kväll. Det är också skäligt att få hjälp med dusch minst 1 gång/vecka. En individuell bedömning måste alltid göras eftersom det kan finns omständigheter som gör att duschhjälpen måste ges ofta exempelvis vid inkontinensbesvär och stark kroppsodör. Behovet kan också till viss del tillgodoses genom hjälp med den dagliga hygienen. Det är också viktigt att utreda hur frekvensen med dusch såg ut för den sökande innan funktionshindret. Duschade sökande enbart 1 gång/vecka är det en skälig omfattning. Hjälp med mathållningen Sökande som av funktionsskäl, fysiskt eller kognitivt, inte klarar av att sköta sin mathållning själv eller kan få behovet tillgodosett på annat sätt, har rätt att få hjälp med det. Tillredning av lunch och middagsmat beviljas inte. Behovet kan till skälig levnadsnivå tillgodoses genom matdistribution eller uppvärmning av färdig mat. Sökande måste ha behov av 2 portioner i veckan för att få matdistribution beviljad. Tillredning/ordningsställande av lättare mat, frukost samt kvällsmål, kan vid behov beviljas. Hjälp med mathållningen beviljas inte om den sökande lever i hushållsgemenskap med exempelvis make eller sambo som kan tillreda maten. Sökande som inte klarar av att värma eller duka fram maten kan få hjälp med det. Sökande kan också vid behov få hjälp att inta sina måltider. Hjälp med disk kan beviljas med omfattningen 1 gång/dag i samband med annan insats. Tillsyn Att beviljas tillsyn handlar inte om att få hjälp med dagliga omvårdnadsinsatser utan kan beviljas om den enskilde på grund av sitt funktionshinder har en hög fallrisk, har kognitiv svikt eller är orolig och otrygg. Vid hög fallrisk och otrygghet kan behovet i vissa fall samt till viss del tillgodoses med trygghetslarm eller telefonkontakt.

3 3(6) Trygghetslarm Sökande som på grund av sjukdom och/eller funktionshinder löper stor risk att komma i hjälpsituation, exempelvis vid hög fallrisk, är, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, berättigad till trygghetslarm. Även oro och otrygghet kan ligga till grund för att berättigas trygghetslarm. Dörrlarm kan beviljas den enskilde som har kognitiv svikt och är desorienterad i tid och rum och där det föreligger en stor risk att den enskilde går ut nattetid. Nattinsats/nattillsyn Nattinsats kan beviljas den sökande som behöver hjälp nattetid med personlig omvårdnad, tillsyn av säkerhetsskäl eller behöver besök på grund av oro och otrygghet. Städ Sökande som på grund av funktionshinder inte klarar av att städa sitt hem själv ska kunna få hjälp med det i form av bistånd om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Städ var tredje vecka bedöms som en skälig omfattning om det inte föreligger särskilda skäl exempelvis vid astma och allergi. Hjälp med städ beviljas normalt för två rum och kök samt badrum för ensamboende. För makar/samboende kan ytterligare ett rum ingå. Handläggare ska utreda vilka moment i städet den sökande klarar av och vad han eller hon behöver hjälp med. Städet omfattar i första hand dammsugning och avtorkning av golv samt städ av toalettutrymmet. Städ utförs i de flesta fall tillsammans med den sökande. Enbart veckostäd beviljas, storstäd utförs inte eftersom det ligger över skälig levnadsnivå. Makar och sambos har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med städ inte beviljas om enbart en av dem har nedsatt förmåga. Tvätt Sökande som på grund av sitt funktionshinder inte klarar av att själv sköta sin tvätt ska kunna få hjälp om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Tvätt varannan vecka bedöms som skäligt om det inte föreligger särskilda skäl, exempelvis inkontinens eller annat som medför att kläder blir lättare nedsmutsade. Sökande får hjälp med de moment i tvätten han eller hon inte klarar av. Exempelvis kan det handla om att boka tvättid, sortera och lägga i tvättmaskin, hänga och vika tvätt. Handtvätt och mangling beviljas inte. Strykning sker enbart av vissa finkläder om inte sökande klarar det själv. Makar och sambos har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med tvätt inte beviljas om enbart en av dem har nedsatt förmåga. Inköp Sökande som på grund av sitt funktionshinder inte klarar av att sköta sina inköp kan beviljas hjälp om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Hjälp med inköp 1 gång/vecka bedöms som skäligt i de flesta fall. Inköpet handlar om att få hem dagligvaror från närbutik men det kan också innefatta apoteksärenden. Handläggare ska utreda vilka moment i inköpet som den sökande behöver hjälp med. Inköp kan handla om både planering, själva utförandet samt hjälp med uppackning av varor efter inköpet. Sökande kan i vissa fall beviljas att delta vid inköp. Den sökande ska då orka delta vid handlingen, men inte orka bära matkassar, eller ha kognitiv svikt som gör det svårt att klara inköpen på affären själv. Sökande ska då också ha ett behov av att bryta isolering och delta i social aktivitet. Makar och sambos har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med inköp inte beviljas om enbart en av dem har nedsatt förmåga.

4 4(6) Aktivering Aktivering syftar till att skapa ett socialt innehåll i vardagen och stärka den enskildes fysiska och psykiska välbefinnande och bryta isolering. Sökande ska ha ett funktionshinder som medför att han eller hon inte kan utföra aktivitet/aktivering självständigt. Handläggare ska också utreda det sociala nätverket och om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Vad som är skälig omfattning utreds från fall till fall. Anhörigstöd Kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap 10 Sol). Socialnämnden ger indirekt stöd till anhöriga genom bistånd som beviljas den enskilde. Nedan ges exempel på insatser av anhörigstödjande karaktär. Hemtjänst Den enskilde kan få insatser i hemmet som indirekt blir ett stöd för den anhörige. I första hand handlar det om insatser som omfattar personlig omvårdnad. Även insatser som berör hemmets skötsel kan beviljas ibland för att avlasta anhörig. Avlösning i hemmet Socialnämnden i Älvsbyns kommun har infört avgiftsfri avlösning i hemmet. För att insatsen ska vara avgiftsfri ska den uppnå max 10 tim/månad med max 4 tim/tillfälle och förläggas vardagar under dagtid. För beviljat bistånd utanför ramen tas taxa ut enligt gällande maxtaxa för hemtjänst. För att ansökan om avlösning i hemmet ska beviljas ska den enskilde ha ett omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses med hemtjänstinsatser/punktinsatser. Även den anhöriges stora oro för att lämna den enskilde ensam ska tas med i bedömningen. Insatsen är till för att avlasta anhörig och möjliggöra egen tid. Dagverksamhet Även möjlighet att delta på dagverksamhet för den enskilde innebär ett indirekt stöd för den anhörige. Den anhörige kan under tiden för dagverksamheten få egen tid, utföra ärenden samt göra annat som är svårt när den enskilde är hemma. Växelvis korttidsboende Den enskilde ska ha ett stort omsorgsbehov dygnet runt och avlösning i form av hemtjänst ska inte vara tillräckligt. Även här ska den anhöriges stora oro att lämna den enskilde själv vägas in i bedömningen. Syftet med korttidsvistelsen är att den anhörige ska få avlösning och egen tid samt återhämtning. Växelvis korttidsboende möjliggör att den enskilde kan bo kvar i ordinärt boende tillsammans med den anhörige (se mer under rubrik korttidsboende). Anhörigvårdsanställning Kan komma i fråga om den enskilde har ett omfattande omsorgsbehov dygnet runt som inte kan tillgodoses med hemtjänst och den enskilde inte vill flytta på särskilt boende. Den enskilde kan då beviljas anhörigvård vilket innebär att den anhörige anställs av kommunen. Den anhörige måste bo tillsammans med den enskilde och finnas tillhands dygnet runt. Den anhörige får heller inte vara över 65 år. Omfattningen av anhörigvården beräknas utifrån omsorgsbehovets omfattning. En anställd anhörigvårdare har också rätt att få avlastande insatser men det är den enskilde som ansöker om dem.

5 5(6) Ledsagning Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap med andra (5 kap 7 SoL). Behov av ledsagning anses föreligga om den sökande på grund av ett funktionshinder är i behov av särskilt stöd för att kunna genomföra aktiviteter och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sökanden ska också löpa risk att bli isolerad. Ledsagningen kan beviljas för att få hjälp med att ta sig till och från samt att delta i aktivitet. Det kan också handla om att enbart få hjälp vid aktivitet då den enskilde bedöms ha förmåga att ta sig till och från aktivitet själv. Om vad som är skälig omfattning (antal timmar per vecka eller månad) ska bedömas individuellt. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är hur isolerad den sökande är, hur stödet från andra ser ut, samt ålder hos den sökande. Ledsagaren anställs av kommunen. Kontaktperson Kontaktpeson kan beviljas när den enskilde har bristfälligt socialt nätverk och inte själv har förmåga att ta kontakt med andra eller inte själv har förmåga att planera en meningsfull tillvaro. En kontaktperson fungerar som en medmänniska som kan underlätta för den enskilde genom att minska social isolering, ge hjälp att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagsituationer. Kontaktpersonen får inte ta över vad den enskilde kan göra själv utan frigör dennes egna resurser genom att aktivera henne/honom. Anhöriga ska inte förordnas som kontaktperson. Om vad som är skälig omfattning (antal träffar/vecka) ska bedömas individuellt. Kontaktpersonen erhåller arvode samt omkostnadsersättning. Dagverksamhet Sökande som på grund av sitt funktionshinder inte på egen hand kan tillgodose behovet av social stimulans och social samvaro utanför hemmet kan beviljas dagverksamhet. Målet med biståndet är att bryta isolering samt att bibehålla funktioner samt att få social gemenskap med andra. Målet med biståndet kan också vara att avlasta anhörig. Särskilt boende Sökande kan beviljas särskilt boende om det föreligger ett stort och varaktigt omsorgsbehov dygnet runt och behovet inte till skälig levnadsnivå kan tillgodoses i ordinärt boendet. Aspekterna nedan kan ligga till grund för beslut om särskilt boende och ska utredas av handläggare innan beslut tas. Aspekterna ska vägas mot en skälighetsbedömning samt om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Omvårdnadsbehovet, klarar den enskilde sina förflyttningar och toalettbesök själv. Tillsynbehovet, kan den enskilde kalla på hjälp vid akuta behov. Medicinska aspekter, vårdbehovet. Krävs närhet till hälso- och sjukvårdspersonal. Uttalad otrygghet, oro eller ångest över ensamhet. Kan trygghetsbehovet tillgodoses med hemtjänstinsatser eller annat bistånd enligt SoL. I regeringsrättsdom avgjord (målnr: ) gällande särskilt boende kan man läsa att huruvida en person tillförsäkras en skälig levnadsnivå inte enbart ska bedömas utifrån fysiskt omvårdnadsbehov. Även sociala och psykologiska faktorer bör vägas in i bedömningen.

6 6(6) Makar eller sammanboende som söker särskilt boende bedöms var och en för sig. Om bägge beviljas särskilt boende har de rätt att beredas plats på samma äldreboende. Ansökan om särskilt boende från sökande i annan kommun ska behandlas på samma sätt som ansökan från sökande bosatt i kommunen. Korttidsboende Korttidsvistelse kan beviljas sökande som har ett stort omsorgsbehov dygnet runt som för tillfället inte går att tillgodose i ordinärt boende. Det kan röra sig om personer som på grund av funktionshinder eller sänkt allmäntillstånd behöver återhämtning och/eller träning några veckor för att sedan kunna återgå till ordinärt boende. Viktigt att utreda om behovet kan tillgodoses på annat sätt samt om ansvar för annan huvudman föreligger. Korttidsboende kan också beviljas för att handläggare behöver underlag för boendebedömning. I vissa fall kan korttidsboende väljas då handläggare bedömer att sökande behöver träning för att bibehålla nödvändiga funktioner för att kunna fortsätta bo kvar i ordinärt boende. Den enskilde kanske håller på att tappa förmågan att exempelvis kunna förflytta sig självständigt. Korttidsboende kan också beviljas den enskilde som beviljas särskilt boende och där handläggare bedömer att det inte är skäligt att sökande väntar på boendeplats i hemmet. Angående bedömning av ansökan om växelvis korttidsboende som ett indirekt stöd till anhörig se under rubrik för anhörigstöd. * * *