STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp. Kurskod: OM5300, OM5350, OM5360, OM5370, OM5380, OM5390

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Kurskod: OM5300, OM5350, OM5360, OM5370, OM5380, OM5390 Kursen ges som en obligatorisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet Barn och ungdom (SBU) Specialistsjuksköterskeprogrammet Kirurgisk vård (KIV) Specialistsjuksköterskeprogrammet Medicinsk vård (MEV) Specialistsjuksköterskeprogrammet Onkologisk vård (ONV) Specialistsjuksköterskeprogrammet Psykiatrisk vård (PSV) Specialistsjuksköterskeprogrammet Vård av äldre (GEV) Kursansvarig Kursadministratör Examinator Åsa Axelsson Karin Renås Kerstin Segesten Termin och år HT 2015 VT 2016 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 1 (18) Arvid Wallgrens backe, hus 1, Box 457, Göteborg

2 KURSBESKRIVNING I utbildningen till specialistsjuksköterska vid Sahlgrenska akademin ingår ett examensarbete om 15 hp. Som kurs betraktad, har denna en helt egen form. Den är både en läraktivitet och en examination. Som läraktivitet ska den hjälpa dig att utveckla ditt vetenskapliga tänkande och dina vetenskapliga förmågor och färdigheter, men också fördjupa ditt professionella kunnande. Lärandet sker genom tre steg; du genomför en empirisk eller litteraturbaserad studie, du redovisar denna i en uppsats och du analyserar och diskuterar eget och andras arbeten. Kursen bygger på den skolning i forskningsmetodik som du fått under utbildningen. Som examination ska examensarbetet visa att du nått målen för såväl magisterexamen som examen som specialistsjuksköterska inom vald inriktning. I din uppsats ska du visa att du under utbildningen har tillägnat dig ett vetenskapligt förhållningssätt vilket innebär att du kan göra kritiska bedömningar, självständigt lösa problem, följa kunskapsutvecklingen och delta i kunskapsutbyte på vetenskaplig nivå. Du ska också visa att du har kunskap om ditt eget specialistområdes vetenskapliga grund, insikt i aktuellt forskning och att du kan analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. AKTIVITETER PÅ GUL Information angående kursen presenteras på Göteborgs universitets lärandeplattform, GUL. På kursens öppna sidor se kursplan och preliminärt schema. Följande dokument är centrala för denna kurs och återfinns på GUL aktiviteten: Kursplan: Examensarbete omvårdnad, 15 hp, OM5300, OM5350, OM5360, OM5370, OM5380, OM5390 Denna studiehandledning Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå (bilaga 1, i studiehandledningen) Schema OBSERVERA! Om kursansvarig eller handledare kontaktar dig så används PIM eller din e- postadress på GUL. När du själv skickar in skriftliga uppgifter ska du också använda din GU-mail. Filnamnet på samtliga dokument som du/ni skickar in till handledare eller annan lärare ska innehålla ert/era namn, titel på arbetet och datum. Dessutom skall samtliga dokument ha ett running head som innehåller era namn och sidnummer (använd sidhuvud eller sidfot). Det är av största vikt för att underlätta hanteringen av era dokument, både elektroniskt och då de skrivs ut på papper. KURSENS INRE LOGIK Arbetsformer under kursen varierar och innefattar framför allt eget arbete med en empirisk eller litteraturbaserad studie under handledning, men också granskning av andras arbeten, seminarier och självstudier. 2 (18)

3 Lärandemål Läraktiviteter Kunskap och förståelse Klargöra aktuellt forskningsläge i relation till valt problemområde Visa kunskap om forskningsetiska begrepp och teorier i relation till valt problemområde Argumentera för val av vetenskaplig metod och dess relevans för forskningsproblemet Beskriva och problematisera de teorier och begrepp som utgör teoretisk referensram Färdighet och förmåga Formulera en problemställning utifrån aktuellt forskningsläge inom ramen för huvudområdet Formulera en forskningspersonsinformation samt genomföra en risk/nytta analys Tillämpa vald vetenskaplig metod i datainsamling och analys Planera, genomföra, sammanställa, presentera och försvara ett examensarbete Kritiskt granska och värdera annat examensarbete samt som opponent leda en kritisk dialog med respondenten Värderingsförmåga och förhållningssätt Analysera och värdera metodologiska styrkor och svagheter i det egna arbetet Värdera betydelsen av det egna arbetets resultat för utvecklingen av huvudområdet Argumentera för hur etiska principer tillämpats i det egna arbetet och motivera val av metod och urval i relation till problemområde och syfte Värdera och diskutera det egna arbetets betydelse för den enskilda individen, dess samhällsaspekter samt nyttiggörande inom hälso- och sjukvården Seminarium Seminarium Seminarium Seminarium Handledning Webb-föreläsning Handledning Handledning Webb-föreläsning Handledning Seminarium Kollegial granskning Handledning Handledning Seminarium Seminarium Samtliga lärandemål examineras genom examensarbetet inklusive respondent och opponentskap. De kriterier som gäller för godkänt resultat finns redovisade i ett särskilt dokument (bilaga 1). PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE Examensarbetet är ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng, vilket ungefär motsvarar 10 veckors heltidsarbete. Ett examensarbete består av två steg; genomförande av en studie och redovisning av 3 (18)

4 studien i form av en uppsats. Ni kan för att genomföra er studie använda er av kvalitativ metod, kvantitativ metod eller systematisk litteraturöversikt. Vilken metod ni väljer styrs av den forskningsfråga ni formulerat. För att formulera er forskningsfråga kan ni ha hjälp av Webföreläsningen Att formulera en forskningsfråga (GUL). Oavsett vilken ansats ni valt ska forskningsfrågan vara så avgränsad att den kan besvaras inom den tidsram som 15 hp utgör. Som stöd i det arbetet har ni, utöver dialog med handledaren, hjälp av de Web-föreläsningar som beskriver de tre olika ansatserna (GUL), kurslitteraturen samt annan litteratur som föreslås av er handledare. Genomförandet av examensarbetet innebär att forskningsprocessens samtliga steg inkluderas. Det kan också finnas möjlighet att samarbeta med någon av institutionens forskare och på så sätt få tillgång till ett mer omfattande datamaterial att utgå från. Handledning Uppsatsen skrivs företrädesvis parvis. Handledning av uppsatsen är obligatorisk och handledare och examinator utses av institutionen bland dess lektorer. Bästa möjliga samstämmighet mellan handledarens ämnes- och metodkunnande och ditt ämnes- och metodval eftersträvas. Ni får gärna önska viss handledare, men önskemål kan inte alltid tillgodoses. Handledare har 20 klocktimmar till förfogande för varje examensarbete. I detta skall rymmas inläsning/granskning av det ni skrivit, handledningsträffar med er, annan läsning med anledning av ert arbete och deltagande i ert slutseminarium. Det är ert ansvar att ta en första kontakt med handledaren, se till att arbetet framskrider och att upprätthålla kontakten. Inför varje handledningstillfälle ska ni vara väl förberedda och i god tid (minst tre dagar innan) ha lämnat in ett skriftligt underlag avseende det som skall diskuteras. Vid första handledningstillfället gör ni en plan för hur tiden för handledning skall användas. Mest handledning krävs i regel kring problemformulering, metodval och under analysfasen. Handledning kan ske i personliga möten, via Skype, telefon, e-post mm. Den elektroniska rättningsfunktionen i datorn kan användas efter överenskommelse mellan er och er handledare. Ni finner den under Verktyg alternativt Granska. Med denna funktion blir korrigeringar/rättningar och kommentarer från handledaren extra tydliga. Aktivera Spåra ändringar, så visas kommentarer och justeringar. Ni kan därefter gå igenom påpekanden och förslag och acceptera/ignorera eventuella ändringar. Detta är ett mycket effektivt och tidsbesparande sätt att arbeta. FORSKNINGSETIK För att genomföra en empirisk studie behöver ni göra noggranna forskningsetiska överväganden. Enligt lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor definieras forskning som vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundeller på avancerad nivå. Examensarbeten omfattas alltså inte av etikprövning och kräver inte tillstånd av etikprövningsnämnd. För att säkra att de examensarbeten som genomförs vid institutionen uppfyller kraven för god forskningsetisk sed har nedanstående rutiner för examensarbeten utarbetats. 4 (18)

5 Läraktiviteter Inläsning av kurslitteratur Halvtidsseminarium: Presentation och diskussion av forskningsetiska överväganden inklusive risk-nytta-analys. Formulering av forskningspersonsinformation (FPI) Noggranna forskningsetiska överväganden och risk-nytta-analys redovisas i examensarbetet. De anvisningar som gäller för ansökan till etikprövningsnämnden (EPN) följs. Krav Innan ni kan samla in data för ett empiriskt examensarbete skall följande tre krav vara uppfyllda: Forskningsetiska överväganden inklusive risk-nytta-analys ska ha formulerats Forskningspersonsinformation (FPI) ska ha godkänts av handledare Information angående examensarbetet ska ha getts till verksamhetschef och vårdenhetschef på aktuell enhet. (brev från institutionen och egen beskrivning) Även om ni gör en systematisk litteraturöversikt måste punkt 1 och 2 vara uppfyllda för att få godkänt på kursen. Forskningspersonsinformation Forskningspersonsinformationen skrivs enligt de riktlinjer som ges av Centrala Etikprövningsnämnden ( Vägledning till forskningspersonsinformation under snabblänkar till höger på sidan) och i samråd med handledare. Ni går igenom informationen med deltagarna och inhämtar muntligt samtycke. Om ni genomför en systematisk litteraturöversikt skriver en fiktiv FPI utgående från litteraturöversiktens problemområde, enligt de riktlinjer som anges av EPN. Vägledning till forskningspersonsinformation under snabblänkar till höger på sidan). Det samma gäller om ni genomför andra studier som inte inkluderar människor. Färdigställd FPI läggs in som inlämningsuppgift på GUL. Notera att båda uppsatsförfattares namn samt aktuell inriktning ska finnas i filnamnet. Ansvarig handledare anger att FPI: n är godkänd genom att markera färdig via statistikverktyget på GUL. Information till verksamheten Brevet som informerar verksamhetschef och vårdenhetschef finner ni i mappen Forskningsetik på GUL. Informationen kan ges av er eller inriktningsansvarig lärare, men ni ansvarar för att den når rätt personer. Ni ger också en skriftlig och muntlig information till verksamhetschef och vårdenhetschef eller motsvarande om hur er studie går till och ber om tillstånd att genomföra den. Förvaring av insamlad data Under studiens och uppsatsskrivandets gång måste ni bevara allt personrelaterat material så att ingen obehörig kan ta del av det. Använd koder och förvara kodlistorna väl inlåsta. Lås in material på ett säkert ställe när ni inte arbetar med det. Se till att ni inte glömmer kvar något vid kopieringsapparater eller på liknande ställen. 5 (18)

6 Endast i undantagsfall sparas insamlat datamaterial (se dokumentet Forskningsetisk granskning av examensarbeten information till studenter i mappen Forskningsetik på GUL) Huvudregeln är att insamlat material förstörs efter att examensarbetet är godkänt av examinator. Det innebär att allt insamlat material, även observationsanteckningar, kasseras. Inget skall finnas kvar i institutionens eller privata lådor, datorer eller mobiltelefoner. HALVTIDSSEMINARIUM Seminariet är obligatoriskt. Vid frånvaro lämnas synpunkter skriftligt till den grupp vars arbete du skulle fördjupa dig i, samt till respektive kursansvarig, senast en vecka efter halvtidsseminariet. Ansvarig lärare: Anges i schema. Syfte med halvtidsseminariet är att samtliga studenter ska få möjlighet att i ett större forum diskutera sitt arbete och få hjälp att komma vidare. Samtidigt tränas kollegial granskning inför slutseminariets opponent och respondentskap. Genomförande: En preliminär bakgrund med dess olika delar, problemformulering, syfte, metod och forskningsetiska överväganden skall vara klart att presenteras och granskas av era kurskamrater. Halva kursen har avverkats och ni skall med hjälp av den schemalagda undervisningen, er handledare och eget arbete kommit långt i ert uppsatsarbete. I detta forum diskutera ni vilka problem ni stött på i ert arbete och hur ni kan gå vidare. En grupp har i uppdrag att före seminariet fördjupa sig i en annan grupps arbete och vice versa. Närmare information angående denna uppdelning ges via GUL:s anslagstavla. Granskande grupper skickar arbetena mellan sig, förslagsvis via mejl, senast två dagar innan seminariet. Samtidigt skickas en kopia till ansvariga lärare. På seminariet presenterar ni kort med hjälp av OH/PP: 1) Examensarbetets syfte 2) Sammanfattar ert problemområdes relevans utifrån a) Förekomst och betydelse b) Omvårdnadsteoretiska utgångspunkter c) Tidigare forskning 3) Metod a) Motivera vald vetenskaplig metod och dess relevans för forskningsproblemet b) Beskriv hur ni tänkt genomföra studien 4) Forskningsetiska överväganden 5) Ange vilka problem ni brottas med just nu och gärna vill diskutera Den grupp som fördjupat sig i det specifika arbetet har en insatt diskussion med författarna med fokus på punkt 3 och 4 ovan. Bidra gärna med synpunkter på det fortsatta arbetet. Därefter kommer övriga seminariedeltagare med sina synpunkter. Avsatt tid för varje presentation/grupp är ca 30 min. vilket inkluderar presentation, diskussion med granskare 6 (18)

7 samt kommentarer från övriga deltagare och handledare. EXAMINATION Slutseminarium Handledaren bedömer när arbetet är klart att gå upp på slutseminarium. Senast en vecka innan inlämningsdatum ska all grundtext finnas på plats så handledaren kan bedöma om arbetet kan bli färdigt inom avsatt tid. Om arbetet bedöms allt för ofärdigt gör student och handledare upp en plan för hur och när arbetet blir färdigt. Handledaren meddelar kursledning och examinator sin bedömning senast en vecka innan inlämningsdatum. Nästkommande tillfälle att försvara uppsatsen på ett slutseminarium återfinns nedan under rubriken Översikt. Vid slutseminariet försvarar ni ert arbete. Efter slutseminariet redovisar examinator sin bedömning utifrån Sahlgrenska akademins Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå samt beslutar om ytterligare bearbetning behövs för att arbetet ska bli godkänt. Avsatt tid för seminariet är 60 minuter, med efterföljande 30 minuter för examinator att delge respondenter och handledare sin bedömning och ange eventuellt behov av revidering av uppsatsen. Struktur för slutseminarium Examinator öppnar seminariet Opponenten/erna tar över ansvaret och leder seminariet enligt följande Respondenten/erna ges möjlighet att rätta eventuella felaktigheter av betydelse Opponenten/erna o gör en sammanfattning av arbetet (10-15 min.) o granskar arbetet i dialog med respondenterna o gör en avslutande sammanfattning arbetets fördelar och brister Auditoriet ges möjlighet att ställa frågor Examinator gör en kort muntlig bedömning av opponent- och respondentskapet. Opposition och försvar av eget arbete Syftet med opponentskapet är att kritiskt granska och värdera styrkor och svagheter som finns i arbetet samt att genom en utvecklande dialog föra arbetet framåt. Både opponenter och respondenter har ansvar för att seminariet hålls i en konstruktiv och positiv anda. Att ge och ta emot konstruktiv kritik, såväl positiv som negativ, utvecklar det vetenskapliga tänkandet och kan leda att examensarbetet utvecklas ytterligare. En hjälp för opponenterna i deras granskning/diskussion är Bedömningskriterierna för examensarbete avancerad nivå, punkterna ett till åtta. Detta innebär inte att gå igenom punkt för punkt på seminariet. Observera att du, som opponent, ska diskutera arbetets fördelar och nackdelar med författarna. Det är inte du som examinerar arbetet. Se till att inte fastna i detaljer. Eventuella skriv- eller stavfel som du uppmärksammat lämnas skriftligt till respondenten/erna. Om du vill läsa mer om att vara opponent: Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur. 7 (18)

8 Henricson, M. (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Bedömningskriterier: Opponenters och respondenters prestation under seminariet bedöms av examinator enligt punkt nio och tio i Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå. Bedömning av examensarbete En av institutionen utsedd examinator bedömer arbetet. Bedömningen följer Sahlgrenska akademins Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå. I bedömningsdokumentet antecknar examinator kommentarer till studenterna. Dessa delges i samband med slutseminariet. Examinator bedömer om arbetet är i behov av ytterligare handledning. I samband med slutseminariet ska dokumentet Signering för delaktighet i examensarbete lämnas till examinator. Dokumentet hämtas från kursens aktivitet på GUL och signeras tillsammans med handledaren. Slutlig revidering sker efter slutseminariet med beaktande av de rekommendationer som där framförts. Betyg sätts senast tre veckor efter slutseminariet. Det reviderade arbetet skickas från student till examinator (via GUL) senast en vecka innan. Examinator rapporterar det slutliga betyget till kursledningen via GUL (dvs. arbetet registrerat som färdigt). Om uppsatsen inte godkänts vid första examinationstillfället finns möjlighet att lämna in reviderad uppsats för godkännande vid tidpunkt som planeras i samråd med student, examinator och handledare. Nästa examinationstillfälle För de studenter som inte blir klara att försvara sin uppsats vid det ordinarie slutseminariet anges nästkommande tillfälle under rubriken Översikt nedan. Information om kommande planerade slutseminarier kan även fås av kursens administratör. Anmälan görs per mejl till kursansvarig senast tre veckor innan aktuellt slutseminarium. Examensbok Studenten ansvarar själv för att följande examinationsgrundande moment dokumenteras: Godkänt opponentskap Godkänt respondentskap Närvaro som åhörare vid tre slutseminarier Du hämtar ut dokumentet Examensbok från kursens aktivitet på GUL och anger namn och födelsenummer samt kurs och inriktning. Examinator alt. handledare signerar din närvaro vid respektive examinationstillfälle. När examensboken är ifylld lämnar du den till anvisad kursadministratör som sköter dokumentationen i LADOK. Elektronisk publicering Genom att publicera ert examensarbete i elektronisk form på Göteborgs universitets domän på internet (GUPEA) kan ni göra det tillgängligt för allmänheten. Detta är frivilligt och för att institutionen ska ha rätt att publicera ert arbete elektroniskt krävs ert godkännande. Medgivande till publicering ger ni genom att lämna in ett undertecknat avtal angående elektronisk publicering av godkänd uppsats (GUPEA), till anvisad kursadministratör. Ni hämtar ut dokumentet från kursens aktivitet på GUL. 8 (18)

9 Bedömningskriterier och krav För godkänt resultat på kursen krävs: Aktiv närvaro, presentation av eget och granskning av anvisat arbete vid halvtidsseminarium. Godkänd forskningspersonsinformation (FPI) Godkänt självständigt arbete Godkänt respondent- och opponentskap Närvaro som åhörare vid ytterligare tre slutseminarier. Bedömningskriterier för examensarbete, se bilaga 1. Praktisk information angående inlämning av examensarbeten Inlämning av uppsats, urkundsgranskning, manuell granskning, komplettering och slutligt godkännande av examensarbetet sker via GUL. Examensarbetet läggas in som inlämningsuppgift på aktuell aktivitet (välj aktuell inriktning) på GUL, senast vid den tidpunkt som finns angiven under rubriken Översikt nedan. Efter denna tidpunkt stängs möjligheten att lämna in arbetet. Examensarbetet går automatiskt till Urkund. Det är viktigt att filen ni använder är korrekt döpt ; båda författarnas namn (då det är aktuellt) enligt regeln Efternamn_Titel_Kull (t.ex. H15)_Inriktning. Skriv även in för och efternamn på författarna i kommentarsfältet när ni lämnar in uppsatsen. Ni som skriver tillsammans, endast en av er ska lämna in examensarbetet på GUL, och samma person ska sköta all korrespondens via GULinlämningsuppgiften. När uppsatsen är godkänd registreras ni båda som godkända. Vid inlämning av uppsatsen, sätt vattenstämpel arbetsmaterial. När ni lämnar in arbetet efter genomförda kompletteringar, ta bort vattenstämpeln. Examinator hämtar ut arbetet från aktiviteten på GUL efter Urkunds granskning. All kommunikation angående komplettering, revidering och godkännande sker via Inlämningsuppgift på GUL. Godkänd uppsats kontrolleras och registreras som färdig av examinator. Kursadministratören hämtar sedan uppgifter om godkänd student och den slutliga versionen av uppsatsen som ska arkiveras. Den sista versionen som ni laddar upp läggs in i GUPEA om ni önskar det. Samtidigt som arbetet läggs in på GUL som Inlämningsuppgift, lägger ni själva in arbetet i där för avsedd projektgrupps dokumentmapp så arbetet blir tillgängligt för opponenter och åhörare på seminariet. Uppsatsen skall alltså läggas in på två ställen på GUL: 1. Som inlämningsuppgift 2. Som dokument i aktuell projektgrupp för respektive inriktning Ni är redan bekanta med hur ni lägger in en inlämningsuppgift, men här följer instruktioner för hur ni lägger in er uppsats så den blir tillgänglig för era kollegor på GUL. Gå in på aktuell GUL-aktivitet, klicka på projektgrupper i fältet kommunikation i den vänstra spalten då blir projektgrupperna synliga, klicka på aktuell inriktningsgrupp klicka på dokument längst ner på sidan blir då projektgruppens dokument synliga. 9 (18)

10 För att ladda upp fil (uppsatsen) klickar du på ladda upp fil under dokument i högra spalten sök fram rätt fil i browse-fönstret klicka på ladda upp placera objektet i rätt projektgrupp och spara. Uppsatsen blir nu synlig i projektgruppens dokument. För att hämta fil (uppsats): gå in samma väg som ovan tills du kommer till aktuell Uppsatsgrupp klicka på projektgruppens egna dokument inlagda uppsatser blir nu synliga längst ner på sidan. ÖVERSIKT Tidsplan för examensarbete inriktning mot SBU, KEV, MEV, ONV, PSV, GEV, H15-V16 Kursperiod: vecka 46 ht15 12 vt16 Halvtidsseminarium vecka 2 (160115) Handledare meddelar kursledaren om uppsatsen beräknas bli färdig för att försvaras på slutseminarium vecka 8 (160222) Inlämning av examensarbete vecka 10 (160307, kl 8.00) Slutseminarier: vecka 12 ( ) Reviderat examensarbete skall lämnas till examinator senast och ska examinator lämna besked om uppsatsen är godkänd. För de studenter som ev. inte går upp med sina arbeten vecka 12, 2016, är nästa tillfälle att försvara arbetet vid ett slutseminarium vecka 22, 2016 och därefter vecka 45, Anmälan görs senast tre veckor innan aktuellt slutseminarium via mejl till kursansvarig, asa.axelsson@fhs.gu.se. ALLMÄN INFORMATION I er akademiska uppsats redovisar ni er studie i alla dess delar. Formatet för uppsatsen följer i princip samma mönster som det för en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Här nedan beskrivs de delar som ska ingå och de krav som ställs på uppsatsens utformning. Uppsatsen skrivs i normalfallet på korrekt svenska anpassad till en vetenskaplig rapport, men den kan även skrivas på korrekt engelska efter samråd med handledare. Referenshanteringen sker enligt American Psychology Association (APA) eller Vancouver. Titel och abstract skrivs både på svenska och engelska. UPPSATSENS INNEHÅLL Introduktionsavsnittet: består av fyra delar; inledning, bakgrund, tidigare forskning och problemformulering. Inledningen: ska vara kort och tala om för läsaren varför den valda frågeställningen är viktigt och intressant att studera. Beskriv det problem som ligger bakom, ex. genom dess karaktär, omfattning och 10 (18)

11 betydelse. Klargör hur frågan anknyter till ett större sammanhang. Inledningen ska väcka läsarens intresse och vilja att läsa vidare. Bakgrunden: I bakgrunden förankrar ni er studie i huvudområdet omvårdnad och i det specialistområde ni studerar. Ni beskriver det teoretiska fundament eller de teoretiska utgångspunkter som er studie ska vila på. Fundamentet kan bestå av ett vetenskapligt perspektiv, en teori, ett etiskt/filosofiskt resonemang och/eller relevant tidigare forskning. Att slå fast utgångspunkter innebär att göra ett antal val. Dessa ska problematiseras och diskuteras ni argumenterar för de val ni gjort. Beroende av frågeställningens art kan ni ha anledning att klargöra centrala begrepp i ert arbete. Om ni så önskar kan ni använda en underrubrik som ex. teoretisk ram eller teoretiska utgångspunkter. Nästa steg i bakgrunden är att ge en översikt över kunskapsläget baserat på aktuell forskning. Här beskriver ni vad vi redan vet om den fråga ni ska studera. Ange vad har tidigare forskare kommit fram till och hur de kommit fram till detta. Det handlar inte om att beskriva artikel för artikel som ni läst utan att be en samlad bild, men hela tiden med referens till aktuella artiklar. Genomgången av tidigare forskning kan ha lett till att ni modifierat er ursprungliga forskningsfråga eller att ni fått stöd i ert metodval. Beskriv detta! Om ni så önskar kan ni använda en underrubrik som ex. Tidigare forskning. Introduktionsavsnittet utmynnar i en problemformulering där ni tydligt visar att frågeställningen är relevant att studera utifrån förekomst och betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv och utifrån att tidigare forskning inte besvarat frågan och att studien kan bidra till ökad kunskap i någon form. Detta beskrivs i ett kort stycke som naturligt leder studiens syfte/frågeställning. Problemformuleringen har inga litteraturreferenser. Dessa finns i den tidigare texten. Om ni tidigare har använt underrubriker så ska denna del också ha en egen rubrik. Syfte och frågeställningar: Utifrån er problemformulering här ovan formuleras en tydlig forskningsfråga eller ett syfte. Det är denna fråga ni ska besvara med ert projekt alternativt det syfte ni ska uppnå. Formuleringen ska vara så tydlig att varje ord guidar er vidare i arbetet. Den övergripande frågeställningen eller syftet kan eventuellt förses med följdfrågor för att ytterligare förtydliga. Metod: Frågeställningen/syftet styr ert val av forskningsansats och metod. Metodbeskrivningen ska tydligt visa vilken ansats ni valt, vem/vad ni har studerat, hur datainsamlingen har gått till och hur dataanalysen gjorts. Ange vilken teoretisk bas forskningsmetoden står på. Beskriv analysmetoden och motivera valet av denna. Varje led i beskrivningen innebär att ni fattat ett beslut. Ange vilka överväganden ni gjort och vad ni har grundat beslutet på. Referera till vetenskapsteori, metodlitteratur och eventuellt studier som motiverat till visst val. Underrubriker i detta avsnitt kan vara urval, datainsamling, dataanalys och forskningsetiska överväganden. Urval/Deltagare: (eller annat relevant begrepp) Här anges vem eller vad som studerats, hur många, hur urvalet gått till och varför (ex strategiskt, slumpmässigt, konsekutivt, totalundersökning). Ange de studerades ålder, kön och andra relevanta uppgifter. Bortfall, om så är aktuellt, kan anges här eller inledningsvis under resultat. Referenser ges till metodlitteratur. 11 (18)

12 Datainsamling: Vid kvantitativ metod; redovisa valt mätinstrument, ange dess reliabilitet och validitet, motivera ert val. Beskriv hur ni har gått tillväga; ex. information till deltagare, utskick, påminnelser, registrering. Mätinstrument eller enkät bifogas uppsatsen. Vid kvalitativ metod; redovisa hur deltagare informerades, beskriv intervjuer/fokusgrupper etc hur arrangerades, vilka uppmaningar/frågor användes, tidsåtgång, inspelning eller noteringar, utskrift. Intervjuguide eller motsvarande befogas uppsatsen. Vid systematisk litteraturöversikt; redovisa överväganden inför litteratursökning, hur sökningen gått till, databaser, manuell sökning, hur artiklars kvalitet och relevans bedömts. Oavsett vilken metod som använts görs referenser till metodlitteratur. Dataanalys: Analysen av data beskrivs steg för steg. Läsaren ska kunna följa hur ni har kommit fram till ert resultat. Använd gärna tabeller eller andra hjälpmedel. Vid statistiska beräkningar ange metod och motiv för val. Vid kvalitativ analys förankra i underliggande teori. Vid litteraturöversikt beskriv och motivera hur ni gått tillväga. Referens ges till metodlitteratur. Etiska överväganden: Här redovisar ni de etiska överväganden ni gjort och beslut som ni fattat inför studien, hur ni informerat era deltagare, hur ni inhämtat tillstånd från verksamhetsansvarig/a chef/er och hur ni agerat för att bevara deltagarnas integritet och skydda deras identitet. Forskningspersonsinformationen bifogas uppsatsen. Resultat: Här redovisar ni vad studien kommit fram till. Utgå från syftet/frågeställningen. Det är den som ska besvaras. Presentationen av resultatet skall vara uppbyggd i en logisk och strukturerad form. I empiriska studier finns vanligtvis inga referenser i resultatet. Har teorier använts som tolkningsstöd anges dock relevant litteratur. Resultat i kvalitativ studie: Redovisas i text där insamlad data har kategoriserats eller tematiserats enligt vald metod. Den analyserande texten skall inte bara vara en beskrivning av vad informanter sagt eller skrivit. Resultatet har abstraherats ur datamaterialet. Exemplifiera med citat från informanterna. Resultat i kvantitativ studie: Skriv en kort presentation i brödtexten. Redovisa sedan i tabeller eller figurer utifrån typ av variabelvärden. Resultatet kan t.ex. redovisas i beskrivande statistik och viss statistisk analys. Upprepa inte men förklara gärna den information redovisats i tabell i löpande text. Varje tabell eller figur ska ha en egen förklarande undertext. Resultat i litteraturöversikt: Presentera hur de ingående artiklarna identifierats och valts ut i ett flödesdiagram. Sammanställ artiklarna som ingår i översikten i en tabell (tabellera). Resultaten från artiklarna sammanställs och vägs ihop till en samlad kunskapsbild. Diskussion: I diskussionen problematiserar ni och kommenterar såväl metod som resultat. 12 (18)

13 Metoddiskussionen ska präglas av en metodologisk medvetenhet. Ni reflekterar här över egna studiens styrkor och svagheter. Var kritiska men inte alltför självkritiska. Vid kvalitativ metod diskuterar urvalet metodens lämplighet, eventuella problem som uppstått och studien trovärdighet, begränsningar och överförbarhet. Diskutera er för förförståelse och hur denna hanterats. Vid kvantitativ metod diskuterar ni urvalets representativitet och möjlighet att generalisera resultat skall diskuteras. Bortfallets storlek och hur det har hanterats redovisas. Ni reflekterar över er metod och dess trovärdighet som validitet, reliabilitet etc. Vid systematisk litteraturöversikt diskuterar ni hur sökningen gått till, om den har varit tillräcklig och tillförlitlig. Ni diskuterar generellt de artiklar ni har använt utifrån forsknings kvalitet och resultatens möjlighet att besvara er frågeställning. Oavsett metod refererar ni till aktuell metodlitteratur. Resultatdiskussionen ska innehålla era egna reflektioner över er studie och förankra resultatet i litteraturen. Ni inleder med en mycket kort resultatsammanfattning. Upprepa inte resultatredovisningen utan skriv kort. De viktigaste resultaten diskuteras, alla fynd behöver inte tas upp. Fokusera på huvudfynden i den ordning de uppträder i resultatet. Belys dem från olika perspektiv som exempelvis betydelse för patienter, för sjuksköteskor eller annan personal, för den kliniska vårdverksamheten, för samhället, för hållbar utveckling, för etik, för människosyn och/eller mänskliga rättigheter. Listan kan göras lång, välj det som passar er studie. Återvänd till den litteratur ni använt i bakgrunden och sök ny litteratur för att få stöd i er diskussion. Jämför era resultat med tidigare forskning. Nya referenser ska alltså tillkomma i diskussionen. Diskussionen avslutas med sammanfattande reflektion i relation till syfte och/eller per frågeställning. Om någon frågeställning inte kunnat besvaras är detta en av slutsatserna. Ge förslag på hur resultaten kan prövas kliniskt. Ge förslag på områden för fortsatt forskning. Viktigt här är att varken överskatta eller underskatta resultaten. Slutsatser Här anger ni kort, beskrivande eller i punktform, vad studien kommit fram till, hur forskningsfrågan besvarats och vad resultaten kan användas till. Referenser Följ Biomedicinska bibliotekets instruktioner för valt referenssystem, APA eller Vancouver. Detta gäller både löpande text och referenslista. Bilagor numreras och anges i texten på sedvanligt sätt. 13 (18)

14 LITTERATUR Fullständig lista över kurslitteratur finner ni i kursplanen. Henricson, M. (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur. Litteratur för examensarbete väljs i samråd med handledare 14 (18)

15 Bilaga 1: Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå (15 hp eller 30 hp) Allmänt gäller att: Studeranden skall vara godkänd på alla punkter. Examensarbetet bedöms som en helhet, även om tyngdpunktsområdet kan variera 1. Problemformulering relevans för utvecklingen av forskning och praxis inom huvudområdet IG G Kommentarer Problemområdet är lösryckt från huvudområdet och betydelsen för specialistsjuksköterskans funktion är vagt motiverad Forskningsproblemet är vagt men hör till huvudområdet eller huvudområdets praxis, dock är behandlingen av problemet ytlig. Syfte och frågeställningarna är ensidiga eller för vida Problemvalet bidrar inte till utveckling av specialistsjuksköterskans funktion. Problemområdet faller inom huvudområdet och betydelsen för specialistsjuksköterskans funktion är tydligt motiverad samt är relaterat till ett vidare sammanhang Forskningsproblemet är väl motiverat samt avgränsat gentemot tidigare forskning. Syfte och frågeställningar är logiskt härledda och väl underbyggda. Problemvalet kan bidra till utveckling av specialistsjuksköterskans funktion. 2. Bakgrund - anknytning till tidigare kunskap IG G Kommentarer Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är bristfällig och splittrad samt anknyter ringa till problemområdet och är obalanserad till omfattning och djup Teoribeskrivningen är ytlig eller saknas. Redogörelse för relevant forskning saknas i arbetet Referenslitteraturen är knapp och snäv och sökningen är bristfällig Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup Teoribeskrivningen är tydlig och reflekterad. Relevant forskning redovisas Referenslitteraturen är relevant, innefattar bredd och djup och är kopplad till arbetets syfte 15 (18)

16 De centrala teorierna inom huvudområdet omvårdnad beskrivs inte i arbetet Begreppen är oklara och vagt eller inte alls definierade Teoretisk referensram saknas De centrala teorierna inom huvudområdet omvårdnad beskrivs i arbetet och är kopplade till forskningsfrågan Begreppen är sakligt definierade Den teoretiska referensramen är utnyttjad 3. Metod IG G Kommentarer Metodplanering/design är otillräcklig eller irrelevant i förhållande till problemformuleringen. Förankringen i metodlitteratur är svag De kunskapsteoretiska utgångspunkterna saknas Metodvalet är inte kopplat till syfte och frågeställning. Metoden är ytligt och osammanhängande beskriven Metoden tillämpas ej på ett ändamålsenligt sätt Val av analysmetod är inte motiverad Metodplanering/design är genomtänkt, logisk och förankrad i relevant metodlitteratur. De kunskapsteoretiska utgångspunkterna är väl beskrivna Metodvalet är relevant i förhållande till syftet med arbetet och bidrar till framtagandet av ny kunskap. Metoden är tydligt beskriven Metoden tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. Val av analysmetod och dess tillämpning är motiverad 4. Resultatredovisning IG G Kommentarer Resultatredovisningen motsvarar inte syfte och frågeställning i arbetet Resultatredovisningen är ofullständig, osammanhängande och saknar logik Figurer och tabeller bristfälliga och tillför inte arbetet något mervärde Resultatredovisningen motsvarar syfte och frågeställning i arbetet Resultatredovisningen är väl strukturerad, logisk, saklig samt relaterad till frågeställning och syfte Figurer och tabeller avspeglar resultatet på ett tydligt sätt 16 (18)

17 5. Diskussion, argumentation och slutsatser Diskussionen är ologisk och saknar relevans. IG G Kommentarer Diskussionen är logiskt presenterad. Den kritiska analysen är ytlig och saknar fokus alt. saknas helt. Kopplingen mellan resultat och tidigare forskning och/eller teoretisk ram är bristfällig eller saknas. Argumentationen är fragmentarisk och inte trovärdig Styrkor och svagheter i metoden redovisas inte Slutsatser saknas eller är bristfälligt underbyggda. Implikationer för praxis och fortsatt forskning saknas Den kritiska analysen beaktar tidigare forskning, teoretisk ram och är sakligt underbyggd. Argumentationen är konsekvent och trovärdig Styrkor och svagheter i metoden redovisas och värderas kritiskt Slutsatserna är relevanta utifrån resultaten. Implikationer och överförbarhet till praxis och fortsatt forskning anges 6. Struktur och logisk uppbyggnad IG G Kommentarer Utformningen av arbetet har stora brister och försvårar läsningen. Röd tråd och logisk struktur saknas i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer ej överens eller endast delvis överens Den egna kritiska reflektionen saknas genomgående Källor och källhänvisning följer ej något vedertaget referenshanteringssystem. Användning av citat ej adekvat. Utformningen av arbetet är välgjord. Röd tråd och logisk struktur framgår i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer överens Den egna kritiska reflektionen framgår Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem. Adekvat användning av citat. 7. Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga IG G Kommentarer Språket är oklart samt mera vardagligt än vetenskapligt. Använder ej adekvat terminologi för området Stavning, grammatik och interpunktion ofta inkorrekt Språket är korrekt, koncist och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi Stavning, grammatik, interpunktion korrekt 17 (18)

18 8. Etik IG G Kommentarer Etiska ställningstaganden saknas eller är bristfälliga i arbetet Reflektion och värdering av resultatets betydelse för utveckling av omvårdnad ur individ- och samhällsperspektiv saknas. Etiska ställningstaganden motiveras och diskuteras i arbetet Resultatets betydelse för utveckling av omvårdnad ur såväl individ- som samhällsperspektiv är kritiskt reflekterad och värderad Övergripande omdöme: 18 (18)