STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: EXAMENSARBETE FÖR MASTER AVANCERAD NIVÅ. OM 5150 Omvårdnad, 30 hp. RPH 080 Reproduktiv och perinatal hälsa, 30 hp

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: EXAMENSARBETE FÖR MASTER AVANCERAD NIVÅ OM 5150 Omvårdnad, 30 hp RPH 080 Reproduktiv och perinatal hälsa, 30 hp VP 6930 Vårdpedagogik, 30 hp RA 2160 Radiografi, 30 hp Kursansvarig Kursadministratör Examinator Carina Sparud Lundin Kersti Spåman Ämnesansvariga för respektive huvudområde Termin och år HT 15-VT 16 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 1 (13) Arvid Wallgrens backe, hus 1, Box 457, Göteborg

2 KURSBESKRIVNING Denna studiehandledning är gemensam för kurser i examensarbete för master, 15 hp och 30 hp inom huvudområdena omvårdnad, radiologi, vårdpedagogik samt reproduktiv och perinatal hälsa. Examensarbeteskursen som del av masterutbildningen Examensarbete för master är en fristående kurs och kan ingå i en generell examen på avancerad nivå, Filosofie masterexamen inom respektive huvudområde. Vid Sahlgrenska akademin sker masterutbildningen i form av ett flexibelt system av fristående kurser, där studenter själva kan sätta samman sin utbildning. Detta betyder att masterutbildningen inte är sammanhållet i ett inrättat program, utan har en friare struktur. Information om vilken kurskombination som är möjlig anges i lokala examensbeskrivningen för respektive huvudområde: omvårdnad, radiologi, vårdpedagogik, reproduktiv och perinatal hälsa. Kursutbud inom huvudområdena finns även att hämta på akademins websidor. För rådgivning om val av kurser finns institutionens studievägledare till hands, se De kurser som inkluderas i en masterexamen skall tillsammans bli 120 hp varken mer eller mindre. Kurser kan genomföras även vid andra lärosäten. Det är dock viktigt att känna till att en masterexamen utfärdad vid Sahlgrenska akademin kräver att den sist genomförda kursen inom mastern ska vara avlagd vid Sahlgrenska akademin. AKTIVITETER PÅ GUL Kursen har en egen hemsida inom Göteborgs universitets lärplattform ( GUL). Hemsidan är gemensam för alla examensarbeteskurser för master samt för litteraturfördjupningskursen. Med hjälp av uppgifter om ditt studentkonto som du fått i samband med antagningsbeskedet kan du logga in på Studentportalen och därifrån nå GUL. All löpande information om kursen anslås på GUL inklusive textunderlag till seminarier. Om vi kontaktar dig med e-brev så sker det alltid med universitets e-postadress. När du själv skickar in uppgifter bör du också använda den adressen. Information om seminarier för båda kurserna anslås på sidorna för examensarbeteskursen. KURSENS INRE LOGIK Detta innebär att det finns ett tydligt samband mellan lärandemål (se kursplan), läraktiviteter, examination och kriterier för godkänt (se bilaga 2). Läraktiviteter Informationssökning Biomedicinska biblioteket på Medicinareberget och Studietorget vid Hälsovetarbacken ger sedvanlig biblioteksservice. Genom lånekortet kan du även logga in på bibliotekets databaser och tidskrifter från 2 (13)

3 datorer utanför universitetet. Det finns möjlighet att delta i kurser i informationssökning särskilt anpassade för masterstudenter, samt att boka egen tid med bibliotekarie. Inläsning av vald litteratur Individuell handledning Föreläsningar/seminarier om teori, metod och etikfrågor Aktivt deltagande vid seminarier Examination Examination sker i form av ett seminarium med kritisk granskning av forskningsdesign och ett skriftligt examensarbete bestående av ett manuskript och en uppsats samt respondentskap och ett opponentskap. Bedömningskriterier och krav Som underlag för betygssättning finns vid Sahlgrenska akademin särskilda bedömningskriterier för examensarbete på mastersnivå utarbetade, se bilaga 2. Krav för godkänd kurs Forskningsdesign efter genomförda 15 hp (halvtidsseminarium) Skriftligt examensarbete bestående av ett manuskript och en ramberättelse Respondentskap Opponentskap KURSENS UPPLÄGGNING OCH ARBETSFORMER Kurs om 30 högskolepoäng motsvarar ungefär 20 veckors heltidsstudier. Kursen består av självständigt arbete med eget projekt, en studie, där handledning av utsedd handledare är obligatoriskt. Handledare utses av institutionen. När handledare är utsedd är det studentens ansvar att kontakta handledaren. Inom kursen finns gemensamma seminarier, se särskilt anslag på kursens GUL-sida. Vissa seminarier är avsedda för att deltagarna ska få möjlighet att diskutera pågående projekt. Det kan vara specifika frågor om exempelvis analysarbete eller preliminär version av rapporten. Dessa seminarier är betydelsefulla läraktiviteter som möjliggör en vetenskaplig utveckling och kan ge insikter inför det egna arbetets genomförande. Slutseminarier sker efter genomförda kursuppgifter. Anmälan inför seminarier sker enligt anvisningar på GUL. Inför slutseminarium ska anmälan vara gjord senast tre veckor och arbetet ska vara examinator och opponent tillhanda senast två veckor innan. Alla mastersstudenter inbjuds att delta i institutionens seminarieutbud. Alla öppna seminarier, disputationer m.m. anslås i kalender på institutionens hemsida: 3 (13)

4 RIKTLINJER Det vanligaste är att studien är empirisk. Följande avsteg från detta kan förekomma: (1) att genomföra en teoretisk studie, exempelvis en systematisk litteraturöversikt, meta-analys eller meta-syntes (2) att rapportera i form av en monografi (rapport). Har du frågor om detta är du välkommen att kontakta kursansvarig och/eller diskutera med handledaren. Examensarbetet genomförs vanligen individuellt. Önskemål om att genomföra examensarbetet i par skall diskuteras med och godkännas av kursledare och handledare. I sådana fall skall individuella prestationer kunna bedömas. Detta betyder att i princip skall två studenter som gjort gemensamt arbete kunna få olika betyg. Därför bör ni som genomför examensarbetet i par skriva (exempelvis i ett förord) hur ni fördelat era roller och arbetsinsatser sinsemellan. Ni skall också fylla i och signera ett dokument om respektive students delaktighet i arbetets olika delar (dokumentet finns på GUL). Den examinerande läraren kan också skaffa underlag från handledaren om er delaktighet under projektets gång. Relevans Problem och fokus för examensarbetet skall ha relevans för det aktuella huvudområdet. För beskrivning av respektive huvudområde se institutionens hemsida Forskningsfrågan skall belysas, problematiseras och diskuteras utifrån relevanta begrepp, modeller eller teorier inom det aktuella huvudområdet. Forskningsanknytning Eftersom forskning och kunskapsväxt sker kollektivt är det naturligt att samverka inom forskning och utveckling. Vid institutionen uppmuntras därför särskilt mastersstudenter, om möjligt, att genomföra examensarbeten i nära samverkan med institutionens forskare, forskargrupper och profilområden. Deltagande i forskningsseminarier väljs utifrån eget intresseområde. För kortare presentationer av profilområden, forskare och forskningsprojekt, se Omfattning Det finns inga generella regler för exempelvis antal deltagare eller mängden data. Arbetet skall avgränsas så att det både blir genomförbart inom kursens tidsram och att analysen har ett djup motsvarande kraven forskning och utveckling inom huvudområdet. Se vidare lärandemålen i kursplanen samt i bedömningskriterier för examensarbete för master. Bedömning av detta görs av kursledare och handledare i samband med kursens start. Litteratur väljs i samråd med handledare. I vissa fall har tidigare kursdeltagare genomfört en magisteruppsats där dataunderlag och (till stor del) analyser/resultat varit tillräckliga underlag för manuskript att skickas in till en vetenskaplig tidskrift. Att omarbeta en magisteruppsats till ett tidskriftsmanus kräver vanligen omfattande omarbetning. Det 4 (13)

5 krävs vanligen ytterligare litteraturgenomgång, fördjupad analys och diskussion. Därför kan detta omarbetade artikelmanuskript användas som examensarbete för kursen examensarbete master (15hp). Om däremot examensarbetet för magister bestod av ett tidskriftsmanus kan samma manus inte användas igen för kursen examensarbete master. Forskningsetiska överväganden Före datainsamling påbörjas (kontakt med kontaktpersoner och presumtiva deltagare) skall forskningsetiska överväganden och en forskningspersoninformation vara godkända av handledare. Viktigt att tänka på är att ett etiktillstånd från etikprövningsnämnd kan krävas för publicering i vetenskaplig tidskrift. För studenter som gör sitt arbete inom befintligt forskningsprojekt är detta vanligen ordnat av projektledare. Diskutera etikprövning med din handledare. Obligatoriskt är också att redogöra för etiska överväganden i manuskriptet. Forskningspersoninformationen skrivs enligt riktlinjer från Centrala Etikprövningsnämnden, se Halvtidsbedömning Vid examensarbete för master om 30 hp gäller att en bedömning görs då uppskattningsvis halva arbetet är utfört. Vid halvtidsbedömingen utses en examinator som då granskar projektet och bedömer förutsättningar och kvalitet. Under seminariet ska studenten presentera arbetet genom en presentation där bakgrund, syfte, metod och preliminära resultat presenteras. Det skriftliga underlaget som examineras utgörs av en forskningsdesign som skall innehålla följande delar: Bakgrund inkl litteraturöversikt som mynnar ut i tydlig problemformulering (rationale) Klart formulerat syfte Metodbeskrivning (relevant i förhållande till syftet) Etiska överväganden presenteras Ev kan preliminära resultat presenteras Arbetet skall bedömas vara rimligt att genomföra inom tidsramen Då bedömningen är genomförd registreras 15 hp i LADOK. OBS! Ladda ej upp underlaget på GUL, då fungerar inte Urkund vid slutbedömningen. 5 (13)

6 Seminariedagar Inom kursen anordnas regelbundet seminariedagar där kursdeltagare presenterar pågående (work-inprogress, wip-seminarier) och avslutade examensarbeten (slutseminarier). Program för seminariedagarna läggs ut under dokument på GUL-sidan. För presentation vid wip-seminarium läggs textunderlag ut av studenten på kursens GUL-sida en vecka i förväg, medan färdiga examensarbeten läggs ut 14 dagar i förväg. Till seminarierna inbjuds alla deltagare i examensarbeteskurserna, handledare och kursledare. Det är även välkommet att inbjuda deltagare från kliniska verksamheter som berörs av det aktuella arbetet. Rapportering Som framgår av lärandemålen skall examensarbetet rapporteras i form av en ramberättelse (uppsats) och ett manuskript anpassat för en vetenskaplig tidskrift, vilket betyder att det skall skrivas på engelska. En lämplig tidskrift utifrån problemområdet väljs i samråd med handledaren. Inför slutseminarium ska vald tidskrift anges och respondenten ansvarar för att riktlinjer för publicering (author guidelines) i vald tidskrift kommer opponent och examinator tillhanda, tex genom att bifoga en länk till tidskriftens guidelines. Manuskriptet utformas i enlighet med den valda tidskriftens anvisningar (omfattning, rubriker, referenshantering, språk mm.). Inlämning av examensarbete för bedömning av examinerande lärare När överenskommelse gjorts med handledare att arbetet är klart för bedömning så skall du senast 14 dagar före seminariet: skicka det som e-brev till examinerande lärare och opponent lägg ut filen på kursens GUL-sida under "Inlämningsuppgift. Arbetet går då automatiskt via Urkund som genomsöker texten för att utesluta plagiat. Till den version som skickas ut som textunderlag inför seminariet skall sammanfattning och titel på svenska och engelska bifogas. Examinerande lärare lämnar synpunkter antingen inför eller i samband med seminariet. Efter seminariet ges möjlighet att justera arbetet. Vid större revideringar görs avstämning med handledare innan slutversion skickas till examinerande lärare senast en månad efter slutseminariet. När arbetet är bedömt godkänt skickar den examinerande läraren filen till utbildningsadministratör. Respondentskap och opponentskap Masteruppsatsen examineras vid ett slutseminarium som annonseras på GUL och institutionens hemsida. Andra studenter på kursen utses som opponenter av kursledare. Respondentskap ska 6 (13)

7 generellt vara genomfört innan det är aktuellt att opponera på annat arbete. Syftet med examinationstillfället är att kritiskt granska och värdera arbetets styrka och svagheter samt genom en utvecklande dialog föra arbetet framåt. Både författare och opponent ansvarar för att det blir en konstruktiv atmosfär. Sammanfattningen av arbetet skall vara kortfattad så att huvuddelen av seminarietiden kan användas för diskussion. Åhörande vid granskningsseminarier och disputationer kan ge värdefull bakgrund till planering inför såväl respondentskap som opponentskap. En skriftlig genomgång av arbetet ska överlämnas till respondenten efter seminariet. Struktur för slutseminarium Examinerande lärare öppnar seminariet Resterande tid leds seminariet av opponenten som därmed gör en tidsdisposition. Respondenten/erna ges möjlighet att rätta eventuella felaktigheter av betydelse. Opponenten - gör en sammanfattning av arbetet (10-15 min) - Granskar arbetet - För en diskussion med respondenten/erna om den kunskap som har kommit fram - Gör en avslutande sammanfattning arbetets fördelar och brister Auditoriet ges möjlighet att ställa frågor Examinerande lärare ges möjlighet att göra en kort muntlig bedömning av opponent- och respondentskapet samt övergripande kommentar om arbetet. Anmäl i god tid när du avser att gå upp med arbetet för examination, minst tre veckor före seminariet. Examinator är en av institutionen utsedd lärare. Du meddelas vem som utses till examinator samt opponent och senast två veckor innan seminariet ska du lämna in arbetet under Inlämning på GUL. Arbetet går då även via Urkund för att utesluta plagiat. Du ska också via mail skicka arbetet till examinator och opponent. Publicering på universitetsbiblioteket Huvudregeln är att alla examensarbeten vid universitetet bör publiceras elektroniskt på universitetsbiblioteket, GUPEA. För era examensarbeten är manuskript som skall skickas till tidskrift undantag pga att tidskrifter kan bli tveksamma till att publicera ett manus som redan finns publicerat på webben. Därför har vi följande rutin: - Ingen publicering av manuskript på universitetsbiblioteket. När ert manus är publicerat i tidskrift eller annan rapport registreras rapporten i Göteborgs Universitets Publikationer, se (GUP). Samråd med din handledare så att detta blir genomfört. 7 (13)

8 ALLMÄN INFORMATION Tillgodoräknande För alla kurser gäller att student har rätt att få tidigare utbildning tillgodoräknad. Den som önskar tillgodoräkna tidigare genomförda kurser kan ansöka om det hos studievägledaren, se kontaktuppgifter på Ett exempel på tillgodoräknande gäller studenter som redan skrivit och publicerat en vetenskaplig artikel inom huvudområdet. Förutsatt att artikeln inte är mer än fem år och publicerad i en vetenskapligt tidskrift på engelska kan man ansöka om att tillgodoräkna artikeln som en del i masterarbetet. Komplettering sker med en skriftlig ramberättelse. Ramberättelsen skall då innehålla: Introduktion (uppdaterad litteratursöversikt) Relevant teoretiskt ramverk Syfte och forskningsfrågor (i enlighet med artikeln) Metod (med utvecklade kunskapsteoretiska utgångspunkter) Resultat (sammanfattning utifrån artikeln) Diskussion (mer utvecklad metod- och resultatdiskussion) Konklusion/implikationer för praxis och forskning Referenser Handledning erbjuds inte för genomförande av komplettering med ramberättelse. Frågor kan ställas till kursansvarig lärare som bedömer om kompletteringen är godkänd för tillgodoräknande. Ansökan om masterexamen sker efter godkänd ramberättelse samt godkänt respondent- och opponentskap. LITTERATUR Polit D F, Polit Beck CT. Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice 9 th edition. Philadelphia: Lippincott William & Wikens cop; Dessutom tillkommer litteratur som väljs i samråd med handledare. 8 (13)

9 Bilaga 1 HUVUDOMRÅDEN Institutionen för vårdvetenskap och hälsa innefattar huvudområdena Omvårdnad, Reproduktiv och perinatal hälsa, Vårdpedagogik samt Radiografi. Ett huvudområde definieras som det huvudsakliga område inom vilket examen ges. Inom huvudområdet omvårdnad utvecklas kunskap om hälsa, om ett gott liv trots sjukdom eller funktionshinder och om fridfull och värdig död. Omvårdnad utgår från behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också från människors resurser och förmåga att hantera problem. I omvårdnad är det inte ohälsa, sjukdom eller funktionshinder i sig, utan människors reaktioner på och tolkning av sin sjukdom som är i fokus. Centralt i omvårdnaden är en nära relation mellan sjuksköterska, patient, närstående, som individer och i grupp. Relationen präglas av empati, förståelse och respekt samt bygger på kontinuitet, trygghet, tillit och bevarande av integritet. Den bygger också på en etisk och pedagogisk medvetenhet. Omvårdnadsforskning skapar kunskap om individers, gruppers, och samhällets tolkningar av och reaktioner på hälsa och sjukdom, hot om sjukdom samt funktionshinder och förser det praktiska omvårdnadsarbetet med evidensbaserad kunskap. Huvudområdet Reproduktiv och perinatal hälsa inom det vårdvetenskapliga kunskapsområdet är knutet till livets början och området för mänsklig reproduktion i ett livscykelperspektiv. Huvudområdet utgår från barnmorskors praxiskunnande. Disciplinen utvecklar kunskap om den normala processen och dess avvikelser i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod, föräldraskapets utveckling, kvinnors reproduktiva hälsa i ett livscykelperspektiv, sexualitet och familjeplanering samt barnmorskans främjande, förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. Huvudområdet radiografi utgör ett kunskapsområde som omfattar framställning av bildmaterial som underlag för att upptäcka eller behandla/lindra sjukdom och lidande utifrån människans behov, upplevelser och resurser. Kunskapsområdet innefattar undersökningar, behandlingar, undersökningsmetoder, metodutveckling, strålskydd, kommunikation och undervisning. I radiografi integreras kunskap från vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, medicinsk teknik samt samhälls - och beteendevetenskap. Vårdpedagogik är en disciplin som utvecklar kunskap om pedagogik med tillämpning på utbildning och yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. I centrum står forskning om vårdutbildningarnas förutsättningar, processer och resultat. Inom ämnet studeras handledning samt handledarrollen, uppläggning och genomförande av utvärderingar, samt arbetslivets förändring i relation till samhälle, organisation och kultur. Därtill studeras patienter, närståendes lärande och hur goda lärsituationer skapas. Dessutom studeras ledarskap och dess betydelse för patienter och personal. Slutligen fokuseras kompetens relaterat till lärande, utveckling och socialisation. Vårdpedagogiken är nära förbunden med teori- och metodutveckling inom pedagogik och utgör också en länk mellan den allmänna pedagogiska forskningen och omvårdnadsforskningen genom sin nära anknytning till båda dessa huvudområden. 9 (13)

10 Bilaga 2 Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå Allmänt gäller att: Studeranden skall vara godkänd på alla punkter. Examensarbetet bedöms som en helhet, även om tyngdpunktsområdet kan variera 1. Problemformulering relevans för utvecklingen av forskning och praxis inom huvudområdet Problemområdet är lösryckt från huvudområdet och betydelsen är vagt motiverad Forskningsproblemet är vagt men hör till huvudområdet eller huvudområdets praxis, dock är behandlingen av problemet ytlig. Syfte och frågeställningarna är ensidiga eller för vida Problemvalet bidrar inte till utveckling av verksamhetsområdet Problemområdet faller inom huvudområdet och betydelsen är tydligt motiverad samt är relaterat till ett vidare sammanhang Forskningsproblemet är väl motiverat och problematiserat samt avgränsat gentemot tidigare forskning. Syfte och frågeställningar är logiskt härledda och väl underbyggda. Problemvalet kan bidra till utveckling av den egna verksamheten inom yrkesområdet 2. Bakgrund - anknytning till tidigare kunskap Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är bristfällig och splittrad samt anknyter ringa till problemområdet och är obalanserad till omfattning och djup Teoribeskrivningen är ytlig eller saknas. Redogörelse för relevant forskning saknas i arbetet Referenslitteraturen är knapp och snäv och sökningen är bristfällig De centrala teorierna inom huvudområdet beskrivs inte i arbetet Begreppen är oklara och vagt eller inte alls definierade Teoretisk referensram saknas Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup Teoribeskrivningen är tydlig och refelekterad. Relevant forskning redovisas Referenslitteraturen är relevant, innefattar bredd och djup och är kopplad till arbetets syfte De centrala teorierna inom huvudområdet beskrivs i arbetet och är kopplade till forskningsfrågan Begreppen är sakligt definierade Den teoretiska referensramen är utnyttjad 10 (13)

11 3. Metod Metodplanering/design är otillräcklig eller irrelevant i förhållande till problemformuleringen. Förankringen i metodlitteratur är svag De kunskapsteoretiska utgångspunkterna saknas Metodvalet är inte kopplat till syfte och frågeställning. Metoden är ytligt och osammanhängande beskriven Metoden tillämpas ej på ett ändamålsenligt sätt Metodplanering/design är genomtänkt, logisk och förankrad i relevant metodlitteratur. De kunskapsteoretiska utgångspunkterna är beskrivna Metodvalet är relevant i förhållande till syftet med arbetet. Metoden är tydligt beskriven Metoden tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. Val av analysmetod är inte motiverad Val av analysmetod och dess tillämpning är motiverad 4. Resultatredovisning Resultatredovisningen motsvarar inte syfte och frågeställning i arbetet Resultatredovisningen är ofullständig, osammanhängande och saknar logik Figurer och tabeller bristfälliga och tillför inte arbetet något mervärde Resultatredovisningen motsvarar syfte och frågeställning i arbetet Resultatredovisningen är väl strukturerad, logisk, saklig samt relaterad till frågeställning och syfte Figurer och tabeller avspeglar resultatet på ett tydligt sätt 5. Diskussion, argumentation och slutsatser Diskussionen är ologisk och saknar Diskussionen är logiskt presenterad. relevans. Den kritiska analysen är ytlig och saknar fokus alt. saknas helt. Kopplingen mellan resultat och tidigare forskning och/eller teoretisk ram är bristfällig eller saknas. Argumentationen är fragmentarisk och inte trovärdig Styrkor och svagheter i metoden redovisas inte Slutsatser saknas eller är bristfälligt underbyggda. Implikationer för praxis och fortsatt forskning saknas Den kritiska analysen beaktar tidigare forskning, teoretisk ram och är sakligt underbyggd. Argumentationen är konsekvent och trovärdig Styrkor och svagheter i metoden redovisas och värderas kritiskt Slutsatserna är relevanta utifrån resultaten. Implikationer och överförbarhet till praxis och fortsatt forskning anges 11 (13)

12 6. Struktur och logisk uppbyggnad Utformningen av arbetet har stora brister och försvårar läsningen Röd tråd och logisk struktur saknas i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer ej överens eller endast delvis överens Den egna kritiska reflektionen saknas genomgående Källor och källhänvisning följer ej något vedertaget referenshanteringssystem. Användning av citat ej adekvat. Utfornningen av arbetet är välgjord Röd tråd och logisk struktur framgår i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer överens Den egna kritiska reflektionen framgår Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem. Adekvat användning av citat. 7. Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga Språket är oklart samt mera vardagligt än vetenskapligt. Använder ej adekvat terminologi för området Stavning, grammatik och interpunktion ofta inkorrekt Språket är korrekt, koncist och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi Stavning, grammatik, interpunktion korrekt 8. Etik Etiska ställningstaganden saknas eller är bristfälliga i arbetet Etiska ställningstaganden motiveras och diskuteras i arbetet Övergripande omdöme: 12 (13)

13 9. Opposition IG G Kommentar Bristfällig genomgång av andras uppsatser. Uppenbara brister och förtjänster förbises. Noggrann genomgång av andras uppsatser, där både förtjänster och tillkortakommanden diskuteras. Olämplig prioritering av centrala kontra perifera problem. Relevant prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen Tydlig vetenskaplig argumentation. Formalia ej kontrollerad. Kontroll av formalia genomförd. 10. Försvar av egen uppsats IG G Kommentar Bristfällig redogörelse för egna resultat. Författaren kan inte besvara flera viktigare frågor rörande metodiska tillvägagångssätt och vägval.. Egna resultat presenteras tydligt och sammanfattas. Redogör för viktiga moment och vägval under arbetets gång. Opponenters argument bemöts inte. Opponenters argument bemöts med vetenskaplig argumentation och diskussionen kännetecknas av saklighet. 13 (13)