Stawfordska Sällskapet

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Stawfordska Sällskapet"

Elisabeth Åberg
för 8 år sedan
Visningar:

Stawfordska Sällskapet Historikgrupp för Höganäs AB www.stawford.

1 Stawfordska Sällskapet Historikgrupp för Höganäs AB Rapport nr 19 Fabriksbyggnader Lars Dahlbom Arne Lundin 2016

2 Höganäsbolagets historia Kommentarer till kartor och bilder. Höganäsbolagets har en lång och delvis komplicerad historia. Det går dock att dela upp denna historia i tre tydliga utvecklingsfaser. Fas Företaget började sin verksamhet 1797 som ett rent gruvbolag med utvinning av den kol som fanns i höganästrakten som sitt verksamhetsmål. Denna period utmärks av en nybyggaranda av stora mått. Den industriella revolutionen hade ännu inte nått Sverige varför behovet av tunga ångpumpar och transportanordningar i Höganäs-fältet måste fyllas av egna konstruktioner. Kolflötserna var tunna och kolet var inte alltid av högsta kvalitet. Vatten fanns det däremot i stora mängder vilket i hög grad försvårade brytningen. Det tillgängliga brytområdet visade sig dessutom vara genomdraget av en mängd förkastningar. Uthålligheten i verksamheten uner denna och nästa period är mycket imponerande då man betänker att den första utdelningen till aktieägarna kunde ske först efter 48 års verksamhet. Kartorna visar de byggnader som var aktuella vid den angivna tiden. Dock är tidsangivelserna i vissa fall något svävande då det i flera fall inte gått att hitta exakta tidpunkter. De angivna årtalen kan kopplas till antingen byggstart eller igångsättning. I något fall också till beslut om byggnation. Den verksamhet som markerats för byggnaderna kan också ha ändrats genom åren. Som ett exempel blev Nya rörfabriken, byggd 1964, efter några år ändrad till takpappsfabrik. Den här typen av förändringar finns det många exempel på. Kartorna presenteras inte i samma skala eftersom utbredning av den använda delen av industriområdet varierat kraftigt genom åren. Som referens till modern tid har det befintliga vägnätet (2015) lagts in med gul färg. Samtliga bilder kommer från Höganäsbolagets historiska arkiv som aktivt hanteras av Stawfordska Sällskapet, vilket är en historiegrupp under Höganäs AB. Bilderna har valts utifrån kopplingar till kartorna. Fas Denna utvecklingsfas kännetecknas av insikten av att brytning av kol för försäljning aldrig skulle kunna bli en lönsam affär men att de leror som fanns tillgängliga i gruvorna, tillsammans med kolet, kunde utvecklas till en keramisk produktion. Lerorna visade sig vara väl lämpade för eldfasta tegel liksom för bruksföremål. Fas Efter 1910 påbörjades en utveckling av metallurgiska produkter och då främst järnpulver. Höganäsbolaget är i dag världsledande inom detta produktområde men vägen dit har varit snårig. Utan den uthållighet, finansiell såväl som laboratoriemässig, som har varit något av en grundbult i bolagets historia, skulle pulverproduktionen aldrig kommit att inlämmas i Höganäs AB:s produkton. Under vissa perioder var bolaget inte så renodlad som ovanstående beskrivnning låter påskina. Periodvis kan verksamheten betecknas som ett konglomerat. Under mitten av 1900-talet fanns tillverkning av plastprodukter (avloppsrör), färg för byggbranschen, takpapp, kemiska produkter, täljstenskaminer, glasull m.m.

3 Fabriksområde 1835 Taktegel Saltglaserat Lerkärl G:a Bruk Fabriksområde 1871 Magasin Halmupplag Lerkällare Slamdamm Ringugnar Glasyrkvarnar Saltugn Magasin Drejning Glasyr Ugnshus G:a Bruk Kontor Drejarverket Tidigare glasmagasin Lertorka G:a Iängan 18??-1902 Gasgenerator Ångpannehus Gasugn III Torklada Spruthus Bråkhus Slageri Gasugn I Gasugn IV Verkstad Brunnverkst Retortverkstad Verkstad Rundugn Modellkammare G:a gasverket Slageri och torklada Lera Rörugnar Lerförråd Slageri Cirk-ugn G:a Rörfabriken Tidigare glastillverkning Gasugn II Maskinhus Ångpannehus Bråkhus Gasverk Tyskahusen Tvättstuga Ing.-bostad

4 Fabriksområde 1930 Alumo I XI Järnverk IX Byggtegel V Eldfast Anrikningsverk Asktegel Snickeri III Ångkök Lab Eldfast C-lab Smedja Kärlfabrik II Rör Tre Kronor Mek verkstad VIII Bilaga 6. Situationskarta från 1970 IV Eldfast /55 Elektrod Elektrod d Elektrod c Elektrod b Elektrod a Lermalning Centralförråd Finkeramiska Färgtillverkning X Rör VI Rör VII Rör Fabriksområde 1970 Plastfabrik Svampverk II Pulververk II Alumo III Specialtegel Kemiska 1917/ Pulververk I Murbruksfabrik Murbrukslager Svampverk I Tegellager Fabrik XII Fabrik V Servus V:a matsalen Takpapp Kvartsitugn Lerlada C-lab Formlada Snickeri Brandstation Gasgen Exhall Fabr III Huvudkontor Garage Inköpsavd Fabrik VIII Transportavd Tekn.-kontoret Stengods Mek verkstad Gamla rörfabr Centralförråd Färgtillverkning Finkeramisk ugn Lars Dahlbom / Arne Lundin

5 Fabriksområde 2014 Fd Plastfabrik Sliglager 1970/1989- Järnsvampverk Pulververk Utlastning/lager Distaloy Ångcentral Snickeri Astaloy Fabr XII V:a matsalen Murbruksfabriken (Calderys) Tegellager Ex-hall Servus C-lab HB-Hallen Huvudkontor 1856-

6 Östra industriområdet Schakt Besväret? Från vänster Fabrik I och Fabrik IV

7 1892. Östra industriområdet. Bilden tagen från schakt Besväret. Ett begravningsfölje syns på vägen som numera är Kullagatan. Asktegelfabriken 1893

8 1895. Från vänster: Tre Kronor, Kärlfabriken och Fabrik III, vanligen benämnd Blåkulla.

9 1897. Fabrik V Kärlfabriken 1900

10 Tre kronor 1890-talet Gamla Längan (arbetarbostäder). Skorstenen hör till Fabrik III. Tre Kronor skymtas mitt i bild.

11 Kärlfabriken från söder Kärlfabriken. Slambassänger. Från norr

12 1902. Fabrik VIII. Eventuellt bild från invigningen med tanke på årtal och flaggor. Östra industriområdet 1910

13 1914. Fabrik XI (Järnsvampverk I). Hitom Järnsvampverket syns Fabrik IX

14 1920. Anrikningsverket. Fabrik V till höger Närmast syns Fabrik VIII:s lager. Därbakom från vänster: Ångkök, Fabrik V, Kärlfabriken och Anrikningsverket med vattentorn

15 1910. Fabrik VI Från vänster: Elektrodfabriker, Fabrik X och Fabrik VI.

16 Elektrodfabrik Närmast Kärlfabriken. Längre bak från vänster: Fabrik III, Tre Kronor och Fabrik VIII.

17 Närmast från höger: Fabrik VIII, Tre Kronor och Fabrik III (brandskadad). Från bildens vänstra kant snett upp mot höger: Fabrik I, Fabrik II (Stengods) Fabrik IV (Elektrodfabriker) och Rörfabriker. Kärlfabriken band. 1934

18 Rörfabriken 1931 Östra industriområdet 1937

19 Järnsvampverk 1 Svamplada Industriområdet 1938

20 Kemiska fabriken 1944 Kemiska fabriken brinner. 1944

21 Alumo Magnesitlador. I bakgrunden Gasgeneratorer.

22 1945. Centrallaboratorie, tidigare ångkök. Det nya Centrallaboratoriet var under byggnad vid den här tiden. Rivning av gamla byggnader inför byggnation av nytt centrallaboratorium. 1945

23 Murbruksfabriken. Ombyggnad av kalkugn Byggnation av Västra matsalen. Därbakom Järnsvamplada.

24 1945. Ångcentralen. Till vänster Kvarsitugn. Fabrik XII. Utbyggnad av slagaravdelning. 1946

25 Fabrik III 1946 Gasgeneratorer 1947

26 Finkeramiska fabriken, lermalningshuset Fabrik V. 1949

27 Fabrik III Från vänster: Fabrik 4 och Rörfabriker.

28 Järnsvampverk Östra industriområdet 1953