Social årsberättelse Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd.

Transkript

1 Social årsberättelse Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Antagen av socialnämnden , 85

2 Social årsberättelse Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Inledning Sociala årsberättelsen ska finnas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med den sociala årsberättelsen. Arbetsgivaren får bättre kontroll över verksamhetens sociala omsorgsarbete, IVO(inspektionen för vård och omsorg) kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten och det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänhet, brukare/omsorgstagare, andra vårdgivare och brukarorganisationer. Det är socialnämndens ansvar att se till att ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete(mål, styrdokument, riktlinjer mm.) blir känt och implementeras i förvaltningen. Arbetet med ledningssystemet, att implementera och utveckla det är ett ständigt pågående arbete. Detta arbete bedrivs tillsammans med personal inom all verksamhet, enhetschef, verksamhetsutvecklare, MAS och socialchef. Övergripande mål: I socialnämndens skyldigheter ligger att bedriva verksamheter av god kvalitet. Den skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, Kvaliteten skall säkras och utvecklas genom ett systematiskt kvalitetsarbete som bedrivs utifrån ett sammanhållet kvalitetsledningssystem. I ledningssystemet för systematisakt kvalitets arbete finns angivet styrdokument, riktlinjer, mål och systematiskt uppföljning/utvecklings krav. I ledningssystemet finns även angivet på övergripande nivå vilka krav och mål som gäller för personalens kompetens och utveckling. Socialnämndens verksamhet omfattar äldreomsorg, funktionshinderomsorg, hälso- och sjukvård samt individ och familjeomsorg. Socialnämndens inriktningsmål är att alla insatser utgår från individen och leder till att han eller hon kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Anhöriga och närstående ska uppleva att stödet som ges möter just deras specifika behov och situation. Extern utförare av sociala tjänster Lov- aktör. Under 2013 fick kommunen sin första LOV- aktör. Det är brukare som fått biståndsbeslut om sociala serviceinsatser och som sedan har valmöjligheten att välja om det är kommunens hemvård eller extern utförare som ska utföra insatserna åt dem. Det externa företaget har än så länge 9 brukare som de utför sociala serviceinsatser åt. Det har inte inkommit några klagomål gällande företaget och dess åtagande. Långsiktigt är målet att även det externa företaget ska dokumentera i samma system som kommunens personal och även tidsregistrera utförd tid hos brukarna. Detta för att säkerställa kvaliteten i utförd service genom granskning och uppföljning av insatser på ett mer systematiskt sätt.

3 Nyckelfri hemtjänst och tidsregistrering. Projektet med nyckelfri hemtjänst har pågått under stora delar av Planering, installation av lås, utbildning av systemet och tidsregistrering mm. Den 1:e oktober startade genomförande fasen av projektet. Personalen började arbeta utifrån det nya systemet med tidsregistrering med hjälp av mobiler och elektroniska lås. Projektet har mött vissa svårigheter då det samtidigt har varit en del andra förändringar i verksamheten så som nytt arbetssätt Trygg hemgång. Förändringar av arbetsgrupper samt stor personalomsättning. Den stora personalomsättningen har inneburit att den personal som engång utbildades inte finns kvar. Utbildning av ny personal är planerad och första utbildningstillfället genomförd. Det är även en del arbete kvar med viktning av tid för insatser, hur insatser ska registreras. Syftet med tidsregistreringssystemet är att det ska leda till kvalitetssäkring i verksamheten, effektivisering samt att bukarna tillhandahålls den tid och insats de är beviljade. Trygg hemgång Trygg hemgång- vårdplanering i hemmet startade 4 november. Trygg hemgång och vårdplanering i hemmet innebär att den enskilde har sin vårdplanering i hemmet och inte på sjukhuset som tidigare. I vårdplaneringen deltar alltid biståndshandläggare och en undersköterska/samordnare från hemvården. Vid behov deltar även en sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Syftet med vårdplanering i hemmet är att öka delaktigheten för brukaren i sin egen vård, omsorg och rehabilitering. Även att få en mer korrekt behovsbedömning utifrån vad brukaren kan och inte kan göra i sitt eget hem. Överlag har projektet gått bra. I början upplevde samtliga professoner ett stort motstånd mot att genomföra vårdplaneringar i hemmet både från sjukvårdspersonal, den enskilde och anhöriga. Motståndet bottnade i oro. Detta motstånd finns inte längre. Fortfarande återstår arbetet med att säkra informationsöverföring från sjukvårdspersonal/professioner till kommunens olika professioner. Samtliga professioner inom kommunen så som sjuksköterska, biståndshandläggare m.fl. Upplever att den information som de får från sjukhuset är bristfällig. Detta arbete sker kontinuerligt genom samverkan mellan kommun och ladsting samt avvikelserapportering till sjuvårdsklinikerna. Revisionsberättelsen.

4 Hemvården hade under hösten 2013 haft revision/granskning av extern revisionsfirma. Revisionens syfte var att se om hemvården säkerställer att brukaren får den hjälp och omsorg som den har rätt till. Revisionen lyfte fram en del brister så som bristande dokumentation, avvikelserapportering och okända styrdokument och ledningssystem. Revisionen lyfte även att hemvården under 2013 haft ett ökat inflöde av brukare. Detta har medfört en ökad belastning för befintlig personal. De brister som revisionen lyfte fram var kända av ledningen och som det sedan tidigare finns framtagen åtgärdsplan för. Man har under 2013 gjort en utökning av personal inom hemvården. Åtgärdsplanen innehåller bland annat handlingsplan med utbildningssatsning av personal vad gäller socialdokumentation och genomförandeplaner. Aktiva åtgärder vad gäller implementering av styrdokument, riktlinjer och ledningssystem. Information/utbildning av personal vad gäller avvikelsehantering/rapporteringsskyldigheten. Det finns fortfarande mycket kvar att arbeta med, utveckla vad gäller processer, rutiner och personalkontinuitet. Individ- och familjeomsorg Utifrån socialnämndens övergripande mål har Individ- och familjeomsorgen(ifo) brutit ner verksamhetsnära mål som finns angivna i IFO- handboken och som handläggarna känner till. Dessa mål är: - Individ och familjeomsorgen skall erbjuda kommunens medborgare en kompetent, snabb och ändamålsenlig service. - Insatser och åtgärder skall sättas in så tidigt som möjligt för att motverka att problemen förvärras - Vård och behandlingsinsatser skall vara planmässiga, följas upp och utvärderas - Att samarbete utvecklas med andra myndigheter - Målet för socialtjänstens tidiga insatser skall vara att förstärka de faktorer som bidrar till att barn och ungdomar utvecklas positivt trots att förutsättningarna inte är så goda - Barn och ungdomsvården skall verka för god omvårdnad, skydd mot våld och utnyttjande samt en uppväxt utan missbruk och kriminalitet. - Målet för insatser i öppenvård är att barnets/den unges levnadsförhållanden respektive beteende ska förändras i positiv riktning - Målet för familjehemsvården är att de placerade barnen ska få en god omvårdnad och att deras känslomässiga behov ska tillgodoses

5 - Institutionsplacering av barn/ ungdom syftar till att ge skydd, tillgodose omvårdnad/tillsyn i avvaktan på annan vård, utreda behov eller ge behandling av barnet och dess föräldrar. - Utgångspunkten i allt arbete skall vara att hitta lösningar i barnets/ungdomens närmiljö samt lösningar som bidrar till att den unge kan vara kvar i hemmet - Allt arbete sker med barnets behov i centrum. Allt arbete har en BBIC-utredning som grund(se särskild del kring BBIC) Socialnämnden arbetar aktivt med att utveckla sitt arbete med barn och unga, för att säkerställa att barns behov av stöd- och skydd utreds samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att tillgodose barnets vårdbehov. Detta arbete bedrivs utifrån gällande lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter/allmänna råd samt aktiv omvärldsbevakning(utbildningar, domar, forskning mm) Ett led i att säkerställa kvaliteten för vård och insatser för barn och unga är att allt arbete har en BBICutredning. BBIC står för: Barns behov i centrum. Det är ett standardiserat verksamhetssystem för utredning och genomförande av insatser. Det är uteslutande detta system som handläggarna använder sig av i barn och ungdomsärenden både vad gäller utredning, genomförande av insatser, uppföljning/utvärdering och övervägande av behov och beslut. Mullsjö kommun uppfyller socialstyrelsens licenskrav och har permanent licens för BBIC. Ytterligare ett led i att säkerställa kvaliteten i IFOs verksamhet är att Socialnämnden antagit en övergripande utbildningsplan. Detta för att säkerställa kompetensen/och fortbildning hos personalen. I den övergripande utbildningsplanen anges vilka teoretiska kunskaper som en handläggare ska ha och ska införskaffa sig beroende på vilken erfarenhet han/hon besitter och hur länge denne har jobbat inom yrket. Alla anställda ska följa utbildningsplanen. Socialnämnden kommer tillsammans med andra kommuner ha en fortsatt gemensam utbildningsplattform i länet via Regionförbundet. Utöver den övergripande utbildningsplanen som nämnden antagit så ska även alla handläggare delta i projektet: Närd men inte tärd. Projektet är ett utbildningsprogram där både handläggarna och arbetsledare får delta i olika utbildningar och föreläsningar. Projektet hålls av Regionförbundet, är en nationell satsning och syftar till att ge goda kunskaper om socialtjänstens barn- och ungdomsvård så att nämnden uppfyller Socialstyrelsens föreskrifter. Under 2013 arbetades plan för förebyggande alkohol- och drogparbete fram. Denna plan togs fram tillsammans med andra viktiga aktörer så som folkhälsorådet, Socialtjänsten, Skol- och barnomsorgen, Kultur- och Fritid, vårdcentraler, representant från Drogförebyggande länsgrupp för alkohol- och drogarbete samt lokala polismyndigheter. De mål som arbetsgruppen arbetat fram i planen och som man kommer arbeta med under 2014 är: Förbättra barn och ungdomars psykiska mående.

6 År 2013 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December År 2014 Januari Februari Minska ungdomars alkohol- och droganvändande Minska ungdomars tobaksanvändande Arbeta med ungdomars fritidsmiljö Utredningsenheten Utredningsenheten har under 2013 haft ett högt tryck. Det är utredningsenheten som tar emot ansökningar, utreder och beslutar om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det individuella behovet är utgångspunkten för de insatser som erbjuds. Behovet prövas av biståndshandläggarna utifrån aktuell lagstiftning och med hänsyn tagen till personens livssituation liksom till hans/hennes resurser och önskemål. Under 2013 har utredningsenheten handlagt sammanlagt 950 st ärenden med beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och funktionshinderomsorgen( LSS) Antal biståndsbeslut enligt LSS Antal biståndsbeslut enligt SoL Antal avslag på ansökan Utredningsenheten har arbetat aktivt med att effektivisera sina utredningar och bedömningar av behov. Detta för att brukarna ska få det stöd de har rätt till och för att bistånden ska vara mer anpassade just

7 utifrån det behov som brukaren har. Även utredningsenheten har aktivt arbetat i projektet Trygg hemgång och tidsregistrering i hemtjänsten. Det är biståndshandläggarna som är samordningsansvariga för att planera och genomföra trygg hemgång dvs. vårdplanering i hemmet. I projektet Tidsregistrering i hemvården är deras biståndsbeslut/biståndsbedömning mycket viktig. Deras beslut om insatser till brukare är grunden för de insatser och den tid som hemvården utför hemma hs brukarna. Mycket arbete har lagts på att få en effektiv behovsbedömning och för att fastställa schablontider för insatser. Detta för att säkerställa att brukarna får den tid och de insatser som de har rätt till. Avvikelsehantering- En lärandeprocess Avvikelsehantering och synpunktshantering är en lagskyldighet för socialnämnden att ha och ingår i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. En viktig del i arbetet med att utveckla arbetet inom socialförvaltningen är avvikelse och synpunktshantering. En väl fungerande avvikelse och synpunktshantering är en värdefull källa för lärande och utveckling i arbetet med att förbättre och säkerställa socialnämndens verksamhet. Socialnämnden har tydliga riktlinjer för avvikelse och synpunktshantering som är kända hos personalen. Denna process fungerar väl och är en tillgång för verksamheten och dess personal då de får konkret återkoppling på sitt arbete. Socialnämnden har under 2013 vidtagit en rad åtgärder för att uppmärksamma personalen på sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Det handlar främst om utbildning om avvikelserapportering, identifiering av risker och missförhållanden sam återkommande avvikelsediskussioner på arbetsplatsträffar. Man kan konstatera att utbildningsinsatserna har gett effekt. Personal är uppmärksam på risker och avvikelser som uppstår i verksamheten och de rapporterar dessa enligt rutin. Dock har förvaltningen fortfarande mycket arbete kvar vad gäller implementering av avvikelsehantering och rapporteringsskyldigheten. Det är ett konstant pågående arbete med ständig utveckling. Det gäller främst att få personalen att känna sig trygg med att rapportera avvikelser och ha öppna diskussioner om avvikelser och hur dessa kan förebyggas. Att se avvikelsehantering och rapporteringsskyldigheten som en lärandeprocess, en källa till lärande och utveckling. Under 2013 har det rapporterats in totalt 88 st avvikelser. Ingen av de inkomna avvikelser har lett till någon anmälan till IVO. Avvikelserapporteringen och synpunktshantering från allmänheten är en mycket viktig källa till lärande och utveckling. Det ger: Underlag för utvecklingsarbete/förbättringsarbete

8 Underlag för systematisk kvalitetsäkring(riskanalyser, och identifiering av brister) Under lag för uppföljning av dokumentation, biståndsbeslut och genomförandeplaner. Underlag för utredningar enligt Lex Sarah. Underlag för resurs och budgetfördelning. Det som främst framkommit i avvikelseanalyser är att man genomgående i verksamheterna behöver utveckla dokumentationen. Det gäller både vad gäller utredningar, socialjournal samt genomförandeplaner. Dokumentationen är av största vikt för: att säkerställa den enskildes rättsäkerhet. att utveckla och säkerställa kvaliteten i samtliga verksamheter i förhållande till mål och styrdokument. att informera personal emellan. att möjliggöra tillsyn av andra myndigheter så som IVO, revisionsbolag mfl. samt Personalens egen rättsäkerhet(vid avvikelser och klagomål) Att utveckla och säkerställa dokumentationen är ett ständigt pågående arbete. En del i arbetet med att utveckla och säkerställa dokumentationen är aktgranskningar och ärendegenomgångar samt löpande fortbildningar. Prioriterade utvecklingsområden inför 2014 Fortsatt implementering/utbildning till personal om gällande rapporteringsskyldighet av avvikelser, risker och missförhållanden. Stärka informationsöverföring och erfarenhetsutbyte av inträffade händelser/avvikelseanalys genom kontinuerlig diskussion i ledningsgrupp och på arbetsplatsträffar. Diskussionerna i ledningsgrupperna bör ha särskild fokus på att dela med sig av åtgärder och nya rutiner för att undvika att liknande händelser inträffar på annan enhet. Fortsatt arbete med trygghetsskapande åtgärder inom hemvården. Fortsatt arbete med rutiner och tidsregistrering inom hemvården. Revidering av IFO-handboken. Då främst riktlinjer och rutiner gällande barn- och ungdomshandläggning.

9 Fortsatt arbete med biståndsbedömning och schablontider. Arbeta med ÄBIC- utredningsmetod och genomförandeplan för biståndsbedömning och verkställighet av bistånd. Granskning/uppföljning av socialdokumentation/genomförandeplan för utvärdering av utbildningsinsats och fortsatt behov. Uppföljning av alkohol- och drogförebyggande plan.. Meena Lago, verksamhetsutvecklare Mullsjö kommun