Romskt informations- och kunskapscenter Delrapport

Transkript

1 Malmö stad SDF Kirseberg Romskt informations- och kunskapscenter Delrapport Mujo Halilovic Verksamhetsansvarig Malmö

2 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Att skissa upp ett lokalt sammanhang 3 RIKC 4 Avtal 4 De anställda på 4 Styrgruppen 5 Centrets utvärdering 5 De första stegen i arbetet på RIKC 5 Värdegrund, tillit och förhållningssätt 5 RIKC:s operativa arbete 6 Centrets besökare är centrets primära resurser och sakkunniga 8 Vad betyder delaktighet för dig? 8 Erkända av, delaktiga i och ansvariga för samhället 9 Kompetensutveckling utifrån identifierade behov 9 Det dubbla åtagandet 10 Nästa station 10 Om att utveckla en plattform 11 Ett mål som avgör medel 12 Litteraturförteckning 13 Bilagor 14

3 3 Inledning År 1999 blev romerna i Sverige erkända som en nationell minoritet vid sidan av samer, sverigefinnar, tornedalingar och judar (Bet. 1999/2000:KU6, rskr.1999/2000:69). Detta erkännande var ett betydande steg i demokrati- och kunskapsutvecklingen; från den zigenarpolitik som bedrevs i Sverige efter andra världskriget via invandrarpolitik som infördes 1975 (jämlikhet, valfrihet och samverkan) och den integrationspolitik som formulerades 1997 fram till dagens minoritetspolitik. Inrättandet av i Malmö i mars 2009 kan ses som ett led i denna demokrati- och kunskapsutveckling. Att skissa upp ett lokalt sammanhang I Malmö beräknas det bo ungefär romer. Anledningen till inrättandet av ett i Malmö var att romerna själva uttryckte en önskan (Förstudie avseende ett romskt informationscenter i Malmö, 2008, samt Rapport; Romers situation i Malmö, 2008) om att öppna ett romskt center. Tanken med detta center var att möta de behov och villkor som framkom i förstudie och rapport. De behov och villkor som framkom var att majoriteten av romer i Malmö: - har låg utbildningsnivå - har svårigheter i kontakt med myndigheter - upplever att samhälleliga informationskanaler har stora brister och därför inte fungerar i kommunikationen med de olika romska grupperna - inte förstår varför vissa beslut tas eller viss information ges från t.ex. socialtjänst, skola eller barnomsorg - känner sig exkluderade och marginaliserade - upplever att majoritetssamhället har fördomar mot dem - är misstänksamma mot majoritetssamhället - har svag arbetsmarknadsanknytning - har svårigheter att tillgodogöra sig svenska i skrift - har låg kunskap om hur samhället är uppbyggt - inte har kännedom om var i kommunen de ska vända sig till för att få hjälp och svar på frågor. I rapporten konstaterades också att: - av 400 barn i åldern 0-6 år går mellan 60 och 150 i förskola - av ca 1000 barn mellan 7 och 15 år är det ungefär 450 som har en fungerande skolgång - av 1000 ungdomar i gymnasieåldern går 50 i gymnasieskolan. I genomsnitt slutför endast fem av dessa gymnasieskolan med fullständiga betyg.

4 4 i Malmö, kom alltså som en respons på dessa villkor och behov, och syftade till att öka romers deltagande i samhället. I och med att romerna är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige medför det att romernas behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i samhället (Bet. 1999/2000:KU6, rskr.1999/2000:69). Denna status innebär också ett erkännande av att romernas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna de mänskliga rättigheterna (ibid). Avtal Delegationen för romska frågor slöt ett avtal med Avd. för integration och arbetsmarknad på Stadskontoret, Malmö Stad. Avtalet gäller under perioden Avtalet omfattar inrättandet av ett romskt informationscenter i Malmö som ska fungera rådgivande och vägledande åt romer i deras kontakter med myndigheter samt vara ett center för fungerande informationskanaler till romer boende i Malmö. Det innebär att: - inom centrets verksamhetsområde ska den enskilde få information och vägledning i olika samhällsfrågor och ärenden - centret ska erbjuda information och stöd för romer som t.ex. önskar starta en förening eller ett projekt, eller söker verksamhetsmedel genom olika fonder - centret ska tillsammans med myndigheter, romska organisationer/föreningar eller frivilliga organisationer arrangera informationsträffar/temakvällar i aktuella ämnen - centret ska genom samverkan med andra verksamheter i Malmö Stad utveckla samarbetsformer för att öka kunskaperna kring romsk kultur och levnadsförhållanden för att bättre bemöta önskemål och behov hos romer - centret ska dokumentera och sammanställa inkomna frågor och verksamheter/arrangemang under 2009 för att på sikt vidareutveckla en kunskapsbank som grund för ett minoritetspolitiskt ökat engagemang och agerande i romska frågor i Malmö Stad. De anställda på Den 16/3 anställdes tre personer (tre heltidstjänster) som samhällsvägledare på Romskt informations- och kunskapscenter, nedan kallad RIKC. Två samhällsvägledare, en kvinna och en man, har, förutom kompetens som krävs att arbeta som samhällsvägledare, romsk kulturkännedom och talar romani. Den tredje samhällsvägledaren har även verksamhetsansvar.

5 5 Styrgruppen För ledning och utveckling av RIKC bildades en styrgrupp bestående av tjänstemän. Styrgruppen ska rapportera minst en gång per kvartal till en politikergrupp bestående av kommunråden samt presidiet i Kirsebergs stadsdelsfullmäktige. Styrgruppen har följande uppdrag: - Ansvara för att den kunskap som samlas på centret och genom den dialoggrupp av romer som bildas kring centret, återförs till politiker och tjänstemän i olika berörda verksamheter. - Tillsammans med olika intressenter utveckla samverkansformerna mellan olika verksamheter för romer. - Verka för att finna former för långsiktig finansiering. - Ta del av utvärderingens observationer och resultat. Styrgruppen har hittills träffats två gånger. Centrets utvärdering RIKC utvärderas genom Malmö högskola. Utvärderingen av RIKC har i första hand ett formativt fokus och inriktas på den metodutveckling som bedrivs genom centret i syfte att skapa en hållbar modell för informationsspridning till målgrupperna. I utvärderingsuppdraget ingår processtöd till arbetsgruppen. Utgångspunkten är romernas rättigheter utifrån minoritetspolitiken och centrets roll i detta sammanhang. De första stegen i arbetet på RIKC Värdegrund, tillit och förhållningssätt Arbetet på RIKC, från fram till idag , inleddes med att vi skapade en vikänsla grundad i respekt för varandras olikheter. Denna vi-känsla handlar till stor del om att förankra, och förmedla till dem som kommer i kontakt med centrat, principen om allas lika värde, jämställdhet, osv. Tanken med utvecklandet av denna vi-känsla bland anställda på RIKC är att detta kan förmedlas vidare genom de vardagliga kontakterna som de anställda på centret har. Det handlar om att hitta ett sätt att vara på, där man kan behålla sin egen identitet och kultur, oavsett vilken den är, samtidigt som man accepterar och agerar utifrån principen om allas lika värde. Därmed kan man både vara sig själv och samtidigt känna sig delaktig i samhället. Att medvetandegöra och sedan förmedla ett sådant förhållningssätt till såväl romer som icke romer uppfattas på RIKC som ytterst viktigt.

6 6 Under denna period har anställda på RIKC bekantat sig med varandra samt arbetat med att inreda centrets arbetsrum utifrån befintliga resurser. Detta har inneburit att det tagit en relativt lång period tills man fått fram en nödvändig grund för centrets arbete. En viktig fråga under den perioden har varit att skapa tillit och tillhörighet i arbetsgruppen. Om ett arbete kräver kreativa insatser samt kan utsättas för både kontextuell och operationell osäkerhet, vilket RIKC:s arbete gör och förmodligen under en överskådlig tid kommer att göra, är det av avgörande betydelse att anställda på RIKC känner sig trygga och att man kan lita på varandra. Detta är ett villkor för att på ett konstruktivt sätt i ett öppet och tillitsfullt samarbete relatera såväl till olika slags osäkerhetsmoment som till möjligheter för kreativa lösningar. Den första månaden på RIKC identifierades olika tänkbara alternativ när det gäller RIKC:s uppdrag att öka romers deltagande i samhället. En annan del av arbetet gick ut på att besvara frågor som har betydelse för RIKC; Vem ansvarar för våra olika kommande aktiviteter? Vem fattar beslut? Vem ska rådfrågas? Vem kan rådfrågas? Vem ska informeras? Hur ska vi på bästa sätt fånga människors idéer om den förändring de vill se? Utgångspunkten är att få romerna själva att identifiera föreställningar och stimuleras till att ta initiativ till förslag som kan motverka fördomar, stereotyper och myter och främja delaktighet, kunskapsutveckling och demokratiutveckling. RIKC:s operativa arbete RIKC invigdes den 27/4 av Maria Leissner, ordförande i Delegationen för romska frågor. Invigningen besöktes av 150 människor, både romer och icke romer. RIKC:s öppettider är mellan kl och varje arbetsdag. Denna tid är i första hand avsatt för romerna som kan komma och få vägledning och rådgivning. Romer som hittills kommit till RIKC kom för att få hjälp med att t.ex. skriva CV, att ansöka om svenskt medborgarskap, att få vissa myndighetsbeslut tolkade, att starta en förening, att få hjälp med skuldsanering, att söka fonder, att få hjälp med att överklaga, att få hjälp med att få barnomsorgsplatser, att få hjälp att söka sommarpraktik, att få hjälp med att hitta adekvat utbildning i skolan, att få hjälp med att få information om migrationsverket, osv. Icke romer som kommit till RIKC har sökt sig dit för att få information om hur man i framtiden kan samverka kring vårt uppdrag, att öka delaktigheten, i och med att det kräver en ömsesidig dialog och kommunikation mellan den romska gruppen och alla andra grupper och institutioner i samhället. Ca 200 människor tog kontakt med RIKC genom besök, via telefon eller brev. I vårt arbete på RIKC får vi hjälp av en romsk man som ideellt deltar i majoriteten av de aktiviteter som centret organiserar. Sedan starten har ett samarbete även bildats med en romsk brobyggare. Denne brobyggare är med på vissa av RIKC:s möten och bidrar utifrån sin sakkunnighet till verksamheten.

7 7 Pingstkyrkan organiserade i samarbete med RIKC en konferens den 4/4 om romers tro och religion. På konferensen deltog 160 romer från Europa. RIKC är involverad i framtagande av en ny integrationsplan för Malmö Stad där anställda på RIKC är med på seminarier som anordnas för detta syfte. Därmed får man möjlighet att utifrån ett minoritetsperspektiv bidra till förslaget som ska leda till den nya integrationsplanen i Malmö. I det här sammanhanget kan påpekas att kunskapen om skillnaderna mellan minoritetspolitik och integrationspolitik är förankrad inom RIKC. RIKC har varit på två halvdagarsseminarier med brobyggare inom Malmö stad och Samhälls- och hälsokommunikatörer från Malmö och Skåne där RIKC presenterat sitt arbete. RIKC:s anställda har tillsammans med ett kommunalråd, representanter från Utbildningsförvaltningen och utbildningsanordnaren och representanter från flera romska föreningar varit på tre möten om IRIS (Internationella romer i samverkan). IRIS-skolan undervisar från analfabeter och uppåt. Deltagarna studerar först och främst SFI och svenska som andraspråk samt matematik, engelska och samhällsorientering. En av de frågor som har behandlats på dessa möten om IRIS framtid är om och på vilket sätt RIKC kan vara delaktigt i rekryteringsarbetet som en oberoende part till utbildningsanordnaren. Ett förslag som har diskuterats på dessa möten är att knyta en av studie- och yrkesvägledarna inom vuxenutbildningen (i samband med en pågående omorganisering som går ut på att fr. o m den 1/ flyttas anställningen av studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen från respektive skola/utbildning till Vägledningscentrum) som kontaktperson till RIKC, för utbyte av kunskap och information. RIKC har hittills knutit kontakter med representanter från nio romska föreningar som uttryckte önskan om ett framtida samarbete med RIKC kring frågan om att öka romers deltagande i samhället. RIKC är på planeringsmötena med Kirsebergs bibliotek där det planeras olika aktiviteter till hösten vilka RIKC kommer att delta i. RIKC anordnade den 4/6 en temakväll där 35 personer (varav 26 var romer och 9 icke romer) kom till en dialog om vilka temakvällar man skulle kunna anordna på centret till hösten. De förslag som man samtalat sig fram till är bland annat: en temakväll där man bjuder in alla rektorer och diskuterar situationen för romer i Malmö så att de kan få stöd i sitt skolarbete, en temakväll där man varvar inslag av musik med föreläsningar om minoritetsstatus, skolan, yrkesvägledning, arbets- och bostadssituation, osv., en temakväll där man bjuder in medier för att ge dem råd om hur man kan skriva om romers situation utifrån olika nya perspektiv, en temakväll om mänskliga rättigheter, en temakväll där man bjuder in politiker för att diskutera delaktighet, en temakväll om yrkesutbildningar, en temakväll som handlar om konst, en temakväll om fritidsaktiviteter för unga, en temakväll om mötet mellan romer och icke romer, en temakväll där man översätter romska sånger till svenska, lyssnar tillsammans på dem samt gör en kort analys för att romska sånger fångar romska historier och verkligheter, en temakväll där äldre romer

8 8 berättar om sina liv, en temakväll som har tema; Hur känns det när man (både som rom och icke rom) känner sig integrerad idag?, osv. RIKC har hittills fått besök av ett antal journalister som uppmärksammat verksamheten på ett positivt sätt. Besöken utgjordes av SR, Romano radio, Malmö närradio, City, TV 4, Romani Glinda, Le Romané Nevimata och Kirsebergs stadsdelstidning. Fem högskolestudenter från Malmö högskola, Lunds universitet och Stockholms universitet besökte RIKC för att intervjua de anställda om centrets arbete, eftersom de skriver sina uppsatser om antingen minoritetsfrågor, minoritetspolitik eller romer. De anställda på RIKC håller på att utveckla metoder för att dokumentera sitt arbete. Centrets besökare är centrets primära resurser och sakkunniga En viktig utgångspunkt i arbetet på RIKC är att man med sitt förhållningssätt tydligt visar att centrets besökare inte bara tillsammans med de kommunanställda och Malmöborna är centrets viktiga målgrupp, utan att centrets besökare i själva verket är centrets primära resurser och sakkunniga. Har man en sådan utgångspunkt implicerar det att man bemöter romer och icke romer utifrån ödmjukhet, nyfikenhet och respekt för deras kunskaper och erfarenheter. Konkretisering av detta resonemang har bland annat lett till att vi på RIKC har utarbetat ett antal frågor med vilka vi ska intervjua så många romer som möjligt. Det handlar om ett antagande att kunskapsutveckling är ytterst beroende av välfungerande relationer där man upplever delaktighet. Välfungerande relationer i en demokratisk kontext är i högsta grad beroende av möten mellan jämbördiga likar där var och en som deltar får och ges samma möjlighet när det gäller att komma med förslag, idéer och tolkningar. Genom att arbeta på det sättet att vi intervjuar romer (och i nästa fas även icke romer) utvecklar vi en kunskapsbank. På samma gång utvecklar vi en metod som möjliggör kunskapsutveckling. Kunskapsutvecklingen i denna kontext förutsätter att människorna vi intervjuar definierar sina behov, förutsättningar och önskningar. Vad betyder delaktighet för dig? Europarådet har i rapporter lyft fram viktiga framsteg som Sverige har gjort när det gäller skydd för nationella minoriteter under de senaste nio åren. Samtidigt har Europarådet även riktat en del kritik mot Sverige när det gäller romernas situation, bland annat bristen på tillämpning av ramkonventionens artikel 15, som garanterar de nationella minoriteternas rätt till deltagande och medbestämmande, speciellt i ärenden som berör dem (Advisory Comittee on the Framework Convenction for the Protection of National Minorities, Opinion on Sweden, ACFC/INF/OP/I(2003)006; ACFC/OP/II(2007)006; Den rådgivande kommitténs rekommendationer till Sverige: ResCMN(2003)12; CM/ResCMN(2008)4). Bland åtgärder som bör vidtas påpekas behovet av att säkerställa

9 9 delaktighet för personer tillhörande de nationella minoriteterna samt förbättra data om nationella minoriteterna genom att stödja datasamlingsmetoder som tar hänsyn till de nationella minoriteternas åsikter, respekterar skyddet av personuppgifter och tar hänsyn till andra relevanta farhågor (Den rådgivande kommittén om ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, ACFC/OP/II(2007)006, s. 34). Utifrån dessa rekommendationer och råd vidtog RIKC åtgärder för att förbättra romers delaktighet i Malmö och därmed även bidra till genomförandet av ramkonventionen. Vi har hittills intervjuat 30 romer och den respons som vi fått från de intervjuade är i hög grad positiv. De frågor som vi utgått och utgår ifrån finns i bilaga. Genom att t.ex. ställa frågor som handlar om att man själv definierar vad delaktighet innebär för personen i fråga, hur denne vill att situationen för romer ser ut om fem år, vilka aktiviteter som RIKC kan anordna, vilka aktiviteter den intervjuade själv vill delta i försöker vi få kunskap om villkor och behov för den romska gruppen. Intervjuerna genomförs av de anställda på centret, huvudsakligen på romani. Erkända av, delaktiga i och ansvariga för samhället Grundprincipen i vårt arbete är att genom centrets förhållningssätt få romer att känna sig erkända av samhället för att kunna känna sig delaktiga i samhället och därmed ansvariga för samhället. Detta är ett sätt att öka delaktigheten som går ut på att genom RIKC:s insatser och inte minst genom de frågor som ställs under intervjuerna få romer att känna sig tillfrågade, viktiga, erfarna och kunniga. Därmed får de möjlighet att definiera olika problem och lösningar. Tillit mellan RIKC och romer kan endast byggas upp genom att visa ömsesidig respekt och intresse för de frågor som verkligen är av betydelse för romerna själva. Eftersom RIKC existerar inom Malmö stad och finansieras av en statlig myndighet är det erkännande som RIKC ger ett erkännande från en av samhällets viktiga institutioner. Det kan leda till större delaktighet som i sin tur kan bidra till större ansvar för samhällets demokratiska utveckling. Kompetensutveckling utifrån identifierade behov Två medarbetare på RIKC har gått en två dagars utbildning om medborgardialog som handlade om demokratiska möten och dialogmetoder som man kan använda sig av för att uppnå samförstånd och det högsta gemensamma. Båda medarbetarna har uppskattat denna utbildning för att de fått konkreta råd kring hur man organiserar planering, genomförande och uppföljning av olika möten samt hur man kan implementera mötestekniker i RIKC:s ordinarie arbete. Förutom denna kompetensutveckling genomförde verksamhetsansvarig på RIKC en kompetensutveckling kring hur man handleder praktikanter, eftersom en förfrågan om att ta emot praktikanter har kommit. Centret planerar att ta emot praktikanter till hösten,

10 10 samt att erbjuda en utbildning i att hantera oenigheter och konflikter. Vår ambition är att man på RIKC utvecklar sådana korta utbildningar beroende på vilka behov vi identifierar för att eventuellt kunna erbjuda till dem som kan vara intresserade. Det dubbla åtagandet Vårt övergripande mål är att öka romers deltagande i samhället. För att uppnå detta mål krävs det att RIKC riktar sina insatser mot romer och icke romer. Det handlar om en dubbel process där man å ena sidan skapar förutsättningar för att öka romers deltaktighet i det demokratiska samhällets utveckling. Det gör man genom att rikta insatser till romer. Å andra sidan krävs det insatser för att skapa förutsättningar för ett ökat inkluderande av romer i samhället från majoritetssamhällets sida. Därför vänder man sig även till majoritetssamhället i stort. Detta närmande är en erfarenhetsförmedling med vilket RIKC vill påverka både människornas villkor, värderingar och kunskaper och deras inställning till de förutsättningar de utgår ifrån. För att åstadkomma det har RIKC inlett sitt arbete med att fokusera på att: - göra en informationskampanj - besöka romer och deras föreningar - fungera vägledande och rådgivande åt romer - öka dialogen mellan romer och samhällsinstitutioner - göra intervjuer och enkäter - identifiera behov och villkor - göra arbetet förankringsbart och kommunicerbart genom att få så många romer (men även icke romer) som möjligt att besvara frågor: Vad tycker du om det RIKC gör? Vad vill du ska göras? - skapa en kunskapsbank - öka den minoritetspolitiska medvetenheten i Malmö Stad - undersöka möjligheterna för samverkan med skolan och andra institutioner - öka kunskap om romers rättigheter - öka kunskap om hur man kan gå tillväga för att förverkliga dessa rättigheter - bidra till metodutveckling - utmana attityder och värderingar som motverkar kunskaps- och demokratiutveckling. Nästa station I en senare fas planerar vi att fördjupa RIKC:s arbete så att det kan leda till att: - i samråd med romer och samhällsinstitutioner bidra till att det utvecklas en kunskapsbank som grund för en övergripande strategisk minoritetspolitik - informationskampanj kan övergå till upplysningskampanj

11 11 - de intervjuerna vi gör samt all övrig kunskapsinhämtning, kunskapsförmedling och kunskapsutveckling som sker i andra former ska sammanställas, analyseras och spridas - RIKC som Malmö stads representant kan vara med i regionala, nationella och internationella nätverk - uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Malmö stad och andra kommuner samt statliga myndigheter - lämna förslag på hur villkor för romer i Malmö kan förbättras - lämna förslag på hur den kunskapsutveckling som sker på RIKC kan användas på nationellt och internationellt plan samt vilken del av denna kunskapsutveckling som kan appliceras på integrationsfrågor i stort - utarbeta utbildningssatsningar för romer och anställda inom olika organisationer och institutioner. Om att utveckla en plattform All tillgänglig forskning och rapporter om romerna i Sverige visar att de under århundraden har varit en marginaliserad grupp som har utsatts, och fortfarande generellt sett är utsatt, för intolerans och diskriminering (Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna, prop. 2008/09:158; Romer i skolan en fördjupad studie, Skolverket 2007, En nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter , Diskriminering av romer i Sverige, DO 2003). Dessutom har negativa berättelser om romer existerat i århundraden. Majoritetssamhällets försök till assimilering av romer och romers olika sätt att bemöta dessa assimilationsförsök har ytterligare befäst dessa berättelser (Laura Palosuo, 2008). Detta har bidragit till att de flesta, både romer och icke romer, i någon mån är påverkade av berättelser om romer. Dessa har ofta sin grund i fördomar, stereotyper och myter (Norma Montesino Para, 2002, Christina Rodell Olgaç 2006). För att möta dessa premisser krävs det att man arbetar långsiktigt och kontinuerligt, både strategiskt och operativt. Bland de åtgärderna som Den rådgivande kommittén om ramkonventionen om skydd för nationella minoriteterna anser bör vidtas är säkerställandet av skyddet av nationella minoriteter vilket kräver ett konsekvent och samordnat agerande på både statlig och lokal nivå och att den institutionella ansvarsfördelningen präglas av tydlighet och stabilitet (Den rådgivande kommittén om ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, ACFC/OP/II(2007)006). Ett förslag som diskuteras på RIKC är att utarbeta en plattfrom för hantering av dessa förutsättningar och behov som berör den romska gruppen. Det innebär ett samlande av många partner kring utvecklandet av ett övergripande mål att öka romers delaktighet i samhället där man konkretiserar alla berörda parters verksamhet, kompetens, behörighet, uppdrag och ansvar samt samordnar och institutionaliserar dessa för att nå en hållbar samverkan.

12 12 Ett mål som avgör medel En övergripande vision som genomsyrar RIKC:s vardagliga arbete och förhållningssätt är att bidra till att individer och folkgrupper närmar sig varandra utifrån principen om allas lika värde. Det är ett närmande som grundas på respekt för andras identiteter och gemenskaper. Därmed kan det bidra till en ökad ömsesidig kommunikation och förståelse inte bara mellan romer och icke romer utan även mellan alla andra individer och grupper i samhället.

13 13 Litteraturförteckning Advisory Comittee on the Framework Convenction for the Protection of National Minorities, Opinion on Sweden, ACFC/INF/OP/I (2003)006 Advisory Comittee on the Framework Convenction for the Protection of National Minorities, Opinion on Sweden, ACFC/OP/II (2007)006 Den rådgivande kommitténs rekommendationer till Sverige: ResCMN (2003)12 Den rådgivande kommitténs rekommendationer till Sverige: CM/ResCMN(2008)4 Den rådgivande kommittén om ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, ACFC/OP/II (2007)006 Diskriminering av romer i Sverige, DO 2003 Laura Palosuo 2008, En inventering av forskning om romer i Sverige, Uppsala universitet Centrum för multietnisk forskning, Ett uppdrag från Delegationen för romska frågor Montesino Parra, Norma 2002, Zigenarfrågan: intervention och romantik. Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet En nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna, prop. 2008/09:158 Förstudie avseende ett romskt informationscenter i Malmö, 2008 Nationella minoriteter i Sverige, prop. 1998/99:143 (Bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69) Rodell Olgaç, Christina 2006, Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola: från hot till möjlighet. Stockholm: HLS Förlag: Institution för samhälle kultur och lärande, Lärarhögskolan Romers situation i Malmö, Rapport, 2008 Romer i skolan en fördjupad studie, Skolverket 2007

14 14 Bilaga 1. Ålder? 2. Kön? 3. Vad innebär delaktighet för dig? 4. Känner du dig delaktig i samhället? 5. Om du känner dig delaktig i samhället, hur och i vilka situationer gör du det? 6. Om du inte känner dig delaktig i samhället, hur och i vilka situationer gör du det? 7. Vad hindrar dig att kunna känna delaktighet i samhället? 8. Vad krävs det för att du ska känna dig delaktig i samhället? 9. Tar du ansvar för din möjlighet till inflytande och delaktighet? 10. Vad krävs det för att motverka fördomar om romer? 11. Vilka förutsättningar krävs det för att behålla/utveckla det romska språket? 12. Vad kan göras för att romska barns skolsituation förbättras? 13. Vad kan skolan och föräldrar göra? 14. Vilka områden behöver man jobba med för att förbättra situationen för romer? 15. Vilka lösningar krävs det? 16. Vilken bild av romer saknar du i medierna? 17. Hur skulle du vilja att situationen för romer om fem år blir? 18. Vad kan romskt informations- och kunskapscenter kan göra för dig/den romska gruppen? 19. Vilka aktiviteter skulle du vilja delta i? 20. Finns det någon fråga som du skulle vilja att den lyfts fram?