Dagvattenhantering och VA-anslutning Lingonskogen

Transkript

1 Dagvattenhantering och VA-anslutning Lingonskogen Beställare: Folkhem Uppdragsnummer: Johan Ekvall Lena Alsheden

2 Dagvattenhantering Lingonskogen 2 (14) 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METODIK, UNDERLAG KOMMUNAL DAGVATTENSTRATEGI BEDÖMNINGSGRUNDER - DAGVATTEN RENINGSMETODER FÖR DAGVATTEN FÖRUTSÄTTNINGAR Avrinning Markförhållanden, grundvatten Vattendomar och avvattningsföretag Recipient Befintliga och planerade anläggningar för dagvattenhantering PLANFÖRSLAG, DAGVATTENHANTERING OCH KONSEKVENSER ÅTGÄRDSFÖRSLAG BEHOV AV YTTERLIGARE ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER BYGGSKEDET ANSLUTNING TILL BEFINTLIGA VATTEN- OCH SPILLEDNINGAR Avloppshantering Vattenanslutning REFERENSER Bilagor: Situationsplan med befintlig avrinning och förslag på dagvattenhantering efter exploatering. Bearbetad efter underlag från Almströms arkitektbyrå Situationsplan med föreslagen VA-anslutning. Bearbetad efter underlag från Almströms arkitektbyrå Flödesberäkningar dagvatten, Rissneleden Fotografier tagna vid platsbesök Situationsplan med fotoriktningar Omslagsbild (januari 2011): Foto mot nordöst från plaskdammsområdet

3 Dagvattenhantering Lingonskogen 3 (14) 1 Sammanfattning Avrinningen från planområdet sker i dag från naturmark och en mindre parkeringsplats med naturlig infiltration och fördröjning. I och med en exploatering kommer en mindre del av avrinningen att infiltrera i marken, tas upp av växter samt fördröjas. Avrinningen från området kan då öka. Sundbybergs dagvattenstrategi föreskriver LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i största möjliga utsträckning. Hela planområdet ligger inom avrinningsområdet för diket/bäcken söder om E18 (Råstabäcken). Bäcken rinner till Råstasjön i Solna, vars vatten leds till Brunnsviken. Solna strävar efter att inte öka flödena till Råstasjön pga översvämningsrisk. Ytavrinningen går huvudsakligen i västlig riktning från skogspartierna genom ytavrinning, delvis i ett äldre skogsdike till ett uppsamlande dike längs med Rissneledens södra sida i områdets lågpunkt. Rissneleden saknar dagvattenbrunnar och ledningssystem. Där diket upphör cirka 30 m från korsningen med Valkyriavägen är en kulvert anlagd. Vart kulverten leder är inte känt då denna inte finns redovisad i kommunens VA-kartor. Den kan vara ansluten till dagvattenledning som ligger i Valkyriavägen. Dagvattnet kommer att ha låga föroreningshalter. Därför kan avrinningen från området, oavsett yta, infiltreras där så är möjligt. Det vatten som inte kan infiltreras kan med fördel ledas i naturmarken till den västra delen av området för vidare avledning i befintligt dikes/ledningssystem. Med de naturliga nivåskillnader som finns inom planområdet kommer dagvattnet att rinna de befintliga naturliga vägarna ner till lågpunkterna i öster och väster. Dessa avrinningsvägar bör i möjligaste mån bevaras. Då planerad bebyggelse präglas av en anpassning till rådande terräng- och naturförhållanden föreslås ingen speciell utformning av avrinningsstråk med stenläggning eller motsvarande. P-ytor kan förses med genomsläpplig beläggning som vid intensiv nederbörd, om möjligt, kan avvattnas direkt till omgivande mark. För de norra delarna av området bör en avledning mot Rissneleden undvikas. Genom infiltration, passage över mark och i diken fastläggs en stor del av dagvattnets föroreningar och flöden/volymer reduceras. Ytterligare reduktion sker genom att samtliga byggnader kommer att förses med s.k. gröna tak (total yta ca 1 ha). Den totala hårdgjorda ytan uppgår till endast cirka 0,4 ha (8 % av totalytan) exklusive Rissneleden vilket ger en marginell ökning av avrinningen från området. Då ledningssystem för dagvatten inte bedöms vara nödvändigt i området leder inte exploateringen till en ökad belastning på det allmänna ledningsnät och Råstabäcken. De mindre ökningen av områdets avrinning bedöms kunna fördröjas i stort sett i samma omfattning som sker i dag i naturmarken. En bidragande orsak är att husen har gröna tak och saknar tomtmark. Den befintliga kulverten vid Rissneleden bedöms ha god kapacitet att avleda vägdagvattnet vid de flesta nederbördsstationer även efter att vägen byggts om. Under byggskedet måste åtgärder vidtas för att förhindra utsläpp till Råstabäcken vilket kan ske om kulverten från områdets västra del är ansluten till dagvattenledningen i Valkyriavägen. Anslutning till vatten- och avloppsledningar kan ske i områdets västra del vid gränsen mot befintligt bostadsområde (kvarteret Spaden). Spillvattenledningens nuvarande belastning bör dock kontrolleras. Vattenanslutning kan även ske i områdets östra del, vilket rekommenderas eftersom området då kan rundmatas. I denna del behövs även en pumpstation för spillvatten. I övrigt leds allt spillvatten med självfall mot förbindelsepunkten. Avloppsledningarna förläggs med fördel i områdets gator med fall mot det centrala väg/gångstråket i nord-sydlig riktning.

4 Dagvattenhantering Lingonskogen 4 (14) 2 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter exploatering inom ett planområde (Lingonskogen) i Rissne, Sundbybergs kommun. Planområdet är beläget strax söder om Rissneleden mellan Rissne och Hallonbergen. Hela området ligger inom Råstabäckens/Råstasjöns tillrinningsområde. Råstasjöns avrinning leds till Brunnsviken. Avledningskapaciteten från Råstasjön till Brunnsviken är begränsad. Även Råstabäcken beräknas kunna få problem med höga flöden i takt med att allt fler ytor bebyggs inom till rinningsområdet. Figur 1. Planområde, skiss med planerad bebyggelsestruktur. Inga befintliga byggnader finns i området. 3 Metodik, underlag Befintligt material, bl.a. baskarta och samlingskarta från kommunen har använts som underlag för utredningen. Sundbybergs stad saknar fullständig digital VA-karta varför papperskopior på VA-kartor har studerats vid besök på kommunkontoret. Detaljerat geotekniskt underlag saknas. Två platsbesök har genomförts och

5 Dagvattenhantering Lingonskogen 5 (14) 4 Kommunal dagvattenstrategi Sundbyberg stad har riktlinjer för hantering av dagvatten som togs fram Målen för hanteringen av dagvatten i Sundbyberg är att: Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. Dagvatten ska ses som en resurs vid stadens utbyggnad. Enligt Sundbybergs dagvattenstrategi ska i första hand åtgärder vid källan ske för den typen av område som fastigheterna kommer att utgöra efter utbyggnad. Infiltration och avledning i öppna diken förordas. De åtgärdsförslag som ges i rapporten följer i möjligaste mån stadens riktlinjer för dagvattenhantering. 5 Bedömningsgrunder - dagvatten Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas. Detaljerade krav på rening av dagvatten förkommer normalt inte. Dagvatten behandlas i Miljöbalken, Boverkets byggregler samt i Naturvårdsverkets föreskrifter om skrotbilsverksamhet och bensinstationer varav de sistnämnda inte är aktuella för planområdet. Sundbybergs dagvattenstrategi klassar föroreningshalterna i dagvatten från t.ex. bostadsområden som måttliga (skala: låga-måttliga-höga halter). Låga halter avser endast grönytor. Eftersom planområdet saknar genomfartstrafik och verksamheter kommer föroreningshalterna avseende flera parametrar sannolikt att gränsa till låga halter. 6 Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som t.ex. tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning (ex dammar, avsättningsmagasin) Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk För planområdet är avledning till reningsverk uteslutet då avledning till reningsverk normalt inte accepteras i duplikatområden. Dammar bedöms dock inte vara ett realistiskt alternativ i området på grund av terrängförhållandena och markförhållanden. Underjordiska avsättningsmagasin är kostsamma och kan inte anses motiverade enkom för detta planområde. Infiltration i mark av kraftigt förorenat dagvatten är inte lämpligt då detta leder till att mark och grundvatten på sikt blir kraftigt förorenat. Vid låg föroreningsgrad som i detta fall med ett mindre bostadsområde och låg trafikintensitet bör infiltration kunna användas utan förbehåll där detta är tekniskt möjligt. Förutsättningen är att inga verksamheter eller byggnadsmaterial som är

6 Dagvattenhantering Lingonskogen 6 (14) miljöbelastande används. Infiltrationen kommer även att reducera dagvattenflödena från området vilket bedöms som nödvändigt av kapacitetsskäl. 7 Förutsättningar 7.1 Avrinning Det aktuella området är cirka 5 ha stort och består i nuläget till största delen av delvis kuperad naturmark. Höjdvariationerna är stora inom området. Att exakt avgränsa delavrinningsområden inom planområdet är därför svårt. Det framgår dock klart att planområdet grovt sett kan delas in i två delavrinningsområden, ett dominerande i den centrala/västra delen (ca 4 ha) och ett mindre i den östra delen (ca 1 ha). Den sistnämnda avvattnas åt sydöst till området norr och väster om gångstråket från Rissneleden mot Rissne centrum. Denna del av avrinningen utgör sannolikt ingen del av ytavrinningen från planområdet då vattnet antas infiltrera i naturmarken intill befintligt gångstråk. Det västra delavrinningsområdet bedöms ge upphov till en avrinning ut från området motsvarande cirka mm nederbörd ( m 3 /år), antagen avrinningsfaktor 0,1-0,2 och 500 mm årsnederbörd. Den maximala avrinningen från naturmarken uppskattas till (Svenskt vatten P90) ca l/s ha med återkomsttider på 5-10 år. I de flesta nederbördssituationer bedöms flödet ut från området ligga på väsentligt lägre nivåer. Den högsta höjden utgörs av ett bergparti i områdets mellersta del, mellan plaskdammen och Rissneleden. Bergsplatån ligger här på ungefär samma nivå som Rissneleden. Ett område inom den högsta delens östra delar är instängt och innehöll vid platsbesöket en del öppet vatten, möjligen kan detta område karaktäriseras som en mindre sumpskog/våtmark (uppskattad storlek: 10*15 m). I områdets västra del ligger Rissneleden på bank markant över områdets nordöstra del. Längst västerut i korsningen Rissneleden/Valkyriavägen ligger en parkeringsplats med cirka 0,1 ha hårdgjord yta. Vegetationen går från mer öppet området med inslag av äldre lövträd i söder till tallskog mot norr i bergspartiet. I områdets västra del växer tätare granskog på planmark där ett större avskärande dike är anlagt nära bergsslänten. Ytavrinningen går huvudsakligen i västlig riktning från skogspartierna, genom diket och ytavrinning till ett uppsamlande dike längs med Rissneledens södra sida i områdets lågpunkt. Rissneleden saknar dagvattenbrunnar och ledningssystem. Cirka 300 m (0,3 ha) avvattnas västerut, cirka 150 (0,15 ha) avvattnas österut. Vart avrinningen tar vägen går inte exakt uttala sig om utan att ha studerat vägens dosering, sannolikt leds dock en stor del av avrinningen från den västra delen till diket söder om vägen. Där diket upphör cirka 50 m från korsningen med Valkyriavägen är en kulvert anlagd (se foto i bilaga). Vart kulverten leder är inte känt då denna inte finns redovisad i kommunens VA-kartor. Eftersom hela området ligger inom Råstabäckens tillrinningsområde (se figur 2) antas att avrinningen leds vidare till Råstabäcken i verksamhetsområdet mellan Madenvägen och E18. Oavsett hur avledningssystemet är anlagt måste detta användas för avledning av områdets eventuella överskottsvatten även efter exploatering av planområdet. Någon uppgift om hydraulisk belastning i ledningssystemet eller eventuella kapacitetsproblem strax nedströms området finns inte. För Råstabäcken finns dock beräkningar som visar att översvämningssituationer kan uppträda vid ett 10-årsregn med 30 minuters varaktighet

7 Dagvattenhantering Lingonskogen 7 (14) [SWECO, 2009]. Av figur 2 framgår emellertid att planområdet endast utgör en liten del av det totala avrinningsområdet. Råstabäcken Figur 2. Tillrinningsområde, övre delarna av Råstabäcken. Planområdet markerat. Bearbetad bild från Utredning av fördröjnings- och reningsåtgärder i övre Råstabäcken, Sweco Markförhållanden, grundvatten I den mellersta delen av området finns berg i dagen samt ytnära berg, vilket tyder på ett ringa jorddjup och därmed begränsad möjlighet att infiltrera dagvatten. Söder om berghällarna finns blockiga partier med blandskog. I dessa områden där moränpartier kan finnas är infiltrationsförhållande troligen goda. I de västra och östra låglänta delarna av området består marken troligen av finare material(se fig.1 nedan) med begränsad infiltrationskapacitet. I stort sett överensstämmer iakttagelserna vid platsbesöket med den översiktliga jordartskartan från SGU (figur 3).

8 Dagvattenhantering Lingonskogen 8 (14) E18 Rissneleden Rissne centrum Ulvsundavägen Figur 3. Markförhållanden, översikt (källa, SGU). Planområdet (ungefärligt läge) markerat. Berg=rött, Morän=ljusblått, Organiska jordarter=brunt, Finare jordarter=gult Grundvattnets strömningsriktning bedöms vara styrd av terrängen i huvudsak radiellt ut från höjdpartiet i områdets inre del, dvs. i stort sett som den ytliga avrinningen. Undantag kan förekomma i områden med större sprickbildning i berget. Här kan grundvattnet ha en djupare strömning i sprickornas riktning. I områden med morän kan grundvattnets hastighet variera stort beroende på vilka fraktioner som ingår. Överlag kan svallade moräner föra relativt stora mängder grundvatten. I de perifera delarna kan grundvattnets strömningshastighet antas vara nära ett nollvärde beroende på finare jordarter. 7.3 Vattendomar och avvattningsföretag Inga vattendomar eller markavvattningsföretag berör området. 7.4 Recipient Avrinningen från planområdet leds på ej klarlagt sätt till Råstabäcken söder om E18. Bäcken får sitt vatten dels från områden i Stockholm och dels från områden i Sundbyberg som delar av Rissne, Hallonbergen, Ör, Lilla Ursvik och delar av det framtida Ursvik. Bäcken rinner till Råstasjön i Solna, vars vatten avleds till Brunnsviken. Råstasjön är känslig för höga flöden och ökad näringsbelastning.

9 Dagvattenhantering Lingonskogen 9 (14) 7.5 Befintliga och planerade anläggningar för dagvattenhantering Inga kända speciellt anordnade anläggningar i området eller nedströms detta. Det finns inget befintligt ledningssystem för dagvatten i området eller i Rissneleden. Närmaste anslutningspunkt är i utkanten av området i vägdiket cirka 50 m öster om korsningen med Valkyriavägen där en kulvert finns (uppskattad storlek Ø 400 mm). Vart ledningen ansluter, om så sker, till dagvattennätet är inte känt. Då Råstabäcken och Råstasjön är känsliga för höga flöden planerar Sundbybergs stad att anlägga fördröjningsdammar i Råstabäcken längs med E18. Efter att dessa dammar anlagts blir därmed avrinningssystemet mindre känsligt för höga flöden. 8 Planförslag, dagvattenhantering och konsekvenser Ökade hårdgjorda ytor på grund av utbyggda vägar, bebyggelse, parkeringsytor med mera enligt planförslaget kommer att påverka avrinningen från området, både med avseende på kvalitet som kvantitet. Detta är en naturlig konsekvens av att en del av naturmarken ersätts med hårdgjorda ytor, t.ex. vägar med fordonstrafik. Cirka 1,5 ha av områdets 5 ha kommer att bebyggas varav ca 0,4 ha utgöras av normalt sett hårdgjorda ytor (vägar, exklusive Rissneleden och p-ytor). Eftersom taken ska vara s.k. gröna tak räknas dessa inte som hårdgjorda i detta sammanhang. Den andel av bebyggelsen och vägar som avvattnas åt väster uppskattas till ca 75 %. Vid en dämning i nedströms liggande befintliga avrinningssystem finns det risk att de lågt belägna husen i områdets västra del kan bli påverkade av områdets huvudsakliga avrinning västerut. Det är främst avrinningen från Rissneleden som skulle kunna påverka eftersom leden faller mot denna punkt och möjligheten till avrinning till diket/naturmark söder om leden försvinner vid en exploatering. Sannolikt rinner dock en del av avrinningen ut till naturmarken norr om leden. Flödesberäkningar (bilagda) visar att befintlig kulvert klarar de flesta nederbördssituationer utan att gå full. I beräkningarna har antagits att all avrinning från en ombyggd Rissneled når kulverten. En viss del rinner sannolikt ut på den norra sidan vilket ger ytterligare marginal. Den mindre del av området som avvattnas österut bedöms inte utgöra något problem ur dagvattensynpunkt eftersom avrinningens storlek i förhållande till tillgängliga naturytor är liten. Dessutom är nivåskillnaden så pass stor att vattnet lätt rinner undan från denna del. Därmed uppstår inga översvämnings-problem i den bebyggda delen. Föroreningsbelastningen ökar för de flesta ämnen beroende på exploateringsgrad, trafikintensitet mm. Belastningsökningen avseende föroreningar bedöms dock bli liten på grund av den relativt låga exploateringsgraden. Möjligen kan en minskning av föroreningsbelastningen ske i den västra delen då området kring parkeringen i nuläget till viss del är skräpigt. De nyanlagda vägarna är inte genomfartsvägar och därmed kommer enbart trafik till bostadsområdet att bidra till föroreningstillförseln vilken bedöms bli obetydlig. Därför kan dagvatten från området, oavsett yta, infiltreras där så är möjligt. Klimatprognoser gjorda av bland annat SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken i de lägre liggande delarna av området

10 Dagvattenhantering Lingonskogen 10 (14) samt även nedströms området måste beaktas redan i planeringsskedet. Den ökande andelen hårdgjorda ytor kommer att bidra till en snabbare avrinning och därmed en ökad hydraulisk belastning på nedströms liggande delar av avrinningssystemet. I ett naturområde sker avrinningen långsammare och en stor andel avdunstar. På grund av lutningen från höjdpunkten i mitten av området bedöms inte den del av området som ska bebyggas på berg ligga i riskzonen för översvämningar förutsatt lämplig nivåsättning av bostäder och gator. Däremot bör risken för översvämnings/dräneringsproblem beaktas i främst de lägre liggande västra delarna. Avrinningen från området sker i dag till största delen från naturmark med naturlig infiltration och fördröjning. I och med en exploatering kommer en mindre andel av avrinningen att infiltrera i marken, tas upp av växter, avdunsta och fördröjas. Avrinningen från området kan då bli både större i volym och intensivare. Effekterna i detta fall bedöms dock bli små då exploateringsgraden inom planområdet är låg och de naturliga avrinningsstråken bedöms vara möjliga att bevara. Därmed bedöms avrinningen från området i stort sett ligga kvar på de nivåer som området kan antas ha i nuläget (se avsnitt 7.1). Teoretiskt skulle då avrinningen från naturmarken, även i nuläget, kunna överskrida den befintliga kulvertens kapacitet vilket bör beaktas i senare utredningsskede. Sundbybergs dagvattenstrategi föreskriver LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i största möjliga utsträckning. Infiltrationsförhållande är inte i detalj undersökta men varierar i området, förhållandena är sämst i den västra delen (lågpunkt i område med finare jordarter) samt i de områden där berg i dagen förekommer. I de områden där morän förkommer (randzonen mellan berg och lägre partier) är infiltrationsförhållandena bättre. Husen i området bedöms kunna hantera fastighetens dagvatten lokalt genom att byggnaderna förses med gröna tak och saknar tomtyta. Den avrinning som kan ske från takytorna då dessa är mättade ( vid > ca 10 mm nederbörd) eller frusna kan ledas direkt ut i omgivande terräng. Möjligen ska platsen för utkastarna förses med erosionsskydd av stenar eller liknande. Avrinningen från gatorna och parkeringsplatserna måste tas om hand på lämpligt sätt. Lämpligen kan detta ske genom att använda trädplanteringen längs med gatorna och Rissne allé för infiltration och fördröjning. I området finns parkytor som också kan utnyttjas för fördröjning och infiltration. En studie av infiltrationsmöjligheterna i området bör göras med utgångspunkt i geotekniska data och uppgifter om planerad utfyllnad. Eventuellt överskottsvatten kan bräddas ut i naturmarken mellan huskropparna. Samtliga P-platser kan förses med genomsläpplig beläggning för att minska avrinningen och dämpa flödestoppar. Genom att låta p-ytorna falla svagt mot omgivande gator eller naturmark kan överskottsvatten som inte kan infiltreras ledas bort denna väg vid intensiv nederbörd eller då marken är frusen och infiltration är svår att åstadkomma direkt från ytan. Förekommer kantsten bör dagvattenbrunnar övervägas. Dessa kan med fördel anslutas till perkolationszonerna i de planerade trädplanteringarna längs med vägarna. Behovet av brunnar styrs även av vägarnas höjdsättning.

11 Dagvattenhantering Lingonskogen 11 (14) Fig. 4. Parkeringsyta, exempel på permeabel ytbeläggning med fall ner mot grönyta. Det finns en risk att avrinningen från den högre liggande naturmarken generellt kan påverka den lägre liggande bebyggelsen i området. Därför förordas avskärande dikesanvisningar längs med vägarna i området. Områdets lågpunkt i väster kan sannolikt vara vattensjukt under våren och hösten. I möjligaste mån bör denna situation undvikas i anslutning till den planerade bebyggelsen. Dräneringen av marken bör därför övervägas. Det befintliga diket i skogen kan, om det inte kan bevaras, ersättas med en ny dikesanvisning som ansluts till det nya avvattningssystemet längs med Rissneleden Den befintliga mindre våtmarken i mitten av planområdet kan eventuellt användas för fördröjning av dagvatten från högst belägna delarna av den planerade bebyggelsen. 9 Åtgärdsförslag Se kartskiss i bilaga Takvatten De effektivaste åtgärderna för att minska dagvattenflödena är vid fördröjning av dagvatten från tak. Avrinningen från tak kan orsaka uppemot 60 % av dagvattenflödet vid kraftiga regn. I och med att gröna tak planeras i området bedöms inverkan av avrinningen från taken bli marginell. Dagvatten från tak, som kan anses som relativt rent dagvattnet, är lämpligt att infiltrera eller på annat sätt leda direkt till omgivande naturmark. Naturmark Avrinningen från naturmark orsakar en stor del av dagvattenflödet i området. I möjligaste mån används befintlig naturmark för fördröja/minska avrinningen från planområdet.

12 Dagvattenhantering Lingonskogen 12 (14) Befintlig våtmark Den befintliga våtmarken i mitten av områdets högre belägna norra del har en litet tillrinningsområde och har därför inte någon större effekt på områdets avrinning. Kan bevaras om detta bedöms vara lämpligt ur naturvårdssynpunkt. Gata och GC-vägar Avrinningen från gata orsakar huvuddelen av dagvattenflödet i området. Genom att anpassa trädgroparna och dikesanvisningarna kan dessa infiltrera dagvatten från vägarna. Infiltreringen bör inte belasta vägdräneringen på ett ogynnsamt sätt. Dagvatten från gator och GC-stråk kan även ledas direkt till naturmark om detta är möjligt. Avledning mot Rissneleden (kommande Rissne allé) bör undvikas då detta kan leda till stora flöden längs med vägen. Rissneledens avvattning bör studeras noggrannare i ett senare skede eftersom vägens höjdsättning har stor betydelse för hur vägdagvattnet avrinner. Den gjorda flödesberäkningen (bilaga) visar dock att befintlig kulvert kan avleda vägdagvattnet även om allt vägdagvatten leds till denna punkt. Parkeringsyta Avrinningen från parkeringsytor orsakar en mindre av dagvattenflödet i området. Med infiltrerbar beläggning på parkeringsytor kan detta flöde till stor del reduceras. Effektiviteten av denna åtgärd försämras dock med tiden, allt efter att de genomsläppliga ytorna sätts igen av partiklar. Om dagvattnet behandlas enligt ovan, med infiltration och öppen avledning i befintliga naturliga stråk uppstår endast obetydliga konsekvenser för miljön eller nedströms liggande avvattningssystem. Av figur 2 framgår att planområdet endast utgör en liten del av det totala avrinningsområdet. En mindre ökning av områdets avrinning innebär därför endast en obetydlig ökning av flödena i Råstabäcken. 10 Behov av ytterligare anpassning och åtgärder Bebyggelse alltför nära bergskanterna i området kan få problem eftersom avrinningen från berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke kan bli kraftig i samband med intensiva och/eller långvariga regntillfällen. Det finns därmed risk för att allt tillrinnande vatten inte kan tas om hand lokalt vid denna typ av vädersituationer. På grund av nivåskillnaderna i området kan vattnet från sluttande ytor med berg i dagen avrinna snabbt ut mot gator och hus. Byggnaderna måst höjdsättas så att risken för att vatten från gatan når husen minimeras. Infiltration i mark ger oftast en effektiv fastläggning av föroreningar i det övre markskiktet. Föroreningar som är lättrörliga, t.ex. vägsalt, kan dock transporteras vidare till grundvattnet. Genom att i möjligaste mån undvika halkbekämpning med salt bedöms miljökonsekvenserna bli

13 Dagvattenhantering Lingonskogen 13 (14) små. För avrinningen från området i sin helhet bedöms inget reningsbehov föreligga innan infiltration avledning till naturmark sker. Speciella platser där snö som plogats upp i området kan lagras bör anläggas. Dessa bör etableras på sådant sätt att avrinningen från smältande snöhögar kan bortledas utan olägenheter för intilliggande fastigheter. De dikesanvisningar som föreslås längs med vägarna kan användas för detta syfte. En öppen avledning av dagvatten kan komma att utgöra ett positivt inslag i boendemiljön. Med de naturliga nivåskillnader som finns inom planområdet kommer dagvattnet att rinna i de befintliga naturliga avrinningsstråken ner till lågpunkterna i öster och väster. Dessa avrinningsvägar bör i möjligaste mån bevaras. 11 Byggskedet Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. 12 Anslutning till befintliga vatten- och spilledningar Se kartskiss i bilaga 12.1 Avloppshantering Området ligger på ett höjdområde norr om kvarteret Spaden. Med en omsorgsfull höjdplanering klarar huvuddelen av området att anslutas med självfall mot befintliga avloppsledningar norr om kvarteret Spaden. Kapacitet i befintligt ledningsnät (S225) kan behöva kontrolleras med avseende på inläckage. Enligt VA-karta från kommunen kan en dagvattenledning från kvarteret Spaden eventuellt vara kopplad till spilledningen. Avloppsledningarna förläggs med fördel i områdets gator med fall mot det centrala väg/gångstråket i nord-sydlig riktning. Undantag är husen öster om GC-vägen under Rissneleden samt bebyggelsen i den västra delen. För det östra området krävs troligen pumpning. Den västra delen kan anslutas direkt till spilledningen i korsningen Valkyriavägen/Rissneleden och har därmed en egen förbindelsepunkt Vattenanslutning I anslutning till området finns dels en vatten ledning V200 norr om kvarteret Spaden och dels en V300 vid GC-vägen sydost om området. Båda dessa ledningar kan användas för vatten anslutningen. För att åstadkomma rundmatning i området föreslås att en anslutning sker till båda ledningarna. Tryckstegring behövs inte i området.

14 Dagvattenhantering Lingonskogen 14 (14) 13 Referenser VA-kartor, Sundbybergs stad Riktlinjer för dagvattenhantering i Sundbybergs stad, 2005 Utredning av fördröjnings- och reningsåtgärder i Övre Råstabäcken, Sundbyberg, SWECO Muntliga referenser: Elin Öhman, VA-ingenjör Sundbybergs kommun

15

16

17 Beräkning flöde - Rissneleden 1 (2) Dimensionerande dagvattenflöden genererade från delområde av Rissneleden längs planområdet Lingonskogen. Enbart hårdgjord yta på delområde av Rissneleden längs kv Lingonskogen har beräknats nedan, se skrafferad bilaga. Uppkomna dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt vattens publikation: VAV P90 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar. q d dim = A* *i där q d dim = dimensionerande flöde (l/s) A = avrinningsområdets area (ha) = avrinningskoefficient (-) 1 i = dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) Området är av typen; Ej instängt område inom citybebyggelse vilket för dimensionering av dagvattenledning ger en återkomsttid på regnet av 2 år. Intensiteten blir med vald regionparameter (z = 16) och varaktighet på regnet (10 min) utifrån empirisk formel hämtad från publikation VAV P90 = 123 l/s, ha. Ett kraftigare regn med 5 års återkomst ger motsvarande 167 l/s, ha och ett 10-årsregn ger 213 l/s, ha. Avrinningskoefficient för asfaltsyta är vald till 0,8 Ytan av beräknat område är ca 0,3 ha. Se skrafferat i bilaga. För ett 2-årsregn: q d dim2 = 0,3*123*0,8 = 30 l/s Detta flöde kan avledas i en ledning med innerdimension 300 mm med minimi-lutning på 1 promille 2. För ett 5-årsregn: q d dim5 = 0,3*167*0,8 = 40 l/s Detta flöde kan avledas i en ledning med innerdimension 350 mm med minimi-lutning på 1 promille 2. För ett 10-årsregn: q d dim10 = 0,3*213*0,8 = 51 l/s Detta flöde kan avledas i en ledning med innerdimension 400 mm med minimi-lutning på 1 promille 2. Befintlig dagvattenkulvert av uppskattad innerdiameter 400 mm kan därmed avleda uppkomna flöden från aktuellt avrinningsområde från Rissneleden för både 2, 5 och 10-årsregn under förutsättning att den är hel, ligger med minst några promilles fall och inte är igentäppt med jord/skräp etc. Troligen är flödena överskattade då del av vägens avrinning även kan rinna av ut i naturområdet på den norra sidan av Rissneleden. Det är av vikt att utreda vad denna kulvert ansluter till nedströms så att detta system kan hantera uppkomna flöden från Rissneleden samt eventuella tillkommande flöden från planområdet Lingonskogen. 1 är ett mått på maximala andelen av ett avrinningsområde som verkligen bidrar till avrinningen och beror på hur hårdgjord ytan är, lutning och regnintensitet. 2 Med råhetsvärdet, k = 1,0 mm Beställare: Folkhem Produktion AB Lingonskogen, Uppdragsnummer: \\sth_nw_03\proj\gemen\_uppdrag\228082\r\_berakningar\lingonskogen_dimflöde_rissneleden.doc

18 Beräkning flöde - Rissneleden 2 (2) Joel Bladh Beställare: Folkhem Produktion AB Lingonskogen, Uppdragsnummer: \\sth_nw_03\proj\gemen\_uppdrag\228082\r\_berakningar\lingonskogen_dimflöde_rissneleden.doc

19