Driftbudget 2010 med plan Bildningsnämndens totala driftkostnader/intäkter (kostnader (-) och intäkter ( ) tkr.
|
|
- Britta Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bildningsnämndens övergripande planering med budget 2010 och plan reviderad i enlighet med KF-beslut Driftbudget 2010 med plan Bildningsnämndens totala driftkostnader/intäkter (kostnader (-) och intäkter ( ) tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommentar: 2010 års ram. Av KF beslut från sammanträde framgår att bildningsnämndens budgetram för 2010 uppgår till tkr. KF har gjort följ ande ramförändringar från inlämnad b udgetförslag 2009 från bildningsnämnden; Budgetförutsättning för budgetförslag beslutat i BiN tkr Ramju stering kapitaltjänst 410 tkr Ramjustering (demografi mm) tkr Ramjustering ökade fasta arvod en - 25 tkr Ramjustering samordning IT-s ystem 741 tkr Budget tkr Utöver ovan görs följande budgetregleringar; Kvarvarande reglering av kostnadsöverföring ekonomibiträden fr 2009 mellan bildningsnämnd och Serviceenheten/Tekniska nämnden 545 tkr Ramjustering mellan personalkontor och bildningsnämnd avseende facklig samverkan lärarförb unden tkr Ramjustering enligt KS beslut om tillägg till den av KF tidigare fastställda ramen tkr Ramjustering enligt KS att föreslå KF tillskjuta ytter ligare till ramen tkr Budgetram, 2010 före kostnadsreglering för hyresförändringar, löneöverhänget från 2009 samt lönerörelsen tkr Planförutsättningar För åren 2011 och 2012 ligger ramarna kvar i samma nivå som för 2010, men kommer att förändras för demografiska, löne- och hyresförändringar. Bildningsnämndens investeringsbudget 2010 med plan för å ren (tkr Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Nettoinvesteringar * I budgetramen för 2009 ligger tkr i budget för åtgärder hos annan part, medel som ej får disponeras av bildningsnämnden utan återföres till KS med plan 2011 och 2012.doc KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: Förvaltningskontoret, KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer bildningsforvaltningen@katrineholm.se
2 2 (38) Investeringsbudget 2010 för åtgärder som ligger inom Bildnings- nämndens uppdra g (5 332 tkr ) Kategori 1 Investeringar påkallade av skyldigheter och åligganden Reinvestering av utrustning i enlighet med arbetsmiljökrav -500 tkr Kategori 4 Övriga investeringar, inkl produktionsinvesteringar Teknikstöd till barn/ungdomar i behov av särskilda stödinsatser inom ramen för mediatek -300 tkr Reinvestering utrustning/möbler till förskolor/grundskolor -500 tkr Reinvestering av maskiner/utrustning gymnasieskolorna, enligt upprättad plan som bilägges tkr Utbyte av ljudanläggning i samband med ombyggnation av Duveholmsskolans aula tkr Summa investeringsbudget 2010 inom bildningsnämndens ram (kategori 1 och kategori 4) tkr Bildningsförvaltningen kommer inför fördelning av medlen internt, att samordna 2010 års inköp, för att med stöd av upphandlingsenheten se till att upphandlingsavtal upprättas, där sådana inte finns. Investeringar 2010 som ligger hos annan part Kategori 1 Fastighetsinvesteringar påkallade av skyldigheter och åligganden Akustikdämpande åtgärder, Vita huset Akustikdämpande åtgärder, Nävertorps gymnastiksal Akustikdämpande åtgärder, Bie skola Akustikdämpande åtgärder, Björkviks skola Plättis lokaler i husets nedre botten, upprustning beslut KS Summa investeringsbudget hos annan part - 15 tkr -50 tkr -20 tkt -35 tkr tkr tkr Kategori 2 Fastighetsinvesteringar hos annan part Duveholmsskolans aula, ljudanläggning, ombyggnation tkr Summa fastighetsinvester ing hos anna n part tkr Kategori 3 Rationaliseringsinvesteringar (fastighetsinvestering)
3 Ombyggnad av Lindens restaurangdel, Genom ombyggnationen kan driftkostnader för elevluncher minskas,, netto minskade lunchkostnader ca 400 tkr/å. Summa rationaliseringsinvestering hos annan part Summa investeringsram hos annan part Totalt erhållen investeringsram för (38) tkr tkr tkr tkr Investeringsbudget för åtgärder som ligger inom Bildningsnämndens ansvarsområde 1. Investeringar påkallade av skyldigheter och åläggande Årlig nivå reinvestering utrustning p g a Arbetsmiljökrav, Miljö och Hälsa År tkr År tkr 4. Övriga investeringar inkl produktionsinvesteringar Årlig nivå teknikstöd till barn och ungdomar i behov av särkilt IT-stöd År tkr År tkr Reinvestering/grundnivå möbler/utrustning mm till förskolor/grundskolor År tkr År tkr Reinvestering maskiner/utrustning till gymnasieskolorna enligt upprättad plan som bilägges År tkr År tkr
4 4 (38) 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar Bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten i landsbygden. Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar för grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola samt läroplaner. Det kommunala uppdraget och Bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i KF:s dokument för övergripande planering med budget I bilagd verksamhetsplan för formuleras BiN:s strategier för att utföra det samlade uppdraget. 1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Under höstterminen 2009 görs en utvärdering av gymnasieskolans elevhälsovård och förskolans/grundskolans samlade stödfunktioner inom Elevhälsan. Enligt nämndbeslut är den tidigare planerade utvärderingen av Elevhälsan inom grundskolan framflyttad för att samplaneras med motsvarande utvärdering av elevhälsovården inom gymnasieskolan. Lärarlyftet är en nationell satsning på fortbildning för pedagoger inom grundoch gymnasieskolan. En kompetensinventeringsplan togs fram under 2008 vilken pekar på vilka kompetenser som behöver kompletteras inom den samlade verksamheten. Inriktningen på kompetenssatsningen avser speciallärare och yrkeslärare med lärarexamen. För 2010 är den preliminära nivån från statens sida ca tkr, under förutsättning att Katrineholms kommun bidrar med ca 1800 tkr Fr o m hösten 2009 startar Förskolelyftet, vilken är en nationell satsning t o m 2011 på kompetensutveckling för förskollärare, barnskötare och pedagogiska ledare inom förskolan. Studietiden för förskollärare utgör 10 veckor och för barnskötare 5 veckor. Antalet platser för Katrineholms kommun är ännu inte
5 5 (38) fastställt. Deltagare i förskolelyftet erhåller 80% av sin ordinarie lön och staten bidrar med 56% av lönesumman samt utbildningskostnaderna. Att delta i Förskolelyftet kommer att innebära en kommunal kostnad om 24% på lönesumman under studietiden. I särskilt ärende efter KFs budgetbeslut , har bildningsnämndens ram utökats med 3 Mkr. Dessa kommer att avsättas för kompetensutvecklingsinsatser enligt följande; - dels riktade till språkutveckling/interkulturell förståelse, insatser som riktas till samtlig pedagogisk personal inom bildningsförvaltningen, - dels till PIM Praktisk IT- och mediekompetens, riktad till samtliga pedagoger, och omfattar en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen och är utarbetad av Skolverket. I samråd med socialförvaltningen organiseras under 2009 stödverksamhet för barn och ungdomar, vilka av olika skäl ej kan gå i ordinarie grund/ gymnasieskola. Under 2009 genomfördes en översyn av Stegets verksamhet och till höstterminen 2009 planeras en nystart. Personal med specialkompetens avseende den aktuella elevgruppen har anställts. Bildningsförvaltningen deltar även i arbetet med projekt Palladium med inriktning mot våra äldre ungdomar. Bildningsnämnden har våren 2009 begärt granskning med hjälp av verktyget Skolkompassen. Sveriges kommuner och landsting har till stöd för skolans beslutsfattare och ledning utvecklat Skolkompassen, ett överskådligt och praktiskt användbart redskap som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning. Förebilden är Kommunkompassen, som väckt stort gensvar i svenska kommuner. De områden som granskas är - Offentlighet och demokrati - Tillgänglighet och brukarorientering - Samspel politiker och tjänstemän - Styrning och ledning - Kontroll och rapportering - Personalpolitik - Verksamhetsutveckling - Verksamhetens resultat Katrineholms kommun placerade sig på en hedrande tredje plats bland de hittills utvärderade drygt 20 kommunerna. Skolkompassens resultat kommer att vara vägledande då Bildningsnämnden och dess förvaltning skall prioritera förbättringsarbete inom dessa områden under Förskola/familjedaghem/skolbarnsomsorg
6 6 (38) Efterfrågan på förskoleplatser ökar, och av de familjer som erbjuds familjedaghem önskar flertalet snarast möjligt överflyttning till förskola. Tillgången på familjedaghem har de senaste åren varit minskande. Enligt senast framtagen köprognos ökar efterfrågan på förskoleplatser 2010 med ytterligare 60 platser i förhållande till föregående år. Inflyttning av nyanlända från annat land till kommunen fortsätter i stor omfattning, vilket ställer krav på personal i förskolan av interkulturell förståelse i mötet med barn och föräldrar. Detta medför ökande kostnader, och särskilda medel avsättes för kompetensutveckling av personal samt kostnader för tolkstöd och informationsinsatser,. Katrineholms kommun lever inte upp till det lagstadgade kravet gällande språkstöd på modersmålet i förskolan. Inte heller under 2010 synes ekonomiska förutsättningar kunna skapas för detta. Från och med har hemkommunen i uppdrag att erbjuda obligatorisk förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år. Detta medför kostnader för kommunen och förvaltningen i form av minskade intäkter men skall enligt uppgift kompenseras. Från och med har vistelsebegreppet för barn ändrats vilket innebär att kommuner även fortsättningsvis är skyldiga att ta emot barn från andra kommuner i sin förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Hädanefter står emellertid hemkommunen för kostnaderna till vistelsekommunen Förskoleklass-grundskola Regeringen aviserar att en ny skollag kommer att beslutas under perioden. Den förväntas träda i kraft senast Den kommer enligt förhandsuppgifter att innehålla återgång till timplan i ämnen. (Katrineholm ingår för närvarande i den nationella försöksverksamheten utan timplan.) Vidare kommer kraven på insatser för barn i behov av särskilt stöd att ytterligare skärpas. Dessa förändringar kan medföra ökande kostnader redan Fler kontroller/prov och betyg införs i lägre och äldre åldrar, vilket bl.a. kommer att innebära behov av ökade kompetensinsatser och IKT-stöd för lärare. Grundskolans anpassning till demografin är så långt möjligt genomförd under innevarande period. Ytterligare anpassning kan komma att krävas på grund av friskoleetablering och vikande elevunderlag i grundskolans senare årskurser. Inflyttning till kommunen av nyanlända från annat land fortsätter i stor omfattning, vilket ställer högre krav på grundskolans personal i form av interkulturell förståelse i mötet med barn och föräldrar. Detta medför ökande kostnader för kompetensutveckling av personal och särskilda medel kommer att avsättas. Migrationsverket har aviserat ytterligare ett 100-tal barn till kommunen inför det kommande året (juli juli 2010). Ålder på de aviserade barnen är dock oklar.
7 7 (38) Under 2009 har en omorganisation av upptagningsområdena inom centrala Katrineholm genomförts. Denna har givit önskat resultat i form av ökad integration inom skolorna. I Valla-området minskar samtidigt elevunderlaget Den nuvarande skolledningsorganisationen behöver mot bakgrund av dessa förändringar ses över inför Fr o m lå 2009/10 startar en friskola F- år 6 i Flodafors, vars elevunderlag vid höstterminens utgång var 52 elever. Eleverna kommer från upptagningsområden för skolorna Bie, Sköldinge, Häringe och Valla. Friskolan bedriver även skolbarnsomsorg som under hösten 2009 omfattade 30 barn. Beslutet, om att under perioden, förändra Södra skolan till år 6-9 skola för att klara den ökade efterfrågan på förskoleplatser, har upphävts i enlighet med bildningsnämndens beslut Det ändrade beslutet har sin grund i att lokalanpassningar kan genomföras i befintligt lokalbestånd inom områdena Sandbäcken och Norr, utan att en förflyttning av år 6 till Södra skolan är nödvändig. Valla skola utgör - i enlighet med tidigare fattade beslut fr om höstent en F- år 9-skola, varvid Häringe framöver utgörs av ren förskoleverksamhet Obligatorisk grundsärskola Att fastlägga och planera för organisationsförändringar av denna verksamhet över längre period är ej möjligt, då verksamheten inte är kopplad till demografiska förutsättningar. Lå 2008/09 var elevantalet 88, varav 8 lokalintegrerade i grundskolan. Inför lå 2009/10 organiseras verksamheten för det idag kända elevantalet, vilket är 91. På grund av det ökade elevantalet i träningsskolan, har det funnits behov av större lokalytor. I samband med omorganisationen av grundskolans upptagningsområden samt flytten av Nävertorps senare årskurser till Tallås, har det frigjorts lokaler på Nävertorp. En flytt av träningsskolan från Skogsborg till Nävertorp har genomförts sommaren Gymnasieskola Den nya skollag som regeringen aviserat kommer att innebära förändringar av gymnasieskolan. Regeringen har även fattat beslut om en gymnasiereform som kommer att träda i kraft höstterminen Den innebär att ett intensivt reformarbete måste starta under läsåret 2009/2010. Den nya reformen innebär en ny programstruktur och ett införande av 2 olika examina, en högskoleförberedande samt en yrkesexamen. Möjligheten att driva specialutformade program försvinner. Gymnasieskolan står även inför stora utmaningar i samband med det minskande elevantalet. För att möta minskningen som kulminerar 2012 krävs organisationsförändringar och troligen nedläggningar av gymnasieprogram eller inriktningar av program. En lokalutredning pågår med målet att nå ett effektivt nyttjande av lokalerna utifrån såväl verksamhetens behov som ett ekonomiskt perspektiv.
8 8 (38) Under läsåret 2009/2010 fortsätter arbetet inom projektet Teknisk Kompetens i Samverkan (TKS). En ansökan om certifiering inom ramen för teknikcollege har skickats till Teknikcollege Östergötland och samarbetsformerna mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan fortsätter att utvecklas. Bl.a. kommer gymnasieskolan att vara involverad i det nya projektet yrkesvux, gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna, som drivs av Viadidakt. En omstrukturering av det Individuella programmet, i enlighet med nya gymnasieutredningen, skall utredas. Omstruktureringen innebär ett ökat samarbete mellan grundskola och gymnasieskola för att fler elever ska nå målen. En rektor har anställts på 50% för att leda utvecklingen av programmet. Höstterminen 2008 startade försöksverksamhet med den nya lärlingsutbildningen och utbildningen har bedrivits på 5 av kommunens gymnasieprogram. Kommunen har tilldelats 18 nya platser för kommande läsår. Utbildningarna genomförs i nära samarbete med det lokala näringslivet. Under det senaste året har det skett ett stort antal nyetableringar av gymnasiala friskolor i regionen. Detta har inneburit att ungdomar i större utsträckning än tidigare söker sig till utbildningar utanför kommun. Ett minskat antal elever från Vingåkers kommun går i kommunens gymnasieskolor. Förvaltningen ser med oro på utvecklingen eftersom den kraftigt påverkar de ekonomiska förutsättningarna i kommunens egna gymnasieskolor med en risk för minskat kursutbud och därmed minskad valmöjlighet för eleverna. Ökade satsningar på marknadsföring och information är nödvändiga under Förslag gällande ny resursfördelningsmodell för gymnasieskolan i Katrineholm lägges fram i särskild ärende vid bildningsnämndens sammanträde januari Gymnasiesärskola Liksom för den obligatoriska särskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre period. Antalet elever från andra kommuner är alltid svårt att beräkna och prognoserna blir osäkra. En målsättning kommande period, är att kartlägga kompetensbehovet för att totalt sett höja kompetensen och behörigheten hos personalen. En pedagogisk utvecklingsgrupp har bildats, för att tillsammans med rektor driva utvecklingen framåt med koppling till den forskning som sker på området Kulturskola Kulturskolan har ett särskilt uppdrag, att i samarbete med företrädesvis Duveholmsgymnasiet och andra etablerade kulturaktörer i Katrineholm, utveckla
9 9 (38) det estetiska programmet till ett konkurrenskraftigt program som skall erbjuda såväl spetskompetens som möjlighet till bredd. Kulturskolan fortsätter att utveckla det lokala kulturgymnasiet tillsammans med gymnasieskolan. I samarbetet med grundskolan och inom ramen för grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Verksamheterna ska kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Tillsammans med förskoleverksamheten utvecklas verksamheter där barns tidiga kulturintresse stimuleras och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Kulturskolan erbjuder ett antal kompetensutvecklingskurser för personal. KF fastställde inför lå 2007/08 nuvarande gällande musikavgift och instrumenthyra till 575 kr/termin respektive 285 kr/termin. En översyn av kulturskolans avgifter har gjorts, varvid det framkommit att det finns ytterligare avgifter som tas ut, vilka ej formellt har beslutats av KF. Katrineholms avgiftsnivå ligger i linje med riksgenomsnittet, vilket dock finns stora variationer (från 0 till kr). Bildningsförvaltningen har gjort bedömningen att en höjning med ca 4% är rimlig, se nedan av KF fastställda avgifter för 2010 (inom parentes anges nuvarande avgift). Ämne Avgift Kommentar Ämneskurs i Musik och Bild&Form Musik- och sångkurs för förskolebarn 600 kr/termin (575 kr/termin) 300 kr/termin (285 kr/termin) Blåsverkstad/Musikverkstad 300 kr/termin /285 kr/termin) Orkester/Ensemble/Kör 300 kr/termin (285 kr/termin) Fördjupningslinje/Musikallinje Instrumenthyra kr/termin (1150kr/termin) 300/150 kr/termin (285kr/145kr/termin Syskonrabatt 25% från andra barnet Ingen avgift för elev som går ämneskurs Instrument/Sång Den lägre avgiften för elev i Blåsverkstad
10 10 (38) 1.3 Nyckeltal Tidigare redovisade nyckeltal för bildningsnämndens olika verksamheter, har varit en redovisning ur den nationella statistiken. Dessa nyckeltal har inte haft en tydlig koppling till de mätbara mål som bildningsnämnden fastställer i avsnitt 3. Bildningsnämnden föreslår därför att de nyckeltal som fastställdes av KS utgår, och ersättes med följande som är direkt kopplade till målen. Förskoleverksamhet Ekonomi Förskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna. Prestation Samtliga föräldrar ska uppleva att deras barn under tiden i förskolan, stimuleras till utveckling utifrån barnets egna förutsättningar och behov. Kvalitet På varje förskoleavdelning skall det finnas minst två högskoleutbildade lärare med förskoleinriktning i sin examen (förskollärare). Andelen förskollärare skall öka för varje år. Grundskola Ekonomi Grundskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna. Prestation Genomsnittligt meritvärde gällande för samtliga ämnen i avgångsbetygen skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Kvalitet Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Målet är att all personal skall inneha full behörighet inom de pedagogiska områden de verkar. Andelen behörig pedagogisk personal skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Gymnasieskola Ekonomi Gymnasieskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna.
11 11 (38) Prestation Andelen elever, som erhållit slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år, skall ligga över riksgenomsnittet. Andelen elever med behörighet till högskolan skall ligga lägst i nivå med riket i övrigt. Kvalitet; Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Andelen elever som avbryter sina studier eller byter program skall minska. 2 Ansvarsområde 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning per budgeteringsområde Förskola, familjedaghem Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter tkr tkr tkr Kostnder tkr tkr tkr Nettokostnad tkr tkr tkr Samtliga ekonomibiträden inom förskoleverksamheten har fr om 2009 överförts till serviceförvaltningen, vilket inneburit ramjustering med tkr. Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (4 månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller familjedaghem. Alla 4- och 5-åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (15 tim/vecka) till syskon, vars förälder är föräldraledig, och till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar (15 tim/vecka). En särskild maxtaxa gäller för barn i förskola/ familjedaghem/skolbarnsomsorg. Föräldrar kan välja plats i barnomsorg inom formerna familjedaghem samt kommunala och föräldrakooperativa förskolor. I kommunen finns två föräldrakooperativ, vilka erhåller kommunalt bidrag; föräldrakooperativet Täppan i Sköldinge och föräldrakooperativet Lyckebobarnen i Katrineholms tätort Verksamhetsförändringar Då bildningsnämndens ram tillförts ramjustering för 2010, kommer resursfördelningsmodellen för förskolan ej att ändras, utan beloppstilldelningen ligger i nivå med 2009.Efterfrågan på förskoleplatser har årligen ökat de senaste åren. Detta gäller även barnomsorg på tider utöver de ordinarie. Förvaltningen gör bedömningen, att efterfrågan på förskoleplatser fortsätter öka under 2009 och 2010, bl a på grund av att det till Katrineholm flyttar in förhållandevis många anhöriganknutna invandrare
12 12 (38) med yngre barn. Enligt senast framtagen kö-prognos, har bildningsförvaltningen att planera för en verksamhetsutökning om 60 förskoleplatser i förhållande till Områdena har inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar, frihet att organisera verksamheten utifrån barnens behov och personella förutsättningar. Nivån för familjedaghemsverksamheten 1-5 år beräknas ligga kvar på 2009 års nivå (5 barn per familjedaghem) Till de två föräldrakooperativen, Täppan i Sköldinge och Lyckebobarnen i tätorten Katrineholm, utgår bidrag på samma villkor som för kommunal verksamhet. Enligt riksdagsbeslut har enskilda förskolor fr o m 2010 rätt att överklaga kommunens bidragsbeslut via förvaltningsbesvär. Bildningsnämnden har att i särskilt ärende besluta om bidragsnivån storlek Förskoleklass- grundskola -skolbarnsomsorg Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter tkr tkr tkr Kostnader tkr tkr tkr Nettokostnad tkr tkr tkr För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Elever, som har fallenhet för musik, kan söka till musikklass från och med år 7. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Stöd till elever med behov av särskilda insatser, ges inom den ordinarie verksamheten, om inte särskilda skäl föreligger. Inom varje rektorsområde finns därför specialpedagoger av olika slag. I en särskild enhet, Elevhälsan, finns personal med social, psykologisk och medicinsk kompetens samt omvårdnads- och specialpedagogisk kompetens samlad. Dessa specialkompetenser utgör ett stöd till skolorna. Målsättningen är, att den verksamhet där barn/ungdomar befinner sig, ska ges ett stöd, som möjliggör att eleverna ska kunna stanna kvar på sin hemskola. För elever, som inte gynnas av att gå kvar i sin hemskola, finns på Tallåsskolan särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnostiserade funktionshinder. Vidare finns i samarbete med gymnasieskolan en särskild undervisningsgrupp för äldre grundskoleelever, som av sociala skäl inte klarar att gå i vanlig klass. Ett Mediatek/skoldatatek finns etablerat och utvecklat inom verksamheten, utgörande specialpedagogiska insatser med teknikunderstöd. Syftet är att
13 13 (38) verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. Uppdraget för Skoldatateket breddas, från att bara ha gällt grundskolans verksamhetsområde, till att även ge stöd till elever i gymnasieskolan. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige nyanlända barn, har etablerats i kommunen; Interkulturella enheten. Denna verksamhet är anslagsfinansierad. Här kan barn tas emot och undervisas i ett par månader upp till ett läsår. De tidigare centralt anslagsfinansierade förberedelseklasserna ute på skolorna har däremot nu avvecklats. Migrationsverket har aviserat ytterligare ett 100-tal barn till kommunen inför det kommande året Verksamhetsförändringar ram för 2010, innebär att resursfördelningen för årets verksamhet, kommer att ligga kvar på de fr o m lå 2009 beslutade grunderna för resursfördelning. Under året kan ramjustering komma att göras för hyreskostnadsökning och avtalsrörelsen Bildningsnämndens modell för resurstilldelning, har anpassats till de regeringskrav som ställes fr om 2010 för friskolor och övrig enskild verksamhet. Då kommunens ersättningsnivåer får överklagas via förvaltningsbesvär, måste kommunen kunna uppvisa detaljerade underlag hur bidragen till olika verksamheter framräknats. I särskilda ärenden har bildningsnämnden att besluta, dels förtydliganden om resursfördelningsmodellernas uppbyggnad, i enlighet med grundnivå respektive tilläggsnivå dels beloppsnivåer för enskild bedrivna förskolor och skolbarnsomsorg i kommunen dels beloppsnivåer för friskolor dels beloppsnivåer för gymnasieskolor I det fall inga ytterligare medel tillföres bildningsnämnden för fortsatt omfattande inflyttning av invandrarbarn, måste ekonomisk beredskap skapas, vilket kräver politiska beslut om omfördelning inom 2010 års budgetram. Under 2009 har efterfrågan på skolbarnsomsorg ökat med 100 platser, främst beroende på omfattande anhöriginvandring. Områdena har frihet att inom givna ekonomiska ramar, själva utforma organisationen för sin verksamhet. Den interkulturella enheten är anslagsfinansierad och svarar för undervisning i modersmål samt studiehandledning i eget hemspråk. Den interkulturella enheten utgör även sluss för nyanlända invandrarbarn, där de förberedes för svensk skola innan de flyttas ut i ordinarie klass.
14 14 (38) Flodabygdens friskola har vid höstterminen 2009 års utgång 52 elever samt 30 barn i skolbarnsomsorg. Bidragsnivån för 2010 beräknas uppgå till 4,5 Mkr i det fall denna verksamhetsvolym ej ändras Gymnasieskola inkl gymnasiesärskola Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter tkr tkr tkr Kostnader tkr tkr tkr Nettokostnad tkr tkr tkr Utbildningarna inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utgörs av nationella program, individuella program samt specialutformade program. Utbildningarna bedrivs i tre egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet samt i skolor i andra kommuner (friskolor och program som Katrineholms gymnasieskola inte kan erbjuda). Katrineholms gymnasieskola erbjuder fjorton av sjutton nationella program, ett individuellt program samt två specialutformade program. Gymnasiesärskolan har ett individuellt samt tre specialutformade program. I det individuella valet inom gymnasieskolan finns möjligheter för elever att delta i det lokala idrottsgymnasiet alternativt det lokala kulturgymnasiet. Verksamheten i det lokala idrottsgymnasiet sker i samverkan med lokala idrottsföreningar, medan det lokala kulturgymnasiet sker i samverkan med kulturskolan samt föreningen DuD Verksamhetsförändringar Inför läsåret 2008/2009 infördes frisök inom gymnasieskolan. Frisök innebär att elever har rätt att söka gymnasieutbildningar i andra kommuner, även om utbildningen anordnas i kommunens egen regi. Samtidigt har det skett en omfattande nyetablering av fristående gymnasieskolor i regionen, vilket bidragit till att fler elever, från Katrineholm såväl som från Vingåker, söker sig till skolor utanför Katrineholm. Detta innebär en ökad osäkerhet i planeringsarbetet, ekonomiskt och organisatoriskt. De interkommunala ersättningarna har budgetmässigt anpassats till nu kända förutsättningar Gymnasieskolans budgetram följer de demografiska förutsättningarna, vilket innebär att den ökning av elever som skett sedan år 2000, förändras till en minskning från och med hösten Gymnasieskolans kostnad per program ligger väl till, jämfört med Sveriges övriga kommuner. Av de 14 program som skolorna i Katrineholm kan erbjuda, har 8 program en lägre kostnad än det s.k. riksgenomsnittet. Kostnaden för de 6 program som ligger över riksgenomsnittet avviker lite eller mycket lite.
15 15 (38) Gymnasiesärskolan Efterfrågan av plats i gymnasiesärskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och finansieras via anslag och externa intäkter för elever från andra kommuner Kulturskola Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter tkr tkr tkr Kostnader tkr tkr tkr Nettokostnad tkr tkr tkr Kulturskolan undervisar elever inom grundskola och gymnasieskola i sång, musik, dans, bild och drama. Verksamheten har den långsiktiga ambitionen att bidra till barns utveckling och lärande genom att utvecklas från att vara en musikskola av traditionellt snitt, till verksamheter omfattande alla fem konstarter. Kulturskolans verksamhet omfattar ca barn/ungdomar, varav drygt 700 är betalande för undervisning på ett instrument eller i sång. Verksamheten ska också sträva efter att, i samverkan med förskola, grundskola och andra aktörer, nå alla barn och ungdomar i kommunen med stimulerande och kvalitativ kulturundervisning. Grundsyftet är att barn/ungdomar ska upptäcka sitt kulturintresse, sin kulturella uttrycksform samt sina speciella kulturella förmågor. Som för övriga verksamheter gäller att barn och ungdomar ska få träning i samarbete och kommunikation, samt övrig stimulans till stöd för utveckling av självkänsla och själförtroende. Verksamheten ska sträva efter att skapa mötesplatser över etniska, sociala och geografiska gränser, där sociala nätverk mellan människor nybildas och utvecklas Verksamhetsförändringar Anslagen till kulturskola ges i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar Obligatorisk grundsärskola Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter tkr tkr tkr
16 16 (38) Kostnader tkr tkr tkr Nettokostnad tkr tkr tkr Grundsärskolan är till för de elever som har ett diagnostiserat begåvningshandikapp. Den obligatoriska särskolan är nioårig med ett frivilligt tionde år. Grundsärskolan styrs av särskild lagstiftning och är anslagsfinansierad av bildningsnämnden. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar 3 verksamhetsområden; Grundsärskolan Ängen Träningsskolan (från och med hösten 2009 belägen på Nävertorpsskolan) Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. I denna enhet ingår även gymnasiesärskoleelever Verksamhetsförändringar Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och är anslagsfinansierad utifrån kända faktorer vid budgettillfället Fritidsgårdsverksamhet Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 80 tkr 80 tkr 80 tkr Kostnader -475 tkr tkr tkr Nettokostnad -395 tkr -400 tkr -420 tkr Verksamheten inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Fr.o.m har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet endast i följande områden; Sköldinge, Strångsjö, Forssjö och Björkvik. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet av föreningen GoIF i skolans lokaler och i nära samarbete med Bie barn- och ungdomsområde. Kultur- och turistnämnden har ansvaret för fritidsgårdarna i Valla och tätorten Katrineholm. Fritidsgårdsverksamheten har i uppdrag att arbeta aktivt med värdegrunds- och livsstilsfrågor och särskilt beakta behovet av att stödja ungdomars behov att bygga upp positiva självbilder och identiteter. Anslagen till fritidsgårdsverksamhet ges i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar Verksamhetsförändringar Inga omfattande verksamhetsförändringar planeras för frititidsgårdsverksamheten inom bildningsnämndens ansvarsområde under perioden.
17 17 (38) Övrigt gemensamt (nämnd, ledning, övergripande förvaltningsadministration) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 360 tkr 475 tkr 0 tkr Kostnader tkr tkr tkr Nettokostnad tkr tkr tkr I Bildningsnämnden ingår 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår en avdelningschef och två verksamhetschefer. Förvaltningschefen är för närvarande även närmaste chef för två planeringssekreterare, en informatör och en handläggare. Avdelningschefen är chef för den administrativa personalen på förvaltningskontoret medan verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är rektorernas närmaste chefer Verksamhetsförändringar Fr o m läsåret 2009/10 leder en av verksamhetscheferna rektorerna för förskola och grundskola och den andra verksamhetschefen leder rektorerna i gymnasieskolan, särskolan, kulturskolan och elevhälsan samt personalen i förvaltningens verksamhetsstöd, det vill säga mediateket och IT-baserat verksamhetstöd. En ny förvaltningschef har rekryteras under hösten 2009, och tillträtt tjänsten fr o m december På grund av minskade ekonomiska förutsättningar, har vakant tjänst som avdelningschef inte återbesatts under Ytterligare personalneddragning görs fr o m 2010 inom förvaltningskontoret med 1,0 administratör.
18 18 (38) 3. Mål och uppdrag 3.1 Externa perspektiv Ortsutvecklingsperspektivet Övergripande mål Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Fokusområden för planperioden Alla nämnder ska verka för integration och ta tillvara den kompetens nyanlända flyktingar och invandrare besitter. Alla medborgare är en möjlighet för kommunen. Fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer Nya attraktiva bostadsområden Fortsatt satsning på Katrineholms Logistikcentrum Skapa attraktiva livsmiljöer för utveckling och tillväxt Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden Integration En särskild mottagningsenhet för, till Sverige nyanlända barn, har etablerats i kommunen. Den har fått namnet Interkulturella enheten. Denna verksamhet är anslagsfinansierad. Här tas familjerna emot och barnen skrivs in på respektive skola eller förskola. Grundskolebarnen stannar på enheten och undervisas i ett par månader upp till ett läsår före utslussning. De tidigare anslagsfinansierade förberedelseklasserna ute på skolorna har nu avvecklats. Skälen till dessa förändringar är två. För det första har karaktären på invandringen förändrats. Fler nyanlända barn saknar nu helt tidigare skolgång och är analfabeter. Flera kommer från krigszoner och har varit på flykt eller suttit i läger. Detta ställer högre krav på den pedagogiska personalen samt tillgång till specialistkunskaper för att kunna stötta barnen i att bearbeta upplevelser. För det andra har den genomförda omorganisationen i centrala Katrineholm gett avsedd effekt i och med att alla skolor nu tar emot nyanlända barn efter introduktionen på den Interkulturella enheten. Ute på skolorna tar därefter personalen utifrån varje skolas specifika förutsättningar och organiserar den fortsatta studiegången för eleverna. För dessa barn utgår ett schabloniserat bidrag fram till dess de varit i svensk skola i tre år.
19 19 (38) Infrastruktur och kommunikationer Bildningsförvaltningen kommer att verka för att skolmiljöer, både centralt placerade i kommunen och på landsbygden, får tillgång till den elektroniska infrastruktur som behövs för att utveckla verksamheten i enlighet med beslut och direktiv. Med detta avses bland annat tillgång till nödvändig bredbandskapacitet. Vid planering av kollektivtrafik inom kommunen behöver Bildningsförvaltningen vara delaktig i processen, så att planeringen kan göras med hänsyn till skoltransporter. Elevtransporter till skolor vid sidan av kollektivtrafiken är kostsamma, och bör undvikas i så hög grad som möjligt Skapa attraktiva livsmiljöer för utveckling och tillväxt En god grund i förskola och grundskola skapar förutsättningar för trygga och nöjda samhällsmedborgare. Tillgång till en god förskola, grundskola och gymnasieutbildning skapar förutsättning för att föräldrar kan bosätta sig på orten, samt för att företag som vill etablera sig på orten, också kan finna arbetskraft som vill bo och arbeta i Katrineholm. Gymnasieutbildningar skall anpassas till de behov som näringslivet i Katrineholmsregionen ger uttryck för. Ett gott samarbete med näringslivet bidrar till att utbildningens kvalitet kan hållas hög, då praktikplatser och lärlingsutbildningar kan erbjudas. Teknisk Kompetens i Samverkan (TKS) fortsätter att utvecklas tillsammans med Viadidakt, näringslivscentrum samt produktionsföretag i Katrineholm och Vingåker. Utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp bestående av representanter för både skola och näringsliv. Under den senaste 2-årsperioden har gymnasieskolan genomfört flera uppdragsutbildningar åt företag i regionen och från hösten 2009 ökar samarbetet med Viadidakt, främst genom det nya projektet Yrkesvux. Bildningsnämnden sätter i gällande skolplan fokus på de av EU definierade åtta nyckelkompetenserna. Dessa kompetenser tar sikte på dagens och framtidens samhälle och arbetsmarknad både lokalt, nationellt och internationellt. Entreprenörskap är en av dessa åtta nyckelkompetenser. Entreprenörskap är en viktig förutsättning för kommunens utveckling och det är därför viktigt att barn och ungdomar tidigt får utveckla denna kompetens. Grundskolorna i Katrineholm samarbetar med Innovationsbyrån och Näringlivscentrum för att utveckla arbetsformer kring ett entreprenöriellt lärande. Skogsborgsskolan utgör därvid en av pilotskolorna i Sörmland. Gymnasieskolorna arbetar för att utveckla fler företag inom Ung Företagsamhet (UF). Bildningsförvaltningen arbetar aktivt för att sprida information om och marknadsföra våra verksamheter. Målet är att föräldrar och andra intressenter ska uppleva att informationen är tydlig och lättillgänglig. En särskild arbetsgrupp har bildats med uppdraget att marknadsföra kommunens gymnasieskolor. Kontakt har även tagits med KFV Marknadsföringsbolag
20 20 (38) Medborgarperspektivet Övergripande mål Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen; Professionellt bemötande från kommunen En bättre utvecklad medborgardialog En ökad känsla av säkerhet En ökad känsla av trygghet Fokusområden för planperioden Möjligheterna till att få arbete i Katrineholms kommun Möjligheterna till utbildningar på orten Tryggheten i kommunen Fortsatt centrumbyggande En ökad tillgänglighet Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden Professionellt bemötande Inom förskolan, skolbarnomsorgen (fritidshemmen) och grundskolan har ett riktat kompetensutvecklingsarbete pågått, vars syfte varit att ytterligare höja professionalismen och kvaliteten i det professionella bemötandet och i dialogen med medborgarna Medborgardialog En brukarenkät har under 2009 använts för första gången. Avsikten är att enkäten skall återkomma årligen. Enkäten har delats ut till elever, föräldrar och personal i år 3, 6 och 9. I gymnasieskolan används en enkät för eleverna i år 2. Synpunkter från medborgarna tas tillvara och värderas i det kontinuerliga arbetet. Detta arbete kan emellertid förbättras. En synpunkts- och klagomålshantering tas för närvarande fram för hela kommunen. Bildningsnämnden har för avsikt att utveckla rutiner för en liknande hantering inom nämndens verksamheter
21 21 (38) Säkerhet och trygghet Enligt kommunens handlingsplan för säkerhetsarbete, prioriteras åtgärder för att minska olycksfall p.g.a. drunkning, trafik och brand. Alla elever i kommunen skall kunna simma. Samtliga elever får från och med år 2 simundervisning i kommunens simhall till dess de uppnått god simteknik. Simkunnigheten kontrolleras i år 5 och år 9. Till kommunen nyanlända barns simkunnighet kontrolleras. Trafikundervisning är ett lagstadgat uppdrag. Stor vikt bör läggas vid att även fortsättningsvis öka säkerheten i trafikmiljön runt Katrineholms skolor utöver vad som skett på Sandbäcksskolan, Skogsborgsskolan, Nävertorpsskolan och Nyhemsskolan och som planeras i Sköldinge. De elever i kommunen, som har uppenbart farlig skolväg, erbjuds efter ansökan skolskjuts. I kommunens upphandlingsavtal för skolskjutsar, ingår omfattande säkerhetskrav gällande alkolås och säkerhetsutrustning. Mot bakgrund av det senaste årets bussolyckor i kommunens upptagningsområde, bör krav ställas på att även elever, som åker med Länstrafikens landsvägsbussar använder säkerhetsbälte. Bildningsförvaltningen arbetar aktivt, med stöd av olika samarbetsformer, för att förbättra uppväxtvillkoren för barn- och ungdomar i Katrineholm. Samarbetspartners finns både inom och utom kommunen. Som exempel kan nämnas det kommunala samarbetsorganet Barn- och ungdomars hälsa samt ett verksamhetsövergripande samarbetsprojekt vari skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin ingår. I syfte att trygga barns och ungdomars uppväxtvillkor i Katrineholms kommun, samarbetar Bildningsförvaltningen och Socialförvaltningen för att utarbeta en handlingsplan. Projektet har rubriken En barnvänlig kommun. I förebyggande syfte informerar polisen elever i år 8 om konsekvenser av brott. Gymnasieskolan har i samarbete med räddningstjänsten utvecklat ett samarbete som innebär att räddningstjänsten genomför en utbildningsinsats i trafiksäkerhet samt Hjärt-lungräddning för alla gymnasieelever i år 2. I år 3 genomförs dessutom en gemensam trafiksäkerhetsdag Tillgänglighet Bildningsförvaltningens verksamheter erbjuder goda möjligheter till insyn. Enheternas hemsidor har tydlig information om respektive verksamhet och de uppdateras kontinuerligt. De är länkade till kommunens officiella hemsida och
22 22 (38) således lätta att söka sig fram till. Informationen skall utvecklas och förbättras genom att ett enhetligt innehåll presenteras, vilket ger möjlighet till jämförelser. Inom varje enhet finns, för de lägre åldrarna ett områdesråd och för gymnasieskolan ett programråd. Dessa består av representanter för personal, föräldrar, elever och politiker. Här diskuteras verksamhetens förutsättningar och möjligheter till förbättringsarbete och utveckling inom gällande regelverk. Protokoll från områdesråd och programråd skall läggas ut på respektive skolas hemsida Miljöperspektivet Övergripande mål Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer. Fokusområden under planperioden (som kan kopplas till bildningsnämndens verksamheter) Miljömål ska tas fram. Utifrån de lokala miljömål som tagits fram under 2009 behöver det tas fram åtgärder och handlingsplaner för att nå målen Fortsatt arbete med energibesparande åtgärder med fokus på klimatpåverkande utsläpp Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden Miljömässig hållbarhet I de statliga styrdokumenten för skolväsendet tydliggörs, att den pedagogiska verksamheten har ett omfattande uppdrag att arbeta med miljöfrågor, utifrån syftet att verka för en hållbar utveckling. Arbetsområdet är därför högt prioriterat inom de i Bildningsnämnden ingående verksamheterna. I övrigt och i relation till de formulerade övergripande målen i kommunen kan följande nämnas: Alla för- och grundskolor utom tre har under 2009 genomgått utbildning i Grön flagg och arbetar nu för att öka måluppfyllelsen. Varje barn- och ungdomsområde har en upprättad handlingsplan gällande prioriterade miljömål. Bildningsförvaltningen följer kommunens leasing- och upphandlingsavtal som är upphandlade i enlighet med övergripande miljömål.
23 23 (38)
24 24 (38) 3.2 Interna perspektiv Det ekonomiska perspektivet Övergripande mål Kommunen ska ha en ekonomi i balans. Demografiska förutsättningar ska påverka resursfördelningen Fokusområden för planperioden Fortsatt satsning på nya investeringar och lokaler som främjar nya arbetstillfällen. Hyreskompensation utgår i nuläget (2009) genom en central fördelning av medel, där principerna för denna kompensation och kostnadsfördelning är under omprövning och presenteras senare under budgetprocessen. Information om vad som är avgiftsfritt i kommunen ska arbetas fram. Bildningsnämndens inriktning och prioriteringar under planperioden Ekonomi i balans Att driva verksamheten inom givna ekonomiska ramar är ett absolut åtagande för alla verksamheter. Månatligen görs ekonomiska avstämningar områdesvis. Vid eventuella avvikelser har verksamhetsansvariga chefer skyldighet att signalera och tillsammans med medarbetare föreslå åtgärder, samt vid större avvikelser i samråd med närmaste chef vidta nödvändiga åtgärder. Bildningsnämnden har förutom kommunala mål, även att arbeta i enlighet med nationella mål inom verksamhetsområdet. De lagstadgade verksamheter som staten ålagt kommunen, och som KF ålagt Bildningsnämnden att utföra, följer ej det kommunala verksamhetsåret. Möjligheterna till förändringar gällande skollokaler och till dessa knuten organisation, påverkar och påverkas också av andra förvaltningars ansvarsområden samt politiska beslut. Sammanfattningsvis visar detta, att det vid stora genomgripande förändringar, är av mycket stor betydelse, att planeringsprocessen sträcker sig längre än ett år, då genomförda förändringar inte får full ekonomisk genomslagskraft det första år de genomförs Ekonomiska konsekvenser p.g.a. demografiska förändringar För att möta kostnadsökningar samt demografiska förändringar innebärande underskott 2009, har Bildningsnämnden under 2009 vidtagit omfattande personalminskningar, som vid ingången av 2010 inneburit drygt 80 färre årsarbetare.
25 25 (38) Med den ramanpassning som KF beslutat för 2010, görs bedömningen att de ekonomiska förutsättningarna för olika verksamhet ligger kvar på de som beslutats fr om lå 2009/10. Bildningsförvaltningen vill dock uppmärksamma bildningsnämnden på, att politiska beslut om besparingar kan bli aktuella, i det fall inga ytterligare medel tillföre, om inflyttningen av familjer med barn/ungdomar fortsätter vara lika omfattande som den varit de senaste två åren. Under perioden beräknas elevminskningen inom gymnasieskolan bli ca 475 elever. Enligt senast uppdaterad prognos fortsätter grundskolans elevminskning, men i betydligt mindre omfattning än tidigare och planar ut under perioden Ekonomiuppföljning Bildningsnämndens uppföljnings/utvärderingsarbete bygger på strategisk kontinuitet och planering, både vad det gäller ekonomi och verksamhetsutveckling, och följer de övergripande kraven på avvikelserapportering med åtgärder. Nämndens strategi är i de fall åtgärder behöver vidtas, i första hand pröva och syna de verksamheter som inte är reglerade i lag, i andra hand samordna och effektivisera aktiviteter inom de lagstadgade verksamheterna. Tekniskt systemstöd är här ett viktigt verktyg för att skapa möjligheter till ökad effektivisering Omvärldsfaktorer som påverkar Bildningsnämndens verksamheter är till största delen lagstyrda och påverkas starkt av statens beslut om förändringar inom barnomsorg och skola. Ibland kan sådana beslut följas av direkt riktade statsbidrag, men vanligtvis ingår finansieringen i det generella statsbidraget till kommunen, som fördelas av Kommunfullmäktige till facknämnden. Arbetsmarknadsläget inom kommunen påverkar Bildningsnämndens olika verksamheter, exempelvis efterfrågad barnomsorg. När föräldrars behov förändras från arbetssökande med plats om 15 timmar/vecka till mer tid, måste organisationsanpassningar göras snabbt. Bildningsnämnden har även att ombesörja barnomsorg för barn till föräldrar som behöver detta utanför ordinarie dagtid (kvällar och helger). Omfattningen av kommunens flyktingmottagande får direkt genomslag i Bildningsnämndens olika verksamheter, vilket synliggjorts det senaste året. Den omfattande minskningen av statsbidrag för vuxenutbildning som skedde under 2007, har fått stor påverkan på uppdragsutbildningarna inom gymnasieskolan. Detta berör i hög grad Ellwynska skolan, vars verksamhet omfattas av stor andel vuxenutbildning för vilken skolan haft intäkter. Gymnasieelevernas val påverkar de interkommunala ersättningarnas utfall. Från 2008 kan elever söka från vilken annan kommun som helst till Katrineholm. Begreppet kallas frisök, och innebär att elever ska beredas studieplats om plats finns på
Bildningsnämndens verksamhetsbeskrivning 2012 med plan för 2013-14
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Bildningsnämndens handling 14-2011 1 (11) Dnr 2011:64, 042 Vår handläggare HB/EK Ert datum Er beteckning BILAGA 5 Bildningsnämndens verksamhetsb plan för 2013-14
Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012
1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor
Verksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2018-2020 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 Organisation... 4 Verksamhet 2018-2020... 5 Ekonomi... 5 Mål och indikatorer... 6 Perspektiv
Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns
Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Juli 2014
Månadsrapport Bildningsförvaltningen Juli 2014 1 Budgetuppföljning och prognos Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens mål vid årets slut ett resultat
BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18
BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT
Bildningsnämnden. Bilaga 2. Uppdrag till planeringsförutsättningar 2009 med plan för
Bildningsnämnden Bilaga 2 Uppdrag till planeringsförutsättningar 2009 med plan för 2010-11 1 I denna bilaga presenteras de uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om och som gäller under
Bildningsnämndens handling 9-2012. Månadsprognos Mars 2012 Bildningsnämnden
Bildningsnämndens handling 9-2012 Månadsprognos Mars 2012 Bildningsnämnden Innehållsförteckning 1.1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1.1 Genomförda & planerade åtgärder, inräknade i prognosen
Verksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2019-2021 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 s uppdrag till verksamheten under planperioden... 4 Organisation... 5 Verksamhet 2019-2021...
Revidering av resursfördelningsmodell för grundskola
1 (7) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Ert datum Er beteckning Revidering av resursfördelningsmodell för grundskola Bakgrund Bildningsnämnden beslutade vid sammanträde 2011-11-22 114 om ny resursfördelningsmodell
Bildningsförvaltningen Bildningsnämndens handling 10-2010 2010 02 10 Bilaga 1. Bildningsnämndens uppdragsredovisning 2009
Bildningsförvaltningen Bildningsnämndens handling 10-2010 2010 02 10 Bilaga 1 Bildningsnämndens uppdragsredovisning 2009 Bilaga 1 Uppdragsredovisning I denna bilaga presenteras de uppdrag som kommunfullmäktige
Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.
I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.
Internbudget bildningsförvaltningen 2014
HANDLING 25-2013 1 (7) Vår handläggare Johanna Siverskog, ekonom Ert datum Er beteckning Internbudget bildningsförvaltningen 2014 Nämnd Budgeten för nämndverksamheten räknas upp med 14 tkr för arvodeshöjningar.
Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011
Handläggare Datum Åsa Ottosson -05-02 0480-45 30 32 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet
Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd
Månadsrapport Utgåva: Månadsrapport Rapportperiod: 2019-02-28 Organisation: Barn och skolnämnd Könsfördelning År: 2019 2 God ekonomisk hushållning År: 2019 Nyckeltal Kön Målvärde 2019 Prognos Helår 2019
Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Oktober 2014
Månadsrapport Bildningsförvaltningen Oktober 2014 1. Budgetuppföljning och prognos Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut ett resultat
Internbudget Barn- och utbildningsnämnden
Internbudget 2019 Barn- och utbildningsnämnden 1 Barn- och utbildningsnämndens internbudget 2019 Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att förverkliga nationella och kommunala mål
Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd
Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Gymnasial
Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd
Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation
NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
2012-05-22 NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2013 1 1. INLEDNING 3 2. VISIONER OCH STRATEGISKA MÅL 4 3. NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN 2013 4 3.1. Mål för samtliga verksamheter 4 3.2.
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Delegationsordning för Kultur- och utbildningsnämnden
Ersätter Utbytt den Sign 1:9 Frågor som regleras av skollag och skolförordningar I delegationsordningen anges samtliga beslut som igt lagar och förordningar fattas av kommunen eller styrelsen för utbildningen,
Barn- och familjenämnden
Barn- och familjenämnden Ordförande: Lena Emilsson Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Förskola Grundskola Särskola Fritidshem Fritidsgårdar Individ- och familjeomsorg Övergripande
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10515 Ljungby kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ljungby kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 Dnr 43-2016:10515 2 (6) Skolinspektionens
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) 2020 med plan 2021-2022 Inledning Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet. Drift, ledning och styrning av förskola, förskoleklass,
Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).
2011-09-06 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän,
Elevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan
Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Budget 2019 samt plan för ekonomin åren 2020-2021 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning VERKSAMHETERNA... 3 Driftbudget... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Framtid...
Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola
Cirkulärnr: 1998:50 Diarienr: 1998/0920 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-04-03 Mottagare: Rubrik: Skola och barnomsorg Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola Regeringens prop. 1997/98:93
Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2019 Barn- och utbildningsnämnden 1 Styrkort och mätetal Nämnder 1.1 Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för Luleå kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasieskola.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se
Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden Dnr: UN2018/494 Antagen: 2019-01-31 Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden - antagen_2 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet...
Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Budget 2020 och plan för ekonomin 2021-2023 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETERNA... 3 1.1 Driftbudget... 3 1.2 Verksamhetsbeskrivning... 3 1.3 Förändringar i verksamheten...
Ekonomi - resultat 2008
Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan
Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.
Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige
Bilaga 2. Budget 2013. Bildningsnämnden. 2012 Enligt KF beslut 2012-11-19 252
Bilaga 2 Budget 2013 Bildningsnämnden 2012 Enligt KF beslut 2012-11-19 252 Innehållsförteckning 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta... 3 1.1 Ansvarsområde... 3 1.2 Verksamhetsfakta... 3 1.3 Verksamhetsbeskrivningar...
Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsnämnden Köpings kommun Dnr 2015/1087.012 Rapporten skriven av: Kristiina Pousar 2015-10-05, Lars Holmgren 2015-10-05, Sanna Hamrin 2015-10-05 Antagen av: Barn
Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 25-2010
Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 25-2010 Ordförande: Anneli Hedberg (s) Förvaltningschef: Jukka Kuusisto Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens
Budget och verksamhetsplan 2015 2017
Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter
Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick
Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt
Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor.
1(5) Utbildningsnämnden Budget 2017 Ärendet Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och
Barn och elevpeng 2015
Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna
Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet
Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-10-26 Reviderad 2016-09-26 Reviderad 2017-09-25 Innehållsförteckning
FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID
s. 1 (11) FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID 2017-11-17 Vår referens: Magnus Lindvall Direkttel: 040-641 13 12 E-post: Magnus.Lindvall @lomma.se Diarienr: BUN/2017:227 Er referens: Förslag
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden Förskolan Grundskolan Fritidshem Grundsärskolan Integrationscentrum Moravägens HVB-hem Planeringsförutsättningar
Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick
Rev 2010-09-01 Sid 1 (6) Dnr Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick 2012-2014 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt kommunövergripande mål
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2
Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2015-03-11 Ärende 2.2.1 samt 2.2.2 Yttrande angående ersättningsbelopp 2015 för inom stadsdelssektorns utbildningsområde Skolväsendet i Göteborg har tillförts resurser,
SKN Ej delegerade beslut 150128
SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och
Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden
Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2019-2021 Antagen av Utbildningsnämnden 2019-01-28 1 Innehåll Utbildningsnämndens verksamhetsplan 1 Inledning 3 Fortsatt process... 3 Uppföljning... 3 Ekonomi 4 Internbudget...
Regelbunden tillsyn 2012
1 (15) Regelbunden tillsyn 2012 Innehållsförteckning 2 (15) Sammanfattning... 3 Inledning... 3 När du tolkar statistiken tänk på följande:... 4 Resultat för grundskolan nästan alla grundskolor har brister...
Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd
Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten
Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen
Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Det sammantagna resultatet till och med september i barn- och
RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016
PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som
Uppdrag till samtliga nämnder. Beskrivning av uppdraget, hänvisning till ev styrdokument. KS/KF Uppföljning. kommentar
Kultur- och turismnämndens handling nr 9/2009 Antagen av kultur- och turismnämnden 2009-09-15 28. Bilaga till 2009:96 Bilaga 1 Uppdragsredovisning I denna bilaga presenteras de uppdrag som kommunfullmäktige
Beslut för vuxenutbildning
ein Gävle kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Gävle kommun 2 (7) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument
Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur
Skolkontoret. en sammanfattning
Skolkontoret en sammanfattning Skolkontoret Skellefteå kommun har en väl utbyggd förskola och skola med hög kvalitet. Genom våra skolinvesteringar lägger vi grunden för att klara framtidens krav. Investeringar
Karl Persson (SD) Linda Jonsson, förvaltningssekreterare Helen Källvik, ekonom Tove Frostvik, barn-och bildningschef
Sammanträdesdatum Sida 1/9 Plats och tid Sammanträdesrummet, övrevåningen, Hagfors stadshus kl 09:10 10:30 Beslutande Övriga Göran Eriksson (S) Lena Svensson (S) Jan Klarström (SD) Ulla Lundh (S) Karl
Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad
Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers
SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING
ENS UPPDRAG FÖR ÅR TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. FRAMTID 7. UPPGIFTSMÅTT
Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan
Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer P-0 Östergren 2012-10-29 BUN-2012-0816 Barn- och ungdomsnämnden Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion
Delårsrapport. Viadidakt
Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2
Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
1. Principer för resursfördelningsmodell
Resursfördelningsmodell för grundskola F-9 och fritidshem med ersättningsnivåer 2017 1. Principer för resursfördelningsmodell Barn- och ungdomskontorets principer som genomsyrar resursfördelningsmodellen
SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner
SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun
Barn & Utbildning Verksamhetsplan 2018-19 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun Reviderad och fastställd 180920 Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Barn & Utbildning, Besöksadress: Centrumgatan
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2010 Verksamhetsbeskrivning Barnomsorg och skola är fr o m 1 augusti 2008 organiserade i sju rektorsområden som ansvarar för lärande för barn/ungdom 1-16 år. Inom Barn-
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter
Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun
1 (5) Nynäshamns kommun kommunstyrelsen@nynashamn.se Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Nynäshamns kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna
Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen
Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Det sammantagna resultatet till och med oktober i barn- och utbildningsförvaltningen
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014
1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader
Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka
Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information
Beslut för grundskola
1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan
Beslut för gymnasiesärskola
Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Förslag till remissvar
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (5) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lennart Ejeby, enhetschef Kulturskolan P-O Millberg, förvaltningschef kultur- och turismförv. Jörgen Rüdeberg, bitr.förvaltningschef
Statsbidrag för en likvärdig skola 2019
2018-11-08 BSN 2018-326 Sid 1 av 7 Handläggare Titel: E-post: Ulla Wredle Kvalitetsutvecklare ulla.wredle@norrtalje.se Till Barn-och skolnämnden Statsbidrag för en likvärdig skola 2019 Fördelning av statsbidraget
Åtgärdsplan Bildningsförvaltningen
Protokollsbilaga 5-2019 Åtgärdsplan Bildningsförvaltningen www.katrineholm.se 2 (8) Vår handläggare Bakgrund Vid årets första kommunövergripande ekonomiuppföljning som redovisades på kommunstyrelsens sammanträde
Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun
Skolinspektionen Filipstads kommun kommun@filipstad.se för NI1 xenutbilohnirg efter tillsyn i Filipstads kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag
Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter
Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: 1997-12-19 Mottagare: Barnomsorg Skolbarnsomsorg Grundskola Särskola Rubrik:
Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan
Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande
Underlag budgetuppföljning till BUN
Underlag budgetuppföljning till BUN 190409 Analys budget 2018 Barn och utbildningsnämnden redovisade ett större underskott 2018 än prognostiserat. En analys har gjorts där orsaker identifierats. I detta
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2009 Verksamhetsbeskrivning Barnomsorg och skola är fr o m 1 augusti 2008 organiserade i sju rektorsområden som ansvarar för lärande för barn/ungdom 1-16 år. Inom Barn-
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671
Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Framtidstro och orosmoln
Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Beslut för förskoleklass och grundskola
Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,