KALLELSE. Kommunhuset Plenisalen Måndag :00

Transkript

1 Kommunstyrelsen Mikael Granath KALLELSE Datum Sida 1(1) Kommunstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kommunstyrelsen Kommunhuset Plenisalen Måndag :00 Ärenden med förslag till beslut 1 Val av justerare 2 Kommundirektören informerar Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. 3 Utskottsordförandena informerar Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. 4 Delårsrapport per 31 augusti 2016 med årsprognos Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Godkänna delårsrapport per den 31 augusti 2016 med årsprognos. 5 Mål och budget Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2016/ /714 1

2 2 6 Hjälpmedelsavgift i LSS- och psykiatriboende Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Ta bort hjälpmedelsavgiften på 50 kronor i månaden för hjälpmedelsförsörjning för personer på LSS- och psykiatriboende. 2. Hjälpmedelsavgift debiteras per komplett hjälpmedel med 150 kronor som i ordinärt boende. 3. Avgiften ska börja gälla från och med den 1 januari Taxor Leksandshallen hösten 2017 Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Anta föreslagna taxehöjningar i Leksandshallen att gälla från och med den 4 september Avfallstaxa 2017 Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Anta förslag till avfallstaxa Taxa för allmänna vattentjänster (VA-taxa) 2017 Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Anta förslag till taxa för allmänna vattentjänster (VA-taxa) Ny hantering av skatteberäkning för avgifter inom vård och omsorg Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Leksands och Åhls pastorat ska ha samma avgiftssats med 1,36 procent. 2. Förändringen ska gälla från och med den 1 januari Reviderade tillämpningsanvisningar för avgifter inom vård och omsorg Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Fastställa tillämpningsanvisningarna. 2. Anvisningarna ska gälla från och med den 1 januari / / / / / /1240 2

3 3 12 Centrumutvecklingsplan Leksands Noret Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Godkänna att detaljprojektering och genomförande påbörjas av etapp 4, som omfattar Majstångsplatsen och södra Leksandsvägen. 13 Kulturskola i Leksand Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Starta Kulturskola i Leksand Finansiering är beslutad i Mål och budget Uppdra till sektor lärande och stöd att säkerställa att en lämplig undervisningslokal för dans i centrala Leksand. 14 Motion - inför Vita jobb-modellen i Leksand Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Ge upphandlingsenheten i uppdrag att återkomma till politiken med information om den nya lagen om upphandling när den gäller och redogöra för konsekvenserna av den. 2. Avslå yrkande att arbeta in den specifika modellen Vita jobb i kommunens upphandlingspolicy. 3. Därmed anse motionen besvarad. 15 Visit Dalarna Turistbyrå Vid tidpunkt för utskick av denna kallelse har Region Dalarnas direktion ännu inte justerat sitt protokoll. Smärre justeringar i underlagen kan således tillkomma. Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna Beslutsunderlaget Visit Dalarna, daterat Godkänna Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB 3. Godkänna Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB. 4. Godkänna Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB. 5. Godkänna kommunens andel av aktiekapitalet i Utveckling i Dalarna Holding AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. 2012/ / / /1260 3

4 4 6. Godkänna föreslagen överlåtelse av aktierna i Visit Dalarna AB till Utveckling i Dalarna Holding AB. 7. Godkänna Föreslaget förvärv av aktierna i Visit Dalarna AB av Utveckling i Dalarna Holding AB. 8. Utse NN till ledamot i styrelsen för Utveckling i Dalarna Holding AB till och med avslutandet av den ordinarie årsstämma som avhålls året efter det år då nästa val till kommunfullmäktige enligt lag hållits. 9. Utse NN till ersättare i styrelsen för Utveckling i Dalarna Holding AB till och med avslutandet av den ordinarie årsstämma som avhålls året efter det år då nästa val till kommunfullmäktige enligt lag hållits. 10. Utse NN till ombud till årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB. 11. Godkänna Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB. 12. Godkänna Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB. 13. Godkänna kommunens andel av aktiekapitalet i Visit Dalarna AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. 14. Godkänna Föreslagen utdelning och överlåtelse av inkråm och avtal från dagens destinationsbolag till Visit Dalarna AB. 15. Godkänna Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. 16. Godkänna Förslag till Grundavtal mellan kommunen och Visit Dalarna AB. 17. Godkänna Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. 18. Genomföra överföring av kommunens turistbyråverksamhet med därtill hörande finansiering till Visit Dalarna AB. 19. Genomföra verksamhetsövergång från den kommunala organisationen till Visit Dalarna AB när detta är tillämpligt. 20. Delegera till Region Dalarna att för kommunens räkning hantera bildande av bolaget Utveckling i Dalarna Holding AB och ändringar i befintliga Visit Dalarna AB samt de frågor som är förenade med verksamhetens grundande. 21. Delegera till Region Dalarna att för kommunens räkning hålla årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. 22. Delegera till Region Dalarna att för kommunens räkning hålla årsstämma i Visit Dalarna AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. 23. Delegera till Region Dalarna att underteckna nödvändiga handlingar för att kunna utföra delegerat uppdrag. 4

5 5 24. Ge fullmakt åt Region Dalarna att för kommunens räkning hantera eventuella formalia- eller andra smärre justeringar som kan följa av Bolagsverkets påpekanden i samband med registreringen av Utveckling i Dalarna Holding AB och Visit Dalarna AB hos Bolagsverket. 25. Uppdra till årsstämma i befintligt ägarbolag att fatta beslut om aktieöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Utveckling i Dalarna Holding AB. 26. Uppdra till årsstämma i befintligt ägarbolag att fatta beslut om inkråmsöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Visit Dalarna AB. 27. Instruera ombud vid årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB att Fastställa förslag till bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse. 28. Instruera ombud vid årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB att lämna instruktioner att fastställa bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse i Visit Dalarna AB. 29. Ovan nämnda beslut gäller under förutsättning att samtliga kommuner och samtliga ägar-/destinationsbolag med kommunalt ägande fattar motsvarande beslut. 16 Återkallande av uppdrag att förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheter (Visit Dalarna) Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Återkalla uppdraget till Region Dalarna att förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna. 17 Samverkansavtal för gymnasiesamverkan inom Gysam Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Anta samverkansavtal för gymnasieskolan inom Gysam. 18 Proprieborgen för Leksand Vatten AB och Dala Vatten och Avfall AB Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Gå i borgen så som för egen skuld för skulder i Leksand Vatten AB upp till ett belopp på 210 miljoner kronor. 2. Gå i borgen så som för egen skuld för skulder i Dala Vatten och Avfall AB upp till ett belopp på 30 miljoner kronor. 2015/ / /1276 5

6 6 19 Kommunal borgen för anläggande av fiberoptiskt nät i Hjulbäck, Mon och del av Fornby Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Bevilja underliggande borgen om 3 miljoner kronor till Hjulbäck Fiberoptiska Nät ekonomiska förening. 2. Anta följande villkor att gälla för Hjulbäck Fiberoptiska Nät ekonomiska förening samt övriga fiberföreningar i Leksands kommun i samma situation: - Anläggande av nätet genomförs i enlighet med kommunens bredbandsstrategi. - Föreningen har beviljats stöd ur Landsbygdsprogrammet. 20 Nya ute-tennisbanor på Siljansvallen, Leksand Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Lämna bidrag till Leksands Tennisklubb för två tennisbanor på grus med 1,1 miljoner kronor. Bidraget avser rivning av befintliga banor, markarbeten, bevattningssystem samt stängsel. 2. Leksands Tennisklubb ska bekosta banläggningen av de två banorna för totalt kronor. 3. Fritidsavdelningen stödjer Leksands Tennisklubb avseende driften med att slå på bevattningsanläggningen vid behov samt renhållning och tömning av skräp. Övrig drift och skötsel ansvarar Leksands Tennisklubb för. 4. Finansiering är beslutad i Mål och budget för Rättelse evenemangsstrategi i Leksands kommun Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut 1. Delegera till näringslivschef att besluta om bidrag för evenemangsrådets räkning. 2. Uppdra till evenemangslots Linda Hjerpe att rätta antagen evenemangsstrategi såtillvida att näringslivschefen beslutar om bidrag för evenemangsrådets räkning. 3. Uppdra till kommunsekreterare Mikael Granath att uppdatera kommunens delegeringsordning enligt ovan. 2016/ / /90 6

7 7 22 Rapport från verksamheterna inom vård och omsorg januari-augusti 2016 utifrån mål Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. 23 Utvärdering av trafiklösning till Ålbybadet i Insjön Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Ge förvaltningen i uppdrag att ta fram olika förslag till trafiklösning vid Ålbybadet. Den nya trafiklösningen ska gälla från och med sommaren Avsägelse från politiskt uppdrag - ersättare i utskottet för lärande och stöd samt ledamot i handikapprådet - Emil Nilsén (KD) Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut 1. Bevilja avsägelserna. 2. Utse NN till nu ersättare i utskottet för lärande och stöd till och med Utse NN till ny ledamot i handikapprådet till och med Revidering av kommunstyrelsens delegeringsordning Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Anta förslag till kommunstyrelsens delegeringsordning för tjänstemän. 26 Anmälan av inkomna delegeringsbeslut Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Godkänna redovisning av de delegeringsbeslut som förtecknats i protokoll den 7 november. 2016/ / / / /41 27 Kommunstyrelsens ordförande informerar Förslag till beslut: Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. 7

8 8 Ulrika Liljeberg (C) Ordförande 8

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 108 Dnr 2016/1272 Delårsrapport per 31 augusti 2016 med årsprognos Beskrivning av ärendet Förvaltningen har arbetat fram ett delårsbokslut per 31 augusti 2016 och årsprognos. Budgeterat resultat för helåret uppgår till 11,9 miljoner kronor. Redovisat resultat per sista augusti uppgår till 41,0 miljoner kronor, vilket är 12,0 miljoner kronor högre än föregående år vid samma tid. I årsprognosen, baserad på utfallet per den 31 augusti, redovisas ett resultat på +28,1 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning på 3,4 % av skatter och bidrag. Resultatet beräknas därmed bli 16,2 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet. Prognosticerat balanskravsresultat uppgår till +28,0 miljoner kronor vilket också motsvarar en avkastning på 3,4 % av skatter och bidrag, mot budgeterad avkastning 1,4 %. Skillnaden mellan balanskravsresultatet och årsresultatet beror på realisationsvinster +0,1 miljoner kronor vid försäljning av fastigheter. Årsprognosen för verksamheternas (driften) nettokostnader bedöms ge en budgetavvikelse på totalt -0,3 miljoner kronor exklusive planmässiga avskrivningar och +5,2 miljoner kronor inklusive planmässiga avskrivningar. I föreliggande prognos antas att prognosticerade återstående medel av det särskilda generella statsbidraget med anledning av flyktingsituationen om 19,6 miljoner kronor som utbetalades i december 2015 bokas mot årets resultat, det vill säga mot eget kapital. Återstående medel prognosticeras uppgå till kronor. Det är kommunstyrelsen som enligt tidigare beslut ska besluta om hur dessa medel ska användas under För kommunkoncernen som helhet förväntas resultatnivån bli bättre än budget tack vare kommunens positiva resultatavvikelse. Justeras Utdrag bestyrks 9

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Utöver kommunens förväntade positiva resultat-avvikelse +16,2 miljoner kronor mot budget prognosticerar Leksandsbostäder AB ett resultat +1,2 miljoner kronor över budget medan Leksand Vatten AB prognosticerar en negativ budgetavvikelse med -1,9 miljoner kronor mot budgeterat resultat (beloppen innan koncernkonsolidering). Den finansiella måluppfyllelsen är sammantaget mycket god men är i vissa delar fortfarande avhängig av engångsposter för året. Fortsatt väntar utmaningar kommande år med att uppnå budgetföljsamhet och att kunna möta andra ekonomiska risker, sett till kommunens demografiska utveckling och tillväxt- och utvecklingsplaner. Av de beslutade verksamhetsmässiga målen bedöms merparten helt eller delvis komma att uppnås. Det finns dock också ett mindre antal mål där kommunen inte har lyckats och där ytterligare fokus måste läggas under 2016 för att förbättra måluppfyllelsen. En analys av måluppfyllelsen av finansiella och verksamhetsmässiga mål enligt prognosen visar att kommunen klarar en god ekonomisk hushållning för året. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från ekonomichef Mikael Fändrik, daterat Delårsrapport per den 31 augusti 2016 med årsprognos Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna delårsrapport per den 31 augusti 2016 med årsprognos. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 10

11 Tjänsteutlåtande Handläggare: Mikael Fändrik Ekonomichef Till kommunstyrelsen Delårsrapport 31 augusti med årsprognos Beskrivning av ärendet Förvaltningen har arbetat fram ett delårsbokslut per 31 augusti 2016 och årsprognos. Budgeterat resultat för helåret uppgår till 11,9 Mkr. Redovisat resultat per sista augusti uppgår till 41,0 Mkr, vilket är 12,0 Mkr högre än föregående år vid samma tid. I årsprognosen, baserad på utfallet per den 31 augusti, redovisas ett resultat på +28,1 Mkr, vilket motsvarar en avkastning på 3,4 % av skatter och bidrag. Resultatet beräknas därmed bli 16,2 Mkr bättre än det budgeterade resultatet. Årsprognosen är fortsatt försiktigt lagd. Prognosticerat balanskravsresultat uppgår till +28,0 Mkr vilket också motsvarar en avkastning på 3,4 % av skatter och bidrag, mot budgeterad avkastning 1,4 %. Skillnaden mellan balanskravsresultatet och årsresultatet beror på realisationsvinster +0,1 Mkr vid försäljning av fastigheter. Årsprognosen för verksamheternas (driften) nettokostnader bedöms ge en budgetavvikelse på totalt -0,3 Mkr exklusive planmässiga avskrivningar och +5,2 Mkr inklusive planmässiga avskrivningar. I föreliggande prognos antas att prognosticerade återstående medel av det särskilda generella statsbidraget med anledning av flyktingsituationen om 19,6 Mkr som utbetalades i december 2015 bokas mot årets resultat, det vill säga mot eget kapital. Återstående medel prognosticeras uppgå till kr. Det är kommunstyrelsen som enligt tidigare beslut ska besluta om hur dessa medel ska användas under För kommunkoncernen som helhet förväntas resultatnivån bli bättre än budget tack vare kommunens positiva resultatavvikelse. Utöver kommunens förväntade positiva resultatavvikelse +16,2 Mkr mot budget prognosticerar Leksandsbostäder AB ett resultat +1,2 Mkr över budget medan Leksand Vatten AB prognosticerar en negativ budgetavvikelse med -1,9 Mkr mot budgeterat resultat (beloppen innan koncernkonsolidering). Den finansiella måluppfyllelsen är sammantaget mycket god men är i vissa delar fortfarande avhängig av engångsposter för året. Fortsatt väntar utmaningar kommande år med att uppnå budgetföljsamhet och att kunna möta andra ekonomiska risker, sett till kommunens demografiska utveckling och tillväxt- och utvecklingsplaner. 11

12 Tjänsteutlåtande Av de beslutade verksamhetsmässiga målen bedöms merparten helt eller delvis komma att uppnås. Det finns dock också ett mindre antal mål där kommunen inte har lyckats och där ytterligare fokus måste läggas under 2016 för att förbättra måluppfyllelsen. En analys av måluppfyllelsen av finansiella och verksamhetsmässiga mål enligt prognosen visar att kommunen klarar en god ekonomisk hushållning för året. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Godkänna delårsbokslut per den 31 augusti 2016 med årsprognos. Skickas (Expedieras) till Ekonomichefen Kommundirektören Kommunrevisionen Diariet Bilagor Delårsbokslut per 31 augusti 2016 med årsprognos 12

13 Delårsrapport med Årsprognos 13

14 Innehåll Förvaltningsberättelse Mål 3 Kommunkoncernens organisation 5 Ekonomi 5 Händelser av väsentlig betydelse 14 Medarbetare 15 Kommunens bolag 16 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 19 Finansiell och verksamhetsmässig måluppfyllelse Bedömning av finansiell och verksamhetsmässig måluppfyllelse 21 Sammanställning av verksamhetsmässig måluppfyllelse 24 Delårsbokslut Resultaträkning kommunen 38 Kassaflödesanalys kommunen 38 Balansräkning kommunen 39 Noter kommunen 40 Resultaträkning koncernen 46 Kassaflödesanalys koncernen 47 Balansräkning koncernen 48 Noter koncernen 49 Redovisningsprinciper

15 Förvaltningsberättelse Mål Leksands kommun har cirka medarbetare och den gemensamma ambitionen är service av hög kvalitet till drygt medborgare genom fortsatt utveckling, tydligt ansvar och sund ekonomi. Kommunen har ett differentierat näringsliv och kännetecknas av en positiv framtidstro. Kommunen har en spännande framtid där uppgiften är att skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling. Med beslutad Vision 2025 är ambitionsnivån hög att bibehålla och ytterligare utveckla attraktionskraften i kommunen genom fortsatta kvalitetshöjningar och satsningar inför framtiden. I den av kommunfullmäktige i november 2012 antagna nuvarande visionen för kommunen, Vision 2025, uttalas att det ska vara Lätt att leva i Leksand : Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. I Leksand finns levande traditioner som tål nytänkande. Det märks inte minst i våra aktiva och levande byar. Det märks också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket ger möjlighet till ett attraktivt boende oavsett hur du vill att det ska se ut. I Leksands småskaliga stadskärna promenerar man omkring mellan butiker och restauranger. I Insjön hittar man ett modernt industri- och handelscentrum. Ett aktivt och levande samarbete mellan enskilda, familjer, föreningar, byar och företag och kommunen är en framgångsfaktor. Tillgång till både orörd skog och öppna landskap, men även Siljan och våra sjöar, skapar en givande levnadsmiljö. Vi är ledande inom hälsa och idrott, och både naturen och kulturen håller mycket hög klass. Här finns självklart också god tillgång till vård på nära håll. Här skapar ny teknik och effektiva energilösningar goda förutsättningar för både människor och företag. I Leksand är det inte bara nära mellan människor, det är också nära till världen. Snabba och miljövänliga buss- och tågförbindelser tar dig dit du vill oavsett om det är till arbete och studier i vår region eller vidare till Arlanda-Stockholm. Denna vision bryts årligen ner i politiskt beslutade verksamhetsmål för förvaltningen. Hur förvaltningen avser att nå de av fullmäktige beslutade verksamhetsmässiga målen för kommande år samt en djupare redovisning av utfallet av föregående års mål beskrivs i en årlig förvaltningsplan. Varje sektor arbetar utifrån förvaltningsplanen fram en sektorplan som redovisar hur sektorerna kommer att arbeta med sina tilldelade mål. I vissa fall tas också underliggande avdelningsplaner och enhetsplaner fram som ska stötta sektorn i att uppnå sina mål. En utvärdering skall finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunens revisorer bedömer om resultaten i delårsrapporten och i årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin under perioden. Bedömningen av om en god ekonomisk hushållning uppnåtts för året baseras på måluppfyllelsen av de av kommunfullmäktige beslutade finansiella och verksamhetsmässiga målen. Finansiella mål Följande finansiella mål gäller för året 2016 för Leksands kommun: För åren har kommunfullmäktige beslutat om ett överskottsmål om 2 procent av skatter och bidrag. Överskottet om 2 procent av skatter och bidrag, gäller även 3 15

16 planperioden om föregående två år och kommande tre år, i detta fall åren , som helhet. Övriga finansiella mål för år 2016 är: procent självfinansieringsgrad ska gälla för investeringarna varje år under hela perioden Soliditetsförändring jämförelse över tre år, förbättring av soliditeten inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse ska årligen ha skett jämfört med föregående års rullande treårsperiod. - Nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatter och bidrag per år (Avvikelse i procent av utfall mot nettobudget för sektorerna). Nettokostnaderna ska öka mindre än skatter och bidrag per år. Verksamhetsmässiga mål Nedan anges de verksamhetsmål för kommunkoncernens utveckling och utifrån kommunens nuvarande antagna Vision 2025 som antogs av kommunfullmäktige i november 2015 att gälla under 2016: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och mer utvecklande vardag. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor med särskilt fokus på pojkar. 5. Arbeta för att skapa en Kulturskola. 6. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskild hos de äldre. 8. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare ökad tjänstgöringsgrad. 9. Utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 10. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna. 11. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. 12. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimat. 13. Arbeta för öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare. 14. Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten. 15. Arbeta aktivt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Utifrån dessa mål har förvaltningen arbetat fram indikatorer för att mäta hur väl målen nås under innevarande år. Målen översätts i kommunens drift- och investeringsbudget för åren Tillsammans med övriga riktlinjer, policys, planer, och lagstiftning ger detta sedan ramarna för kommunens verksamheter. 4 16

17 I förvaltningsberättelsen redogörs under avsnitten Ekonomi samt under Driftredovisning och Investeringsredovisning för finansiellt utfall för delåret och bedömd finansiell måluppfyllelse utifrån lagd prognos för helåret. Under avsnitt Sammanställning verksamhetsmässig måluppfyllelse återfinns en samlad bedömning av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Under avsnitt Bedömning av finansiell och verksamhetsmässig måluppfyllelse ges en samlad bedömning huruvida kommunen klarar en god ekonomisk hushållning för året. Kommunkoncernens organisation Leksands kommun har två helägda dotterbolag, Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB. Leksandsbostäder AB är kommunens största bostadsföretag. Förutom det egna fastighetsbeståndet utför bolaget även förvaltningsuppdrag för Leksands kommun vad gäller fastigheter, gator och vägar samt parker. Leksand Vatten AB är huvudman för den allmänna VA-anläggningen inom kommunen. Bolaget har som uppgift att äga, förvalta och utveckla anläggningen. Leksand Vatten AB har också ansvaret för drift och utveckling av avfallshanteringen inom Leksands kommun. Leksands Vatten AB:s verksamheter drivs och administreras av kompetensbolaget Dala Vatten och Avfall AB. Kommunen är också delägare i 13 andra bolag eller föreningar och har stiftat en egen stiftelse, Stiftelsen Leksands Naturvårdsfond. Kommunens delägarskap i bolag och föreningar innefattar Dala Vatten och Avfall AB, Dala Energi AB, Siljan Turism AB, Leksands Strand AB, Dalhalla Förvaltning AB, Föreningen Leksand-Gagnefs företagshälsovård, Föreningen Sätergläntan och Kommuninvest ekonomisk förening. Ingen förändring av kommunkoncernens organisation har skett under rapportperioden eller planeras att ske. Ekonomi Budget och resultat per Budgeterat resultat för helåret uppgår till 11,9 Mkr. Redovisat resultat per sista augusti uppgår till 41,0 Mkr, vilket är 12,0 Mkr högre än föregående år vid samma tid. De främsta förklaringarna till avvikelsen mot föregående år är högre generella statliga bidrag samt ett starkt finansnetto. Generella statliga bidrag är högre än föregående år beroende på det särskilda statsbidraget om 19,6 Mkr som utbetalades i december 2015 med anledning av flyktingsituationen, och där del av beloppet ännu är outnyttjat. Det starka finansnettot beror på högre överskottsutdelning från Kommuninvest ekonomisk förening kopplat till kapitalförstärkning från kommunen 2015, ett extremt lågt ränteläge för rörliga lån och vid omläggning av lån, ökade borgensavgifter från dotterbolagen samt en lägre investeringstakt än budgeterat. Nettokostnaderna per för sektorerna är, både nominellt och i förhållande till budget, högre än föregående år. Sektorernas nettokostnad är 8,9 Mkr högre än föregående år, där både intäkter och kostnader brutto ökat kraftigt jämfört med föregående år. Förklaringen till detta är främst betydligt högre kostnader för asylmottagande och motsvarande återsökta ersättningar från Migrationsverket för dessa kostnader. Nettokostnaderna totalt sett uppgår till 92,7 % av skatter och generella statliga bidrag jämfört med 95,8 % samma tid föregående år. Förklaringen till detta förbättrade värde är en kombination av relativt sett lägre 5 17

18 kostnadsökningar och högre generella statliga bidrag genom det ovan nämnda särskilda statsbidraget per december Årsprognos Resultatprognos I årsprognosen, baserad på utfallet per den 31 augusti, redovisas ett resultat på +28,1 Mkr, vilket motsvarar ett överskott på 3,4 % av skatter och bidrag. Resultatet beräknas därmed bli 16,2 Mkr bättre än det budgeterade resultatet. Nedan redovisas nettoavvikelser mot budget i ett så kallat vattenfallsdiagram, med utgångspunkt från det budgeterade resultatet. I diagrammet nedan är de planenliga avskrivningarna, till skillnad från i driftredovisningen, särredovisade från verksamheterna Årsprognos Nettoavvikelser mot budget (Mkr) 28, ,9 Summa nettoavvikelse mot budgetram för verksamheterna (driften) är -0,3 Mkr ,0-0,1-0,2 2,0 0,0 5,3 5,4-0,2 3,3 2,7-10 Balanskravsresultatet uppgår till +28,0 Mkr vilket motsvarar en avkastning på 3,4 % av skatter och bidrag, mot budgeterad avkastning 1,4 %. Skillnaden mellan balanskravsresultatet och årsresultatet beror på realisationsvinster, +0,1 Mkr, vid försäljning av fastigheter. Prognosen för verksamheterna bedöms ge en budgetavvikelse på totalt -0,3 Mkr exklusive planmässiga avskrivningar och +5,2 Mkr inklusive planmässiga avskrivningar. Årsprognosen får beskrivas som fortsatt försiktig, men mindre försiktig än prognosen per 30 april (Budget- och utfallsprognosen, BUP). De främsta möjliga positiva avvikelserna bedöms finnas främst för personalomkostnader inklusive lönekompensation och pensionskostnader, delvis för priskompensation, för avskrivningar samt för finansiella poster. Årets resultatförbättring mot budget beror fortsatt till största delen på poster av engångskaraktär, varav de främsta är: 1) Pensionskostnader inklusive löneskatt samt lägre arbetsgivaravgifter för framförallt yngre medarbetare, total avvikelse preliminärt +5,3 Mkr. Det sistnämna ger en positiv avvikelse mot 6 18

19 budget med ca 3,2 Mr i år. Detta kan inte på motsvarande sätt påräknas kommande år då den lägre arbetsgivaravgiften för yngre tagits bort fr om juli ) Positiv effekt mot budget av det tillämpade regelverket för komponentavskrivningar med +5,5 Mkr. Effekten är mer inräknad i kommande års budgetar. Posten är endast bokföringsmässig och innebär i normalfallet längre relativa avskrivningstider på befintliga och nya anläggningstillgångar. Även lägre investeringstakt än budget påverkar avskrivningskostnaderna positivt. 3) Skatter, kommunal utjämning och statliga bidrag är tack vare den rådande konjunkturuppgången högre än ett normalår. Prognosen för skatter och bidrag visar ändå en negativ avvikelse mot budget på -5,3 Mkr utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos per augusti och -4,4 Mkr enligt Skatteverkets slutavräkning för Den sistnämna siffran är den som ingår i prognosen. Av det generella extra statsbidraget dec avseende flyktingsituationen på 19,6 Mkr, är prognosticerat outnyttjat belopp för helåret baserat på utfall augusti +7,7 Mkr. Beslut ska tas i kommunstyrelsen hur överskottet ska disponeras. I föreliggande prognos antas överskottet gå mot resultatet (eget kapital). 4) Finansnettot bedöms totalt sett ge en positiv avvikelse med 2,7 Mkr med högre överskottsutdelning från Kommuninvest ekonomisk förening kopplat till kapitalförstärkning från kommunen 2015, ett extremt lågt ränteläge för rörliga lån och vid omläggning av lån, ökade borgensavgifter från dotterbolagen samt en lägre investeringstakt än budgeterat. Investeringsprognos Investeringarna för året bedöms uppgå till totalt 95,1 Mkr inklusive tilläggsanslag, vilket är 7,2 Mkr lägre än budget inklusive tilläggsanslag, 102,3 Mkr. Upparbetat investeringsvärde per 31 augusti uppgår endast till 33,6 Mkr. Erfarenheter från tidigare år är att en stor del, och på senare år allt större, andel av budgeterade investeringar överförs till kommande år såsom tilläggsanslag. Den prognosticerade avvikelsen är främst relaterad till senareläggning av projekt. Största avvikelser utgörs av: Centrumutveckling -7,2 Mkr, tidigarelagda arbeten pga vattenläcka Granbergets skidanläggning snökanonsystem +3,5 Mkr, positiv avvikelse mot budget Gästishallen renovering +2,4 Mkr, avslutas 2017 Åhls Barnakademi +4,7 Mkr, avslutas pga brand Flexhuset, om-/tillbyggnad +2,4 Mkr, avslutas 2017 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner: Att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Med detta menas att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och att väga verksamhetens behov på längre sikt. Begreppet god ekonomisk hushållning har dessutom både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning innebär god måluppfyllelse både av finansiella mål och verksamhetsmässiga (kvantitativa och/eller kvalitativa) mål. De årliga verksamhetsmässiga och finansiella målen beslutas av fullmäktige inom ramen för kommunens mål- och budgetprocess varje år. En utvärdering skall finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunens revisorer bedömer om resultaten i delårsrapporten och i årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin under perioden. Bedömningen av om en god ekonomisk 7 19

20 hushållning uppnåtts för året baseras på måluppfyllelsen av de av kommunfullmäktige beslutade finansiella och verksamhetsmässiga målen. Enligt Kommunallagen ska negativa resultat från år 2000 och framåt återställas inom tre år genom överskott. Kommunfullmäktige har 2009 beslutat om ett ekonomiskt mål på ett genomsnittligt årligt överskott på 3 % av skatter och bidrag. Det målet sträcker sig över en period på kommande tre år och föregående två år. För innevarande planperiod för åren beslutade fullmäktige om ett lägre mål uppgående till ett överskott om 2 % av skatter och bidrag. Årets resultat enligt prognosen motsvarar ett överskott på 3,4 % av skatter och bidrag mot 1,4 % enligt budget. Budget för året bedöms därmed uppfyllas. Genomsnittligt överskott för hela budgetperioden prognostiseras till 1,7 % baserat på prognosticerat utfall 2016 och budgeterade resultatnivåer Det beslutade överskottsmålet om 2,0 % för perioden uppnås därmed inte med dessa förutsättningar. Det är dock positivt att prognosticerat driftutfall exklusive avskrivningar i år i princip är i linje med budget. Det ger allt annat lika bättre förutsättningar att nå beslutade överskottsmål kommande år. För att nå det beslutade överskottsmålet om 2 % för perioden är resultatet således ändå inte tillräckligt. Ytterligare effektiviseringar måste till för att nå detta mål och för att säkerställa långsiktigt hållbara resultatnivåer. Detta är särskilt viktigt med tanke på kommande lågkonjunktur med troligen betydligt lägre intäkter i form av skatter och generella statliga bidrag samtidigt som kostnaderna i kommunsektorn i stort senast från och med år generellt förväntas öka kraftigt enligt SKL:s prognoser. Utöver dessa allmänna utmaningar har Leksands kommun, förvisso med ett gynnsamt utgångsläge, egna demografiska- och tillväxtutmaningar att möta. Nettokostnader Kommunalskatten skall räcka till att finansiera driftkostnaderna för den löpande verksamheten, till reinvesteringar och till avsättningar för framtida pensionsåtaganden. Ett väsentligt nyckeltal är därför nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. Nedan visas avvikelsen helåret 2015 mellan nettokostnad och beräknad standardkostnad för de verksamheter för vilka sådana beräkningar görs, med tidigare år som jämförelse (källa: Kolada): Barnomsorg* Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO TOTALT LSS Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad kr per inv Avvikelse i procent ,3% 0,6% 10,8% 1,8% 22,3% 3,7% 9,9% Skillnad i Mkr ,3 0,9 6,9 3,8 7,6 19,4 5,1 Avvikelse i procent ,8% 1,3% 7,7% 2,3% 6,3% 2,3% 4,1% Skillnad i Mkr ,5 1,8 4,7 4,5 2,2 11,7 2,1 Förändring avvikelse i % ,1% -0,7% 3,1% -0,5% 16,0% 1,4% 5,8% Avvikelse i procent ,9% 1,7% 10,1% 4,5% 16,5% 5,0% 7,1% Skillnad i Mkr ,3 2,4 6,2 8,8 5,6 25,3 3,6 Avvikelse i procent ,6% 1,7% 20,1% 3,2% 42,4% 9,0% 9,3% Skillnad i Mkr ,0 2,3 11,9 6,0 12,3 43,5 4,6 Grönmarkerade värden visar en utveckling där nettokostnaderna minskat jämfört med den beräknade standardkostnaden Rödmarkerade värden visar nettokostnader som ökat jämfört med den beräknade standardkostnaden

21 Total avvikelse nettokostnad mot standardkostnad för år 2015 är 3,7 procent exklusive LSS. Inklusive LSS motsvarar det en teoretisk överkostnad på 24,5 Mkr. Det är en försämring med 10,7 Mkr jämfört med 2014 och kan förklaras med att under 2015, till skillnad från 2013 och 2014, klarade inte verksamheterna att hålla driftbudgeten. Istället överskreds budgeten för året med 10,7 Mkr. De gemensamma kostnader som i Räkenskapssammandraget (RS) är utfördelade över basverksamheterna är främst samtliga stabskostnader inklusive kommunledning samt övriga gemensamma kostnader för förvaltningen. Det innebär att även om basverksamheterna minskar sina kostnader kan den totala nettokostnaden för dem öka, om staber och kommunledning ökar sina kostnader. De gemensamma kostnaderna har under 2015 ökat med 12 procent eller 4,6 Mkr jämfört med Detta påverkar således förutom den totala nettokostnadsavvikelsen mot beräknad standardkostnad även nettokostnadsavvikelsen per verksamhet. Ökningen av de gemensamma kostnaderna motsvarar cirka 43 procent av den totala ökningen av den teoretiska överkostnaden från 2014 till 2015, det vill säga 4,6 Mkr av totalt 10,7 Mkr i ökade kostnader. Det är framförallt IFO, LSS och gymnasieskolan som uppvisar (ökande) negativa avvikelser jämfört med Detta innebär sammantaget också att Leksands kommun 2015 återigen hade en högre total kostnadsstruktur ställt mot genomsnittet av kommunerna i Dalarnas län. Leksands kommun ökade sin procentuella nettokostnadsavvikelse mot standardkostnad, medan länet i genomsnitt minskade sin avvikelse något, enligt nedan diagram som visar avvikelsen mellan nettokostnad och standardkostnad i procent (källa: RKA/Kolada): Sammanställningen nedan visar årets förändring 2015 av nettokostnader respektive standardkostnader samt summan av dem (plus = ökning av kostnader, minus = minskning av kostnader): Förändring Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO TOTALT LSS Nettokostnad, kr/inv Standardkostnad kr/inv Skillnad totalt kr/inv Källa: Kolada I samtliga fall har verksamheternas nettokostnader ökat från 2014 till I vissa fall har den beräknade standardkostnaden ökat mer, vilket i dessa fall gjort att verksamheten ändå landat på en total mindre avvikelse mot standardkostnad 2015 än 2014 (dvs uppvisar ett minusvärde ovan). Vad gäller IFO har den beräknade standardkostnaden för året minskat. 9 21

22 Sett till 2015 års förändringar har grundskolan och äldreomsorgen varit relativt sett kostnadseffektivast, medan IFO, LSS och gymnasiet kraftigt stigit i kostnader. Detta beror på en kombination av kraftigt ökade nettokostnader och mycket lite ökade eller minskade beräknade standardkostnader för dessa verksamheter i Leksands kommun, utifrån variablerna i delmodellerna i det kommunala utjämningssystemet. Nedan visas utfallet av nettokostnadernas andel av skatter och bidrag till och med augusti Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag aug 1) 92,7% 95,8% 93,8% 94,8% 31 dec 2) 95,6% 95,9% 97,7% 1) Jämförelsestörande poster är exkluderade för år 2016 med 1,2 mkr, för år 2015 med -8,0 mkr, för år 2014 med -3,4 mkr och för år 2013 med -2,8 mkr. 2) Jämförelsestörande poster är exkluderade för år 2015 med -8,4 mkr, för år 2014 med -3,6 mkr, och för år 2013 med -16,0 mkr. Den lägsta nivå för att klara god ekonomisk hushållning som anges i rekommendationerna till lagen är 98 %. Målet i Leksand är givet övriga resultatmål i praktiken högre och kan sägas vara minst 97 % i genomsnitt under en femårsperiod. Utfallet per 31 augusti 2016, 92,7 %, är lägre än för motsvarande period 2015, 95,8 %, vilket pekar mot en lägre kostnadsökningstakt. Detta visar på ett positivt trendbrott jämfört med 2015, som uppvisade försämrad budgetföljsamhet jämfört med åren där driftbudgeten hölls båda dessa år. Utfallet hittills 2016 på låga 92,7 % nettokostnader av skatter och bidrag och en helårsprognos som ger endast -0,3 Mkr i avvikelse mot driftbudgeten, visar således en rörelse igen i riktning mot en mer uthållig nettokostnadsbild ställd mot beräknade standardkostnader. I vissa fall kan Leksands kommun gynnas och i vissa fall missgynnas av hur det nuvarande utjämningsystemet är uppbyggt, till exempel hur olika variabler är viktade i de olika delmodellerna. Oavsett detta är det viktigt att samtliga verksamheter fortsatt strävar efter att komma ner i kostnadsstruktur för att möta de beräknade standardkostnaderna. Det är som nämnts ovan viktigt för att klara den uthålliga finansieringen av verksamheterna och därmed uppnå en långsiktig ekonomi i balans, givet de kommande årens demografiska utmaningar i kommunen. Det är därför positivt att driftprognosen för 2016 pekar i riktning mot att driftbudgeten i princip hålls, och därmed kraftigt förbättrar möjligheterna att nettokostnaderna närmar sig de beräknade standardkostnaderna igen. Soliditet Soliditeten, som är eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett mått på kommunens finansiella styrka på lång sikt, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten har förbättrats med 3,1 % sedan årsskiftet och uppgår vid periodslutet till 50,1 %. Genom att utnyttja den utökade checkkrediten vid tillfälliga betalningstoppar och genom att investeringstakten varit relativt jämn och även låg jämfört med budget under året, har kommunens likviditet fortsatt hållit en god nivå utan nyupplåning (och därmed även medfört lägre räntekostnader) till och med delårsperiodens slut. Ändå har en nyupplåning om 16 Mkr behövt göras under september månad för att minska utnyttjandet av checkkrediten, i syfte att kompensera för stora uteliggande belopp i form av återsökta kostnadsersättningar för asylsökande mot Migrationsverket, för närvarande cirka 35 Mkr ytterligare under året, motsvarande tre kvartals kostnader. Uppfylls resultatprognosen för helåret kommer det trots den något ökade upplåningen att medföra en förbättrad soliditet. Även om pensionsförpliktelserna tas med visar prognosen för soliditeten en positiv riktning och en 10 22

23 fortsatt positiv och förbättrad soliditet inklusive pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen kan påräknas för helåret. Det är väsentligt att investeringar fortsatt i första hand finansieras med skatter och bidrag och endast undantagsvis finansieras med lånat kapital. Lånefinansiering kan principiellt motiveras när investeringen ger en positiv ekonomisk avkastning som överstiger räntekostnaderna. Soliditet exkl. pensionsförpliktelser aug 50,1% 50,3% 51,2% 47,9% 31 dec 47,0% 45,8% 45,2% Soliditet inkl. pensionsförpliktelser aug 8,6% 0,2% -2,1% -11,0% 31 dec 3,5% -4,3% -7,3% Balanslikviditet Kommunens betalningsberedskap mäts genom att ställa omsättningstillgångarna i relation till de kortfristiga skulderna och de kortfristiga avsättningarna. De likvida medlen har sedan årsskiftet minskat med 16,3 Mkr. Förklaringen är främst ovan nämnd ökad kapitalbindning i utestående medel mot Migrationsverket avseende återsökta kostnadsersättningar. Under året har hittills utbetalats netto 33,6 Mkr för investeringar. Kommunen har från och med 2013 en utökad checkkredit på 50 Mkr som kan utnyttjas vid tillfälliga likviditetssvängningar. Detta har varit en väsentlig orsak till att större nyupplåning, och därmed merkostnader, kunnat undvikas. Om förväntat god likviditet består under året kommer återbetalningar av lån att göras i samband med förfall av dessa under sista kvartalet. Balanslikviditet aug 122,3% 122,4% 109,2% 117,8% 31 dec 104,8% 100,2% 105,9% Framtiden Utvecklingen i riket Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterar i sin Ekonomirapport våren 2016 och i sitt Budgetunderlag för kommunsektorn att det ekonomiska läget är fortsatt bekymmersamt för kommunsektorn som helhet. Många kommuner brottas med underskott och ett kraftigt kostnadstryck. Den stora invandringen innebär en stor utmaning för kommunsektorn. Den senaste befolkningsprognosen för riket våren 2016 från Statistiska centralbyrån (SCB) visar förutom på en stor invandring också på ett ökat antal äldre och skolbarn i den svenska befolkningen. Antalet invånare i Sverige förväntas öka kraftigt de kommande åren, varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Det är historiskt stora ökningar. De beräknade demografiska behoven kommer enligt SCB:s prognos att överstiga 1 procent årligen i genomsnitt de kommande femton åren. Fram till 2020 ligger genomsnittet på 1,6 procent per år. Det kan jämföras med 0,5 procent per år för åren Detta förväntas sammantaget innebära ett kraftigt tryck uppåt på kostnaderna också under hela 11 23

24 budgetperioden och kommande år därefter. Ekonomin förväntas växa något långsammare under resten av 2016 och under 2017 än under Från och med 2017 förväntas dock utvecklingen på arbetsmarknaden bli stark. Den positiva sysselsättningsökningen som blir följden av detta innebär att skatteintäkterna realt väntas växa med cirka 2 procent. Detta tillsammans med stora statliga tillskott innebär en tillfällig topp i kommunernas intäkter. Dock flaggas stora osäkerheter kring denna prognos. Från och med år 2018 ser den ekonomiska tillväxten sämre ut enligt SKL. Det är en bild som många andra marknadsbedömare delar. Bruttonationalprodukten (BNP) förväntas växa långsammare och sysselsättningen beräknas få en svagare utveckling. Detta medför att skatteutvecklingen blir svagare. SKL bedömer att det höga kostnadsläget i många kommuner kommer att bestå eller öka utifrån behov av resurstillskott och ökade verksamhetskostnader. SKL ser därför en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar , när kostnaderna förväntas öka betydligt snabbare än skatteunderlaget och statsbidragen. För närvarande har staten höga kostnader för att hantera de stora antalet asylsökande som under 2015 uppgick till personer, varav barn. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommunerna som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Osäkerheten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asylmottagandet kommer att bli. Går det att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som vill arbeta i skolan och välfärden i stort. Kommunsektorn som helhet väntas öka sina kostnader kraftigt En stor del av kostnadsökningarna täcks av verksamhetsintäkter, bland annat avgifter och riktade statsbidrag, där riktade statsbidrag för asylmottagandet står för en stor del av ökningen under perioden. Till detta kommer övriga statliga tillskott, som det senaste aviserade tillskottet på 10 miljarder kronor. De generella bidragen förväntas öka realt med 2 procent per år. Trots detta och trots förväntad ökning av skatteintäkterna genom den ökade tillväxten räcker detta inte enligt SKL för att bibehålla resultatet för sektorn på samma nivå som tidigare. Kostnaderna förväntas ligga kvar på en högre nivå än tidigare, samtidigt som skatteintäkterna relativt sett minskar från och med år För att täcka upp glappet mellan intäkter och kostnader bedömer SKL att skattehöjningar på 1,82 kronor behövs, eller att motsvarande andra åtgärder genomförs som får samma resultatpåverkan. I praktiken handlar det i sådana fall om effektiviseringar och rationaliseringar men också rena nedskärningar kan bli nödvändiga, motsvarande totalt 45 miljarder kronor. De stora osäkerheter i skatteunderlaget från och med 2017 som aviserats samt den svårbedömda kostnadsutvecklingen för kommunsektorn som helhet fr o m 2016 och framåt som SKL beskriver, leder till deras rekommendation att kommunsektorn bör tänka i termer av marginal för oförutsedda händelser fr o m budget Generellt kan för budgetperioden vidare konstateras: Ingen uppräkning av de generella statsbidragen har av regeringen aviserats för budgetperioden. En ny ränteberäkning av pensionsskulden, RIPS17 förväntas införas från och med Under andra halvåret 2016 kommer SKL att genomföra en översyn av de livslängdsantaganden som ligger till grund för beräkningarna av pensionsskulden. Aktuell bedömning är att livslängdsantagandena kommer att justeras uppåt för män, vilket i så fall innebär en ökad pensionsskuld och ökade framtida kostnader. Framtiden - Leksands kommun Leksands kommun har många fördelar och det finns en stark vilja i kommunen att fortsätta den positiva utvecklingen. I beslutad Vision 2025 är ambitionsnivån hög att bibehålla och 12 24

25 ytterligare utveckla attraktionskraften i kommunen genom fortsatta kvalitetshöjningar och satsningar inför framtiden. För att bibehålla den positiva utvecklingen är det avgörande att kommunens ekonomi har en fortsatt god hälsa. Kommunen har under de senaste åren uppnått goda årsresultat och där budgetramen hållits de flesta åren. Trendmässigt har verksamheternas nettokostnader närmast sig beräknade standardkostnader för kärnverksamheterna tack vare en framgångsrik anpassning av budgetramen och god budgetföljsamhet i verksamheterna av densamma, vilket är helt avgörande för att kunna bibehålla en långsiktigt god ekonomisk situation givet de demografiska utmaningarna. Tack vare de goda årsresultaten har också bland annat kvalitetshöjande och attraktionsskapande satsningar kunnat göras inom olika områden. De årliga investeringarna har också sin helhet kunnat finansieras med egna medel, det vill säga utan ny upplåning. Soliditeten har också stärkts främst tack vare goda resultat och genom amorteringar av lån och är numera positiv med pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse inkluderad. Detta är betydelsefullt bland annat för hur mycket medel som kan sättas av till befintlig resultatutjämningsreserv (RUR) och för att kunna undvika betungande krav i ny lagstiftning vid negativ soliditet inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse. Kommunen har en mycket låg belåningsgrad och har lägsta riskvärde hos Kommuninvest ekonomisk förening. Det är en styrka att en betydande resultatutjämningsreserv har kunnat byggas upp, att fungera som buffert under sämre tider. En ekonomi i god ordning möjliggör för förvaltningen att fokusera mer på utvecklingsfrågor istället för att tvingas fokusera på betungande besparingsåtgärder, utöver de ständiga mindre effektiviseringar som alltid är nödvändiga. Leksands kommun har trots många fördelar dock ett mindre gynnsamt läge än genomsnittskommunen i riket när det gäller demografisk struktur. Framförallt har kommunen en betydligt högre andel äldre invånare, en trend som också förstärkts under en följd av år. Den utvecklingen ställer allt högre krav på en effektiv medelsförvaltning i primärkommunen men även på kommunkoncernen i stort. Samtidigt har Leksands kommun ambitiösa planer för framtiden med omfattande investeringar för att nå tillväxt- och attraktivitetsmål och övriga målsättningar i kommunens Vision De olika behoven och utmaningarna i Leksands kommun, i form av en negativ demografisk utveckling, höga tillväxtambitioner och en osäkrare finansiering ställer även fortsättningsvis höga krav på god ekonomisk styrning och kontroll i samtliga verksamheter för att överleva i en allt tuffare omvärldssituation. Det betyder bland annat att driftbudgeten hålls varje enskilt år. Det innebär därtill krav på kontinuerliga effektiviseringar för att komma ner i långsiktigt acceptabla kostnadsnivåer för klara överskottsmålet och uppnå en uthållig ekonomi i balans. Detta är avgörande också för att säkra tillräckliga medel för nödvändiga investeringar. Regeringen har i vårpropositionen/ändringsbudgeten, där 10 miljarder kronor fördelades till kommunsektorn, i april preliminärt beräknat ett tillskott på 15,8 Mkr till Leksands kommun i form av ett generellt statsbidrag från och med Slutlig storlek på bidraget för 2017 kommer att aviseras under hösten Det årliga beloppets storlek åren därefter kan komma att variera beroende på demografisk sammansättning av befolkningen i kommunen kopplat till andel asylsökande av totalbefolkningen per år. Senast år 2021 kommer bidraget att arbetas in i det kommunala utjämningssystemet. Stora ekonomiska utmaningar i övrigt för innevarande och kommande år är bland annat att komma ner i nettokostnader för asylmottagandet, med anledning av den av regeringen föreslagna/aviserade sänkningen av kostnadsersättningar för barn och unga från och med juli 2017 samt uppstart av ny privat grundskola i kommunen 2017 vilket sannolikt kommer att ställa krav på organisationsförändringar inom sektor Lärande och stöd. Som nämnts ovan har ingen uppräkning av de generella statsbidragen aviserats för budgetperioden och har därför inte heller inkluderats i budgetramen för kommunen

26 Effekten av det nya intrakommunala utjämningssystemet och de förändringar i ersättningsnivåer som införts succesivt under perioden får full effekt för hela budgetperioden Augusti månads skatteunderlagsprognos från SKL visade på negativ avvikelse både för året 2016 (-5,3 Mkr) och för varje år under perioden (totalt -14,3 Mkr) i skatter och generella statsbidrag, jämfört med SKL:s aprilprognos. Vidare har SKL i september redovisat en preliminär sammanställning av det generella statliga bidraget från och med I beräkningen för Leksands kommun, baserat på befolkningssiffror per augusti månad, har SKL kommit fram till en lägre ersättningsnivå för 2017, 13,6 Mkr, det vill säga en sänkning med - 2,2 Mkr jämfört med beräknad bidragsnivå per april. Sammantaget skulle båda dessa justeringar innebära ett resultatbortfall för hela budgetperioden med -20,9 Mkr. Netto effektiviseringsbehov givet övriga i nuläget kända faktorer och allt annat lika skulle i så fall innebära: Generellt effektiviseringskrav i förvaltningens förslag till MoB ,5 Mkr Positiv avvikelse prognos mot budget 2016 Skillnad skatteunderlagsprognos SKL mellan april augusti +16,2 Mkr -14,3 Mkr Skillnad statliga generella statliga bidrag beräkning april - september -6,6 Mkr Summa nytt generellt effektiviseringskrav t o m år ,2 Mkr SKL:s nya skatteunderlagsprognos i oktober bör sannolikt kunna ge ytterligare indikation om framtida resultatutveckling. Först i november förväntas regeringens slutliga beräkning av statsbidraget för år 2017 vara klar. Händelser av väsentlig betydelse Från och med 1 september har förvaltningens organisation förändrats såtillvida att en ny sektor vid namn Samhällsutveckling bildats. Den nya sektorn har den tidigare sektorn Samhällsbyggnad som grund och kompletteras med avdelningarna fritid, kultur och näringsliv. Inom sektorn sker även en omorganisation där tre nya avdelningar skapas; Myndighet, strategisk planering och detaljplan. Sektor Samhällsutveckling får därmed sex avdelningar: Kultur, fritid, näringsliv, myndighet, strategisk planering och detaljplan. Antalet anställda blir från den 1 september drygt 100 personer. Samsyn och framåtanda tillsammans med rättssäkerhet och professionalitet är det som ska prägla sektorn. Bakgrunden till organisationsförändringen är följande: Varje år jämförs kommunens verksamhet med andra kommuner, främst inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och målstyrningen mot de årliga verksamhetsmässiga målen men det sker också riktade revisioner och andra uppföljningar. SKL, SCB och Svenskt näringsliv är några exempel på aktörer som utvärderar kommunens verksamheter. Resultatet av rankingarna och undersökningarna visar att kommunen behöver förbättra sig inom vissa områden: Det strategiska arbetet kring samhällsutveckling behöver fortsätta förbättras (revisionsbyrån PwC). Medborgarna vill att kommunen ska prioritera bostäder, vägar, nöjesutbud och möjligheten att påverka (SCB)

27 Låg ranking för företagsklimat, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd (Öppna jämförelser-kolada, SKL) Låg ranking i Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät 2015 Kommunen är redan idag en högt rankad friluftskommun, miljökommun och idrottskommun och kommunen önskar fortsätta vara det även i framtiden. Andra faktorer som talat för en ny organisation är att sektorerna blir mer jämnstora, verksamheter som arbetar utåtriktat samlas i en sektor och myndighetssidan förtydligas genom att bilda en avdelning. Nuvarande sektorchef för samhällsbyggnad är också den som tar över ansvaret för den nya sektorn. Utöver detta har inga händelser av väsentlig betydelse inträffat efter delårsperiodens slut fram till rapportens framställandedatum. Medarbetare Ekonomisk sammanfattning 2016 års löneöversyn följde tidplanen och de nya lönerna betalades ut i april och oktober. Samtliga lönerevisioner 2016 har genomförts med individuella och differentierade löner enligt dialogmodellen chef medarbetare. Vad har hänt under året? Enligt Mål och Budget och visionen för 2025 ska kommunen vara en bra, attraktiv och trovärdig arbetsgivare som präglas av tydlighet, kreativitet och öppenhet. Kommunen har en god arbetsmiljö, fler erbjuds heltidsarbete, kommunen är en jämställd arbetsplats och det är lika lön för lika och likvärdigt arbete. Kommunen ska klara att rekrytera kvalificerade medarbetare till sina tjänster samt sträva efter att halvera sjukskrivningarna. Ledarskap. Fortsatt satsning på ledarutveckling steg två, vilken kommer att implementeras under våren Denna satsning innebär fokus på bland annat arbetsgruppens uppdrag och förutsättningar för att nå verksamhetens mål. Såsom stöd för cheferna finns verktyg genom en webb-baserad portal. Medarbetarskap. Medarbetarskapsutbildningen steg 2 har påbörjats under våren 2016 och beräknas vara klar under Fokus under steg två är arbetsglädje, rättigheter och skyldigheter samt medarbetarskapet i sin helhet. Strategisk kompetensförsörjning pågår för att klara framtida behov. Bland annat har arbete påbörjats med att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke. Satsningar kring hälsa och friskvård pågår under benämningen Hälsosam. Framtiden Leksands kommun har sedan 2012 genomfört ett gediget arbete med att utveckla den interna kulturen samt det värderingsstyrda ledar- och medarbetarskapet. Den nu påbörjade satsningen innebär att utveckla medarbetarskapet för att öka engagemanget och arbetsglädjen samt att ge kommunens ledare verktyg för att i verksamheten ge goda förutsättningar för medarbetarna att nå arbetsgruppens mål och uppdrag

28 Kommunens bolag Leksandsbostäder AB Resultatet för Leksandsbostäder AB förväntas bli positivt för Prognosen är ett resultat på ca +5,3 Mkr, vilket är 1,2 Mkr bättre än budgeterat resultat. Främsta orsak är lägre räntenivåer. Antal uthyrda lägenheter har varit fortsatt högt. Den 31 augusti uppgick antalet outhyrda lägenheter till 7 st (17 st 2015) vilket motsvarar endast 0,8 % av lägenhetsbeståndet. Av dessa var 2 st under renovering. Energi- och miljöfrågorna är ständigt aktuella i bolagets dagliga arbete. Arbetet med energitjänsteprojektet har fortsatt med genomförandefasen. Inom projektet har bolaget installerat den första solenergianläggningen i beståndet. Under året har bolaget planerade underhålls- och investeringsåtgärder för totalt 16,8 Mkr i egna fastigheter. Projektet beräknas pågå till år 2017 och omfatta totalt 43,4 Mkr. I maj överläts fastigheten Åhls Prästgård 1:3 i Insjön kommunen. Fastigheten förstördes tyvärr i en brand i juni. Under våren har bolaget påbörjat produktionen av 15 lägenheter i kvarteret Länsmannen. Husen uppförs i tre våningar. Lägenheterna består av både treor och tvåor. Inflyttning beräknas ske våren Detaljplanen för Snedkanten har antagits under sommaren. Detaljprojektering för ca 50 lägenheter pågår för närvarande. Under året har också detaljplanearbete för kvarteret Storgärdet i Leksand och området söder om Sang i Insjön inletts. Startmöten har hållits för båda planerna och tekniska utredningar såsom geoteknik- och bullerutredning har genomförts. Bolaget har också börjat skissa på en utveckling av bostadsbebyggelse vid Södra Brofästeområdet på Åkerö. Diskussioner förs med företrädare för kommunens exploateringsavdelning. Bolaget kommer fortsatt att aktivt arbeta för bostadsbyggande. Det är positivt med de pågående detaljplanearbetena på flertal ställen i kommunen. För att kunna bygga bostäder är tillgången på detaljplanelagd mark en grundläggande förutsättning. En annan förutsättning är att byggkostnaderna landar på nivåer som gör att hyrorna i de nyproducerade lägenheterna kan efterfrågas av hyresgäster. Leksand Vatten AB För helåret är resultatprognosen för bolaget -0,5 Mkr mot budgeterat 1,4 Mkr. VA-verksamhetens prognos för helåret är -1,0 Mkr mot budgeterat +1,1 Mkr. Avvikelsen består till största del av större avskrivningskostnader på gamla VA-ledningar än budgeterat. Avfallsverksamhetens prognos för helåret är +0,5 Mkr mot budgeterat +0,3 Mkr. Avvikelsen består bland annat av lägre räntekostnader än budgeterat. Leksand Vatten AB har en omfattande investeringsbudget om 70,4 Mkr för år De främsta budgeterade investeringarna under året utgörs av nytt avloppsreningsverk i Leksand 16 28

29 12 Mkr, överföringsledning Insjöns avloppsreningsverk 15 Mkr, återvinningscentralen i Limhagen 12,5 Mkr, VA-utbyggnad Almo 4,4 Mkr och ny råvattentäkt Gottnorstjärn avseende Insjön 12 Mkr. Driftredovisning DELÅRSRAPPORT PROGNOS Mkr Redovisn Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse mot budget helår 2016 helår 2016 mot budget SEKTORER INKL KAP KOSTN ALLMÄN SEKTOR MED POLITIK -106,1-103,7-2,4-153,3-155,5 2,2 LÄRANDE OCH STÖD -222,7-224,4 1,7-336,2-336,6 0,4 VÅRD OCH OMSORG -171,3-173,9 2,6-258,7-260,8 2,1 SAMHÄLLSBYGGNAD -16,8-17,1 0,3-25,1-25,6 0,5 SEKTORERNAS NETTOKOSTNADER -516,9-519,0 2,1-773,3-778,5 5,2 AVYTTRING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR -0,2 0,0-0,2-0,2 0,0-0,2 KAPITALKOSTNADER 9,9 9,9 0,0 14,8 14,8 0,0 PERSONALOMK/LÖNE- & PRISKOMP M M -10,7-29,5 18,8-39,0-44,3 5,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -517,9-538,6 20,7-797,7-807,9 10,2 FINANSIERING SKATTER OCH BIDRAG 557,0 548,3 8,7 825,8 822,5 3,3 FINANSNETTO 1,9-1,8 3,7 0,0-2,7 2,7 FINANSIERING 558,9 546,5 12,4 825,8 819,8 6,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 41,0 7,9 33,1 28,1 11,9 16,2 Årets resultat enligt budgetutfallsprognosen per den 31 augusti 2016 uppgår till +28,1 Mkr, vilket är 16,2 Mkr bättre än budget och motsvarar 3,4 % överskott av skatter och bidrag. Det är framförallt lägre personalomkostnader i form av lägre arbetsgivaravgifter och pensionskostnader, lägre avskrivningskostnader, återstående medel av det generella extra statsbidraget i december 2015 samt ett mer positivt finansnetto som ger den positiva budgetavvikelsen. Resultat enligt balanskravet, det vill säga exklusive realisationsvinster, uppgår till 28,0 mkr, vilket ger en avkastning på 3,4 % mot skatter och bidrag, mot budgeterad avkastning 1,4 %. I driftredovisningen ingår verkliga och prognosticerade planmässiga avskrivningar samt kalkylmässiga räntor. För helårsprognosen innebär detta att avvikelsen för sektorerna mot budget är +5,1 Mkr. Exklusive den positiva avvikelsen avseende planmässiga avskrivningar om +5,4 mkr blir driftavvikelsen negativ -0,3 Mkr. Prognosen för sektorerna visar således att de inte klarar sin budgetram, men att avvikelsen sammantaget är mycket liten. Nedan redovisas större avvikelser mot budget per sektor (värdena redovisas exklusive verkliga avskrivningskostnader per sektor): Politik och kommunledning (-2,0 Mkr): Lägre ishallshyra LIF med anledning av avancemang till SHL (+1,7 Mkr), vakant tjänst samt lägre utbildningskostnader och konsultkostnader (+1,2 Mkr), förvaltningsuppdrag Leksandsbostäder AB avseende gata/park och fastigheter - lägre 17 29

30 snöröjnings- och uppvärmningskostnader än normalår (+0,8 Mkr), omarrondering genomförd inom ramen för exploateringsverksamheten (-0,6 Mkr), lokaler nyanlända Limsjögården (-0,8 Mkr), självrisk brand Åhls barnakademi (-1,0 Mkr), föreningsbidrag skatepark (-2,0 Mkr) samt busslinjetrafik uppskattad avvikelse med anledning av upphandling och ny fördelningsmodell Region Dalarna mellan länets landsting och kommuner (-3,1 Mkr). Sektor Verksamhetsstöd och service (-0,1 Mkr): Ett antal vakanser, föräldraledigheter och sjukfrånvaro (+2,5 Mkr), minskade livsmedelskostnader (+0,4 Mkr), minskade intäkter fritidsanläggningar (-0,3 Mkr), ökade underhållskostnader fritidsavdelningen (-0,4 Mkr), ökade licens- och övriga IT-kostnader (-0,8 Mkr) samt ökade personalkostnader för kundtjänst, vaktmästeri och bredbandskoordinator (-1,1 Mkr). Sektor Lärande och stöd (-0,2 Mkr): Sektorchef +2,6 Mkr (reserv avseende oförutsedda kostnader), Familj och stöd +0,4 Mkr (främst ej tillsatta tjänster +1,6 Mkr och högre kostnader familjehem vid placeringar -1,3 Mkr), Förskolan +0,3 Mkr (främst högre statsbidrag för mindre barngrupper +0,8 Mkr och ökade vårdbidrag till fristående verksamheter -0,5 Mkr), Grundskolan -2,8 Mkr (främst ökade kostnader för elevassistenter m a a ökat antal barn i behov av särskilt stöd -2,0 Mkr och ökad administration -0,6 Mkr), Gymnasiet -0,7 Mkr (främst lägre interkommunala ersättningar pga något färre antal elever än budget -0,5 Mkr). För den kommunala vuxenutbildningen och för musikskolan prognosticeras inga budgetavvikelser. Sektor Vård och omsorg (+2,0 Mkr): Sektorchef, myndighetsutövning +4,2 Mkr (främst lägre antal beviljade hemtjänsttimmar (LOV) samt till mindre del central utbildningsbudget ej använd till fullo), Ordinärt boende (hemtjänst) -1,8 Mkr (ökade personalkostnader för vikarier men i övrigt lägre kostnader för OB, jour och beredskap), LSS +0,8 Mkr (lägre personalkostnader genom omlokalisering av verksamhet), Särskilt boende -2,7 Mkr (vårdkrävande brukare har medfört extrainsatt personal -3,5 Mkr, minskade hyreskostnader Limsjögården - intern kostnadsomfördelning inom förvaltningen +0,8 Mkr) samt HSR +1,5 Mkr (lägre personalkostnader främst för sjuksköterskor och rehab bättre anpassad organisation). Sektor Samhällsbyggnad (0,0 Mkr): Främst högre intäkter vid inventering av intrång +1,2 Mkr (i prognosen således betraktad som intäktspost), men lägre intäkter för inventering av enskilda avlopp -0,9 Mkr. Vakanser, sjukfrånvaro och ledigheter +0,4 Mkr men högre personalkostnader för extra personal trafik och miljö/natur (-0,5 Mkr). Ingen avvikelse från budgeten för bostadsanpassning är prognosticerad. Pris- och lönekompensation m m (+5,3 Mkr): Förväntas försiktigtvis i prognosen inte ge bättre utfall än budget. Personalomkostnader förväntas i prognosen ge ett lägre utfall än budget, främst vad gäller avvikelse mellan PO-pålägg och utfall sociala avgifter för främst yngre medarbetare upp till 25 år till och med första halvåret då arbetsgivaravgiften höjs för dessa (+3,2 Mkr). Vidare prognosticeras en positiv avvikelse mot budget gällande pensionskostnaderna, baserad på erhållen prognos från Skandia per 31 augusti. Det kan finnas möjlighet till större positiva avvikelser än vad som försiktigtvis redovisas i prognosen. Avskrivningar (+5,5 Mkr): Prognosen vad gäller investeringar pekar på ett betydligt lägre utfall än budget för helåret. Orsaken är dels fortsatta resultatpositiva konsekvenser av komponentavskrivning på nytillkommande investeringar. Vidare är investeringsnivån och aktiveringsgraden av genomförda investeringar betydligt lägre än budget hittills i år. Planenliga avskrivningar ingår i sektorernas nettokostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag (+3,3 Mkr): Enligt Skatteverkets slutliga skatteberäkning per augusti avviker slutliga skatter med -4,4 Mkr mot budget på helåret. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos per augusti blir avvikelsen mot budget -5,3 Mkr. Avvikelsen beror framförallt på en lägre tillväxttakt, lägre sysselsättning och därmed lägre antal arbetade 18 30

31 timmar än vad som antagits i budgetförutsättningarna från SKL inför I denna årsprognos har använts Skatteverkets beräkning, som bedöms vara mer exakt för innevarande år. Av det generella extra statsbidraget med anledning av flyktingsituationen om 19,6 Mkr som utbetalades till kommunen i december 2015 återstår enligt utfall och prognos +7,7 Mkr per sista augusti. Beslut skall tas i kommunstyrelsen hur överskottet ska hanteras. I föreliggande prognos har antagits att överskottet går mot resultatet/eget kapital, det vill säga att återstående belopp inte förbrukas till något behov under året. Finansnetto (+2,7 Mkr): Avvikelsen beror främst på överskottsutdelning från Kommuninvest ekonomisk förening kopplat till kapitalförstärkning från kommunen 2015 där hela utdelningen kan bokas mot resultatet/eget kapital (+1,3 Mkr), ett extremt lågt ränteläge för rörliga lån och vid omläggning av lån (+0,7 Mkr), ökade borgensavgifter från dotterbolagen (+0,7 Mkr) samt en lägre investeringstakt än budgeterat vilket inneburit att inga nya lån behövt tas upp för investeringar. Dock har ett lån om 16 Mkr tagits upp för att kompensera för ovan nämnda betydande utestående fordringar mot Migrationsverket. Detta lån bedöms dock ha mycket marginell effekt på årets resultat. Nedan redovisas budget och prognos för helåret för kommunens nämnder. Nettokostnader (Mkr) Budget Prognos Revision 0,7 0,7 Överförmyndare 1,5 1,5 Valnämnd 0,0 0,0 Jävsnämnd 0,1 0,1 Individnämnd 0,1 0,1 Hjälpmedelsnämnd 0,0 0,0 Vuxenutbildningsnämnd 0,0 0,0 Socialtjänstnämnd 0,0 0,0 Krisledningsnämnd 0,0 0,0 Ingen avvikelse av betydelse prognosticeras för någon nämnd. För överförmyndare antas i prognosen att samtliga mot Migrationsverket återsökta kostnadsersättningar beviljas. Ersättningarna avser främst ökade kostnader för gode män till ensamkommande barn. Nämnderna ingår i den totala driftredovisningen för kommunen under rubriken Allmän sektor med politik. Investeringsredovisning Upparbetat Upparbetad Avvikelse Summa Budget+ Avvikelse Prognos Nettoinvesteringar (Mkr) nettovärde andel av Prognos - Tilläggsanslag årsbudget+ta Budget+TA Kommunledning, fastigheter m m 13,2 37,9 24,7 34,7% 34,3 3,5 Verksamhetsstöd och service 12,9 32,4 19,5 39,8% 23,5 8,8 Samhällsbyggnad och näringsliv 4,9 14,8 9,9 33,0% 20,8-6,0 Lärande och stöd 1,4 7,0 5,5 20,8% 6,2 0,8 Vård och omsorg 0,7 2,4 1,7 27,6% 2,3 0,1 Exploateringsverksamhet 0,5 7,9 7,4 6,3% 7,9 0,0 SUMMA 33,6 102,3 68,7 32,8% 95,1 7,

32 Ekonomisk sammanfattning investeringar Kommunens budget för investeringar under året inklusive tilläggsanslag för ej utförda investeringar 2015 uppgår till 102,3 Mkr, fördelat på budget 61,5 Mkr och tilläggsanslag 40,8 Mkr. Av dessa prognostiserar verksamheterna att ta i anspråk 95,1 Mkr för helåret. Detta ger en positiv avvikelse mot budget med 7,2 Mkr. Upparbetad andel av årets budgeterade nettoinvesteringar uppgår per 31 augusti endast till 32,8 %, vilket innebär en betydligt utökad investeringstakt sista tertialen under året, om prognosen ska förverkligas. Erfarenheten från tidigare år är att allt större belopp årligen äskas i tilläggsanslag till kommande år, på grund av ej genomförda projekt eller senareläggningar av andra skäl. Det finns investeringsprojekt som uppvisar både positiva och negativa prognosticerade avvikelser mot budget. Av budgeterade investeringar behöver ett antal projekt överföras till 2017 för projekt som är framflyttade eller försenade. De beloppsmässigt största projekten i denna kategori avser Gästishallens renovering (2,4 Mkr) och Flexhusets om-/tillbyggnad (2,4 Mkr). Övriga större avvikelser mot budget avser Centrumutvecklingsprojekt där arbeten tidigarelagts pga vattenläcka (- 7,2 Mkr mot budget), Granbergets skidanläggning snökanonsystem som avslutas enligt plan och till lägre belopp än budget (+3,5 Mkr mot budget) samt Åhls Barnakademi som avslutas på grund av brand (+4,7 Mkr mot budget). Årets största projekt enligt prognosen är centrumutvecklingsplanen, investering i infrastruktur främst broar och vägar, energitjänsteprojektet (ETP) gällande fastigheter, gång- och cykelvägar, Granbergets skidanläggning samt Flexhuset renovering och tillbyggnad. Samtliga av dessa projekt utom Flexhuset har löpt/löper över flera år

33 Bedömning av finansiell och verksamhetsmässig måluppfyllelse God ekonomisk hushållning innebär att både de finansiella målen och verksamhetsmålen är uppfyllda eller att de har en positiv utveckling. Nedan redovisas sammanvägd bedömd måluppfyllelse på kommunnivån för helåret avseende de finansiella och verksamhetsmässiga målen. På nästkommande sidor redovisas den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen per av kommunfullmäktige beslutat mål för året. För mätningen används en eller flera indikatorer per mål. Finansiella mål Den finansiella måluppfyllelsen för året bedöms bli tillfredsställande sett till de uppsatta målen i Mål och budget Prognosticerad avkastning av skatter och bidrag uppgår till 3,4 % mot budget 1,4 %. Dessa målnivåer är trots det inte tillräckliga för att säkerställa en god ekonomisk hushållning på sikt, givet kommande års budgetar och förväntade nedgång i ekonomin, tillsammans med demografiska utmaningar och tillväxtambitioner i kommunen. Att årets resultat prognosticeras att överträffa det av fullmäktige uppsatta avkastningsmålet för året har i grunden varit möjligt tack vare en lyckad kombination av långsiktig strategi från och med hösten 2012 med försiktighet och återhållsamhet i budgeteringen av centrala poster för att långsiktigt bygga ett resultatutrymme under goda konjunkturtider, kombinerat med ett positivt utfall för ett antal poster av engångsnatur under samma tidsperiod. Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli lägre än intäktsökningen för skatter och statsbidrag, främst tack vare den goda budgetföljsamheten och även indirekt delvis tack vare högre skatter och bidrag än ett normalår. För verksamheterna (driften) sammantaget förväntas därmed målet budget i balans nås. Det innebär också att de senaste årens positiva trend, med undantag för år 2015, fortsätter, och att nettokostnaderna alltmer närmar sig de beräknade standardkostnaderna. Det är med detta också en hoppingivande prognos inför kommande år. Soliditetens inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse utveckling är något svårbedömd för helåret. Viss ökad upplåning har fått lov att ske på grund av stora fordringar mot Migrationsverket, men samtidigt stärks soliditeten genom det goda årsresultatet och genom att pensionsskulden förväntas något minska under året enligt prognos. Det avgörande blir storleken på årets investeringar. Blir de verkligen lika stora som i prognosen, torde ytterligare upplåning behövsa för finansieringen och soliditetsmålet blir svårare att nå och i allra värsta fall blir soliditeten åter negativ. Hamnar investeringarna istället mer i linje med tidigare års utfall, ökar däremot sannolikheten betydligt att soliditeten förbättras även år 2016, och därmed blir än mer positiv än 2015 (+3 %). Detta skulle också innebära att målet 100 % självfinansieringsgrad av investeringarna bör kunna uppfyllas. Även för kommunkoncernen som helhet förväntas resultatnivån bli bättre än budget tack vare kommunens positiva resultatavvikelse. Utöver kommunens förväntade positiva resultatavvikelse +16,2 Mkr mot budget prognosticerar Leksandsbostäder AB ett resultat +1,2 Mkr över budget medan Leksand Vatten AB prognosticerar en negativ budgetavvikelse med - 1,9 Mkr (beloppen innan koncernkonsolidering)

34 Verksamhetsmål Av de uppsatta verksamhetsmålen bedöms merparten helt eller delvis uppfyllas under året. Ett mindre antal mål bedöms inte kunna uppfyllas. För de flesta verksamhetsmålen är bedömningen att framsteg gjorts, att trenden är positiv och att måluppfyllelse antingen kommer att ske under 2016 eller Fem mål för året uppfylls helt enligt prognosen: - Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre - Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner - Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare ökad tjänstgöringsgrad - Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar - Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten Nio mål uppfylls delvis/till övervägande del, medan ett mål, Arbeta för öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare, inte kan påvisa någon tydlig förbättring. Det betyder att fortsatt verksamhetsmässigt och/eller ekonomiskt fokus måste riktas mot dessa områden för att måluppfyllelsen ska förbättras. Det prognosticerade utfallet visar sammantaget även fortsättningsvis på ett antal områden för kommande år som kommunen speciellt bör fokusera på inom ramen för ansvaret för varje sektor och verksamhet. Den slutliga måluppfyllelsen för helåret 2016 kommer att beskrivas i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning? Den finansiella måluppfyllelsen är mycket god men är till delar fortfarande avhängig av engångsposter för året. Särskilt positivt är att driftbudgeten enligt prognosen i princip hålls, med endast en mycket liten negativ avvikelse. Det är utomordentligt viktigt att god budgetdisciplin upprätthålls och att driftbudgeten hålls varje år. Det är helt avgörande för att kommunen ska kunna fortsätta upprätthålla en budget i balans och därmed kunna möta framtidens utmaningar med en mindre gynnsam demografisk utveckling och ambitiösa 22 34

35 utvecklings- och tillväxtmål med god tillförsikt. Stora risker finns likväl kommande år med att uppnå budgetföljsamhet och att kunna möta andra ekonomiska risker, inte minst utifrån omvärldsutvecklingen i stort. Av de beslutade verksamhetsmässiga målen bedöms merparten helt eller delvis komma att uppnås. Det finns dock också ett mindre antal mål där kommunen inte har lyckats och där ytterligare fokus måste läggas under 2017 för att förbättra måluppfyllelsen. Sammantaget får ändå konstateras att måluppfyllelsen är tillfredsställande. Den sammanvägda analysen av måluppfyllelsen av finansiella och verksamhetsmässiga mål enligt prognosen visar att kommunen klarar en god ekonomisk hushållning för året. Nedan följer en sammanställning av verksamheternas bedömning av måluppfyllelsen för helåret

36 Delårsrapport med årsprognos Verksamhetsmässig måluppfyllelse Sektor: Kommunledning/Näringsliv Verksamhetsår: 2016 Period: Januari Augusti Mål och indikatorer Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt näringslivs ranking av näringslivsklimat Rankingplacering av Svenskt näringslivs ranking Företagens omdöme om kommunens service för företagen Antal nystartade företag /1000 inv Målnivå 2016 Leksand 2015 Övre kvartilen Plats ,2/1000 inv 4,3/1000 inv Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Sektor Avd Vad har gjorts hittills under året? Plats 72 eller bättre Plats Plats 145 eller lägre 80 eller högre 6,2/1000 inv eller högre ,1-4,9/1000 inv 65 eller lägre Lägre än 4,9/1000 inv KL KL KL Näringsliv Samhällsbyggnad Näringsliv Rankingen är inte ett lämpligt mål att som en indikator! Baseras på allt för stor andel momentant "tyckande" under mätperioden. Aktiviteter som Näringslivsavdelningen genomfört under perioden kanske kan påverka utfallet: - arrangerat fyra näringslivsfrukostar och en evenemangsarrangörsfruk ost - arrangerat en näringslivsvecka - gett ut en näringslivsbilaga i Dagens industri (v26) En nyföretagarskola har arrangerats tillsammans med Rättviks kommun där ett drygt tjugotal potentiella nya företag deltog. Inga andra aktiviteter har genomförts som skiljer sig från andra år. Vad kommer att göras under resten av året? Arrangera fyra företagsfrukostar. Bjuda in olika företagsgrupperingar i samband med hockeymatcher för att diskuetrra företagsutvecklingsfrågor. Fortsätta besöka företag med tillväxtpontential. Fortsatt beredskap/service för de som vill starta eget. Extra aktiviteter på nyanlända som har haft företag i annat land som vill starta i Sverige. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Leksand klättar 70 placeringar Målet anses svårt att nå då i 2016 års ranking och hamnar flera underfaktorer bedöms på plats 105. Är åter på nivån vara svåra eller omöjliga att runt hundra. påverka av ansvariga delar av förvaltningen. Krävs ett nytt helhetsgrepp? Tack vare det goda utfallet Q2 förväntas målet uppnås. Q2 visade på en ökning med 34 % fler företag än motsvarande period 2105 (25 respektive 38 företag). Prognos 6,7/1000 inv

37 Delårsrapport med årsprognos Verksamhetsmässig måluppfyllelse Sektor: Verksamhetsstöd och service Verksamhetsår: 2016 Period: Januari Augusti Mål och indikatorer 2016 Målnivå Arbeta för att skapa en Kulturskola Inventera vad 7-21åringar vill ha för utökat kulturutbud 6. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner Antal timmar/vecka som simhallen har öppet utöver på vardagar Andel medborgarna i kommunen som upplever utbudet av fritidsaktiviteter som bra Genomföra inventering Leksand Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Vad har gjorts hittills under året? Inventering genomförd Inventering påbörjad 40 timmar 40 timmar 40 timmar timmar Indexnivå 65 Indexnivå 65 Indexnivå 65 Indexnivå Inventeringen ej påbörjad 34 timmar eller mindre Indexnivå 40 eller lägre Kultur Fritid Fritid LUPP-resultat, Åk 8 + gymnasiet - ungdomars nöjdhet vad gäller fritidsaktiviteter Bygger nytt snökanonsystem i Granberget. Nya broar Limsjön. Vad kommer att göras under resten av året? Skapa en enkel modell tills. med skolan för att inventera barn/ ungdomars önskemål av utökat kulturutbud. Skatepark, renovering omklädningsrum, utegym Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut Osäker om inventeringen eller analysen av densamma hinns med. Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Nyrekryteringar ex tillsättning av ny kulturchef har prioriterats samt tidspress överlag. Mätning görs en gång per år. Invånare år med en stillasittande fritid kommun, andel (%) 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre Andel äldre som angett att de är ganska eller mycket nöjda avseende matkvaliteten 10% 10% 10% 10,1-14,9% 15% eller mer Fritid Bredda utbudet för spontanidrott ex skatepark. 82% 65% 82% 81-72% 71% eller lägre Kost Projekt på Solhem med ny måltidsordning. Frukost när man vill, 11-fika, huvudmål kl 14 samt lättare kvällsmåltid kl 18. Målet är att de äldre ska bli piggare och mer nöjda med maten. Om det Fortsätta ha kontinuerliga fungerar bra på Solhem så kostmöten med boendena. kommer det även att Enkätundersökning med införas på andra hemmaboende som köper boenden. matlådor. Mätning görs en gång per år

38 Mål och indikatorer 2016 Målnivå 2016 Leksand 2015 Eleverna upplevelse med måltidssituation 85% - 85% 84-76% Elevernas nöjdhet med maten 85% - 85% 84-76% 8. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare önskad tjänstgöringsgrad Andel medarbetare som är nöjd med sin sysselsättnings/ tjänstgöringsgrad Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Vad har gjorts hittills under året? Kontinuerligt förbättringsarbete pågår 75% eller hela tiden. Regelbundna Kost lägre matråd samt matprat med eleverna vid serveringen. 85% - 85% 84-76% 75% eller lägre 75% eller lägre Kost HR Kontinuerligt förbättringsarbete pågår hela tiden. Regelbundna matråd samt matprat med eleverna vid serveringen. Ytterligare tid kan erbjudas genom Bemanningscentrum. Vad kommer att göras under resten av året? Samtal och intervjuer med elever enligt egen modell kommer att genomföras under hösten. Fortsatt uppfräschning Gästis. Samtal och intervjuer med elever enligt egen modell kommer att genomföras under hösten. Fortsatt uppfräschning Gästis. HR ser kontinuerligt över möjligheterna att erbjuda enskilda medarbetare ökad sysselsättningsgrad. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Beroende på medarbetarnas vilja till byte av arbetsplats. 9. Utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen Andel medborgare som skickar en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar 85% 85% 85% 84-76% 75% eller lägre Kundtjänst Nytt ärendehanteringssystem där all kontakt med medorgarna registreras och arkiveras. Kundtjänsten har även samarbete med adm service för att kunna svara på en del frågor som går till kommun@leksand.se Fr o m september ska kundtjänsten kontakta handläggaren för att få veta svaret och kundtjänst ska svara kunden. Detta gör vi för att säkerställa att kunden får ett svar och genom att kundtjänstens personal samlar in svaren så berikar de sin kunskapsbank. Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och fått ett direkt svar på en enkel fråga 85% 57% 85% 84-76% 75% eller lägre Kundtjänst 26 Kundtjänsthandläggare kommer att förkovras i olika områden för att kunna svara på fler frågor. Den 4 april startade vår Utbildningar pågår kundtjänst som svarar på ständigt. Kundtjänst svarar alla samtal till på många fler samtal idag Vid hänvisning kommer än när de var i klustret. Ex i medborgarna till juni 2015 svarade kundtjänst - istället för en kommunen med hjälp av automatisk röst. klustret på 4038 samtal. I Kundtjänsthandläggare juni 2016 svarade svarar på alla enkla kundtjänstens persona på 8 frågor. 648 samtal. Målnivån på 85% är orimligt hög! Bästa kommun 2015 hade 74%. Profitel skriver i sin rapport: "PROFITELS erfarenhet av tillgängligheten (få svar på frågor) hos kommuner med traditionell växel som kopplar samtalen vidare till handläggare är att vi som uppringare får svar i ca 40-50% av samtalen. Kommuner med kontaktcenter/kundtjänst har oftare en högre tillgänglighet. Er kommuns totalresultat avseende tillgänglighet är betydligt högre än genomsnittet." 38

39 Mål och indikatorer 2016 Målnivå 2016 Andel medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel medborgare som upplever att de har insyn i och inflytande över kommunens verksamhet Andel medborgare som upplever att kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Graden av god webb-information till medborgarna 10. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna Ökad användning av biotekniska rengöringsmedel Leksand % 100% % 98-95% 85% 40% 85% 84-76% 85% 56% 85% 84-76% 85% 87% 85% 84-76% 25% ökning per år - 25% eller mer 24-16% Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Vad har gjorts hittills under året? 94% eller lägre 75% eller lägre 75% eller lägre 75% eller lägre 15% eller lägre Kundtjänst Kommunikati on Kommunikati on Kommunikati on 27 Städavd. 39 Kundtjänst har ändrat sin presentation. Kundtjänst har jobbet med samtalets struktur. Avdelningen har en utbildad samtalscoach. För att ge medborgarna en större insyn i det kommunen gör stöttar vi verksamheterna för att de ska kunna informera på ett så bra sätt som möjligt, utbildar våra webbredaktörer och arbetar med ständiga förbättringar av strukturen på vår webbplats. Vi ökar också närvaron i sociala medier, främst Facebook. Inflytande sker främst genom de brukarråd som verksamheterna har. Förutom de brukarråd som sker har inget annat gjorts. Bedömning av måluppfyllelse vid årets Vad kommer att göras under resten av året? slut Fortsätta arbeta med samtalets struktur. Samtalscoachen kommer att göra regelbunden medlyssning för att höja samtalskvaliteten. Varje vecka görs avstämningar kring avdelningens sätt att tala och bemöta människor i telefon. Vi planerar att fortsätta med samma arbete som hittills under året. Samma som hittills. Kontinuerlig utveckling av Samma som hittills. strukturen och innehållet på webben sker. Vi har i dag ett webbråd med representanter från verksamheterna samt ett 60-tal webbredaktörer och lika många webbagenter som håller de ca 5000 sidorna som vår webb innehåller uppdaterade och aktuella. Webbrådet arbetar även aktivt med det resultat som vi får via SKL varje år. Ökat användandet i flera städområden. Fortsätta öka användandet i resterande städområden. Användandet kan ev ha ökat med mellan 36-75% vid årets slut. Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Medborgarna önskar mer medborgardialog. Medborgardialogen är politikens ansvar och kommunikationsavdelningen har i dagsläget inget uppdrag att arbeta med medborgardialog. Att genomföra medborgardialog är politikens ansvar och idag finns inget uppdrag att arbeta med detta. Undersökningen har gjorts om inför 2016 och mäts nu på ett nytt sätt. Varje gång detta sker sänker de flesta kommuner sina resultat, så det är troligt att så även sker för Leksands resultat.

40 Mål och indikatorer 2016 Målnivå Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten Andel hushåll som har tillgång till minst 100 Mbit/s Ökning mot föregående år Leksand % Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Vad har gjorts hittills under året? Mer än 38% andel av hushållen % andel av hushållen Mindre än 32% andel av hushållen IT-avd Marknadsaktörerna har tecknat många avtal om anslutningar av hushåll, men det har också byggts mycket. Vad kommer att göras under resten av året? Försäljning och framförallt byggnation fortsätter. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut Att målet om att 25% har tillgång till minst 100 Mbit/s är uppfyllt kan bekräftas av PTS. Bredbandskartläggning där det framgår att 25,19% hade tillgång till 100 Mbit/s i oktober Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) I kommunens bredbandsstrategi finns målet om att 90% av hushållen ska ha tillgång till 100 Mbit/s år Detta mål kommer med största sannolikhet inte att uppnås om vi bedömer det enligt PTS definition "homes passed", dvs fiber byggt i byn, bör vi klara målet då vi idag ligger på ca 35% och redan under , med vad som är beslutat för byggnation, kommer upp i dryga 90% av hushållen

41 Delårsrapport med årsprognos Verksamhetsmässig måluppfyllelse Sektor: Lärande och stöd Verksamhetsår: 2016 Period: Januari Augusti Mål och indikatorer Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Målnivå 2016 Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Andel årsarbetare med förskollärarexamen 85% 69% 85% 84-61% 60% Förskola Antal barn per årsarbetare Lägre än föregående år 5,8 Lägre än föregående år Lika som föregående år Högre än föregående år Förskola Vad har gjorts hittills under året? Endast förskollärartjänster annonseras. Ingen ökning av antal pedagoger i förhållande till antal barn ryms inom nuvarande budgetram. Vad kommer att göras under resten av året? Endast förskollärartjänster annonseras. Marknadsföra förskolan i Leksands kommun. Fokus på att lägga stora delar av resurserna på pedagogisk personal. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 30 april 75% Lika Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Tappat VFU-avtalet med Högskolan Dalarna. Brist på förskollärare. Ingen ökning av antal pedagoger i förhållande till antal barn ryms inom nuvarande budgetram. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 31 augusti 65% Lägre Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Tappat VFU-avtalet med Högskolan Dalarna. Brist på förskollärare. Handledarutbildning startar 22/9 fem förskollärare anmälda. Vi söker om partnerförskola i oktober. Ingen ökning av antal pedagoger i förhållande till antal barn ryms inom nuvarande budgetram. Men tack vare statsbidrag har vi bibehållit nuvarande organistation, viss förstärkning har dessutom skett. Riktning Vad har gjorts hittills under året? Endast förskollärartjänster annonseras. Ingen ökning av antal pedagoger i förhållande till antal barn ryms inom nuvarande budgetram. Andel elever som klarat alla delprov vid NP åk 3 SV 100% 71% Högre än föregående år Lika som föregående år Lägre än föregående år Förskola Omfattande satsning pågår. Material. Samarbete med biblioteket. Fortbildning. Fortsatt satsning. Material. Samarbete med biblioteket. Fortbildning. Svårbedömt. Nationella Nytt nationellt proven genomförs under bedömningsunderlag kommer våren. Inga resultat finns från 2016 (via Skolverket). tillgängliga. 72% Nytt nationellt bedömningsunderlag kommer från 2016 (via Skolverket). Omfattande satsning pågår. Material. Samarbete med biblioteket. Fortbildning. Andel förskolor där Läsnyckeln och Babblarna används 100% 95% 100% 99-86% 85% eller lägre Förskola Information och fortsatt implementering. Information och fortsatt implementering. Någon enstaka avdelningsaknas. 95% Ingen kommentar 95% Ingen kommentar Information och fortsatt implementering. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor med särskilt fokus på pojkar Andel elever som klarat alla delprov vid NP åk 3 SV - flickor 100% 78% 100% 99,9-84,9% 85% eller lägre Gr Skola Satsning på screening och fortbildning i läslyftet Satsning på screening och fortbildning i läslyftet Svårbedömt. Nationella Resultatet mäter Ny proven genomförs under mäning kan göras tidigast 1/6 våren. Inga resultat finns 2016 tillgängliga. 86% Målet 100% inte nått men en förbättring jfr 2015.Ny mätning vt-17 Satsning på screening och fortbildning i läslyftet 29 41

42 Mål och indikatorer 2016 Andel elever som klarat alla delprov vid NP åk 3 SV - pojkar Andel elever som klarat alla delprov vid NP åk 3 MA - flickor Andel elever som klarat alla delprov vid NP åk 3 MA - pojkar Målnivå 2016 Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd 100% 65% 100% 99,9-84,9% 100% 67% 100% 99,9-84,9% 100% 66% 100% 99,9-84,9% Genomsnittlig betygspoäng åk 6 - flickor 14 14, ,9-12,5 Genomsnittlig betygspoäng åk 6 - pojkar 14 12, ,9-12,5 Meritvärde åk 9 - flickor , , % eller lägre 85% eller lägre 85% eller lägre 12,4 eller lägre 12,4 eller lägre 224,9 eller lägre Gr Skola Gr Skola Gr Skola Gr Skola Gr Skola Gr Skola Vad har gjorts hittills under året? tsning på screening och fortbildning i läslyftet Satsning på mattescreenning och mattelyftet för samtliga skolor Satsning på mattescreenning och mattelyftet för samtliga skolor Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd. Vad kommer att göras under resten av året? tsning på screening och fortbildning i läslyftet Satsning på mattescreenning och mattelyftet för samtliga skolor Satsning på mattescreenning och mattelyftet för samtliga skolor Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning av resultet. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd, satsning på 1-1- datorer i åk 7 och ev. i åk 8. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 30 april Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Svårbedömt. Nationella Resultatet mäter Ny proven genomförs under mäning kan göras tidigast 1/6 våren. Inga resultat finns 2016 tillgängliga. Svårbedömt. Nationella proven genomförs under våren. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Nationella proven genomförs under våren. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Korrigeringar görs efter sommarskola. Inga resultat finns tillgängliga. Resultatet mäter Ny mäning kan göras tidigast 1/ Resultatet mäter Ny mäning kan göras tidigast 1/ Resultatet mäter Ny mäning kan göras tidigast 1/ Resultatet mäter Ny mäning kan göras tidigast 1/ Resultatet mäter Ny mäning kan göras tidigast 1/ Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 31 augusti 59% 65% 52% 14,15 13,0 232,6 Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Försämrat resultet jfr Flickornas resultat bättre, pojkarna sämre. Oroande Kräver riktade insaster. Detaljerad genomlysning och analys kommer att göras i specpedgruppen. Försämrat resultet jfr Både pojkar och flickor försämrat resultet. Måste jämföras med nationella resulten ht-16. Kräver riktade insaster. Detaljerad genomlysning och analys kommer att göras i specpedgruppen. Försämrat resultet jfr Både pojkar och flickor försämrat resultet. Måste jämföras med nationella resulten ht-16. Kräver riktade insaster. Detaljerad genomlysning och analys kommer att göras i specpedgruppen. Något försämrat resultet även om det ligger inom målgränsen Klart förbättrat resultat även om det fortfarande inte ligger inom målgränsen. Något försämrat resultet även om det ligger inom målgränsen Riktning Vad har gjorts hittills under året? tsning på screening och fortbildning i läslyftet Satsning på mattescreenning och mattelyftet för samtliga skolor Satsning på mattescreenning och mattelyftet för samtliga skolor Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd

43 Mål och indikatorer 2016 Målnivå 2016 Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Meritvärde åk 9 - pojkar , ,9-225 Andel flickor behöriga till yrkesprogram på gymnasiet Andel pojkar behöriga till yrkesprogram på gymnasiet Genomsnittlig betygspoäng - elever med gymnasieexamen Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, högskoleförberedande program 100% 82,7% 100% 99,9-84,9% 100% 83,3% 100% 99,9-84,9% 14 14, ,9-12,5 100% 69,2% 100% 99,9-74,9% 224,9 eller lägre 85% eller lägre 85% eller lägre 12,4 eller lägre 75% eller lägre Gr Skola Gr Gr Gy Gy Vad har gjorts hittills under året? Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Vad kommer att göras under resten av året? Uppföljning av resultetpedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd, satsning på 1-1- datorer i åk 7 och ev. åk 8 Uppföljning av resultet. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd, satsning på 1-1- datorer i åk 7 och ev. i åk 8. Uppföljning av resultet. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd, satsning på 1-1- datorer i åk 7 och ev. åk 8 Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 30 april Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Korrigeringar görs efter sommarskola. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Korrigeringar görs efter sommarskola. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Målsättningen ligger långt över nuvarande värde. Positiv trend de senaste tre åren. Resultatet mäter Ny mätning kan göras tidigast 1/ Resultatet mäter Ny mätning kan göras tidigast 1/ Ingen kommentar Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 31 augusti 206,2 88,1% 88,8% Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Försämrat betygmedelvärde även om behörigheten till gymnasiet samtidigt har ökat. = fler godkänt E- färre höga betyg A-D Klart föbättrat resultat med andel elever behöriga till yrkesprogram. Fler elever når behörighet trots att betygsmedelvärdet sjunkit. Klart föbättrat resultat med andel elever behöriga till yrkesprogram. Fler elever når behörighet trots att betygsmedelvärdet sjunkit. Resultatsammanställning kommer från Skolerket under decembermånad. Resultatsammanställning kommer från Skolerket under decembermånad. Riktning Vad har gjorts hittills under året? Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiska insatser, fortbildningsinsatser, utveckla t T-stöd, införskaffat Inläsningstjänst, ökand satsning på elever i behov av särskilt stöd Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, yrkesprogram 100% 74,2% 100% 99,9-74,9% 75% eller lägre Gy Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Svårbedömt. Betygen sätts i juni. Inga resultat finns tillgängliga. Resultatsammanställning kommer från Skolerket under decembermånad. Analys och uppföljning av resultat har skett och kommer att ske. En inriktningsdeklaration är framtagen med fyra portalområden som ska styra all verksamhet och verksamhetsutveckling. Skolan arbetar med kollegialt lärande med fokus på närvaro och studieteknik

44 Mål och indikatorer 2016 Målnivå 2016 Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Vad har gjorts hittills under året? Vad kommer att göras under resten av året? Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 30 april Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 31 augusti Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Riktning Vad har gjorts hittills under året? 5. Arbeta för att skapa en Kulturskola Konkret förslag för politiskt beslut senast 15 november 2016 Konkret förslag nytt Konkret förslag lämnat Förslag påbörjat Konkret förslag inte lämnat Musikskola/ Kultur Arbetsprocess pågår. Fortsatt dialog. Beräkningar görs. Konkret förslag bedöms läggas fram senaste 15 november. Ingen kommentar Konkret förslag bedöms läggas fram senaste 15 november. Ingen kommentar Arbetsprocess pågår. 10. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna Antal samverkansmöten mellan avdelningen förskolan, kostavd, upphandlingsenheten, miljöanvarig på kommunen, städavd samt Leksandsbostäder AB. 6 nytt 6 möten eller mer 4-5 möten 3 möten eller färre Förskola Möte med stöd och miljöansvarig. Fler möten planeras.fler aktörer måste involveras. 3 möten eller färre Stort fokus på den egna verksamhetens utveckling inom området. I steg två planeras fler vara involverade. 3 möten eller färre Stort fokus på den egna verksamhetens utveckling inom området. I steg två planeras fler vara involverade. Möte med stöd och miljöansvarig. Andel personal som känner till förskolans handlingsplan Giftfri förskola. 90% 90% 90% 89-81% 80% eller lägre Förskola Information och fortsatt implementering. Mätningen klar. 91% Ingen kommentar 91% Ingen kommentar Information och fortsatt implementering. 15. Arbeta aktivt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) Andel personal inom socialtjänst, skola och elevhälsa som uppger att de arbetar aktivt mot ANDT 85% nytt 85% 84-76% 75% eller lägre Familj och stöd Grundskola Gymnasie Vuxenutb Ingen samlad insats har gjorts. Frågan är fördelad på olika enheter. Dialog om målet och tänkbara aktiviteter inom elevhälsan. 56% Stora skillnade mellan personalgrupperna/ enheterna. Området upplevs inte som prioriterat då annan måluppfyllelse är hög. 11 % med riskabla alkoholvanor. 21 % snusar eller röker i kommungruppen (20 % i riket). 56% Stora skillnade mellan personalgrupperna/ enheterna. Hög måluppfyllelse inom Ifo.Området upplevs inte som prioriterat då annan måluppfyllelse är hög. 11 % med riskabla alkoholvanor. 21 % snusar eller röker i kommungruppen (20 % i riket). Ingen samlad insats har gjorts. Frågan är fördelad på olika enheter

45 Delårsrapport med årsprognos Verksamhetsmässig måluppfyllelse Sektor: Vård och omsorg Verksamhetsår: 2016 Period: Januari Augusti Mål och indikatorer 2016 Målnivå Verkar för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och mer utvecklande vardag Andel brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömningen av den hemtjänst de erhåller Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Sektor Avd Vad har gjorts hittills under året? 85% 92% 85% 84-61% 60% VO Ordbo Vad kommer att göras under resten av året? Individuella genomförandeplaner Fortsätta arbetet med kunden i fokus. genomförs och uppdateras där Samverka mera mellan enheterna. kunden utrycker sitt behov av hur och när insatserna skall genomföras tillsammans med näransvarig personal och eventuellt anhöriga. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Andel brukare som upplever att de är nöjda med helhetsbedömningen i sitt särskilda boende Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömningen av de LSS insatser de erhåller Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömningen av den insats de får via boendestöd 85% 79% 85% 84-61% 60% VO Säbo 85% 87% 85% 84-61% 60% VO LSS 85% 85% 85% 84-61% 60% VO Ordbo Näransvarig personal samordnar ett Fortsätta arbetet med kunden i fokus ankomstsamtal med nyinflyttade enligt de värdighetsgarantier som där de tillsammans tar reda på fastslagits. vilket/vilka behov och önskemål individen har. Analyserat resultaten och haft dialog med personalen på APT över vad som ska planeras under 2016 för att höja resultatet. Arbetet med Verksamheten ska fortsätta att planera genomförandeplanerna är innehållet utifrån varje enskild fortfarande pågående för att skapa ungdoms önskemål och behov. inflytande, delaktighet, trygghet Genomförandeplanerna är ett och en mer utvecklande vardag för instrument för detta. våra brukare. För att öka ytterligare inflytande och delaktighet i sin vardag kommer gruppbostäderna arbeta med veckoplaneringar där brukarna är delaktig i sin planering utifrån sina önskemål om vad som ska ske under veckan. Daglig verksamhet har under våren fortsatt att aktivt jobba med brukarråd. Arbetat med genomförandeplanerna utifrån varje enkskild individs önskemål och behov. Att arbeta mera aktivt med att tillgodose den enskilde/brukares önskemål om ändrad tid. Bli mera tydliga i vart den enskilde kan vända sig till vid klagomål och synpunkter. Rutiner i återkoppling ska införas, öka samverkan med andra instanser. Arbeta för att personalen kommer till brukaren i uppgjord tid, att man vet var man skall vända sig med klagomål. Arbeta aktivt med att vidhålla god kvalité ut till brukare, att ha en bra verksamhet som våra besökare vill komma och besöka och att få besökarna att ta del och driva Orsak utreds till det sänkta resultatet. F 33 45

46 Mål och indikatorer 2016 Målnivå 2016 Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömningen korttidsboende/växelvård Andel kunder som upplever att de är nöjda med helhetsbedömningen inom hemsjukvården Andel kvalitetsaspekter som erbjuds inom särskilt boende Andel omsorgs- och serviceutbud har hemtjänsten finansierad av kommunen Andel kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp- och serviceboende 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre Andel brukare som angett att de är ganska eller mycket nöjda avseende måltidssituationen på särskilt boende Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Sektor Avd 85% 100% 85% 84-61% 60% VO Ordbo 85% 100% 85% 84-61% 60% VO HSR 65% 67% 65% 64-51% 50% > VO Säbo 65% 73% 65% 64-51% 50% > VO Ordbo 85% 74% 85% 84-61% 60% VO LSS 75% 62% 75% 74-66% 65% eller lägre VO Säbo Vad har gjorts hittills under året? Starta upp ombudsgrupper. Syftet med ombudsgrupperna är att tydliggöra ansvar och öka samverkan. Analyserat resultaten och planert inför 2016 med att bl.a utbilda personalen. Infört arbetssättet med "tryggad hemgång". Arbetssättet går ut på att skriva ut patienten direkt från lasarettet till hemmet. Vad kommer att göras under resten av året? Arbetar bl.a. med dagliga planeringar efter individens behov. Personalen ska arbeta tillsammans för ett rehabiliterande och förebyggande förhållningssätt. Arbetet med att ta fram Fiber kommer att fortsätta dras in på kvalitetshöjande åtgärder. De de boenden som inte fått ännu. Utöka boendes individuella aktiviteter möjligheten till träningslokaler på alla har varit vägledande. särskilda boenden. Aktivitetsombud är tillsatta på alla boenden. Indragningen av fiber är gjord på vissa boenden. Omsorg och serviceutbud baseras Införa digitala larm. på de riktlinjer som finns inom hemtjänsten och i dags läget finns ett stort omsorg och serviceutbud. Analyserat resultaten och haft dialog medpersonalen. Utbildat personalen då det förekommit mycket hot och våld i verksamheten. Fortsätta upprätthålla det serviceutbud som finns i nuläget. Fortsätta utbilda personalen inom LSS verksamheten. Under våren har det inlett ett Det ska vara lugn och ro i matsalen, måltidsprojekt tillsammans med planera utifrån hyresgästernas behov kostenheten där målsättning är att av individuell måltids anpassning. införa en ny måltidsordning på Solhem och hitta former för ett närmare samarbete mellan kök och omvårdnadspersonalen avseende mat och måltidsmiljön. Den nya måltidsordningen innebär bl a att fler mindre mål mat serveras under dagen. Målsättningen är också att skapa mer äldreanpassade menyer och om möjligt finna former för att maten serveras av den som har lagat maten. Kostmöten med köket tillsammans med kostombud, kökspersonal och enhetschef har skett under året samt att personalen skriver avvikelser då maten inte är tillfredställande och om det inte räcker till. Div. inköp har gjorts av t.ex. gardiner, dukar, porslin. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 100% Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Hot och våld är en del av frågorna i kvalitetsaspekterna och det är fortfarande en del av vardagen under 2016 detta drar ner resultaten. Arbetet med att höja kvalitéten på måltidsnivån har precis påbörjats så det är svårt att bedöma resultaten. Dessutom har målnivån höjts 2016 mot Verksamheten ser över nya sätt att bemanna i gemensamhetsutrymmen och kök samt annat arbetssätt vid måltider som koncept före, under och efter. Disken står kvar till alla är klara och vi sitter ner i lugn och ro

47 Mål och indikatorer 2016 Målnivå Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare önskad tjänstgöringsgrad Andel medarbetare som är nöjd med sin sysselsättnings/ tjänstgöringsgrad Leksand % - 85% 84-76% Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Sektor Avd 75% eller lägre HR Vad har gjorts hittills under året? Personal erbjuds att sätta sig tillgängliga som vikarier för att öka sin sysselsättningsgrad. Vad kommer att göras under resten av året? Resultatet kommer att analyseras vidare över hur fler ska bli nöjda. Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut 70 % är nöjda Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) 97 personer av 328 svarande på frågan är inte nöjd med sin sysselsättningsgraden. Det är inte bara en höjning av sysselsättningsgrande de vill ha en del vill gå ner i tid. 40 personer har angett att de vill ha 100% 35 47

48 Delårsrapport med årsprognos Verksamhetsmässig måluppfyllelse Sektor: Samhällsbyggnad Verksamhetsår: 2016 Mål och indikatorer 2016 Målnivå Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre Leksand 2015 Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd Planberedskap för antal nya villor 40 st 100 st Plan Planberedskap för antal nya lägenheter 30 st 100 st Plan Period: Januari Augusti Vad har gjorts hittills under året? Vad kommer att göras under resten av året? Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut Arbete pågår med sammanlagt tolv detaljplaner. Under denna period har två nya detaljplaner startats, två samrådsförfaranden Fortsatt arbete med detaljplaner. Sammantagen genomförts och fyra detaljplaner planberedskap i laga kraft har varit ute för granskning. Tre detaljplaner har antagits varav en har överklagats och två har vunnit laga kraft vunna (och därmed gällande) detaljplaner beräknas vid 2016 års slut uppgå till 258 småhus. > 40 Arbete pågår med sammanlagt tolv detaljplaner. Under denna Fortsatt arbete med period har två nya detaljplaner detaljplaner. startats, två samrådsförfaranden Sammantagen genomförts och fyra detaljplaner planberedskap i laga kraft har varit ute för granskning. vunna (och därmed Tre detaljplaner har antagits gällande) detaljplaner varav en har överklagats och två beräknas vid 2016 års slut har vunnit laga kraft uppgå till 225 lgh. > 30 Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Antal sökta bygglov för nya villor 20 st Bygg 13 st Kan inte påverka resultatet Antal sökta bygglov för nya lägenheter 30 st Bygg 16 st + 40 st nya elevlägenheter på Leksands folkhögskola 6. Fortsätta vara en av landets främsta sportoch friluftskommuner Rankingplacering i Naturvårdsverkets årliga mätning Medborgarnas (18-84 år) bedömning av tillgången till parker, grönområden och natur i kommunen (skala 1-10) Andel deltagares nöjdhet med genomförda naturprojekt 11. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar Vara bland de 10 bästa Plats 10 Plats 1-10 Plats Plats 25 eller lägre Fritid/ Natur 8 8,2 8 7,9-7,5 7,4 eller lägre Plan/Natur 90% 3 på en femgradig skala - 90% 3 på en femgradig skala 89,9%-85,1% 85% eller lägre Natur Kan inte påverka resultatet Enkätundersökning efter genomförda projekt 7 8,2 Ingen undersökning 2016 Utbyggnad av cykelväg 1 km 0,83 km 1 km 999 m-601 m 600 meter eller kortare Trafik 5 km 500 m planeras > 1 km 36 48

49 Mål och indikatorer 2016 Målnivå Utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen Upplevd nöjdhet med bemötande vid tillsyn och kontroller Företagens omdöme om kommunens service för företagen 13. Arbeta för öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare Graden av öppet landskap 15. Arbeta aktivt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) Andel alkoholinspektioner utan erinran/varning Andel legitimationskontrollerade provköp av tobak 85% minst betyget fyra på en femgradig skala Leksand Grönt 2016 Gult 2016 Rött 2016 Avd 85% minst betyget fyra på en femgradig skala 84-76%, minst betyget fyra på en femgradig skala 75% eller lägre, minst betyget fyra på en femgradig skala Miljö Vad har gjorts hittills under året? Vad kommer att göras under resten av året? Enkätundersökning ska göras i slutet av året Bedömning av måluppfyllelse vid årets slut eller högre eller lägre Näringsliv, S (alla avd) 62 Genomföra inventering, fastställa aktuellt läge - Inventering genomförd Inventering påbörjad 90% - 90% 89-76% 85% - 85% 84-66% Inventering ej påbörjad 75% eller lägre 65% eller lägre Natur Miljö Miljö 75% Provköp görs 1-2 ggr per år Kommentar vid avvikelse (om målet inte kan nås) Målnivån är inte realistisk. Mäts ej Mäts ej. Nya mål finns. Ovanligt mycket varningar/erinringar t o m april. Ingen varning majaugusti. Tveksam indikator, för att få grönt ska man vara snäll! Om affärerna inte uppfyller kraven så har har miljöavd "direktutbildning" med dem

50 KASSAFLÖDESAN KOMMUNEN RESULTATRÄK Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster PERIODENS RESULTAT DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Upplösning skuldbokförda investeringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel 38 50

51 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningar Finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter och förråd Fordringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

52 NOTER (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter och kostnader utgår från Driftredovisningen efter justering för interna poster. Resultatet bygger på 8 månaders redovisning. Kostnader och intäkter har periodiserats av respektive utskott. Detta innebär att kundfakturor fastställda efter 31 augusti men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts på perioden. Leverantörsfakturor utställda efter 31 augusti men hänförliga till redovisningsperioden har skuldförts och belastat perioden. Även kostnadsräntor, statsbidrag och skatter har periodiserats. Not 2 Avskrivningar Avskrivning av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Not 3 Jämförelsestörande poster Nedskrivning anläggningstillgång Kostnader isamband med brand Fordran försäkringsbolag Återbetalning premier AFA försäkring Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar -354 Försäljning tomt Sommarland Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Prel slutavräkning Prel slutavräkning Prel slutavräkning Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsavg/bidrag/LSS Generella bidrag från staten Fastighetsavgift Not 6 Finansiella intäkter Utdelning av aktier och andelar Räntor på rörliga medel och utlämnade lån Inkassoavgifter Borgensavgift Utdelning Kommuninvest Not 7 Finansiella kostnader Räntor på anläggningslån Räntekostnad på löneskatt Ränteuppräkning på pensionsskuld Övriga räntor och bankkostnader

53 Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar Justering för gjorda avsättningar Vinst och förlust avyttring anläggningstillgångar Nedskrivning nedbrunnen fastighet Nedskrivning vägar Nedskrivning Tibble 168 Övriga ej likviditetspåverkande poster Not 9 Investering materiella anläggningstillgångar Beloppen inkluderar exploateringsverksamheten Investering Not 10 Mark byggnader och tekniska anläggningar Ack, anskaffningsvärde IB Överföring till annat slag av tillgång Överföring från annat slag av tillgång Omklassificering av infrastrukturell investering Pågående projekt avslutas till drift 861 Ackumulerade justeringar 54 Årets reavinst Nedskrivning p.g.a. brand Årets nedskrivning Årets anskaffningar Årets försäljningar, bidrag m.m Ackumulerat anskaffningsvärde UB Ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar UB Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5-75 år 5-75 år 5-75 år Linjär avskrivning tillämpas för alla anläggningstillgångar 41 53

54 Not 11 Maskiner och inventarier Ack, anskaffningsvärde IB Överföring från annat slag av tillgång Utrangering -58 Årets reavinst Årets anskaffningar Årets försäljningar, bidrag m.m Ackumulerat anskaffningsvärde UB Ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar UB Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3-20 år 3-20 år 3-20 år Linjär avskrivning tillämpas för alla anläggningstillgångar Not 12 Finansiella anläggningar Aktier, Leksandsbostäder Aktier, Leksand Vatten AB Andra aktier och andelar Förlagslån, revers Summa finansiella anläggningar Not 13 Exploateringsfastigheter och förråd Exploateringsfastigheter Presentförråd Guldur Summa exploateringsfastigheter och förråd Not 14 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos anställda Fordringar hos leverantörer, övriga Fordringar hos staten Mervärdeskatt Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa fordringar Not 15 Kassa och bank Bankmedel Mellanskog Makarna Skölds donation Summa kassa och bank

55 Not 16 Eget kapital Ingående saldo Årets resultat varav resultatutjämningsreserv Summa eget kapital Därav beslutad avsättning för framtida pensioner Not 17 Avsatt till pensioner Ingående avsättning Ränte- och basbeloppsuppräkning Utbetalningar Intjänad förmånsbestämd ålderspension Övrig post Summa Löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 100% 100 % 100 % Uppdelning per förmån Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner Summa pensioner Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning Not 18 Långfristiga skulder Ingående låneskuld Nyupplåning under året Omläggning av lån Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Återstående antal år: Summa långfristiga skulder De långfristiga lånen har nedanstående förfallostruktur Lånebelopp Lånebelopp Lånebelopp Rörlig ränta Summa Genomsnittlig ränta 1,41% 1,50% 1,80% Genomsnittlig räntebindningstid 1,13 år 0,93 år 1,04 år 43 55

56 Genomsnittlig ränta 1,41% 1,50% 1,80% Genomsnittlig räntebindningstid 1,13 år 0,93 år 1,04 år Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Preliminär skatt Sem- okomp övertid o ferie- och uppeh.löneskuld Upplupna sociala avgifter Upplupna ej utbetalda löner Löneskatt på pensioner Pensionsskuld individuell del Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Checkkredit Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 20 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Ränte- och basbeloppsuppräkning -650 Nyintjänad pension Årets utbetalningar Övrig post Ej uppdelad förändring Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser Uppdelning per förmån. Intjänad pensionsrätt Särskild avtalspension Livränta Efterlevandepension PA-KL och äldre utfästelser Summa pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser förtroendevalda Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser förtroendevalda Summa pensionsförpliktelser Summa löneskatt Summa utgående pensionsförpliktelser Aktualiseringsgrad 100% 100% 100% 44 56

57 Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgen gentemot Leksandsbostäder AB Leksands Vatten AB Övrigt Kommunalt förlustansvar för egnahem Ansvarsförbindelser för statligt kreditgaranterade bostadslån Summa Summa borgens- och ansvarsförbindelser Leksands kommun har i september 1999 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Leksands kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 794 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 779 mkr

58 KONCERNEN RESULTATRÄKNING (tkr) Not Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Aktuell skatt Uppskjuten skatt Årets resultat

59 KASSAFLÖDESANALYS (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 84 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Upplösning skuldbokförda inv Förändring av långfristiga fordringar 844 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel

60 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Not Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter och förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 8 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Avsättningar för skatter SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

61 NOTER (tkr) Not 1 Avskrivningar Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Not 2 Finansiella intäkter Intäktsräntor Aktieutdelning Utdelning Kommuninvest Övriga finansiella intäkter Not 3 Finansiella kostnader Kostnadsräntor Ränta på pensionsskuld Räntekostnad på löneskatt Övriga räntor och avgifter Not 4 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar Justering för gjorda avsättningar Vinst och förlut avyttring anläggningstillgångar Nedskrivning nedbrunnen fastighet Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Summa Not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Not 6 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar

62 Not 8 Eget kapital Ingående saldo Resultatutjämningsreserv Årets resultat Not 9 Avsättningar för pensioner Avsatt för pensioner Avsatt för löneskatt Aktualiseringsgrad 100% 100% Medeln används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning Not 10 Långfristiga skulder Leksands kommun Leksandsbostäder AB Leksand Vatten AB Not 11 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Ränte- och basbeloppsuppräkning -650 Nyintjänad pension Årets utbetalningar Övrig post Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt Särskild avtalspension Livränta Efterlevandepension PA-KL och äldre utfästelser Summa pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser förtroendevalda Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser förtroendevalda Summa pensionsförpliktelser Summa löneskatt Summa utgående pensionsförpliktelser Aktualiseringsgrad 100% 100% 50 62

63 Not 12 Ansvarförbindelser Leksandsbostäder AB Garantisumma Fastigo Leksands kommun Kommunalt förlustansvar egna hem Statligt kreditgaranterade bostadslån Borgen gentemot övriga Leksand Vatten AB har ett lagstadgat åtagande att återställa marken vid deponi i Lindbodarna Till detta har bolaget ett 30-årigt tillsynskrav avseende denna sluttäckning. Bolaget redovisar åtagandet som en ansvarsförbindelse, då åtagandet ej kan beräknas med hänvisning tillförlitlighet p.g.a tidsperspektiv, färdigställande, teknikutveckling och oklara regelverk

64 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Förändrade redovisningsprinciper Från och med 2013 redovisas all vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar, som jämförelsestörande poster. Från och med 2010 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Kommunen har inte omklassificerat tidigare års intäkter. Från och med 2012 har kommunen börjat med exploateringsredovisning, vilket innebär att försålda tomter intäktförs på resultaträkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet samt med avdrag för planenliga avskrivningar. För att en inventarie ska räknas som anläggningstillgång ska den antas ha en livslängd om minst 3 år och ett anskaffningsvärde över kr. Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningarna görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivningar beräknas ej för mark eller pågående investeringsprojekt. Fr.o.m tillämpas komponentavskrivning. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3-75 år. 52 Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras som en omsättningstillgång. Periodiseringar Skatteintäkter har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4:2 från RKR. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: - Preliminära inbetalningar under inkomståret. - Preliminär slutavräkning för innevarande år. - Slutavräkning för föregående år. Utgifts- och inkomsträntor har periodiserats. Statsbidrag för täckande av driftkostnader hänförliga till augusti 2016 har periodiserats. Avsättningar och skulder Pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner som intjänats från och med år 1998 redovisas som avsättning vad gäller kompletterande ålderspensioner (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp), garantipensioner och visstidspensioner. Pensionsskulden har beräknats enligt RIPS 07, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Pensionsskuldsberäkningar för förtroendevalda regleras inte i RIPS07, 64

65 som är den beräkningsmodell som är gällande för värdering av de kommunala pensionsutfästelserna. Kommunen har därför gjort en egen beräkning av pensionsskulden och redovisar den under ansvarsförbindelserna. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Individuell del redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att det egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Interna kostnader/intäkter och interna skulder/fordringar har eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens/moderbolagets redovisningsprinciper varit vägledande. Den särskilda löneskatten redovisas enligt samma principer som gäller för pensioner enligt den kommunala redovisningslagen, den så kallade blandade modellen. Semester- ej kompenserad övertid, ferieoch uppehållslön har skuldbokförts. Sociala avgifter och de anställdas skatter för augusti har skuldbokförts. Personalomkostnadspålägg har i samband med löneredovisningen påförts förvaltningarna med procentuella påslag. Förtroendevalda 31,42 %, anställda på kommunala avtal 38,33 %. Leasing Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal. Leasingavtal förekommer endast för fordon och maskiner. Inga finansiella leasingavtal finns. Klassificering av finansiella skulder Långfristiga skulder som förfaller inom ett år avses att refinansieras. Överenskommelse om refinansiering har inte inhämtats från långivare. Lånekostnader Huvudmetoden tillämpas. Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till

66 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Mål och Budget Förvaltningens förslag 1 66

67 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Innehåll Sammanfattning Inledning God ekonomisk hushållning Finansiella mål Verksamhetsmässiga mål Vision 2025 och mål till förvaltningen Mål till förvaltningen och de kommunala bolagen Ekonomiska förutsättningar Mål föreslagen budgetram Principer och ställningstaganden Driftbudget Investeringsbudget Konjunktur och skatteunderlagstillväxt Nuläge och ekonomiska konsekvenser för Leksands kommun Demografisk utveckling Skattetillväxt Förändring av skattekraft Kostnadsstruktur Ökning av verksamhetens nettoram Investeringsbehov Känslighetsanalys Resultatutjämningsreserv (RUR) Resultatbudget Sammanfattning av överskottsmål Sammanfattning av större kända risker i förvaltningens förslag Förvaltningens förslag till resultatbudget Politik och kommunledning Sektor Verksamhetsstöd och service Sektor Lärande och stöd Sektor Vård och omsorg Sektor Samhällsbyggnad Investeringsbudget Större investeringsprojekt Förvaltningens förslag till investeringsbudget och framtida finansieringsbehov...33 Slutkommentar...33 Bilagor

68 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Sammanfattning Leksands kommun har ett differentierat näringsliv och kännetecknas av en positiv framtidstro. Kommunen har en spännande framtid där uppgiften är att skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling inom ramen för beslutad Vision Ambitionsnivån är hög att ytterligare utveckla attraktionskraften i kommunen genom fortsatta kvalitetshöjningar och satsningar inför framtiden. De ekonomiska osäkerheterna kring kommunens utveckling bedöms vara större än tidigare år. Osäkerheterna bottnar i försämrad konjunkturutveckling och minskade tillväxtfaktorer för ekonomin i landet och på grund av ökade orosfaktorer i den internationella ekonomin, men också i demografi, aktuell kostnadsstruktur och tillväxt- och utvecklingsambitioner i Leksands kommun, tillsammans med förväntade konsekvenser av statliga regeländringar, med flera faktorer. Under hela perioden finns stora risker i kostnadsutvecklingen och åtminstone från år 2018 ökar risken också på intäktssidan. Förvaltningen har i sitt förslag till Mål och budget inte lyckats uppnå det av fullmäktige beslutade överskottsmålet om 2,0 procent för en budgetperiod. För perioden har kommunfullmäktige beslutat om ett överskottsmål på 2,0 procent av skatter och bidrag. För 2019 finns ännu inget beslut. Förvaltningen föreslår ett överskottsmål på 2,0 procent för hela planperioden Att ett överskott om 2,0 procent uppnås för planperioden som helhet beror på det goda utfallet 2015 och att budgeterat resultat för 2016 förväntas nås. Ett överskottsmål på 2,0 procent för innebär ett överskottsmål på 1,2 procent för budgetperioden , vilket är lägre än i tidigare års budgetar, där överskottsmålet varit 2,0 procent för budgetperiodens tre år. Resultatnivåerna i förvaltningens budgetförslag uppgår för 2017 till 4,6 Mkr (0,5 procent i överskott), för 2018 till 10,4 Mkr (1,2 procent i överskott) och för 2019 till 15,7 Mkr (1,8 procent i överskott). I dessa resultatnivåer ingår generella, det vill säga i nuläget inte specificerade, effektiviseringar med 11,5 Mkr. Övriga finansiella mål gäller fortsatt för , det vill säga 100 procent självfinansieringsgrad för investeringarna, att soliditeten inklusive den del av pensionsskulden som är redovisad som ansvarsförbindelse årligen ska förbättras jämfört med föregående års rullande treårsperiod, samt att nettokostnadsökningen ska vara lägre än intäktsökningen för skatter, generella statsbidrag och utjämning för budgetperioden, vilket innebär att verksamheterna som helhet måste hålla driftbudgeten varje enskilt år. Kommunfullmäktige har i november 2015 antagit 15 mål för kommunkoncernens utveckling och utifrån kommunens nuvarande antagna Vision 2025 att gälla under Inga mål för 2017 är ännu beslutade av kommunfullmäktige. Om nya mål beslutas kan det finnas behov av nya kostnadsberäkningar av förvaltningens förslag. Föreslagna investeringar för perioden uppgår för 2017 till 77,5 Mkr, för 2018 till 68,3 Mkr, för 2019 till 56,2 Mkr och för 2020 till 49,8 Mkr. Detta innebär således att budgetramen för investeringar om 50 Mkr per år inte hålls. De enskilt största investeringarna under perioden utgörs av en ny bollhall med uppskattad investeringsutgift 40,0 Mkr samt Moskogslänken med uppskattad investeringsutgift 21,0 Mkr. Utöver detta ingår bland annat fortsatta etapper i centrumutvecklingsplanen med upprustning och förbättring av stadsmiljön med Leksandsnoret och torgen (18,0 Mkr), fortsatta satsningar på infrastrukturen med upprustning av befintliga vägar och broar i kommunen (15,6 Mkr) samt fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar (10,0 Mkr). 3 68

69 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Inledning Leksands kommun har cirka medarbetare och den gemensamma ambitionen är service av hög kvalitet till drygt medborgare genom fortsatt utveckling, tydligt ansvar och sund ekonomi. Kommunen har ett differentierat näringsliv och kännetecknas av en positiv framtidstro. Kommunen har en spännande framtid där uppgiften är att skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling. Med beslutad Vision 2025 är ambitionsnivån hög att bibehålla och ytterligare utveckla attraktionskraften i kommunen genom fortsatta kvalitetshöjningar och satsningar inför framtiden. 1.1 God ekonomisk hushållning Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär god måluppfyllelse både av finansiella mål och verksamhetsmässiga mål. Både de finansiella målen och de verksamhetsmässiga målen i Mål och Budget sätts inom ramen för de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige beslutat om under Finansiella och verksamhetsmässiga mål beslutas årligen av fullmäktige inför kommande år inom ramen för mål- och budgetprocessen Finansiella mål I det finansiella perspektivet handlar god ekonomisk hushållning främst om att säkerställa att varje generation själv bär kostnaderna för den service som den konsumerar. Det innebär att ingen kommande generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Leksands kommuns kommunfullmäktige har beslutat om ett finansiellt mål för att säkerställa en god ekonomisk hushållning enligt nedan: Ett överskott med 2-3 procent av skatter, generella statliga bidrag och utjämning, gällande en planperiod om föregående två år och kommande tre år, i detta fall åren Fram till och med år 2018 är beslut taget om 2,0 procent överskott. Till detta mål tillkommer kompletterande finansiella mål för varje år i budgetperioden: 100 procent självfinansieringsgrad ska gälla för investeringarna under hela perioden Soliditeten, inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse, ska årligen förbättras jämfört med föregående års rullande treårsperiod. Nettokostnadsökningen ska vara lägre än intäktsökningen för skatter, generella statsbidrag och utjämning per år. Skattepengarna ska räcka till den löpande verksamheten och det ska finnas medel kvar till investeringar. I detta ligger också att verksamheterna självfallet förväntas hålla sin driftbudgetram (verksamheternas nettokostnader) varje enskilt år. 4 69

70 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen anger kommunens riktning för kommande år med fokus på kvaliteten i kommunkoncernens verksamheter. Verksamhetsmässiga mål ska vara i balans med de finansiella målen. Vid en eventuell målkonflikt är de verksamhetsmässiga målen underordnade de finansiella målen. 1.2 Vision 2025 och mål till förvaltningen I den av kommunfullmäktige i november 2012 antagna nuvarande visionen för kommunen, Vision 2025, uttalas att det ska vara Lätt att leva i Leksand : Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. I Leksand finns levande traditioner som tål nytänkande. Det märks inte minst i våra aktiva och levande byar. Det märks också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket ger möjlighet till ett attraktivt boende oavsett hur du vill att det ska se ut. I Leksands småskaliga stadskärna promenerar man omkring mellan butiker och restauranger. I Insjön hittar man ett modernt industri- och handelscentrum. Ett aktivt och levande samarbete mellan enskilda, familjer, föreningar, byar och företag och kommunen är en framgångsfaktor. Tillgång till både orörd skog och öppna landskap, men även Siljan och våra sjöar, skapar en givande levnadsmiljö. Vi är ledande inom hälsa och idrott, och både naturen och kulturen håller mycket hög klass. Här finns självklart också god tillgång till vård på nära håll. Här skapar ny teknik och effektiva energilösningar goda förutsättningar för både människor och företag. I Leksand är det inte bara nära mellan människor, det är också nära till världen. Snabba och miljövänliga buss- och tågförbindelser tar dig dit du vill oavsett om det är till arbete och studier i vår region eller vidare till Arlanda-Stockholm. Denna vision bryts årligen ner i politiskt beslutade verksamhetsmässiga mål för förvaltningen. Hur förvaltningen avser att nå de av fullmäktige beslutade verksamhetsmässiga målen för kommande år samt en djupare redovisning av utfallet av föregående års mål beskrivs i en årlig förvaltningsplan. Varje sektor arbetar utifrån förvaltningsplanen fram en sektorplan som redovisar hur sektorerna kommer att arbeta med sina tilldelade mål. I vissa fall tas också underliggande avdelningsplaner och enhetsplaner fram som ska stötta sektorn i att uppnå sina mål. Utgångspunkten för verksamhetsutvecklingen är ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetsperspektivet fokuserar således på att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att detta ska säkerställas krävs ett tydligt samband mellan resurser och prestationer, resultat och effekt. En utvärdering skall finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunens revisorer bedömer om resultaten i delårsrapporten och i årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin under perioden. Bedömningen av om en god ekonomisk 5 70

71 Förvaltningens förslag - Mål och Budget hushållning uppnåtts för året baseras på måluppfyllelsen av de av kommunfullmäktige beslutade finansiella och verksamhetsmässiga målen. 2. Mål till förvaltningen och de kommunala bolagen Nedan mål för kommunkoncernens utveckling och utifrån kommunens nuvarande antagna Vision 2025 antogs av kommunfullmäktige i november 2015 att gälla under 2016: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och mer utvecklande vardag. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor med särskilt fokus på pojkar. 5. Arbeta för att skapa en Kulturskola. 6. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskild hos de äldre. 8. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare ökad tjänstgöringsgrad. 9. Utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 10. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna. 11. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. 12. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimat. 13. Arbeta för öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare. 14. Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten. 15. Arbeta aktivt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Utifrån dessa mål har förvaltningen arbetat fram indikatorer för att mäta hur väl målen nås under innevarande år. Inga mål för 2017 är ännu beslutade av kommunfullmäktige. De beslutade målen gäller i första hand för år 2016 och i andra hand , men kan även komma att gälla för längre tidshorisonter i syfte att uppnå kontinuitet, jämförbarhet och analys av utveckling över tid, utifrån politiska beslut. Så kan exempelvis vara fallet om tillfredsställande måluppfyllelse inte nåtts för vissa mål. Samtliga mål bedöms kräva samverkan över flera av kommunkoncernens verksamhetsområden för att nå full framgång. Om nya verksamhetsmässiga mål beslutas politiskt för år 2017 kan det finnas behov av nya kostnadsberäkningar, utifrån bedömt behov av eventuella nya resurser. 6 71

72 3. Ekonomiska förutsättningar Förvaltningens förslag - Mål och Budget Kommunfullmäktige har 2015 beslutat om ett överskottsmål på minst 2,0 procent av skatter och bidrag under en femårsperiod. Årsgenomsnittet beräknas för planperioden, vilken utgörs av mål- och budgetperiodens kommande tre år, föregående års utfall och innevarande års budgeterade eller förväntade utfall. Överskottet bedöms behövas av följande skäl: - Investeringarna ska kunna finansieras utan att öka upplåningen - Framtida pensionsutbetalningar ska klaras av utan nedskärningar i verksamheten - Kommunens eget kapital värdesäkras för kostnadsutvecklingen/ inflationen - Kompensation för tidigare års nedskrivning av anläggningstillgångar - Reserver skapas för att klara den ekonomiska stabiliteten i de fall oförutsedda behov uppstår eller de ekonomiska förutsättningarna försämras. Utgångspunkten i förvaltningens förslag är att inkludera hela planperioden i beräkningen av ett överskottsmål om 2,0 procent, vilket innebär lägre budgeterade årliga resultatöverskott kommande år än i tidigare års budgetar. Det lägre överskottsmålet betyder i förvaltningens förslag ändå att generella effektiseringar om 11,5 Mkr måste åstadkommas under budgetperioden Att ett överskott om 2,0 procent uppnås för planperioden beror på det goda utfallet 2015 och att budgeterat resultat för 2016 förväntas nås. För budgetperioden nås med förvaltningens förslag endast ett överskott om 1,2 %. I tidigare års budgetar har kravet på ett överskott om 2,0 procent ställts på budgetperiodens tre kommande åren sammantaget, istället för på hela planperiodens fem år. Om detta högre mål beslutas gälla även för innebär det ännu högre krav på effektiviseringar motsvarande ytterligare 24,8 Mkr under den kommande treårsperioden, utöver ovan nämnda generella effektiviseringar på 11,5 Mkr, det vill säga totalt 36,3 Mkr i effektiviseringskrav för perioden Förvaltningens utgångspunkt i budgetarbetet har varit att skapa ytterligare tid för att genomföra nödvändiga rationaliseringar och effektiviseringar för att åstadkomma en långsiktig ekonomi i balans. Därför föreslår förvaltningen att inga ytterligare specifika eller generella effektiviseringskrav läggs. 3.1 Mål föreslagen budgetram Uppnå ett överskott på minst 2,0 procent för hela planperioden För perioden uppnås med förslaget ett överskott på 1,2 procent. 100 procent självfinansieringsgrad gäller för investeringarna under hela perioden Självfinansieringsnivån är försiktigtvis beräknad till högst 50 Mkr per år, det vill säga utöver denna nivå förväntas behöva lånas för att finansiera investeringarna. 7 72

73 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Soliditeten, inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse, ska årligen förbättras jämfört med föregående års rullande treårsperiod. Investeringar i dotterbolagen antas ske med upptag av lån i bolagen med stöd av kommunal borgen eller via annan finansieringsform/ kapitalisering, men ej via direkta tillskott av kapital från primärkommunen. Syftet med detta är att behålla en positiv soliditet inklusive pensionsskulderna redovisade som ansvarsförbindelse i primärkommunen, för att undvika möjliga negativa konsekvenser utifrån ny kommunal redovisningslag med förväntat skarpare överskottsmål/återställande av eget kapital kopplat till negativ soliditet. Ytterligare minska verksamheternas nettokostnaders andel av skatter och generella statsbidrag än jämförbara kommuner. Nettokostnadsökningen ska vara lägre än intäktsökningen för skatter, generella statsbidrag och utjämning per år. Skattepengarna ska räcka till den löpande verksamheten och det ska finnas medel kvar till investeringar. Syftet med detta är att på fem års sikt nå beräknad standardkostnad för basverksamheterna, inklusive utfördelade kostnader för staber, kommunledning och övriga gemensamma kostnader. Denna åtgärd behövs för att möta behovet av långsiktig ekonomisk uthållighet utifrån finansieringen via det kommunala utjämningssystemet, givet de demografiska utmaningar kommunen har att hantera. I detta ligger också att verksamheterna självfallet förväntas hålla sin driftbudgetram (verksamheternas nettokostnader) varje enskilt år. 3.2 Principer och ställningstaganden En övergripande målsättning i förvaltningens budgetarbete har varit i så stor utsträckning som möjligt iakttaga försiktighet i bedömningen av den stora mängden osäkra poster, exempelvis finansieringen i form av skatter och statsbidrag utifrån konjunkturutveckling och olika beslut av statsmakterna, effekten av tidigare års beslutade effektiviseringsåtgärder och konsekvenser av integrationen, exempelvis föreslagna lägre statliga ersättningsnivåer för asylsökande barn och unga vuxna. Stora osäkerheter kvarstår likväl i föreslagen budget Driftbudget Grundprincipen vid upprättandet av driftbudgetramen i förvaltningens förslag har varit att samtliga satsningar skall vara finaniserade inom ursprungligen lagd ram per sektor, det vill säga vara finaniserade krona mot krona. Syftet med detta är att säkerställa en långsiktigt hållbar nivå på verksamhetens nettokostnader. I vissa fall har dock avsteg gjorts från denna princip. Avsteg har gjorts dels där ett antal satsningar bedömts vara av väsentlig betydelse för kommunens utveckling, och dels där kostnadsökningar på grund av omvärldsfaktorer, såsom ökade busslinjekostnader och föreslagna sänkningar i statliga ersättningar för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar, inte bedömts kunna innehållas i driftbudgetramen enskilda år eller sammantaget ens för budgetperioden som helhet. I dessa fall har de resultatmässiga konsekvenserna av den utökade budgetramen förts mot budgetposten Generellt effektiviseringskrav året 2019 och inte fördelats mot specifika budgetansvar. 8 73

74 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Äskade driftbehov från verksamheterna understigande 0,2 Mkr har ej beaktats utan bedömts kunna inrymmas inom befintlig ram. Målsättning med driftbudgetramen har varit att verksamhetens nettokostnader inte ska överskrida 98 % av skatter och generella statsbidrag och att därmed nå närmare det strategiska målet att verksamheternas nettokostnader ska minska som procentuell andel av standardkostnaden, vilken beräknas för basverksamheterna vård, skola och omsorg, för att minska kommunens demografiska riskexponering på medellång och lång sikt. Med lagt förslag har inte detta mål uppnåtts, trots högre skatter och generella bidrag än normalt. I förslaget nås en nivå av 98,4 % av skatter och bidrag för hela budgetperioden sammantaget Investeringsbudget Målsättningen att nå en årlig investeringsnivå om maximalt 50 Mkr per år i syfte att säkerställa 100 % självfinansieringsgrad har inte uppnåtts, och inte heller målsättningen att åstadkomma en relativt jämnt fördelad investeringstakt per år under budgetperioden för att minimera upplåningsbehovet. Huvudorsaker till detta är ett mindre antal mycket stora investeringsposter, främst ny bollhall, övriga stora investeringar i fastigheter såsom exempelvis ombyggnation av rum till lektionssalar i fastigheten Brandmannen, ett stort antal mark- och exploateringsprojekt samt stora infraktstrukturprojekt bland annat kopplade till bostadsförsörjningsplanen Konjunktur och skatteunderlagstillväxt Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterar i sin Ekonomirapport våren 2016 och sitt Budgetunderlag för kommunsektorn att det ekonomiska läget är fortsatt bekymmersamt för kommunsektorn som helhet. Många kommuner brottas med underskott och ett kraftigt kostnadstryck. Den stora invandringen innebär en stor utmaning för kommunsektorn. Den senaste befolkningsprognosen för riket våren 2016 från Statistiska centralbyrån (SCB) visar förutom på en stor invandring också på ett ökat antal äldre och skolbarn i den svenska befolkningen. Antalet invånare i Sverige förväntas öka kraftigt de kommande åren, varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Under de närmaste fem åren antas personer invandra medan förväntas lämna Sverige. Det innebär att migrationen på fem års sikt ger ett tillskott till befolkningen på personer. Under samma period förväntas att barn föds och personer avlider. Även under de följande åren, förväntas en fortsatt stor folkökning, i nivå med den som varit åren Det är historiskt stora ökningar. De beräknade demografiska behoven kommer enligt SCB:s prognos att överstiga 1 procent årligen i genomsnitt de kommande femton åren. Fram till 2020 ligger genomsnittet på 1,6 procent per år. Det kan jämföras med 0,5 procent per år för åren Detta förväntas sammantaget innebära ett kraftigt tryck uppåt på kostnaderna också under hela budgetperioden Ekonomin förväntas växa något långsammare under resten av 2016 och under 2017 än under Från och med 2017 förväntas dock utvecklingen på arbetsmarknaden bli stark. Den positiva sysselsättningsökningen som blir följden av detta innebär att skatteintäkterna realt väntas växa med cirka 2 procent. Detta tillsammans med stora statliga tillskott innebär en tillfällig topp i kommunernas intäkter. Från och med år 2018 ser den ekonomiska tillväxten sämre ut enligt SKL. Det är en bild som många andra marknadsbedömare delar. Bruttonationalprodukten (BNP) förväntas växa långsammare och sysselsättningen beräknas få en svagare utveckling. Detta medför att 9 74

75 Förvaltningens förslag - Mål och Budget skatteutvecklingen blir svagare. SKL bedömer att det höga kostnadsläget i många kommuner kommer att bestå eller öka utifrån behov av resurstillskott och ökade verksamhetskostnader. SKL ser därför en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar , när kostnaderna förväntas öka betydligt snabbare än skatteunderlaget och statsbidragen. För närvarande har staten höga kostnader för att hantera de stora antalet asylsökande som under 2015 uppgick till personer, varav barn. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommunerna som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Osäkerheten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asylmottagandet kommer att bli. För 2016 räknar SKL med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna på grund av dyra lösningar som blivit en följd av den uppkomna situationen. Totalt räknas med en kostnadsökning med 9 procent i reala tal. Det handlar om övertidsersättningar och konsultlösningar, dyra boenden för ensamkommande barn m m. De kommande åren finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande. Går det att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som vill arbeta i skolan och välfärden i stort. Kommunsektorn som helhet väntas öka sina kostnader kraftigt En stor del av kostnadsökningarna täcks av verksamhetsintäkter, bland annat avgifter och riktade statsbidrag, där riktade statsbidrag för asylmottagandet står för en stor del av ökningen under perioden. Till detta kommer övriga statliga tillskott, som det senaste avviserade tillskottet på 10 miljarder kronor. De generella bidragen förväntas öka realt med 2 procent per år. Trots detta och trots förväntad ökning av skatteintäkterna genom den ökade tillväxten räcker detta inte enligt SKL för att bibehålla resultatet för sektorn på samma nivå som tidigare. Kostnaderna förväntas ligga kvar på en högre nivå än tidigare, samtidigt som skatteintäkterna relativt sett minskar från och med år För att täcka upp glappet mellan intäkter och kostnader bedömer SKL att skattehöjningar på 1,82 kronor behövs, eller att motsvarande andra åtgärder genomförs som får samma resultatpåverkan. I praktiken handlar det i sådana fall om effektiviseringar och rationaliseringar men också rena nedskärningar kan bli nödvändiga, motsvarande totalt 45 miljarder kronor. Nedan visas en jämförelse mellan prognoser från regeringen, Ekonomistyrningsverket (ESV) och SKL för perioden Regeringens prognos visar en större ökning av skatteunderlaget än SKL. Det beror framförallt på en större ökning av antalet arbetade timmar. Till viss del beror skillnaden också på att regeringen prognostiserar större ökning av pensionsinkomster. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, apr 3,2 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 30,1 Reg, apr 3,2 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 31,7 ESV, apr 3,2 5,6 5,4 4,7 4,1 3,8 30,0 SKL, feb 3,2 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 32,5 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL

76 Förvaltningens förslag - Mål och Budget De skattehöjningar i kommunsektorn som SKL bedömer blir följden av den starka befolkningstillväxten, allt fler äldre samt de ökade kostnaderna som kommer av asylmottagandet bedöms bli så pass omfattande att hushållens reala disponibla inkomster per invånare beräknas minska dessa år, trots de relativt sett höga tillväxttalen under perioden. SKL lyfter fram att kalkylerna i deras ekonomirapport innehåller många osäkra faktorer: Utvecklingen av flyktinginvandringen beror på faktorer som är svåra att prognosticera, såsom händelseförlopp i omvärlden, politiska beslut och effekterna av dessa. Det är osäkert hur väl integrationen kommer lyckas för de som får uppehållstillstånd, vilket har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen, personalförsörjningen mm. De skattehöjningar SKL räknar med försvagar hushållens ekonomi avsevärt. Hushållens reala disponibla inkomster minskar, räknat per invånare under kalkylåren, vilket är allvarligt i sig. Men det innebär också att kalkylen avseende kommunsektorns fortsatta kostnadsutveckling kan ifrågasättas. Går det att öka kostnaderna och höja skatterna i en sådan omfattning att hushållens köpkraft försvagas? Kommer kommunerna att kunna bryta trenden med de kraftiga kostnadsökningarna? De nya invånarna antas ha samma kostnader i respektive ålder som den befintliga befolkningen i SKL:s kalkyler. Generellt kan för budgetperioden vidare konstateras: Ingen uppräkning av de generella statsbidragen har av regeringen aviserats för budgetperioden. En ny ränteberäkning av pensionsskulden, RIPS17 förväntas införas från och med Under andra halvåret 2016 kommer SKL att genomföra en översyn av de livslängdsantaganden som ligger till grund för beräkningarna av pensionsskulden. Aktuell bedömning är att livslängdsantagendena kommer att justeras uppåt för män, vilket i så fall innebär en ökad pensionsskuld och ökade framtida kostnader. 3.4 Nuläge och ekonomiska konsekvenser för Leksands kommun De stora osäkerheter i skatteunderlaget fr o m 2017 som aviserats samt den svårbedömda kostnadsutvecklingen för kommunsektorn som helhet fr o m 2016 och framåt som SKL beskriver, leder till deras rekommendation att kommunsektorn bör tänka i termer av marginal för oförutsedda händelser fr o m budget Leksands kommun har ett mindre gynnsamt läge än genomsnittskommunen i riket när det gäller demografisk struktur. Framförallt har kommunen en betydligt högre andel äldre invånare, en trend som också förstärkts under en följd av år. Den utvecklingen ställer allt högre krav på en effektiv medelsförvaltning i primärkommunen men även på kommunkoncernen i stort. Samtidigt har Leksands kommun ambitiösa planer för framtiden med omfattande investeringar för att nå tillväxtmål och övriga målsättningar i kommunens Vision De olika behoven och utmaningarna i Leksands kommun, i form av en negativ demografisk utveckling, stora tillväxtambitioner och en osäkrare finansiering ställer höga krav på god ekonomisk styrning och kontroll i samtliga verksamheter. Det betyder absolut budgetdisciplin och där driftbudgeten hålls varje enskilt år. Det innebär krav på kontinuerliga effektiviseringar för att komma ner i långsiktigt acceptabla kostnadsnivåer för klara överskottsmålet och uppnå en uthållig ekonomi i balans. Det är avgörande också för att säkra tillräckliga medel för nödvändiga investeringar

77 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Regeringen har i vårpropositionen/ändringsbudgeten, där 10 miljarder kronor fördelades till kommunsektorn, i april preliminärt beräknat ett tillskott på 15,8 Mkr till Leksands kommun i form av ett generellt statsbidrag fr o m Slutlig storlek på bidraget för 2017 kommer att aviseras under hösten Det årliga beloppets storlek åren därefter kan komma att variera beroende på demografisk sammansättning av befolkningen i kommunen kopplat till andel asylsökande av totalbefolkningen per år. Senast år 2021 kommer bidraget att arbetas in i det kommunala utjämningssystemet. Som nämnts ovan har ingen uppräkning av de generella statsbidragen aviserats för budgetperioden och har därför inte heller inkluderats i budgetramen för kommunen. Effekten av det nya intrakommunala utjämningssystemet och de förändringar i ersättningsnivåer som införts succesivt under perioden får full effekt för hela budgetperioden. Se Bilaga 2 för en djupare beskrivning av de antaganden och förutsättningar som utgör grunden för årets budget, tillsammans med en mer detaljerad analys av kostnadsstrukturen och konsekvensen av denna Demografisk utveckling Leksands kommun använder sig av SCB:s befolkningsprognoser för att beräkna framtida demografiska förändringar. Med demografi avses befolkningens storlek och sammansättning. För en kommun är bland annat ålder, inkomst och sysselsättningsgrad hos kommuninvånarna viktiga faktorer att ta hänsyn till vid den ekonomiska planeringen av verksamheten. Som underlag för budgetperioden har SCB:s befolkningsprognos per mars 2016 använts. Befolkningsutvecklingen i kommunen blir enligt SCB:s prognos personer 2017, invånare 2018 och invånare i slutet av Enligt SCB:s prognos består till största delen den demografiska strukturen i kommunen de kommande åren, med en viss ytterligare ökning av andelen invånare 65 år och äldre. Demografisk försörjningskvot beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer som är 65 år och äldre dividerat med antal personer i åldern år. Nyckeltalet visar övergripande vilken balans kommunen har mellan skattekraft och försörjningsbörda och därmed bland annat vilket beroende kommunen har av det kommunala utjämningssystemet för att klara sin långsiktiga finansiering. Nyckeltalet tar dock inte särskild hänsyn till sysselsättningsgrad. Nedan visar Leksands kommuns placering år 2015 i ett nationellt jämförande perspektiv med samtliga 290 kommuner. Leksands kommun (blå pil) hamnar i jämförelsen i det övre spannet när det gäller demografisk försörjningskvot, och ligger bland de 25 procent av Sveriges kommuner som har sämst demografisk försörjningskvot (rödmarkerade)

78 Förvaltningens förslag - Mål och Budget (Källa: RKA/Kolada) Trenden för åren för Leksands kommun liksom SCB:s befolkningsprognos pekar i riktning mot en ytterligare försämrad demografisk försörjningskvot. Att Leksands kommun i en nationell jämförelse hamnar i det övre spannet när det gäller demografisk försörjningskvot innebär allt annat lika ett ökat tryck på förmågan att varje år hålla driftbudgeten och åstadkomma effektiviseringar som sänker nettokostnaderna till i nivå med eller helst under standardkostnad. Det vill säga åstadkommer en bättre matchning av finansieringen av verksamheterna via det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet justerar volymmässigt främst för vård, skola och omsorg inklusive schablonberäknade påläggskostnader för staber med mera, och om dessa verksamheter inte är kostnadseffektiva ställt mot den statliga ersättningen i utjämningssystemet, det vill säga inte motsvarar eller är lägre än den beräknade standardkostnaden som utgör beräkningsgrund för ersättningsnivån, påverkas kommunens resultat negativt Skattetillväxt Leksands kommun använder sig av SKL:s skatteunderlagsprognoser för att beräkna framtida skattetillväxt. För Leksands kommuns del kan konstateras en relativt sett starkare tillväxt än normalt av skatter och bidrag fram till Givet en befolkningsförändring enligt SCB:s prognos för Leksands kommun de kommande åren och därtill kopplad utdebitering baserat på befintlig skatteunderlagsprognos från SKL per april 2016, motsvarar det en ökning från budgeterad nivå 2016 med 71 Mkr fram till och med år För skatteunderlaget är tillväxttakten i nominella tal för ,1 procent, för ,8 procent och för ,6 procent, vilket är en lägre tillväxt än i tidigare prognoser. Det är framförallt för åren en något mindre tillväxttakt än i skatteunderlagsprognosen inför föregående års budget och en kraftig sänkning jämfört med februariprognosen 2016 från SKL. I skatteunderlagsberäkningarna är inkluderat den tidigare beslutade ökningen av inkomstutjämningen i det kommunala utjämningssystemet. I beloppet ingår också kompensation för nedsättningen av socialavgifter för unga, där nettoeffekten för Leksands kommuns del är negativ, med ett resultatbortfall netto om cirka -5 Mkr per år från och med 13 78

79 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Däremot ingår inte det av regeringen aviserade extra tillskottet om preliminärt 15,8 Mkr från och med år 2017 i beräkningsunderlaget. Tillsammans med budgeterat resultat för 2016 och det av fullmäktige beslutade ekonomiska resultatmålet om 2 procent avkastning av skatter och bidrag för perioden innebär ovan beräknade intäktsnivåer ytterligare besparingskrav på verksamheterna. För att uppfylla fullmäktiges överskottskrav krävs därför fortsatt en resultatförbättring, i praktiken till största delen bestående av nettokostnadsminskningar Förändring av skattekraft Skattekraft är ett mått på skatteunderlag per invånare och kan uttryckas i termer av kronor per invånare eller som relativ skattekraft, det vill säga som andel av genomsnittlig skattekraft i riket har Leksand en relativ skattekraft på 94,3 procent av rikets medelskattekraft, jämfört med genomsnittet för Dalarnas län 90,6 procent och kommuner i tätbefolkad region 89,7 procent, den kommungrupp som Leksands kommun med nuvarande SKL-klassificering ingår i. Leksand har med detta den fjärde starkaste relativa skattekraften i länet år 2016 men ligger alltså fortfarande en bit under rikets medelskattekraft. Förändringen av skattekraft i Leksands kommun har de senaste tio åren varit positiv och kommunen har succesivt under hela perioden förbättrat sin relativa skattekraft jämfört med de flesta av länets övriga kommuner och även jämfört med kommuner i tätbefolkad region. Leksands kommun är en av topp tre kommuner i länet som förbättrat sin relativa skattekraft mest de senaste tio åren, med totalt +2,0 procent. Leksand har därmed gått om flera kommuner som haft en betydligt högre relativ skattekraft vid början av tioårsperioden. En förbättring av skattekraften ger Leksands kommun ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet och därmed minskad sårbarhet för eventuella förändringar i detta system över tid Kostnadsstruktur En helt avgörande faktor i utvecklingen av kommunens ekonomiska ställning är utvecklingen av verksamheternas nettokostnader. Skatteintäkterna och de statliga generella bidragen ska räcka till finansiering av den löpande driftverksamheten, avsättningar till framtida pensionsåtaganden, räntor och avskrivningar. Det är därför av avgörande betydelse hur nettokostnaderna för driftverksamheten utvecklas i förhållande till skatter och statliga generella bidrag. De delar av bruttokostnaderna som inte täcks av specifika verksamhetsintäkter såsom avgifter och riktade statsbidrag, bör till så stor del som möjligt täckas av intäkter från det interkommunala utjämningssystemet. De nettokostnader som därefter återstår måste täckas av skatter och övriga generella statsbidrag. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatter och bidrag försämras kommunens ekonomi, behovet av lånefinansiering ökar och handlingsfriheten begränsas. En sådan utveckling är allvarlig och på sikt ohållbar. Det är därför viktigt att kommunens verksamheter är så kostnadseffektiva som möjligt. En viktig fördel med att uppnå en god kostnadseffektivitet är att kommunen då kan erhålla kostnadstäckning via det ovan nämnda intrakommunala utjämningssystem som finns mellan Sveriges kommuner. Basen för beräkningarna i utjämningssystemet är den beräknade 14 79

80 Förvaltningens förslag - Mål och Budget standardkostnaden, vilken årligen räknas fram för varje kommun i landet utifrån ett riksgenomsnitt. Standardkostnaden räknas också fram per delmodell i systemet. Delmodellerna tar hänsyn till olika demografiska och socioekonomiska faktorer per kommun. I förvaltningens förslag har verksamheternas nettoram lagts med utgångspunkt från ambitionen att samtliga basverksamheter ska nå till eller närma sig den beräknade standardkostnaden. Undantag från detta är år 2017, där ett antal poster bedöms behöva en utvidgad budgetram. Se Bilaga 2, sid 5 ff, för vidare analys av kostnadsstrukturen i Leksands kommun Ökning av verksamhetens nettoram 2017 Nedan redovisas de främsta förklaringarna (största aggregerade poster) till den kraftiga kostnadsstegringen mellan beslutad driftbudgetram för 2016 och föreslagen driftbudgetram för det enskilda året 2017 (belopp i Mkr). Förväntade sänkta statliga ersättningsnivåer för asylsökande och nyanlända ensamkommande barn och unga, sektor Lärande och stöd Ökade busslinjekostnader 3,5 Volymjusteringar befolkningsprognos SCB, avseende skola, vård och omsorg 2,9 Ökade stabskostnader inom kommunikation och IT, sektor Verksamhetsstöd och service Kompletterande anslagsfinansiering - Täckning av intäktsbortfall för fritidsverksamheter och verksamheter inom sektor Samhällsbyggnad Ramökning särskilda vårdbehov, slutenvårdsärenden, sektor Vård och omsorg 2,0 Ökade insatser till barn i behov av särskilt stöd, grundskolan 1,7 Utökning tekniska tjänster m m, sektor Samhällsbyggnad 1,7 Ökade föreningsbidrag 1,5 Övriga nettokostnadsförändringar -3,3 Nettoförändring driftbudgetram (Mkr) 22,0 7,4 2,8 1,8 Kostnadsökningarna uppgår netto till 22,0 Mkr för Dessa kostnadsökningar beskrivs närmare i Bilaga 2, sid 1 ff avsnitt Förutsättningar och antaganden samt under avsnittet Förvaltningen s förslag till resultatbudget nedan på sidorna 19 ff. I förvaltningens förslag sjunker ramen 2018 för att sedan år 2019 nå ner till 2016 års budgetram igen. Ökningen av budgetramen ska således ses som tillfällig för att möta speciella behov året Icke desto mindre innebär ökningen för året 2017 ökade generella effektiviseringskrav för förvaltningen sett till hela perioden för att komma ned i ram till och med år 2019 igen. Det är viktigt att kontinuerligt fortsätta genomlysa samtliga verksamheter för att hitta möjligheter till effektiviseringar med kostnadsreduktioner och intäktsökningar

81 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Investeringsbehov Leksands kommun har för sin storlek en relativt hög genomsnittlig årlig investeringstakt. Det ställer i sin tur krav på goda årliga resultat för att finansiera investeringarna utan ny upplåning. Om kommunen genomför investeringar utan att finansiera dem med egna medel kommer detta att leda till allt högre genomsnittliga kostnader för investeringarna på grund av ökade kapitalkostnader, inte bara i form av ökade avskrivningar utan också ökade räntekostnader genom ökade lån, vilket i sin tur kommer att ställa ökade krav på sänkta kostnader i driftverksamheterna för att kunna nå överskottsmålen. Investeringstakten i primärkommunen har de senaste fem åren uppgått till kronor per invånare i genomsnitt och i kommunkoncernen till kronor per invånare, vilket är i linje med utvecklingen inom den kommungrupp, kommuner i tätbefolkad region, som Leksands kommun tillhör. I sammanhanget är dock Leksand sett till antal invånare en mindre kommun. De senaste tre åren har investeringstakten i kommunen relativt sett sjunkit jämfört med tidigare år. Kommande år föreligger stora investeringsbehov både i kommunen och de kommunala bolagen, inte minst utifrån den bostadsförsörjningsplan som antogs Planen innebär betydande nybyggnationer av bostäder och en omfattande utbyggnad av infrastrukturen, med bedömda totala investeringsvärden på mellan Mkr. Bostadsförsörjningsplanen är en betydelsefull del av kommunens utveckling men kommer också att innebära stora finansiella utmaningar för kommunkoncernen. Det är utifrån de ekonomiska målen för perioden därför angeläget att huvuddelen av investeringarna under perioden i primärkommunen finansieras med egna medel och/eller att andra finaniseringsformer övervägs. Investeringar i de helägda kommunala dotterbolagen förväntas ske med upptag av lån i bolagen med stöd av kommunal borgen, alternativt via andra finansieringsformer såsom exempelvis kapitalisering av tillgångar, men ej via direkta tillskott av kapital från primärkommunen. Syftet med detta är att bibehålla en positiv soliditet i primärkommunen inklusive pensionsskulderna redovisade som ansvarsförbindelse, för att undvika möjliga negativa konsekvenser utifrån ny kommunal redovisningslag med skarpare överskottsmål/återställande av eget kapital kopplat till negativ soliditet i primärkommunen. En väsentlig faktor att ta hänsyn till i kommande års budgetar är att ökade nyinvesteringar i anläggningstillgångar såsom fritidsanläggningar, byggnader och gång- och cykelleder i normalfallet leder till ökade framtida underhållskostnader. Det är därför väsentligt att samtliga verksamheter tar fram planer och avsätter driftmedel för förebyggande och löpande underhåll för att minimera framtida merkostnader Känslighetsanalys Nedan redovisas ett antal olika variabler av större ekonomisk betydelse för kommunen och beräknad ungefärlig positiv/negativ resultatpåverkan av dessa. Syftet är att ge en översiktlig bild av olika möjliga åtgärder och tänkbara händelser och ekonomiska konsekvenser. Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. I budgeten för kommande år beräknas befolkningen enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos. I december 2015 uppgick invånarantalet till invånare. Skulle invånarantalet förändras med 100 personer förändras de budgeterade totala skatteintäkterna i genomsnitt med ca 3,4 Mkr, dock med stora 16 81

82 Förvaltningens förslag - Mål och Budget variationer beroende på demografisk och socioekonomisk struktur på invånarna som flyttar in/ut. Leksands kommun har som nämnts ovan en egen skattekraft på 94,3 procent av riksgenomsnittet år 2016 och påverkas därmed i hög grad av förändringar i det kommunala inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för har löneökningarna varje år beräknats till 2,8 procent inklusive nyanställningar och eventuella satsningar och löneglidningar. Varje procentenhets förändring av lönesumman utgör en förändring av personalkostnaderna med cirka 6,5 Mkr per år. Kostnadsförändringar Kostnadsförändringar i köpta varor och tjänster med 1,0 procent innebär cirka 2,9 Mkr i resultatpåverkan per år. Utdebitering skatt En förändring med 1 skattekrona (1,0 procents skatteförändring av kommunalskatten) innebär en intäktförändring med cirka 28,5 Mkr per år. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 1,9 Mkr. 1,0 procents höjning av marknadsräntorna innebär att kommunens räntekostnad ökar med cirka 0,7 Mkr utifrån nuvarande exponering. Taxor och avgifter En teoretisk förändring av samtliga taxor och avgifter med 1,0 procent skulle innebära en intäktsförändring med cirka 2,0 Mkr per år. Heltidstjänster En förändring med motsvarande 10 heltidstjänster innebär en kostnadsförändring med cirka 4,3 Mkr per år, beräknat utifrån genomsnittlig lönenivå i kommunen Resultatutjämningsreserv (RUR) Leksands kommun kan reservera medel till en resultatutjämingsreserv (RUR) inom ramen för en balanskravsutredning och eget kapital. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar (enligt lagen om kommunal redovisning) som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunal ekonomisk utjämning eller 2 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Leksands kommun har 2015 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna och kan därmed för närvarande göra en avsättning som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Leksands kommun har reserverat medel inom ramen för balanskravsutredningen. 31,3 Mkr finns reserverade i resultatutjämningsreserven (RUR). Leksands kommun följer i sina riktlinjer för ekonomisk hushållning SKL:s vägledning för att avgöra om RUR får disponeras. Det innebär att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket 17 82

83 Förvaltningens förslag - Mål och Budget med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med SKL:s nuvarande prognos per april 2016 är det inte möjligt att använda RUR under planperioden RUR får däremot användas för att täcka ett negativt balanskravsresultat om det skulle uppstå. Kommunen uppfyller i och med detta lagens krav på balans. 4. Resultatbudget Resultatnivåerna i förvaltningens budgetförslag uppgår för 2017 till 4,6 Mkr (0,5 procent i överskott), för ,4 Mkr (1,2 procent i överskott) och för ,7 Mkr (1,8 procent i överskott). I dessa resultatnivåer är generella, det vill säga i nuläget inte specificerade, effektiviseringar om 10,0 Mkr inkluderade år Det är därför angeläget att arbetet med att hitta effektiviseringsmöjligheter startar så snart som möjligt. Nedan beskrivs sammanfattningsvis de tidigare beskrivna mål som varit vägledande i arbetet med förvaltningens förslag till resultatbudget. 4.1 Sammanfattning av överskottsmål Totalt överskott av skatter och generella statsbidrag uppgår med föreslagen budget till 1,2 procent för perioden Det innebär en ambitionssänkning att överskottsmålet inte uppgår till 2,0 procent enbart för mål- och budgetperioden Totalt överskott av skatter och generella statsbidrag uppgår med föreslagen budget till 2,0 procent för perioden Verksamheternas nettokostnaders andel av skatter och generella statsbidrag varierar under perioden mellan 98,0 procent och 98,9 procent. Värdet bör uthålligt ej överstiga 98 procent och helst vara lägre om målet beräknad standardkostnad ska nås samt tillräckliga medel finnas till investeringar. Snittet för perioden uppgår med lagd budgetram till 98,4 procent. För att nå föreslagna resultatnivåer för femårsperioden krävs i nuläget att ett generellt sparbeting om 10,0 Mkr klaras av till senast år Om resultatnivån 2,0 procent ska uppnås för treårsperioden krävs istället en resultatförbättring på totalt 34,8 Mkr till och med I förvaltningens förslag förutsätts att tidigare beslutade effektiviseringar i MoB respektive i MoB genomförs enligt plan. Samtliga beräkningar bygger på antagandet att samtliga vidtagna åtgärder för budget i balans får avsedd effekt från och med Förvaltningen har i sitt budgetförslag bedömt storleken på allmän uppräkning av löner och prisinflation, volymförändringar, satsningar och effektiviseringsmöjligheter samt omfördelningar inom budgetramen. Se Bilaga 2 för detaljer och fördjupning gällande antaganden och förutsättningar i förvaltningens förslag

84 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Sammanfattning av större kända risker i förvaltningens förslag Nivån på det årliga extra statliga stödet till Leksands kommun (15,8 Mkr) för åren är ännu angiven som preliminär från finansdepartementets sida. Beloppet kan även komma att skilja sig åt mellan åren. Slutliga beräkningar sker först i höst, att gälla från 1 jan Skatteunderlagsprognosen har justerats ner kraftigt mellan februari- och aprilprognoserna. Det finns ytterligare tecken på konjunkturavmattning både i Sverige och internationellt under maj-juni, vilket skulle kunna leda till snabbare tillväxtfall, lägre sysselsättning och därmed lägre intäkter för kommunen kommande år än vad som ingår i budgetförutsättningarna. Beräkningarna av pensionsskulden och dess förändring är fortsatt osäkra och ett antal faktorer kan påverka det årliga utfallet både positivt och negativt. Exempelvis pågår för närvarande en utredning om RIPS-räntan (räntan används som kalkylränta för beräkningen av pensionsskulden) ska ändras, vilket kan få negativa resultateffekter. Senast räntan, det vill säga diskonteringen av pensionsskulden, ändrades 2013 påverkade det kommunens resultat med -3,0 Mkr. Vidare kommer SKL under hösten 2016 att utreda frågan om eventuell omvärdering av pensionsskulden utifrån förlängd livslängd för män. Detta skulle troligen få negativa resultatkonsekvenser, men torde samtidigt vara förenligt med god redovisningssed. Ökad ishallshyra kan bli konsekvens av eventuella uteblivna sportsliga framgångar för Leksands IF:s hockeylag, A-laget herrar, kommande säsonger under budgetperioden. Detta har inte inkluderats i föreslagen budget. Osäkerhet råder om behovet av ökat försörjningsstöd och boendestöd, i första hand avseende asylsökande boende i kommunen som erhåller någon form av uppehållstillstånd under budgetperioden. I första hand torde ett eventuellt ökat behov uppstå från och med 2019 utifrån antagande om att statligt etableringsstöd upphör. I nuläget är ingen kostnadsökning budgeterad. Förslag har den 21 juni lagts från regeringen om ett nytt ersättningssystem för asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna att gälla från 1 jan Det får anses vara hög sannolikhet att förslaget genomförs och därmed reduceras kraftigt kommunens intäkter för denna verksamhet. Ökade nettokostnader kan i ett värstafallsscenario komma att uppgå till drygt 20 Mkr per år. I föreslagen budget har inkluderats 7,4 Mkr i ökade kostnader år Nedan presenteras förvaltningens förslag till resultatbudget för

85 Mål och Budget (Mkr) Förvaltningens förslag - Mål och Budget Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Politik, Kommunledning, Verksamhetsstöd och service 151,0 154,8 161,9 160,1 157,8 Summa ramjustering 3,8 10,9 9,1 6,8 Kommunledning Ökade kostnader busslinjetrafik 2,3 5,8 5,8 5,8 Integrationsfrämjande åtgärder 1,2 1,2 1,2 Nytt elavtal, lägre priser primärkommun och förv.uppdrag LBAB -0,9-0,9-0,9 Ramökning överförmyndare 0,3 0,3 0,3 0,3 Utredningar fastigheter 0,3 0,3 0,3 Ökning föreningsbidrag 1,5 Verksamhetsstöd och service Anslagsfinansiering, komp intäktsfinansierade verksamheter 1,5 1,5 1,5 MS-licenser 1,0 1,0 1,0 Personuppgiftsombud 0,3 Japanjubileér 0,5 0,2 E-handelssystem 0,3 0,3 Personal kundtjänst 0,7 0,7 0,0 Webbutveckling 0,7 0,7 0,7 Bredbandskoordinator/Digitaliseringskompetens 0,5 0,5 Lärande och stöd 330,9 327,0 337,3 329,1 331,0 Summa ramjustering -3,9 6,4-1,8 0,1 Volymjusteringar -0,7 1,1-0,1 1,8 Familjecentralen, kompensation hyra 0,4 0,4 0,4 Ökat försörjningsstöd och boendestödkostnader 0,5 0,5 0,5 Nya statliga ersättningsnivåer, asylsökande barn och ungdomar 7,4 0,0 0,0 Statsbidrag förskola, förskoleklass och grundskola -2,0-2,0-2,0 Utredning fritidsgårdsverksamhet -1,0-1,0-1,0 Ökade insatser till barn i behov av särskilt stöd grundskolan 1,7 1,7 1,7 Asylsökande elever över 18 år gymnasieskolan 1,2 1,2 1,2 Utveckling musikskola till kulturskola 0,4 0,8 0,8 Vård och omsorg 264,1 265,5 268,5 267,7 266,1 Summa ramjustering 1,4 4,4 3,6 2,0 Volymjusteringar 4,2 5,3 4,5 2,9 Ramökning särskilda vårdbehov 1,7 3,7 3,7 3,7 Ramökning komp sjukvikariekostnader 1,0 1,0 1,0 1,0 Samhällsbyggnad 25,5 24,5 26,1 25,9 25,7 Summa ramjustering -1,1 0,6 0,4 0,2 Anslagsfinansiering, komp intäktsfinansierade verksamheter 0,3 0,3 0,3 Omföring investeringar till drift 0,2 0,2 0,2 0,2 Utveckling kartverksamhet 0,3 0,3 0,3 Markingenjör 0,6 0,6 0,6 Markingenjör, intäkter -0,2-0,4-0,4 Planingenjörtjänst 0,6 0,6 0,4 Generellt effektiviseringskrav hela förvaltningen 0,0 0,0 0,0-11,5 VERKSAMHETENS NETTORAM 771,5 771,7 793,7 782,7 769,1 AVYTTRING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 LÖN- OCH PRISKOMPENSATION 5,1-27,9-50,4-74,9-100,3 KAPITALKOSTNADER 57,5 57,5 57,5 57,5 57,5 AVSKRIVNINGAR -37,6-46,9-44,5-48,2-51,3 PENSIONSKOSTN/EXTRAORD/PERSOMK -4,9-18,9-23,2-23,5-24,8 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 753,2 807,9 854,3 871,8 888,0 FINANSIERING SKATTER OCH BIDRAG 796,2 822,5 846,1 869,9 892,1 ÖVRIGA GENERELLA STATLIGA BIDRAG 15,8 15,8 15,8 FINANSNETTO -1,9-2,7-3,0-3,5-4,2 FINANSIERING 794,3 819,8 858,9 882,2 903,7 ÅRETS RESULTAT 41,1 11,9 4,6 10,4 15,7 Resultat i % av skatter och bidrag 5,2% 1,4% 0,5% 1,2% 1,8% 20 85

86 4.3 Förvaltningens förslag till resultatbudget Förvaltningens förslag - Mål och Budget Förvaltningen har alltid att vidta ständiga förbättringar och effektiviseringar inom ramen för den löpande verksamheten. Trots detta är förvaltningens bedömning, utifrån nu kända förutsättningar och gjorda antaganden, att en politisk omprövning måste ske av vad förvaltningens uppdrag långsiktigt skall omfatta, vad som skall utföras och i vilken form det ska ske. Enligt samma bedömning tillkommer även behov av politiskt beslutade strukturella åtgärder för att långsiktigt säkra det beslutade resultatmålet om 3 procent överskott av skatter och statliga bidrag över planeringsperioden fem år. Inga skattehöjningar ingår i förvaltningens förslag. Osäkerheten om den framtida utvecklingen är dock större än tidigare år, vilket också gör att SKL rekommenderar att budgeten läggs med marginal. Förvaltningens bedömning är att överskottsmålet 2,0 procent för budgetperioden riskerar att medföra en negativ inverkan på kvaliteten i sektorernas verksamheter. Förvaltningen föreslår därför för budgetperioden att den av fullmäktige beslutade resultatnivån 2 procent överskott av skatter och statliga bidrag för perioden även ska gälla till och med år 2019, med ett sammantaget överskott om 1,2 procent för budgetperioden och ett överskott om 2,0 procent för hela planperioden Nedan följer en sammanställning av förvaltningens förslag till nettokostnadseffektiviseringar och vissa fall äskanden om ramökningar per verksamhet och sektor Politik och kommunledning Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) Prioordning Åtgärder Ökade kostnader busslinjetrafik Lägre elkostnader med anledning av nytt avtal Integrationsfrämjande åtgärder - koordinatorer Ökade kostnader - Överförmyndare i samverkan Ökade utredningskostnader fastigheter Ökade föreningsbidrag Summa Ökade busslinjekostnader är antagna till 5,8 Mkr per år till och med 2019, beräknat utifrån utfall 2015 och preliminära besked om ny beräkningsmodell från och med Under 2016 sker fortfarande fakturering acconto av samtliga busslinjekostnader. Ett utredningsförslag från Region Dalarna föreslår en ny fördelning mellan länets kommuner och landstinget gällande skolskjutsar. Kommunerna föreslås ta 100 procent av kostnaden från och med 2016/2017, vilket kommer att innebära en kostnadsökning för Leksands kommun med 1,6 Mkr alternativt 2,1 Mkr, beroende på beslut, utöver tidigare kostnadsökningar. 2. Nytt elavtal för kommunkoncernen med helårseffekt från och med 2017, förväntas innebära lägre kostnader för primärkommunen inklusive förvaltningsuppdrag 21 86

87 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Leksandsbostäder AB med minst 0,9 Mkr per år. Det nya elavtalet är konsekvensen av förnyad konkurrensutsättning. 3. Integrationsfrämjande åtgärder. Posten avser anställning av personal såsom koordinatorer, i syfte att underlätta och förbättra integrationen i kommunen. Äskandet motsvarar tre heltidstjänster avseende en chefstjänst och två medarbetare. Personerna är redan anställda och finansieras under 2016 av det extra statsbidrag som utbetalades i december 2015 med anledning av flyktingsituationen. 4. Avtal gällande samarbetet Överförmyndare i samverkan via Mora kommun, högre aviserade kostnader från och med 2017 på grund av ökade behov kopplade till integrationsfrågor, vilket kräver mer resurser. 5. Ökade utredningskostnader för åtgärder i fastigheter. I samband med översyn av olika användningsområden för kommunens fastigheter bedöms vissa utredande åtgärder inte leda till projektering för investeringar Sektor Verksamhetsstöd och service Nya äskade behov (tkr) Prioordning Åtgärder Licenskostnader MS Enterprise Personuppgiftsombud Japanjubileér E-handelssystem Utökning personal kundtjänst Utvecklingskostnader hemsida/webb och intranät Bredbandskoordinator&Digitaliseringskompetens Anslagsfinansering, komp intäktsfinansierade verksamheter Summa Licenser för operativsystemet Microsoft Enterprise bedöms vara en förutsättning för implementering av olika kommande planerade program/mjukvaror. Licenserna införskaffades och har i budgetramen 2016 finansierats via posten växling investeringar till drift. Posten föreslås utöka budgetramen för sektorn från och med 2017 för att täcka hela förvaltningens behov. 2. År 2018 kommer personuppgiftslagen att ersättas med en ny dataskyddsförordning. Enligt den nya dataskyddsförordningen måste kommunen utse ett personuppgiftsombud firas 30-årsjubileum Leksand-Tobetsu, Leksand planerar att resa till Japan för att delta i firandet firas 150-års jubileum Sverige-Japan diplomatiska kontakter. Detta önskas uppmärksammas i Leksand med något evenemang. 4. Ett e-handelssystem innebär en förbättrad avtalstrohet, förbättrade möjligheter till uppföljning och analys av inköp och köpbeteenden, minskade kostnader på kort och lång sikt och att köp utanför avtal minskas. E-handelssystemet kan matcha fakturor 22 87

88 Förvaltningens förslag - Mål och Budget mot order eller abonnemang vilket ger en sammanhållen helt elektronisk process och ger därmed möjlighet till strategiska analyser och underlag för beslut om inköpsstrategier samt förbättrade möjligheter till intern kontroll. 5. Kundtjänst föreslås öka bemanningen med 1,3 heltidstjänster. Flytt av tjänster från övriga delar av förvaltningen till avdelningen har i övergången inte fullt ut realiserats. Rationalisering av motsvarande antal tjänster ska ske senast Utveckling av funktioner på kommunens hemsida/webb och intranät, avseende konsulttjänster alternativt utökning av tjänst inom kommunikationsavdelningen i syfte att bygga grundstruktur för förväntade kommande ökade digitaliseringsbehov. Kompetens eller tid för utveckling av dessa funktioner bedöms ej finnas inom ramen för nuvarande organisation. 7. Fortsatt behov bedöms finnas av bredbandskoordinatortjänst efter år 2016 samt även behov av digitaliseringskompetens. Ingen av dessa kompetenser bedöms finnas i organsiationen idag. Behov av utökad ram finns under , därefter ska det totala behovet av IT- och kommunikationstjänster rymmas inom ordinarie bemanning. 8. Anslagsfinansering, kompensation intäktsfinansierade verksamheter: Posten avser fritidsverksamheten där intäkterna sammantaget inte längre täcker kostnaderna då kompensatoriska intäktskällor för verksamheten under åren fallit bort. Ytterligare prishöjningar bedöms inte vara möjliga under budgetperioden. Bedömningen är att verksamheterna bör behålla nuvarande omfång och inriktning för att bibehålla och även utveckla kommunens ambitionsnivå och attraktionskraft inom fritidsområdet Sektor Lärande och stöd Sammanfattning av effektiviseringskrav och nya äskanden Prioordning Åtgärder Familjecentralen, kompensation hyra Ökat försörjningsstöd och boendestödkostnader Nya statliga ersättningsnivåer avseende asylsökande och nyanlända barn och unga 4 Statsbidrag förskola, förskoleklass och grundskola Utredning fritidsgårdsverksamhet Ökade insatser till barn i behov av särskilt stöd i grundskolan Asylsökande elever över 18 i gymnasieskolan Utveckling musikskola till kulturskola Summa

89 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Effektiviseringsåtgärder (tkr) för att nå tidigare års beslutade målnivåer Prioordning Åtgärder Sektorchef 1 Avgifter och abonnemang Sektorns oförutsedda kostnader -250 Summa sektorchef Förskolan 1 Hyreskontrakt fsk Trollet, Siljansnäs Summa förskolan 250 Gymnasieskolan Neddragning undervisande personal 1,5 tjänst helår, 3 tjänster halvår Neddragning IT-support 0,5 tjänst Nytt avtal gällande elevbostäder Summa gymnasieskolan Summa Konsekvenser av effektiviseringsåtgärder Sektorchef 1. Avgifter och abonnemang, 100 tkr Pågår översyn och uppsägning av olika avgifter och abonnemang. 2. Sektorns oförutsedda kostnader, -250 tkr (år 2018) Återföring av tidigare reducering av sektorn oförutsedda kostnader Förskolan 1. Hyreskontrakt förskolan Trollet Siljansnäs, 250 tkr (år 2018) Avdelningen lades ned under hösten 2015 och kontraktet upphör Gymnasiet 1. Neddragning undervisande personal, 950 tkr Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer elevunderlaget att minska till och med 2019 och därefter öka något. I det rekryteringsläge som landet som helhet befinner sig kan det bli mycket svårt att rekrytera kompetent personal i framtiden ifall personalneddragningar sker nu. Inför läsåret 2017/2018 motsvarar besparingen ca 1,5 heltidstjänst räknat på helår. En del besparingar kan göras genom att inte ersätta personal som slutar eller går i pension

90 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Neddragning IT-support, 125 tkr (100 tkr år 2018) Neddragningen av skolans IT-support med 50 % löses genom en pensionsavgång, räknat från sommaren Det är nödvändigt att ha en person på plats då skolan har 1-1 datorer till eleverna. 3. Nytt avtal gällande elevbostäder, 125 tkr På grund av nya och ett minskat antal elevbostäder minskar risken för tomhyror vilket tidigare har bekostats av gymnasieskolan. Konsekvenser av fattade beslut samt ekonomiska svårigheter (tkr) Prioordning Åtgärder Sektorchef 1 Statsbidrag förskola, förskoleklass och grundskola Summa sektorchef Familj och stöd 1 Statliga ersättningar för ensamkommande barn Utredning fritidsgårdsverksamhet Summa familj och stöd Förskola 1 2,0 tj förskolan Siljansnäs Summa förskola Grundskola 1 Ersättning till ny fristående grundskola Konsekvenser av ersättning till ny fristående grundskola Ökade insatser till barn i behov av särskilt stöd Summa grundskola Gymnasieskola 1 Asylsökande elever över 18 år Summa gymnasieskola Musikskola 1 1,0 tj fr.o.m HT17 Kulturskola Ökade driftskostnader Kulturskola Summa Musikskola Summa totalt Sektorchef 25 90

91 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Statsbidrag förskola och grundskola, tkr Statliga ersättningar via särskilda reformer och statsbidrag. Ansökningshandlingar lämnas in till Skolverket i mars och juni för förskola respektive grundskola. Förskolan har redan beviljats tkr för verksamhetsår 16/17, men osäkert vad bidraget blir hösten Bidraget till grundskolan beräknas bli något lägre än bidraget 15/16 på grund av minskad budget hos Skolverket. Ansökan kommer dock att ligga på tkr. Närmare besked om grundskolans bidrag kommer tidig höst. Familj och stöd Statliga ersättningar för ensamkommande barn, tkr Den 21 juni kom en promemoria från Regeringskansliet gällande Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga och innehållande nya ersättningsnivåer för mottagandet av ensamkommande barn (härefter EKB). År 2016 erhåller den kommunala HVB-verksamheten kr i statlig ersättning per plats inom avtalet med Migrationsverket och ytterligare 300 kr ifall platsen är belagd. Om anvisningen av antalet asylsökande EKB har överstigit avtalet erhåller kommunen kr per dygn och EKB. Har kommunen placerat ett EKB i ett externt familjehem har kommunen återsökt den faktiska kostnaden för placeringen. Enligt promemorian kommer ersättningen sänkas till kr per dygn och EKB. Detta gäller för alla de asylsökande EKB som har anvisats till kommunen och som är under 18 år. Ifall ett EKB är över 18 år och fortfarande asylsökande ska de placeras i ett av Migrationsverkets anläggningsboenden. Får ett EKB PUT/TUT erhåller kommunen 750 kr per dygn och EKB från den dagen det fyller 18 år till och med det fyller 21 år. Med tanke på att den kommunala HVB-verksamheten expanderade under 2016, både kostnads- och intäktsmässigt, blir påverkansgraden omfattande. Socialtjänsten kommer under 2017 att ansvara för cirka 100 stycken EKB. Den kommunala HVB-verksamheten föreslås att bestå under 2017, men i mindre omfattning än den planerade år Under 2017 kommer mer fokus att ligga på boendeformen stödboende för de EKB som har PUT/TUT och är över 18 år. Den ekonomiska konsekvensen av de lägre ersättningarna är cirka tkr. Detta gäller för den egna HVB-verksamheten samt de EKB som har placerats i externa familje- eller HVB-hem. I och med den lägre ersättningen kommer socialtjänsten aktivt arbeta med att omförhandla avtalen med de externa familjehemmen samt för omplacering av de EKB som är placerade i externa familjehem. Arbetet kommer att påbörjas under 2016 men processen kan komma att bli svårhanterlig samt tidskrävande. På grund av detta kommer budgeten för externa placeringar att öka under 2017 samtidigt som effektiviseringar genomförs inom avdelningen på cirka tkr. Den totala ekonomiska konsekvensen beräknas bli cirka tkr år År 2018 förväntas avdelningen vara klar med omförhandlingar och omplaceringar. I och med detta tas äskandet bort från och med Utredning av fritidsgårdsverksamhet, tkr En av de få frivilliga verksamheterna inom avdelningen är fritidsgårdarna. En reducering av personal, material och inventarier, alternativ att verksamheten inryms i andra befintliga lokaler, genererar tkr. 2. 1,0 tjänst socialsekreterare, -560 tkr Rekrytering av en socialsekreterare bör genomföras för att minska arbetsbelastningen på IFO:s socialsekreterare. Förskola 26 91

92 Förvaltningens förslag - Mål och Budget ,0 tj förskolan Trollet, Siljansnäs, 0 tkr Det finns ett behov av att anställa mer personal och öppna förskolan Trollet på grund av ett ökat barnantal i Siljansnäs. Åtgärden ryms inom ramjustering. Grundskola 1. Ersättning till ny fristående grundskola Excel, tkr (helårseffekt) 200 nya grundskoleplatser i en fristående grundskola Excel i Noret är beräknat att starta från och med höstterminen Ersättningen för 200 elever i grundskolan samt 80 elever i fritidshemmet beräknas till tkr för ett halvår och tkr för ett helår. 2. Konsekvenser av ersättning till fristående grundskola Excel, tkr (helårseffekt) En minskning av 200 elever i den kommunala grundskolan har stora effekter på verksamheten. Dryga 20 procent av kostnaden för en elev är kopplat till lokaler, 15 procent är kopplat till övriga verksamhetskostnader så som kost, läromedel, skolresor, elevhälsa samt administration och 65 procent är kopplat till undervisning. För att nå en budget i balans bör undervisningskostnaderna minska med tkr under hösten 2017, vilket motsvarar 24 tjänster på halvåret, samt att kostnaderna för lokaler och övriga verksamhetskostnaderna bör minska med totalt tkr. För att få en helårseffekt bör kostnaderna minska i samma proportion under 2018, kopplat till undervisning motsvarar det 12 helårstjänster. 3. Ökade insatser till barn i behov av särskilt stöd, tkr Behovet av särskilda insatser till barn i behov av särskilt stöd har ökat. Planen är att omorganisera verksamheten under 2017 och det beräknade behovet för att verksamheten ska fungera effektivt är 3,5 helårstjänster. Budgeten för barn i behov av särskilt stöd delas med de fristående grundskolorna. Dessa kan söka bidrag från kommunen. Totalt har 500 tkr beviljats till fristående verksamhet under Gymnasieskola 1. Asylsökande elever över 18 år, tkr Leksands kommun har idag 11 elever inskrivna på Introduktionsprogrammet, IMspråk, för vilka kommunen inte får ersättning från Migrationsverket. I övrigt hänvisar vi till ärende 2016/464 som var uppe i utskottet för lärande och stöd den 24 maj Musikskola 1. 1,0 tj till Kulturskola HT17, -600 tkr (helårseffekt) Det finns ett behov av att utöka musikskolans organisation med en tjänst vid politiskt beslut om att starta en kulturskola i Leksands kommun HT Ökade driftskostnader Kulturskola, -200 tkr (helårseffekt) Ökade driftskostnader i och med utökning av tjänst beräknas till 100 tkr 2017 och 200 tkr 2018 för en helårseffekt

93 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Sektor Vård och omsorg Effektiviseringskrav och nya äskanden Prioordning Åtgärder Sociala dagverksamheten blir öppen verksamhet Planera och bemanna inom LSS Arbeta med inre rutiner t ex sjukrutiner för att sänka kostnaden för sjukfrånvaro 4 Ramökning särskilt svåra och krävande vårdfall Summa Vård och omsorg har genomfört effektiviseringsåtgärder som angavs i Mål- och budget De åtgärderna har visat sig inte fullt ut motsvara de ekonomiska effektiviseringar som de beräknades ge enligt nämnda MoB. Detta är orsaken till att ett underskott kvarstår för sektorn i prognosen för 2016 per april. Årsprognosen är -3,3 mkr och tas i beaktande i MoB för Sektorn får som ramförutsättning ett tillskott i budget på 2,0 mkr för särskilda vårdbehov jämfört med Effektiviseringskraven som fanns i Mål- och budget kvarstår och för 2019 sker ingen förändring av de beloppen för sektorns del specifikt jämfört med Sjukfrånvarons omfattning i sektorn innebär i nuläget höga kostnader vilka inte täcks av budgeten. Därför genomförs nu ett ingående arbete inom hela sektorn med att se över rutinerna vid sjukfrånvaro för att kunna förbättra dessa och därigenom sänka kostnaderna. Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) 1. Sociala dagverksamheten blir öppen verksamhet från 2016, vilket ger helårseffekt Fortsatt planering och bemanning efter brukarnas behov inom gruppboenden och korttidsvistelse LSS. Nettokostnaden ska sänkas med 500 tkr Insatser görs över hela sektorn för att sänka sjukfrånvaronivån och hänförliga kostnader, i första hand genom att skärpning och uppföljning av sjukrutinen genomförs. 4. Ramökning avseende brukare som ur medicinsk synvinkel har särskilt svåra och komplexa vårdbehov, med behov omfattande stöd och hjälp. Sektorn ser möjlighet till och behov av en annan hantering av lokalfrågor i kommunen som helhet, vilket på sikt ska kunna medföra effektiviseringar. Sektorn kommer inte att behöva hela eller delar av vissa nuvarande lokaler. Eftersom de nya lokalerna dit LSS-verksamheter kommer att flyttas ger lägre hyreskostnader så bör detta ses som en besparing för sektorn. Konsekvenser av effektiviseringsåtgärder 28 93

94 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Konsekvens av att den sociala dagverksamheten blir öppen verksamhet: Verksamheten är ej lagstyrd men personerna har haft ett myndighetsbeslut. Den öppna dagverksamheten kommer i fortsättningen att bedrivas av en annan aktör. Kommande behov Till följd av den förväntade befolkningsökningen i de aktuella åldersgrupperna fram till 2020 och beroende på att brukarna blir mer vårdkrävande kan ytterligare särskilda boendeplatser utöver det som motsvaras av volymjusteringar i budget komma att behövas under perioden Sektor Samhällsbyggnad Nya driftbehov och effektiviseringar (tkr) Prioordning Åtgärder Kartverksamheten Markingenjör Planarktitekt Intäkter markingenjör VA-inspektör Intäkter VA-inspektör Anslagsfinansiering, komp intäktsfinansierade verksamheter Summa Beskrivning av nya driftbehov/effektiviseringar 1. Kartverksamhet: Det finns idag en kraftigt eftersatt primärkarta med stora brister gällande rättssäkerhet och en kartverksamhet som haltar som arbetsverktyg. Primärkartan är inaktuell med undermålig kvalitet och rättsäkerheten kan inte garanteras i vare sig detaljplaner eller bygglov mm. Verksamheten arbetar med förlegade arbetsmetoder som kräver mycket handpåläggning och är väldigt tidsineffektiva. Med andra ord saknas kvalitet i kartan och förutsättningar för att utveckla det arbetsredskap som alla är beroende av inom Samhällsbyggnad. Verksamheten bedöms idag vara väldigt begränsad i sin utveckling och även gällande möjligheten att ge service till övriga sektorer/avdelningar med kartunderlag. 2. Markingenjör: I det expansiva skedet som kommunen befinner sig i är behovet stort av en markingenjör. En markingenjör med lantmätarutbildning har de kunskaper som krävs inom fastighetsjuridik och genomförandefrågor i detaljplaner med mera. Markingenjören kompletterar den tjänst som idag finns på Näringslivsavdelningen och där mer har rollen som offensiv exploateringsingenjör. Den fastighetsrättsliga delen har de senaste åren köpts in från Gagnefs kommun men denna möjlighet försvann från och med september 2015 och verksamheten har sedan dess fått förlita sig på att köpa in konsulttimmar för denna kompetens

95 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Verksamheten ser en stor brist i att inte ha denna kompetens inom förvaltningen och ser stora kunskaps- och tidsvinster i att ha tjänsten i den egna organisationen. 3. Planarkitekt/översiktsplanering: För att klara uppställda mål i vision, översiktsplan och bostadsförsörjningsplan behövs en ytterligare resurs i form av en planarkitekt på planavdelningen. Denna tjänst är tänkt att kombineras med behovet av resurs för arbetet med verksamhetens översiktsplan och de strategiska dokument som ska arbetas fram i linje med denna. Tjänsten kommer inte att kunna intäktsfinansieras mer en till en mindre del men är en förutsättning om man vill komma framåt enligt kommunens Vision Verksamheten får idag förfrågningar på planarbete där verksamheten tidigast kan påbörja arbetet med 6 månaders väntetid. Intäkterna för delar av en sådan tjänst är beroende av den budget som finns hos mark- och exploateringsansvarig och vilken exploateringstakt kommunen väljer. Verksamheten har just nu full planering med kommunala detaljplaner för de planarkitekter som arbetar inom avdelningen idag vilket gör att verksamheten har litet resursutrymme för externa exploatörer och då nya, oplanerade ärenden kommer in, kommunala som externa. Utöver detta behövs medel för utredningar av olika slag tex kulturmiljövård och buller. Medel att köpa expertkunskap för då den kompetensen saknas i den egna organisationen. 4. Intäkter, markingenjör/översiktsplanering: För att ligga i fas med övriga sektorer vad gäller arbete utifrån mål och vision krävs en sammanhållande funktion som också borgar för en effektivisering av verksamheten och en uppföljning av utfört arbete. 5. VA-inspektör: Tillfällig anställning vid arbetstopp för att hinna genomföra och bedöma alla ansökningar kopplade till enskilda avlopp, se punkt 6 nedan. 6. VA-inspektör: Kostnaden viktas helt mot intäkter. 7. Anslagsfinansering, kompensation intäktsfinansierade verksamheter: Posten avser främst myndighetsverksamheter där intäkterna under flera år sammantaget inte visat sig täcka kostnaderna, vilket främst beror på strukturella orsaker. Ytterligare taxehöjningar bedöms inte vara möjliga under budgetperioden. Bedömningen är att verksamheterna måste behålla nuvarande omfång och inriktning för att upprätthålla lagkrav samt även för att bibehålla och utveckla kommunens ambitionsnivå gällande tillväxtmål och utveckling enligt beslutad Vision Investeringsbudget Nedan presenteras investeringsbudgeten för perioden Värdena avser nettovärden, det vill säga investeringsutgifter med eventuella investeringsinkomster avdragna

96 Förvaltningens förslag - Mål och Budget (Mkr) KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG KOMMUNDIREKTÖR med V-STÖD O SERVICE 0,0 0,0 0,0 0,0 LÄRANDE OCH STÖD 3,8 3,6 3,6 3,6 VÅRD OCH OMSORG 2,3 1,2 1,2 1,2 SAMHÄLLSBYGGNAD 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt tkr 6,0 4,8 4,8 4,8 ICKE-KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG KOMMUNDIREKTÖR med V-STÖD O SERVICE 57,0 48,5 39,7 16,7 LÄRANDE OCH STÖD 2,2 1,7 0,2 0,2 VÅRD OCH OMSORG 0,0 0,0 0,0 0,0 SAMHÄLLSBYGGNAD 12,3 13,4 11,5 28,1 Totalt tkr 71,4 63,5 51,4 44,9 TOTALT NETTOINVESTERINGAR* 77,5 68,3 56,2 49,8 Genomsnittlig ram 50,0 50,0 50,0 50,0 En större del av investeringsprojekten har ännu inte kunnat detaljkalkyleras och redovisas därför som icke-kalkylerade investeringsförslag. Före tillstyrkan och start av dessa projekt krävs noggrannare kalkyler och avstämningar. I den totala nettoinvesteringsramen exkluderas exploateringen av Tunsta. Den totala finansierings- och lånevolymen kommer dock att påverkas av projektet. Kalkylen för exploatering av Tunsta beräknas till totalt 57 Mkr och bedöms vara slutförd år Föreslagna investeringar för perioden uppgår för 2017 till 77,5 Mkr, för 2018 till 68,3 Mkr, för 2019 till 56,2 Mkr och för 2020 till 49,8 Mkr. Detta innebär således att budgetramen för investeringar om 50 Mkr per år de flesta åren inte hålls. 5.1 Större investeringsprojekt Nedan redovisas större investeringsprojekt för med budgeterade totala nettoinvesteringsvärden och planerade genomförandeperioder

97 Projekt - Nettoinv esteringar Förvaltningens förslag - Mål och Budget Totalt belopp (Mkr) Planerad projekttid Bollhall/Sporthall 40, Moskogslänken 21, Centrumutvecklingsplan 18, Vägar och broar 15, Mark- och exploateringsverksamhet 15, IT-satsning skolverksamheter 13, Energitjänsteprojekt fastigheter 11, Generella fastighetsinvesteringar & verksamhetsanpassningar 10, Gång- och cykelvägar 10, Fastigheten Brandmannen, tillskapande av nya undervisningslokaler 10, Planeringsreserv förvaltningen 10, Förskolan Pelikanen, ombyggnad/renovering 7, De två enskilt största investeringarna under perioden utgörs av en ny bollhall med uppskattad investeringsutgift 40,0 Mkr, tänkt att byggas intill nuvarande Leksandshallen, samt Moskogslänken det vill säga en ny direkt vägförbindelse till riksväg 70 över området Moskogen, uppskattad investeringsutgift netto 21,0 Mkr. Utöver detta ingår som stor post fortsatta etapper i centrumutvecklingsplanen med upprustning av stadsmiljön med Leksandsnoret och torgen (18,0 Mkr) och fortsatta satsningar på infrastrukturen med upprustning av befintliga vägar och broar i kommunen (15,6 Mkr) samt fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar (10,0 Mkr). En utvidgad mark- och exploateringsverksamhet ingår också i investeringsbudgeten, med norra Käringberget som största enskilda post (12,7 Mkr brutto) och med ett flertal andra projekt, exempelvis Åkerö södra brofästet, Tunsta, norra och västra Källberget, Leksboda och Limhagen. Budgeten för hela perioden uppgår till netto 15,5 Mkr, varav investeringsutgifter 30,5 Mkr och bedömda försäljningsinkomster 15,0 Mkr under budgetperioden. Inom sektor Lärande och stöd ska eleverna i samtliga årskurser från förskola till gymnasiet samt komvux erbjudas IT-hjälpmedel i form av pc eller ipad, med total investeringsutgift 13,9 Mkr för Det år 2014 beslutade energitjänsteprojektet går in i sin slutfas och avslutas Projektet syftar främst till att byta ut äldre komponenter i fastigheter såsom ventilationsaggregat och tilläggsisolering med mera utifrån en bedömd stor underhållsskuld, för att uppnå en förbättrad arbetsmiljö i vissa verksamheter samt till viss del beräknade lägre framtida energikostnader. Totalt återstår 11,2 Mkr i nettoinvesteringsvärde av projektet enligt planen. Generella fastighetsinvesteringar och verksamhetsanpassningar i fastigheter uppgår till 10,5 Mkr för hela perioden och motsvarar tidigare års beslutade nivåer. Det rör sig om löpande förbättringsåtgärder i fastigheter och exempelvis anpassningar för att förbättra brandskydd eller för att skapa tillgänglighet för rörelseshindrade. Dessa investeringsposter hanteras för närvarande inom ramen för Leksandsbostäder AB:s förvaltningsuppdrag. Förvaltningens planeringsreserv föreslås ökas med 2,0 Mkr för hela perioden , totalt 10,0 Mkr, då behovet av oförutsedda tillkommande investeringsåtgärder under ett genomsnittligt verksamhetsår bedöms öka

98 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Andra större investeringar är tillskapandet av nya undervisningslokaler i fastigheten Brandmannen för att de närmaste åren kunna inrymma gymnasieverksamhet och därefter kommunal vuxenutbildning, uppskattad investeringsutgift 10,0 Mkr, samt ombyggnad och upprustning av förskolan Pelikanen, 7,9 Mkr, utifrån ett bedömt stort renoveringsbehov. För detaljer i föreslagen investeringsbudget per investering och sektor, se Bilaga Förvaltningens förslag till investeringsbudget och framtida finansieringsbehov För att säkerställa en finansiering av investeringar uteslutande med egna medel, det vill säga utan ny upplåning, bör taket för årliga investeringar försiktigtvis sättas till 50 Mkr per år (-2020), givet årliga positiva resultat i linje med budget. En budgetram på uppemot 60 Mkr per år, vilket kan innebära viss upplåning, kan dock anses som ekonomiskt acceptabel för perioden. Samtidigt finns ett stort behov av investeringar för att bibehålla och i vissa fall öka kvaliteten och attraktiviteten i kommunen. Därför föreslås en högre investeringstakt, uppgående till som mest 77,5 Mkr per år för perioden , vilket dock innebär att målet självfinansieringsgrad 100 procent för investeringarna per år inte uppnås. Nuvarande lånesumma uppgår till 189 Mkr. Beslutat tak för upplåning inför 2017 föreslås tills vidare kvarstå på 280 Mkr. Erfarenheten är att ett relativt stort antal beslutade investeringar inte hinner genomföras under ett verksamhetsår. Om behov av ökad finansiering trots allt uppstår föreslås att ett nytt beslut om utökat lånetak tas i fullmäktige under löpande år. Slutkommentar Föreslagna resultat- och investeringsbudgetar är helt avhängiga av att sektorerna fullt ut vidtar de åtgärder som budgeten förutsätter. Det innebär också att en budget i balans förväntas uppnås från och med 2017 trots 2016 års prognosticerade negativa driftbudgetavvikelser. Kommunen ställs inför stora osäkerheter under hela budgetperioden Det gäller utvecklingen av konjunkturen och därmed storleken på skatter och statliga bidrag, men också konsekvenser av statliga regeländringar och många övriga omvärldsfaktorer av stor betydelse för kommunens ekonomiska utveckling. Under hela perioden finns stora risker i kostnadsutvecklingen och åtminstone från år 2018 ökar risken också på intäktssidan. Förvaltningen har i sitt förslag försökt tillämpa rimlig försiktighet för att värdera dessa risker, men stora osäkerheter kvarstår alltjämt i lagt förslag

99 Förvaltningens förslag - Mål och Budget Bilagor 1. Investeringsbudget Antaganden och förutsättningar i Mål och budget samt analys av kostnadsstruktur 34 99

100 Investeringar - Mål och budget Bilaga 1 Investeringsbudget flerårsplan Mål och budget (tkr) KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG KOMMUNDIREKTÖR med V-STÖD O SERVICE LÄRANDE OCH STÖD VÅRD OCH OMSORG SAMHÄLLSBYGGNAD Totalt tkr ICKE-KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG KOMMUNDIREKTÖR med V-STÖD O SERVICE LÄRANDE OCH STÖD VÅRD OCH OMSORG SAMHÄLLSBYGGNAD Totalt tkr TOTALT NETTOINVESTERINGAR* Genomsnittlig ram Projekt med särskild finansiering: Tunsta bostadsexploatering (netto)

101 KOMMUNDIREKTÖR SAMT VERKSAMHETSSTÖD OCH SERVICE Förvaltningens förslag KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Total ICKE KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Kommunledning 0 Planeringsreserv förvaltningen Staty kommunkontoret 0 Allmän reserv Hembygdsgårdar Tot nettobehov enl utredn ca 2,4 Mkr. Gata Park Vägförbättringar Beläggningsåtgärder. Även enskilda vägar. Behoven är större än 3 mkr/år enl tidigare vägutredning Tätortsvägar Noret Belopp osäkert. Bärighetshöjande åtgärder inkl. beläggning Leksandsbron Budget finns men totalkostnad beräknas bli 23,6 mkr, varför utökn äskas Bro (trumma) över Limsjöns utlopp 0 0 LK hävdar att detta ska bekostas av Trafikverket. Ärende pågår. Beräknad utgift 2500 tkr. Inventarier offentliga platser Inventarier i offentliga miljöer Bro i trä - Udden Samordnas med centrumutvecklings tidplan (ev.2018?) Upprustning lekplatser enl lekplatsutredningen Enl beslut KS 19 3/3 2014, åtgärdsprogram lekplatser (Total budget 3,1 mkr) Planering 2017: Källbergsgärdet Leksand 250 tkr, Trumslagarv Leksand 130 tkr, Vattberget Insjön 300 tkr) Fastigheter Generella fastighetsinvesteringar Generella fastighetsinvesteringar - komponentredovisning, ändrad klassificering av projekt Driftbudget för underhållsprojekt minskas med motsvarande belopp Pelikanen förskola - ombyggnad/renovering Ombyggnad/upprustning av förskolan. Verksamhetsanpassningar i fastigheter I samarbete med verksamhetsansvariga Kulturhuset - Utbyggnad arkiv Storkök fasta inventarier I samarbete med kostenheten Tillgänglighetsanpassningar i kommunala fastigheter I samarbete med Folkhälsoplaneraren Komplettering av skolornas lekplatser Enl beslut KS 19 3/3 2014, åtgärdsprogram lekplatser , (total budget 3,55 mkr). Planering 2017: S-näs skola 500 tkr, Förskolornas lekplatser Djura skola 350 tkr, Insjöns skola 350 tkr. Stort behov, förskolornas lekplatser ej tillgängliga f allmänheten därför utanför åtgärdsprogram ETP-projekt fastigheter Totalt ca 22,2 Mkr (KS ) Brandmannen, klassrum Bedömt behov: gymnasiet ca 3 år, därefter komvux. Omb till fjärrvärme Igelkottens förskola Siljansnäs Näringsliv Åkerö Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Limsjöänget Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Kv. Nygård Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Leksboda Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Södra infarten Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Limhagen Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Hjorthagen Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Moskogslänken Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Käringberget norra Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Tunsta Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Källberget norra Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Källberget västra Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Sydvästra Moskogen Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Torget Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Sporthall - knektplatsen Mark- och exploateringsprojekt, preliminär periodisering Intäkter vid försäljningar Intäkter mark- och exploateringsprojekt, uppskattning för perioden Verksamhetsstöd och Service Ekonomi E-handel Beslutsstödsystem Ett e-handelssystem innebär en förbättrad avtalstrohet, förbättrade möjligheter till uppföljning och analys av inköp och köpbeteenden, minskade kostnader på kort och lång sikt och de "vilda köpen" minskas. Systemet kan matcha fakturor mot order eller abonnemang vilket ger en sammanhållen helt elektronisk process och ger möjlighet till strategiska analyser och underlag för beslut om inköpsstrategier samt förbättrade möjligheter intern kontroll. Beslutsstödsystem ger förbättrade möjligheter att samordna och få mer sammanhållna rapporteringar och uppföljningar, exempelvis gällande intern kontroll och återkommande rapporteringar. Kan innebära arbetsbesparing för delar av förvaltningen. Förbättrade möjligheter till analys, direkt och via exempelvis Qlik-view. Adm service 0 E-arkiv och integration med evolution Arkivering digitalt, idag skrivs allt ut på papper för att arkiveras. Region dalarna har projektledare, alla dalakommuner går in i projekt. Evolution Internet Ökat medborgarfokus, alla kan titta och leta i diariet med den här modulen Kommunikation Dokumenthanteringssystem Förstudie, införande och system Digitalisering e-tjänster IT-avdelning Ny- och reinvesteringar av server-resp kommunikationsplattform Normal utbyggnad och uppgradering av WiFi och övrig datakommunikation. IT-infrastruktur både mjukvaror och hårdvaror, konsulter vid implementation av tekniska lösningar Bredband Medfinansiering av ERUF-bidrag för utbyggnad av ortssammanbindande nät från Tillväxtverket Digitalisering e-tjänster Granberget Snökanon Granberget Granberget, förlängning av vattenproduktion på elljusspåret Tidigarelagd säsongsstart på längdskidspåret på Granberget Granbergets skidanläggning, schaktning, utjäming i stora backen Stora mängder snö krävs idag för att fylla ojämnheter. Med slät backe kan snöläggningstiden minskas Byte spårmaskin Fritid Fyrhjuling Fyrhjulingarna behöver bytas kontinuerligt Fritid ute utbyte skoter Löpande byte av en skoter per år Utegym Önskar 100 tkr varannat år istället för 50tkr varje år. Siljansvallen, renovering av omklädningsrummen Omklädningsrummen är mycket slitna, målning, nya duschmattor mm (tidigare beslutat 150tkr 2017) Siljansvallen, nytt konstgräs Utbyte av mattan/turfen. Planen är byggd 2006 och behöver bytas vart 15:e år. Måste bytas inom de närmsta åren. Siljansvallen, byte av beläggning löparbanor Löparbanorna bygdes 2006 och beläggningen har börjat spricka. Måste bytas inom de närmsta åren Renovering Åhls badplats Rivning av byggnad, återställning av badstrand, justering av väg, ny grillplats, toaletter, omklädningsrum. Gräsklippare, 2st Reinvestering, bytes var 5e år Sporthall Ny bollhall, kan påbörjas tidigast 2018 Insjöns IP: 2 Nya 7mål Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Rivning av staket Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Uppfångningsnät Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Byte utomhusbelysning Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Översyn flaggstänger Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Rivning av friidrottsdelar, kant löparbanor Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Nytt redskapsförråd Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP: Ny hockeysarg Avvaktar politiskt beslut Insjöns IP Renovering och tillbyggnad av omklädningsrum Avvaktar politiskt beslut Leksandshallen 0 Leksandshallen, Luftbehandlingsaggregat i kulvert under sporthall Enligt åtgärdsplan Leksandshallen, korridor, allmänna ytor källaren sporthall etapp Enligt åtgärdsplan Leksandshallen, åtgärder kallras lågdelra yttertak i entredel Enligt åtgärdsplan Leksandshallen, luftflöden i relax och solarier inkl kallras vägg sporthall Enligt åtgärdsplan Leksandshallen, utbyggnad tvättstuga Enligt åtgärdsplan Leksandshallen, uppfräsching källare, nytt lab, personaltoalett Enligt åtgärdsplan Skurmaskin, sporthallen Reinvestering Bottensug, simbassäng Reinvestering för dammsugare, manuell städning ersätts av robot. Blir billigare i arbetstimmar. Norsbro, förråd och verkstad 0 Limsjönsrundan, handikappsanpassning Urgrävning, grusning och breddning av leder. Rastplatser, byte tak Framförallt södra rastplatsen behöver rustas upp med nya tak Kultur 0 Utveckling fasta utställningar Kulturhuset Digital infokarta över bibliotek och museum Ett nationellt projekt påbörjas avseende digitalisering av bibliotek. Dessa medel kan vara del i detta projekt. Barn och ungdomsavdelning Ombyggnad Datorer i biblioteket Kost 0 Inventarier matsalar Inventarier Kostavdelning Bra mat och måltidsmiljö Satsning på måltidsmiljö för att nå målen i samverkan med vård opch omsorg. Framförallt riktat mot Solhem. Städ 0 Inventarier Städavdelning TOTALT NETTOINVESTERINGAR

102 LÄRANDE OCH STÖD Förvaltningens förslag KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar IT-satsning 0 IT-satsning, gymnasiet Endator eller ipad till eleverna på gymnasiet. IT-satsning,grundskolan Enligt IT-plan. IT-satsning, förskolan Enligt IT-plan. Omföring investering till drift IT-satsning, vuxenutbildning Omföring investering till drift Familj och stöd 0 Inventarier öppenvården Gymnasiet 0 Elevstolar till klassrum Omföring investering till drift ICKE KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Ny soft- och basebollsplan Lugnetområdet Familj och stöd inventarier Inventarier HVB Förskolan inventarier Inventarier Pelikanen Vuxenutbildning 0 Musikskola 0 Kulturskola Instrument Omföring investering till drift (50%) Grundskolan 0 Klassrumsmöbler Möbler personalrum Möbler pesonalrum Flex Fotbollsmål Sammilsdalskolan Mörkläggningsgardiner Upprustning elevkapprum Arbetsmiljöåtgärder TOTALT NETTOINVESTERINGAR

103 VÅRD OCH OMSORG Förvaltningens förslag KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Välfärdsteknik, IT och larm Möbler och inventarier LSS Utomhusmiljön Säbo Digitala lås MAS Hjälpmedel Möbler och inventarier Säbo Möbler och inventarier HSR Möbler och inventarier Ordinärt boende ICKE KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar TOTALT NETTOINVESTERINGAR

104 SAMHÄLLSBYGGNAD Förvaltningens förslag ICKE KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Trafik 0 2 Gatubelysning energibesparingsombyggnad LED belysning kan fördyra projektet något men sänka drif 1 Reinvestering vägbelysning Kontinuerlig förnyelse 1 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Medfinansiering gatubelysning byar Kommunägd anläggning 1 Moskogslänken : Åtgärdsvalsstudie 2016: detaljpl, mark 2017: Vägpla 2 Limalänken : Åtgärdsvalsstudie 2017: detaljpl, mark 2018: Vägplan, byggnation mm. Huvudprj flyttas till tidigast 1 Gång och cykelvägar Enligt cykelplan, bla gc-väg Häradsbygden. 3 Belysning Solvändan Del 1 ca 60 armaturer, ca 800tkr. Del 2 ca 70armaturer, c Ledning 1 Centrumutveckling inkl Noret och torgen Torget 2020, 3-20mkr beroende på politiska beslut 1 Utsmyckningsgruppen Kartverksamhet 1 Karta enl kalkyl 1 Mätutrustning enl kalkyl Miljö 1 Ecos Ärendehanteringssystem. Skulle denna ökas till 600tkr? Räddning 1 Släckbil TOTALT NETTOINVESTERINGAR

105 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 Förutsättningar och antaganden i förvaltningens förslag De ekonomiska osäkerheterna kring kommunens utveckling är större än tidigare år. Följande förutsättningar och antaganden av större format har inkluderats i förvaltningens förslag: Finansiella mål Politiskt beslutat finansiellt resultatmål är 2,0 procent överskott av skatter och statsbidrag per år och antas i förslaget även bli 2,0 procent år Övriga finansiella mål gäller fortsatt för Det vill säga: Verksamheterna ska som helhet hålla driftbudgeten varje enskilt år. Soliditeten, inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse, ska årligen förbättras jämfört med föregående års rullande treårsperiod. Nettokostnadsökningen ska vara lägre än intäktsökningen för skatter, generella statsbidrag och utjämning per år. Skattepengarna ska räcka och det ska finnas medel kvar till investeringar. Volymjusteringar Demografiska förändringar Volymjusteringar har skett utifrån SCB:s långtidsprognos per mars Volymjusteringar görs beräknat utifrån det beräknade teoretiska behovet för hela perioden till och med år 2019, multiplicerat med faktorn 0,75, det vill säga sektorerna får inte full kompensation för förväntade befolkningsökningar. Nettoresultateffekt av ökningarna är -15,5 Mkr för hela perioden. Förändringarna avser ökat antal barn och ungdomar och ökat antal personer som är 65 år och äldre. Den största ökningen beräknas ske inom sektor Vård och omsorgs ram med 12,7 Mkr, medan sektor Lärande och stöd ökar sin ram med netto 2,8 Mkr. För sektor Lärande och stöd sker den största ökningen under åren medan den största ökningen för sektor Vård och omsorg sker under åren Volymjusteringarna är gjorda utifrån beräknade standardkostnader respektive verklig kostnad per elev/brukare, ställt mot tidigare års statistik av nyttjade tjänster per ålderskategori elever/brukare. I budgetförutsättningarna antas att antalet personer med permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd årligen uppgår till samma antal som tidigare år, det viss säga mellan ca personer årligen. En mindre buffert har lagts per år under perioden. Bedömningen baserat på tidigare års erfarenheter är att detta antal personer framgångsrikt integrerats med arbete och praktik. Ökar antalet personer utöver denna nivå finns risk att kostnader för försörjningsstöd och boendestöd ökar mer än föreslagen budget. I första hand torde ett eventuellt ökat behov i sådana fall uppstå från och med 2019 utifrån antagande om att statligt etableringsstöd upphör och att merparten av personerna med någon form av uppehållstillstånd befinner sig i verksamheter som berättigar till detta stöd fram till dess. I nuläget är ingen kostnadsökning budgeterad

106 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 Övriga driftkostnader Tidigare beslutade effektiviseringar och intäktsprishöjningar i Mål och budget och i Mål och budget ligger fast t o m Inga ytterligare riktade effektiviseringskrav tillkommer i förvaltningens förslag , endast generellt effektiviseringskrav 2019 om 10,0 Mkr. Ökade driftkostnader av ETP ingår med följande: Enligt erhållet underlag uppgår dessa kostnader till totalt 12,0 Mkr under fyra år (1,0 Mkr per år är inlagt i ramen för perioden ). Ökade busslinjekostnader är antagna till totalt 5,8 Mkr per år till och med 2019, beräknat utifrån utfall 2015 och preliminära besked om ny beräkningsmodell från och med Under 2016 sker fortfarande fakturering acconto av samtliga busslinjekostnader. Ett utredningsförslag från Region Dalarna föreslår en ny fördelning mellan länets kommuner och landstinget gällande skolskjutsar, vilket kommer att innebära en kostnadsökning för Leksands kommun med 1,6 Mkr alternativt 2,1 Mkr beroende på beslut, utöver tidigare kostnadsökningar. Sammantaget innebär detta en ökning med ytterligare 3,5 Mkr från och med 2017 jämfört med beslutad budget för Extra ishallshyra utgår inte om ishockeylaget Leksands IF:s A-lag herrar spelar i högsta serien, utifrån tidigare års beslut i kommunfullmäktige. Förvaltningen lägger därför som princip en budget utifrån den serie i vilken A-laget spelar innevarande år i sitt förslag för varje kommande år under budgetperioden. Ökad ishallhyra 2,5 Mkr per helår antas därför inte bli aktuell för något av åren och ingen reserv läggs in i budgeten för detta. Regeringen föreslår ett nytt ersättningssystem till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn (EKB) och ungdomar. Förslaget som föreslås gälla redan från 1 januari 2017, innebär kraftigt minskade ersättningsnivåer för både boende i hem för vård eller boende (HVB) och för stödboenden. Om förslaget blir verklighet, vilket får bedömas som sannolikt, kommer det att påverka kommunens budget och ytterligare effektiviseringskrav blir nödvändiga för att nå de finansiella målen. Den kommunala HVB-verksamheten expanderade under 2016, både kostnadsoch intäktsmässigt, vilket betyder att förändringen markant kommer att påverka dels avdelning Familj och stöd men också sektor Lärande och stöd och kommunens ekonomi i stort. Den ekonomiska påverkan är svårbedömd men negativ. Bedömningar varierar mellan ca -7 till -22 Mkr per år, beroende på hur framgångsrikt externa boendeavtal kan förhandlas om eller sägas upp och hur snabbt kommunens egna verksamheter kan anpassas till den nya ekonomiska situationen. Åtgärder som kommer att vidtas från och med hösten 2016 är att starta upp förhandlingar med externa leverantörer av boenden där kommunen idag har avtal samt genomföra en översyn av lokal- och personalbehovet. I nuläget är optimistisk bedömning en negativ resultatpåverkan med -7,4 Mkr helåret 2017, givet att regelverket införs den 1 januari. Ramen förstärks i förvaltningens förslag med detta belopp året

107 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 Kommunstyrelsen har fattat beslut om att starta en genomförandeprocess där kommunen återlämnar ansvaret för investeringar för de enskilda vägarna i Leksands kommun till vägs ägare, det vill säga till fastighetsägarna. Eventuella merkostnader för detta exempelvis i form av förrättningskostnader för att fastställa fastighetsägares ansvarsområden eller ökade eller minskade investeringar som en konsekvens av genomförandet, ingår inte i förvaltningens förslag. Ökade föreningsbidrag med 1,5 Mkr år 2017, avseende bidrag till Leksands Tennisklubb för förbättringsåtgärder tennisbanor. Löner och inflation Priskompensation sker enligt SKL:s beräkningar och antaganden i deras Ekonomirapport våren KPIF har används som utgångspunkt för beräkningarna med en utveckling av inflationstakten med 1,5 % 2017, 1,9 % 2018 och 2,0 % Den framtida osäkerheten om prisutvecklingen för insatsvaror och tjänster är fortsatt stor och självfallet kan prisutvecklingen för enskilda produkt- och tjänsteslag avvika från den genomsnittliga inflationstakten. Lönekompensation beräknas ske med 2,8 procent per år för hela perioden I beräkningarna av lönekompensationen har inkluderats samtliga pensionskostnader. Lönekompensationen förväntas täcka samtliga årliga löneökningar enligt avtal och kommande lönerörelser samt eventuella lönestegringar till följd av personalbyten/nyanställningar och övriga möjliga löneglidningar. Pensionskostnader och övriga personalomkostnader Beräkningen av pensionsskulden och dess årliga förändring är fortsatt osäker och ett antal faktorer kan påverka det årliga utfallet både positivt och negativt. I förvaltningens förslag är utgångspunkten för värdena i budgeten Skandias sammanställning av framtida pensionsutveckling i kommunen, beräknad i februari Erfarenhetsmässigt avviker det verkliga utfallet i varierande grad från årsprognosen. RIPS-kommittén utreder för närvarande en eventuell förändring av kalkylräntan för beräkning av pensionsskuldens nuvärde och SKL utreder om ett ökat genomsnittligt antal levnadsår bör läggas in i beräkningsförutsättningarna kommande år för kommunsektorn. Avseende år 2017 och framåt finns ingen information om förändrade lagstadgade arbetsgivaravgifter. De är därför preliminärt oförändrade, 31,42 procent år Även övriga delar i det rekommenderade POpålägget avtalsförsäkringar och avtalspension är preliminärt oförändrade. Sammantaget är därmed det preliminära PO-pålägget år 2017 oförändrat 38,33 procent. När det gäller ungdomars (25 år eller yngre) tidigare nedsatta arbetsgivaravgifter avvecklas denna rabatt helt från 1 juni

108 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 Avskrivningar och avyttringar av anläggningstillgångar I investeringsbudgeten gällande exploateringsområden har inga försäljningsintäkter budgeterats. Budgeterade investeringsutgifter för exploateringsverksamheten uppgår till 30,5 Mkr för perioden Uppskattade försäljningsintäkter för exploateringsverksamheten uppgår till 15,0 Mkr för perioden Inga eventuella realisationsvinster eller -förluster i samband med avyttring av anläggningstillgångar har inkluderats i budgeten. Självfinansieringsgraden av investeringarna är baserad på nyttjande av egna medel upp till en nivå av 50 Mkr per år. Uppräkning av avskrivningarna med anledning av högre investeringsnivåer har inkluderats i förvaltningens förslag, samtidigt som också förväntade konsekvenser av komponentredovisning i gator och vägar och övriga inventarier inkluderats. Investeringar växlas mot driftbudgeten per sektor för att bättre överensstämma med korrekt redovisning/god redovisningssed och för att skapa ökat kostnadsmedvetande i verksamheterna. Inga ytterligare medel skjuts till för detta under perioden Skatter och bidrag samt övriga finansiella poster Beräkning av skatter och bidrag är baserad på SKLs skatteunderlagsprognos per april 2016 och SCB:s befolkningsprognos per mars Återbäring om bedömt 2,0 Mkr per år från Kommuninvest ekonomisk förening förväntas hela perioden, utifrån kommunfullmäktigebeslut 2015 om maximalt kapitaltillskott från kommunen till föreningen. Borgensavgiften för Leksandsbostäder AB höjs till 0,4 procent och borgensavgift för Leksand Vatten AB införs med 0,4 procent, i båda fallen baserat på utestående lånesumma med kommunal borgen. Syftet är att kompensera primärkommunen för den risk borgensåtagandet innebär för kommunens invånare. Totalt beräknas detta ge ca 1,1 Mkr i ytterligare finansiella intäkter per år. Årlig förväntad utdelning om 1,6 Mkr utifrån ägarandel i Dala Energi AB är medräknad

109 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 Analys av kostnadsstruktur Det är av avgörande betydelse hur nettokostnaderna för driftverksamheten utvecklas i förhållande till skatter och statliga generella bidrag. En viktig fördel med att uppnå en god kostnadseffektivitet är att kommunen då kan erhålla kostnadstäckning via det intrakommunala utjämningssystem som finns mellan Sveriges kommuner. Standardkostnad räknas fram som rikssnitt. Standardkostnaden räknas också fram per delmodell i systemet. Delmodellerna tar hänsyn till olika demografiska och socioekonomiska faktorer per kommun. Den samlade standardkostnaden, med alla delmodeller summerade, kallas strukturkostnad. Standardkostnad (och strukturkostnad) räknas också fram per kommun. Om standardkostnaden för en kommun ligger över standardkostnaden för riket får kommunen bidrag från kostnadsutjämningssystemet. Kommunens verkliga kostnad kan överstiga den framräknade standardkostnaden för kommunen. Det innebär att det bidrag som kommunen får inte förmår täcka de verkliga kostnaderna. Förklaringar till att den verkliga kostnaden är högre kan vara bristande (kostnads-) effektivitet eller politiska prioriteringsbeslut. Teoretiskt bör i det senare fallet då verksamheter som är dyrare än standardkostnaden kunna uppvisa bättre resultat, exempelvis i form av högre kvalitet. Nedan redovisas utfallet för Leksands kommun 2015 där verksamheternas nettokostnad jämförs med den beräknade standardkostnaden per verksamhet: Barnomsorg* Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO TOTALT LSS Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad kr per inv Avvikelse i procent ,3% 0,6% 10,8% 1,8% 22,3% 3,7% 9,9% Skillnad i Mkr ,3 0,9 6,9 3,8 7,6 19,4 5,1 Avvikelse i procent ,8% 1,3% 7,7% 2,3% 6,3% 2,3% 4,1% Skillnad i Mkr ,5 1,8 4,7 4,5 2,2 11,7 2,1 Förändring avvikelse i % ,1% -0,7% 3,1% -0,5% 16,0% 1,4% 5,8% Avvikelse i procent ,9% 1,7% 10,1% 4,5% 16,5% 5,0% 7,1% Skillnad i Mkr ,3 2,4 6,2 8,8 5,6 25,3 3,6 Avvikelse i procent ,6% 1,7% 20,1% 3,2% 42,4% 9,0% 9,3% Skillnad i Mkr ,0 2,3 11,9 6,0 12,3 43,5 4,6 Källa: Kolada Grönmarkerade värden visar en utveckling där nettokostnaderna minskat jämfört med den beräknade standardkostnaden Rödmarkerade värden visar nettokostnader som ökat jämfört med den beräknade standardkostnaden Total avvikelse nettokostnad mot standardkostnad för år 2015 är 3,7 procent exklusive LSS. Inklusive LSS motsvarar det en teoretisk överkostnad på 24,5 Mkr. Det är en försämring med 10,7 Mkr jämfört med De gemensamma kostnader som i Räkenskapssammandraget (RS) är utfördelade över basverksamheterna är främst samtliga stabskostnader inklusive kommunledning samt övriga gemensamma kostnader för förvaltningen. Det innebär att även om basverksamheterna minskar sina kostnader kan den totala nettokostnaden för dem öka, om staber och kommunledning ökar sina kostnader. De gemensamma kostnaderna har under 2015 ökat med 5 109

110 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 12 procent eller 4,6 Mkr jämfört med Detta påverkar således förutom den totala nettokostnadsavvikelsen mot beräknad standardkostnad även nettokostnadsavvikelsen per verksamhet. Ökningen av de gemensamma kostnaderna motsvarar cirka 60 procent av den totala ökningen av den teoretiska överkostnaden från 2014 till 2015, det vill säga 4,6 Mkr av totalt 7,7 Mkr i ökade kostnader. Det är framförallt IFO, LSS och gymnasieskolan som uppvisar (ökande) negativa avvikelser jämfört med År 2015, till skillnad från 2013 och 2014, klarade inte verksamheterna att hålla driftbudgeten. Istället överskreds budgeten för året med 10,7 Mkr. Detta innebär sammantaget också att Leksands kommun 2015 återigen har en högre total kostnadsstruktur ställt mot genomsnittet av kommunerna i Dalarnas län. Leksands kommun ökade sin procentuella nettokostnadsavvikelse mot standardkostnad, medan länet i genomsnitt minskade sin avvikelse något, enligt nedan diagram som visar avvikelsen mellan nettokostnad och standardkostnad i procent (källa: RKA/Kolada): Sammanställningen nedan visar årets förändring 2015 av nettokostnader respektive standardkostnader samt summan av dem (plus = ökning av kostnader, minus = minskning av kostnader): Förändring Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO TOTALT LSS Nettokostnad, kr/inv Standardkostnad kr/inv Skillnad totalt kr/inv Källa: Kolada I samtliga fall har verksamheternas nettokostnader ökat från 2014 till I vissa fall har den beräknade standardkostnaden ökat mer, vilket i dessa fall gjort att verksamheten ändå landat på en total mindre avvikelse mot standardkostnad 2015 än 2014 (dvs uppvisar ett minusvärde ovan). Vad gäller IFO har den beräknade standardkostnaden för året minskat. Sett till 2015 års förändringar har grundskolan och äldreomsorgen varit relativt sett kostnadseffektivast, medan IFO, LSS och gymnasiet kraftigt stigit i kostnader. Detta beror på en kombination av kraftigt ökade nettokostnader och mycket lite ökade eller minskade beräknade standardkostnader för dessa verksamheter i Leksands kommun, utifrån variablerna i delmodellerna i det kommunala utjämningssystemet

111 Förvaltningens förslag - Mål och budget Bilaga 2 I vissa fall kan Leksands kommun gynnas och i vissa fall missgynnas av hur det nuvarande utjämningsystemet är uppbyggt, till exempel hur olika variabler är viktade i de olika delmodellerna. Oavsett detta är det dock viktigt att samtliga verksamheter fortsatt strävar efter att komma ner i kostnadsstruktur för att möta de beräknade standardkostnaderna. Det är som nämnts ovan viktigt för att klara den uthålliga finansieringen av verksamheterna och därmed uppnå en långsiktig ekonomi i balans, givet de kommande årens demografiska utmaningar i kommunen. I förvaltningens förslag har verksamheternas nettoram lagts med utgångspunkt från ambitionen att samtliga basverksamheter ska nå till eller närma sig den beräknade standardkostnaden. Undantag från detta är år 2017, där ett antal poster bedöms behöva en utvidgad budgetram

112 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Utskottet för vård och omsorg 48 Dnr 2016/879 Hjälpmedelsavgift i LSS- och psykiatriboende Beskrivning av ärendet Hjälpmedelsnämnden föreslår kommunerna att ta bort hjälpmedelsavgiften på 50 kronor i månaden för hjälpmedelsförsörjning för personer på LSS- och psykiatriboenden samt att hjälpmedelsavgift debiteras enligt hjälpmedelsavgift i ordinärt boende, 150 kronor per komplett hjälpmedel. Sektorns/avdelningens bedömning Eftersom få personer inom LSS- och psykiatriboenden använder sig av hjälpmedel kontinuerligt bedömer sektorn att hjälpmedelsnämndens förslag ska godkännas. Förslaget innebär att avgift tas ut för de hjälpmedel som är personligt utprovade, alltså 150 kr per komplett hjälpmedel. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Protokollsutdrag från Hjälpmedelsnämnden, daterat Förslag till gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna, daterat Beslutsunderlag, hjälpmedelsavgifter i LSS- och psykiatriboende, daterat Utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Ta bort hjälpmedelsavgiften på 50 kronor i månaden för hjälpmedelsförsörjning för personer på LSS- och psykiatriboende. 2. Hjälpmedelsavgift debiteras per komplett hjälpmedel med 150 kronor som i ordinärt boende. 3. Avgiften ska börja gälla från och med den 1 januari Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 112

113 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2016/879 Sida 1(1) Vård och omsorg Marie van Geffen Blomberg, Hjälpmedelsavgift i LSS och psykiatriboende. Beskrivning av ärendet Hjälpmedelsnämnden föreslår kommunerna att ta bort hjälpmedelsavgiften på 50 kronor i månaden för hjälpmedelsförsörjning för personer på LSS- och psykiatriboenden samt att hjälpmedelsavgift debiteras enligt hjälpmedelsavgift i ordinärt boende, 150 kronor per komplett hjälpmedel. Sektorns/avdelningens bedömning Eftersom få personer inom LSS- och psykiatriboenden använder sig av hjälpmedel kontinuerligt bedömer sektorn att Hjälpmedelsnämndens förslag ska godkännas. Förslaget innebär att avgift tas ut för de hjälpmedel som är personligt utprovade, alltså 150 kr per komplett hjälpmedel. Förslag till beslut 1. Ta bort hjälpmedelsavgiften på 50 kronor i månader för hjälpmedelsförsörjning för personer på LSS- och psykiatriboende. 2. Hjälpmedelsavgift debiteras per komplett hjälpmedel med 150 kronor som i ordinärt boende. 3. Avgiften ska börja gälla från och med den 1 januari Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande, daterat Förslag till gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna, daterat Beslutsunderlag, hjälpmedelsavgifter i LSS- och psykiatriboende Slutligt beslut expedieras (skickas) till Avdelningschef Marie van Geffen Blomberg Avgiftshandläggare Yvonne Vestling 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Allmänna utskottet 123 Dnr 2016/1319 Taxor Leksandshallen höstterminen 2017 Beskrivning av ärendet Fritidsavdelningen föreslår en prisökning på gymkort i Leksandshallen. Sektorns/avdelningens bedömning Prisökningen motiveras med att det byggs ett nytt konditionsrum i stora gymmet, vilket innebär en större yta samt att investering av ny ventilation i lilla gymmet ska ske sommaren Föreslaget till nya priser innebär en prisökning på ca 6 %. Prisjusteringen ska ske från höstterminen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunstyrelsen 1. Anta föreslagna taxehöjningar i Leksandshallen att genomföras höstterminen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 118

119 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Fritidschef Torkel Holst Prisjustering Leksandshallen Beskrivning av ärendet Prisjustering avseende gymkort Leksandshallen. Prisökningen motiveras med att det byggts ett nytt konditionsrum i stora gymmet, vilket innebär en större träningsyta, samt att investering i ny ventilation i lilla gymmet ska ske sommaren Förslaget till nya priser innebär en prisökning på ca 6 %. Prisjusteringen föreslås ske från I ett gymkort ingår inträde till gym, alla instruktörledda träningspass samt bastu och bad i simhall. Tidro (träningspass i lilla gymmet) är för pensionärer och gäller träningspass med instruktör på förmiddagar vardagar. Badkort (bad och bastu), vattengymnastikkort (bad ingår) och relaxkort (totalkort) hade en prisjustering i september 2016 och ändras inte. Föreslagna priser Nytt pris 4/9 Pris fr Vuxen 12 mån mån mån mån mån Lösa ggr Pensionär tidro lösa ggr pensionär

120 Leksands kommun Datum Sida 2(2) Nytt pris 4/9 Pris fr Ungdom 12 mån mån mån Lösa Termin höst Termin vår Sektorns/avdelningens bedömning Fritidsavdelningen bedömer att föreslagen höjning av taxor är befogad. Detta med hänsyn tagen till de investeringar som gjorts i Leksandshallen och de investeringar som fortsättningsvis kommer att ske. Förslag till beslut 1. Beslut att godkänna föreslagna taxehöjningar. Skickas (expedieras) till Tony Cederberg, Enhetschef Leksandshallen Torkel Holst, Avdelningschef Fritid Åke Sjöberg, Sektorchef samhällsutveckling Elin Eriksson, Verksamhetsekonom 120

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Allmänna utskottet 112 Dnr 2016/1233 Avfallstaxa 2017 Beskrivning av ärendet Avgiftsskyldighet för avfallshantering regleras i miljöbalken och föreskrifter om avfallshantering i Leksands kommun. En avfallstaxa ska täcka kostnaderna för att omhänderta allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, som uppstår i kommunen. Leksand Vatten AB har utarbetat förslag till avfallstaxa för Styrelsen för Leksand Vatten AB rekommenderar kommunfullmäktige att anta föreslagen avfallstaxa Avfallstaxan sänks med 4,2 % Tömningsavgifter för djupbehållare införs Slamtaxan är oförändrad Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från Leksand Vatten AB, daterat Förslag till avfallstaxa 2017 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till avfallstaxa Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 121

122 122

123 Avfallstaxa Leksands kommun Gäller from Avgifter är inklusive moms Antagen av Kommunfullmäktige i Leksand , 160, Diarienr 2015/1547 Antagen av Kommunfullmäktige i Leksand 2016-XX-XX, XXX, Diarienr 2016/XXXX 123

124 Avfallstaxa Leksands kommun 1 Kärlavfall och grovavfall Taxan för kärlavfall och grovavfall är uppdelad enligt följande: Fast avgift Avgiftens belopp baseras på abonnemangstyp; en- och tvåfamiljshus, fritidshus, flerbostadshus eller verksamhet. Avgiften täcker kostnader för avfallsplanering, administration och service. För hushållen ingår nyttjande av återvinningscentralen för avlämnande av grovavfall och farligt avfall. Verksamheter har tillgång till återvinningscentraler och betalar via företagsbiljett vid avlämnande av grovavfall. Farligt avfall från verksamheter tas ej emot. Hämtningsavgift Avgiften baseras på storlek på avfallsbehållare samt hur ofta den töms. Avgiften täcker kostnader för att hämtning och behandling av kärl- och säckavfall från hushåll och verksamheter. Hushåll som anmält hemkompostering behöver endast hämtning av brännbart avfall. Tilläggsavgift Exempelvis avgift för extra hämtningar. 1.1 Fast avgift Abonnemang Förklaring Avgift per år Småhus, en- och Fastighet med permanentboende kr tvåfamiljshus Småhus, fritidshus Bostadsfastighet där ingen är folkbokförd 840 kr Flerfamiljshus, per lägenhet Verksamhet Verksamhet, sommar Obebodd fastighet Fastighet med minst tre lägenheter Övriga fastigheter utöver en- och tvåfamiljshus, flerfamiljshus och fritidshus, där det uppkommer avfall jämförligt med hushållsavfall. Exempel på verksamheter är företag, skolor, föreningar och institutioner. Som ovan, men med verksamhet endast under sommartid (1 maj-30 september). Gäller endast fastigheter med godkänt uppehåll i hämtning. 840 kr 740 kr 370 kr 420 kr 390 kr 1 124

125 Avfallstaxa Leksands kommun 1.2 Hämtningsavgift Delat kärl avser två fastigheter och gemensamt hämtställe fler än två fastigheter Hämtningsavgift en- och tvåfamiljshus Avfallsslag Kärlstorlek och tömning Avgift per år Brännbart avfall Kärl 190 l tömning var fjärde vecka 450 kr Kärl 190 l tömning var åttonde vecka Delat kärl 190 l tömning var fjärde vecka Gemensamt hämtställe 280 kr 225 kr 200 kr Matavfall Kärl 140 l tömning varannan vecka 540 kr 650 kr Delat kärl 140 l tömning varannan vecka Gemensamt hämtställe 270 kr 325 kr 260 kr 310 kr Hämtningsavgift fritidshus Gäller 1 maj-30 september. Avfallsslag Kärlstorlek och tömning Avgift per år Brännbart avfall Kärl 190 l tömning var fjärde vecka 225 kr Kärl 190 l tömning var åttonde vecka Delat kärl 190 l tömning var fjärde vecka Gemensamt hämtställe 140 kr 113 kr 110 kr Matavfall Kärl 140 l tömning varannan vecka 270 kr 420 kr Delat kärl 140 l tömning varannan vecka Gemensamt hämtställe 135 kr 210 kr 130 kr 200 kr Hämtningsavgift flerfamiljshus och verksamheter Hämtning av hushållsavfall vid flerfamiljshus och verksamheter betalas per tömning enligt nedan. Avgifter gäller vid abonnemang med fasta tömningsfrekvenser (tex 1 gång per vecka eller 1 gång var 14:e dag). Tömningsfrekvens bestäms i samråd med Dala Vatten och Avfall AB

126 Avfallstaxa Leksands kommun Kärl Avfallsslag Kärlstorlek Avgift per tömning Brännbart avfall 190 l 37 kr 240 l 47 kr 370 l 72 kr 660 l 129 kr Matavfall 140 l 26 kr 36 kr 190 l 35 kr 49 kr 240 l 45 kr 62 kr Container För container debiteras utöver tömningsavgift, även en årshyra. Containerstorlek Hyra av container Avgift per tömning 4 m kr/år 800 kr 900 kr 6 m kr/år kr 8 m kr/år kr 10 m kr/år kr Djupbehållare Djupbehållare anskaffas och ägs av fastighetsägaren. Utformning och placering ska godkännas av Dala Vatten och Avfall AB. Avfallsslag Behållarstorlek Avgift per tömning Brännbart avfall 3 m kr 5 m kr Matavfall 0,75 m kr 3 126

127 Avfallstaxa Leksands kommun 1.3 Tilläggsavgifter För beställning av tilläggstjänster kontakta Dala Vatten och Avfall ABs kundservice En- och tvåfamiljshus och fritidshus Draghjälp för kärl (från uppställningsplats på fastigheten till uppställningsplats för tömnings-fordon) förutsätter att vägen är framkomlig så att kärl kan rullas. Max draglängd är 25 meter enkel väg. Tjänst Förklaring Avgift Extra tömning Extra säck Draghjälp en- och tvåfamiljshus Draghjälp fritidshus Inom ordinarie tur (tex tömning okt-april för fritidshus med sommarabonnemang). Utom ordinarie tur Brännbart hushållsavfall som inte får plats i kärl kan lämnas i säck bredvid avfallskärlet vid ordinarie tömning. Endast efter beställning. Enstaka tillfälle Båda kärlen vid ordinarie tur Kärl för brännbart avfall vid ordinarie tur (endast vid hemkompostering) Enstaka tillfälle Båda kärlen vid ordinarie tur 65 kr/tillfälle kärl 452 kr/tillfälle kärl 63 kr/säck 50 kr/tillfälle 600 kr/år 300 kr/år 50 kr/tillfälle 300 kr/år Kärl för brännbart avfall vid ordinarie tur 150 kr/år (endast vid hemkompostering) Specialfordon För tömning av kärl som kräver specialfordon, 452 kr/tillfälle tillkommer en avgift Tvätt av kärl Enligt fastställt schema. 322 kr/kärl Felsorteringsavgift Överfullt kärl Om annat än matavfall upptäcks i behållare för matavfall eller annat än brännbart avfall upptäcks i behållare för brännbart avfall. Vid återkommande överfullt kärl övergår abonnemanget till ytterligare ett kärl. 210 kr/kärl 4 127

128 Avfallstaxa Leksands kommun Flerfamiljshus och verksamheter Kärl Tjänst Förklaring Avgift Budning Tömning inom 3 arbetsdagar. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Tömning bestämd dag. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Akut tömning inom 24 timmar. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. 24 kr/tillfälle kärl 515 kr/ tillfälle kärl 612 kr/ tillfälle kärl Extra säck Brännbart hushållsavfall som inte får plats i kärl kan 63 kr/säck lämnas i säck bredvid avfallskärlet vid ordinarie tömning. Utkörning/intagning Hantering av kärl på kundens begäran. 230 kr/tillfälle av kärl Tvätt av kärl Tvätt av kärl vid fastighet, enligt fastställt schema. 322 kr/kärl Tvätt av kärl vid fastighet, budning (inom 3 dagar). Minst 5 kärl inom samma geografiska område. 966 kr/kärl 550 kr/tim Felsorteringsavgift Om annat än matavfall upptäcks i behållare för 210 kr/kärl matavfall eller annat än brännbart avfall upptäcks i behållare för brännbart avfall. Överfullt kärl Enstaka tillfälle. dubbel hämtningsavgift Vid återkommande överfullt kärl övergår abonnemanget till tätare tömningsintervall eller ytterligare kärl alternativt större kärl. Container Tjänst Förklaring Avgift per container Budning Utkörning/ hemtagning Felsorteringsavgift Djupbehållare Tömning inom 3 arbetsdagar. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Tömning bestämd dag. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Akut tömning inom 24 timmar. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Hantering av container på kundens begäran. Om annat än brännbart avfall upptäcks i behållare för brännbart avfall. 357 kr 876 kr 876 kr kr kr Tjänst Förklaring Avgift per behållare Budning Tömning inom 3 arbetsdagar. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Tömning bestämd dag. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. Akut tömning inom 24 timmar. Tillägg till ordinarie hämtningskostnad. 357 kr 876 kr 876 kr 5 128

129 Avfallstaxa Leksands kommun 1.4 Grovavfall Hämtning av grovavfall hushåll Grovavfall (skrymmande avfall) från hushåll hämtas enligt körschema efter beställning. Avfallet ska placeras vid farbar väg. Tjänst Förklaring Avgift Hämtning grovavfall Max två kolli/hämtningstillfälle För extra kolli tillkommer 185 kr/tillfälle 50 kr/kolli Verksamheter Taxan för grovavfall från företag (företagsbiljett) fastställs av Leksand Vatten AB

130 Avfallstaxa Leksands kommun 2 Enskilda avloppsanläggningar Taxan för slam och latrin ska täcka kostnad för tömning, transport, behandling samt administration. 2.1 Slamavskiljare och slutna tankar och minireningsverk Tömningsavgifter Volym Förklaring Avgift Ordinarie tömning Volym 0-3,0 m kr/tömning Tömning anl. 2 vid samtidig tömning anl. 1 Volym 3,1-6 m 3 Överstigande 6 m 3. Tillägg för ytterligare påbörjad m 3. Som anläggning 1 räknas brunn ansluten till WC kr/tömning 219 kr/m kr/tömning Tilläggsavgifter För beställning av tilläggstjänster kontakta Dala Vatten och Avfall ABs kundservice. Tillägg till ordinarie tömningsavgift. Tjänst Förklaring Avgift per tillfälle Budning Tömning inom 3 arbetsdagar. 375 kr Bestämd dag Tömning bestämd dag. 750 kr Akut tömning Tömning inom 24 timmar från beställning kr Dubbel bemanning För tömning av brunn som kräver dubbel bemanning, t.ex vid tunga lock eller längre slangdragningar, tillkommer en avgift. Specialfordon För tömning av anläggning som kräver specialfordon, tillkommer en avgift. Specialfordon kan endast beställas vid budad tömning, tömning bestämd dag samt akut tömning. Bomkörning Om anläggning ej kan tömmas pga hinder, utgår en avgift. Avser budad tömning, tömning bestämd dag samt akut tömning. 500 kr kr 150 kr Gemensamhetsanläggningar/stor brunn För tömning av slamavskiljare, sluten tank eller minireningsverk, överstigande 10 m 3, debiteras timtid samt behandlingsavgift per m 3. Tjänst Förklaring Avgift Timdebitering Inom ordinarie arbetstid kr Utom ordinarie arbetstid kr Behandlingsavgift Per kubikmeter. 219 kr/m

131 Avfallstaxa Leksands kommun 2.2 Latrin Latrinkärl köps på återvinningscentral. Tjänst Förklaring Avgift per kärl Latrinkärl inkl behandling Latrinkärl inkl hämtning och behandling Latrinkärl lämnas av kunden på återvinningscentralen. Latrinkärl hämtas vid fastighetsgräns. 321 kr 800 kr 2.3 Fettavskiljare Avgift för tömning, transport, behandling av slam från fettavskiljare samt administration tas ut enligt nedan. Tömningsfrekvens bestäms i samråd med Dala Vatten och Avfall AB. Tjänst Tjänst Avgift Ordinarie tömning Volym 1 m kr/tömning Akut tömning Volym 2 m 3 Volym 3 m kr/tömning kr/tömning Överstigande 3 m 3. Tillägg för ytterligare påbörjad m kr/m 3 Inom 24 timmar från beställning. Tillägg till ordinarie tömningskostnad kr/tillfälle 8 131

132 Avfallstaxa Leksands kommun 3 Allmänna bestämmelser 3.1 Bestämmelser om avgiftsskyldighet Avgiftsskyldighet för avfallshantering regleras i Miljöbalken och Föreskrifter om avfallshantering i Leksands kommun. Fastighetsägaren är avgiftsskyldig. En avfallstaxa skall täcka kostnaderna för att omhänderta allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, som uppstår i kommunen. Avgiften ska erläggas till Leksand Vatten AB, c/o Dala Vatten och Avfall AB, Box 234, Leksand, till angivet plus- eller bankgironummer på faktura. 3.2 Betalning Betalning av abonnemang erläggs per månad, per varannan månad eller per kvartal (enligt beslut av Leksand Vatten AB). Avgiften beräknas efter abonnemanget fram till räkningens förfallodag. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges på räkningen, skall erläggas: Påminnelseavgift. Ersättning för utfärdande av skriftlig betalningspåminnelse utgår i enlighet med lagen om inkassokostnader mm. Ersättningen uttages vid varje tid gällande förordning. Dröjsmålsränta. På obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. 3.3 Ändring av taxor och avgifter Ändring av avgifterna beslutas av Kommunfullmäktige i Leksands kommun. I de fall taxan inte kan tillämpas fattar Leksand Vatten AB beslut om avgift. 3.4 Förändring av abonnemang Förändring av löpande abonnemang anmäls till Dala Vatten och Avfall AB minst 14 dagar i förväg om inte annat anges i Föreskrifter om avfallshantering i Leksands kommun. Förändring av plats, läge av kärl, container etc skall omedelbart anmälas till Dala Vatten och Avfall AB. 3.5 Skatter Om regering eller riksdag beslutar om andra skatter eller avgifter inom avfallsområdet, justeras taxan i samma mån av Leksand Vatten AB

133 Avfallstaxa Leksands kommun Taxan framtagen för Leksand Vatten AB genom Dala Vatten och Avfall AB, ett regionalt VA- och Avfallsbolag som ägs av kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolagets uppgift är att ta hand om avfallet som uppstår i dessa kommuner samt förse invånarna med dricksvatten och avloppsvattenrening. Vid frågor om taxan vänd dig till Dala Vatten och Avfall AB,

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Allmänna utskottet 113 Dnr 2016/1235 Taxa för allmänna vattentjänster (VA-taxa) 2017 Beskrivning av ärendet Styrelsen för Leksand Vatten AB rekommenderar kommunfullmäktige att anta föreslagen taxa för allmänna vattentjänster (VA-taxa) Brukningsavgifterna föreslås oförändrade Anläggningsavgiften föreslås höjas med 10 % Taxeföreskrifterna utökas för hantering av lagerlokaler samt ändrad hantering av lägenhetsyta i anläggningsavgiften Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från Leksand Vatten AB, daterad Förslag till taxa för allmänna vatten tjänster (VA-taxa) 2017 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till taxa för allmänna vattentjänster (VA-taxa) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 134

135 135

136 Taxa för allmänna vattentjänster Leksands kommun 2017 Antagen av Kommunfullmäktige i Leksand den 2016-XX-XX, XXX, dnr 2016/XXXX 136

137 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Innehåll Taxa för Leksands kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ( 1 4)... 3 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 6 Brukningsavgifter ( 14 21) Taxans införande ( 22)

138 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Taxa för Leksands kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ( 1 4) Antagen av kommunfullmäktige den 2016-XX-XX, XXX, dnr 2016/XXXX. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Leksand Vatten AB, nedan kallad LVAB. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Leksand Vatten AB, c/o Dala Vatten och Avfall AB För att täcka nödvändiga kostnader för Leksands kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg (se nedan punkt 4.1) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i Lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Lagerlokaler Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts

139 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2009 som en lägenhet. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i bostadsbyggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet, innehållande minst kök/kokvrå, toalett och tvättmöjlighet. I fråga om sådana utrymmen i fastighet som jämställs med bostadsfastighet som används för i 3 första stycket avsedda ändamål, räknas antalet lägenheter ut enligt följande: Bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS 21054:2009 Högst 1000 m² 1001 m² m² Större än 5000 m² Lägenheter 1 lägenhet för varje påbörjad 200-tal m² bruttoarea 1 lägenhet för varje påbörjad 300-tal m² bruttoarea 1 lägenhet för varje påbörjad 400-tal m² bruttoarea För fastigheter som är jämställda med bostadsfastighet och innehåller sådana utrymmen i byggnader som är utformade som lagerlokal, uppställning, kallförråd m.m. och är i avsaknad av spill- och renvatteninstallationer, skall ytor utöver 200 m² ej räknas in i bruttoarea (BTA). Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt Plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Nej 4 139

140 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när LVAB upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i Lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i Lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder

141 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Anläggningsavgifter ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) b) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) en avgift per m 2 tomtyta d)* en avgift per lägenhet Utan moms kronor kronor kronor kronor 16,64 kronor 15,12 kronor kronor kronor Med moms kronor kronor kronor kronor 20,80 kronor 18,90 kronor kronor kronor e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kronor kronor kronor kronor * Avgift enligt 5.1 d) tas endast ut för 1 lägenhet per småhusfastighet. *Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam*) för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. *) Särskild överenskommelse måste träffas med LVAB om detta. Normalt ska varje fastighet ha en egen förbindelsepunkt. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som LVAB godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas för småhusfastigheter ut endast upp till en tomtyta om 3000 m². För övriga fastigheter tas avgift enligt 5.1 c) ut endast intill ett belopp motsvarande summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i de fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) d), och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ytterligare avgift ut enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i

142 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som LVAB godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet (gäller ej småhusfastighet). 5.8 Med fastighet avses egendom redovisad i fastighetsregister såsom en självständig rättslig enhet. Avstyckas fastighet från tidigare bildad rättslig fastighet, ska ny förbindelsepunkt upprättas och nya avgifter enligt 5 erläggas. 5.9 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e) För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Utan moms kronor kronor kronor kronor c) en avgift per m 2 tomtyta 24,00 kronor d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. 15,12 kronor kronor kronor Med moms kronor kronor kronor kronor 30,00 kronor 18,90 kronor kronor kronor *Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam*) för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. *) Särskild överenskommelse måste träffas med LVAB om detta. Normalt ska varje fastighet ha en egen förbindelsepunkt

143 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som LVAB godkänner. 6.4 LVAB kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 Räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 Räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Med fastighet avses egendom redovisad i fastighetsregister såsom en självständig rättslig enhet. Avstyckas fastighet från tidigare bildad rättslig fastighet, ska ny förbindelsepunkt upprättas och nya avgifter enligt 6 erläggas. 6.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d) För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % 6.1 a) 100 % Avgift per uppsättning förbindelsepunkt 5.1 b) 100 % 6.1 b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % 6.1 c) 70 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0 % - Grundavgift för Df, om förbindelsepunkt för Df inte upprättats 5.1 e) 100 % 6.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas för småhusfastigheter ut endast upp till en tomtyta om 3000 m²

144 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun

145 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. *Bebyggs bostadsfastighet tas ytterligare avgift ut enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning: En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 5.1 c) 30 % 50 % - 20 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 6.1 d) % - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d)

146 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka LVAB:s merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning. Utan moms 16,08 kronor 14,64 kronor Med moms 20,10 kronor 18,30 kronor 10 Anläggningsavgifter enligt 5 6 och 9 är baserade på indextalet för juni 2016 i konsumentprisindex, KPI. Indexreglering ska ske årligen den 1 januari enligt följande bestämmelser: a) Tillägg eller avdrag på avgifterna görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändringen, som utgör skillnaden mellan index för juni månad året innan och talet gällande juni 2016, räknas om till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmast hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 5.1 a), b), d) och e) samt 6.1 a), b) och d) till närmaste tiotal kronor, beträffande 5.1 c) samt 6.1 c) samt 9 till närmaste tiotal ören. Ändring av anläggningsavgifterna, utöver enligt ovan, kan beslutas av Kommunfullmäktige i Leksands kommun i varje särskilt fall

147 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från kostnaderna för fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 9 får LVAB i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Om kostnaden för att förse en grupp fastigheter med vatten och avlopp överstiger 130 % av ordinarie anläggningsavgift per fastighet, ska fullmäktige besluta om särtaxeområde och anläggningsavgift bestämmas enligt I de fall förhållandena (kostnaderna) inom ett område enligt 11.2 avsevärt varierar inom området, ska området indelas i mindre delområden som vart och ett har sin egen avgift (taxa) Aktuellt område förprojekteras. Kostnaderna för utbyggnaden beräknas. Utbyggnadskostnaden fördelas på antalet fastigheter inom området. Så länge utbyggnadskostnaden understiger 130 % av ordinarie anläggningsavgift per fastighet, betalar fastighetsägarna normal anläggningsavgift, vilket innebär att ordinarie verksamhetsområde utökas till att även innefatta utbyggnadsområdet. Om utbyggnadskostnaden däremot överstiger 130 % av ordinarie anläggningsavgift per fastighet, bildas ett (eller flera) särtaxeområden där fastighetsägarna betalar en förhöjd anläggningsavgift (en särtaxa). Särtaxekunder kommer i dessa områden att betala en anläggningsavgift bestående av normal anläggningsavgift plus den kostnad för utbyggnaden som överstiger 130 % av ordinarie anläggningsavgift. Vid beräkning av särtaxa ska hänsyn tas till ytterligare bebyggelse inom området som kan antas ske inom en tioårsperiod. Tillkommer inte någon bebyggelse i området fördelas hela kostnaden på de redan befintliga fastigheterna LVAB fastställer avgiften, för det aktuella området. I de fall utbyggnadskostnaden understiger beräknad kostnad, men ändå överstiger ordinarie avgift, beslutar LVAB i varje enskilt fall om eventuell reduktion av den fastställda särtaxan Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 Räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett

148 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Enligt 36 Lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 Räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till LVAB när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av LVAB ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än LVAB bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta LVAB överenskomna kostnader härför Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner LVAB skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner LVAB påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är LVAB skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick

149 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Brukningsavgifter ( 14 21) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. För fastighet där anläggningsavgift erlagts för vatten, spillvatten respektive dagvatten, ska brukningsavgift betalas för samma nyttigheter. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år 4 016,80 kronor kronor b)* c)** en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet 783,60 kronor 979,50 kronor en avgift per år och varje påbörjad leverans av 200 m ³ vatten/år. 783,60 kronor 979,50 kronor d) en avgift per m 3 levererat vatten 17,01 kronor 21,26 kronor * Avgift enligt 14.1 b) tas endast ut för flerfamiljsfastigheter, samt per ansluten småhusfastighet ingående i vatten och/eller avloppsförening eller motsvarande. ** Avgift enligt 14.1 c) tas endast ut för fastigheter som till övervägande delen ej innehåller bostadslägenheter Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall betalas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift a) 28,7 % 49,3 % 22 % 0 % Avgift per lägenhet resp. avgift per varje påbörjad leverans av 200 m ³ vatten/år b) resp. c) 37 % 63 % 0 % 0 % Avgift per m b) 37 % 63 % - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har LVAB bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 d) ut efter en antagen förbrukning om 200 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 100 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad

150 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Det åligger fastighetsägaren att på LVAB:s begäran utföra avläsning, s.k. självavläsning, av vattenmätare och meddela LVAB. Fastighetsägare som ej själv klarar att utföra avläsning kan mot en avgift enligt 17, få hjälp med avläsningen. I de fall LVAB ej erhåller meddelande om mätarställning, sker debitering genom beräknad förbrukning För s.k. byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 d). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 10 m 3 per lägenhet För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 10 % av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter LVAB undersöka mätaren, om LVAB finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har LVAB rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar LVAB:s beslut efter genomförd undersökning eller LVAB:s uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolen Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta LVAB för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För spillvattenmängd, som enligt LVAB:s medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 100 % av avgiften enligt 14.1 d) Vid läckage eller liknande ska debitering ske med en högsta förbrukning motsvarande ett genomsnitt av förbrukningen de senaste två åren + hälften av överförbrukningen, i de fall överförbrukningen uppgår till minst 100 m³. Maximalt görs avdrag för en överförbrukning upp till 5 gånger genomsnittsförbrukningen. Alternativregel: Vid låg årsförbrukning kan genomsnittsförbrukningen sättas till 150 m³/år Vid läckage eller liknande, på yttre del av servisledning, där vattenförbrukningen mäts i mätare placerad i utvändig mätarbrunn, ska debitering ske med en förbrukning motsvarande ordinarie preliminärdebitering samt dessutom en förbrukning motsvarande 2 ggr den normala årsmedelförbrukningen före läckaget

151 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun För renvatten som tillfälligt levereras genom brandpoströr med mätare erläggs brukningsavgift enligt 14.1 d) och Dessutom erläggs en engångsavgift om 200 kr och en hyra per dygn om 50 kr. Levereras renvatten tillfälligt genom brandpoströr utan mätning erläggs en avgift per dygn om 250 kr. Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan LVAB och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten uppgår till minst 30 m³/år. För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 28,7 % 49,3 % 0 % 0 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift

152 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Har LVAB på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av LVAB debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 352,80 kronor 441 kronor Uppsättning av vattenmätare 352,80 kronor 441 kronor Avstängning av vattentillförsel 412,00 kronor 515 kronor Påsläpp av vattentillförsel 412,00 kronor 515 kronor Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare 352,80 kronor 441 kronor Undersökning av vattenmätare 939,20 kronor 1174 kronor Byte sönderfrusen vattenmätare 939,20 kronor 1174 kronor Avläsning av vattenmätare (utförs endast när fastighetsägaren ej själv är kapabel att läsa av) 235,20 kronor 294 kronor Avläsning av vattenmätare när avläsning ej inkommit under 2 år i följd 235,20 kronor 294 kronor Länsning av vattenmätarbrunn 235,20 kronor 294 kronor Förgäves besök 235,20 kronor 294 kronor För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får LVAB i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek

153 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun Avgift enligt 14.1 a), b) och c) debiteras i efterskott per månad, varannan månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av LVAB. Avgift enligt 14.1 d) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 15. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas: Påminnelseavgift. Ersättning för utfärdande av skriftlig betalningspåminnelse utgår i enlighet med lagen om inkassokostnader mm. Ersättningen uttages enligt vid varje tid gällande förordning. Dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 Räntelagen från den dag betalningen skulle skett. 21 Sker enligt LVAB:s beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske med anledning av fastighetsöverlåtelse. Har fastighetsägare begärt att LVAB skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får LVAB i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Taxans införande ( 22) 22 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 14, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och LVAB beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen jämlikt 53 Lagen om allmänna vattentjänster. S:\Dalavatten\VA\03 LEKSAND\Ekonomi\Taxa\2016\VA-taxa 2016 Leksand 159.docx

154 Taxa för allmänna vattentjänster, Leksands kommun 2017 Taxan är framtagen för Leksand Vatten AB genom Dala Vatten och Avfall AB, ett regionalt VA- och Avfallsbolag som ägs av kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolagets uppgift är att ta hand om avfallet som uppstår i dessa kommuner samt förse invånarna med dricksvatten och avloppsvattenrening. Vid frågor om taxan vänd dig till Dala Vatten och Avfall AB,

155 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2016/1277 Sida 1(1) Vård och omsorg Yvonne Vestling, Ny hantering av skatteberäkning för avgifter inom vård och omsorg Beskrivning av ärendet Från 1 januari 2017 kommer en ny hantering av skatte- och avgiftssatser inom vård och omsorgs verksamhetssystem Procapita att gälla. Vid skatteberäkningen har kundens församlingstillhörighet använts för att kunna hämta avgiftssats för beräkning av kyrkoavgiften vilket inte längre kommer att finnas med i folkbokföringsuppgifterna från Skatteverket. För att beräkna kundens avgifter tas idag hänsyn till procentuell skatteberäkning för kyrkoavgiften. Kommunen behöver ta ställning till vilken avgiftssats för beräkning av kyrkoavgift som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkning som görs i verksamhetssystemet. Församlingar inom kommunen kan ha varierande avgiftssatser och kommunen behöver därför ta ställning till vilken av dessa som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkningen. Sektorns/avdelningens bedömning Avgiftssatsen i Leksands pastorat är 1,36 procent men i Åhls pastorat är avgiftssatsen 1,48 procent. Eftersom de flesta kunder är med i något trossamfund så har Leksands kommun tidigare beslutat att ta hänsyn till avgiften i beräkningen av hemtjänstavgift. För att hantera den nya förändringen i Procapita kan man välja att manuellt lägga in procentsatsen för alla kunder i Åhls pastorat men det blir en mera administrativ hantering. Ett annat alternativ är att använda sig av den avgiftssats, 1,36 procent, som större delen av kommunens kunder redan har idag. Detta kan påverka hemtjänstavgiften för kunderna i Åhls pastorat med några kronor i högre avgift per månad. Förslag till beslut 1. Leksands och Åhls pastorat ska ha samma avgiftssats med 1,36 procent. 2. Förändringen ska gälla från 1 januari 2017 Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande daterat

156 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2016/1277 Sida 2(2) Slutligt beslut expedieras (skickas) till Yvonne Vestling, avgiftshandläggare 156

157 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2016/1240 Sida 1(1) Vård och omsorg Yvonne Vestling Revidering av tillämpningsanvisningar för avgifter inom vård och omsorg Beskrivning av ärendet Riksdagen beslutade i november 2001 om regler för avgifter och vad kommunen får ta ut i avgift för vård och omsorg avseende äldre- och handikappomsorg (prop.2000/01:149). Tillämpningsanvisningarna för avgifter inom vård och omsorg fastställdes av Kommunfullmäktige , 58 samt reviderades , 158 och är åter i behov av revidering. Sektorns/avdelningens bedömning Tillämpningsanvisningarna för avgifter reviderades senast år Med anledning av att det skett en upphandling av verksamhetssystemet Vård och omsorg har en genomgång gjorts inför förändringar i systemet. Revideringen består av förändringar och av förtydliganden. Förslag till beslut 1. Fastställa tillämpningsanvisningarna. 2. Anvisningarna ska gälla från 1 januari Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande, daterat Förslag till tillämpningsanvisningarna för avgifter inom vård och omsorg Avgifter för hemtjänst/omvårdnad, måltidskostnader, hyror, resor samt hjälpmedel Slutligt beslut expedieras (skickas) till Avgiftshandläggare Yvonne Vestling 157

158 1 Tillämpningsanvisningar Avgifter inom Vård och Omsorg i Leksands kommun 158

159 2 Kompletteringar och förändringar gällande Tillämpningsanvisningar för avgifter inom vård och omsorg. Revidering av tillämpningsanvisningar för avgifter inom vård och omsorg, beslutad av KF , 158 Komplettering gällande hyra för korttids-/växelvårdsboende beslutad av KF , 159 Komplettering gällande engångsavgift vid installation av trygghetslarm beslutad av KF, , 37 Ändring gällande avgift för matdistribution beslutad av KF, , 38 Taxor och avgifter vård och omsorg 2016 beslutad av KF, , 157 Hjälpmedelsavgifter beslutad av KF, ,

160 3 Inledning...4 Avgifter...5 Högsta avgift Högkostnadsskydd (maxtaxa)...5 Dagverksamhet, ledsagare, kontaktperson (inom maxtaxan)...5 Avgifter som inte omfattas av maxtaxan...5 Avgifter för olika hushållstyper...5 Beräknad tid...6 Debitering av hemtjänstavgift...6 Hemtjänstinsats startar eller upphör...6 Ändrad boendeform...6 Avgiftsfria insatser för kommunal hälso- och sjukvård i särskilt boende...6 Avgiftsfria insatser för LSS, boendestöd samt anhörigstöd...6 Debitering vid frånvaro eller ingen utförd insats i särskilt boende...7 Debitering i ordinärt boende...7 Debitering av korttidsboende/växelvård...7 Måltidskostnad...7 Måltidskostnad i särskilda boendeformer med måltidsabonnemang...7 Måltidskostnad i ordinärt boende eller särskilt boende utan måltidsabonnemang...7 Resekostnad...8 Ändrade förhållanden...8 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift...8 Retroaktiv debitering...8 Återbetalning av avgift...8 Årlig omprövning av avgifter...8 Avgiftsberäkning...8 Avgiftsunderlag...9 Inkomster och skatter...9 Förbehållsbelopp...10 Minimibelopp...10 Höjning eller sänkning av minimibeloppet (individuell del)...11 Bostadskostnad...11 Beräkning av bostadskostnad...12 Riktlinjer för prövning av rätt till ekonomiskt bistånd för dubbla boende kostnader i samband med inflyttning till särskilt boende...12 Hyresrätt...12 Bostadsrätt...12 Eget enfamiljshus...12 Hyra av bostad i särskilt boende...12 Hyra...12 Debitering av hyra...12 Justering av hyra...13 Högkostnadsskydd...13 Avgiftsbeslut och överklagande...13 Allmänt om debitering

161 4 Inledning Tillämpningsanvisningar för avgifter inom vård och omsorg Fastställda av KF Riksdagen beslutade i november 2001 om regler för avgifter och vad kommunen får ta ut i avgift för vård och omsorg avseende äldre- och handikappomsorg (prop.2000/01:149). Reglerna om högkostnadsskydd och förbehållsbelopp trädde i kraft och finns införd i 8 kapitlet i Socialtjänstlagen. Flera belopp för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen är knutna till prisbasbeloppet. Omräkning av avgifterna sker årligen med tillämpning av ändrade prisbasbelopp, ålderspensionsbelopp, skattebestämmelser och inkomstuppgifter. 161

162 5 Avgifter Högsta avgift Högkostnadsskydd (maxtaxa) Högsta avgiften för insatser kallas för maxtaxa och är densamma i hela landet. Avgiften för hemtjänst/omvårdnad i såväl ordinärt som särskilt boende utgör per månad en tolftedel av 0,48* prisbasbeloppet. (44300 x 0,48/12 = 1772 kronor år 2016). Högsta avgiften som kommunen kan ta ut för insatser kallas för maxtaxa och är densamma i hela landet. Högsta avgiften för hemtjänst/omvårdnad i såväl ordinärt som särskilt boende utgör från och med den 1 juli 2016 per månad en tolftedel av 0,5392 * prisbasbeloppet. (44300 x 0,5392/12 = 1991 kronor från 1 juli 2016). Omsorgsavgiften är idag 1772 kronor. Hemtjänst-/omvårdnadsavgiften får inte överstiga kommunens självkostnad. Avgifterna för hemsjukvård i kommunal regi ingår i maxtaxan. Övertagandet av hemsjukvården började gälla den 1 mars 2013 enligt Kommunfullmäktiges beslut , 12. Aktuella belopp framgår av bilaga 1. I hemtjänstavgiften ingår nedanstående insatser i de fall de är beslutade av kommunen. Service och personlig omvårdnad i både ordinärt och särskilt boende Hemsjukvård/Hembesök Trygghetslarm (installationsavgift tillkommer) Personlarm (beslutad av KF ) Korttidsboende/växelvård (måltidskostnad tillkommer) Dagverksamhet (måltids- och resekostnad tillkommer) Ledsagare/kontaktperson Dagverksamhet, ledsagare, kontaktperson (inom maxtaxan) Avgift tas ut för varje ovanstående insats motsvarande en hemtjänsttimme per månad. Har inte ovanstående insats utförts under en månad görs inget avdrag på avgiften om kunden har hemtjänst och betalar maxavgift (maxtaxa). Avgifter som inte omfattas av maxtaxan Kostnader för bostadshyra, avgift för del i flerbäddsrum, måltider, reskostnad samt hjälpmedel omfattas inte av maxtaxan utan tillkommer. Avgifter för olika hushållstyper Avgift betalas för bistånd enligt 4 kap 1 i Socialtjänstlagen (SoL). Detta gäller även för personer som vistas i boendeform hos annan vårdgivare. För makar och registrerade partners beräknas hemtjänstavgiften för varje enskild person. Inkomstgrunden för makar beräknas enligt 8 kap 4 SoL. Detta innebär att för makar och registrerade partners ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. 162

163 6 För sambor beräknas inkomsterna var för sig då det inte finns lagstadgad underhållsskyldighet dem emellan. Beräknad tid Hemtjänstavgiften beräknas utifrån biståndsbedömda timmar. Hemtjänstavgiften beräknas utifrån utförda timmar. Utförd tid registreras av personalen och vid månadens slut summeras tiden. Utförd tid är sedan underlag för debitering till kund. Vid dubbelbemanning, det vill säga om två personal utför arbetsuppgifter räknas dubbel tid, dock inte i samband med praktik eller introduktion av nyanställd personal. Dubbelbemanning genererar oftast inte mer avgift för kunden då kunden redan har mycket insatser och betalar full avgift. Avgiftens storlek framgår av bilaga 1. I de fall hemtjänstinsatsen på grund av skadeståndsrättsliga skäl eller försäkring skall bekostas av annan än den som får hemtjänst, debiteras faktisk kostnad. (Timtaxa x antal timmar per månad). Debitering av hemtjänstavgift Tillfälliga förändringar av hemtjänstinsatsen under kalendermånaden föranleder ingen ändring av avgift. Vid permanent förändring ändras avgiften när förändringen inträffar. Utförd tid är underlag för debitering till kund. Hemtjänstinsats startar eller upphör Vid hemtjänstinsatsens början och slut debiteras hemtjänstavgift för det antal timmar i kalendermånaden som hemtjänstinsats erhållits. Ändrad boendeform Om övergång äger rum från annan boendeform sker debitering för aktuellt antal dagar inom respektive boendeform. Avgiftsfria insatser för kommunal hälso- och sjukvård i särskilt boende För personer som har hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende, ingår dessa insatser i boendet. Avgiftsfria insatser för LSS, boendestöd samt anhörigstöd För omvårdande insatser som beviljats enligt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) betalas ingen hemtjänstavgift. För personer som har hälsooch sjukvårdsinsatser i gruppboende (LSS), ingår dessa insatser i boendet. Boendestöd och anhörigstöd är avgiftsfria insatser. 163

164 7 Debitering vid frånvaro eller ingen utförd insats i särskilt boende Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse för särskilda boenden görs avdrag motsvarande den avgift som vårdtagaren betalar till sjukhuset. Vid sjukhusvistelse görs avdrag från första frånvarodagen. In- och utskrivningsdag räknas som en dag. Debitering i ordinärt boende Inget avdrag görs vid lasarettsvistelse i ordinärt boende. Utförd tid (timtaxa) är underlag för debitering. Vid korttidsboende/växelvård räknas in- och utskrivningsdag som en dag. Debitering av korttidsboende/växelvård En högre avgift som inkluderar hyra debiteras kunden vid följande omständigheter: - Beslut om särskilt boende - Vistelse på korttids-/växelvård mer än två månader utan uppehåll. Vid särskilda skäl, till exempel vid långvarig rehabilitering, kan enhetschef i samråd med rehab-personal besluta om undantag. - Vid växelvård om kunden är på växelvårdsboende i högre omfattning än vad kunden är i det egna hemmet. Måltidskostnad Avgift tas ut i enlighet med kommunallagens bestämmelser vilket innebär att måltiderna skall tillhandahållas till självkostnadspris och att lagens regler om likabehandling skall iakttas. Beloppet fastställs av Kommunfullmäktige. Måltidskostnad i särskilda boendeformer med måltidsabonnemang Måltidsabonnemang debiteras med ett fast belopp per månad för frukost, lunch, mellanmål och middag. Måltidskostnad i ordinärt boende eller särskilt boende utan måltidsabonnemang Måltidskostnad uttas vid: Matdistribution Måltider i restauranger i särskilda boenden Måltider i samband med dagverksamhet Måltider vid korttidsboende/växelvård Vid korttidsboende/växelvård där födointag sker enbart i form av näringslösning via sond, betalas ingen måltidskostnad för de dagar vårdtagaren själv bekostar näringslösningen. 164

165 8 Resekostnad För resor till och från dagverksamhet betalas avgift för 1 5 resor per månad med halv avgift. För resor därutöver betalas hel avgift, se bilaga 1. Ändrade förhållanden Kunden är skyldig att snarast anmäla ändrade förhållanden som kan påverka beräkning av avgiften. Kommunen är skyldig att ändra avgiften om förhållanden som påverkar avgiften förändras. Ändring av avgift skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift Retroaktiv debitering Om uppgifter framkommer som visar att för låg avgift debiterats under en period, kan kommunen komma att besluta om att retroaktiv debitering skall ske, dock inte längre tillbaka än för de tre senaste debiteringsmånaderna. Återbetalning av avgift Om uppgifter framkommer som senare visar att för hög avgift debiterats under en period och inte har överklagats, kan kommunen komma att besluta att retroaktiv återbetalning skall ske, dock inte längre tillbaka än för de tre senaste debiterings-månaderna. Årlig omprövning av avgifter Omräkning av avgifterna sker årligen med tillämpning av ändrade basbelopp, ålderspensionsbelopp, skattebestämmelser och inkomstuppgifter. Avgiften ska räknas om utan föregående underrättelse om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet, enligt 8 kap 9 SoL. Avgiftsberäkning Vid avgiftsberäkningen sammanräknas alla inkomster. Skatt, boendekostnad och förbehållsbelopp dras av från inkomsterna. Det som återstår är det så kallade avgiftsutrymmet. Förbehållsbeloppet (minimibelopp + ökning och/eller minskning av minimibeloppet samt den faktiska bostadskostnaden dras av från avgiftsunderlaget). Uträkning av avgiftsutrymmet/avgiftsunderlag: 165

166 9 + Nettoinkomster (bruttoinkomst minus skatt + bostadstillägg/bidrag) Bostadskostnad Förbehållsbelopp (minimibelopp + ökning och/eller minskning av minimibelopp) = Avgiftsutrymme/avgiftsunderlag Om förbehållsbeloppet överstiger avgiftsunderlaget blir avgiftsutrymmet negativt och hemtjänstavgiften sätts till noll kronor. Kommunen har ingen skyldighet att kompensera kunden motsvarande underskottet i avgiftsutrymmet eftersom regelverket avseende hemtjänstavgift inte är att betrakta som allmänt försörjningsstöd. För att kontrollera kundens uppgiftslämnande hämtar kommunen uppgifter om aktuella pensioner från Pensionsmyndigheten samt uppgifter om senaste taxeringen från Skatteverket. Uppgift om privata pensioner/inkomster som inte kan eller får hämtas in av kommunen ska kunden själv lämna uppgift om på blanketten Redovisning av inkomster. Kommunen kan komma att stämma av kundens deklaration. När kunden avstår från att lämna uppgifter om inkomster och kapitalinkomster görs ingen prövning av förbehållsbeloppet utan avgiften blir enligt maxavgiften. Avgiftsunderlag Inkomster och skatter Det som redovisas under Inkomst av tjänst i deklarationen är bidragsgrundande inkomst. Det gäller till exempel lön inklusive skattepliktiga förmåner, föräldrapenning, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och pension. Nettoinkomsten är kundens sammanlagda bruttoinkomster med avdrag för skatt. Nettoinkomsten omfattar inkomster enligt 8 kap 4 SoL med undantag för realisationsvinst och realisationsförlust. Följande ingår: Skattepliktiga inkomster enligt inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) - Tjänst- och näringsverksamhet, beräknad inkomst kommande 12 månader - Inkomst av kapital, (ränta, utdelning av kapital, aktier, obligationer m.m) beräknad inkomst den 31 december året innan (kontrolluppgifter inför deklaration) med undantag för realisationsvinst och realisationsförlust Vissa inkomster som inte är skattepliktiga i Sverige, utländsk inkomst eller pension, stipendier Bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och bostadsbidrag. Kommunen utgår vid inkomstberäkningen från att kunden söker bostadstillägg/bostadsbidrag 166

167 10 Följande ingår inte: Vårdbidrag/merkostnad (inte skattepliktig), handikappersättning och assistansersättning som utbetalas till kunden ska inte räknas som inkomst Förmögenhet Barns inkomst Barnbidrag/studiebidrag Underhållsstöd=underhållsbidrag/barns pension Om summan av barnbidraget och underhållsstödet understiger Konsumentverkets beräkningar läggs underskottet till förbehållsbeloppet. Följande skatter och avgifter avräknas från inkomsterna: Kommunal inkomstskatt inklusive begravningsavgift, kyrkoavgift och statlig inkomstskatt Skatt på inkomst av kapital Följande skatter avräknas inte: Förmögenhetsskatt Fastighetsskatt för ej permanent bostad Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet är anpassat till att täcka normala levnadskostnader och består av minimibeloppet och faktiska bostadskostnaden enligt 8 kap 7 SoL. Kostnaderna för olika utgiftsposter som förbehållsbeloppet ska täcka, hämtas från Konsumentverket för innevarande år. Minimibelopp Med minimibelopp avses de medel kunden behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver avgifter och boendekostnader. Minimibeloppet uppgår till 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående och 1,1446 gånger prisbasbeloppet för sammanlevande makar och sambor. Aktuella belopp framgår av bilaga 1. Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för: - Livsmedel, kläder, skor - Fritid, hygien - Dagstidning, telefon, TV-avgift - Öppen hälso- och sjukvård, läkemedel, tandvård - Hushållsel - Förbrukningsvaror - Resor - Möbler, husgeråd 167

168 11 - Hemförsäkring Höjning eller sänkning av minimibeloppet (individuell del) Minimibeloppet ska höjas eller kan sänkas i nedanstående fall. Aktuella belopp framgår av bilaga 1. Vid måltidsabonnemang/matdistribution höjs förbehållsbeloppet med den del av måltidskostnaden som överstiger livsmedelskostnaden som ingår i Konsumentverkets beräkningar. För boende i särskild boendeform sänks förbehållsbeloppet där viss del av möbler/husgeråd/linne ingår i hyran eller tillhandahålls avgiftsfritt, beräknas årligen enligt Konsumentprisindex (KPI). För boende i särskild boendeform sänks förbehållsbeloppet där hushållsel ingår i bostadshyran, beräknas årligen utifrån fast prisbestämt elpris under en bestämd tid enligt Dalaenergi elnät och Dala Kraft AB. För boende i särskild boendeform sänks förbehållsbeloppet där förbrukningsmaterial tillhandahålls avgiftsfritt, beräknas årligen enligt Konsumentprisindex (KPI). Om kunden har kostnader för god man eller förvaltare höjs förbehållsbeloppet med motsvarande belopp. Kunden måste själv lämna uppgifter till kommunen. Minimibeloppet kan höjas om kunden på grund av särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel. Behovet ska vara av varaktig karaktär (större delen av året) och avse ett inte oväsentligt högre belopp (lägst c:a 200 kronor/månad). Kunden måste själv lämna uppgifter till kommunen om minimibeloppet ska höjas. När en make/maka/registrerade partners flyttar till särskilt boende tas hänsyn till den kvarboendes hyra oavsett om denne är vård- och omsorgstagare eller inte. Om nettoinkomsten minus förbehållsbeloppet = (minimibelopp och bostadshyra) visar ett underskott, tas hänsyn vid beräkning av omsorgsavgiften för den som flyttat till särskilt boende (kvarboendeskydd). Bostadskostnad Bostadskostnaden beräknas enligt samma regler som Pensionsmyndighetens regler för bostadstillägg för pensionärer BTP. Inget tak finns för boendekostnaden. Räntekostnader som dragits av i deklarationen ska dock inte räknas som bostadskostnad. Boendekostnaden beräknas enligt den faktiska boendekostnaden eller enligt Försäkringskassans/Pensionsmyndighetens schablon beroende på vad kunden själv väljer. Uppgift om bostadskostnad och bostadsbidrag/bostadstillägg tas från Försäkringskassan/ Pensionsmyndigheten. Uppgift lämnas från kunden på blankett om uppgifter inte finns hos Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. 168

169 12 Beräkning av bostadskostnad Utdrag ur Försäkringskassans/Pensionsmyndighetens bestämmelser om bostadstillägg, där beräkning av fler bostadsformer finns. Riktlinjer för prövning av rätt till ekonomiskt bistånd för dubbla boendekostnader i samband med inflyttning till särskilt boende Äldre och funktionshindrade som flyttar in i särskilt boende med heldygnsomsorg kan efter ansökan erhålla ekonomiskt bistånd jml SoL kap. 4 1 i form av reducerad hyra för att avveckla sin förra bostad vid inflyttning till särskilt boende. Avvecklingstiden får uppgå till högst tre månader utöver inflyttningsmånad. Reducering sker med belopp upp till kostnaden för den av bostäderna som har den lägsta kostnaden. Kunden ansvarar för att underlag för beslut lämnas till kommunen. Om den boende försäljer småhus eller bostadsrätt ska ekonomiskt bistånd beviljas med villkor om återbetalning jml SoL kap. 9 2 efter att försäljningen är genomförd. Hyresrätt Bostadskostnaden är hyran inklusive värme och obligatoriska avgifter. Om hushållsel ingår, räknas den bort enligt schablon från Pensionsmyndighetens föreskrifter (PFS). Bostadsrätt Bostadskostnaden är årsavgift inklusive värme och obligatoriska avgifter. Om hushållsel Ingår, räknas den bort enligt schablon från Pensionsmyndighetens föreskrifter (PFS). Om lån upptogs i samband med köp räknas 70 % av räntekostnaden med om bostadsrätten lämnades som säkerhet. Eget enfamiljshus Bostadskostnaden är 70 % av räntekostnaden, 70 % av tomträttsavgäld, fastighetsskatt, uppvärmning enligt schablon och övriga driftskostnader enligt schablon. Schablonerna beräknas med stöd av bostadsytan. Hyra av bostad i särskilt boende Hyra av bostad i särskilt boende tillhandahålls mot kontrakt och Jordabalkens bestämmelser skall tillämpas. Hyra Bostadens yta, standard och kvalitet är vägledande vid hyressättningen. I hyreskostnaden ingår kostnaden för den egna bostaden och en viss andel i gemensamma utrymmen. Kostnad för uppvärmning och el ingår i hyran. 169

170 13 Debitering av hyra Debitering av hyra sker i efterskott för särskilda boendena Edshult, Tibble, Solhem, Björkbacken och Limsjögården. Debitering av hyra sker i förskott för servicelägenheterna på Björkbacken samt i gamla gruppboendets lägenheter på Tibbles särskilda boende. Justering av hyra Återbetalning av hyra sker i de fall förskottsbetalning skett. Då dubbla hyror uppkommer kan justering ske (se sidan 8). Vid utflyttning på grund av dödsfall, inflyttning eller omflyttning betalas hyra det antal dagar i kalendermånaden som vårdtagaren disponerar boendet. Om flyttstädning av lägenhet i särskilt boende utförs av vård och omsorgspersonal beräknas timavgiften motsvarande en hemtjänsttimme. Högkostnadsskydd Högsta avgift för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen utgör per månad en tolftedel av 0,50* prisbasbeloppet, se bilaga 1. Avgiftsbeslut och överklagande Kunden får ett avgiftsbeslut från avgiftshandläggaren. Om kunden lämnar nya uppgifter erhålls ett nytt avgiftsbeslut. Om kunden inte är nöjd med avgiftsbeslutet kan det överklagas till Förvaltningsrätten. Besvärsskrivelsen ska inlämnas inom tre veckor från det att kunden fick del av beslutet. Besvärsskrivelsen ska adresseras till Förvaltningsrätten, men lämnas till Leksands kommun, Vård och omsorgsutskottet, Leksand, som lämnar besvärsskrivelsen vidare. Förvaltningsrätten gör en laglighetsprövning om beslutet är i överensstämmelse med bestämmelserna i Socialtjänstlagen och det avgiftssystem som fastställs av Kommunfullmäktige samt en lämplighetsprövning. Allmänt om debitering Fakturan skickas ut omkring den 15:e i månaden och senaste dag för betalning är den sista samma månad. Betalningen sker månadsvis i efterskott. Varje månad beräknas innehålla 30 kalenderdagar när beräkning om till exempel frånvaro sker. 170

171 Bilaga 1 Avgifter för hemtjänst/omvårdnad, måltidskostnader, hyror, trygghetslarm,resor samt hjälpmedel för år 2016 Prisbasbelopp Minimibelopp kronor/år kronor/månad kronor/månad för ensamstående kronor/månad för sammanlevande makar och sambor i beloppet ingår livsmedelskostnad med 1775 kronor (= snittkostnaden kvinnor och män >75 år enl Konsumentverkets prognos för år 2016 ( )/2) Yngre funktionshindrade: uppräkning med 10 % efter individuell prövning Höjning (+) resp sänkning (-) av minimibeloppet i särskilt boende Helinackorderingskostnad 3745 kronor/månad) Måltidsabonnemang samtliga måltider Möbler -115 Hushållsel -326 Förbrukningsmaterial -104 Höjning (+) resp sänkning (-) av minimibeloppet i ordinärt boende Måltidsabonnemang frukost varje dag 96 30*18-25%*1775 Måltidsabonnemang kvällsmat varje dag 96 30*18-25%*1775 Måltidsabonnemang huvudmål dagar/månad *58-40%*1775 Måltidsabonnemang huvudmål 1-15 dagar/månad *58-40%*887 Hemtjänstavgift/omvårdnadsavgift Hemtjänstavgiften motsvarar kommunens självkostnad med 380 kronor/timme, inom beräknat avgiftsutrymme, dock högst kronor/månad. I samband med dagverksamhet tillkommer avgift för transport t o r bostaden - dagverksamheten samt måltidskostnad. Trygghetslarmskostnad 220 (210) kronor/månad, installationsavgift tillkommer. Personlarm/nödsändare, 400 kronor per månad. ( ) Avgiften för korttidsvård är 1/30 av fastställd hemtjänstsavgift för varje dag som vården omfattar, måltidskostnad tillkommer. Avgifterna för hemsjukvård ingår i maxtaxan. ( ) Hemsjukvård/Hembesök (max 450 kr/mån) 150 kr/besök Hemsjukvårdsavgift för inskrivna i hemsjukvården 450 kr/mån ( ) Dagverksamhet, ledsagare, kontaktper Kronor per månad Avgiften för varje insats motsvarar 1 hemtjänsttimme per månad. 380 Måltidskostnad Nedanstående priser förutsätter biståndsbeslut avseende hemtjänst Måltid Kronor/månad Kronor/dag Via matdistribution Huvudmål 2 ggr/vecka Huvudmål 3 ggr/vecka Huvudmål 4 ggr/vecka Huvudmål 5 ggr/vecka Huvudmål varje dag Frukost varje dag Kvällsmat varje dag Särskilt boende Ordinärt boende Måltidsabonnemang samtliga måltider Måltidsabonnemang frukost, huvudmål, kvällsmål Korttidsvård Samtliga måltider 125 Hyresavgift för del i flerbäddsrum Högsta avgift för del i flerbäddsrum Avgift för resor till dagverksamhet 1-10 enkelresor/månad motsv grundavgift 1 zon 208 fler än 10 resor/månad priser på biljetter och kort, Resekort period (30 dagar) 1 zon 460 Avgift för hjälpmedel Hjälpmedel i eget boende (stryk över) 150 kr/styck Hjälpmedel i eget boende och LSS boende 150 kr/styck Beslutas av KF Gäller fr o m 1 januari 2017 Hjälpmedelsutrustning i Säbo och LSS boende 50 kr/mån ( ) Beslutas av KF Gäller fr o m 1 januari 2017 Vid mottagningsbesök för förskrivning av hjälpmede 150 kr/besök ( ) 171

172 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Utskottet för samhällsbyggnad 130 Dnr 2012/564 Centrumutvecklingsplan Leksands Noret Beskrivning av ärendet En uttalad önskan finns att stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter, trafik och det offentliga rummet, bebyggelse och boende med mera. Kommunstyrelsen godkände centrumutvecklingsplanen för Noret, Leksand där följande formulering finns med: Målbilden är ett småskaligt och sammanhållet centrum med bibehållen handel, förtätning av bostadsbyggnation, trafik mer på de gåendes villkor, tillgänglighet samt allmän upprustning av området Efter godkännandet av centrumplanen har sektorn för samhällsbyggnad handlat upp konsulter inom området som tillsammans med tjänstemän från samhällsbyggnad har tagit fram ett gestaltningsprogram för planerad centrumutveckling Noret. Gestaltningsprogrammet ligger till grund för de åtgärder som planeras inom Noret på såväl kort som lång sikt. Gestaltningsprogrammet antogs av kommunfullmäktige Genomförandet av centrumutvecklingsplanen pågår och etapp 1, byggnation av Riddarlekparken vid Kulturhuset färdigställdes i maj Etapp 2, Norsgatan och Z-torget godkändes av kommunfullmäktige i april 2014 samtidigt med gestaltningsprogrammet. Arbetet med ombyggnationen var klar sommaren Etapp 3, Sparbanksgatan mellan Bygatan och Norsgatan samt Norsgatan mellan Uddens västra gräns fram till Kulturhuset, godkändes av kommunfullmäktige i februari Arbetet med ombyggnationen beräknas vara klart till sommaren Nästa steg i förverkligandet av centrumutvecklingsplanen är etapp 4 som omfattar Majstångsplatsen vid Carl Ohlson, södra Leksandsvägen mellan Faluvägen och Norsgatan samt resterande del av Norsgatan fram till Udden. Justeras Utdrag bestyrks 172

173 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Utskottet för samhällsbyggnad Majstångsplatsen är tänk att utformas som en ny mötesplats där dagens stora höjdskillnader tas upp i terrasser med sittvänliga trappor. Terrasseringen skapar planare ytor som gör att platsen kan nyttjas bättre och möbleras med bänkar. Norsgatans östra och västra del får en naturligare sammankoppling med ett upphöjt övergångsställe och gatan får en sammanhållen utformning med belysning med mera. Entréer längs Norsgatan och Majstångsplatsen kommer i möjligaste mån att tillgänglighetsanpassas för rörelsehindrade och ledstråk anläggs för synsvaga. Ytor för gående och cyklister längs Leksandsvägen kommer att förbättras. En dubbelriktad cykelbana skapas på södra sida om Norsgatan och trottoaren på norra sidan om gatan breddas. Leksandsvägen, från Norsgatan till Faluvägen, utformas till en stadsgata med lägre hastigheter. För att knyta ihop centrum och underlätta för rörelse mellan Torget, Konsumparkeringen och handeln längs Norsgatan, skapas ett upphöjt, torglikt gångfartsområde på en del av gatan där bil-, gång- samt cykeltrafikanter vistas på lika villkor. Etapp 4 innebär under byggtiden avstängningar av biltrafiken vid Majstångsplatsen och planeras därför att genomföras i samband med renoveringen av Leksandsbron. Sektorns/avdelningens bedömning Samhällsbyggnad bedömer att en byggnation av etapp 4 i centrumutvecklingsplanen är ett tydligt led i förverkligandet av målbilden som lades fast 2012 om det attraktiva sammanhållna centrumet och som även beskrivs i kommunens vision Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterad Skiss etapp 4, daterad oktober 2015 Etappindelning, daterad januari 2015 Utskottet för samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna att detaljprojektering och genomförande påbörjas av etapp 4, som omfattar Majstångsplatsen och södra Leksandsvägen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 173

174 Projektnr: Illustrationsplan Leksandsvägen & Majstångsplatsen Centrumutveckling etapp m

175 175

176 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Utskottet för lärande och stöd 46 Dnr 2016/1222 Kulturskola i Leksand Beskrivning av ärendet Musikskolan har idag förutom musik även dans i sin verksamhet. Vi har under en tid känt att detta utbud inte täcker det behov som finns. För att kunna tillgodose behovet av ett bredare utbud i musikskolan, samt att kunna utveckla musikskolan för framtidens behov och därigenom öka dess attraktivitet, vill vi skapa ytterligare en utbildning i musikskolans regi. Genom att införa ämnet drama, i form av en musikalutbildning, i musikskolan blir vi kulturskola. Start för musikalutbildningen planeras till augusti Sektorns/avdelningens bedömning De flesta musikskolor i Sverige har under de senaste decennierna gått från att vara musikskolor till kulturskolor. Det finns idag inget nationellt styrdokument som reglerar hur musik/kulturskolans verksamhet ska bedrivas. Varje kommun har själv kunnat bestämma hur musik/kulturskolan ska bedriva sin verksamhet. I de allra flesta fall har man utökat musikskolans utbud med dans och drama. Vi vill, inför höstterminen 2017, komplettera ämnesutbudet på musikskolan med en musikalutbildning. Genom att komplettera musikskolans befintliga utbud med ämnet drama kan vi skapa en förstklassig musikalutbildning i Leksands kommun. Vi vet att det finns ett stort behov av detta. Om vi skapar en kulturskola i Leksand enligt nedan (se beskrivning) är vi övertygade om att många Leksandselever, men även elever från andra kommuner, kommer att söka musikalutbildningen. Grundskolechef, rektor gymnasieskolan och sektorchef lärande och stöd ställer sig positiva till förslaget och ser musikalutbildningen på kulturskolan som viktig för Leksands kommun, bl. a gällande rekrytering av elever från Leksands kommun och övriga kommuner, till gymnasiets estetiska program. Sektorchef för samhällsutveckling samt avgående, respektive tillträdande, kulturchef har tagit del av musikskolans förslag om kulturskola Justeras Utdrag bestyrks 176

177 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Utskottet för lärande och stöd (musikalutbildning) och stöder detta till fullo. Avgående kulturchef har också deltagit i arbetet kring framtagande av detta beslutsunderlag. Beskrivning av musikalutbildningen Utbildningen, som är treårig, riktar sig till ungdomar i åldern år och har tre grenar; drama (scenisk beredskap), dans (kroppslig gestaltning) och sång (röstvård). Elever söker in till utbildningen genom audition. Totalt finns plats för ca inskrivna elever. Varje elev får i snitt tre timmar undervisning/vecka. Drama (scenisk beredskap) ger eleven kunskaper i hur man agerar framför en publik och hur man förmedlar en berättelse/upplevelse. Eleven får ökad självinsikt och tränas i att ta ansvar för hela gruppens utveckling. Dans (kroppslig gestaltning) ger eleven färdigheter i olika dans/rörelsetekniker så att de med stor trygghet och självkänsla vågar och kan använda kroppen som verktyg till att kunna gestalta känslor och uttryck. Sång (röstvård) tränar eleven i sång och taltekniker så att eleven lär sig att behärska olika genrer samt att rösten håller över tid. Eleverna i musikalutbildningens årskurs 1 redovisar varje år sina färdigheter i sång/dans/teater genom olika ensemblenummer från olika musikaler i en föreställning. Eleverna i årskurs 2 redovisar enligt ovan med tillägg av solistiska inslag. Årskurs 3 gör sitt slutprojekt med en uppsättning av en musikalföreställning där musikskolans personal och elever bildar musikalorkester. Vi vill också, som en del av kulturskolan skapa Musikalscen Dalarna i Leksand. Detta innebär att vi i Leksand vartannat år sätter upp en stor musikal med medverkande från musikalutbildningen, musikskolans personal och elever samt andra utomstående artister. Musikalscen Dalarna kommer att sätta Leksands kommun på musikkartan ytterligare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Justeras Utdrag bestyrks 177

178 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Utskottet för lärande och stöd Utskottet för lärande och stöds beslut 1. Föreslå kommunstyrelsen besluta starta Kulturskola i Leksand Föreslå kommunstyrelsen besluta, under förutsättning att kommunfullmäktige antar budgetförslag , utöka med 1.0 tjänst i ämnet drama, dans och sång till en kostnad av 600 tkr. 3. Föreslå kommunstyrelsen besluta, under förutsättning att kommunfullmäktige antar budgetförslag , utöka budgetram med 200 tkr för undervisningsmaterial/rekvisita. 4. Uppdra till sektor lärande och stöd att säkerställa att en lämplig undervisningslokal för dans finns i centrala Leksand. Beslutet skickas till Sektorchef Lärande och stöd Sektorchef Samhällsutveckling Kulturchef Rektor Leksands gymnasium Avdelningschef grundskolan Rektor Musikskolan Ekonomiavdelningen Justeras Utdrag bestyrks 178

179 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 117 Dnr 2016/98 Motion - inför Vita jobb-modellen i Leksand Beskrivning av ärendet I en motion från Viktor Zakrisson (S) och Inga Westlund (V) yrkar att sociala hänsyn ska beaktas i kommunens upphandlingar samt att Vita jobbmodellen arbetas in i kommunens upphandlingspolicy. Bakgrund och bedömning För närvarande pågår ett omfattande lagstiftningsarbete avseende lagen om upphandling (LOU). En av frågorna som är uppe till behandling är just de sociala hänsynen och frågan om t.ex. krav på kollektivavtal kan ställas i en upphandling. Att Leksands kommun i det läget skulle ändra sin upphandlingspolicy inom dessa områden är inte aktuellt. Dock är det viktigt att när den nya lagstiftningen är införd att information ges om den och att vi då får ta ställning till om huruvida vår upphandlingspolicy bör ändras. Redan nu kan dock sägas att det inte kommer att bli aktuellt att anta en viss parts modell för social hänsyn, utan för det fall det blir aktuellt för kommunen att ta fram egna krav, att de görs partsneutrala. Beslutsunderlag Alliansens svar på motion om Vita jobb-modellen från kommunstyrelsens ordförande, daterad Yrkanden Viktor Zakrisson (S) och Inga Westlund (V): Bifall till motionen. Ulrika Liljeberg (C): Bifall till Alliansens svar på motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att allmänna utskottet bifaller Alliansens svar på motionen. Justeras Utdrag bestyrks 179

180 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Ge upphandlingsenheten i uppdrag att återkomma till politiken med information om den nya lagen om upphandling när den gäller och redogöra för konsekvenserna av den. 2. Avslå yrkande att arbeta in den specifika modellen Vita jobb i kommunens upphandlingspolicy. 3. Därmed anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 180

181 181

182 182

183 183

184 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Allmänna utskottet 122 Dnr 2015/1260 Visit Dalarna - Turistbyrå Beskrivning av ärendet Vid dagens sammanträde informerar VD Visit Södra Dalarna, Carl Johan Ingeström, och VD för Siljan Turism, Birgitta Bogren, om Visit Dalarna (kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling). Idag är det sju organisationer som driver besöksnäringen i länet. Det nya bolagets uppdrag blir strategisk samordning och klustermotor, utbud och utveckling samt marknad och försäljning. I dagarna kommer Region Dalarna att skicka ut underlag till länets alla kommuner för beslut i respektive kommunfullmäktige i år. Detta innebär att detta ärende kommer upp för beslut på kommunfullmäktige den 28 november. Och innan dess på kommunstyrelsen den 7 november. Allmänna utskottets beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 184

185 Förslag till beslut Sida 1(8) Handläggare Magnus Höög Datum Diarienummer RD 2016/143 Bildande av länsgemensamt kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta att Direktionen beslutar överlämna ärendet till länets kommuner för behandling i respektive fullmäktige. Direktionen beslutar att rekommendera kommunerna att fatta sina beslut i enlighet med beslutsmallen i ärendets bilaga 2. Direktionen beslutar förklara besluten ovan för omedelbart justerade Ärendet i sammanfattning Med bakgrund i att beslutet i Orsa kommunfullmäktige att till det nybildade bolaget Nya Visit Dalarna överföra kommunens turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner under hösten 2015 överklagades, avbröts den då pågående processen i samtliga länets kommuner. Som alternativ föreslogs en undersökning av möjligheterna till en upphandling enligt LOU av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna i enlighet med de avtal kommunerna ursprungligen fattat beslut om. I samband med utredningen kring förutsättningarna för en upphandling väcktes frågan om ett för länets kommuner gemensamt kommunalt bolag med uppgift att driva turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna. Arbetet med att undersöka förutsättningarna för en gemensam upphandling avbröts då. Detta redovisas i ett särskilt ärende. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

186 2(8) Nu föreliggande förslag är att länets kommuner bildar ett gemensamt och till lika delar ägt ägarbolag, arbetsnamn: Utveckling i Dalarna Holding AB, med 100 % kommunalt ägande. I styrelsen föreslås de 15 KSO sitta. Bolaget har ingen verksamhet utöver att för dalakommunernas räkning kontrollera det kommunala ägandet i dotterbolag. Detta bolag äger i sin tur till 100 % dotterbolaget Visit Dalarna AB. I detta bolag sker arbetet med den kommunala turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheten, som alltså överförs dit från respektive kommun. I denna styrelse sitter kommunala företrädare och det är möjligt att också ta in företrädare för turistnäringen. Länets kommuner kontrollerar bägge bolagen. Mera om detta nedan. Den verksamhet som ska bedrivas beskrivs ingående i bilaga Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterat Detta ärende presenterar de förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal samt samverkansavtal som härrör till de ovan redovisade föreslagna bolagen och den verksamhet som ska bedrivas. En arbetsgrupp bestående av advokat Hans Jones, Sylwan & Fenger-Krog, Carl Johan Ingeström, Visit Södra Dalarna och Magnus Höög, Region Dalarna har tagit fram förslaget. Under arbetets gång har delpresentationer gjorts inför Region Dalarnas direktion och länets kommunchefer i olika grupperingar. Företrädare för besöksnäringen har hållits informerade. Olika avstämningar har gjorts med kommunjurister i länet och SKL:s juridiska avdelning. Kommande kommunal hantering Nedanstående stycken är en processförklaring och redogörelse för de beslut som nu behöver fattas i respektive berörd kommun och övriga aktörer. VAD SKALL KOMMUNEN GÖRA 1. Beredning i relevant/behörig nämnd. Detta innebär att ta fram förslag till beslut till KF. Beslutet omfattar att godkänna samtliga dokument, nominera styrelseledamot till Utveckling i Dalarna Holding AB, bildande av bolag, godkänna överlåtelser av verksamheter, beslutsunderlag rörande Visit Dalarna AB samt delegera att genomföra och underteckna avtalen. Dokumenten omfattar bland annat grundavtal, aktieägaravtal, bolagsordningar, ägardirektiv, samverkansavtal mm. 2. Kommunfullmäktige fattar beslut enligt ovan med nödvändiga delegeringar, förslagsvis till Region Dalarna, när besluten har vunnit laga kraft. VAD SKALL BOLAGEN GÖRA Avser befintliga destinationsbolag, Visit Dalarna AB samt nya Utveckling i Dalarna Holding AB. Utveckling i Dalarna Holding AB - Moderbolaget bildas med kr aktiekapital - Inget privat ägande. Kommuner äger i lika delar. 186

187 3(8) - Kommunal styrning genom bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal. De befintliga destinationsbolagen - Paketera Visit Dalarna AB. Det vill säga överlåta avtal och tillgångar från befintliga destinationsbolag till Visit Dalarna AB. - Godkännande av paketeringen av stämmorna i respektive ägarbolag. - Utdelning av kvarstående medel efter överlåtelse. Dessa tillskjuts senare till Visit Dalarna AB som startkassa genom aktieägartillskott. - Överlåta aktierna i Visit Dalarna till Utveckling i Dalarna Holding AB. - Avveckling av gamla destinationsbolag alternativt ge dem annan användning. Visit Dalarna AB - Överta avtal och tillgångar enligt paketeringen ovan. - Teckna grundavtal med kommuner, samverkansavtal med näringslivet med mera. VAD SKALL PRIVATA BESÖKSNÄRINGEN GÖRA Bilda ny ekonomisk förening: Dalarnas Besöksnärings ekonomiska förening. Ta beslut på årsstämma om fusion av samtliga befintliga föreningar för att uppgå i den nybildade ekonomiska föreningen. Den nya föreningen tecknar samarbetsavtal med Visit Dalarna AB. PROCESS EFTER BESLUT SOM VUNNIT LAGA KRAFT Enligt tidigare beslut i KF delegera till RD att: - Bilda Utveckling i Dalarna Holding AB med tillhörande aktiekapital mm - Hålla stämma i Utveckling i Dalarna Holding AB för att tillsätta styrelse och fastställa ägardirektiv. - Hålla stämma i Visit Dalarna AB för att tillsätta styrelse och fastställa ägardirektiv. - Registrera ändringar mm hos Bolagsverket. Visit Dalarna skall underteckna behövliga avtal för att genomföra tidigare angiven processordning dvs paketering och överlåtelse av aktier i Visit Dalarna. Samt - Skriva avötal med kommunerna. - Skriva avtal med näringslivsföreningen. Befintliga destinationsbolag skall överlåta sina verksamheter och därefter dela ut kvarvarande vinstmedel eller förfoga över dem på annat sätt. De ska även tillskjuta pengar till Visit Dalarna AB enligt finansieringsmodell. Kommunal kompetens, upphandling och konkurrensfrågor Under processen med att utveckla ärendet har arbetet hittills haft att förhålla sig till Lagen om offentlig upphandling (nedan LOU), Kommunallagen (nedan KL) och Konkurrenslagen (nedan KKL). I fall att det kan komma att bli fråga om 187

188 4(8) överföring av personal till Visit Dalarna kommer reglerna om verksamhetsöverföring enligt LAS och MBL att bli aktuella. Detta behandlas dock inte här. Kommunala kompetensen Vad som är bolagsrättsligt möjligt kan för kommunala bolag begränsas av kommunalrättens kompetensregler. Den allmänna kompetensregeln återfinns i KL 2:1: Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Längre ned i kapitel 2 berörs frågan om kommunal näringsverksamhet närmare: Särskilt om näringsverksamhet m.m. 7 Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. 8 Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Verksamheten ska vara nyttig för medborgarna och falla inom den kommunala kompetensen. Var arbetet eller tjänstens utövande kan ske begränsas av den så kallade lokaliseringsprincipen. Det kommunala ändamålet med verksamheten ska fastställas, enligt KL 3:17. Kommunen bör sedan i ägardirektiv utveckla hur ändamålet med verksamheten ska uppnås. Observera att 3:1 i Aktiebolagslagen (ABL) talas om föremålet för bolagets verksamhet. Skillnaden ligger i att föremålet anger vad bolaget ska ägna sig åt, ändamålet anger syftet med verksamheten. Ändamålet tas in i bolagsordningen. Anledningen till att det kommunala ändamålet måste komma till uttryck i bolagsordningen och inte endast i exempelvis ägardirektiv är att det följer motsatsvis av ABL 3:3 att ett aktiebolag anses ha till syfte att verka för avkastning (vinstsyfte) om inte annat anges i bolagsordningen. Turistfrågor i en kommun anses i praxis ligga inom ramen för det allmänna intresset enligt KL 2:1 ovan. Det finns inga kvantitativa krav på detta allmänna intresse. En kommun får också köpa och sälja varor och tjänster. Den kompetensenliga grunden skulle därför vara för handen för att länets kommuner ska kunna föra samman sina respektive destinationsutvecklings- och turistbyråverksamheter till ett gemensamt ägt kommunalt bolag. En viktig fråga i förberedelsearbetet har varit att klara ut om den bokningsplattform som är en central del av destinationsutvecklingen i Dalarna, är förenlig med den kommunala kompetensen. Det entydiga beskedet från SKL:s juridiska enhet är att bokningsplattformen är att betrakta som kompetensenlig. Detta därför att plattformen är en del av det totala arbetet med turistfrågor i Dalarna. Den är också ett hjälpmedel för branschens utveckling och riktar sig inte mot ett enskilt företag. Plattformen är vidare att se som en angelägenhet av allmänt intresse. 188

189 5(8) Det är emellertid mycket viktigt att uppgifterna för Visit Dalarna AB begränsas till vad som utgör kommunala angelägenheter på näringslivets område. Detta måste beaktas då samverkan sker med näringen och den ekonomiska förening de avser att organisera sig i. Grunden för ett kommunalt bolag Den juridiska grunden för helägda kommunala bolag regleras i KL kap 3: Överlämnande av vården av kommunala angelägenheter 16 Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om det i lag eller förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, får den dock inte överlämnas med stöd av denna bestämmelse. Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer enligt 3 kap. 16 a 18 b, finns i 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2014:573). Kommunala bolag 16 a Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier. Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan. Lag (2014:573). 17 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Lag (2014:573). 18 Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 17 i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2014:573). 18 a Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som enligt 9 kap. 1 valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet. Lag (2014:573). 17 tar sikte på företag som den enskilda kommunen eller landstinget äger eller bildar ensam, medan 18 reglerar vad som kallas samverkansfallen. Självklart måste även samverkansfallen ligga inom den kommunala kompetensen. När det endast är landsting och kommuner som är delägare får bestämmelsen i 17 i tillämpliga delar anses gälla fullt ut gentemot samtliga delägare. Något bestämt besked om hur paragrafen generellt ska tolkas kan inte fås. Rättsfallen om kommunala bolag är fåtaliga och mestadels gamla. Det är dock klart att kommunen/landstinget i alla samarbetssituationer måste verka för att villkoren i 189

190 6(8) 17 blir gällande i rimlig utsträckning. Det bör också vara så att de ska kunna tillämpas fullt ut med hänsyn tagen till att det är flera inblandade i bolag som ägs helt av flera kommuner och landsting. Styrelsen Kommunfullmäktige ska alltid utse samtliga styrelseledamöter i helägda kommunala bolag. ABL 8:8 möjliggör denna konstruktion. I fall med flera kommunala ägare ska principerna i KL 3:17 tillämpas på det sätt som ägarna kommer överens om. Det kan då komma att bli fråga för en rimlighetsbedömning enligt KL 3:18 ovan. Förslaget arbetar med ett moderbolag, Utveckling i Dalarna Holding AB, som ägs till 1/15-del av var och en av Dalarnas kommuner. Till styrelsen i detta bolag utser vart och ett av länets kommunfullmäktige en ledamot och en ersättare. Till styrelsen i dotterbolaget Visit Dalarna AB måste emellertid en rimlig avvägning göras eftersom det till exempel inte går att garantera att samtliga fullmäktige fattar samma beslut. Under diskussion med SKL:s jurister har lösningen satts till att styrelsen i Utveckling i Dalarna utgör valberedning inför årsstämmans val av styrelse i Visit Dalarna. Styrelsen i Utveckling i Dalarna instruerar sedan ombudet vid årsstämman i Visit Dalarna att rösta enligt förslag. På detta sätt kan då den kommunala styrelsekontrollen över bägge bolagen utövas. Samtidigt utgör KL inget hinder mot att styrelsen i Visit Dalarna helt eller delvis väljs på professionella grunder, under förutsättning att partierna är överens och proportionellt val inte begärs. Det finns inga krav på att styrelseledamot ska vara folkbokförd i den aktuella kommunen. En styrelseledamot i ett kommunalt bolag är inte heller förtroendevald i KL:s mening. Upphandlingsskyldighet? En grundläggande fråga har under utredningen har varit hur kommunerna ska kunna handla sin turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamhet direkt från det tänkta bolaget Visit Dalarna AB. För att detta ska vara möjligt och att skyldighet att upphandla inte ska inträffa måste två kriterier vara uppfyllda. Kontrollkriteriet är uppfyllt om en kommun utövar motsvarande kontroll över sitt bolag som den gör över sin egen förvaltning. KF ska då se till att man får ta ställning innan beslut fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt. Aktiebolaget blir bundet av reglerna om KF:s ställningstagande genom bestämmelser i bolagsordningen, genom ägardirektiv som fastställs på bolagsstämma eller genom avtal. Om kommunen ska anses kunna uppfylla kontrollkriteriet i det så kallade Teckal-undantag som skrivits in i LOU 2:10a, krävs det att man lägger fast i vilka fall KF ska ta ställning eller vilka beslut i bolaget som ska vara förbehållna bolagsstämman. Det ställs samma krav på styrning, insyn och kontroll oavsett om verksamheten bedrivs av moderbolaget eller av ett av moderbolaget helägt dotterbolag. I de förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal som ligger bilagda till ärendet har dessa kontrollfunktioner skrivits in. Verksamhetskriteriet syftar till att det kontrollerade företaget ska bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den som kontrollerar den. Med 190

191 7(8) andra ord ska det kommunala bolaget bedriva sin huvudsakliga verksamhet inom ramen för aktuell tilldelning mot sin ägare kommunen. Direktiven till upphandlingslagstiftningen (2014/24/EU) anger att minimum 80 % av verksamheten ska bedrivas mot ägaren. Krock med konkurrenslagens regler? En kommunal affärsverksamhet ska inte bara följa KL, utan måste som all affärsverksamhet agera i överensstämmelse med gällande konkurrensrätt. Det finns en konflikt mellan de bägge systemen. KL:s bestämmelser om kommunal verksamhet syftar till att förse en kommuns medlemmar med allmänna nyttigheter utan inslag av vinstintresse. KKL reglerar verksamheter inom näringslivet som präglas av ett övergripande vinstsyfte. En konfliktlösningsregel infördes 2009, som säger följande (3:27 KKL): Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1:5 första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta 1 snedvrider, eller är ägnat åt att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller 2 hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag. 1:5 anger: I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till den del verksamheten består i myndighetsutövning. Konfliktlösningsregeln omfattar säljverksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur som kommun bedriver oavsett om det finns något vinstsyfte. En verksamhet som ger upphov till snedvridning av konkurrensen kan vara försvarbar från allmän synpunkt. Det kan till exempel röra sig om att tillfredsställa ett behov av en verksamhet hos det allmänna. Det får då göras en bedömning av den aktuella verksamhetens effekt på konkurrensen på lång sikt och en intresseavvägning mellan konkurrensintresset och de skäl som åberopas för beteendet. Ett generellt krav på Visit Dalarnas verksamhet bör vara att prissättningen på de tjänster som ska bedrivas ska vara sådan att den ger täckning för alla de kostnader som är hänförliga till verksamheten såväl direkta kostnader som relevant del av indirekta kostnader. Den verksamhet som ska bedrivas måste utföras så att alla nyttjare av tjänsten blir neutralt och objektivt behandlade, till exempel i prissättningen. Visit Dalarnas tjänster bör i normalfallet inte bedrivas på ett sätt som leder till konkurrensbegränsningar, oavsett om det vore försvarbart ur allmän synpunkt. Det får inte heller förekomma någon diskriminering och vägran att ge tillträde till någon av Visit Dalarna AB:s nyttigheter. Dock kan en nyttjare som vill använda Visit Dalarnas tjänster för nyttjande utanför Dalakommunernas gränser nekas med stöd av kommunalrättens lokaliseringsprincip. Tiina Ohlsson 191

192 8(8) /Magnus Höög Bilagor: 1. Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterat Mall för Förslag till beslut i respektive kommunfullmäktige 3. Förslag till kommunernas ekonomiska beslut 4. Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB 5. Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB 6. Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB 7. Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB 8. Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB 9. Förslag till Grundavtal mellan enskild kommun och Visit Dalarna AB 10. Förslag till samverkansavtal mellan Visit Dalarna och näringslivets ekonomiska förening, med bilaga 192

193 Beslutsunderlag RD2016/143 Nya Visit Dalarna! Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 1 193

194 Förord I den nationella strategin för besöksnäringen slår man fast att besöksnäringen har en jättepotential att växa i HELA Sverige men att konkurrensen är stenhård. Ska Sverige hävda sig krävs strategiskt fokus, en offensiv satsning och konstruktiv samverkan. Den nationella strategin formulerar en kaxig vision: Med fokus på hållbarhetsfrågorna ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären. Näringen omsätter 500 miljarder kronor och vi erbjuder 35 exportmogna destinationer. En av de viktigaste nycklarna finns i mer offensiv och systematisk destinationsutveckling. Besöksnäringen är viktig för tillväxten i Sverige och inte minst för oss här i Dalarna. I Dalarna följer vi upp den nationella strategin med mål och strategier nedbrutna på regional nivå. Dalarnas vision för besöksnäringen är Dalarna är Norra Europas ledande och mest spännande besöksregion. Genom en översyn av hur vi bäst skall organisera oss framåt i arbetet med att skapa förutsättningar för besöksnäringens tillväxt har detta beslutsunderlag och förslag till Nya Visit Dalarna växt fram. Många av er har på ett eller annat sätt funnits med och påverkat förslaget, vilket nu är dokumenterat i denna rapport. Ambitionen är att Nya Visit Dalarna skall vara vårt gemensamma verktyg för att tillsammans uppnå de strategiska mål som vi i Dalarna satt för besöksnäringen fram till 2020 och därefter. Genom detta initiativ vill vi säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas, samt skapa den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka besöksnäringen i Dalarna. När vi lyckas med det bedömer vi också att vi kommer att vara den ledande turistorganisationen i Skandinavien! Det är Nya Visit Dalarnas egen vision. Vårt fokus är dock de resultat och effekter vi lyckas bidra till för besöksnäringen och Dalarna som helhet. Denna process har pågått under flera år och är förankrat hos; - Näringen genom de tre ägarföreningarna, Destination Sälenfjällen - Destinationsbolagen - Föredragningar för intresserade i respektive kommun - Informationsmöten med alla kommunala organisationer - Region Dalarna Som konsultföretag med särskild kompetens har Graffman AB anlitats. Välkommen att ta del av beslutsunderlaget du har i din hand. 2 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 194

195 Inledning om rapporten Syfte & mål I arbetet med att undersöka hur vi skall organisera oss framåt i Dalarna har vi arbetat med syftet och målet att vi genom en bred dialog med våra intressenter och partners ska få fram ett tydligt beslutsunderlag för Dalarnas besöksnäring och dess intressenters organisering som innehåller: Vilka frågor/verksamhetsområden som vi vinner på att driva gemensamt Förslag till en gemensam organisering Förslag till organisations-, ägar- och finansieringsform Vilka resurser som krävs (finansiella samt personella samt kompetens) Vilka juridiska regler som styr vad bolaget får göra och inte får göra Processen för att arbeta fram förslaget har omfattat nedanstående delar: ca 25 djupintervjuer med beslutsfattare i Dalarna Dialogmöten med styrelserna i DMO och ägarföreningar Fokusgruppssamtal med Referensgrupper Genomfört avstämning med Region Dalarna Genomfört en avstämning i Direktionen Genomfört möte i den utökade arbetsgruppen Genomfört referensgruppsmöten samt avstämning med kommuncheferna Genomfört flera informations- och dialogmöten med besöksnäringen i Dalarna. Beslutsunderlagets disposition Beslutsunderlaget är uppdelad i två avsnitt eller delar. Det konkreta förslaget till organisation för Nya Visit Dalarna i första avsnittet. Det andra avsnittet handlar om processens fortskridande. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 3 195

196 Del 1. Förslag Nya Visit Dalarna Inledning var startar vi ifrån? Dalarna är ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner. Regionen och dagens DMO:er drivs på ett mycket professionellt sätt och framhålls ofta som förebilder i ett nationellt perspektiv. Samtidigt framhåller aktörerna i systemet att det finns förbättringsmöjligheter. Både näringslivets företrädade och offentliga tjänstemän ser möjligheter att hitta synergieffekter, ökad transparens, tydlighet och marknadskapacitet genom att samordna alla de goda krafter som arbetar för Dalarnas besöksnäring idag. Hur får vi ut mesta möjliga effekt av de insatta resursera, såväl finansiellt som kompetensmässigt? Denna fråga har varit vägledande för arbetet med detta förslag. I detta förslag till hur det nya Nya Visit Dalarna kan organiseras har vi tagit med mycket av hur verksamheterna drivs idag. Vi har dessutom utgått från de faktorer som påverkar Dalarnas organisering och de ingångsvärden vi fått genom Dialogprocessen som lett fram till förslaget. Vi har sedan speglat och adderat dessa ingångsvärden med Graffman ABs egna samlade erfarenheter. 4 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 196

197 Syfte och mål för Nya Visit Dalarna Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Den ansats som våra uppdragsgivare gav uttryck för i upphandlingen har förstärkts genom våra intervjuer och dialogmöten. Det finns en stor samstämmighet om att Dalarna behöver jobba tätare tillsammans för att möta konkurrensen, nå målet om en dubblerad omsättning i besöksnäringen och tillvarata synergieffekter. Det finns också en stor insikt om behovet av att samla sig runt varumärket Dalarna. Det förslag som presenteras i detta avsnitt kommer att ge Dalarna: En utvecklad säljstrategi (Image, Turism, Möten/Evenemang) för att skapa fler och bättre affärer på nationell och internationell marknad Ökat fokus, kompetens och bemanning för produktutveckling i tematiska och geografiska nätverk Ökad lokal närvaro och lokalt stöd för utvecklingen av besöksnäringen genom fler tillgängliga personella resurser för kommunerna. Det Nya Visit Dalarna som beskrivs nedan skapas genom att befintliga DMO:er och Destination Dalarna, hos Region Dalarna, bildar och går upp i den nya organisationen. Att både aktörernas engagemang och organisationernas kompetens och personal finns kvar i en ny och kraftfullare organisation. Genom att samordna befintliga DMO:er får vi en betydligt starkare effekt. Dalarna kommer att vara ledande i Sverige och Skandinavien ingen annanstans finns en så konsekvent strategisk samordning av besöksnäringen och dess intressenter. Nya Visit Dalarna blir en organisation med fokus på försäljning och utveckling, inte på mottagande och bevarande. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 5 197

198 Nya Visit Dalarna Tre verksamhetsområden, tio uppgifter I Dalarna finns redan en vision och strategier för Dalarnas besöksnäring. Strategierna togs fram på initiativ av Region Dalarna/Destination Dalarna under i samråd med näringen och politiken. Strategierna diskuterades och slogs fast under ett symposium i (dåvarande) Ejendals Arena den 3 mars 2009 tillsammans med 200 personer från näringen och den offentliga beslutsfattningen. Med bakgrund till denna strategi samt den genomförda processen i Nya Visit Dalarna föreslås det Nya Visit Dalarna omfatta tre verksamhetsområden: Strategisk samordning & Klustermotor Utbud och Utveckling Marknad och Försäljning Visit Dalarna Verksamhetsområden Inom respektive verksamhetsområde sorterar ett antal uppgifter som organisationen ansvarar för antingen i egen regi eller som nav och samordnare. I det följande ges en kort beskrivning av målområden för respektive verksamhetsområde med tillhörande uppgifter. Utbud och Utveckling Målområden UTBUD OCH UTVECKLING ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Skapar fler resurser för produktutveckling 2. Utveckla fler tematiska nätverk som driver utvecklingen av nya reseanledningar, bokningsbara erbjudanden och teman typ Biking Dalarna. 3. Ansvara för implementeringen av varumärke och strategi samt kontinuerligt konkretisera dessa i marknads- och utvecklingsplaner. 6 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 198

199 4. Ansvara för att vår strategi för besöksnäringen, ständigt är uppdaterad. 5. Samla in och omvandla statistik, data, trender etc till tydliga beslutsunderlag, för näringen att kunna göra fler och bättre affärer. 6. Ta fram tydliga koncept för kvalitetssäkring, produktutveckling etc. 7. Målen behöver visa att om vi dubblar resurserna för tematisk utveckling, ska det resultera i nya reseanledningar och bokningsbara produkter. Uppgifter 1. Omvärlds- och marknadsanalys Nya Visit Dalarna ansvarar för omvärlds- och marknadsanalyser samt hjälpa företagen att bedöma vilka konsekvenser ny eller bekräftad kunskap bör få för företagen. Det handlar om gästattityd-undersökningar men också om att sammanställa data från Visit Sweden, HUI, Tillväxtverket, m fl och omvandla detta till beslutsunderlag. Allför många rapporter tas fram av trendkonsulter och förblir nice-to know material som sällan omvandlas till utvecklingsinitiativ. Genom att hämta hem uppgiften till Nya Visit Dalarna stärks förutsättningarna för att Dalarna blir en destination som är på tårna och som snabbt agerar på omvärldsinformation. 2. Affärs-/ kompetensutveckling företag Nya Visit Dalarna mobiliserar och samordnar regionens insatser för att stärka företagens kapacitet att affärsutveckla den egna verksamheten. Uppgiften är central för att successivt professionalisera branschen och stärka förmågan att göra affärer. Nya Visit Dalarna har i ett inledande skede inget genomförandeansvar. Samordningen innefattar: Att mobilisera och fungera som mötesplats för genomförandeaktörerna såsom exempelvis, Kompetensplattformen (RD och högskolan), Besöksnäringscollege (inkl Kurbits), andra yrkesförberedande turistutbildningar, lokala näringslivsorganisationer m fl. Att samordna och anpassa utbudet efter mognadsgrad och behov i näringslivet över hela Dalarna. Att säkerställa att det samlade stödutbudet erbjuds i ett sammanhang där målet är - fler professionella företag som utvecklar och tjänar pengar på internationellt konkurrenskraftiga erbjudanden som Nya Visit Dalarna kan marknadsföra och sälja. 3. Verka för utveckling av internationellt konkurrenskraftiga upplevelseprodukter & tjänster Nya Visit Dalarna ansvarar för att utveckla och erbjuda befintliga metoder för produkt- och tjänsteutveckling. Sådana metoder kan ha tematiska utgångspunkter (cykel, vandring etc) eller vara geografiskt fokuserade till Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 7 199

200 specifika kommuner eller platser i Dalarna 1. Uppgiften tar sitt tydliga avstamp i lokala behov och drivkrafter hos och samarbetet med näringen medan fortsatt utveckling av koncept, prioriteringar, samordning och beslut om implementering sker centralt inom Nya Visit Dalarna. Tillsammans med uppgiften att samordna utbudet kring affärsutveckling av företagandet, blir uppgiften kring produktutveckling avgörande för att få en kritisk massa av ett internationellt konkurrenskraftigt utbud att ställa på hyllan. I denna uppgift ligger även att identifiera behov kvalitets- och hållbarhetsprogram såsom exempelvis Naturens Bästa, Tour Quality och Exportmognad. Marknad och Försäljning Målområden MARKNAD & FÖRSÄLJNING KVANTITATIVA MÅL 1. Utländska gästnätter ska öka med minst +5%/år. Ref. år %. 2. Utländska gästnätter ska öka mer än de regioner vi jämför oss mot. ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Vi ska stärka varumärket Dalarna, nationellt och på valda internationella marknader. 2. Vi ska tydligt profilera Dalarna som en av Europas mest attraktiva besöksregioner. 3. Vi ska bidra till att attrahera kompetens, etableringar och investeringar genom en starkare kommunikation av varumärket Dalarna. 4. Vi ska bygga fler partnerskap, teckna fler kontrakt med återförsäljare och researrangörer på våra prioriterade internationella marknader. 5. Vi ska öka antalet pressresor. 6. Vi ska väsentligt öka närvaron i sociala medier. 7. Vi ska stärka vår position för evenemang, möten och konferenser. 8. Vi ska kontinuerligt mäta och utvärdera effekterna av våra marknadssatsningar och relatera dessa till den investering som gjorts. Uppgifter 4. Imagemarknadsföring av Dalarna med varumärket Dalarna som verktyg. Imagemarknadsföring handlar om vilken bild av Dalarna vi vill skapa i omvärlden. Verktyget är varumärket Dalarna som hjälper oss att ta en position 1 Exempelvis Innovativ Produktutveckling i Dalarnas besöksnäring (IPD-processen), Graffman AB 2014/ Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 200

201 gentemot våra konkurrerande regioner och destinationer. Varumärket delas upp i tre delar: Besöka Bo/Leva Verka och etablera De tre delarna hänger ihop och måste samspela. Besöksperspektivet säljer in Dalarna, med en enkel logik. Ingen etablerar en verksamhet eller väljer en plats för sitt boende som man inte ens kan tänka sig att spendera en helg eller en semestervecka på. Tillsammans med Region Dalarna ansvarar Nya Visit Dalarna för att besöksperspektivet samspelar med de övriga två perspektiven. Med denna helhetssyn ansvarar Nya Visit Dalarna för internationell och nationell bearbetning och spridning av Dala-bilden som besöksdestination. 5. Marknadsföring & försäljning av upplevelseprodukter & tjänster FIT Nya Visit Dalarna ansvarar för att tematiserade och målgruppsanpassade reseanledningar och erbjudanden görs bokningsbara on-line mot privatmarknaden Nya Visit Dalarna blir en one-stop-shop för det samlade och kvalitetssäkrade (bokningsbara och målgruppsanpassade) utbudet i hela Dalarna. Nya Visit Dalarna behöver också arbeta aktivt på de prioriterade marknaderna och målgrupperna. Primärt handlar det om att knyta allianser och samarbeta i sk partnerskap med Visit Sweden, B2B avtal med agenter, återförsäljare och researrangörer, pressresor och deltagande på relevanta mässor, workshops etc. 6. Öka inflödet av möten, konferenser och evenemang - MICE Nya Visit Dalarna identifierar och säljer in Dalarna som en spännande plats för möten, konferenser och evenemang i Dalarna (MICE Meetings, Incentives, Conventions and Events ). Uppgiften kan till stora delar liknas vid en CVB (Convention Bureau) som marknadsförings- och säljfunktion för de mötesägare och mötesarrangörer som finns i Dalarna. Uppgiften består summariskt i att ta fram och samordna genomförandet av en strategi som tar fasta på: De branscher, teman, kompetensområden etc som har ett intresse föroch nytta av en utvecklad internationell mötesverksamhet och som kan attrahera internationella delegater och mötesdeltagare. Mötesägare och arrangörer, det vill säga individer och aktörer som vill och kan stå för värdskap och arrangera mötesverksamhet. Praktiskt stöd från genomförande till uppföljning. I uppgiften ingår också att vidareutveckla en funktion för att ta emot evenemang i Dalarna och för att stötta befintliga företag och i möjligaste mån behålla affärerna i Dalarna och därmed verka för att näringen blir leverantörer till möten och evenemang som genomförs i Dalarna. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 9 201

202 7. Relationsmarknadsföring Nya Visit Dalarna ansvarar för den samlade kundvården i Dalarnas turistnäring genom att vara värd för och administera ett för regionen gemensamt kundregister och CRM-system (Customer Relationship Management ). Det handlar om att ständigt samla in kunskap, förstå besökarnas upplevelse av Dalarna och beteenden före, under och efter sin vistelse. Det handlar också om att omvandla kunskapen till förbättringsåtgärder i såväl produkter, service och värdskap som i de digitala gränssnitten vid bokningstillfället. Det andra perspektivet av relationsmarknadsföringen handlar om att hitta smidiga former och en kultur som stimulerar att vi säljer varandra. Syftet med relationsmarknadsföringen är att få nöjda besökare som spenderar mer pengar, stannar längre, gärna återkommer och blir våra ambassadörer. 8. PR Media, pressresor, lobbying Nya Visit Dalarna ansvarar för att redaktionellt positionera Dalarna som besöksregion genom PR-aktiviteter i media och genom pressresor. Den här uppgiften är nära knuten till ansvaret för varumärket där vi betonar vikten av att kombinera det innehållsmässiga ansvaret med ett kommunikationsansvar. Till denna uppgift knyter vi också lobbying. Dalarna behöver fortsatt en strategisk representation i organisationer som direkt eller indirekt påverkar Dalarnas förutsättningar att utvecklas. Att på olika sätt närvara och påverka i branschfrågor, infrastruktursatsningar etc blir en strategisk uppgift som i långa loppet ger oss gynnsamma förutsättningar. Dalarnas turistnäring är en miljardindustri med tillväxtambitioner. Det gynnar Sverige och det måste beslutsfattarna och regelmakarna förstå. 9. Intern marknadsföring Nya Visit Dalarna ansvarar för den regionalinterna marknadsföringen som syftar till att skapa en förståelse för värdet av att Dalarna agerar tillsammans och skapa ett engagemang från nyckelaktörer på olika nivåer och med olika syften. Det är viktigt att vi skapar kanaler, mötesformer som ger möjligheter för dialog och skapar delaktighet. Det behövs utvecklas former för kontinuerlig förankring av mål, strategier, beslut och handlingsplaner mm. Strategisk samordning och klustermotor Målområden STRATEGISK SAMORDNING OCH KLUSTERMOTOR ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Att erhålla en acceptans och tydligt mandat från övriga klusteraktörer för rollen som klustermotor. 10 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 202

203 2. Att Dalarnas besöksnäringskluster är ett nationellt föredöme. 3. Att tydliggöra roller och ansvarsområden inom klustret och kommunicera detta till besöksnäringen och övriga intressenter. 4. Samordna och stärka besöksnäringsklustret. 5. Företräda Dalarna i alla besöksnäringsrelaterade frågor regionalt, nationellt och internationellt. Uppgifter 10. Identifiera de tillväxtdrivande frågorna & engagera nyckelaktörerna Nya Visit Dalarna ansvarar för att identifiera de frågor som vi måste driva tillsammans för att Dalarna ska få gynnsamma förutsättningar för en stabil och långsiktig utveckling. Med utgångspunkt från dessa frågor och utmaningar måste de aktörer som äger frågan engageras. En mobilisering av turistnäringen i Nya Visit Dalarna (genom Dalarnas Besöksnäring ek för.) måste matchas med ambitioner och investeringar från de aktörer som sammantaget gör Dalarna till en attraktiv och tillgänglig plats. Exempel på strategiska frågor och nyckelaktörer: En väl fungerande infrastruktur (Trafikverket, Region Dalarna m fl) Kompetensförsörjning (Gymnasieutbildningar, yrkesförberedande utbildningar, högskole- utbildningar och forskningen, Besöksnäringscollage) Innovationsfrämjande (Dalarnas innovationsråd, Almi, Nyföretagarcentrum, Inkubatorer m fl) Kapitalförsörjning (CITU/Högskolan Dalarna - Nätverk av riskkapitalister, W Venture Capital Network AB, Region Dalarna, Länsstyrelsen, Leader m fl.). Erbjuda och driva ett permanent forum för förutsättningsskapande frågor & beslut Besöksnäringsklustret Dalarna Nya Visit Dalarna ansvarar för att upprätta och erbjuda ett forum för urvalet av de nyckelaktörer som identifierats som nödvändiga för att lösa de strategiska frågorna och utmaningarna. Förslaget är att Nya Visit Dalarna tar rollen som klustermotor för Besöksnäringsklustret i Dalarna och att det i första hand kopplas till verksamhetsområdet Utbud och Utveckling. Klustret ska säkerställa att den kommersiella utvecklingen i Dalarnas besöksnäring, genom Nya Visit Dalarna, får bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Att verka för genomförande & uppföljning Nya Visit Dalarna ansvarar för att koordinera alliansen genom en klusterkoordinator. Detta innebär att identifiera och prioritera frågor av gemensamt intresse, verka för samsyn och upprätta en handlingsplan på kort och lång sikt. I uppgiften ligger även att tydliggöra roller och ansvarsområden för klusteraktörerna och att sprida den kunskapen till besöksnäringen och övriga intressenter. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

204 Nya Visit Dalarna - Ett destinationsbolag som motsvarar Dalarnas turismomsättning och framtida mål Besöksnäringen i Dalarna omsatte ca 7,1 miljarder kronor Lägger vi ihop antalet anställda i de befintliga DMO:erna så blir det ca 60 personer. Här reserverar vi oss för att flera av dessa är knutna till projekt och vissa är säsongsanställda i turistbyråer etc. I förslaget nedan har vi vägt samman alla faktorer och ambitioner för att göra en beskrivning av hur ett möjligt framtida bolag, Nya Visit Dalarna kan organiseras, givet att organisationen behöver driva och leda samordningen av de tre verksamhetsområdena marknadsföring och försäljning, utbud och utveckling samt besöksnäringsklustret. En av de utmaningar och tillika framgångsfaktorer som lyfts fram genom hela processen är hur vi ska säkra det lokala perspektivet. Då vårt förslag bygger på att det finns lokalt ansvariga för varje kommun, så behöver dessa en tydlig organisatorisk hemvist. De största förändringarna jämfört med dagens organisering är att: - Dalarna får en gemensam organistion med ansvar för helheten - Att vi stärker upp produktutvecklingen genom att mobilsera de tematiska nätverken - Att vi stärker upp marknadsnärvaron genom att ha areaansvariga för respektive prioriterad marknad - Att vi säkerställer en stark lokal närvaro (se nedan) 12 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 204

205 Roll, ansvarsfördelning samt arbetsformer mellan Nya Visit Dalarna och lokala nätverk Under hela processen så har central kontra lokalt lyfts fram som en av de absolut viktigaste utmaningarna att hantera. Inom vårt förslag lägger vi därför extra stor vikt vid att tydliggöra roller, ansvarsområden och arbetsformer för att säkerställa att det finns en fungerande modell för detta. Dalarnas mottagningsapparat behöver ha samma koncept och gestalta varumärket Dalarna oavsett var i Dalarna man är. Turistbyråernas roll och uppgift kommer sannolikt också att förändras kraftigt de kommande åren. För att hänga med i denna utveckling krävs ett samlat grepp över turistbyråerna. Förslaget kring den lokala förankringen och utvecklingen bygger på att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan Nya Visit Dalarna regionalt och de lokala nätverken och aktörerna. Bilden nedan visar hur denna fördelning kan se ut. Besöksnäringsforum Nya Visit Dalarnas roll som lokal samordnare omfattas av nedanstående punkter: En fysisk och namngiven person, lokal samordnare, kommer att finnas lokalt placerad någon eller några dagar per vecka för att samordna samt stödja besöksnäringen och kommunen med de resurser som Nya Visit Dalarna har. Det krävs att den lokala samordnaren har god kunskap om kommunens och näringens förutsättningar, utbud och behov. Hen bör ha ett stort förtroende kapital och mandat hos det lokala nätverket (platsens intressenter). Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

206 Den lokala samordnarna skall ha god kunskap om trender, marknad och omvärld samt Dalarnas strategi för besöksnäringen. I rollen ingår att bistå med kunskap och koncept kring exportmognad, affärsutveckling, produktutveckling etc. Personen skall vara väl förtrogen med koncepten och veta var relevant kompetensutveckling finns. Den lokala samordnaren och kommunen ansvarar för att det upprättas en verksamhetsplan för resp kommun där tydliga ansvar är fördelat mellan Nya Visit Dalarna, näringen och kommunen för vilka insatser avs försäljning och utveckling som skall ske. Den lokala turistbyrån är ett viktigt nav för den lokala samordningen. Nya Visit Dalarna och den lokala samordnaren skall lägga tid och kraft och vara den initierande, samordnande och stöjande parten till de företag och organisationer som själva vill driva en utveckling. Företagen själva är de som måste vilja. Nya Visit Dalarna skapar ett Besöksnäringsforum där bolagets ledning tillsammans med utvalda näringsföreträdare deltar, beroende på ämne och kompetens, i den taktiska processen för bolagets utvecklingsarbete De kommunala organisationernas roll och ansvar är att arbeta med nedanstående punkter: Underhålla lokala nätverk (näring, föreningslivet, kommunen) och driva detta tillsammans med den lokala samordnaren från Nya Visit Dalarna Tillse att rätt personer med rätt mandat företräder kommunen i de olika frågorna Att ta fram lokala strategier för besöksnäringen utifrån den övergripande strategins struktur och innehåll (i dialog med de lokala nätverken och stöd av lokala samordnaren) Förutsättningsskapande verksamhet i form av infrastruktur, skyltning, renhållning, företagsutveckling, plan och tillståndsärenden mm Den övergripande strategin för besöksnäringen i Dalarna ska kompletteras med lokala strategier och strategiprocesserna på lokal nivå i Dalarna, där respektive destination tydliggör sin strategi för besöksnäringen inom ramen för den regionala strategin. Det kräver en gemensam struktur för strategiformulering i Dalarna (regionalt och lokalt). Dalarnas vision och strategi bör vara styrande som ingångsvärde för struktur och innehåll i de lokala strategierna för besöksnäring 14 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 206

207 Erbjudande till de olika intressenterna Erbjudande till näringen (och övriga intresserade) Ett första utkast på erbjudande till näringen, och eventuellt andra intresserade i form av ideell sektor m fl, omfattar nedanstående punkter: Högre affärsmässighet genom gemensam verksamhet, lönsamhet och effektiviseringsvinster Nationell och Internationell marknadsföring och sälj av privatturism CVB verksamhet (Convention Bureau) för försäljning av möten & konferenser samt evenemang) Imagemarknadsföring av Dalarna, våra teman och totala utbud (exportmoget och kvalitetssäkrat) Nationell och internationell marknadsföring av varumärket Dalarna och teman Lokala resurspersoner på destinationen Tillgång till vårt viktigaste marknadsfönster/kanal Tillgång till begriplig och användbar marknads- och omvärldsdata (fokus på affärsnytta) Tillgång till och kompetens stöd för lokala nätverk för paketering, produktutveckling, erfarenhetsutbyte, kontakter och gemensamma affärer (inkl tematisk utveckling och marknadsföring) Stöttning i att kunna göra fler och bättre affärer (=högre lönsamhet) Möjlighet att vara en del i varumärket Dalarna och ett helhetsutbud (något större och kraftfullare än sin egen verksamhet) Möjlighet till samordningsvinster vid paketering Underlätta för branschen att locka nya kompetenta medarbetare Vara en del i en professionaliserad bransch Möjlighet att finnas med i behovsstyrda insatser inom marknad och utveckling Erbjudandet är ett baspaket där alla punkter ingår i ett grundutförande och en grundfinansiering. Vid behov av specifik fördjupade utvecklingsinsatser eller specifika kampanjer/insatser inom marknad och försäljning tillkommer detta som en tilläggstjänst för aktörerna, som också betalas separat.detta kan vara deltagande i mässor, kampanjer, kompetensutveckling och riktad marknadsföring. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

208 Erbjudande till de kommunala organisationerna Ett första utkast på erbjudande till de kommunala organisationerna omfattar nedanstående punkter: Att det arbete som sker inom Nya Visit Dalarna även bidrar till en totalt sett mer attraktiv bild av Dalarna (även för inflyttande och investeringar/etableringar) Marknadsföring av Dalarna, varumärket och totala utbudet Kunskapsinhämtning, analyser och spridning av t e x omvärld, trender, konkurrenssituation etc Lokala resurspersoner som strategiska bollplank till näringslivsutvecklare och andra plan- och tillsynsenheter i den kommunala organisationen Paketering över kommungränserna Lobbying i t ex infrastruktursatsningar Drift och utveckling av lokala nätverk Att det skapas lokala strategier och handlingsplaner för besöksnäringen i dialog med Nya Visit Dalarna Erfarenhetsutbyte, den samlade kunskapen görs tillgänglig för alla Att bolaget är aktivt och tar initiativ och presenterar intressanta utvecklingsaktiviteter och marknadsinsatser med stor potenial Att företagen inom besöksnäringen går bra och växer, vilket skapar sysselsättning och skatteintäkter Professionalisering av branschen Säljfunktion internationellt Produktkoncept och kvalitetssystem Tillgång till Dalarnas viktigaste marknadskanal, Tillgång till en kompetent och engagerad lokal samordnare som driver nätverken (i samverkan med den kommunala organisationen och övriga intressenter) Ett gemensamt koncept för Turistbyråer och infopoints samt drift av turistbyrå/turistinformation. Stöd i våra lokala utvecklingsinsatser (vid behov) Bättre utväxling i investering Utöver ovanstående punkter kan tilläggstjänster erbjudas mot separat investering Erbjudandet är ett baspaket där alla punkter ingår i ett grundutförande och en grundfinansiering. Vid behov av specifik fördjupade utvecklingsinsatser eller specifika kampanjer/insatser inom marknad och försäljning tillkommer detta som en tilläggstjänst för aktörerna, som också betalas separat. 16 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 208

209 Organisations- & ägarform Som underlag till förslag till organisations- och ägandeform samt bolagshandlingar har Magnus Höög jurist på Region Dalarna och Hans Jones Advokatbyrån Sylwan & Fenger-Krog engagerats. Idag Visit Dalarna AB (VDAB) ägs av Visit Södra Dalarna AB (VSDAB), Siljan Turism AB (STAB), Visit Idre AB (VIAB) och MalungSälen Turism AB (MSTAB) med 25% vardera. Visit Södra Dalarna AB (VSDAB) ägs av 7 kommuner och en ekonomisk förening. Vardera kommunen äger 6,87 % och den ekonomiska föreningen 51,85 %. Siljan Turism AB (STAB) ägs av 4 kommuner med 8 % vardera och av en ekonomisk förening till 68 %. Avsikten är att Nya Visit Dalarna AB skall bli ett för Dalarna gemensamt turistoch eventbolag som ägs av ett gemensamt kommunalägt moderbolag äga VDAB. Processen 1. Moderbolaget, Utveckling i Dalarna Holding AB (UDAB) bildas med ett aktiekapital om kronor. Samtliga 15 dalakommuner äger lika stora delar. 2. Ägardirektiv fastställs för bolaget samt dess dotterbolag VDAB. 3. Aktieägaravtal träffas mellan kommunerna avseende UDABs verksamhet samt dotterbolaget VDAB. 4. Paketering av VDAB innebärande att VDAB förvärvar samtliga materiella anläggningstillgångar samt övertar hyresavtal, leasingavtal, projektuppdrag mm jämte personal av sina ägarbolag, dvs VSDAB, STAB m fl samt verksamheten i Hedemora och Avesta kommun och Region Dalarna. Detta sker till bokförda restvärden. 5. Efter överlåtelse av inkråmet enligt ovan delas kvarvarande vinstmedel ut till ägarna, kommuner och näringslivsföreningar, varefter kommunerna tillskjuter sina utdelade medel till VDAB efter betalning av skulder och eventuella likvidationskostnader. Kvarvarande ägarbolag likvideras eller används enligt respektive ägares önskemål 6. Ägarbolagen VSDAB, STAB, VIAB och MSTAB överlåter sina aktier i VDAB till UDAB för en köpeskilling om XXXXXX kr. 7. Kommunerna tecknar grundavtal med VDAB 8. Näringslivet tecknar samarbetsavtal med VDAB 9. Näringslivets befintliga föreningar fusioneras och går upp i en nybildad förening. Efter omstrukturering Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

210 15 kommuner äger i lika delar moderbolaget Utveckling i Dalarna Holding AB. Utveckling i Dalarna Holding AB äger 100 % av Nya Visit Dalarna AB Nya Visit Dalarna AB har grundavtal med respektive kommun samt samverkansavtal med näringslivet. Verksamheten inom Region Dalarna har övergått till Nya Visit Dalarna AB Finans, ekonomi och avtal Kommunerna Kommuner betalar för sin egen turistbyrå. Kostnaden för denna beräknas på den personal och de öppettider som man har i dagsläget samt en shablonkostnad för it/data/telefoni. Till detta kommer också hyreskostnaden för turistbyrån. Vissa kommuner har ett avtal där kostnaden för lokaler tas av kommunen. Vidare tillkommer 53% av gemensamma kostnader såsom central personal och gemensamma funktioner. Näringen Näringen bidrar med 47% till finansieringen av de gemensamma kostnaderna genom ett marknadsbidrag från ägarföreningen och genom näringens egna deltagande i olika marknadskampanjer. Näringens ekonomiska engagemang i bolagets utveckling och marknadsföring beror på behovet av insatser och val av kampanjers omfattning. Vidare genom att näringen lämnar provisioner på den försäljning av logi, biljetter, aktiviteter mm som bolaget genererar samt deltagande i de marknadskampanjer som bolaget och näringen gemensamt utvecklar och genomför. I dagsläget beräknas näringens bidrag och engagemang till ca 15 milj kronor. Region Dalarna Region Dalarnas verksamhet inom utveckling av besöknäringen i Dalarna, Klustret Destinations Dalarna, kommer att övergå till bolagets verksamhet. Inkluderat i det är de utvecklingsprojekt som idag drivs med Region Dalarna som huvudman. Omfattningen av de ekonomiska medel som medföljer är beroende av vilka projekt som drivs. I dagsläget är det förutom den övergripande ledningen ett internationaliseringsprojekt med två personal samt ett omfattande innovationsprojekt och projekt avseende hållbar produktutveckling. Visit Dalarna AB Bolaget genererar egna intäkter genom souvenir-, konferens- och evenemangsförsäljning samt viss uppdragsverksamhet. All ekonomi som bolaget skapar och som inte åtgår till drift av bolages verksamhet investeras i utveckling och marknadsföring för Dalarna. 18 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 210

211 Huvuddelen av all produkt- och destinationsutveckling finansieras genom insatser från näringen tillsammans med sökta utvecklingsbidrag från exv Region Dalarna, Länsstyrelsen och andra instanser. - Sammanfattande grundekonomi i 2016 års ekonomi Kommunernas betalning för Turistbyråverksamheten Ca 16 milj SEK Kommunernas medfinansiering till de gemensamma kostnaderna Ca 17 milj SEK Näringens ersättning och medfinansiering till de gemensamma kostnaderna Ca 15 milj SEK Region Dalarnas ersättning och medfinansiering till utv.proj Ca xx milj SEK På vilket sätt har intressenterna möjlighet att vara involverade? Näringslivet görs delaktiga genom sitt engagemang i bolaget via Dalarnas Besöksnäring ek för. samt genom nedanstående olika nätverk; Representation i bolagets styrelse Representation i Besöksnäringsforum Representation i respektive marknadsgrupp Engagemang i tematiska nätverk Deltagande i marknads- och utvecklingsprojekt Deltagande i lokala nätverk De kommunala organisationerna görs delaktiga genom sitt ägande i bolaget. Dessutom; Representation i bolagets styrelse Träff med resp kommunledning 1 ggr per år Deltagande i utvecklingsråd Deltagande i lokala nätverk Deltagande i konkreta utvecklingsprojekt Utveckling av årliga verksamhetsplaner för resp kommun Ideell sektor kan vidare med fördel involveras i olika typer av projekt. Vilket kan innebära både en aktiv och en stödjande roll. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

212 Del 2. Processen framåt Avslutning av steg 1 Detta beslutsunderlag presenteras för kommuner, näring och Region Dalarna. Det är vår målsättning att kommuner, delägarföreningar och regionen genomfört sina beslutsprocesser under oktober, november och december månad. Detta steg kommer att vara genomfört under oktober månad. Steg 2 I detta steg genomförs beslut i bolagen, ägarföreningarna och i kommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige. Målsättningen är att detta steg är genomfört under december månad. Steg 3 Under hand bildas, under ledning av regionchefen, en interimsstyrelse som förbereder en rekrytering av verkställande direktör. Slutförandet av den juridiska processen avs sammanslagningen av bolag och föreningar och uppstart av Nya Visit Dalarna uppdras till Region Dalarna för samordning. Steg 4 De olika juridiska beslutsprocesserna avs sammanslagningen enligt ovan slutförs och styrelser tillsätts för Nya Visit Dalarna AB och Dalarnas Besöksnäring ek för. 20 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 212

213 Slutord Vår förhoppning är att detta beslutsunderlag skall bidra till att realisera Nya Visit Dalarna som vårt gemensamma verktyg för att uppnå Dalarnas strategiska målsättningar, där man tar den ledande rollen i att skapa den samverkan som kommer att krävas i den gemensamma ambitionen. Genom detta initiativ vill Nya Visit Dalarna säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas och hur vi skapar den mest framgångsrika formen för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. För Nya Visit Dalarna Jon Svensson, Ordf. Visit Dalarna AB Tiina Olsson, Regionchef Region Dalarna Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

214 RD 2016/143 Bilaga 2 Förslag till beslutsmall Kommunfullmäktige beslutar Att godkänna Beslutsunderlaget Visit Dalarna, daterat Att godkänna Att utse Att godkänna Att godkänna Att genomföra Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB. Kommunens andel av aktiekapitalet i Utveckling i Dalarna Holding AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. Föreslagen överlåtelse av aktierna i Visit Dalarna AB till Utveckling i Dalarna Holding AB. Föreslaget förvärv av aktierna i Visit Dalarna AB av Utveckling i Dalarna Holding AB En ledamot och en ersättare i styrelsen för Utveckling i Dalarna Holding AB. Ett ombud till årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB. Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB. Kommunens andel av aktiekapitalet i Visit Dalarna AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. Föreslagen utdelning och överlåtelse av inkråm och avtal från dagens destinationsbolag till Visit Dalarna AB. Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. Förslag till Grundavtal mellan kommunen och Visit Dalarna AB. Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. Överföring av kommunens turistbyråverksamhet med därtill hörande finansiering till Visit Dalarna AB. Verksamhetsövergång från den kommunala organisationen till Visit Dalarna AB när detta är tillämpligt. För verkställande av KF:s beslut ovan, beslutar KF Att delegera till Region Dalarna att För kommunens räkning hantera bildande av bolaget Utveckling i Dalarna Holding AB och ändringar i befintliga Visit Dalarna AB samt de frågor som är förenade med verksamhetens grundande. 214

215 RD 2016/143 Bilaga 2 För kommunens räkning hålla årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. För kommunens räkning hålla årsstämma i Visit Dalarna AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. Underteckna nödvändiga handlingar för att kunna utföra delegerat uppdrag. Att ge fullmakt åt Region Dalarna att För kommunens räkning hantera eventuella formalia- eller andra smärre justeringar som kan följa av Bolagsverkets påpekanden i samband med registreringen av Utveckling i Dalarna Holding AB och Visit Dalarna AB hos Bolagsverket. Att uppdra till årsstämma i befintligt ägarbolag att Fatta beslut om aktieöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Utveckling i Dalarna Holding AB. Fatta beslut om inkråmsöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Visit Dalarna AB. Att instruera ombud vid årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB att Fastställa förslag till bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse. Lämna instruktioner att fastställa bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse i Visit Dalarna AB. Att ovan nämnda beslut gäller under förutsättning att samtliga kommuner och samtliga ägar- /destinationsbolag med kommunalt ägande fattar motsvarande beslut. 215

216 RD 2016/143 Bilaga 3 Underlag för ekonomiska belsut för respektive kommun avs bildanet av Utveckling i Dalarna Holding AB samt Visit Dalarna AB enligt bifogade bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och grundavtal. FÖR UTVECKLING I DALARNA HOLDING AB Kommun Aktiekapital Ovillkorat Kapital Älvdalen Malung-Sälen Orsa Mora Rättvik Leksand Vansbro Gagnef Borlänge Falun Ludvika Smedjebacken Säter Hedemora Avesta SUMMA FÖR VISIT DALARNA AB Kommun Aktiekapital Ovillkorat Grundavtal Bidrag till Kapital sammansl. Älvdalen Malung-Sälen Orsa Mora Rättvik Leksand Vansbro Gagnef Borlänge Falun Ludvika Smedjebacken Säter Hedemora Avesta SUMMA

217 RD 2016/143 Bilaga 4 Bolagsordning för Utveckling i Dalarna Holding AB 1 Firma Bolagets firma är Utveckling i Dalarna Holding AB. 2 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget skall inom nuvarande Dalarnas län bedriva övergripande regionalt utvecklingsarbete inom för Dalarnas kommuner angelägna och gemensamma sakfrågor. 3 Ändamål med verksamheten Bolaget är Dalarnas kommuners gemensamma organ för länsövergripande utvecklingsarbete. Bolagets ändamål är att driva eller stödja regionalt utvecklingsarbete inom nuvarande Dalarnas län. Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Bolaget ska följa självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. 4 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Falu kommun, nuvarande Dalarnas län. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst 750 aktier och högst 3000 aktier. 7 Styrelse Bolagets styrelse skall väljas av Dalarnas kommuners fullmäktige och skall bestå av högst 15 och lägst sju ordinarie ledamöter och högst 15 och lägst sju personliga suppleanter. Vid ordinarie årsstämma väljs styrelsens ordförande och vice ordförande. Styrelsen utses året efter det år då val till kommunfullmäktige enligt lag hållits. Styrelsen utses för tiden från närmast följande stämma och intill slutet av den ordinarie årsstämman som avhålls under andra kvartalet året efter det år då nästa val 217

218 2(5) till kommunfullmäktige enligt lag hållits. Vid bolagets bildande väljs styrelsen för en tid fram till ovan. 8 Revisorer Bolaget skall ha en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Revisor och revisorssuppleant utses av årsstämman. 9 Lekmannarevisorer Bolaget skall ha två lekmannarevisorer, med två suppleanter, med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Dessa utses av ägarnas kommunfullmäktige enligt fastställd turordning. 10 Kallelse till stämma Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom brev med posten eller e-post tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 11 Ärenden på Årsstämma Ordinarie årsstämma ska hållas under andra kvartalet. Följande ärenden skall tas upp till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av stämmans ordförande. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller två justerare att jämte ordföranden justera protokollet. 5. Godkännande av dagordning. 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, suppleanter, lekmannarevisorer när så ska ske. 8. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 9. Beslut om: a) fastställande av resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkningen, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören. 218

219 3(5) 10. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 11. I förekommande fall val av styrelsens ordförande och vice ordförande. 12. I förekommande fall val av en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. 13. Annat ärende som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14. Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till bolagsstämman. 12 Årsstämmans kompetens Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 13 Räkenskapsår Kalenderåret är bolagets räkenskapsår. 14 Aktieägares rätt att ta ställning Bolaget skall mellan årsstämmorna bereda aktieägare möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 219

220 4(5) 15 Inspektionsrätt Aktieägare har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 17 Hembudsskyldighet Har aktie oavsett förvärvets art övergått till ny ägare, ska aktien genast av förvärvaren hembjudas övriga aktieägare genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Anmälan ska innehålla uppgift om villkoren för äganderättsövergången. Åtkomsten av aktien ska då styrkas samt, då aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen samt de villkor som förvärvaren ställer för inlösen. När anmälan gjorts om aktiens övergång, ska styrelsen genast anteckna detta i aktieboken och skriftligen meddela detta för varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars är känd för bolaget. Lösningsberättigad ska anmodas att, om denne önskar begagna sig av lösningsrätten, skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, jämnt fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Har aktien övergått genom köp ska lösenbeloppet utgöras av köpeskillingen. I andra fall än som anges ovan, eller om enlighet om lösenbeloppets storlek inte kan uppnås, ska det bestämmas av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk inom stadgad tid eller lösen inte erläggs inom föreskriven tid, har den som gjort hembudet, rätt att bli registrerad för aktien. Under hembudstiden har överlåtaren rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande rättigheter för aktien. 17 Likvidation 220

221 5(5) Skulle bolaget träda i likvidation skall dess behållna tillgångar tillfalla ägarna. 18 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av samtliga aktieägare. 221

222 RD 2016/143 BILAGA 5 1 (5) Ägardirektiv avseende Utveckling i Dalarna Holding AB Detta ägardirektiv avser Utveckling i Dalarna Holding AB, (556xxx-xxxx), (nedan kallat Bolaget) och har fastställts på årsstämma 2016-xx-xx, xx. 1. Bolaget som en del av de kommunala organisationerna Bolaget ägs av kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) Bolaget är en del av dessa kommuners verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av ägarnas kommunfullmäktige eller kommunstyrelse, fastställda av bolagsstämma. 1. Kommunernas direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 2. Kommunernas uppsiktsplikt Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av respektive ägares kommunstyrelse. Respektive kommunstyrelse utövar respektive kommuns uppsiktsplikt över Bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. 222

223 2 (5) Ägarnas kommunstyrelser har rätt att ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera Bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelserna den information om verksamheten som dessa begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med Bolagets styrelse. Bolaget erinras om att ägarnas kommunstyrelser enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 4. Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för Bolaget. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget har till uppgift att - aktivt driva kommunernas intressen inom länsövergripande utvecklingsarbete, inom angelägna och gemensamma sakfrågor, - verka utifrån de regionala miljömålen, de regionala jämställdhetsmålen, de regionala integrationsmålen, - fastställa ägardirektiv för bolagets dotterbolag 5. Bolagets ändamål Syftet och målsättningen för bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen att - övergripande ansvara för att vårda och utveckla begreppet Dalarna 6. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att ägarnas kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i Bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med respektive kommunstyrelse i 223

224 3 (5) ägarkommunerna. 7. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 8. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med ägarnas respektive kommunstyrelse. 9. Ekonomiska mål Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Överskott återinvesteras i verksamheten. 10. Finansiering Bolagets verksamhet finansieras via kommunernas driftbidrag till bolagets administrativa verksamhet. 11. Information och ägardialog Ägarna ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunerna om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till ägarnas respektive kommunstyrelse redovisa bolagets ställning och resultat per den 31/5 och 31/8. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarkommunerna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde 224

225 4 (5) - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i Bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). 12. Budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Detta sker vid extrastämma före november månads utgång. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillställas ägarna. 13. Kommunal koncernredovisning och budget Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av kommunens budget. 14. Suppleanter Suppleant inträder för kommuns ordinarie ledamot vid dennes förfall. Suppleant ska kallas till styrelsens sammanträden. Icke tjänstgörande suppleant har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Suppleant som ej tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot. 15. Taxa för utbekommande av allmänna handlingar Bolaget ska tillämpa den för Falu kommun vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 16. Arkivreglemente Falu kommuns arkivreglemente ska tillämpas i bolaget. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Falu kommun. 17. Årsstämma Bolaget ska årligen under andra kvartalet hålla bolagsstämma/årsstämma. Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Samma 225

226 5 (5) information ska inom samma tid tillställas kommunerna för möjliggörande av publicering på kommunernas hemsida. 226

227 RD 2016/143 Bilaga 6a 1(6) AKTIEÄGARAVTAL UTVECKLING I DALARNA HOLDING AB Detta avtal har ingåtts mellan nedan angivna parter kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Bolaget Detta avtal avser att reglera parternas rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra i bolaget Utveckling i Dalarna Holding AB, org nr xxxxxx-xxxx. Till detta avtal fogas bilagor avseende vart och ett av helägda dotterbolag. 1.1 Styrelse Parterna utser styrelse i Utveckling i Dalarna Holding AB genom att i respektive fullmäktige var och en välja sin kommunstyrelseordförande till styrelseledamot. Styrelsen sammanträder tre gånger per verksamhetsår. Styrelsen fastställer sin egen arbetsordning. 1.2 Firmateckning Firman tecknas av ordförande och vice ordförande gemensamt. 1.3 Firmans säte Firmans säte ska vara Falu kommun i nuvarande Dalarnas län 1.4 Auktoriserad revisor Bolaget ska ha auktoriserad revisor. 227

228 RD 2016/143 Bilaga 6a 2(6) 1.5 Lekmannarevisorer De bägge lekmannarevisorerna i Utveckling i Dalarna Holding AB och i dotterbolag utses bland delägarkommunernas revisorer. Uppdraget roterar enligt följande Mandatperiod 1 Avesta och Borlänge Mandatperiod 2 Falun och Gagnef Mandatperiod 3 Hedemora och Leksand Mandatperiod 4 Ludvika och Malung-Sälen Mandatperiod 5 Mora och Orsa Mandatperiod 6 Rättvik och Smedjebacken Mandatperiod 7 Säter och Vansbro Mandatperiod 8 Älvdalen och Avesta Mandatperiod 9 Borlänge och Falun Och så vidare. 2. Bolagets aktiefördelning Aktierna ska fördelas mellan Parterna enligt följande Part Org nr Antal aktier Antal röster Avesta kommun Borlänge kommun Falu kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Ludvika kommun Malung-Sälens kommun Mora kommun Orsa kommun Rättviks kommun Smedjebackens kommun Säters kommun Vansbro kommun Älvdalens kommun Resultatdisposition Årets resultat ska överföras i ny räkning. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 4. Ägardirektiv Ägardirektiv för Utveckling i Dalarna Holding AB och för helägda dotterbolag fastställs av årsstämma. 228

229 RD 2016/143 Bilaga 6a 3(6) 5. Enighet vid vissa beslut Inom följande områden, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, ska samtliga aktieägare vara överens för att beslut ska kunna fattas i Utveckling i Dalarna Holding AB och i Visit Dalarna AB: Ändring av lokalisering av bolagets verksamhet Beslut om inriktningen av bolagets verksamhet Resultatdisposition Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. Tillsättande av styrelse i dotterbolag Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 6. Utträde ur bolaget Parterna är överens om att inlösen av parts aktie i bolaget tidigast kan ske fem år efter avtalets ikraftträdande. Skulle utträde ske gäller följande. Den som avser att överlåta aktie till annan aktieägare i bolaget, eller till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att solidariskt köpa aktien. Övriga aktieägare är förpliktade att lösa aktien. Inlösen får endast ske i samband med respektive avtalsperiods utgång, oaktat att det är frågan om förlängning. Utträdande part blir utlöst mot sin del av bundet kapital. Av anmälan ska framgå de eventuella övriga villkor som gäller för förköpet. Övriga aktieägare ska fördela värdet och rösträtten lika mellan sig. Erbjudandet om förköp kan bara utnyttjas för alla de aktier som erbjudandet omfattar. När aktie har anmälts till förköp ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköpsberättigad med anmodan till den som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen framställa förköpsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om förköpserbjudandet. Förköpsberättigad är kommun i nuvarande Dalarnas län eller kommunalförbund i nuvarande Dalarnas län. Talan i en fråga om förköp måste väckas inom två månader från den dag då den som ville utöva förköpsrätt anmälde detta till bolagets styrelse. Aktie som förköps ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 7. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska vara upprättade i skrift och undertecknade av samtliga parter. 229

230 RD 2016/143 Bilaga 6a 4(6) 8. Fullständig reglering Detta avtal, med eventuella bilagor, utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som aktieägaravtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden eller utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detsamma och dess bilagor. 9. Tillämplig lag och tvist Detta avtal ska i sin helhet tolkas i enlighet med svensk lag. Tvist i anledning av detta avtal ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna, i andra hand avgöras i Falu Tingsrätt. 10. Avtalstid och uppsägning Detta avtal träder ikraft dagen för undertecknande. Avtalets giltighetstid är fem år och detta förlängs automatiskt med fem år i taget om inte uppsägning sker. Detta kräver i sin tur 12 månaders uppsägningstid. 11. Vite Vite vid väsentligt brott mot detta avtal är en miljon ( ) kronor. 12. Underskrifter Detta avtal har upprättats i 15 exemplar, varav parterna har tagit varsitt. Avtalet har upprättats 2016-xx-xx. Datum för undertecknande är 2016-xx-xx. Avesta kommun Borlänge kommun Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande Gagnefs kommun Falu kommun Irene Homman Kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg Kommunstyrelsens ordförande 230

231 RD 2016/143 Bilaga 6a 5(6) Hedemora kommun Leksands kommun Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Liljeberg Kommunstyrelsens ordförande Ludvika kommun Malung-Sälens kommun Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorsky Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun Orsa kommun Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin Kommunstyrelsens ordförande Rättviks kommun Smedjebackens kommun Anette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Säters kommun Fredrik Rönning Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande Stina Munters Kommunstyrelsens ordförande Älvdalens kommun Peter Egardt Kommunstyrelsens ordförande 231

232 RD 2016/143 Bilaga 6a 6(6) 232

233 RD 2016/143 Bilaga 6b 1(5) AKTIEÄGARAVTAL UTVECKLING I DALARNA HOLDING AB Bilaga avseende Visit Dalarna AB Aktieägaravtal rörande Utveckling i Dalarna Holding AB har ingåtts mellan nedan angivna parter kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) Denna bilaga till ovan nämnda avtal avser dotterbolaget till Utveckling i Dalarna Holding AB Visit Dalarna AB ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Bolaget Detta avtal avser att reglera parternas rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra i bolaget Visit Dalarna AB, org nr xxxxxx-xxxx. 1.1 Styrelse Styrelsen i Utveckling i Dalarna Holding AB utgör valberedning och lägger förslag till styrelse i dotterbolaget Visit Dalarna AB med 12 platser. Möjlighet finns att använda upp till sex platser, inklusive ordförande, till företrädare som har för besöksnäringsbranschen viktig kompetens. Dessa ska i så fall ha mandat att tala för branschen. Styrelse i Visit Dalarna AB utses av årsstämman. Styrelsen i Utveckling i Dalarna Holding AB instruerar ombudet vid årsstämman i Visit Dalarna AB att rösta enligt förslag. Styrelsen i Visit Dalarna AB fastställer sin egen arbetsordning och sin egen sammanträdesplan. 1.2 Firmateckning Firman tecknas av ordförande och vice ordförande gemensamt. 1.3 Bolagets ordförande Bolaget utser xxxx nnnn till ordförande. 1.4 Firmans säte Firmans säte ska vara Rättviks kommun i nuvarande Dalarnas län 233

234 RD 2016/143 Bilaga 6b 2(5) 1.5 Auktoriserad revisor Bolaget ska ha auktoriserad revisor. 1.6 Lekmannarevisorer De bägge lekmannarevisorerna i Visit Dalarna AB utses bland delägarkommunernas revisorer. Uppdraget roterar enligt följande Mandatperiod 1 Avesta och Borlänge Mandatperiod 2 Falun och Gagnef Mandatperiod 3 Hedemora och Leksand Mandatperiod 4 Ludvika och Malung-Sälen Mandatperiod 5 Mora och Orsa Mandatperiod 6 Rättvik och Smedjebacken Mandatperiod 7 Säter och Vansbro Mandatperiod 8 Älvdalen och Avesta Mandatperiod 9 Borlänge och Falun Och så vidare. 2. Bolagets aktiefördelning Aktierna är fördelade enligt följande Part Org nr Antal aktier Antal röster Utveckling i Dalarna Holding AB xxxxxx-yyyy 100 % 100 % 3. Resultatdisposition Årets resultat ska överföras i ny räkning. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 4. Ägardirektiv Ägardirektiv för Visit Dalarna AB fastställs av årsstämma. 5. Enighet vid vissa beslut Inom följande områden, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, ska samtliga aktieägare vara överens för att beslut ska kunna fattas i Visit Dalarna AB: Ändring av lokalisering av bolagets verksamhet Beslut om inriktningen av bolagets verksamhet Resultatdisposition Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. 234

235 RD 2016/143 Bilaga 6b 3(5) Tillsättande av styrelse i dotterbolag Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. För bolaget bindande beslut i styrelsen kan inte fattas om inte minst åtta ledamöter, varav samtliga ledamöter som nominerats i egenskap av kommunala tjänstemän ska ingå, biträder beslutet. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 6. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till denna avtalsbilaga ska vara upprättade i skrift och undertecknade av samtliga parter. 8. Fullständig reglering Denna bilaga, i kombination med aktieägaravtalet för Utveckling i Dalarna Holding AB, utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som aktieägaravtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden eller utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detsamma och dess bilagor. 9. Tillämplig lag och tvist Denna bilaga ska i sin helhet tolkas i enlighet med svensk lag. Tvist i anledning av denna bilaga och aktieägaravtalet för Utveckling i Dalarna Holding AB ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna, i andra hand avgöras i Falu Tingsrätt. 10. Avtalstid och uppsägning Denna bilaga träder ikraft dagen för undertecknande och gäller enligt samma villkor som aktieägaravtalet för Utveckling i Dalarna Holding AB,. 11. Vite Vite vid väsentligt brott mot denna avtalsbilaga är en miljon ( ) kronor. 11. Underskrifter Denna avtalsbilaga har upprättats i 15 exemplar, varav parterna har tagit var sin. Avtalsbilagan har upprättats 2016-xx-xx. Datum för undertecknande är 2016-xx-xx. Avesta kommun Borlänge kommun Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande 235

236 RD 2016/143 Bilaga 6b 4(5) Gagnefs kommun Falu kommun Irene Homman Kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg Kommunstyrelsens ordförande Hedemora kommun Leksands kommun Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Liljeberg Kommunstyrelsens ordförande Ludvika kommun Malung-Sälens kommun Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorsky Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun Orsa kommun Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin Kommunstyrelsens ordförande Rättviks kommun Smedjebackens kommun Anette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Rönning Kommunstyrelsens ordförande 236

237 RD 2016/143 Bilaga 6b 5(5) Säters kommun Vansbro kommun Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande Stina Munters Kommunstyrelsens ordförande Älvdalens kommun Peter Egardt Kommunstyrelsens ordförande 237

238 RD 2016/143 Bilaga 7 Bolagsordning för Visit Dalarna AB 1 Firma Bolagets firma är Visit Dalarna AB. 2 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget skall inom nuvarande Dalarnas län utveckla turism- och besöksnäring. 3 Ändamål med verksamheten Visit Dalarna AB ska Säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta att växa och att utvecklas, Vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i Vision och strategi för besöksnäringen i Dalarna. Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Bolaget ska följa självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. 4 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Rättviks kommun, nuvarande Dalarnas län. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst 900 aktier och högst aktier. 7 Styrelse Bolagets styrelse skall väljas av ordinarie årsstämma och skall bestå av minst sju och högst tolv ordinarie ledamöter. Vid ordinarie årsstämma väljs styrelsens ordförande och vice ordförande. Styrelsens mandattid är ett år. Styrelseledamöterna väljs på en årsstämma för en tid intill slutet av nästa årsstämma. 238

239 2(4) 8 Revisorer Bolaget skall ha en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Revisor och revisorssuppleant utses av årsstämman. 9 Lekmannarevisorer Bolaget skall ha två lekmannarevisorer, med två suppleanter, med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Dessa utses av ägarnas kommunfullmäktige enligt fastställd turordning. 10 Kallelse till stämma Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom brev med posten eller e-post tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 11 Ärenden på Årsstämma Ordinarie årsstämma ska hållas under andra kvartalet. Följande ärenden skall tas upp till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av stämmans ordförande. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller två justerare att jämte ordföranden justera protokollet. 5. Godkännande av dagordning. 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, suppleanter, lekmannarevisorer när så ska ske. 8. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 9. Beslut om: a) fastställande av resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkningen, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören. 239

240 3(4) 10. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 11. I förekommande fall val av styrelsens ordförande och vice ordförande. 12. I förekommande fall val av en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. 13. Annat ärende som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14. Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till bolagsstämman. 12 Årsstämmans kompetens Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 13 Räkenskapsår Kalenderåret är bolagets räkenskapsår. 14 Aktieägares rätt att ta ställning Bolaget skall mellan årsstämmorna bereda aktieägare i Bolaget och i Utveckling i Dalarna Holding AB möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 240

241 4(4) 15 Inspektionsrätt Aktieägare i Bolaget och i Utveckling i Dalarna Holding AB har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. 17 Likvidation Skulle bolaget träda i likvidation skall dess behållna tillgångar tillfalla ägarna. 18 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av samtliga aktieägare. 241

242 RD 2016/143 BILAGA 8 1 (5) Ägardirektiv avseende Visit Dalarna AB Detta ägardirektiv avser Visit Dalarna AB, (556xxx-xxxx), nedan kallat Bolaget och har fastställts på årsstämma 2017-xx-xx, xx. 1. Bolaget som en del av de kommunala organisationerna Visit Dalarna AB är helägt av Utveckling i Dalarna Holding AB (556xxx-xxxx), nedan kallat Moderbolaget, vilket i sin tur ägs gemensamt av kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) Bolaget är därmed en del av dessa kommuners verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av Moderbolagets ägares kommunfullmäktige eller kommunstyrelse, fastställda av bolagsstämma. 1. Ägares direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 2. Kommunernas tillsynsplikt Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av Moderbolagets respektive ägares kommunstyrelse. Respektive kommunstyrelse utövar respektive 242

243 2 (5) kommuns tillsynsplikt över Bolaget i enlighet med vad som anges i varje kommunstyrelses reglemente. Moderbolagets ägares kommunstyrelser har rätt att ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera Bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelserna den information om verksamheten som dessa begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med Bolagets styrelse. Bolaget erinras om att Moderbolagets ägares kommunstyrelser enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 4. Bolagets verksamhet Föremålet för Bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för Bolaget. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget har till uppgift att - Inom Bolagets verksamhetsområde utveckla och stärka varumärket Dalarna. - Bolagets roll förklaras närmare i Beslutsunderlaget, Nya Visit Dalarna (se bilaga). Kommunerna har möjlighet att teckna separata köp av tjänster, utöver vad som nämns i Beslutsunderlaget. 5. Bolagets ändamål Syftet och målsättningen för Bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, att - Utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för arbetet med att öka turismen i Dalarna, - I den utsträckning som är motiverad delta i nationellt arbete med utvecklingen av besöksnäringen. Bolaget kan då ingå i olika konstellationer. 6. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att Moderbolagets ägares kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av 243

244 3 (5) större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i Bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med respektive kommunstyrelse i Moderbolagets ägarkommuner. 7. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelses uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 8. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med Moderbolagets ägares respektive kommunstyrelse. 9. Ekonomiska mål Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Överskott återinvesteras i verksamheten. 10. Finansiering Kommunerna bidrar till Bolagets verksamhet genom sin verksamhetsersättning enligt avtal. 11. Information och ägardialog Ägarna av Moderbolaget ska fortlöpande hållas informerade av Bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunerna om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska utarbeta relevanta beslutsunderlag då länsgemensamma turist- och destinationsutvecklingsfrågor behandlas i Moderbolaget eller i behöriga organ hos 244

245 4 (5) Moderbolagets ägare. Bolaget ska till Moderbolagets ägares respektive kommunstyrelse redovisa Bolagets ställning och resultat per den 31/5 och 31/8. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarkommunerna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på Bolagets verksamhet. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i Bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). 12. Beslut i styrelsen För bolaget bindande beslut i styrelsen kan inte fattas om inte minst åtta ledamöter, varav samtliga ledamöter som representerar kommunerna ska ingå, biträder beslutet. 13. Budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Detta sker vid extrastämma före november månads utgång. Bolagets styrelse ska utarbeta policies rörande representation, upphandling, hållbarhet och personal. 14. Koncernredovisning och budget Bolaget ska till Moderbolaget lämna de uppgifter som av Moderbolaget bedöms nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. Bolaget ska till Moderbolaget lämna de uppgifter som av Moderbolaget bedöms nödvändiga för upprättande av Moderbolagets budget. 15. Taxa för utbekommande av allmänna handlingar Bolaget ska tillämpa den för Rättviks kommun vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 245

246 5 (5) 16. Arkivreglemente Rättviks kommuns arkivreglemente ska tillämpas i bolaget. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Rättviks kommun. 17. Årsstämma Bolaget ska årligen under andra kvartalet hålla bolagsstämma/årsstämma. Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Samma information ska inom samma tid tillställas Moderbolagets ägare för möjliggörande av publicering på kommunernas hemsida. 246

247 RD 2016/143 Bilaga 9 Grundavtal Genom Visit Dalarna AB samarbetar Älvdalen, Malung-Sälen, Orsa, Mora, Rättvik, Leksand, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora och Avesta kommuner tillsammans med näringslivet för att främja en ökning av besöksnäringen i Dalarna enligt bifogade beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Som grund för samarbetet ligger bolagets strategidokument, långsiktiga målsättning och årliga verksamhetsplaner samt kommunernas tillväxt- och utvecklingsprogram. Mellan kommunstyrelsen i XXXXXX Kommun, nedan kommunen och Visit Dalarna AB ( ), nedan bolaget, träffas följande avtal. 1 Uppdrag Bolagets uppdrag framgår av rapport och beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna Bolagets roll Bolaget skall, inom ramen för bolagets uppdrag, sälja kommunen som besöksmål till turister och besökare. Bolaget skall verka för ett ökat samarbete mellan logiföretag, restauranger, transportföretag, lokaluthyrare, aktivitetsbolag, sevärdheter och besöksmål m fl. Bolaget skall utveckla lokala verksamhetsplaner för respektive kommuns utveckling inom besöksnäringen. Därigenom stärks regionens totala utbud och konkurrenskraft som destination för besöksnäringen. Verksamheten skall drivas utifrån ett kundperspektiv till nytta för ägarna, besöksnäringen samt därefter för övriga företag, myndigheter och organisationer i kommunen. 3 Ersättning Kommunen erlägger ett engångsbelopp om kr exkl moms som grundinvestering för bolagets strukturförändring. Summan är ett engångsbelopp som faktureras och erläggs under första kvartalet

248 RD 2016/143 Bilaga 9 Som ersättning för ovanstående uppdrag erhåller bolaget X XXX XXX kr exkl moms per år för 2017 och Ersättningen faktureras kvartalsvis i förskott med en fjärdedel per tillfälle. Betalningstid 30 dagar. Under det två första åren har bolaget och/eller kommunen efter överenskommelse rätt att omforma turistbyråfunktionen i kommunen och därmed också ersättningen för densamma. Denna förändring av turistbyråfunktionen får inte förändra förutsättningen för bolaget att genomföra sitt uppdrag och särskilda åtaganden. Från och med 2019 skall en ny finansieringsmodell gälla för kommunernas finansiering. Förslag till ny finansieringsmodell skall presenteras under Q och beslutas av respektive avtalspart senast Q Modellen skall baseras på a) omfattning av lokal turistbyråverksamhet och b) en övrig fördelning av ersättning för gemensamma kostnader som beräknas på en indexfördelning mellan kommunens antal innevånare och turistekonomiska omsättning enligt TEM-modellen samt c) behov av särskild destinationsutveckling. Vidare skall utarbetas ett kostnadstak eller en avgiftsmodell för att vissa kommuner med mycket stor besöksnäring inte ska drabbas av orimliga avgifter. Har överenskommelse om ny finansierings modell inte träffats upphör avtalet att gälla den 31/ Avtalstid Detta avtal gäller from tom Om avtalet inte sägs upp skriftligt senast 6 månader före avtalstidens utgång är avtalet förlängt med tre år med samma uppsägningstid. 5 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av bolagets verksamhet och åtagande gentemot kommunen görs årligen på bolagsstämman, vid styrelsemöten, vid upprättande och genomförande av den årliga verksamhetsplanen samt vid de föredragningar och möten som sker med kommunstyrelsens företrädare. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Motsvarande och i möjligaste mån likalydande avtal har träffats med övriga kommuner i samarbetet. Dalarna XX - XX XXXX Kommunalråd XXXX Ordförande Visit Dalarna AB 248

249 RD 2016/143 Bilaga 9 XXXX Kommundirektör För kommunstyrelsen i XXXX kommun 249

250 RD 2016/143 Bilaga 10a SAMVERKANSAVTAL Mellan Visit Dalarna AB, (nedan VDAB) och Dalarnas Besöksnärings Ekonomiska Förening, ORG NR (nedan DBEF) har följande avtal träffats. 1 Bakgrund och syfte Visit Dalarna AB har enligt sin bolagsordning till syfte att utveckla besöksnäringen i Dalarna. Inom ramen för det vill bolaget säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningarna att växa och utvecklas. Närmare om VDAB s uppdrag och målsättningar finns att läsa om i bilagt beslutsunderlag Nya Visit Dalarna, Bilaga 1. Aktörerna i besöksnäringen har av ekonomiska, kommersiella och organisatoriska skäl beslutat att bilda en ekonomisk förening med syfte att utveckla och stärka besöksnäringen både för sin och sina medlemmars kommersiella intressen som för Dalarna i sin helhet. För att kunna leva upp till bolagets målsättningar och verksamhetsmål är det en förutsättning att det finns ett starkt och väl fungerande samarbete med de privata aktörerna inom besöksnäringen och de som berörs av besöksnäringen. Verksamheten måste därför drivas i samverkan mellan alla parter i besöksnäringen och med förståelse för de privata aktörernas förutsättningar. Tillsammans med Visit Dalarnas ledning bildar DBEF Besöksnäringsforum där utvalda medlemmar deltar beroende på ämne och kompetens i den taktiska processen för bolagets utvecklingsarbete. Detta avtal syftar till att fastställa de ramarna för ett sådant samarbete mellan VDAB och besöksnäringens aktörer och blir därmed grunden för den plattform där bolaget och besöksnäringen genom sin ekonomiska föreningen tillsammans utvecklar besöksnäringen i Dalarna. Styrelsen i Visit Dalarna skall bestå av 12 platser. Möjlighet finns att använda upp till sex platser, inklusive ordförande, till företrädare som har för besöksnäringsbranschen viktig kompetens. Dessa ska i så fall ha mandat att tala för branschen. Styrelse i Visit Dalarna AB utses av årsstämman. * *utdrag ur 1.1-Styrelse från Aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, Bilaga Visit Dalarna 1(4) 250

251 RD 2016/143 Bilaga 10a 2 Omfattning av uppdrag och tjänster Genom detta avtal har DBEF och dess vid var tid enskilda medlemmar rätt att nyttja och erhålla de tjänster mm som anges i detta avtal. Icke medlem har inte automatiskt rätt till bolagets tjänster utan att erlägga särskild avgift för varje tjänst. Det omfattar: - Genom delaktighet i grupperingar för produktutveckling, nationella och internationella marknader, marknads- PR- och strategiutveckling enligt nedan, påverka utvecklingen varumärket Dalarna och besöksnäringens strategier och målsättningar. - Tillgång till digital informations- och försäljningsplattform för Dalarna. - Månatligt nyhetsbrev avs löpande information om utveckling, statistisk trender och allmän branschutveckling - Möjlighet att delta i arrangerade kunskaps och inspirationsträffar med föreläsningar, workshops och utbildningar mm - Representanter i marknadsgrupperna för respektive marknad - Representanter i tematiska utvecklingsprojekt och övrig produktutveckling - Möjlighet att delta i olika marknadsföringskampanjer - Ta fram lokala strategier för besöksnäringen - Tillhandahålla lokal samordnare med utpekat ansvarsområde - Tillgång till bokningsportal under avtalstiden avseende boende, aktiviteter, entrébiljetter, paketupplägg mm som lämpar sig för försäljning via bokningsportalen. Särskilt avtal träffas beträffande nyttjande av bokningsportalen vad gäller rättigheter, skyldigheter, standard- och kvalitetskrav mm. Tillgången till portalen ingår i ersättningen enligt detta avtal. För nyttjandet utgår sedan en försäljningsprovision till VDAB enligt särskilt avtal, se bilaga X - Skapa förutsättningar för besöksnäringens verksamhetsutveckling i form av infrastruktur, företagsutveckling mm För gemensamma kampanjer och liknande särskilda projekt träffas separat avtal både vad gäller omfattning och ersättning. 3 Ersättning och betalningsvillkor För att finansiera Bolagets verksamhet avseende samverkan med DBEF och de tjänster VDAB tillhandahåller till DBEF och dess medlemmar erlägger DBEF en årlig avgift. DBEF s årliga avgift beräknas utifrån bla antalet medlemmar, medlemmarnas omsättning, utnyttjade tjänster mm enligt bifogad bilaga (marknadsavgift), se Bilaga 2. Avgiften fastställs av DBEF:s årsmöte. Avgiften kan dock aldrig understiga 90% av medlemmarnas årliga marknadsavgift såsom fastställd i Bilaga 2. Upplysningsvis kan 2017 års ersättning bedömas vara ca kr. Slutlig beräkning och fastställande av avgifter sker dock enligt Bilaga 2. Vid inträde av ny medlem skall avgift betalas för denne beräknat på årsbasis från och med den dag som medlemmen beviljades inträde i föreningen. Så snart en ny medlem blir upptagen i föreningen skall detta meddelas VDAB Alla priser är angivna exklusive mervärdesskatt. För det fall att mervärdesskatt skall utgå tillkommer sådan med tillämplig procentsats. 2(4) 251

252 RD 2016/143 Bilaga 10a Vid särskilda uppdrag/projekt fastställs ersättning enligt separat avtal. Vid sådana projekt skall vardera part stå för sina egna kostnader, dvs arvode utgår endast för faktiskt arbete och övriga kostnader hanteras som utlägg som bekostas av respektive deltagande part. 4 Kommunala principer Upplysningsvis för undvikande av oklarheter är VDAB s verksamhet lydande under vissa kommunalrättsliga offentliga principer, bla offentlighetsprincipen, självkostnadsprincipen, lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. 5 Avstämning mm En gång per år skall styrelsen i VDAB sammanträffa med styrelsen för DBEF för avstämning av verksamheten enligt avtalet, genomgång av framtida strategier och utvärdering av parternas samarbete. 6 Övriga villkor En förutsättning för detta avtal är att samtliga näringsidkare i Dalarna vars verksamhet påverkas av besöksnäringen har rätt att vara med i DBEF. Stadgarna får inte utesluta eller vägra någon medlemskap utan saklig och objektiv grund som medför att medlemmen inte kan antas uppfylla föreningens stadgar. DBEF skall tillhandahålla aktuella medlemsförteckningar och årligen informera VDAB om utträde och inträde av medlemmar. 7 Ansvar Part ansvarar inte i något fall för indirekta skador såsom utebliven vinst, produktionsbortfall och likande kostnader eller förluster. VDAB ansvarar ej för DBEF eller dess medlemmars förlust av data. 8 Immateriella rättigheter Visit Dalarna AB, DBEF samt samtliga DBEF s medlemmar äger enskilt rätten till alla sina respektive immateriella tillgångar såsom varumärken, loggor mm. Inget i detta avtal ger någondera part någon äganderätt eller nyttjanderätt till någon annans immateriella tillgång utöver vad som framgår av detta avtal. Resultaten av samarbeten och projekt enligt detta avtal, exempelvis tryckmaterial, samägs mellan de parter, VDAB, DBEF, och/eller respektive medlem som deltagit och bidragit till resultatet. Ingen part får dock använda resultaten för egen användning utan i förhand givet skriftligt samtycke från samtliga parter. För att undvika missförstånd, varje parts respektive immateriella tillgång som är del av resultat tillhör fortfarande den parten. Endast det nya framställda resultatet, ex vis broschyr, samägs av de producerande parterna. Detta avtal ger heller inte någon part automatisk rätt att använda någon annan parts varumärke eller liknande utan föregående skriftligt tillstånd. 9 Överlåtelse av avtalet. Ingen part får utan den andres skriftliga medgivande helt eller delvis överlåta sina rättigheter respektive skyldigheter enligt detta avtal. 3(4) 252

253 RD 2016/143 Bilaga 10a 10 Meddelanden Meddelanden enligt detta Avtal skall ske genom e-post till av parterna angiven-postadress. 11 Sekretess Part förbinder sig att inte för tredjeman avslöja konfidentiell information vilken parterna erhåller med anledning av detta avtal. Med konfidentiell information avses i detta avtal varje upplysning teknisk, kommersiell eller av annan art - oavsett om upplysningen dokumenterats eller icke, med undantag för a. upplysning, som är allmänt känd eller kommer till allmän kännedom på annat sätt än genom brott från Parts sida mot innehållet i detta avtal; b.upplysning, som Part kan visa att han redan kände till innan han mottog den från annan Part; c.upplysning, som Part konsulten mottagit eller kommer att mottaga från tredje man utan att vara bunden av sekretessplikt i förhållande till denne. d. upplysningar som Bolaget måste lämna med anledning av offentlighetsprincipens tillämpning på Bolagets verksamhet. 12 Avtalstid och uppsägning Detta avtal gäller från till och med Därefter förlängs avtalet automatiskt med ytterligare 3 år åt gången om avtalet inte skriftligen sägs upp minst 9 månader före avtalstiden utgång. 13 Förtida upphörande Vid väsentlig förändring av förutsättningarna för detta avtal har part rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande. 14 Avtalsbrott mm Vid väsentligt avtalsbrott eller upprepade avtalsbrott som ej rättas efter anmodan har part rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande. 15 Tvistlösning Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol med tillämpning av svensk lag. 16 Avslutning Detta avtal har upprättats i två originalexemplar där parterna erhållit varsitt. den / 2016 Visit Dalarna AB Dalarnas Besöksnärings ekonomiska förening 4(4) 253

254 Bilaga 10b Medlemsinsatser och årliga Marknadsavgifter, Dalarnas Besöksnäring ek. för. Typ av företag Omsättning kronor exkl moms Företag med besöksnäringen som huvudnäring, hotell, camping, stuganläggningar, aktivitetsbolag, restauranger, nöjesparker, liftanläggningar och övriga evenemang, aktiviteter och reseanledningar till Dalarna 2 Företag med besöksnäringen som komplementnäring, detaljhandel, butiker, livsmedel, transportföretag, konsthantverkare, mfl. 3 Supporters till besöksnäring, banker, försäkringsbolag, mäklare, industriföretag, bilhandlare, verkstäder, grossister, energiföretag, reklam och media, fastighetsbolag och liknande tjänsteföretag 4 Föreningar, alla typer av föreningar (föreningar med anställda och omsättning över 1 miljon går i kat 3) 5 Stugägare, privatpersoner som hyr ut logi (pengarna tas från provision) Info Minsta årliga marknadsavgift i kategori 1-3 bör vara 900 kr. pga adm kostnader. Föreningar höjning till minst 400 kr Föreningar med anställda och omsättning över 1 miljon går i kat 3. Tabell skall indexhöjas årligen. % satsen betäms årligen i oktober månads KPI till 50% och AKI till 50 % Medlemsinsats 1000 kr för företag och 200 kr för föreningar (Samma som tidigare) 254

255 FÖRSLAG TILL BESLUT Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög Datum Till Arbetsutskottet Direktionen Diarienummer RD 2015/153 Återkallande av uppdrag att förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheter (Nya Visit Dalarna) Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå direktionen besluta Direktionen beslutar att med slutsatserna i bilagda promemoria redovisa och besvara kommunernas uppdrag att förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner. Direktionen beslutar att föreslå kommunerna att återkalla uppdraget till Region Dalarna att förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna Direktionen beslutar att förklara ovan fattade beslut omedelbart justerade. Ärendet Med bakgrund i att beslutet i Orsa kommunfullmäktige att till det nybildade bolaget Nya Visit Dalarna överföra kommunens turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner överklagades avbröts den då pågående processen i samtliga länets kommuner. Som alternativ föreslogs att prova en upphandling enligt LOU av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna i enlighet med de avtal kommunerna ursprungligen fattat beslut om. Förslaget var att alla kommuner uppdrog till Region Dalarna att genomföra upphandlingen för deras räkning. Den pågående processen med överföring av funktionerna avbröts och kom inte att fullföljas. I respektive behörigt organ beslutade länets kommuner att: 1. Dra tillbaka tidigare fattat beslut att överföra turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna till Nya Visit Dalarna samt att avbryta processen, 2. Ge Region Dalarna uppdraget att förbereda upphandling av turistbyråoch destinationsutvecklingsfunktionerna. (Så skedde inte i Hedemora.) Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

256 2(2) 3. Uppdra åt Region Dalarna att redovisa beslutsunderlag inför fullmäktiges beslut om genomförande av upphandlingen av turistbyråoch destinationsutvecklingsfunktionerna. (Så skedde inte i Hedemora.) Region Dalarna har under våren förberett upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna. En arbetsgrupp bestående av Anders Karlin och Marcus Hedlund från UpphandlingsCenter Falun-Borlängeregionen samt Magnus Höög, Region Dalarna har genomfört en riskutredning och i övrigt förberett upphandlingen. Carl Johan Ingeström, VD Visit Södra Dalarna, har i vissa utpekade frågor konsulterats för inhämtning av fakta av grundläggande betydelse för arbetet. Arbetsgruppen, som bedömer frågan ur ett upphandlingsperspektiv, har i sin slutsats landat i att två alternativ är möjliga. I alternativ 1 genomför Region Dalarna en upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheterna gemensamt för de samverkande kommunerna. I alternativ 2 skapar de samverkande kommunerna ett av dem helägt kommunalt bolag, där de driver turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheterna. Arbetsgruppen förordar alternativ 2, mot bakgrund av att alternativ 1 är förenat med betydande risk, som redovisas närmare i bilagda promemoria, i kombination med ett mindre inslag av påverkansmöjlighet. Tiina Ohlsson Magnus Höög Bilaga: Sammanfattning avseende risker kring offentlig upphandling av Turistbyråoch destinationsutvecklingsfunktionerna i Dalarna. Beslutet delges: Länets kommuner 256

257 Handläggare Dokumenttyp DokumentID Marcus Hedlund PM version 1.0 Fastställd av Dokumentdatum Anders Karlin Sida 1 (6) PM Sammanfattning avseende risker kring offentlig upphandling av Turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna i Dalarna. 1 Inledning Denna PM avser en sammanfattning av särskilda risker vid genomförande av offentlig upphandling av drift av turistbyrå och destinationsutveckling för 15 samverkande dalakommuner. Region Dalarna har uppdraget att planera för upphandling enligt bestämmelserna om offentlig upphandling och/eller presentera en alternativ lösning. Representant från Region Dalarna har varit Magnus Höög. I vissa utpekade frågor har Carl Johan Ingeström VD Visit Södra Dalarna konsulterats för faktainhämtning. UpphandlingsCenter Falun Borlänge-regionen (UhC) har varit kvalificerat upphandlingsstöd till Region Dalarna. UhC har representerats av Anders Karlin chef UpphandlingsCenter och Marcus Hedlund upphandlare. 2 Bakgrund Malung-Sälen Turism AB, Siljan Turism, Visit Idre och Visit Södra Dalarna äger idag tillsammans ett gemensamt bolag vid namn Visit Dalarna. En stor del av länets kommuner är delägare i befintliga bolag. Ägarföreningarna har beslutat att slå ihop dessa separata bolag till ett nybildat bolag vid namn Nya Visit Dalarna. Till detta bolag ska kommunernas turistbyrå- och destinationsutvecklingstjänster överföras. Beslutet om överföring har i Orsa blivit överklagat av Konkurrenskommissionen på grund av att bolaget ägs till större delen av privata aktörer och därför ska turistbyrå- och destinationsutvecklingstjänsterna upphandlas enligt LOU. 3 Orientering kring omfattning vid upphandling Omfattningen av upphandlingen bedöms i huvudsak vara: Driva turistbyråer i samtliga samverkande kommuner inklusive tillhandahållande av personal Destinationsutveckling på samtliga orter Plattform för bokning och biljettförsäljning Driva evenemangsdelar vid både större och mindre evenemang Samverkan med kommunerna och Region Dalarna. Postadress Besöksadress Telefonväxel Organisationsnummer Internet LUDVIKA Carlavägen 24, vån

258 Sida: 2 (6) Samverkande kommuner: Falu kommun Borlänge kommun Gagnefs kommun Vansbro Kommun Ludvika Kommun Smedjebackens kommun Säters Kommun Hedemora Kommun Avesta kommun Malung-Sälens kommun Rättviks kommun Mora kommun Leksands kommun Orsa kommun Älvdalens kommun Bedömt värde: Årligt bedömt värde för samtliga samverkande kommuner bedöms vara ca kr/år. 4 Särskilda risker med upphandling 4.1 Liknande upphandling har aldrig genomförts i Sverige Dalarna skulle troligtvis bli först i Sverige med offentlig upphandling av denna omfattning och komplexitet. Risk att ingen annan upphandlande myndighet i Sverige har genomfört liknande upphandling tidigare och ett inte litet medialt intresse bedöms finnas. Bedömning av risk: Risk med att vara först och medialt intresse är betydande. 4.2 Visit Dalarna äger idag avtal med privata aktörer Visit Dalarna äger idag en inte liten del avtal med de aktuella aktörerna på den privata marknaden. Frågan är hur och med vilka leverantörer den nya leverantören ska teckna avtal med och tidsaspekter kring uppbyggnad av detta. Bedömning av risk: Risk för tvister kring gällande avtal. Lång uppstartstid för en kommande aktör. 4.3 Överprövning av offentlig upphandling Framtagande av förfrågningsunderlag. Att tydliggöra omfattningen av det tänkta uppdraget som har en omfattande bredd inom tre verksamhetsområden och 10 olika uppgifter beskrivna i dokument Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna. Mot denna bakgrund upprätta kravspecifikation/ uppdragsbeskrivning med utförande krav eller funktionella krav, som är kalkylerbara och proportionerliga för anbudsgivare/företag. Vidare ska-krav på leverantör avseende ekonomisk och finansiell ställning och teknisk förmåga och kapacitet, kommersiella villkor samt metod för utvärdering av anbud. Bedömning av risk: Risk för överprövning är betydande. 4.4 Upphandlingsförfarande Upphandling genomförs som huvudregel med öppet förfarande enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) för den klassiska sektorn. Ett öppet förfarande medger inte möjlighet till förhandling med anbudsgivare och endast i undantagsfall kan ett förhandlat förfarande tillämpas. 258

259 Sida: 3 (6) Bedömning av risk: Risk för mindre effektiv upphandlingsform, utan möjlighet till förhandling, är betydande. 4.5 Tidplan för upphandling Tidplan för offentlig upphandling bedöms uppgå till ca 8-12 månader exklusive tid för ev. överprövning om ca 3-6 månader. Beslutsprocess i samtliga 15 kommuner avseende 1) beslut om upphandling, 2) beslut att fastställa förfrågningsunderlag och 3) Beslut att tilldela och teckna kontrakt/avtal är en process som normalt tar betydande tid. Ambition har varit att starta upp verksamhet för ny leverantör vid årsskiftet 2016/2017. Bedömning av risk: Risk för försening eller rubbning av tidplan är betydande. 4.6 Kostnadseffektiv upphandling Kommunerna köper tjänsterna idag för ett avtalat pris och enligt årlig fastställd budget. Vad som är ersättning för vad idag är svårt att slå fast. Affärsmodell baseras även på betydande intäkter från andra än kommunerna t.ex. näringen i regionen. Att beskriva dessa förutsättningar i en offentlig upphandling blir komplext. Bedömning av risk: Risk för spekulation och fel prissättning är betydande. 4.7 Krav från samverkande kommuner En förutsättning är att det finns en samsyn kring omfattning av tjänster och krav från samverkande kommuner. Att komma överens kring ett förfrågningsunderlag som ska passa samtligas behov kräver effektivt arbetssätt och ett stort engagemang. Bedömning av risk: Risk för försening är betydande. 4.8 Verksamhetsövergång För vissa av kommunerna är det aktuellt med verksamhetsövergång d.v.s. personer som idag arbetar med vissa uppgifter med anställning i kommunen ska omfattas av verksamhetsövergång. Dessa delar omfattas av lagar och förordningar samt att MBL förhandlingar ska genomföras. Bedömning av risk: Risk för att verksamhetsövergång påverkar upphandling i övrigt är betydande. 4.9 Marknadsanalys En mindre marknadsundersökning har genomförts. Leverantörsmarknad är mycket begränsad mot bakgrund av omfattning på tjänst/uppdrag och är i förekommande fall nationell eller på europeisk nivå. Utöver nuvarande leverantör för kommunerna finns troligtvis inte någon befintlig leverantörsmarknad utan det ska tillskapas marknad. Bedömning att 1-3 företag kommer att kunna uppfylla krav och lämna anbud, med anpassad längre implementeringstid för ny aktör. Bedömning av risk: Risk för att bristande konkurrens eller nationell/europisk vinnande leverantör är betydande. 259

260 Sida: 4 (6) 4.10 Befintliga avtal med samverkande kommuner Nuvarande leverantör har avtal med samverkande kommuner, som har olika avtalstider per kommun. Dessa löper med olika uppsägningstider och upp till två år ytterligare i vissa kommuner. Att beskriva dessa förutsättningar och affärsrisker blir komplext. Bedömning av risk: Risk för tvist eller motsvarande kring befintliga avtal är betydande Implementeringstid för ny leverantör Ytterligare faktor vid upphandling är vad som är en rimlig implementeringstid för en ny leverantör. Hur denna tid ska hanteras mot bakgrund av de grundläggande principerna enligt LOU. Tid för implementering uppskattas vara rimligt mellan sex till tolv månader beroende på vad man anser vad som ska vara genomfört under implementering. Bedömning av risk: Risk för att en lång implementeringstid är betydande Juridiska risker Möjlighet till undantag enligt LOU har prövats. Möjligheter till förenklingar enligt LOU har prövats. Finns inget stöd för att denna typ av tjänst är ett undantag enligt LOU eller att förenklingar finns inom ram för LOU. Externt juridiskt kvalificerat stöd har inhämtats för att säkerställa korrekt bedömning av att LOU gäller för denna typ av tjänst. Bedömning av risk: Risk att inte följa LOU är betydande Kvalificeringskrav vid upphandling på leverantör Ett antal kvalificeringskrav kommer att behöva ställas vid offentlig upphandling för att säkerställa anbudsgivares/leverantörens ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk förmåga och kapacitet. Om någon av dessa krav, se exempel nedan, vid överprövning anses strida mot likabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen eller principen om icke diskriminering ska upphandling göras om. Lokal för turistbyrå med ett s.k. A-läge ska finnas på samtliga 15 orter. Avtalstid ska beräknas utifrån avskrivningstiden för leverantörens nödvändiga kostnader för kontraktet. Förslag på avtalstid är minst ca 7 år med ytterligare något optionsår. Om avtalet uppfattas vara ett ramavtal är maximal avtalstid 4 år. Godtagbart att ställa krav på tidigare referensuppdrag med motsvarande storlek som detta uppdrag samt med likartad omfattning. Upphandlande myndigheter får inte ställa krav på att anbudsgivare ska ha högre årsomsättning än två gånger kontraktsvärdet. Undantag kan accepteras om t.ex. fullgörandet av kontraktet är förknippat med högre risk eller om det är av avgörande betydelse att det upphandlade 260

261 Sida: 5 (6) kontraktet fullgörs i tid. Verksamhetsövergång samt att ställa krav på teknisk förmåga och kapacitet motsvarande personer i leverantörens organisation Sammanställning av riskanalys Hög Verksamhetsövergång Tidplan för upphandling Kostnadseffektiv upphandling Implementeringstid för ny leverantör Visit Dalarna äger idag avtal med privata aktörer Befintliga avtal med samverkande kommuner Konsekvens Mellan Marknadsanalys Juridiska risker Kvalificeringskrav på leverantör Överprövning av offentlig upphandling Låg Upphandlingsförfarande Krav från samverkande kommuner munalt bolag Liknande upphandling har aldrig genomförts i Sverige Låg Mellan Hög Sannolikhet 5 A ltern ativ lösni ng - Kom Alternativ lösning till offentlig upphandling är att ett helägt kommunalt bolag bildas. Förutsättningar m.m. för detta beskrivs inte i denna PM. Teckal-målet innebär att transaktioner mellan kommuner och dess helägda bolag inte omfattas av reglerna om offentlig upphandling. För att undantag från upphandlingsskyldighet ska gälla ska följande två förutsättningar vara uppfyllda samtidigt: Kontrollkriteriet: Den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Verksamhetskriteriet: Den eventuella verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär. 261

262 Sida: 6 (6) 6 Slutsats Alternativ 1 Upphandling, risker framgår enligt ovan och i detta fall genomför Region Dalarna upphandling gemensamt för samverkande kommunerna: Upphandling av en tjänsteleverantör avseende destinationsutveckling och att driva turistbyråer. Alternativ två Samverkande kommuner skapar med grund i Teckal kriterierna ett av dem helägt kommunalt bolag, där de driver verksamhet och uppdrag avseende destinationsutveckling och att driva turistbyråer. 7 Rekommendation Alternativ 2 förordas mot bakgrund av att alternativ 1 är förenat med betydande risker och ett mindre inslag av påverkansmöjlighet. Ludvika Anders Karlin Upphandlingscenter 262

263 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunfullmäktige 47 Dnr 2015/1260 Nya Visit Dalarna - turistbyrå Beskrivning av ärendet Mot bakgrund av att motsvarande beslut som det kommunfullmäktige fattade den 23 november 2015 överklagades i Orsa kommunfullmäktige har styrelsen för Visit Dalarna utrett frågan hur processen med att skapa en gemensam organisation för besöksnäringen i Dalarna bäst kan fortskrida. Man har därvid kommit fram till förslaget att berörda kommuner istället uppdrar åt Region Dalarna att genomföra en upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Sektorns/avdelningens bedömning Några avtal har ännu inte undertecknats, varför ett avbrytande av verkställighet/inledd process inte bedöms innebära någon risk för ställda skadeståndskrav gentemot kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Missiv från Region Dalarna, daterat Tjänsteskrivelse från Falu kommun, daterat Rättelse till missiv, daterat Kommunfullmäktiges beslut 1. Återkalla kommunfullmäktiges tidigare beslut om att godkänna delägande och engagemang i bildandet av en gemensam organisation för Dalarnas besöksnäring benämnd Nya Visit Dalarna. Detta innebär att processen att överföra turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna avbryts och inte kommer att verkställas. 2. Uppdra till Region Dalarna att för Leksands kommuns räkning förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna enligt tidigare återkallat beslut. Justeras Utdrag bestyrks 263

264 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunfullmäktige 3. Uppdra åt Region Dalarna att redovisa beslutsunderlag inför kommunfullmäktiges beslut om genomförande av upphandlingen av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna åt Leksands kommun. Beslutet skickas till Region Dalarna Visit Dalarna Näringslivschef Per Strid Justeras Utdrag bestyrks 264

265 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2016/1288 Sida 1(1) Lärande och stöd Lars Nyberg, Telefon. Samverkansavtal för gymnasiesamverkan inom Gysam Beskrivning av ärendet Med Gysam avses den gymnasiesamverkan som avtalats mellan Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och Säters kommuner samt Västerdalarnas utbildnings- och Västerbergslagens utbildningsförbund. Falun och Borlänge kommuner har sagt upp sina avtal för att omförhandla avtalet. Avtalet ska beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun och undertecknas av behörig företrädare för respektive samverkanspart. Sektorns/avdelningens bedömning Samverkansavtalet för gymnasieskolorna inom Gysam är positivt för ungdomarna i Leksands kommun. Avtalet innebär att eleverna inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan får fritt söka nationella program och inriktningar som erbjuds inom samverkansområdet och blir mottagna som förstahandssökande i enlighet med gällande lagstiftning. Eleverna får även söka Programinriktat individuellt val (Impro). Interkommunala ersättningen inom samverkansområdet baseras på gemensam prislista som årligen följs upp och revideras. Finansiering Verksamheten finansieras genom en proportionell fördelning av budget på deltagande kommuner utifrån folkmängd den 31/12 föregående år. Förslag till beslut 1. Föreslå kommunfullmäktige anta samverkansavtal för gymnasieskolan inom Gysam. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande, daterat Samverkansavtal för gymnasieskolan inom Gysam inkl bilagor Blankett för åtgärd inom kommunala aktivitetsansvaret 265

266 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2016/1288 Sida 2(2) Slutligt beslut expedieras (skickas) till Sektorschef lärande och stöd Rektor Leksands gymnasium 266

267 267

268 268

269 269

270 270

271 271

272 272

273 273

274 274

275 275

276 276

277 277

278 278

279 279

280 280

281 281

282 282

283 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Utskottet för lärande och stöd 53 Dnr 2016/1288 Samverkansavtal för gymnasiesamverkan inom Gysam Beskrivning av ärendet Med Gysam avses den gymnasiesamverkan som avtalats mellan Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och Säters kommuner samt Västerdalarnas utbildnings- och Västerbergslagens utbildnings förbund. Falun och Borlänge kommuner har sagt upp sina avtal för att omförhandla avtalet. Avtalet ska beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Utskottet för lärande och stöds beslut 1. Uppdra till ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande i utskottet för lärande och stöd, att bereda ärendet till nytt samverkansavtal för förslag till beslut i kommunstyrelsen för vidarebefordran till kommunfullmäktige. Justeras Utdrag bestyrks 283

284 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Allmänna utskottet 110 Dnr 2016/1276 Proprieborgen för Leksand Vatten AB och Dala Vatten och Avfall AB Beskrivning av ärendet Dala Vatten och Avfall AB ägs tillsammans av Leksand, Gagnef, Rättvik och Vansbro kommuner. Samtliga kommuner utom Leksand har idag ett proprieborgensåtagande för bolaget. Beloppet för varje kommun uppgår enligt Kommuninvest till trettio miljoner kronor, vilket också är det belopp som föreslås för Leksands kommuns del. Proprieborgen innebär att betalning kan krävas av samtliga borgensmän och kan krävas av borgenären direkt när betalning uteblivit, utan att det behöver bevisas att gäldenären inte kan betala. För Leksands Vatten AB finns redan idag ett borgensåtagande på tvåhundra tio miljoner kronor. Detta är dock inte en proprieborgen, vilket Kommuninvest kräver. Solidarisk borgen, d.v.s. proprieborgen är fundamentet för Kommuninvest, genom den garanterar samtliga medlemmar Kommuninvests förpliktelser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från projekt- och utvecklingscontroller Kristian Koivumäki, daterad Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Gå i borgen så som för egen skuld för skulder i Leksand Vatten AB upp till ett belopp på 210 miljoner kronor. 2. Gå i borgen så som för egen skuld för skulder i Dala Vatten och Avfall AB upp till ett belopp på 30 miljoner kronor. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 284

285 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 111 Dnr 2016/1203 Kommunal borgen för anläggande av fiberoptiskt nät i Hjulbäck, Mon och del av Fornby Beskrivning av ärendet I en skrivelse till kommunen ansöker Hjulbäck Fiberoptiska Nät ekonomisk förening om en kommunal borgen på beloppet 2,5 3,0 miljoner kronor. Sökanden som är i slutfasen av färdigställandet behöver denna borgen för att klara betalningsflödet för de närmaste 4-6 månaderna beroende på att Länsstyrelsen och Jordbruksverket inte kan fastställa tiden för utbetalning av bidragsdelen. Dessutom kan momsen som ska redovisas och fås tillbaka inte tidsbestämmas. Man har kommit långt i arbetet att skapa ett fiberoptiskt nät med 124 anslutningar i rubricerade byar och är nu i slutfasen och slutbesiktning planeras att ske Alla avtal är tecknade avseende såväl anläggande som drift av nätet. Man har ett totalentreprenadskontrakt (ABT) avseende anläggningen tecknat med Linje- och Kabelplöjning AB (ett PEAB-bolag), som upphandlats i konkurrens med andra aktörer. Kommunikationsoperatör, som likaså upphandlats i konkurrens har avtalats med IP-Only Networks AB, som förutom att de ersätter sökanden för att få använda nätet även lämnat anbud på att förvärva anläggningen. Allt som hittills gjorts avseende anläggning, Kommunikationsoperatör och eventuell försäljning överensstämmer med det regelverk som Jordbruksverket har för sitt investeringsbidrag. Sektorns/avdelningens bedömning Sektorn kan konstatera att det inte finns något att erinra om följsamheten av kommunens bredbandsstrategi samt att sökandens redovisning av sitt arbete, nuvarande status av situationen och ekonomi gör att vi vill tillstyrka att kommunen beviljar borgen. Justeras Utdrag bestyrks 285

286 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från IT-chef Åke Nygren, daterat Ansökan om borgen från Hjulbäck Fiberoptiska Nät ekonomisk förening Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Bevilja borgen på 3 miljoner kronor åt Hjulbäck Fiberoptiska Nät ekonomisk förening att gälla fram till Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 286

287 287

288 288

289 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Allmänna utskottet 115 Dnr 2016/249 Nya ute-tennisbanor på Siljansvallen, Leksand Beskrivning av ärendet I samband med fritidsutredningen som genomfördes under hösten 2015 framkom bl.a. önskemål från Leksands Tennisklubb om att ersätta de nuvarande två asfaltbanorna. Befintliga banor är i så dåligt skick att de inte kan hyras ut, utan endast lämpar sig till enkelt bollande. Tennisklubben kan tänka sig att bidra med kronor ur eget kapital. Kontakt är tagen med tennisklubben. Det framkom då att tennisklubben har för avsikt att bygga tre banor för att möjliggöra framtida tävlingar av större modell. Det krävs tre banor för att hålla större tävlingar. Klubben framhåller att vid byggnation av tre banor så kommer klubben att få väldigt bra förutsättningar att utöva tennis på hög nivå. Avsikten är att ersätta nuvarande asfaltbanor med grusbanor. Grusbanor kräver mycket skötsel. Fritidsavdelningens uppfattning är det krävs ca 600 timmar för att hålla tre banor i skick under perioden maj till september. Fritidsavdelningen har inte möjlighet att ta ett helhetsansvar av skötseln inom befintlig budget. Sektorns/avdelningens bedömning Förslaget är att ersätta nuvarande två asfaltbanor med två grusbanor. Om ytterligare en bana önskas får detta finansieras av föreningen. Förslaget är också att banorna utrustas med ett bevattningssystem för att minska driftkostnaderna. Fritidsavdelningen har varit i kontakt med tennisklubben gällande förslaget om att ersätta nuvarande två asfaltbanor med två grusbanor och tennisklubben är positiv till detta. Justeras Utdrag bestyrks 289

290 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Allmänna utskottet Kostnader Rivning av befintliga banor/markarbeten: Rivning och deponering staket Urschaktning 500 mm m Uppfyllnad och iordningsställande av 1250 m Deponering av farligt material 65 m Avetab Total kostnad rivning och markarbeten kr exkl moms Kostnad banläggning två banor: Bevattningssystem Stängsel Komplett banläggning Total kostnad banläggning kr exkl moms Osäkerheter Lägger man till 10 % för oförutsedda kostnader samt äta (oförutsedda kostnader i samband med grävning) tillkommer ytterligare kr. Totalkostnaden för två banor inklusive osäkerheter är kr exklusive moms. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av biträdande kommundirektör, daterat Justeras Utdrag bestyrks 290

291 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Allmänna utskottet Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Lämna bidrag till Leksands Tennisklubb för två tennisbanor på grus med 1,1 miljoner kronor. Bidraget avser rivning av befintliga banor, markarbeten, bevattningssystem samt stängsel. 2. Leksands Tennisklubb ska bekosta banläggningen av de två banorna för totalt kronor. 3. Fritidsavdelningen stödjer Leksands Tennisklubb avseende driften med att slå på bevattningsanläggningen vid behov samt renhållning och tömning av skräp. Övrig drift och skötsel ansvarar Leksands Tennisklubb för. 4. Finansiering är beslutad i Mål och budget för Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 291

292 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(2) Referens Dnr 2016/ Verksamhetsstöd och service Lennart Ljungemo, Tjänsteutlåtande - Fritidsinventering - Nya utetennisbanor på Siljansvallen - Fritidsutredning 2015 Beskrivning av ärendet I samband med fritidsutredningen som genomfördes under hösten 2015 framkom bl.a. önskemål från Leksands Tennisklubb om att ersätta de nuvarande två asfaltbanorna. Befintliga banor är i så dåligt skick att de inte kan hyras ut, utan endast lämpar sig till enkelt bollande. Tennisklubben kan tänka sig att bidra med kr ur eget kapital. Kontakt är tagen med tennisklubben. Det framkom då att tennisklubben har för avsikt att bygga tre banor för att möjliggöra framtida tävlingar av större modell. Det krävs tre banor för att hålla större tävlingar. Klubben framhåller att vid byggnation av tre banor så kommer klubben att få väldigt bra förutsättningar att utöva tennis på hög nivå. Avsikten är att ersätta nuvarande asfaltbanor med grusbanor. Grusbanor kräver mycket skötsel. Fritidsavdelningens uppfattning är det krävs ca 600 timmar för att hålla tre banor i skick under perioden maj till september. Fritidsavdelningen har inte möjlighet att ta ett helhetsansvar av skötseln inom befintlig budget. Sektorns/avdelningens bedömning Förslaget är att ersätta nuvarande två asfaltbanor med två grusbanor. Om ytterligare en bana önskas får detta finansieras av föreningen. Förslaget är också att banorna utrustas med ett bevattningssystem för att minska driftkostnaderna. Fritidsavdelningen har varit i kontakt med tennisklubben gällande förslaget om att ersätta nuvarande två asfaltbanor med två grusbanor och tennisklubben är positiv till detta. 292

293 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2016/249 Sida 2(2) Kostnader Rivning av befintliga banor/markarbeten: Rivning och deponering staket Urschaktning 500 mm m Uppfyllnad och iordningsställande av 1250 m Deponering av farligt material 65 m Avetab Total kostnad rivning och markarbeten kr exkl moms Kostnad banläggning två banor: Bevattningssystem Stängsel Komplett banläggning Total kostnad banläggning kr exkl moms Osäkerheter Lägger man till 10 % för oförutsedda kostnader samt äta (oförutsedda kostnader i samband med grävning) tillkommer ytterligare kr. Totalkostnaden för två banor inklusive osäkerheter är kr exklusive moms. Förslag till beslut 1. Lämna bidrag till Leksands Tennisklubb för två tennisbanor på grus med kronor. Bidraget tas ur eget kapital och avser rivning av befintliga banor, markarbeten, bevattningssystem samt stängsel. 2. Leksands Tennisklubb får bekosta banläggningen av två banor à kronor. 3. Fritidsavdelningen stödjer Leksands Tennisklubb avseende driften med att slå på bevattningsanläggningen vid behov samt renhållning och tömning av skräp. Övrig drift och skötsel ansvarar Leksands Tennisklubb för. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande av biträdande kommundirektör, daterat Slutligt beslut expedieras (skickas) till Leksands Tennisklubb Biträdande kommundirektör Lennart Ljungemo Biträdande anläggningschef Marcus Andersson 293

294 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 43 Dnr 2016/249 Fritidsinventering - Nya ute-tennisbanor på Siljansvallen Beskrivning av ärendet Leksands Tennisklubb firar 80 år 2016 och verksamheten lever och frodas. Dock saknar föreningen fungerande utebanor och under sommarsäsongen kommer även frågor från turister som vill spela tennis utomhus. Enda alternativet är de befintliga gummiasfaltsbanorna vid Siljansvallen (bortanför softbollplanen) men de är i så dåligt skick att de endast lämpar sig för lek eller enkelt bollande. De har med åren blivit väldigt ojämna och har stora sprickor i asfalten. Det som efterfrågas är två riktiga grusbanor. Leksands Tennisklubb är beredd att bidra med pengar i en sådan satsning. Tennisklubben uppskattar totalkostnaden till kronor/bana. Klubben föreslår att kommunen tar åt sig uppdraget för borttagandet av de befintliga banorna samt ansvarar för det förberedande markarbetet inför själva banläggningen i form av en avvägd makam/singelbädd. Tennisklubben gör resten. Grusbanor kräver mer underhåll än gummiasfalt och därför har klubben ställt frågan till fritidsavdelningen att vara behjälplig med underhåll under sommaren. Sektorns/avdelningens bedömning Fritidsavdelningen bedömer, liksom tennisklubben, att befintliga tennisbanor på Siljansvallen håller mycket låg nivå och bör tas bort eller ersättas med nya. Eftersom det är grusbanor som efterfrågas av både tennisklubben och gäster så bör det vara det man satsar på om man i fortsättningen vill ha tennisbanor på idrottsområdet. Fritidsavdelningen bedömer att man kan ta åt sig en del underhållsarbete på tennisbanorna under sommartid, men att arbetsstyrkan är ganska ansträngd idag och att ett sådant upplägg måste diskuteras ytterligare. Justeras Utdrag bestyrks 294

295 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Underhållet bör förenklas genom att t.ex. installera sprinklers för att vattna gruset, istället för handvattning etc. Sådana åtgärder fördyrar byggnationen, men det ger besparingar på underhållskostnaden. Fritidsavdelningen bedömer totalkostnaden till kronor där kommunen står för kronor och tennisklubben kronor. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från f.d. fritidschef Lars Liljegren, daterat Allmänna utskottets beslut 1. Återremittera ärendet till fritidsavdelningen för att redovisa hur en finansiering för ovanstående skulle kunna se ut. Beslutet skickas till Fritidsavdelningen Leksands Tennisklubb Sektorschef Lennart Ljungemo Ekonomichef Mikael Fändrik Justeras Utdrag bestyrks 295

296 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 116 Dnr 2015/90 Rättelse evenemangsstrategi i Leksands kommun Beskrivning av ärendet I kommunens evenemangsstrategi som beslutades av kommunstyrelsen anges under rubriken organisation att det är evenemangsrådet som är det beslutande organet. Evemansrådet består av en grupp av tjänstemän som är anställda i Leksands kommun. Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 33 får en gruppering av tjänstemän inte gemensamt besluta i ärenden som delegerats från en nämnd, i detta fall kommunstyrelsen. Ett beslut som delegeras från en nämnd måste delegeras till en enskild tjänsteman i kommunen. Detta innebär att evenemangsstrategin behöver rättas så att det är en tjänsteman i evenemangsrådet som är beslutande. Sektorns/avdelningens bedömning Förslaget är att näringslivschefen, tillika ordföranden i evenemangsrådet, får delegering att besluta om bidrag för evenemangsrådets räkning. Detta efter samråd med övriga medlemmar i rådet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från evenemangslots Linda Hjerpe, daterat Allmänna utskottets förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Delegera till näringslivschef att besluta om bidrag för evenemangsrådets räkning. 2. Uppdra till evenemangslots Linda Hjerpe att rätta antagen evenemangsstrategi såtillvida att näringslivschefen beslutar om bidrag för evenemangsrådets räkning. 3. Uppdra till kommunsekreterare Mikael Granath att uppdatera kommunens delegeringsordning enligt ovan. Justeras Utdrag bestyrks 296

297 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 297

298 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Referens Dnr 2015/ Näringslivsavdelningen Linda Hjerpe, Evenemangsstrategi i Leksands kommun Beskrivning av ärendet I kommunens evenemangsstrategi som beslutades av kommunstyrelsen anges under rubriken organisation att det är evenemangsrådet som är det beslutande organet. Evemansrådet består av en grupp av tjänstemän som är anställda i Leksands kommun. Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 33 får en gruppering av tjänstemän inte gemensamt besluta i ärenden som delegerats från en nämnd, i detta fall kommunstyrelsen. Ett beslut som delegeras från en nämnd måste delegeras till en enskild tjänsteman i kommunen. Detta innebär att evenemangsstrategin behöver rättas så att det är en tjänsteman i evenemangsrådet som är beslutande. Sektorns/avdelningens bedömning Förslaget är att näringslivschefen, tillika ordföranden i evenemangsrådet, får delegering att besluta om bidrag för evenemangsrådets räkning. Detta efter samråd med övriga medlemmar i rådet. Förslag till beslut 1. Delegera till näringslivschef att besluta om bidrag för evenemangsrådets räkning. 2. Uppdra till evenemangslots Linda Hjerpe att rätta antagen evenemangsstrategi såtillvida att näringslivschefen beslutar om bidrag för evenemangsrådets räkning. 3. Uppdra till kommunsekreterare Mikael Granath att uppdatera kommunens delegeringsordning enligt ovan. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande från evenemangslots Linda Hjerpe, daterat Slutligt beslut expedieras (skickas) till Evenemangslots Linda Hjerpe för vidarebefordran till evenemangsrådet Kommunsekreterare Mikael Granath 298

299 Evenemangsstrategi Leksands kommun Bakgrund Evenemangsstrategin visar hur vi i Leksands kommun arbetar för att koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att skapa en positiv bild av Leksand och förstärka vår tillväxt. Evenemang bidrar till en kommuns identitet och skapar attraktion och samhörighet för såväl boende som besökare. Vi vet att evenemang stärker tillhörigheten hos de som bor här och kan bidra till att ytterligare förstärka stoltheten som finns att bo, verka och leva i Leksands kommun. Vi vet också att en stor del av besökarna till större evenemang i Leksand kommer från andra platser och att man även väljer att besöka även andra besöksmål, restauranger eller butiker när man ändå är här. Varför? Göra Leksand intressantare för oss som bor här och för att locka besökare till kommunen. Vad? Vi har en klar och uttalad evenemangsstrategi. Vi har en årlig evenemangsbudget som stödjer strategin och ska fungera som ett smörjmedel för de arrangörer som vill skapa evenemang i Leksands kommun. Evenemangsrådet är det organ som utifrån evenemangsstrategin beslutar om hur pengarna från evenemangsbudgeten ska tilldelas. Hur? Genom att skriva tydliga evenemangsriktlinjer och erbjuda stöd och hjälp av evenemangslotsen möjliggör och förenklar vi handläggning och genomförande för arrangörer. Mål De evenemang som genomförs och stöttas av Leksands kommun ska ligga i linje med kommunens vision och bidra till att stärka vår attraktivitet. Målen för de kommande tio åren är: Förlänga evenemangssäsongen i kommunen med fler evenemang under lågsäsong. Visa att vi kan ta emot större evenemang till Leksand. Öka mångfalden i evenemang (kön, ålder, etnicitet, HBTQ, funktionsnedsättningar m.m.) Bidra till målet att bli invånare. Öka antalet besökare i Leksands kommun. Bli Dalarnas främsta evenemangsort. Evenemangsvision Att som turist besöka Leksand har under decennier för många blivit en tradition som lett till att vi har närmare 1 miljon besökare varje år. Leksand är det största besöksmålet i regionen 299

300 och här finns flera tusen kommersiella bäddar. I mer än 150 år har Leksand lockat besökare med sina naturupplevelser, traditioner och evenemang. Här blandas storslagen natur och genuina kulturmiljöer med en mängd attraktioner som lockar gammal som ung. Varje år deltar personer från hela världen i midsommarfirandet när vi reser det som många kallar hela Sveriges majstång. Andra stora reseanledningar är Leksand Sommarland med över besökare per år. Medeltidsmarknaden har vuxit till en av landets största och rankas mycket högt av besökarna. Vintertid är hockeylaget den största besöksmagneten med i genomsnitt åskådare per match. Inom en radie av 45 minuter med bil bor kullor och masar. Tågen på Dalabanan gör tre stopp i kommunen och som besökare finns två flygplatser inom 45 minuter att välja på. En av Sveriges mest välkända hotellbyar, Tällberg, finns på bara tio minuters bilresa från centrum. Visionen är att Leksand ska utvecklas till och befästa sin position som Dalarnas främsta evenemangsort. Målgrupper Människor med intresse för kultur, naturupplevelser och sportaktiviteter. Barnfamiljer. Organisation Evenemangsråd Är det beslutsfattande organet. Vid oenighet inom rådet fattas beslut av kommundirektör. Funktioner i evenemangsrådet är kulturchef, fritidschef, näringslivschef, kommunikationschef samt evenemangslots. Funktionerna har i sin arbetsroll den kunskap och kompetens som främjar till en hållbar utveckling av Leksand som evenemangsort. Organisationsschema se skiss. Mötesstrukturen under året är två möten per halvår. Totalt 4 möten per år. Evenemangslotsen är sammankallande. Samtliga möten protokollförs. Evenemangsrådet har delegerad beslutanderätt upp till 250 tkr och rapporterar till kommunstyrelsen som varje år i december beslutar om nästa års budget. Evenemangsrådet är till för att kvalitetssäkra och optimera evenemang. De håller även kontinuerlig kontakt med externa arrangörer och finansiärer. Rådet har en beredande funktion i andra frågor som rör evenemang. Evenemangslots Vara Leksands representant i frågor som rör evenemang. Hålla löpande kontakt med arrangörer som söker evenemangsstöd. Upparbeta och dokumentera kunskap om återkommande och nya evenemang. Sammanställa ansökningar inför evenemangsrådets möten. Lämna relevant material till evenemangsrådets ledamöter inför kallelser till möte. Vara föredragare i evenemangsrådet och lämna förslag till beslut. Årligen redovisa genomförda aktiviteter och resultat i kommunstyrelsen. Utföra omvärldsbevakning. 300

301 Bilaga 1 - Organisation Evenemangsstrategi (antas av kommunstyrelsen) Evenemangsråd Näringslivschef Evenemangslots Kulturchef Fritidschef Kommunikationschef Evenemangsrådet tar beslut om evenemangsansökningar, gör årliga redovisningar till KS och följer upp evenemangsstrategin. Evenemangslots Näringslivskoordinator Handha evenemangsbudgeten, evenemangsansökningar, föredragande i evenemangsrådet, intern samordnare, följer upp evenemang och gör underlag för årlig redovisning. 301

302 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Utskottet för vård och omsorg 60 Dnr 2016/305 Rapport från verksamheterna januari-augusti 2016 utifrån mål Beskrivning av ärendet Verksamheterna särskilt boende, ordinärt boende, korttidsboende, LSS och socialpsykiatri samt HSR (hälso- och sjukvård samt rehab) lämnar rapport för perioden januari-augusti 2016 utifrån mål Rapporten omfattar följande politiska mål - Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag - Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre Beslutsunderlag Målrapport särskilt boende, januari-augusti 2016 Målrapport ordinärt boende hemtjänst, januari-augusti 2016 Målrapport LSS och socialpsykiatri, januari-augusti 2016 Målrapport ordinärt boende korttidsboende, januari-augusti 2016 Målrapport HSR, januari-augusti 2016 Utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Läggs informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 302

303 MÅLRAPPORT LSS OCH SOCIALPSYKIATRIN Januari-augusti

304 MÅLRAPPORT LSS OCH SOCIALPSYKIATRIN Januari-augusti 2016 Måluppfyllelse för det politiska målet: Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag Så här har enheten arbetat med måluppfyllelsen hittills januari-augusti och vad kommer att göras under resten av året? LSS Gruppboende Arbetet med genomförandeplanerna är fortfarande pågående för att skapa inflytande, delaktighet, trygghet och en mer utvecklande vardag för våra brukare. För att öka ytterligare inflytande och delaktighet i sin vardag kommer gruppbostäderna arbeta med veckoplaneringar där brukarna är delaktig i sin planering utifrån sina önskemål om vad som ska ske under veckan. Inför start av ny gruppbostad kommer företrädare, brukare att erbjudas delaktighet i planering av verksamheten. Detta för att skapa inflytande över hur gruppbostaden ska utformas. Personalrekryteringen är klart till det nya boendet utifrån ett förberedelsesamtal med boende som kommer flytta in 2016 tillsammans med företrädare. Förberedelser pågår för att brukarna ska kunna bekanta sig med personalen. Daglig verksamhet Daglig verksamhet jobbar fortsatt aktivt med brukarråden för att ge brukarna ett större inflytande över verksamheterna och genom det också en mer utvecklande vardag. Genomförandeplanerna hålls aktiva och man följer den plan och de mål som brukaren satt upp. Servicegruppen har under året utökat sina aktiviteter och det bedrivs idag aktiviteter inom kommunal regi och i privat regi. Under våren genomfördes en hundkurs med flertalet brukare som var en uppskattad aktivitet med visionen att daglig verksamhet framledes själva ska leda ett projekt med hundpromenader eller ett hunddagis. Det finns ett stort intresse kring denna aktivitet från brukarna. Medarbetare har jobbat vidare med att brukarna ska ges ytterligare inflytande över arbetsplatsen och bli mer delaktiga i sin utformning av sysselsättning genom brukarutbildningen GÖRAT, Glädje, Öppenhet, Respekt, Ansvar och Tillit. Under månaderna för september, oktober och november genomförs utbildningar i kompetenshöjande syfte för medarbetare som ska leda till ett bättre bemötande inom 304 1

305 den dagliga verksamheten. Efter utbildningsdag i september genomförs en planeringsdag för att implementera de nya kunskaperna för att bättre kunna göra brukarna delaktiga ibland annat utformningen av insatsen daglig verksamhet. Det har för en vidareutveckling av den dagliga verksamheten inletts ett första skede av samtal med AME för hur ett samarbete ska kunna generera att brukare från den dagliga verksamheten ska jobbas ut mer mot arbetsmarknaden. Genom dessa påbörjade aktiviteter hoppas verksamheten kunna höja kvaliteten och resultaten där brukarna upplever att de fått en mer delaktighet, möjlighet att välja aktiviteter och fått en mer innehållsrik och utvecklande vardag. Korttids och fritids Arbetet med genomförandeplanerna är fortfarande pågående för att skapa inflytande, delaktighet, trygghet och en mer utvecklande vardag för våra brukare. Stort fokus kommer läggas på arbetet med IGP för att nå ovanstående. Verksamheten ska fortsätta att planera innehållet utifrån varje enskild ungdoms önskemål och behov. Genomförandeplanerna är ett instrument för detta. Målet för verksamheten är att ungdomarna ska känna sig trygga med vistelsen. Den frågan tas upp vid genomförandeplan tillsammans med ungdomarna och deras vårdnadshavare. Vad som sker närmast under hösten, är förberedelser för in flytt till fiskgatan. Personlig assistans Verksamheten kommer fortfarande att arbeta aktivt med de nya satta mål för 2016, samt de mål från 2015 som fortfarande är aktuella. Genom att arbeta aktivt med IGP har personalen ökat sin fokus på bemötandet gentemot brukaren och ökat delaktigheten i vardagslivet. I samverkan med MAS har personalen fått tillgång till hemsjukvården periodvis beroende på den medicinska situationen. Verksamheten arbetar fortfarande aktivt med hälsa och ta till vara på kropp och själ. Genomlysning kommer att genomföras för att bemanna efter behov. Klagomål och synpunkter Inga synpunkter eller klagomål har lämnats in eller framförts på annat sätt under tiden för januari-augusti Då arbetet med att informera om klagomålshantering kommer att fortsätta att förankras. Därigenom kan vi säkerställa att kunskap finns om hur klagomål ska lämnas in

306 Effekter av verksamhetsförändringar Personlig assistans Inom personlig assistans kommer verksamheten arbeta aktivt med de verktyg som utbildningen inom kommunikation ger i form av kontinuerlig förankring. Fokus kommer ligga på att kartlägga behovet hos varje enskild individ. Gruppboende Effekterna av förändringarna ger bättre förutsättningar och inflytande för våra boende, där delaktighet är en röd tråd genom våra verksamheter. Utifrån individuella förutsättningar, planerar verksamheten utifrån vad brukaren vill och inte vad personalen tror att brukaren vill. På gruppbostäderna arbetar personalen aktivt med de verktyg som utbildningarna inom kommunikation och psykiskohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättningar ger i form av kontinuerlig förankring. Fokus kommer ligga på att kartlägga behovet hos varje enskild individ. Verksamheten kommer fortsätta under hösten med utbildningar inom LSS. Daglig verksamhet De effekter som kan ses i verksamheten av arbete mot de politiska målen är att brukarna är mer delaktiga i utformningen av sin sysselsättning. Genom brukarråden vet det att de har en möjlighet att få påverka verksamheten genom att de kommer till tals och ges ett inflytande över de frågeställningar som finns. Genom Servicegruppen har flertalet av våra brukare möjligheten att välja vilka aktiviteter de vill att sin arbetsvecka ska innehålla. Aktiviteterna som Servicegruppen utför tillsammans med brukaren är grundat på vad brukare, genom intervjuer, vill att deras sysselsättning ska innehålla. Även genom att genomförandeplaner ständigt är uppdaterade följer personalen målen och har skapat en mer innehållsrik vardag för våra brukare. Korttids och fritids Effekterna av förändringen blir att det ger bättre förutsättningar för att bli mer medvetna om på vilket sätt ungdomarna får en tryggare vardag, som är vårt mål. Effekterna blir även att vi tydliggör i genomförandeplanen vad det är som ungdomen vill, tycker och känner så att det inte är personalens vilja och önskemål

307 SOCIALPSYKIATRIN Måluppfyllelse för det politiska målet: Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag Boendestöd och dagverksamhet Verksamheten kommer arbeta med de mål som fortfarande är aktuella från 2015, förutom de mål som är för Att arbeta mera aktivt med att tillgodose den enskilde/brukares önskemål om ändrad tid. Bli mera tydliga i vart den enskilde kan vända sig till vid klagomål och synpunkter. Att arbeta med att medarbetarna ska känna sig mera sedda och arbeta mer aktivt med att återkoppla pågående frågor. Rutiner i återkoppling ska införas, öka samverkan med andra instanser. Arbeta för att personalen kommer till brukaren i uppgjord tid, att man vet var man skall vända sig med klagomål. Arbeta aktivt med att vidhålla god kvalité ut till brukare, att ha en bra verksamhet som våra besökare vill komma och besöka och att få besökarna att ta del och driva verksamheten med personalen. Klagomål och synpunkter Inga klagomål och synpunkter har inkommit och nedanstående åtgärder gjorts Effekter av omorganisationen Dagverksamheten har vidhållit sina gamla kunder, samt utökat med nya besökare som i dagsläget ser ut att öka. Arbetet med psykisk ohälsa Ett arbete som är på börjat är inventeringen vid varje APT måendet av personal. Ekonomisk analys Gemensamt för verksamheterna på LSS är att budget, ekonomi och kvalitet är en stående punkt på APT-möten för att förankra resultaten och att göra dem delaktiga i hur prognosen för året ser ut. Med god planering av redan befintliga resurser och brukarens behov kommer budgeten i balans. Ekonomiskt resultat Medarbetare inom verksamheterna blir regelbundet informerade om det ekonomiska resultatet på verksamhetsmöten och vid APT för att kunna delta i det ekonomiska arbetet och följa prognosen. Med en god planering av befintliga resurser kontra brukarnas behov kommer budgeten i balans

308 MÅLRAPPORT ORDINÄRT BOENDE KORTTIDSBOENDE OCH DAGVERKSAMHET Januari-augusti

309 MÅLRAPPORT ORDINÄRT BOENDE KORTTIDSBOENDE OCH DAGVERKSAMHET Januari-augusti 2016 Måluppfyllelse för det politiska målet Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande delaktig vardag Korttidsboende Utifrån resultatet av kundenkäten har enheten satt tre mål att arbeta med under Dessa mål har brutits ner på medarbetarsamtal av baspersonal, där de pratat om hur de konkret ska arbeta med målen. Under sommaren har följande gjorts på enheten: Dokumentation: fokus har under denna period lagts på att alla boende ska ha en egen individuell genomförandeplan. Arbetet med att göra riskbedömningar med hjälp av verktyget Senior alert har påbörjats och fortgår löpande. Aktiviteter: under sommarmånaderna är målet att erbjuda utevistelse en viktig aktivitet. Fikastunder har vid lämpligt väder dukats fram ute och det har genomförts grillkvällar med korv och bröd till mellanmål. Utöver det har enheten köpt in lera och formbar sand samt färger, pennor och målarböcker för att öka möjligheten att hitta aktiviteter för alla Måltidsmiljön: Pågående dialog kring måltidsmiljön med fokus på hur personalen själva är där. Hur påverkar personal de boendes måltidsmiljö med vad personalen säger, var de står/sitter osv. Under september kommer målarbetet att följas upp på arbetsplatsträff för att se hur det gått och om något ska ändras

310 Dagverksamhet Under juni månad gjordes en verksamhetsförändring på dagverksamheten där den sociala verksamheten lyftes ur och gjordes öppen i en annan lokal. Med öppen menas att gäster kan komma utan biståndsbeslut. Under sommaren har endast tidigare gäster på social dagverksamhet bjudits in, men under hösten är ambitionen att alla äldre som önskar ska kunna ta del av denna träffpunkt. Demensdagverksamheten som är kvar i tidigare lokaler på Tibble äldreboende har efter förändringen kunnat erbjuda fler öppetdagar för en grupp samt längre dagar och en mer sammanhållen insats för samtliga gäster. Dagverksamheten har satt enhetens mål med syfte att arbeta med ovanstående måluppfyllelse. Målen valdes av baspersonal samt enhetschef; Utveckla verksamheten för att få bättre gruppindelningar utifrån de enskilda gästernas behov: dialog kring gruppindelningar pågår kontinuerligt för att få till en indelning som passar gästernas behov. Arbeta mer aktivt med BPSD: representanter för BPSD arbetet arbetar med skattningar vid behov och tar regelbundet hjälp av demenssköterska. Utarbeta ett bättre samarbete med hemtjänst: detta har hittills inte kunnat läggas fokus på då verksamhetsförändringen tagit mycket tid. Arbetet återupptas under hösten. Personalen kommer arbeta med målen under september för att bryta ner dem i hur de ska arbeta med måluppfyllelsen. Klagomål och synpunkter En synpunkt har inkommit avseende korttidsboendet. Synpunkten är: Jag är nöjd med min vistelse på Limsjögården Åtgärd: Återkoppling till baspersonal juni samt september

311 Beläggning korttidsboende Beläggning % 99% 98% 96% 97% 97% 96% 94% 92% 91% 90% 92% 90% 88% 86% januari februari mars april maj juni juli augusti 87% Analys Beläggningen har varierat under perioden med en topp under juni och augusti då behovet av korttidsplatser varit väldigt stort. Under juli har beläggningen varit något lägre. Juli och augusti månad har vårdtyngden varit mycket hög. Under augusti har korttidsplatserna inte räckt till vilket medfört att personer som väntat på plats fått vara kvar på lasarettet tills plats kunnat erbjudas. Detta har varit nödvändigt vid totalt ca 14 dygn fördelat på 4 personer. Beläggningen generellt är svårt för enheten att påverka eftersom arbetet sker utifrån biståndsbedömda beställningar. Nya boende planeras alltid in så snart ledig plats finns på enheten. Ofta åker en boende samma dag som nästa kommer in på samma rum. Ekonomisk analys Korttidsboendet Både korttids boendet och dagverksamheten har ett mindre underskott för perioden men enheten arbetar på att komma i balans

312 MÅLRAPPORT HSR Januari-augusti

313 MÅLRAPPORT HSR Januari-augusti 2016 Måluppfyllelse för det politiska målet Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande delaktig vardag LSS jobbar mycket med delaktighet genom samverkan patient, närstående och öppenvårdspsykiatrin. Demenssjuksköterskan samverkar med närstående och den enskilde patienten, oftast i hemmet. Rehab bidrar till ökad delaktighet genom anpassning, träning samt utbildning av personal samt patient. Sjuksköterskorna arbetar utifrån en helhetssyn vid de medicinska bedömningarna genom delaktighet och samverkan med patient, närstående, personal och läkare. Klagomål och synpunkter Inga klagomål har inkommit. I Efterlevnadsenkäterna får vi återkopplingar från närstående som hittills alltid är positiva till sjuksköterskorna och deras arbete. Hemsjukvården SPECIFICERADE HEMBESÖK jan feb mars april maj juni Hemsjukvårdsbesök Hembesök Provtagning juli aug sep okt nov dec Hemsjukvårdsbesök Hembesök Provtagning 313 1

314 Sammanlagda antalet besök i ordinärt boende jan feb mars april maj juni juli augusti sep okt nov dec Analys: Antalet hembesök har minskat. Flera av besöken har varit långa med avancerade insatser. Sommaren innebär halv bemanning med annat arbetssätt och prioriteringar. Vistelsegästerna har varit ca 5st under sommarperioden. Inskrivna hemsjukvårdspatienter jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Analys: Det har varit en medveten strategi att särskilja vilka som är hemsjukvårdspatienter, några har flyttat till särskilt boende

315 Rehabenheten Ordinärt boende jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec hembesök nya ärenden hjälmedelsförskrivingar Analys: Stor prioritering under sommarperioden pga. att enheten inte haft några vikarier. Övrigt: I maj månad initierades ett nytt förebyggande arbetssätt. Syftet är att förebygga ohälsa och främja ett självständigt liv. Hembesök erbjuds till personer 85+ i Siljansnäs, som inte har hemtjänstinsatser. 50 personer har erbjudits hembesök varav drygt hälften har tackat ja. I och med receptionens lansering, från att ha en växel till kundtjänst, har rehab ändrat från telefontid till tidbok, detta har ökat tillgängligheten till medborgarna. Årlig uppföljning av förskrivna elrullstolar pågår, alla får en enkät att svara på. I dagsläget ansvarar vi för 30 stycken. Rehabenheten Särskilt boende jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Nya rehabärdende Omvårdnadsmöten 3 315

316 Analys: Omvårdnadsmöten är viktiga mötet i det interprofessionella perspektivet. Varje patient gås igenom minst 2 ggr/år utifrån vårdplan och genomförande plan, med på mötet finns enhetschef, näransvarig, rehabpersonal och sjuksköterska. Bedömningsinstrument är bland annat Senior Alert. Tryggad hemgång Snittet är två pågående ärenden åt gången, det är såväl sjuksköterska såsom rehabpersonal. En utvärdering med enkät till berörda patienter kommer att skickas ut i november. Tryggad utskrivning Alla patienter som varit på korttidsavdelningen blir uppringda 3-5 dagar efter hemgång, vid några tillfällen görs hembesök under första veckan. Vanligaste frågorna berör läkemedel eller var de skall vända sig t.ex. biståndshandläggare för ändring i beslut. Då används instrumentet Webkollen, Under sommarperioden har detta inte prioriterats. Ekonomiskt resultat HSR-enheten går plus, delvis pga. vab, låg sommarbemanning på hela enheten, svårt att rekrytera legitimerad personal. Kostnaden för inkontinenshjälpmedel har minskat inom hemsjukvården. Arbetssättet för förbandsmaterial har setts över och förändrats, detta har resulterats i lägre kostnader. Två patienter, som genererat höga materialkostnader, har avlidit

317 MÅLRAPPORT ORDINÄRT BOENDE Januari-augusti

318 MÅLRAPPORT ORDINÄRT BOENDE Januari-augusti 2016 Måluppfyllelse för det politiska målet: Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande delaktighet vardag Så här har enheten arbetat med måluppfyllelsen hittills januari-augusti och vad kommer att göras under resten av året? Siljansnäs Enheten har förbättrat dokumentationen IGP samt riskanalyser. Första kundenbesök görs så tidigt som möjligt för att fånga upp kundens behov och önskemål. Täta uppföljningar sker när personalen ser eller får signaler om förändringar hos kunderna och har god kontakt med handläggare och anhöriga. Samtliga kunder har en näransvarig personal som tar sig an lite extra och som kunden kan vända sig till i olika frågor. Enheten har ändrat sina uteturer och planerat bättre insatserna så att det lättare går att optimera. Sänka gruppledartiden. Södra och norra 1 och 2 Under våren har enhetschef tillsammans med näransvarig och arbetsterapeut/sjukgymnast haft första kundbesök där arbete påbörjats med att kunden ska ha en tydligt beskriven individuell genomförandeplan där kunden har varit delaktig i hur och när kunden vill ha sina beviljade insatser utförda. Arbete har under våren varit att alla kunder har tydliga och aktuella individuella genomförandeplaner, ett arbete som fortsätter under hösten. Personalen arbetar även med öka dialogen med kunden för att kunden ska känna att de är delaktig i ev. förändringar av tid och ges möjlighet att påverka sin tid samt i möjligaste mån meddela kunden ev. förändringar i tid av planerad insats. Arbetet med att lämna ut blanketter och informera om möjligheten att lämna klagomål och synpunkter bl.a. vid första kundbesöket kommer att fortsätta även Nu finns det även möjlighet för kunden att via kommunens hemsida lämna synpunkter och klagomål via nätbaserade Tyck till. Under våren har alla analoga trygghetslarm bytts ut till digitala trygghetslarm som övervakas alla dagar i veckan för att säkerställa att larmen fungerar. Under hösten är målet att kunna påbörja riskbedömning i ordinärt boende hos kund. Nyckelfrialås kommer inte att kunna monteras som planerat under

319 Klagomål och synpunkter Siljansnäs Inga klagomål och synpunkter har inkommit under denna period. Södra 1 och 2 Två klagomål och synpunkter har inkommit under perioden varav en var anonym. Klagomål var att personal inte hade utbildning/kunskap att utföra kateterspolning. Den anonyma handlade om att en kund var missnöjd med en ej namngiven vikaries bemötande och utseende. De åtgärder som tagits är att all personal får utbildning när de går läkemedelsutbildning samt att det ligger en länk i arbetstelefonerna som beskriver hur man spolar en kateter. Den andra åtgärden är samtal med vikarier om vikten av att följa tidsplanering och att inte stressa samt vara ren och hel med håret vårdat och ihopsatt om det är långt Norra 1 och 2 Ett klagomål och synpunkter har inkommit under perioden och vad har åtgärdats. Diskussion sker på arbetsplatsträffar om vikten av att hålla hastighetsbegränsningarna. Hemtjänsten representerar kommunen och ska göra detta på ett bra vis. Kundbesök Siljansnäs Kunder är mycket positiva till att chefen kommer ut och gör ett hembesök. Det skapar trygghet och de känner att de kan påverka sina insatser utifrån deras egen vilja. Södra 1 och 2 Enhetschef har varit ute på 6 första kundbesök under perioden jan - aug. Hur effekten av att enhetschef är med på första kundbesöket upplevs har ännu inte utvärderats men upplevelsen är att det är positivt. Norra 1 och 2 Enhetschef har varit ute på fyra första kundbesök under perioden

320 Beviljad tid, utförd tid, budgeterad tid och arbetad tid, hela hemtjänsten Hemtjänstkurvan januari 2015 februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december jan-16 februari mars april maj juni Beviljad tid Utförd tid Budget Arbetad tid juli augusti Utförda timmar ligger i nivån för de beviljande timmarna, så kunderna får den hjälp som har rätt till. Arbetade timmar ligger något under den budgeterade tiden vilket gör att underskottet stabiliserats. Kund tid Kundtid per juli Genomsnitt Siljansnäs Norra 2 80 Norra 1 Södra 2 Södra Kundtiden för alla enheterna uppnår målet 70 % i kundtid. Ekonomisk analys 3 320

321 Siljansnäs Fortsätter arbetet med god planering. Gruppledartiden har minskats från tidigare 85 % till 75 % varav kundbesök ca 35 tim./mån. Enheten försöker att minska planeringstid utifrån det ekonomiska resultatet. Södra 1 och 2 Enheten fortsätter att arbeta utifrån hållbar hemtjänst och anpassar personal efter behov. Enheten kommer att under hösten se över vilka åtgärder som behövs för att minska antalet enkel och kvalificerade övertidstimmar. Norra 1 och 2 Enheten ser alltid över planeringen så att den ska vara kostnads effektiv, sätter aldrig in mera personal än de som behövs

322 MÅLRAPPORT SÄRSKILT BOENDE Januari-augusti