Yttrande över förstudien Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land.
|
|
- Isak Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Den Goda Jorden ideell förening förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationer. Föreningen arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Till Hushållningssällskapet i Halland Att. Elisabeth Falkhaven Yttrande över förstudien Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land. På förfrågan från projektledaren har Den Goda Jorden, ideell förening, beretts tillfälle att inkomma med åsikter i rubricerat ärende samt vad som framgår av bakgrund och syfte i projektbeskrivningen. Vi vill tacka för denna möjlighet. Den Goda Jorden är inget särintresse, utan föreningen tillkom med syftet att: Förmedla kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers matoch energiproduktion. Skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Att bevara åkermarken innebär hållbar utveckling. Behovet av föreningen låg/ligger i att ingen myndighet eller organisation för åkermarkens talan sett i perspektivet av framtida generationers behov. Denna skrivelse har utarbetats av Olof Bågenholm. Undertecknad studerade under studierna till agronom bl.a. markfysik och markkemi samt växtnäringsfrågor. Under de senaste 2 3 decennierna har undertecknad följt ett antal miljöfrågor och deras utveckling såväl nationellt som globalt. Sammanfattning och innehållsförteckning sist i dokumentet. Hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag ett inneuttryck för att förstärka att man håller på med något viktigt, seriöst och framtidsinriktat. Det kan gälla teknikutveckling eller avfallshantering. Ingen stans i handlingsprogram nämns något om själva grundförutsättningen att framtidens människor skall ha en tryggad livsmedelsförsörjning. I ekokommuners handlingsprogram har inget setts skrivet om detta. Ej heller i nätverket hållbar stadsutveckling. Dricksvattnet är dock upptaget i miljökvalitetsmålen. Skillnaden mellan dricksvattnet och livsmedelsförsörjningen kan vara att vattenförsörjning till övervägande delen är ett kommunalt ansvar. Livsmedelsförsörjningen däremot är en fråga mellan konsumenter och handel. Endast i ransoneringstider har myndigheter ingripit i denna fråga. Människan tycks ha en till synes medfödd tendens att tro att hon lever i den yttersta tiden. Mantrat i tiden är ekonomisk tillväxt. Men vi har ett ansvar att tänka till och inte leva som om vi
2 2 var de sista generationerna på jordklotet. Talar man om hållbar utveckling måste man tänka sig generationer framåt. Ingen kan idag säga hur den nationella eller globala livsmedelssituationen ser ut om 100 år inte ens om 10 år. I det perspektivet kan åkermark vara väldigt bra att ha. Den enda kända kultur som tänkt i historiska perspektiv är de nordamerikanska indianerna. Dom blickade 7 generationer bakåt och framåt. Företrädare för denna kultur sa att man kan inte äta pengar. Förhållanden kan snabbt ändras. I tider av tillgång reagerar människor inte förrän varan är slut (båset är tomt), då en reaktion vad var det som hände, varför blev det så? uppstår. Det senaste exemplet är när smöret tog slut i affärer och hos mejerier. Låt oss slippa uppleva den konkreta innebörden av Meningen: Ge oss idag det bröd vi behöver. Den drivkälla vi har på jorden är den energi som solen ger oss. I marken har växterna sin rot och med koldioxid, vatten och näringsämnen produceras biomassa. De gröna växterna och åkermarken är grundförutsättningen för vår livsmedelsförsörjning. Det syre vi behöver för våra liv produceras av de gröna växterna. Åkermark en ändlig resurs. Redan i grundskolan lärde vi oss att inlandsisen format landskapet. Isens rörelser malde ner berg och partiklarna avsattes i vatten. Det tog tusentals år att forma det som skulle bli åkermark. Från denna grund krävdes ytterligare hårt arbete av människa för att genom odlingsåtgärder få fram en avkastande åkermark. Det är genom långsiktiga och omvälvande processer i naturen som ny åkermark kan bildas, t.ex en ny istid. Därför bör åkermark betraktas som en ändlig resurs och behandlas med respekt och vördnad. Utrotning av åkermark varar för evigt. Ännu har inget framgångsrikt exempel på återställande uppvisats. Visserligen sker nybildning av framtida åkermark t.ex. i floddeltan. Men det är processer på hundratusentals/miljontals år. Nu är globalt processen den omvända. Lågt liggande åkermark är hotad att dränkas av stigande havsnivåer p.g.a. klimatförändringar. Bördighet. En åkermarks bördighet bestäms huvudsakligen av det geologiska ursprungsmaterialet. Även mullhalten har stor betydelse. Vidare förmågan att lagra växtnäring, vara vattenhållande och samtidigt dränerande samt ha ett bra ph-värde (kalkhaltig). Materialet i alven (jorden under matjorden) har också stor betydelse. Om det är vänligt för rötterna att tränga ner i alven. Om alven är dränerande och vattenhållande. En kalkrik alv är gynnsam. Förekomst av kalkrikt material indikeras av märgelgravar. Att lägga kalkrik alv på matjorden (märgla) var den första mineralgödslingen och som introducerades på 1800-talet. Förr var det de högre liggande markerna med lätta jordar som brukades. På 1800-talet dikades lägre liggande marker ut och i samband med det laga skiftet flyttades gårdarna ut på slätten. Dessa nyodlade marker hade förut varit sumpiga, trädbeväxta och använts som betes-/ängsmark. Översiktliga egenskaper hos jordar. Lätta jordar Litet innehåll av naturlig växtnäring och kalk. Dålig förmåga att kvarhålla växtnäring. Den måste som regel tillföras grödan. Dålig förmåga att lagra vatten (torkkänsliga) Lägre behov av dragkraftsenergi för brukning. Dränerar sig bra, d.v.s. kan snabbt torka upp efter regn. Lämplig för intensiva grödor som inte behöver utnyttja ett djupt rotsystem för god skörd t.ex. potatis och grönsaker. Tyngre jordar (lerjordar) Innehåll av naturlig växtnäring samt förmåga att kvarhålla växtnäring (beroende på lermineralets ursprung och mängd). Bättre förmåga att kvarhålla vatten. Högre behov av dragkraftsenergi för brukning. Svårare att torka upp efter regn.
3 Exempel: På Kårarps-/Wrangelsroområdet utanför Halmstad vid infarten till Servera gjordes en okulärbesiktning av matjord och alv. Matjorden utgjordes av lerig mo med inslag av mjäla. Mullhalten var hög. Alven bestod av mjälig lättlera mellanlera i god struktur. Vad säger detta? Jo, jorden är lättbrukad, dränerande och med god vattenförsörjning samt i övrigt bra förutsättningar för goda skördar. Den hade klass 8 i 1970-talets bördighetsklassificering. Den högsta klass som finns i Halland. Klimat Klimatet spelar en avgörande roll för hur produktiv och odlingssäker åkermarken är. Sverige och norra Europa har gynnsamma förhållanden för ett uthålligt jordbruk jämfört med andra delar av världen. Vårt klimat erbjuder tillräckligt med vatten för odling med i globalt perspektiv mindre extremer av torka och skyfall. Därför har vi inga problem med torka, försaltning och ringa problem med jorderosion, där matjorden kan blåsa bort eller spolas ut i havet. Vinter ger pluspoäng. Minusgrader är också en pluspost för jordbruket i Sverige. De håller aggressiva skadegörare som trivs i varmare klimat i schack. Tjäle återställer och är gynnsam för markstrukturen. Den luckrar jorden och gör så att växternas rötter kan utvecklas och omges av utrymmen för luft och lagring av vatten. Sammanfattningsvis ska vi vara tacksamma för de goda åkerjordar vi har i vårt land. De bör bemötas med aktning och ödmjukhet. Vårt gigantiska oljeberoende. Den industriella revolutionen och samhällets utveckling de senaste åren bygger på användning av fossila bränslen. För jordbrukets del är denna period ca 100 år. Först kom kolet och från 1950-talet avlöste oljan som drivmotor i den ekonomiska expansionen. När vi åker omkring på starkt trafikerade vägar och gator, så upplever vi det just där. Men faktum är att det ser ut likadant i hela den industrialiserade världen på alla frekventerade trafikstråk. Gör ett tankeexperiment: Betrakta trafiken på en hårt trafikerad motorväg eller gata. Tänk Er om det inte kommer något ur oljekranen, hur skulle bilden av motorvägen eller gatan då se ut. Eller slottsbron i Halmstad i rusningstrafik. Den dag oljefälten sinar blir det snabbt tomt i tankarna och glest mellan fordonen. Utan fossil olja kommer inte bara trafiken att tvärbromsa hela den industriella världen stannar upp. Vår tillvaro är oljedopad 24 timmar per dygn. Men biodrivmedel då? Ett räkneexempel: I Sverige förbrukas ca 45 TWh diesel per år. Den kan ersättas av rapsolja som bearbetad kan användas direkt i dieselmotorer. Men om all rapsolja skulle framställas av höstraps odlad i Sverige skulle dubbla Sveriges åkerareal behöva täckas av gula rapsfält. Vackert men helt orealistiskt. Det säger en del om vårt oljeberoende. Mycket diesel per hektar Dagens jordbruk är inte annorlunda än samhället i övrigt. Det behövs drivmedel till traktorer och plogen går tungt. Dieselförbrukningen landar kring 80 liter på ett normalt hektar svensk åker med höstvete om man räknar med allt från stubbearbetning före plöjning till tröskan som ska skörda det blivande mjölet. Den energin räcker till 200 mil på landsväg för en modernare snål dieselbil. Kväve kostar energi Drivmedel står för ca en fjärdedel av det svenska jordbrukets energiförbrukning. Men den största posten är faktiskt energin som går åt till produktion av mineralgödselkväve som står för en tredjedel. För att binda kvävet i luften går det åt energimängden motsvarande 1,3 liter olja per kg 3
4 4 kväve. Det betyder att energin som går åt till att tillverka mineralgödselkvävet på ett hektar höstvete motsvarar ca 200 liter olja. Det mineralgödselkväve som produceras i världen tillverkas till övervägande delen av fossil gas. Det kan låta som om odling på åkermark är en dålig affär rent energimässigt, men så är inte fallet. Den energi som produceras på ett hektar åker med svenskt höstvete är 5 till 10 gånger större än den som satsas. Likväl är energiinsatsen hög och jordbrukets beroende av fossil energi ett känsligt kapitel. När oljan sinar kan jordbruket till en del själv producera biobränsle. (Rapsbaserade produkter, biogas, gengas). Den energimängd som kan sättas in mängden dragkraft - kommer dock att sjunka avsevärt. Oljan i utförsbacke Oljan kommer förr eller senare att sina. PeakOil har på senare år blivit ett begrepp som allt oftare hörs i debatten. Det är den punkt när oljeproduktionen inte längre ökar. Den punkt då de resterande oljereserverna är mindre än de som redan pumpats upp. Trots ökad efterfrågan har världens oljeproduktion sedan 2005 planat ut. Resultatet har blivit ökad konkurrens om oljan och stigande pris. De nya oljekällorna är mer svåråtkomliga och därmed dyrare. Öknar stora havsdjup, arktiska miljöer och därmed miljömässigt vanskliga i känsliga miljöer. Sjunkande skördar med mindre fossil energi. När oljedropparna och gasen blir för dyr för att användas till att tillverka minergödselkväve, sjunker avkastningen per hektar drastiskt med kanske procent. Det blir i stället nödvändigt att fånga kväve i luften med hjälp av kvävefixerande baljväxter som leder oss in på ett växelbruk med vall. Även kända reserver av fosfor är begränsade och svåråtkomliga. Då behövs återigen varje hektar för att förse oss med mat, men också för att producera bioenergi som till en del kan ta över stafettpinnen från oljan. Transporter och förpackningar. Transporter för distribution av livsmedel och mat kommer också att drabbas, vilket kan föranleda en omlokalisering av livsmedelsindustrier från dagens centraliserade anläggningar till mera lokala. Handel inom landet och till/från andra länder kommer också att drabbas. Plastförpackningar och andra plastprodukter är i väldigt många fall baserade på olja. De kan dock produceras av biologiskt material efter teknikutveckling. Torka och skyfall frestar skördarna Det finns även andra skäl till att vara rädd om åkermarken. Den fossila energiboomen de senaste 50 åren är en flyktig parentes i jordklotets historia som sträcker sig ca år tillbaka i tiden. Konsekvenserna av parentesen kan däremot bli förödande för lång tid framöver. De allra flesta klimatforskare är eniga om att förbränningen av fossil energi ligger bakom de dramatiska förändringarna i klimatet. Varningsklockorna är många och beskriver extrema temperaturer, smältande glaciärer, torka och skyfall. För jordbruket och matförsörjningen innebär det stora påfrestningar. I ett sådant läge kommer varje hektar åkermark att behövas och vara en värdefull resurs. Men en sådan resurs kan marken bara vara om den inte ligger begravd under asfalt och betong. Livsmedelsförsörjningen Dragkamp om åkermarken Det pågår en dragkamp om åkermarken. Den striden handlar om vad åkermarken bäst behövs för mat eller bebyggelse. Grunden ligger i att tätorter och städer ursprungligen växte till där man kunde försörjas med livsmedel från det omgivande jordbruket utan att transportera maten så långt. I väldigt många fall omges städer av de bästa jordarna. Sedan har bebyggelse och infrastruktur (Urban sprawl) brett ut sig som ett självspelande piano i takt med att produktiviteten i jordbruket har ökat. Det har lett fram till att 98 procent av Sveriges befolkning
5 kan ägna sig åt andra saker än att producera sin egen mat. Så länge ingen livsmedelsbrist uppstått har processen rullat på. Men hur långt som helst kan det inte gå. 5 Kommunernas köp av åkermark har pågått under många år. Det finns en markbank som är föga känd för allmänheten. Frestelsen är naturligtvis stor för en jordbrukare att sälja till kommunen när den bjuder mångdubbelt mer än avkastningsvärdet som åker. Vem vill inte bli miljonär många gånger om. Och så finns ju den fria äganderätten. Kommunerna gör ändå goda affärer. Som ex. kan nämnas att industritomtmarkspriset på Kårarp/Wrangelsro uppgått till 1 miljon kronor per hektar. Detta sedan marken förädlats med gator, el och Va. (Förstörd för livsmedelsproduktion). Något förmildrande kan vara att man schaktat ihop matjorden i stora högar eller vallar och inte forslat bort den som vid tidigare exploateringar. Ett färskt exempel från Skåne, där en markägare sålde en nära tätortsmark (med Sveriges bästa åkermark) för 1 miljon kronor per hektar. Den prissättningen gjordes enkel genom att kommunen beräknades kunna ta 2 miljoner kronor per hektar i tomtmarkspris. Även vid köp av mark för jordbruksändamål har priserna stigit kraftigt. Man ser det som en investering även om avkastningsvärdet är mycket lägre. Många gånger handlar det om att utnyttja en maskinpark fullt ut, eller att få tillräcklig spridningsareal för allt mer koncentrerade och stora djurbesättningar. Sverige I Sverige finns ca 2,6 miljoner hektar åkermark. Invånarantalet beräknas våren 2012 uppgå till 9,5 miljoner. Detta ger 0,27 hektar per person. Men vår matkonsumtion i Sverige är beroende av en åkerareal om 3,7 miljoner hektar, eller 0,39 hektar per person. Skillnaden utgör den åker som Sverige tar i anspråk utomlands p.g.a. importen av livsmedel och insatsmedel. Dessa 1,1 miljoner hektar (ca 35 %) kallas skuggareal. Ett handgripligt exempel är de sojabönor som importeras från sydamerika. Den svenska åkerarealen nådde ett maximum på 3,8 miljoner hektar år Det var första året med fred efter första världskriget. I färskt minne fanns ransonering och livsmedelsbrist. Hungern ledde till kravaller och militära insatser. Svält är en stark drivkraft och just svält var den tändande gnistan i hungermarscher och upplopp. Import av mat var det inte tal om p.g.a. den marina avspärrningen. Under andra världskriget var matsituationen mycket bättre trots avspärrningar. Sverige var i princip självförsörjande, dock med kraftiga ransoneringar. Åkerarealen var ganska oförändrad. Men efter andra världskriget försvann 0,5 miljoner hektar olönsam åker med dålig bördighet i skogs- och mellanbygder. Åkern planterades med skog. På kvarvarande areal förbättrades dock produktiviteten genom diesel och mekanisering, mineralgödsel och bekämpningsmedel. Det gav högre skördar som höll jämna steg med behoven av mat för en växande befolkning. De senaste 30 åren har den svenska åkerarealen minskat med 10 %, d.v.s. ca hektar. Som exempel kan nämnas att i Skåne försvann hektar 10 procent av den bästa åkermarken mellan åren 1960 och Före och efter denna tidsperiod försvann ytterligare åkermark. Ytterligare ca hektar (rapport från 2006) planeras för bebyggelse, vägar och järnvägar de närmaste 25 åren i Skåne och Halland. Världssituationen I världen finns ca miljoner hektar åkermark. Detta värde har hittills varit ganska konstant. Världens befolkning bedöms ha nått 7 miljarder människor under hösten Detta ger ca 0,21 hektar per person. År 1960 var motsvarande siffra 0,46 hektar per person. År 2050 när världsbefolkningen beräknas vara ca 9,5 miljarder människor skall varje människa livnära sig på 0,16 hektar.
6 6 Mellan 5 och 10 miljoner hektar åkermark försvinner årligen. Skälen är markförstöring genom ökenutbredning, försaltning, jorderosion samt exploatering för bebyggelse och vägar. Försaltning och vinderosion beror på torka och jorderosion på kraftig nederbörd, ofta genom att en skyddande vegetation är borta. Exploatering drabbar oftast den bördigaste jorden runt stora städer. I Europa beräknas hektar varje dag tas i anspråk för bebyggelse och vägar. På 7-8 år försvinner lika stor areal som hela Sveriges åkerareal. Nyligen publicerades att i Tyskland försvinner ca 90 hektar varje dag. Det ger över hektar per år. Detta har lett till protester från bl.a. den tyska bonderörelsen. Ca 8 miljoner hektar tillkommer årligen genom att stepplandskap och regnskog omvandlas till åkermark. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och medför samtidigt förlust av biologisk mångfald som är oersättlig. Regnskogen är jordens omvända lungor som binder koldioxid och producerar syre. När regnskog huggs ner och marken bryts frigörs enorma mängder koldioxid. I Brasilien försvann km 2 regnskog mellan 1970 och 2008, vilket utgör en minskning med 15 procent. Sveriges totala yta är ca km 2. I september 2011 varnade FAO:s generaldirektör Jacques Diouf för att påfrestningen på världens jordar, i kombination med markförstörelse, hotar den globala livsmedelsförsörjningen. Han efterlyste nya internationella ansträngningar för att säkerställa fortsatt friska och bördiga jordar för kommande generationer. Vid mötet lanserades det nya internationella nätverket Global soil Partnership, ett komplement till det 15 år gamla Global Water Partnership. Diouf framförde att markresurserna runt om i världen är utsatta för ett ökat tryck från olika former av konkurrerande markanvändning. Samtidigt pågår en kraftig markförstörelse som drabbar livsmedelsproduktionen. Tillgången på mark- och vattenresurser till jordbruket är redan begränsad. Vatten. För produktion av livsmedel är vattentillgången lika viktig som tillgång till odlingsbar mark. Variation i nederbörd kan dock vara stor mellan åren. Citatet 7 magra år och 7 feta år har tillämpning i nederbördsstatistiken. Variationerna synes ha blivit kraftigare, kanske som en följd av klimatförändringar. Drabbar torka stora jordbruksområden, drabbar det dels befolkningen i resp. land och dels påverkar det världsproduktionen. Kampen om vatten gör att det förekommer att floder inte når havet, till följd av torka och att vatten används på vägen för bevattning. Den största sötvattenåtgången i världen är för bevattning, 70% av människans vattenanvändning Självförsörjningen - Fler människor på minskande åkerarealer. Av ovanstående avsnitt framgår att allt fler människor skall försörjas med mat och vatten på krympande åkerarealer. Att förvänta sig att produktiviteten skall öka är nog att förvänta sig för mycket. Den industrialiserade världen är för sin livsmedelsproduktion mycket beroende av insatsmedel. Dessa är av allt att döma en krympande tillgång. (Se avsnittet om vårt oljeberoende). Den s.k. tredje världen pådyvlas I-världens odlingsmetoder, något som fungerar dåligt. Grunden för en utveckling i tredje världen är fred, lugn och ro samt demokrati. Dessa människor borde få hjälp med att utveckla sina egna, ofta torktoleranta sorter, bättre odlingsmetoder och vattenhushållning samt lagring, organiserad försäljning och varuflöde av sina produkter. Det är en fråga om solidaritet och etik att alla människor ska ha mat och vatten. Och det är en utmaning att utplåna svält och undernäring, klara befolknings- och konsumtionstillväxt, hindra klimatförändringar och att inte tömma naturresurser för framtida generationer. FN uppskattar att ca 1 miljard (var 7:e människa) idag lider av svält eller undernäring. Samtidigt bedöms 1,4 miljarder vara övernärda.
7 7 Sveriges självförsörjning. Självförsörjningen med livsmedel har successivt sjunkit under de senaste 50 åren, men sedan 1990 har minskningen varit mycket kraftig. Parallellt har både skuggarealen och importen av mat ökat dramatiskt. Snart importerar vi 50 procent av all mat vi äter i Sverige och producerar bara de andra 50 procenten själva. Som exempel kan nämnas att för nötkött har självförsörjningsgraden nu sjunkit under 50 %. Produktionen av svenskt griskött är också på stark nedgång. Från år 2000 t.o.m sjönk den med 12 %. Prognosen t.o.m är minus 22 % från 2000 års nivå. Den svenska köttkonsumtionen har dock inte minskat. Sedan 1990 har den stigit med över 50 %. Ökningen består framför allt av importerat kött, som i flera fall produceras på ett sätt som är sämre för klimatet och miljön än produktion i Sverige. I ett EU-perspektiv är den svenska självförsörjningsgraden extrem och faktum är att Sverige har den lägsta självförsörjningsgraden av livsmedel inom EU och därmed högst andel import. Sveriges befolkning ökar. Den svenska åkerarealen krymper. Med andra ord: fler personer skall livnära sig på mindre areal. Ska vi importera från en hungrande värld eller producera mat på egen areal? Etik och moral I Sverige har vi höga krav på omsorg om naturen, djurmiljö, arbetsmiljö,mm. Detta är reglerat i lagstiftning och följs upp med en omfattande kontrollapparat. Mycket av våra importerade livsmedel och foderprodukter kommer från länder där bekämpningsmedel används som i 10-tals år varit förbjudna i Sverige, bl.a. vid odling av genmodifierade grödor. Griskött importeras från länder där det är tillåtet att klippa svansknorren på grisen. Där grisarna saknar strö och där suggorna tillåts vara uppbundna (fixerade). Nötkött importeras från länder där djuren är uppfödda på foder från arealer från nedhuggen regnskog. I livsmedelsindustrin används palmolja från plantager som tidigare var regnskog. Dessa livsmedel säljer i Sverige p.g.a. lägre pris. Det är inte den lilla människan ute i världen som gynnas av denna handel, utan kapitalstarka intressen och multinationella bolag. Vad som är mest anmärkningsvärt i sammanhanget är att offentliga förvaltningar (t.ex. kommuner) inte upphandlar enligt kriterier i svensk miljölagstiftning, utan i allt väsentligt går efter lägsta pris. Men vi har ju ingen livsmedelsbrist! I Sverige och större delen av I-världen upplever vi idag ingen livsmedelsbrist. Det vi behöver finns ju att köpa i affären. Men förhållanden kan snabbt ändras. Ingen kan idag säga hur den globala situationen ser ut om år inte ens om 100 år. Men alla människor som finns i världen om år skall försörjas med livsmedel från samma jordklot som idag. Därför kan åkermark vara väldigt bra att ha. Man kan filosofera över om naturen hade något syfte med att för år sedan skapa förutsättningar för goda odlingsjordar i ett lämpligt klimat. Vi har ett ansvar att tänka till och inte leva som om vi var den sista generationen på jordklotet. Livsmedelssituationen i världen Import är ingen förnuftig lösning i ett globalt perspektiv. Det tyngsta skälet till att producera sin egen mat är säkerheten. Livsmedelssituationen i världen hänger idag på en skör tråd. Den är kraftigt beroende av klimatiska betingelser, vattentillgången och väder. Stora åkerarealer kan ett år drabbas av kraftig torka och skörden slår fel, medan andra områden kan utsättas för kraftig nederbörd, vilket också förstör både produktion och åkermark. År 2008 steg världsmarknadspriset på spannmål mycket kraftigt. Orsakerna var inte en världsomspännande brist på spannmål. Totalt i världen var skörden ganska normal. Orsakerna var i stället att marknaden reagerade på olika omständigheter: Oljepriset steg kraftigt Detta spillde över på mineralgödselkvävt, som framställs med fossilenergi (oftast gas), varför priset tredubblades under en kort period. Produktionen av biobränsle har ökat. Ca 25 % Av USA:s majsproduktion gick och går till etanolframställning. Detta påverkar rispriset eftersom ris kan ersätta majs som livsmedel. Världens samlade buffertlager av spannmål har normalt legat
8 på 30 % av en årsproduktion. Men på 2000 talet minskade de till 20 %. Många länder införde exportrestriktioner. Hungerkravaller förekom. Råvarubörserna blev nervösa, vilket förstärkte prisuppgången. 8 År 2010 var lagren mer välfyllda. Olika länder har insett att det är väldigt bra att ha ett tillräckligt reservlager. Men stora jordbruksområden drabbades av kraftig torka (V:a Australien, Argentina, Brasilien, Delar av USA (majsskörd), Ukraina). I Ryssland totalförstördes grödorna genom torka och bränder på över 10 miljoner hektar och exportstopp infördes.samtidigt svämmade åkrarna över i Pakistan. Detta skapade oro på världsmarknaden med stigande priser som följd. (Vetepriset steg på några veckor med 60%). Storskaliga spekulationer på världens livsmedel om förväntade eller uteblivna skördar samt priset på olja har blivit vanligare. Livsmedel, där ris har den största volymen följt av vete och majs, har också blivit en politisk handelsvara där regimer gör upp om köp och försäljning. Allt mer åkermark används för odling av energigrödor (T.ex. 25 % av USA:s majsareal, Sockerrör på nyodlingar i Brasilien). Land grabbing För att försäkra sig om mat till hungriga medborgare på hemmaplan har många kapitalstarka länder med växande befolkningar insett att man måste se om sitt hus. De köper eller arrenderar åkermark i ökande takt i fattigare länder. Fenomenet kallas land grabbing på engelska. Det är ett inte helt smickrande uttryck eftersom det engelska ordet betyder att roffa åt sig. Nu ser alltså Kina, Sydkorea och många oljeproducerande arabländer om sitt hus och lägger upp strategier för livsmedelstillgång. Även svenska företag och AP-fonder köper upp åkermark utomlands. Säljare av jorden är fattiga länder framför allt i Afrika, men även i Asien och Östeuropa. I dessa säljande länder är äganderätten till mark inte reglerad, utan staten äger marken. Dessutom styrs dessa länder många gånger av tvivelaktiga och maktfullkomliga regimer. Någon strid ström av kinesiska spekulanter på åkermark ser vi inte i Sverige. Hade vi sett det kanske vi förstått värdet av åkermarken. Kinas intresse inskränker sig än så länge till bilfabriker. Världens livsmedelsförsörjning måste kopplas ihop med: Befolkningsutvecklingen Oljan fossila bränslen Klimatförändringar och vattentillgång Nedhuggning av regnskog Spekulationer i livsmedel Olika länders strategier för livsmedelssäkerhet Livsmedel som politisk handelsvara Åkermark har inget verksamt lagskydd. Åkermark saknar idag ett verksamt lagligt skydd mot exploatering. Ett antal lagparagrafer samt miljömålskrivningar anger hur åkermark betraktas. Det grundläggande ansvaret åvilar genom Plan- och Bygglagen (PBL) kommunerna. 1 kap. 2 PBL: Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användning av mark och vatten. (Det s.k. kommunala planmonopolet). Det är alltså på kommunal nivå som planläggning och avvägningar med ansvar och omdöme skall ske. Inte minst i belysning av följande. Uddlösa paragrafer I miljöbalkens (MB) 1 kap 1 - portalparagrafen framgår att syftet med balken att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta
9 den väl och mark skall användas så att en ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt långsiktigt god hushållning tryggas. 9 I PBL 2 kap. 1 samt MB 3 kap 1 står likalydande: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Detta borde innebära att ju värdefullare jordbruksmarken är för livsmedelsproduktion, desto större hänsyn borde tas för sådan användning. I MB 3 kap. 4 anges att: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Ovan nämnda lagparagrafer har, veterligen, aldrig i praktiken hindrat en kommun från att exploatera åkermark. Miljöbalken är en ramlag och i sådana fall är skrivningar i förarbeten och proposition viktiga. Där framgår bl.a. att markens kvalitet för biologisk produktion skall tillmätas betydelse och beaktas hur marken klassificerats. Det torde i allmänhet finnas alternativa lokaliseringar bara uppmärksamheten riktas åt det hållet. Särskilt om kommunen vill leva upp till benämningen ekokommun. Staten genom länstyrelserna- har ingen ingripandegrund enbart av anledningen att det är jordbruksmark. Kommunerna skall visserligen rapportera när åkermark tas ur produktion, men detta sker vanligtvis genom insändande av kommunala planer. Om planerna berör utpekade riksintressen, arkeologiska eller natur- och kulturmiljöer kan länsstyrelsen ingripa. Under ett antal år har riksdagsmotioner lagts om bättre lagskydd för åkermark. De har dock avfärdats eller skickats vidare till någon utredning. Innevarande riksdagsår 2011/12 har ett flertal motioner lagts från flera olika riksdagspartier. Dessa kan nås via Vid en paneldiskussion i Skåne sommaren 2011 uttryckte vice ordf. i miljö- och jordbruksutskottet Bengt-Anders Johansson (M) att med rätt ansvarstagande finns möjligheter idag. Han menade vidare att kompetensen om frågan hos kommunerna/lokala politiker borde ökas. Men vem gör det och hur lång tid tar det innan läxan blir inlärd så att den sitter? Vid samma paneldebatt efterlyste Anders Larsson, områdeschef för landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, dels mer kunskap om frågan, dels bättre lagstiftning. Han menade att Sverige har världens bästa åkermark, men i förhållande till jämförbara länder de sämsta planlagarna. Anders föreslog vidare att för att få kommunerna att tänka mer kreativt och hitta andra lösningar än att ta värdefull åkermark i anspråk borde ett exploateringsförbud på två till tre år införas. I längden ville han gärna se en myndighet som tog hand om frågorna kring exploatering av åkermark. Dessutom ansåg han att regional planering är viktig. Med en sådan hade det nog inte etablerats en ny logistikcentral utanför Landskrona. Jordbruksverket har sent om sider vaknat. Dess generaldirektör har i tal och skrift under hösten 2011 medgett att åkermark har ett svagt lagligt skydd. Jordbruksverket har via miljömålsutredningen/beredningen föreslagit vissa åtgärder (se nedan). En omständighet som ökar exploateringstrycket på åkermark är att varje kommun planerar för sig. Alla kommuner vill växa, dra till sig etableringar som kan generera arbetstillfällen, samt fler boende. En samverkan mellan kommuner eller samordning på regional nivå skulle göra att intentionerna i PBL 2 kap.1 samt MB 3 kap.1 bättre skulle uppnås. Frågan bör lyftas upp över kommunal bypolitik till åtminstone regional nivå.
10 Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål för att framtida generationer skall få en acceptabel livsmiljö. Den för mänskligt liv grundläggande resursen åkermark har tyvärr blivit mycket styvmoderligt behandlad. Under miljömålet Ett rikt odlingslandskap anges att: jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas. Innebörden härav anges i en underpunkt: Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Om åkermark läggs under asfalt och betong lär produktionsförmågan vara borta för tid och evighet. Nu pågår en översyn av miljömålen. Naturvårdsverket har i rapport 6433 Miljömålen på ny grund föreslagit reviderade skrivningar. Med hänsyn till att åkermark är själva grunden till en hållbar livsmiljö (säkrad livsmedelsförsörjning för människors överlevnad), borde odlingsmarken ha ett eget miljömål. Nu ligger den kvar under Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket har gett förslag till en kvantifiering som är bra, men i andra avseenden ofullständiga och obegripliga. Förslag till reviderade preciseringar (Enligt Naturvårdsverkets rapport 6433) 1. Jordbruksmarkens produktionsförmåga. Jordbruksmarken är en 1) resurs med förmåga att ge ett förnybart flöde av ekosystemtjänster i form av livsmedels -, energi- och andra råvaror även på mycket lång sikt. Det innebär att: Minst 2,6 miljoner hektar åkermark är odlingsbar samt regionalt fördelad så att inget av landets åtta produktionsområden har mindre än 90 procent av den åkerareal de hade år ) Arealen jordbruksmark som får irreversibelt ändrad markanvändning begränsas till långsiktigt hållbar nivå. 3) Åkermarken har bra markstruktur och mullhalt, där alvpackning inte överskrider skadliga nivåer i väsentlig omfattning. 10 Kommentarer: 1) Här bör ordet ändlig infogas. 2) Jordbruksverket (JV) anger att år 2010 brukades ungefär 2,63 miljoner hektar åkermark enligt den officiella jordbruksstatistiken. JV anger vidare att den nuvarande åkerarealen inte får minska i någon större omfattning, samt att en stor permanent förändring av markanvändningen inte får ske på nationell nivå. Reserven utgör alltså hektar. I det följande synes Jordbruksverket ha drabbats av en tankeblackout. Att åkerarealen skulle tillåtas minska med 10% i Götalands södra slättbygder där den bästa åkermarken finns - innebär ca hektar. I Götalands skogsbygd skulle det innebära att ca hektar kunde försvinna. Redan med dessa siffror understiges 2,6 miljoner hektar för riket och då återstår sex produktionsområden. Jordbruksverket anger i en kommentar att målet i preciseringen är satt på en nivå som innebär att den nuvarande åkerarealen inte får minska i någon större omfattning. Detta medför att en stor permanent förändring av markanvändningen inte får ske på nationell nivå. Vidare Det är viktigt att trenden med minskande åkerarealer bryts och att arealen åkermark hålls på en stabil nivå. 3) Vad innebär detta?? Jordbruksverket anger i kommentarer: Preciseringen om att arealen jordbruksmark som får irreversibel ändrad markanvändning begränsas till långsiktigt hållbar nivå har ännu inte konkretiserats. Vidare anger JV Exploateringen torde (borde) begränsas kring nivån högst till hektar jordbruksmark per decennium. SLU har i ett yttrande till Miljödepartementet angett att lagskyddet för åkermark är för svag och att kommunerna inte respekterar skrivningen i MB 3 kap. 4 samt att kommunerna slentrianmässigt exploaterar jordbruksmark utan att titta på alternativ. Vidare anger SLU att
11 fundamentala behov av mat och bioenergi måste baseras på situationen i framtiden och med den globala situationen för ögonen. 11 Skydd för åkermark i andra länder. Danmark har en åkerareal som i storlek motsvarar Sveriges och liknar sydsvenska förhållanden. Danskt jordbruk har dock en starkare ställning eftersom det utgör en betydande andel av näringslivet. Man delar upp landarealen i stadsbebyggelse respektive landsbygdsareal och koncentrerar bebyggelsen till stadszonerna. Det regionala miljöcentret har vetorätt och kan upphäva kommuners planer om man inte tagit hänsyn till jordbruket. I Norge anses produktion av tillräcklig och trygg mat till den egna befolkningen som en av de mest grundläggande uppgifterna i ett samhälle. Tre procent av landets yta är odlad jord, vilket ger 0,22 ha per person. En beräknad befolkningstillväxt gör att behovet av mat kommer att öka. För att bevara befintlig åkermark har ett flertal åtgärder vidtagits. Kommunerna måste dokumentera att möjligheter till förtätning är utnyttjad. Regeringen har skickat brev till kommuner och länsstyrelser i frågan och de senare har stoppat projekt där åkermark skulle byggts bort. Invändningar från statliga myndigheter mot projekt lyfts upp på departementsnivå för avgörande. Ett förslag till jordvärnslag har tagits fram där vissa beslut om exploatering flyttas från kommunnivå och högre upp i systemet. Åkermark i jämförelse med lagskyddet för biologisk mångfald och kulturmiljö. För den biologiska mångfalden och kulturmiljön finns ett starkt lagskydd. I dessa ärenden har länsstyrelsen ingripandegrund, och inget får passera utan länsstyrelsens godkännande. En död trädallé får inte huggas ner utan länsstyrelsens godkännande samt anvisningar i övrigt. Tio hektar bördig åkermark kan utan vidare förstöras utan att länsstyrelsen kan lyfta ett finger. Ett kulturminne t.ex. gammal gravplats från hedenhös får inte förstöras. Åkermarken bildades långt före mänskliga bosättningar, växters och djurs intåg i landskapet. Därför borde åkermark också betraktas som kulturminne. Länsstyrelsen har mandat att besluta om en varg får skjutas eller inte men kan inte hejda förstörelse av tio hektar prima åkermark. Ett exempel från motorvägsbygget Vellinge Trelleborg. Här har motorvägen fått runda en gammal gravdös, vilket förstört extra mycket av världens bästa åkermark. Det upptäcktes en sällsynt växt klöversnyltrot där motorvägen skulle gå. Motorvägsbygget stoppades omedelbart och tills man hade flyttat snyltroten till en annan plats och konstaterat att den kunde trivas där. Det fanns makt och myndighet med den växten. Uppmärksamhet i media Åkermarken får tyvärr ringa eller ingen uppmärksamhet i offentliga media. Det är väl för att så länge det finns mat att köpa tros det att det finns livsmedel och åkermark i överflöd för evig tid. Brustna bröstinplantat kan få betydligt större uppmärksamhet. Vargfrågan väcker mycken debatt och insändare, liksom lokalisering av vindkraft och avfallsdeponier mm. Flera debattörer har menat att det finns ett stort behov av kunskap om åkermarkens framtida värde och nyckelposition för mänskligheten. Därför behövs en uppsjö av olika informationsåtgärder. Den största faran är att vara likgiltig inför frågan. Det gäller att reagera och agera.
12 Sammanfattning 12 I sammanhang då uttrycket hållbar utveckling används måste villkoren för en hållbar framtida livsmedelsförsörjning inkluderas. En nödvändig grund för detta är åkermark. Åkermark måste betraktas som en ändlig resurs. Den tillverkas inte längre. Vi är idag helt beroende av fossila bränslen främst olja -. Att oljan inte varar för evigt måste tas på allvar. En handlingsberedskap för tiden efter oljeepoken måste växa fram. Vi måste redan idag säkerställa framtida generationers behov av livsmedel. Detta bör vara vägledande/styrande i samhällsplaneringen. Grunden för en livsmedelsproduktion är att det finns åkermark. Vi vet inget om villkoren för en livsmedelsproduktion i framtiden framför allt inte efter oljeepoken. Om man inte har möjlighet att bedriva jordbruk intensivt så måste arealen ökas för att upprätthålla en volym. Därför är åkermark väldigt bra att ha även om vi inte behöver allt för dagen. Sveriges åkerareal krymper. Dessvärre är de bördigaste jordarna hårt drabbade. Vår självförsörjningsgrad krymper och närmar sig 50%. Frågan är om det är etiskt och moraliskt försvarbart att importera från en hungrande värld, eller där produktionen sker i former som vi inte tillåter i Sverige. Vi måste betänka att allt fler människor skall försörjas på krympande åkerarealer. Detta gäller såväl för Sverige som globalt. Åkermark har i Sverige idag ett mycket svagt lagligt skydd nästan obefintligt. Det kommunala ansvaret genom det s.k. planmonopolet har visat sig inte fungera. Det måste till en författningsändring där länsstyrelserna får samma befogenheter som gäller för kulturmiljö och biologisk mångfald. Det är märkligt att det inte behövs en miljöprövning för att ta åkermark i anspråk, när den är så noggrann för annan verksamhet eller belägenhet. Samhällsplaneringen måste styras om till att värna åkermark. Byggande måste ske på annat sätt än att ta åkermark i anspråk. Tendenserna och problematiken är densamma över hela världen. Då måste man tänka glokalt tänka globalt och handla lokalt. Det duger inte för ansvarskännande människor att hänvisa till att vi gör som alla andra. /Olof Bågenholm
13 Innehåll. Sidan 13 Hållbar utveckling 1 Åkermark en ändlig resurs 2 Bördighet 2 Översiktliga egenskaper hos jordar 2 Klimat 3 Vårt gigantiska oljeberoende 3 Men biodrivmedel då? 3 Mycket diesel per hektar 3 Kväve kostar energi 3 Oljan i utförsbacke 4 Sjunkande skördar med mindre fossil energi 4 Transporter och förpackningar 4 Torka och skyfall frestar skördarna 4 Livsmedelsförsörjningen 4 Dragkamp om åkermarken 4 Sverige 5 Världssituationen 5 Självförsörjningen fler människor på minskande åkerarealer 6 Sveriges självförsörjning 7 Etik och moral 7 Men vi har ju ingen livsmedelsbrist 7 Livsmedelssituationen i världen 7 Land grabbing 8 Åkermark har inget verksamt lagskydd 8 Uddlösa paragrafer 8 Miljömål 10 Skydd för åkermark i andra länder 11 Åkermark i jämförelse med lagskyddet för kulturmiljö och biologisk mångfald 11 Uppmärksamhet i media 11 Sammanfattning 12
Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merHOPP FÖR JORDEN. Den Goda Jorden
HOPP FÖR JORDEN Åkermarken är hotad. Mest akut är hoten från asfalt och betong. Men utvecklingen går att vända. Ett rejält skutt uppåt för att skydda åkern vore att klassa den som riksintresse med lagligt
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merHOPP FÖR JORDEN. Den Goda Jorden
HOPP FÖR JORDEN Åkermarken är hotad. Mest akut är hoten från asfalt och betong. Men utvecklingen går att vända. Det är dags att ta ett rejält skutt uppåt för att bevara åkermarken som en långsiktig resurs
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merFörstudie. Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land. Hushållningssällskapet Halland. Elisabeth Falkhaven
Förstudie Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Hushållningssällskapet Halland Elisabeth Falkhaven 1 Sammanfattning De som medverkat i processen i denna förstudie har
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merRäcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merKommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012
Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012 Först, något om globala trender Markförstöring i olika
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merHöga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merKonkurrens mellan matoch energiproduktion
Konkurrens mellan matoch energiproduktion Presentation vid Nonnendagen Skara, 12 September 2008 Erik Fahlbeck, prodekan, SLU erik.fahlbeck@ekon.slu.se, tel: 018-672228 Mat vs biobränsle Inledning Globala
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merRådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Läs merGMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merBedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merKlimatrollspel. Pressmeddelanden
Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merMitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merCODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik
1 CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik ANDERS LINNERBORG & TOVE SKÄRBLOM 2 Codification gällande Soil Security vad innebär det? Hur skyddas jorden genom lagstiftning och myndighetsbeslut?
Läs merHOPP FÖR ÅKERMARKEN. Den Goda Jorden
HOPP FÖR ÅKERMARKEN Åkermark är en förutsättning för mat på bordet. Trots det försvinner åkermark varje dag genom exploatering. Men utvecklingen går att vända. Ge åkermark ett verksamt lagligt skydd. Bevara
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs mer50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer
FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt
Läs merBefolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merStat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merNy prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merMorotsproduktionen i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merAtt vara eller inte vara ekobonde
Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merKraftig ökning av spannmålspriserna
1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merVad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material
Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merLouise Ungerth, chef för
Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merMARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN
MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merWHO 2017: Tobacco and its environmental impact
WHO 2017: Tobacco and its environmental impact * Tobaksindustrin har negativ påverkan på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål. * För att klara FN:s hållbarhetsmål måste rökningen elimineras. Förstör jordbruksmark
Läs mer