Planen Verksamhetsplan med internbudget. Uppdrag, strategier, mål och resurser. Godkänd av direktionen V 3.0

Transkript

1 Planen 2015 Godkänd av direktionen V 3.0

2 Innehåll Inledning Styrdokument Verksamhetsplanen Medlemskommuner och medborgare Strategier, mål och uppdrag Strategier Effektmål Kvalitetsmål Stödjande mål Intern kommunikation Kompetens Arbetsmiljö Utvecklingsuppdrag Mångfald och jämställdhet Kommunikation Ekonomiska resurser Internbudget intäkter och kostnader Investeringsbudget Uppföljning och utvärdering

3 Inledning Direktionens beslut om rambudget för 2015 pekar på en fortsatt utveckling av det som blivit Räddningstjänsten Syds kännetecken att se visionen om ett olycksfritt samhälle som ett riktmärke för allt det vi gör. Det handlar inte om att antingen förebygga eller avhjälpa, utan att göra både och. Att se till att det inte händer olyckor; om de ändå händer ha tränat den enskilde i att göra något och om det inte räcker; agera med professionella räddningsinsatser. Att fortsätta integrera uppdragen i de olika delarna i organisationen är en framgångsfaktor. Besluten pekar också på behovet av effektivisering och prioriteringar i verksamheten. Det omfattar till exempel lokalanpassningar och införande av nya tekniska lösningar och metoder. Fokus för 2015 är dels att färdigställa det som påbörjats och genomföra det som beslutats, dels utveckla förutsättningar för ett nytt handlingsprogram för perioden Vårt utvecklingsarbete har de gångna åren resulterat i flera framgångsrika resultat och modeller. Under 2015 ska de bli till handling. Bland annat ska införandet av en ny teknisk plattform påbörjas och det riktade arbetet mot barn och unga omsättas i daglig och synlig verksamhet. Vårt chef- och ledarprogram och systemet för utveckling av operativa ledare ska starta under året och ett kompetensråd inrättas för utveckling och uppföljning av kompetensfrågor. Processtrukturen ska revideras och förbättras och kvalitetssystemet ska utökas till att även omfatta säkerhets- och miljöområdet. Kommunikationsförmågan ska utvecklas i organisationen och delaktigheten förbättras. Mångfalds- och jämställdhetsfrågorna ska bli en självklar och integrerad del i den dagliga verksamheten. Ett mångfalds- och jämställdhetsråd inrättas för att åstadkomma styrning och uppföljning av detta arbete. Samtal om normer och attityder (SONAsamtal) ska införas som modell för att utveckla förmågan att hantera värdegrundsfrågorna kommer att bli ett spännande år på många sätt. En ny direktion ska tillträda, en stor grupp brandmän ska introduceras, vi ska eventuellt förbereda oss för att bli fler kommuner i förbundet, nytt handlingsprogram ska beslutas och allt det dagliga ska fungera. Per Widlundh förbundsdirektör 3

4 1. Styrdokument 1.1 Verksamhetsplanen För att kunna genomföra de uppdrag och mål som beskrivs i handlingsprogrammet krävs det att förbundet har tydliga mål och aktiviteter. Detta uttrycks i verksamhetsplanen, Räddningstjänsten Syds årliga övergripande styrdokument som förbundsdirektören redovisar för godkännande av direktionen. Planen beskriver uppdrag, strategier, resurser och mål samt hur förbundet avser att uppfylla dem. I medlemskommunerna ska effekter märkas i form av förbättrat skydd, färre olyckor samt minskade konsekvenser av dessa. Internt ska effekter märkas i form av gott ledarskap, god intern samordning och kommunikation. All daglig verksamhet som pågår i förbundet beskrivs inte i verksamhetsplanen. Aktiviteter och enskilda uppgifter beskrivs i produktions- och aktivitetsplaner, jämför bild. Bild 1. Förbundets ledningsprocesser Vid all form av verksamhet är förhållandet mellan tillgängliga resurser och uppgifter en kritisk faktor. Ändrade förutsättningar kan göra det nödvändigt att omprioritera eller att ändra målbeskrivningar. Denna plan är det viktigaste styrdokumentet för sådana prioriteringar. 1.2 Medlemskommuner och medborgare Medlemskommunerna är förbundets uppdragsgivare men också en naturlig samverkanspartner där förbundets uppgift är att stödja kommunerna i deras trygghets- och säkerhetsarbete. Räddningstjänsten ska spegla det omgivande samhällets sammansättning och utveckling. Förbundet deltar aktivt i kommunernas arbete med bland annat samhällsplanering, medborgarkommunikation samt mångfalds- och jämställdhetsfrågor för att därigenom kunna verka för en jämställd räddningstjänst 4

5 2. Strategier, mål och uppdrag 2.1 Strategier Strategierna anger förbundets förutsättningar och övergripande vägval för att uppnå balans mellan ekonomiska resurser, grundläggande verksamhetsbehov och utvecklingsbehov fram till utgången av Förbundets attraktionskraft ska säkerställas genom de sätt som organisationen möter medborgarnas och de nödställdas behov av tjänster inom området skydd mot olyckor. Förmågan och varumärket ska därför stärkas. Verksamhetsområden och aktiviteter som inte skapar värde eller nytta för den enskilde ska identifieras, värderas och avvecklas. Verksamhetsområden och tjänster som skapar värde ska förstärkas och utvecklas (yttre effektivitet - att göra rätt saker). Förbundets kvalitet ska säkerställas genom ett ökat kapacitetsutnyttjande av arbetstid, lokaler och fordon. Processerna ska vara fungerande och integrerade i sammanhängande flöden. Åtgärder för att öka inre effektivitet ska genomföras, bland annat genom att öka intäkter och minska kostnader (inre effektivitet - att göra saker rätt). Bild 2. Strategier

6 2.2 Effektmål Effektmål är tydliga, mätbara mål som beslutas av direktionen och syftar till att uppnå visionen. Målen visar på de resultat som Räddningstjänsten Syd förväntas uppnå och ska vila på politiska och etiska ställningstaganden. Utifrån målen är det förbundsdirektörens uppdrag att organisera, planera och genomföra verksamheten i linje med dessa intentioner. Effektmålen redovisas på årsbasis och kopplas till förbundets ekonomiska uppföljning. Målen sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år och fastställs minst en gång per mandatperiod som en del i förbundets handlingsprogram. Effektmålen svarar på frågan Vad vill vi uppnå? Produktionsmålen ska på ett tydligt och mätbart sätt redovisa hur organisationen avser att uppnå effektmålen. Målen redovisas regelbundet för att möjliggöra utvärdering av effektmålen. Produktionsmålen formuleras av ledningsarenan, beslutas av förbundsdirektören och godkänns av direktionen. På verksamhets-/processnivå bryts de ned till uppföljningsbara aktiviteter. Produktionsmålen svarar på frågan Vad ska vi göra för att uppnå effektmålen? Mål och aktiviteter följs upp månadsvis där inget annat nämns. Effektmål 1: Tryggheten vad avser olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka för de som bor, vistas eller färdas i medlemskommunerna. Målet avser att förbättra och måttsätta kvaliteten på förbundets samlade service gentemot kvinnor och män, flickor och pojkar samt behovet av olycksförebyggande och skadeavhjälpande tjänster. Årlig kampanj- och arrangemangsplan ska genomföras på förbunds- och distriktsnivå. I aktiviteter som genomförs ska tryggheten för invånare uppmärksammas. Mätpunkter: Egna och andras trygghetsmätningar. Egna och andras NKI-nöjd kund-mätningar (NKI) avseende trygghet, myndighetsutövning, information och service. Uppföljning av drabbade vid olyckor (insatsens effektivitet, bemötande, information, mervärde). Mäts tematiskt vid ett eller flera tillfällen under året. Vårt förtroende bland våra medborgare ska ligga på minst 85%. 6

7 Produktionsmål 1.1 Samverkan och nätverk Under 2015 ska vi etablera kontakt med socialtjänst och skola i samtliga medlemskommuner och distrikt. - Närvaro i etablerade forum som örat mot marken, särskild samverkan mellan skola, socialtjänst och polis (SSP) m.m i samtliga medlemskommuner. - Etablera en metod för samverkan med vård- och omsorgsförvaltningarna i syfte att identifiera och stärka brandskyddet för personer med särskilda behov. Produktionsmål Social trygghet Under 2015 ska vi ha relationsskapande aktiviteter enligt framtagna koncept. - Vara synliga och närvarande i skolorna i medlemskommunerna. Till exempel genom närbrandman skola på samtliga distrikt (ta fram koncept, erbjuda skolor/ medborgarföreningar/föreningar), etablera närvaro. - Delta i aktiviteter som community that care (CTC) eller motsvarande. - Närvaro på medborgarkontor. - Deltagande i räddningstjänst i samverkan med kidsen (R.I.S.K). Effektmål 2: Antalet bränder och andra olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska minska. Tydligt mål med syfte att minska personligt lidande och ekonomiska förluster för samhället. Syftet med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), är enligt propositionen också att färre ska skadas, färre ska omkomma och mindre ska förstöras till följd av olyckor. 2.1 Produktionsmål - Brandsäkerhet i bostäder Antalet bränder i bostäder och antalet svårt skadade och omkomna i dessa ska minska för kvinnor och män, flickor och pojkar. Bränder i bostäder ska också i högre grad än under perioden begränsas till startutrymmet hembesök ska genomföras totalt. Särskilt fokus ska läggas på att förbättra aktiviteten, bland annat genom ökad målgruppsanpassning hembesök enligt konceptet för unga vuxna studenter ska göras, 1000 hembesök enligt särskilt koncept för riskutsatta personer samt 1000 hembesök hos personer med begränsade kunskaper i svenska språket. Implementera resultaten av projekt radhusbränder. Samtliga distrikt ska arbeta vidare med inventeringen av identifierade radhus under året. Andelen fungerande brandvarnare i bostäder ska kontinuerligt öka i samtliga bostadstyper. Delta i och arbeta i enlighet med regionala och nationella informationsinsatser som till exempel Aktiv mot brand. 7

8 Systemtillsyn (SBA) gentemot fastighetsägare ska omfatta 60% av bostadsbeståndet (flerbostadshus) under perioden för innevarande handlingsprogram. Antalet jul- och nyårsrelaterade bränder/1000 invånare ska minska (jämfört med ) och ingen ska skadas allvarligt eller omkomma vid dessa. Här avses perioden 25 november till 15 januari. Antalet svårt skadade och omkomna vid bränder i bostadsmiljö (per 1000 invånare) ska kontinuerligt minska med 5 % i jämförelse med föregående år. Fördjupad dokumentation, uppföljning och analys av bostadsbränder i form av projektet tillsammans med MSB/Brandforsk, Malmö högskola och Lunds universitet. Mätpunkter (aktiviteter): Antal hembesök totalt, uppdelat per målgrupp samt könstillhörighet. Antal brand i bostad hanterade av brand i bostads-grupperna. Antal systemtillsyner, mäts delårsvis. Andel av bostadsbeståndet (flerbostadshus) som dessa representerar, mäts helårsvis. Samtliga identifierade radhusområden ska genomgå fördjupad inventering i samband med ordinarie hembesök. Genomföra riktad information till radhusområden i distrikt Hyllie. Mätpunkter (måluppfyllelse): Antal bostadsbränder. Bostadsbränder per 1000 invånare mäts helårsvis. Antal svårt skadade och omkomna vid bostadsbränder. Bostadsbränder per 1000 invånare mäts helårsvis. Statistiken redovisas könsuppdelad. Andel bränder som begränsats till startutrymmet av det totala antalet bostadsbränder. Antal jul- och nyårsrelaterade bränder och svårt skadade eller omkomna vid dessa. 2.2 Produktionsmål - Anlagd brand Antalet anlagda bränder per 1000 invånare ska vara färre än under perioden Mäts på årsbasis. Antal bränder i det fria ska minska. Förbundets analysförmåga behöver stärkas för att göra det möjligt att efter lokala behov rikta insatser i större utsträckning än tidigare. Särskilt fokus ska läggas på anlagda bränder i skolmiljö. Riktade insatser mot anlagda bränder ska genomföras under skolstart- och skolavslutsperioderna. Riktade insatser ska anpassas för flickor och pojkar. Vid tillsynsbesök och remissyttranden ska vi särskilt beakta risken för anlagd brand. Mätpunkter: Antal bränder i skolmiljö samt antal av dessa som bedöms vara anlagda. Antal bränder i bostadsmiljö samt antal av dessa som bedöms vara anlagda. Antal bränder i det fria redovisas per objektstyp, orsak samt distrikt. 8

9 2.3 Produktionsmål Trafik- och Vattensäkerhet Räddningstjänsten Syd verkar för att antalet och konsekvenserna av trafik- och vattenrelaterade olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska för kvinnor och män, flickor och pojkar. Brister som uppmärksammas i trafikmiljö och som har föranlett eller kan föranleda en räddningsinsats kommuniceras systematiskt och samlat med berörda väghållare och myndigheter. Kommunvis samordning eftersträvas. Vid samtliga trafik- eller vattenrelaterade dödsolyckor genomförs olycksundersökning, i möjligaste mån i samverkan med annan utredande myndighet. Samråda med medlemskommunerna i syfte att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelning beträffande vattensäkerhet. Genomföra vattensäkerhetsaktiviteter distriktsvis. Mätpunkter (aktiviteter): Kartläggning av olycksdrabbade eller riskfyllda avsnitt i trafikmiljö inom respektive distrikt, mäts helårsvis. Antalet kommunicerade förslag till korrigerande åtgärder utifrån upptäckta brister i trafikmiljö, mäts delårsvis. Andel trafik- och vattenrelaterade dödsolyckor med genomförd olycksundersökning, mäts helårsvis, data redovisas könsuppdelad. Antal genomförda vattensäkerhetsaktiviteter, mäts helårsvis. Beslutsunderlag beträffande vattensäkerhet ska vara framtaget inför verksamhetsåret Mätpunkter (måluppfyllelse): Antal trafikrelaterade räddningsinsatser samt antal skadade och omkomna. Data redovisas könsuppdelad. Antal trafikrelaterade räddningsinsatser per 1000 invånare jämfört med perioden , mäts helårsvis. Antal vattenrelaterade räddningsinsatser samt antal skadade och omkomna, mäts helårsvis. Antal vattenrelaterade räddningsinsatser per 1000 invånare jämfört med perioden , mäts helårsvis. 2.4 Produktionsmål - Basproduktion Planerad basverksamhet för tillståndsgivning, tillsyn, samråd och olycksundersökningar ska genomföras. Upprättad tillsynsplan ska följas. Samtliga samråd och remisser ska handläggas inom överenskommen tid. Samtliga olyckor som uppfyller satta kriterier ska utredas. Tillståndsgivning enligt Lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE) ska hanteras enligt beslutad arbetsgång. 9

10 Planerade kontroller av automatlarmsanläggningar ska genomföras. Riktlinje för ifyllnad av insatsrapport ska följas. Mätpunkter (aktiviteter): Genomförda tillsynsbesök jämförs med tillsynsplanen (inte enbart antal, även överenstämmelse mot tillsynsplanen i övrigt). Mäts delårsvis. Antal tillfällen då förlängd svarstid har begärts i jämförelse med antalet remissvar, mäts delårsvis. Utförda förundersökningar jämförs med ställda kriterier, mäts delårsvis. Antal inkomna tillståndsansökningar. Andel besvarade tillståndsansökningar inom föreskriven tid, mäts helårsvis. Andel genomförda automatlarmskontroller jämförs med plan, mäts helårsvis. Effektmål 3: Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska fortlöpande öka. Syftet med målet är att stärka den enskildes förmåga i enlighet med LSO samt att se hela samhället som en skadebegränsande resurs personer ska informeras och ytterligare ska utbildas i att hantera och förebygga olyckor. Ytterligare personer ska informeras genom hembesök om brandskydd i bostadsmiljö. Alla inriktningar gäller kvinnor och män, flickor och pojkar. Erbjuda målgruppsanpassad utbildning av hög kvalitet inom våra kompetensområden. Genomföra satsningen Vi utbildar en hel by i samverkan med någon av våra medlemskommuner. Vid informationsinsatser med inriktning mot brandskydd i bostäder ska vi särskilt uppmärksamma målgrupperna ungdomar som nyligen flyttat hemifrån, äldre, personer med begränsade kunskaper i svenska samt barn och unga i de årskurser där vi bedömer att vi kan ha störst påverkan. Ta fram ett koncept för att utbilda volontärer i att förebygga och hantera olyckor. Styrning av Rsyd och med inspiration hämtad från polisens satsning på volontärarbete. 3.1 Produktionsmål - Utbildade och informerade Antalet utbildade och informerade inom brandskydd, första hjälpen eller annan olyckshantering ska under 2015 uppgå till minst personer. Av de vi informerar ska vara ur någon av våra prioriterade målgrupper; särskilt riskutsatta, unga vuxna samt personer med begränsade kunskaper i svenska språket. Resultaten av utvecklingsuppdraget ett samlat koncept för att möta barn och unga ska successivt införas i verksamheten under året. 10

11 Mätpunkt: Antal informerade vid satsning på Vi utbildar en hel by. Mäts helårsvis. Antal utbildade och antal informerade, vid hembesök och genom annan informationsverksamhet. Statistiken redovisas könsuppdelad samt enligt målgrupp. 3.2 Produktionsmål - Rådgivning till den enskilde i samband med olycka Andelen kvinnor och män, flickor och pojkar som agerar skadebegränsande vid en olycka ska kontinuerligt öka med 5% i jämförelse med föregående år. Stödet och rådgivningen till kvinnor och män, flickor och pojkar i samband med olycka ska utvecklas så att en skadebegränsande åtgärd kan göras innan räddningstjänstens framkomst. Mätpunkt: Procentuell del där skadebegränsande åtgärd gjorts före räddningstjänstens ankomst. Effektmål 4: Räddningstjänsten ska kunna påbörja en räddningsinsats inom 10 minuter vid 90% av de prioriterade olyckorna Målet beskriver hur förbundet och samverkande räddningstjänstorganisationer avser att uppfylla det nationella målet om påbörjandet av räddningsinsats inom godtagbar tid. Resultaten av utvecklingsuppdraget Säkerställa RIB (Räddningsman i beredskap)- verksamhetens utveckling ska implementeras successivt i förbundets verksamhet. 4.1 Produktionsmål Framkomsttider för prioriterade larm Framkomsttiden vid prioriterade utryckningar ska understiga 10 minuter i minst 90% av fallen. Mätpunkter: Andel prioriterade utryckningar med framkomsttid inom 10 minuter. Andel prioriterade utryckningar av samtliga utryckningar, mäts delårsvis. 4.2 Produktionsmål onödiga larm utan tillbud Larm utan tillbud ska kontinuerligt minska med 5% i jämförelse med föregående år. Utryckningar till automatlarm ej brand/gas ska särskilt följas upp. Mätpunkter (måluppfyllelse): Antal automatlarm ej brand/gas jämförs med föregående år, mäts delårsvis. Antal övriga larm utan tillbud jämförs med föregående år, mäts delårsvis. 11

12 Mätpunkter (aktiviteter): Andel automatlarm ej brand/gas som följs upp, mäts delårsvis. Andel inkomna larm där insats ersatts av rådgivning (av larmbefäl) samt, av dessa, andel ärenden som beslutats av inre befäl. Mäts delårsvis. Antal ärenden med hot om suicid. Mäts delårsvis. Effektmål 5: Räddningstjänsten Syd ska inom 15 minuter från framkomst bryta den negativa händelseutvecklingen så att olyckan inte förvärras för de prioriterade olyckorna. Effektivitetsmåttet på plats anger vad den enskilde kan förvänta sig av sin räddningstjänst i form av skadeavhjälpande och mervärdeskapande aktiviteter. Målet är också en del i det nationella målet för effektiva räddningsinsatser. Övningsplanerna för insats- och ledningsförmåga ska följas. Påbörja införandet av ny teknik, fordon samt metoder för effektivare insatser. Skapa förutsättningar för att realisera Räddningscentral Syd (RC Syd 2015). Utreda behov av samverkan för att skapa uthållighet vid komplexa olyckor och påfrestningar. Upprätthålla certifieringen för förbundets räddningsvärn samt utreda användningsområde inom det operativa systemet. Utreda behov av samverkan för att skapa uthållighet vid komplexa olyckor och påfrestningar. Resultaten av utvecklingsuppdraget Säkerställa RIB (Räddningsman i beredskap)- verksamhetens utveckling ska implementeras successivt i förbundets verksamhet. 5.1 Produktionsmål - Säkrad förmåga för effektiva insatser Insatser ska alltid kunna genomföras med generell och särskild förmåga. Generell förmåga ska levereras även vid flera samtidigt pågående insatser. Ledningsförmågan ska utformas och kompetenssäkras så att två samtidiga komplexa insatser kan genomföras effektivt. Särskild förmåga att genomföra räddningsinsatser ska konkretiseras. Mätpunkter: Antal tillfällen då generell förmåga eller särskild förmåga efterfrågats men inte kunnat levereras. Samtliga tillfällen ska utredas, mäts delårsvis. Antal tillfällen då ledningsförmågan inte effektivt kunnat genomföra två samtidiga komplexa insatser. Samtliga tillfällen ska utredas, mäts delårsvis. Antal upprättade framkörningskort. 12

13 5.2 Produktionsmål - Inom 15 minuter efter framkomst ska den negativa händelseutvecklingen vara bruten för de prioriterade olyckorna. Utveckla beslutstöd för inre ledning. Förbättra ifyllnadsgraden för samtliga indikatorer som anger bruten negativ händelseutveckling. Mätpunkter: Andel insatser där målet uppnås samt ifyllnadsgrad, mäts delårsvis. 13

14 2.3 Kvalitetsmål För att skapa ett enhetligt ledningssystem ska vi utöka vårt kvalitetsledningssystem till att även omfatta miljö och säkerhet. Under 2015 inleds miljö- och säkerhetsarbetet med att handlingsplaner, policys och mål tas fram. Bild 3. PDAC-cirkel Kvalitetsmål Vi ska upprätthålla vår certifieringsbarhet mot ISO 9001 samt integrera miljö och säkerhet i vårt ledningssystem. Vi har säkerställt vår certifieringsbarhet genom en extern revision. Nu ska vi säkerställa att vi behåller vår certifieringsbarhet. Mätpunkter (aktiviteter): Utbilda interna revisorer. Genomföra interna revisioner på 2 distrikt. Miljömål Under 2015 ska arbetet med miljöledningssystem enligt ISO påbörjas. Mätpunkter (inriktning): Genomföra miljöutredning under våren Miljöpolicy fastställs av direktionen under Plan för införande av miljöledningssystem. 14

15 Säkerhetsarbetet Vi ska under 2015 starta upp ett internt säkerhetsarbete och inleda arbetet för säkerhetsgruppen inom organisationen. Mätpunkter (inriktning): Framtagande och fastställande av säkerhetspolicy. Handlingsplan färdig och arbetet inleds. 2.4 Stödjande mål Styr och måttsätter de strategiska delar av verksamheten som inte definieras av förbundsordningen. För att nå goda resultat i arbetet med de externt riktade effektmålen är det av stor betydelse att kommunikation, arbetsmiljö och kompetensförsörjning fungerar väl. Mål och aktiviteter följs upp delårsvis där inget annat nämns Intern kommunikation Förbundets interna kommunikation ska vara öppen, tydlig och saklig. Den ska säkerställa att vi kan lösa våra uppdrag, förbättra kunskapen om och engagemanget för vår vision, våra mål och vår värdegrund. Produktionsmål 1 Den kommunikativa förmågan bland chefer, ledare och medarbetare ska förbättras. Rutiner för och överenskommelser om intern kommunikation ska införas och genomföras. Inriktning (mätpunkter): Omarbetad kommunikationspolicy ska förankras inom organisationen. Det individuella kommunikationsansvaret ska vara överenskommet mellan chefer och medarbetare. Ryms inom medarbetarsamtalen. Aspekten vidarekommunikation ska avgöras vid varje informations- och beslutstillfälle på etablerade arenor och möten. Fasta dagordningar ses över och uppföljning av detta görs. Chefer ska fortlöpande coachas i kommunikativt ledarskap, enskilt och i grupp. Produktionsmål 2 Göra klart del av stödprocessen kommunikation i kvalitetssystemet. Inriktning (mätpunkter): Förbundets kommunikationssystem ska beskrivas. Flödet för processen intern kommunikation ska utvecklas och beskrivas. Kartor och bilder med tillhörande dokument ska publiceras i kvalitetssystemet. Flödet för processen extern kommunikation ska påbörjas. 15

16 2.4.2 Kompetens De kompetenser som krävs för att lösa förbundets uppdrag och mål ska beskrivas och kvalitetssäkras på ett systematiskt sätt. Produktionsmål 1 Organisationen ska ha en klar bild av de grundkompetenser som krävs i varje roll för att lösa förbundets uppdrag och mål Implementering av ett system för kompetensbeskrivningar. Produktionsmål 2 Varje medarbetare ska ha en klar bild av vad som förväntas av henne/honom i organisationen I medarbetarsamtal ska kompetenskraven i befattningen och förväntningar från båda håll diskuteras. Utifrån detta skapas en plan för medarbetarens egen utveckling i nuvarande roll. Produktionsmål 3 Kompetensutveckling och utbildning av ledare inom Rsyd För att försörja förbundet med ledare måste organisationen identifiera talanger framförallt för ledar- och specialistroller. Programmet för ledar- och chefsutveckling samt utveckling av talanger tillsammans med SOL (system för utveckling av operativa ledare) påbörjas under våren Programmen ska försörja organisationen med ledare, specialister samt operativa befäl. Minst en grupp (10-20 personer) ska påbörja respektive program under våren Sträva efter jämställdhet i ledar- och chefsutvecklingsprogrammen samt SOL-programmen (minst 40 % av underrepresenterat kön). Produktionsmål 4 Rekrytering av de kompetenser som krävs för att lösa förbundets uppdrag och mål. För att kunna nå våra mål och leverera service till alla, måste vi vara en räddningstjänst för alla. Mångfald och jämställdhet är därför en förutsättning för att lösa förbundets uppdrag och mål. För att nå jämställdhet och mångfald i organisationens personalsammansättning, är organisationens målsättning att vid såväl intern som extern rekrytering: Tillämpa positiv särbehandling vid rekrytering till verksamheter i vilka något kön är underrepresenterat. Beakta mångkulturell kompetens och flerspråkighet vid rekrytering till verksamhet som kräver det. 16

17 2.4.3 Arbetsmiljö Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ska i samverkan kontinuerligt förbättras och utvecklas. Produktionsmål 1 Räddningstjänstens Informationssystem för Arbetsmiljö, RIA, ska tydliggöra avvikelser i fysisk och psykosocial arbetsmiljö. RIA är det system där arbetsmiljöärenden, sjukdomar och arbetsskador rapporteras och följs upp. Ärenden hanteras i lokala arenor; distriktsdialog, APT och CSK. Sjukskrivningstal ska bevakas och rehabiliteringsåtgärderna ska fortsatt hålla hög aktivitet. Kartläggning av friskfaktorer i förbundet för att öka frisknärvaron. 2.5 Utvecklingsuppdrag Utvecklingsuppdragen syftar till att utveckla och förbättra verksamheten. Den huvudsakliga inriktningen ligger på de utvecklingsområden som definieras enligt HP Projektet En brandstation för alla fortsätter även under 2015, med fokusering på att nå målet jämställda arbetsgrupper och med fokus på en attraktiv och jämställd arbetsmiljö. Förstudier kommer att genomföras för att ytterligare stärka en räddningstjänst för alla. Mätpunkt: Enligt fastställd uppdragsbeställning. Uppdraget avslutas

18 3. Mångfald och jämställdhet I takt med att samhället förändras och utvecklas möter räddningstjänsten nya utmaningar. Vårt uppdrag utvecklas och förändras och relationen till våra medarbetare måste spegla detta. Om vi ska lyckas måste vi bland annat öka andelen kvinnor och medarbetare med annan etnicitet. Med en självklar, synlig och integrerad mångfald och jämställdhet blir vi bättre på att skapa de goda möten som är en förutsättning för att förebygga olyckor och genomföra insatser på ett effektivt sätt. Med den förutsättningen kan vi ge likvärdig service i alla våra uppdrag till kvinnor och män, flickor och pojkar. En målsättning är att spegla samhället och vara en attraktiv arbetsplats för alla där vi ska åstadkomma en inkluderande kultur, aktiv nolltolerans råder vad avser trakasserier och kränkningar. Verksamhetsplanen inklusive produktionsplanen är mångfalds- och jämställdhetscheckad, det vill säga mål är kontrollerade så att de omfattar kvinnor och män, flickor och pojkar. Ansvarig för detta är utvecklingsledaren. Serviceplan och likabehandlingsplan är styrande dokument och ingår i visionsdokumentet En räddningstjänst för alla. Produktionsmål 1 - en självklar, synlig och integrerad mångfald och jämställdhet Det systematiska jämställdhets och mångfaldsarbetet bedrivs i daglig verksamhet, redovisas i en mångfalds- och jämställdhetsplan Jämställdhetsintegrerade beslut är en del av styrning och resursfördelning ingår i budget och budgetfördelningsprocessen. Mätpunkter: Under 2015 ska stickprovsuppföljning ske av beslut och vilka beslut som är fattade med ett jämställdhetsperspektiv. Inriktningen finns angiven i serviceplanen och omfattar direktion och förbundsledning. Uppföljning av mångfalds- och jämställdhetsplaner. Inlämnade aktivitetsplaner för mångfald och jämställdhet, en gång per år. Rapport från arbetsplatsträffar och distriktsdialoger, en gång per år. Produktionsmål 2 Dokumenterad likvärdig service för kvinnor och män, flickor och pojkar Målen för likvärdig service är etablerade och aktiviteter/åtgärder har vidtagits för att nå målet Produktionen ska redovisa åtgärder för att nå målet en självklar och synlig mångfald och jämställdhet. Köns- och åldersindelad data ska under året utvecklas för effektmålen. Primärt ska 18

19 utvecklingsarbetet inriktas på olycksutveckling, hembesök, skolutbildningar/besök och extern utbildning. Mätpunkter: Beslutad serviceplan som ingår i En räddningstjänst för alla är mätpunkten, uppföljning av serviceplan sker vid delårsrapportering. Uppföljning ska ske av självklar och synlig mångfald och jämställdhet i produktionsplanen. Mätpunkten är köns- och åldersindelad data för effektmål 2 och 3. Tillgängligt mätverktyg för samtliga MakEQuality, ett uppföljningssystem för kommunal verksamhet etableras Likabehandling Enligt upprättad likabehandlingsplan ska aktiva åtgärder tas fram i en årlig plan. För 2015 ska varje distrikt upprätta en mångfalds- och jämställdhetsplan som också omfattar åtgärder avseende likabehandling. Arbetsmiljöns ergonomi för kvinnor respektive män ska ingå i distriktets skyddsrond, könsneutrala bedömningar ska gälla. Undersökning av arbetsmiljön i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), till exempel skyddsrond, ska genomföras med ett könsneutralt perspektiv. (Både fysiska och psykosociala faktorer). Goda exempel på aktiv nolltolerans ska redovisas och kommuniceras på distriktsdialog. Samtal om normer och attityder, SONA, är en stående punkt på arbetsplatsträffar. 19

20 4. Kommunikation Under 2015 förbättrar vi vår tillgänglighet, service och information till den enskilde och vi fortsätter att utveckla vår interna kommunikation. Bilden av oss, det vi gör och vad vi står för ska leva i allt vi gör, internt och externt. Verksamheten, det vi uträttar och hur vi uppfattas av omvärlden är det som definierar vårt varumärke. Inför beslut och handlingar ställer vi oss frågan: Vad betyder detta för vårt varumärke? Fokusområden i korthet Ökad tillgänglighet, förbättrad service och dialog En plattformsoberoende webbplats lanseras under våren. Vi förbättrar vår närvaro och dialogen i sociala medier. Dialog och riktad kommunikation i arbetet med förbundets nya handlingsprogram. Målgrupps- och kampanjfokus (se även kampanj- och arrangemangsöversikten i produktionsplanen) Barn och unga (6-18 år) och deras familjer, samt unga vuxna (18-24 år) och studenter står i fokus under flera kampanjer och arrangemang, såväl förbundsövergripande som distriktsvisa. Gruppen äldre och anhöriga arbetar vi koncentrerat med i maj och under del av hösten. Informationsmaterial för genomförande av vattensäkerhetsaktiviteter och trafiksäkerhet tas fram inför sommarhalvåret. Jobba med oss/rekrytering Konceptet Jobba med oss vidareutvecklas tillsammans med HR-funktionen inför bland annat medverkan på Malmöfestivalen och andra publika mässor och events. Internt se stödjande mål för intern kommunikation. 20

21 5. Ekonomiska resurser 5.1 Internbudget intäkter och kostnader Internbudgeten bygger på Rambudget 2015, beslut om inriktning strategier och medel för perioden som direktionen beslutade vid sitt sammanträde den 11 juni I rambudgeten har medlemsavgiften, efter samråd med medlemskommunerna, räknats upp med 2,52 % baserat på pris- och löneuppräkning. Inför 2015 ges ingen uppräkning för befolkningsutvecklingen, detta med hänsyn till det allmänt ansträngda kommunalekonomiska läget. Med utgångspunkt från rambudgeten har internbudgeten arbetats fram under perioden september november I detta arbete har mer detaljerad data och fakta samt erfarenheter från innevarande år och prognoser för 2014 kunnat beaktas. I internbudgeten har det också arbetats in ett antal ökade fasta kostnader och långsiktiga åtaganden, till exempel nya höjdfordon, ny brandstation i Eslöv. I internbudgeten syns nu också positiva effekter av det lokaleffektiviseringsarbete som under 2014 genomförts på station Centrum i Malmö genom förtätning. Förbundet har sedan verksamhetsstarten haft som särskilda uppgifter att utföra färdtjänst med specialfordon samt administrera musikkår åt Malmö stad. Färdtjänstuppdraget återgick till Malmö stad 1 februari Malmö stad har under hösten 2014 beslutat uppdraget kring musikkåren ska upphöra vid utgången av Det innebär också att förbundet inte utför några tilläggsuppdrag vid ingången av 2015 åt någon medlemskommun. Direktionen har i december 2011 med revidering i december 2012 antagit mål för god ekonomisk hushållning för perioden Bland de övergripande målen finns ett årligt överskottsmål om tkr i syfte att bygga upp ett eget kapital för att kunna möta ekonomiska risker och oförutsedda extraordinära händelser. Målet är att det egna kapitalet vid utgången av år 2015 ska uppgå till 9 mnkr. Vid ingången av 2014 hade Räddningstjänsten Syd ett eget kapital om ca 10,1 mnkr. För år 2014 prognostiseras, enligt delårsrapport , ett överskott på ca 3,5 mnkr. Detta innebär ett beräknat eget kapital på ca 13,6 mnkr vid utgången av år Baserat på det egna kapitalets beräknade storlek vid utgången av 2014 budgeteras ett överskott om 200 tkr, i överensstämmelse med rambudgeten, vilket är något lägre än det årliga överskottsmålet. 21

22 I nedanstående resultaträkning ges en översiktlig beskrivning av intäkts- och kostnadsposter och en jämförelse mellan rambudget och internbudget för år Från och med 2015 görs vissa förändringar i förbundets kontoplan utefter anpassningar till baskontoplanen för kommuner, Kommun-Bas13. Bland förändringarna finns att övriga personalkostnader för t ex rekrytering återfinns under övriga driftskostnader. Internbudgeten har upprättats efter de nya förutsättningarna. En justering har skett av rambudgeten efter den nya kontoplanen. Övergripande resultaträkning Rambudget Internbudget (Belopp tkr) Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Tabell 1, Ram och internbudget 2015 Huvudprincipen i 2015 års internbudget är att intäkter och kostnader ska fördelas på de olika verksamheterna. Vissa undantag görs från denna huvudprincip då till exempel hela förbundets budget för IT, utifrån både styrnings- och praktiska skäl, läggs på ett kostnadsställe. På omstående sida finns en mer detaljerad internbudget för år I den redogörs för olika intäkter och kostnader samt hur dessa fördelas inom förbundets olika verksamhetsområden. 22

23 Internbudget, detaljerad (Belopp tkr) Förbunds- Verksamhets- Operativ Produktions- Produktions- TOTALT ledning stöd ledning område E6 E22 Rsyd Verksamhetens intäkter Medlemsavgift Tilläggsuppdrag 0 Delsumma medlemsavg o tilläggsuppdrag Tillsyn LSO LBE Tillståndshantering Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Delsumma övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Personalkostnader Löner o ersättningar Sociala avgifter o pensioner Summa personalkostnader Övriga driftskostnader IT. radio och telekommunikation Köpta tjänster Maskiner o inventarier Fordon Material, reklam o information Fastigheter o lokaler Utbildning o konferenser Representation o personalvård Resor o övriga kostnader Summa övriga driftskostnader Avskrivningar Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT Tabell 2, Detaljerad internbudget

24 5.2 Investeringsbudget Räddningstjänsten Syd har som kriterier för investeringar att objektet ska ha en ekonomisk livslängd om minst tre år samt att utgiften ska motsvara minst ett prisbasbelopp ( kr för 2015). Förbundets anskaffningar som faller under dessa kriterier utgörs normalt av kommunikationsutrustning, dataservrar, räddningsutrustning, möbler och inredning, ombyggnad av lokaler etc. Avskrivningstiden för dessa investeringar som är aktuella är normalt 3, 5,7,8 och 10 år och belastar årligen resultaträkningen. Räddningstjänsten Syd ska enligt förbundsordningen inte äga några egna fastigheter utan dessa ska hyras. Enligt ägardirektiv och direktionsbeslut ska fordon hyras på långtidskontrakt. Direktionen har under 2014 ändrat detta beslut till att icke utryckande personbilar även kan ägas i egen regi. I sammanställningen nedan visas den övergripande fördelningen av planerade investeringar för 2015, samt en prognos över beräknade medel för kvarvarande, pågående investeringar. Budgeterat nytt investeringsutrymme för år 2015 uppgår till tkr, vilket är en anpassning till rådande ekonomiska läge och bedömd genomförandeförmåga. Uppgradering av ekonomisystem och hemsida kommer att slutföras under Komplettering kommer att ske av räddningsutrustning och anpassning till ny teknik, fordon samt metoder för effektivare insatser. Under slutet av 2015 kommer en ny brandstation tas i drift i Genarp och anskaffning av inredning och utrustning att slutföras. I övrigt gällande lokalinvesteringar görs prioriteringar på jämställdhet, arbetsmiljö, hållbart samhälle, samt yteffektivisering. Inför varje igångsättande av enskilt investeringsobjekt gäller att särskilt beslut ska fattas. För räddningsutrustning gäller nödvändiga återanskaffningar och komplettering av utrustning utifrån nya arbetssätt, jämställdhetsintegrering och organisation. Beräknade kvarvarande Internbudget Total investerings (Belopp tkr) medel till och med resurs 2015 Immateriella tillgångar system o licencer IT, radio telekommunikation Räddningsmateriel Övriga inventarier Lokalanknutna investeringar Lätta fordon ej utryckning Summa Tabell 3, Investeringar översiktligt

25 6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av effektmål, produktionsmål, processmål och stödjande mål genomförs kontinuerligt enligt fastställda mätpunkter och avgöranden då målet är uppfyllt. Uppföljning och utvärdering av verksamhetsplanen ska minst ske vid års- och delårsrapportering, samt vid förbundets interna uppföljningstillfällen under verksamhetsåret. Uppföljningen i dessa rapporter ska ha en tydlig koppling till de mål och verksamhetsinriktningar som beslutats för året. Vid delårsrapporteringarna görs en mer översiktlig uppföljning medan den vid årsuppföljningen görs på en mer detaljerad nivå. Uppföljningstillfällena innefattar beskrivningar och sammanhållande analyser av verksamheten och dess olika funktioner. Utöver delårsrapporter och årsredovisning sker en övergripande ekonomisk uppföljning i form av utfallsprognoser vid utgången av februari och oktober månad. Uppföljningstillfällena analyseras och kommuniceras på tillhörande arenor och eventuella åtgärder och förbättringar genomförs. Förbundets ledningsprocesser och kvalitetsarbete syftar till att möjliggöra en tidig identifiering för att korrigera och förbättra verksamhetens måluppfyllelse i den löpande verksamheten. På förbundsledningsnivå tillämpas ett styrkortskoncept där mål, uppdrag och inriktningar följs upp med viss regelbunden periodicitet och eventuella förbättringsåtgärder initieras. Under året genomförs även externrevision. Bild 4.Planerings- och uppföljningsåret 25