Leif Jonsson 26 april 2016

Transkript

1 Leif Jonsson 26 april 2016

2 1. Realisering av lokal politik med hjälp av ett ledningssystem? 2. Ledningssystem i kommuner 3. Hantering av lokal politik i kommuner 4. Ledningsroller i kommuner

3 Min berättelse bygger bl.a. på den studie som återges i den här boken I boken -skildras hur realiserande av lokal politik kan gå till i praktiken - diskuteras frågor om lokal politik, kommunledning och demokrati i allmänna termer och som angelägna samhällsfrågor En del annat bygger på texter (bloggar) på min hemsida: Kontakt: leif.jonsson@ledarkonsult.se

4 En femårig intressant upptäcktsresa

5 Ny politisk majoritet M, FP, KD, C och MP - efter valet 2006 Den första borgerliga majoriteten sedan 1970-talet Svårt att realisera förändrad lokal politik Beslut 2009 om att utveckla nytt ledningssystem; tre syften: Realisera politik efter val Integrera lokal politik, statlig politik och EU-politik Integrera ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Nytt ledningssystem installerades 2011 Ny majoritet efter valet 2010 S, V och MP

6 Känt att möten mellan politik och administration kan vara komplicerade Det är politik, kan tjänstemän säga när de inte förstår fattade beslut. Tjänstemän bryr sig inte, kan politiker säga när det de vill inte händer. Jag brukar prata om Politisk logik - naturligt med oenighet Administrativ logik - naturligt med enighet

7 Lokal politik Lokala politiker Lokalt ledningssystem Forskningsfrågor: 1. Hur kommer lokal politik in i ledningssystem och omsätts i handling? 2. Hur handskas lokala politiker med ledningssystem i syfte att realisera politik?

8 Intervjuer våren 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 med cirka 20 personer Partiföreträdare (8 partier) Nämndföreträdare (7 nämnder) Förvaltningsföreträdare (5 förvaltningar) Studier av styrdokument och andra handlingar i kommunen Årlig återföring av intervjuanalyser till kommunledningen

9 Den lokal politikens uppfattades ha egen kraft Medborgerlig legitimitet och angelägenhet Tydlig och relevant för tjänstemän Den lokala politiken blev närvarande i administrationen Politisk kontroll över innehåll i styrande dokument Politiska sekreterare för första gången i Motala Centraliserad och standardiserad politisk styrning Styrdokument gjordes tydliga Politisk vilja gjordes om till mål Den lokala politiken levde ett eget liv Lokal politisk omedvetenhet om den nationella politikens närvaro Den nationella politiken har övertag - sanktioner

10 Politiska partier och kommunpolitiker var delaktiga vid konstruktion/revidering av ledningssystem Politiker gjorde om valmanifest till styrning Styrdokument präglades av politiker Målstyrning präglades så småningom av lokal politik Uppföljningen av den lokala politikens genomförande var bristfällig Nämndordförande agerade både sektorsvis och sektorsövergripande Fullmäktigeberedning var väktare (ägare) av ledningssystem Sakorienterade politiker och formorienterade tjänstemän Den politiska ledningen bjöd in tjänstemän i målarbete

11 Lokal politik kan komma in i ett ledningssystem och omsättas i handling: 1) Om det finns ett formaliserat dokumentstyrt styrningssystem 2) Om lokal politik präglar dokumentstyrningen 3) Om en dialogpräglad styrordning etableras Det tar tid att etablera en politikpräglad styrordning; fyra år i Motala

12 Frågor om vad som hände i Motala Jämförande reflektioner

13 Innehåll Intentioner Instrument för politik Ideologiska inslag

14 Kärnvärden Mandatperiodöverskridande Öppen, stolt och nyskapande Organisation och roller Mandatperiodöverskridande Beskrivning av gällande organisation Vision och politiska prioriteringar Riktlinjer för hur valmanifest skall göras till kommunpolitik Målstyrning och uppföljning Målstyrningsstruktur, riktlinjer för arbete med uppföljning Verksamhetsutveckling Verktyg för verksamhetsutveckling Styrande dokument Struktur för och innehåll i styrande dokument

15 Styrdokumenten har haft störst betydelse för politikens genomförande Målstyrningsreglerna fick göras om Uppföljningsreglerna gav ingen information om politikens genomförande Internrevisionen kom 2015 med stark kritik på internkontrollregelverket

16 Målstruktur 2011 Mandatperiodöverskridande inriktningsmål Sektorsvisa resultatmål Den lokala mandatperiodvisa politiken var sektorsöverskridande Uppdragsstyrning etablerades parallellt med målstyrningen Målstruktur från 2014 Politiskt prioriterade områden Resultatmål knutna till de prioriterade områdena

17 Ett öppet och levande Motala Aktiv politik för arbete Livslångt lärande Delaktighet och inflytande Ett stolt och attraktivt Motala Bo och leva Värdskap och evenemang Tydlig vision för framtiden Ett nyskapande och hållbart Motala Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Hälsa och självständigt liv Innovationer och entreprenörskap

18 Inga regler om uppföljning vid ledningssystemets installation 2011 Uppföljning framför allt utifrån statliga krav Inför valet 2014 visste kommunledningen inte vad av politiken som hade realiserats Revisionen påtalade hösten 2015 att det saknades regler för internkontroll

19 Intentioner när studien gjordes: Genomföra politik Hålla ihop kommunen; ett ledningssystem Integrera lokal, nationell och EU-politik Integrera ekonomisk och verksamhetsstyrning Tillkommande intentioner: Riktlinjer för hantering av medborgardialoger Förstärkta regler för uppföljning och kontroll

20 Ideal bakom styrning STYRNINGS- IDEAL Styrningens syfte Kriterier för framgång Styrningsmekanismer Rationalitetsform Formaliserad dokumentstyrning Regler Medel för att skapa ordning Följda regler Instrumentell Politikpräglad dokumentstyrning Makt, resurser Medel för att realisera lokal politik Uppnådda politiska syften Strategisk Dialogstyrning Argument Medel för att realisera politik i stort Beslutade och realiserade mål Kommunikativ

21 Att etablera politisk styrning efter val Hur omsätta partipolitik till kommunpolitik? Hur samverka mellan flera partier i sådant omsättningsarbete? Att realisera politik under en mandatperiod Hur hålla fast vid utlovad politik? Hur hantera politik som uppstår under en mandatperiod? Att opponera i en kommun med ett etablerat ledningssystem Vilken glädje har oppositionen av ett ledningssystem? Hur agerar oppositionen för att lyfta fram sin politik? Att vara ledande tjänsteman i en kommun med etablerad politisk styrning Hur agerar ledande chefstjänsteman i en kommun som har tydlig politisk styrning? Hur fungerar dialogen med den politiska ledningen?

22 På vilka sätt skall ledningsinstrument vara instrument för politik? Ledningssystemens funktioner; vad skall de vara till för? Ledningssystem är ytterst till för politiker det är mycket politiker måste kunna!

23 Lokal politik Partier och lokal politik Kommuner och demokrati

24 Lokal partipolitik Partiobundna opinions- och viljeyttringar Kommunpolitik

25 Politisk mobilisering Talar om hur man vill forma samhället Opinionsbildning, propagerande Intresseartikulering Ger röst hos olika samhällsgrupper Intresseaggregering Väger samman intressegruppers artikulering Rekrytera kandidater till politiska uppdrag Nomineringsprocesser Svara för det politiska beslutsfattandet Gruppmöten, partiinterna överväganden

26 Allt svårare att fånga upp gruppers och individers värdemässiga intressen Svårigheterna bottnar i en allt starkare individualisering och i den kommunikationsteknologiska utvecklingen Svårigheterna handlar om att partierna alltmer förlorar sin förmåga att vara transportband mellan människors vardag och det politiska beslutsfattandet. Svårigheterna innebär också att partierna tappar i legitimitet.

27 Sköta infrastrukturella förhållanden Planmonopol, skötsel av gator, vatten, avlopp, mm. Leverera tjänster till enskilda medborgare Vård, skola, omsorg, mm. Utöva myndighetsfunktioner Hantera ärenden gällande byggnads-, miljö-, socialtjänst- och annan lagstiftning. Fungera som medborgarnas intresseorganisation Forum för lokal demokrati Arena för att samla in och avspegla intressen

28 Politiska partier Deltar aktivt i arbetet med att forma kommunala ledningssystem Utformar partiprogram inför val Omformar partipolitik till kommunpolitik efter val Utser kommunledningspolitiker En kommun Beslutar och använder ledningsinstrument Hanterar partipolitik och partiobunden politik. Beslutar och realiserar kommunpolitik

29 Delaktighet och politisk jämlikhet: Varje enskild röst ska väga lika, alla medborgare ska ha samma möjlighet att delta i demokratins processer och att väljas till politiska uppdrag Fullmäktiges roll bör stärkas: Fullmäktige skall verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut Medborgardialoger och andra samrådsprocesser bör formaliseras Fullmäktige bör anta riktlinjer för medborgardialogers genomförande

30 Frågor: Hur ser aktörer som handskas med lokal politik på vad man menar med lokal politik? Hur hanteras lokal politik i kommuner? Vilken lokal politik har uppstått knuten till flyktingmottagande i kommuner? Hur hanteras sådan politik i kommuner? Genomförande En handfull kommuner studeras Intervjuer med partiföreträdare, ledande politiker och ledande tjänstemän.

31 Fullmäktige viktig demokratiaktör! Skolan lärande om samhälle och demokrati! Kommunerna måste kunna hantera partiobunden politik! Både politiker och tjänstemän viktiga aktörer för medborgerlig delaktighet!

32 Vem gör vad?

33 1. Först installerades ledningssystemet som ett regelverk Standardisering av styrdokument 2. Sedan fylldes ledningssystemet med politiskt innehåll Centraliserad politisk styrning med hjälp av politiska sekreterare 3. Därefter började ledningssystemet användas som ett dialogpräglat ledningssystem Systematiska dialoger mellan politik och förvaltning En trestegsordning som det tog fyra år att etablera i Motala

34 Ett nytt arbetssätt utvecklades succesivt under mandatperioden Politikpräglat arbete med styrdokument Standardiserade arbetsformer Roller utvecklades Nämndordförande inte bara sektorsvisa utan också sektorsövergripande aktörer Politiska sekreterare sammanhållande skribenter Strategiberedningen Politiska controllers, dvs. ledningssystemutvecklare och väktare Professionalisering av politikroller

35 Det som är tydligt är att vi har en politisk dialog. Politiken vill sköta innehållet i planeringsförutsättningar och i budgetdokument. Det är deras egna formuleringar som är huvudingredienser i det politiska beslutet. Det är inte tjänstemannaskrivet och inte tjänstemannabeslut. Det är politikens egna ord. Det är den stora skillnaden mot tidigare. Det är deras egna tankegods och deras formuleringar. Vi tjänstemän gör en viss paketering av det hela.

36 Styrsystemägare Sakfokus Innehåll Kommunikativ styrning Dialogaktör Styrsystemdesigner Formfokus Process Kommunikativ styrning Arenaarrangör Ledande politiker Ledande tjänstemän