Lokal politik och flyktingmottagande

Transkript

1 Leif Jonsson Lokal politik och flyktingmottagande Vimmerby Baserad på intervjuer gjorda maj 2016 Den här rapporten har tagits fram inom ramen för ett forskningsprojekt som undersöker förekomster av lokal politik och hur sådan politik hanteras av kommuner. Undersökningen görs dels brett med avseende på lokal politik i stort, dels riktat mot flyktingmottagande som ett exempel på områden som kan vara föremål för lokal politik. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om lokal politik och dess hantering i kommuner. I projektet studeras några kommuner med hjälp av framför allt intervjuer med företrädare för politiska partier, kommunala nämnder och tjänstemannaledning men också av studier av valmanifest och kommunala handlingar. Vimmerby är en av de kommuner som har valt att medverka. Projektet genomförs av Leif Jonsson som har varit knuten till Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) vid Linköpings universitet sedan Efter sin pensionering har Leif fortsatt verka med forskning om kommunledning och då företrädesvis knuten till CKS. I rapporten sammanfattas vad som har sagts vid intervjuer med sex politiker och tjänstemän. Rapporten kommer att vägas samman med liknande rapporter från övriga kommuner som medverkar i forskningsprojektet till en publikation som kommer att publiceras i CKS rapportserie. Rapporten är alltså ett arbetsmaterial och kommer inte att offentliggöras. Den överlämnas till projektets kontaktperson i Vimmerby.

2 Leif Jonsson Allmänt om lokal politik Lokal partipolitik vid val När jag frågade de intervjuade vilken politik som partierna gick till val på inför valet 2014 så svarade flertalet att det inte var någon särskild fråga som stack ut. Det fanns ingen tydlig politik vid det senaste valet, berättade en person. Ett liknande uttryck för detta var att den senaste valrörelser inte var så färggrann. Det var olika för de olika partierna, berättade en annan av de intervjuade. Det som stack ut var klyftan mellan Centern och Moderaterna, var en annan beskrivning av valrörelsen. De frågor som enligt de intervjuade hade uppmärksammats av partierna enskilt var landsbygdspolitik, småföretagarpolitik, infrastruktur, näringslivsutveckling, arbetsmarknadsfrågor, kommunens ekonomi, industritomter samt alliansens fortsatta samarbete. Partiers hantering av lokal partipolitik efter val De intervjuade kom i samtalen ganska snart in på det majoritetsskifte som kom till stånd efter valet. Flera förklaringar gavs till skiftet. En grundläggande förklaring var att alliansen inte hade fått en egen majoritet. Någon av de intervjuade ansåg att alliansen i och för sig skulle ha kunnat regera i minoritet, men att detta inte var möjligt på grund av de dåliga relationerna som fanns mellan ledande företrädare för Centern och Moderaterna. Så här beskrev en person detta: Det var alldeles för mycket bittra känslor mellan individer. Liknande förklaringar lämnades av flera av de intervjuade. Efter valet 2014 sökte både Moderaterna och Centern sig lite trevande mot sossarna, berättade en person. Det blev M och S som bildade majoritet. Vid intervjuerna sas det till mig att detta hade att göra med den politik som hade förts tidigare. En annan förklaring som jag fick höra var att samarbetet på personplanet ansågs kunna fungera bra mellan M och S. Flera av de intervjuade påtalade att en sådan här koalition var något helt nytt. För första gången på fyrtioett år skulle inte Centern vara med i styrningen av kommunen. Dessutom skulle Socialdemokraterna för första gången vara med och styra och då tillsammans med ett parti som man inte ansågs ha så mycket gemensamt ideologiskt med. Det berättades för mig att det direkt efter valet kom en rapport från SKL som på kommunens uppdrag hade analyserat kommunens ekonomi, vilken ansågs vara i mycket dåligt skick. SKL rekommenderade strukturförändringar och inte fortsatt osthyvlande. Detta presenterades vid det första sammanträdet i kommunfullmäktige efter valet Etablerande av kommunal politik efter val Det har inte etablerats någon formellt antagen kommunal politik som anger vilken politik som skall genomföras under mandatperioden har jag förstått av samtalen. Hur kommer det sig? undrade jag. Det har inte funnits tid, det har varit fullt fokus på våran ekonomi. Den typen av svar gavs av flera personer vid intervjuerna. Jag fick veta att det finns ett dokument på några sidor som inte är särskilt partipolitiskt orienterat utan rätt allmänt hållet. Detta dokument är nog känt av övriga partier, ansåg en företrädare för majoriteten. En annan person ansåg att det skulle vara lite svårt att

3 Leif Jonsson formulera en sådan politik, eftersom man då skulle behöva gå ifrån de praktiska frågor som man nu försöker hantera politiskt och gå upp till ideologiska frågor om hur vi ser på samhället i fortsättningen och där har vi olika tankesätt. När jag frågade hur allmänhet och kommunala tjänstemän kan veta vilken politik som skall drivas i kommunen fick jag svaret att detta inte är formellt uttalat, men att människor vet vilken som är vår utgångspunkt, nämligen att vi måste få en ekonomi i balans. Sedan kan folk undra hur det skall bli inför nästa val. I praktisk handling har S och M fått göra avsteg från den politik man gick till val på. Här är några exempel som jag fick höra. Moderaterna hade velat lägga ut ett äldreboende på entreprenad, vilket man sedan avstod från. Socialdemokraterna fick gå med på att höja avgiften för kulturskolan trots att de lovade att det skulle bli gratis. En person sa att Socialdemokraterna fick det svårt mot sina väljare för att de går med på att spara medan Moderaterna blev ifrågasatta för att de har gått med på att samarbeta med Socialdemokraterna. Lokal partipolitik efter val När Socialdemokraterna och Moderaterna hade etablerat sig som styrande majoritet så valde de att organisera om det politiska ledningsarbetet innebärande att det inrättades två kommunalrådstjänster på heltid, en från vardera M och S. Dessutom valde man att inte ha några andra vice ordförande i de politiska församlingarna. Denna förändring uppfattades av en av de intervjuade som att utestänga oppositionen. En annan person sa att det gjordes för att Moderaterna och Socialdemokraterna inte kände varandra och var tvungna att börja arbeta tillsammans. Med denna ledningsordning gick Moderaterna och Socialdemokraterna in i en budgetprocess i vilken oppositionen inte var delaktig. Detta skedde vid det så kallade Gränsömötet i vilket ordförandena och vice ordförandena i kommunstyrelsen och nämnderna var med tillsammans med ledande tjänstemän. Budgetprocessen präglades av sanering av kommunens ekonomi. Efter detta möte presenterades ett förslag till strukturförändringar inom skolan innebärande bland annat nedläggning av fyra skolor vid fyra olika orter. Lokal partioberoende politik När detta förslag presenterades i april så uppstod en kraftig folkopinion, som en person uttryckte sig. En annan beskrev det som hände att sedan briserade bomben. När jag frågade hur den process som så småningom ledde fram till en folkomröstning startade så fick jag genomgående höra att initiativet till processen togs av personer på de lokala orterna. Flera nämnde speciellt en person som ansågs ha varit vänsterpartist och som bor på en av orterna. Det nämndes också för mig att samhällsföreningar vid de här orterna engagerade sig i opinionsbildandet. Samhällsföreningarna har blivit starka tack vare den här processen. De har vaknat till liv och börjat jobba hårt, berättade personen ifråga vidare. Jag fick veta att det hade förekommit flera folkopinioner betingade av ambitioner att göra strukturförändringar och sanera ekonomin. Det gällde förändringar i mathållningen för äldre vid två orter liksom förändringar vid Kulturskolan. Som en följd av opinionerna har man backat från ursprungliga förslag och vidtagit andra åtgärder.

4 Leif Jonsson Lokal partioberoende politik stödd av partier Noterbart är att oppositionspartierna stötte den opinion som startade lokalt. Det sas gälla alla oppositionspartier, dvs. C, KD, L, MP, SD och V. Partierna engagerade sig också i folkomröstningen som av flera av dem jag intervjuade beskrevs som en valrörelse. Det blev ett mer traditionellt partipolitiskt val och jag tror att det sattes in miljonbelopp, berättade exempelvis en person. Det var framför allt C, KD och V som engagerade sig. Flera personer nämnde att C var drivande bland partierna. Den process som startade lokalt i april 2015 och slutade med folkomröstning den 21 februari 2016 blev utdragen och slitsam för oss politiker och för tjänstemän som fick leva i stor osäkerhet. Jag frågade vilka konsekvenser som processen hade fått och fick höra berättelser om flera typer av konsekvenser. En typ handlar om personliga konsekvenser. Flera politiskt engagerade personer hoppade av sina uppdrag. En av dem blev sjukskriven. Jag fick höra att det var politiker som mötte opinionen direkt vid möten med opinionsförträdare; tjänstemän var inte närvarande utan bistod med underlag av olika slag. Detta var ett inslag i opinionen. Ett annat var en nystartad nättidning, Dagens Vimmerby. Så här beskrev en intervjuad dess handlande: Tidningen ställde sig direkt på oppositionens sida i folkomröstningen och släppte fram väldigt oseriösa debattörer i tidningen. Det var inte riktigt rumsrent. En tredje inslag handlade om sociala medier. Både tjänstemän och politiker bombaderades av e-post. Det var rena personangrepp och hot, berättade en person. En annan sa: Jag tror aldrig att jag har varit så utsatt, hatad och påhoppad i hela mitt liv och då på sociala medier. En annan typ av konsekvens handlar om tillit och då i flera avseende. Tilliten mellan företrädare för de politiska partierna fick sig en törn. Det blev mycket politiskt hat här i samband med valet, ansåg således en person. Detta ansåg i sin tur ha spritt sig ut till medborgarna som inte riktigt har tillit till det politiska. En tredje typ av konsekvens ansåg en person var att vi har fått starkare spänningar mellan olika delar av kommunen. I mindre samhällen säger folk att de i stan inte hjälper oss längre. Personen ifråga ansåg att den här typen av spänningar fick ytterligare näring. De ansågs ha funnits länge och de bottnar i en inställning att människor som bor utanför stan skall få allt som finns i stan. Så här uttryckte sig en av de intervjuade sammanfattningsvis om konsekvenserna: Konsekvenserna av den här turbulensen är stora och omfattande och det är sorgligt. Nu gäller det att vi lämnar det här ganska snart bakom oss och går vidare. Det är bara det att det hade gått lättare om vi hade haft en bättre ekonomi och hade haft något att jobba för.

5 Leif Jonsson Lokal politik om flyktingmottagande Flyktingmottagande i Vimmerby kommun De personer som jag intervjuade hade genomgående en uppfattning att flyktingmottagandet i kommunen varken är eller har varit särskilt omfattande och framför allt inte jämfört med Hultsfred. En person gav följande bild: När det gäller ensamkommande barn så har vi haft ett avtal med Migrationsverket under många år. Vi har tagit emot grupper om 12 personer per år. Vi har höjt detta till tjugo personer. Under förra året höjde vi det till ungefär 100 personer. Detta har vi löst under ansträngning. Utöver det har vi haft cirka 350 asylboende som mest. På ett av asylboendena blev det problem nästan på en gång. De hade inte bygglov och inte heller tillfredställande brandsäkerhet. Det var mycket brister. Efter en tillsyn från brandmyndigheten och hälsosidan så stängdes anläggningen med omedelbar verkan. Just nu har vi nog ganska få asylboenden i Vimmerby. De är tömda de här båda anläggningarna. Under en ganska kort period var det så många som 350 personer. Det var ett par månader. Sedan har det varit ungefär Liknande bilder presenterades av andra personer. Opinioner vid flyktingmottagande Det berättades för mig att det inte har förekommit särskilt mycket opinioner relaterat till flyktingmottagandet. Vi märker av att det finns motstånd och det kommer till uttryck bland annat från Sverigedemokraterna som ställer frågor i fullmäktige, berättade en intervjuad. En anledning till att det inte har förekommit opinioner är att vi inte har haft så många flyktingar, sa en person. Andra förklarade det med att det fanns många som gjorde bra insatser i Vimmerby och att det fanns och finns bra boenden. Flera personer pratade om de fina insatser som görs av föreningslivet. Vimmerby IF nämndes av flera. Det uttrycktes också gillande för de insatser som görs av en styrgrupp för integrationsfrågor, av integrationsenheten, av arbetsmarknadsenheten och av bostadsbolaget Vimarhem. En person sa så här: Det som gör att det fungerar bra med flyktingmottagandet i Vimmerby är att vi har ett så gott samarbete mellan socialförvaltningen och bostadsbolaget. När det har behövts bostäder och lokaler så har det kunnat ordnas på ett bra sätt. En annan person ansåg att en anledning till att det har gått så bra är att man är så vänlig i Vimmerby. Personen ifråga tillade att det i vänligheten finns eldsjälar. Kommunal politik och flyktingmottagande Jag fick varierande svar på frågan om det finns politik för flyktingmottagande. En person sa att omständigheten att Vimmerby kommun har byggt upp boenden i egen regi för ensamkommande flyktingar kan ses som ett uttryck för en politisk vilja. Att kommunen har byggt upp så kallade mötesplatser kan också ses som en medveten satsning från politiskt håll, fick jag höra.

6 Leif Jonsson En annan person sa att det som kommunen gör inte är uttryck för politik och beskrev det vidare med följande ord: Vi har varit välkommande och vi har ställt upp. Men vi har inte haft någon särskild politik att ta emot si eller så många. Vi har inte engagerat oss i de här asylkommande. När det gäller ensamkommande barn så har vi haft politik. Vi får ekonomisk kompensation och så känns det som välgörenhet. En tredje person ansåg att flyktingmottagandet inte har varit någon stor fråga i Vimmerby: Vi har intagit en försiktig hållning och vi har varit framgångsrika när det gäller mottagande av ensamstående flyktingar. Personen berättade vidare att kommunen hade tur med den första gruppen som kom 2009 och som var ett fantastiskt gäng och att kommunen hade bra personal. Detta ansågs motivera ytterligare mottagande: Det handlar om ekonomi också för det här var en lönsam affär. Det finns ingen partipolitik bakom det som kommunen gör, sas det vidare. Snarare är det eldsjälar som ligger bakom det som kommunen gör. Det framfördes också att det är önskvärt med en tydligare politisk vilja och då i termer av vart vi ska både i stort och i flyktingmottagandet i kommunen. Man har inte tagit ställning till om det är bra eller inte, är ett annat uttalande. I det sammanhanget nämnde flera att det är på gång att ta fram en integrationsstrategi inspirerad av den strategi som har tagits fram för Kalmar län. När det gäller frågan om integrationsstrategi så framförde en person tanken att integration inte är något som skall skötas enbart av politiker utan av hela samhället. Det skall inte bara vara en kommunal fråga. Kommunen skall gärna leda arbetet, men det skall vara andra som utför det. En annan person ansåg att det är bra att det finns eldsjälar som arbetar med integration, men det behövs också politik som demokratiskt kan vägleda eldsjälarnas arbete.

7 Leif Jonsson Några reflektioner Lokal politik Det jag har hört kan beskrivas och diskuteras i termer av lokal partipolitik, lokal partioberoende politik och kommunal politik. Jag delar mitt resonerande i tre delar: lokal politik vid val, lokal politik vid folkopinioner och lokal politik avseende flyktingmottagande Lokal politik vid val Jag tycker mig ha hört vid intervjuerna att de politiska partiernas vilja vid valet 2014 var relativt osynlig. Det som syntes var oenighet mellan Centern och Moderaterna som hade samregerat under mandatperioden Detta kom bland annat till uttryck i maktoch personstrider. Efter valet valde Moderaterna och Socialdemokraterna att gå samman i en koalition. Någon kommunal politik skapades inte av de båda partierna mer än att man först skulle lära känna varandra i politiskt arbete utan oppositionens medverkan. Samtidigt skulle man ta itu med en sanering av kommunens ekonomi och vänta med att forma sakpolitik. Min tolkning av det som här skedde är att de båda regeringsbärande partierna valde att bygga en maktbas och inte någon politisk bas. Det betyder att det inte skapades någon formell och tydlig lokal kommunpolitik. Lokal politik vid folkopinioner Den lokala politik som uppstod avseende skolstrukturen i Vimmerby kommun initierades av att de båda majoritetspartierna ville lägga ner skolor vid några mindre orter. Detta ledde till starka protester i de aktuella orterna innebärande att partiobunden politik skapades. Denna partiobundna politik kom att stödjas av partipolitik buren av samtliga oppositionspartier. Stöd kom också från en lokal nättidning. Det blev sedan folkomröstning om tre alternativ; A: att lägga ner skolorna, B: att bevara skolorna och C: att inte ta ställning. Drygt hälften av de röstberättigade i kommunen röstade. Alternativ fick 86,65 % av rösterna, alternativ A 9,3 % och Alternativ C 3,5 %. Noterbart är alltså att den lokala partioberoende politiken och oppositionspartierna gick samman i en opposition mot den kommunala majoritetens politik. Att så blev fallet har flera förklaringar, vilka har redovisats ovan. En förklaring är att oppositionen inte medverkade i det budgetarbete i vilket majoritetspartierna beslutade om nedläggning av skolor. På så sätt såg sig oppositionspartierna inte delaktiga i framtagandet av omstruktureringen av skolorna. Mitt sätt att förstå processen är att den kommunala politik som skapades med majoritetsbeslutet blev svag, så svag att det var enkelt för de lokala protesterna (dvs. den partiobundna politiken) att med hjälp av den samlade oppositionen i kommunen fälla majoritetens förslag i en folkomröstning. Lokal politik avseende flyktingmottagande Det sägs inte ha uppstått någon lokal partiobunden politik att tala om gällande flyktingmottagande i Vimmerby. Jag har fått flera förklaringar till det. En är att det har kommit väl fungerande flyktingar som har fått ett positivt bemötande av flera aktörer. En annan är att det kommunala bostadsbolaget har kunnat erbjuda bra bostäder.

8 Leif Jonsson Det handlande som sker i kommunal regi sägs inte var utslag av en medveten kommunal politik. Handlandet har startats av eldsjälar och det har sanktionerats politiskt. Den hållning som kommunen har kommit att inta vilken jag förstår som ett försiktigt välkomnande, att ordna boende för ensamstående i egen regi, att det civila samhället och dess föreningar skall uppmuntras kan ses som politik, men det har inte kommit till uttryck i formella beslut eller politiska dokument. När det gäller lokal politik avseende flyktingmottagande så tycker jag mig se avsaknad av uttalad partipolitik från majoritetspartier liksom också avsaknad av uttalad kommunal politik. Det har inte heller förekommit partiobunden lokal politik i någon större omfattning. Arbete med lokal politik När jag sedan funderar på frågan hur kommunledningen handskas med lokal politik så gör jag följande reflektioner. Det har inte prioriterats av den majoritet som tog vid efter valet 2014 att utforma kommunal politik som anger hur man vill att kommunen skall utvecklas. Det har prioriteras att sanera ekonomin och detta skedde i förhållandevisa slutna rum utan oppositionsmedverkan. Detta kan ses som en kommunalpolitisk handling som troligen medverkade till att det uppstod en kraftfull opinion och folkomröstning i vilken partierna i opposition aktivt stödde opinionen. Det efterlyses kommunal politik avseende såväl kommunens framtida utveckling som flyktingmottagandet från såväl tjänstemannahåll som politikerhåll bland de personer jag har intervjuat. Det finns ett visionsdokument från 2012 som av flera intervjuade ansågs vara bristfälligt. Det har omvittnats att det sker ett politiskt kommunledningsarbete i praktiska frågor, men inte i frågor om hur samhället skall utvecklas i stort. För egen del ser jag kommunal politik som styrinstrument av vikt för både politiskt och tjänstemannamässig ledning. Utan en samlad politik för en mandatperiod kan det politiskt vara svårt att möta oväntade inslag i tillvaron. Det kan också vara svårt för tjänstemän att veta hur de skall handla. Sist men inte minst är kommunal politik ett instrument för demokrati. Medborgare har rätt att veta att och hur den politik man har röstat på omsätts under mandatperioden.