Bygdeplan. Bygdeplaner i Norra Skaraborg - en nygammal möjlighet VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN?

Transkript

1 BYGDEPLAN UTVECKLA IDÉER TILLSAMMANS! VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN? Lokal planering (bygdeplaner) handlar om att ta initiativet till utvecklingen av den egna bygden. Alternativet är att vara offer för processer som styrs utifrån. Och historien talar sitt tydliga språk. Utan engagemang riskerar bygden att dö. En riktig plan för utvecklingsarbetet underlättar för eldsjälar att komma och gå. Arbetet kan fortgå och blir inte personbundet. En bra plan ger även översikt, vilket gör det lättare att prioritera och använda de befintliga resurserna på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Exempelvis blir arbetsuppgifter som är synliggjorda lättare att fördela. En del tycker om att såga bräder men ogillar möten. För nyinflyttade och folk utanför den inre planeringskretsen är det tryggt att både veta vad som är på gång och få en chans att delta i något som engagerar. Alla utvecklingsgrupper som når framgång planerar. Men planeringen kan ske på olika sätt. Ibland styrs arbetet av brinnande målbilder hos en eller flera eldsjälar. I andra fall är planeringen strikt och formaliserad. Ett verktyg för att ta tag i möjligheter och hot på ett strukturerat sätt. Förankring och samverkan gör bygden starkare. Och med gemensamma prioriteringar, egna insatser och goda argument blir det lättare att påverka. Och så börjar all förändring. Ur Vi arbetar med LOKA- LA UTVECKLINGSPLANER, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva! Bygdeplaner i Norra Skaraborg - en nygammal möjlighet LAG-gruppen (Local Action Group) för Leader Norra Skaraborg bestämde hösten 2009 att starta upp projektet Hållbara bygdeplaner. Syftet är att ta tillvara på alla goda idéer och engagerade människor som finns runt om på landsbygden i kommunerna Gullspång, Karlsborg, Mariestad och Töreboda. Under åren gjordes det 19 bygdeplaner i området och det ledde till att ett flertal utvecklingsprojekt startade upp. Förhoppningen är att det även ska ske denna gång. Leader, som ingår i Landsbygdsprogrammet, är en möjlighet för att finansiera projekt. Både bygder som vill revidera sin befintliga plan likväl som bygder som vill göra Projektledare Hållbara Bygdeplaner Maria Gustavsson e-post: maria.gustavsson@hush.se tel , en ny välkomnas i projektet. En förening i varje bygd får ansvara för framtagningen. Som ersättning betalas det ut 5000 kr till föreningen. Motprestationen är att bygdeplanen ska vara demokratiskt gjord av bygdens befolkning samt innehålla de delar som krävs för godkänd bygdeplan. I denna mapp finns det förslag och tips på hur man lägger upp arbetet med en bygdeplan. Innehåll: Information till er som ansvarar för arbetet, s. 2 Mall för innehåll i bygdeplan, s. 3 Kriterier för godkänd bygdeplan, s. 4 Information om projektdagbok, s. 4 Information om Leader, s. 4 Mötesverktyg för träff ett, s. 5 Befolkningsstatistik, bilaga Projektdagbok, bilaga Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner, bilaga version 1

2 INFORMATION TILL ER SOM ANSVARAR FÖR ARBETET Få med alla andra Det krävs engagemang och tid för att få med alla i arbetet med bygdeplanen. Börja med att kontakta de andra föreningarna som är verksamma i er bygd. Fundera lite extra på över hur ni kan få med ungdomar och invandrare. Förslagsvis kan man bilda en mindre grupp med företrädare från några föreningar, som kan hålla i bygdeplansarbetet. Planera arbetet Planera in två träffar. Boka en rymlig lokal som är lätt att möblera om. Ta kontakt med en processledare som kan hålla i arbetet på träff ett. Antingen har ni någon hos er eller så kontaktar ni Maria Gustavsson. Processledaren ska inte själv delta i diskussionerna eller styra arbetet utan är ett verktyg för att få igång diskussionerna. Inbjudan Alla som bor i bygden ska bjudas in till bygdeplansträffarna. Ni avgör om det bäst görs via annons i lokalpress, affischer, dela ut inbjudan i brevlådor eller på något annat sätt. Tänk på att ha med EU och Leaderlogotypen på er inbjudan, annons och affisch. Förberedelser inför träff ett En del i bygdeplanen beskriver nuläget i bygden. Dessa punkter är det bra om några personer kan förbereda och redovisa på träff ett. Deltagarna får sedan fylla på med mer information. Då får ni mer tid på träff ett för att jobba med idéer och förändringssaker. Det viktiga är inte att få exakt rätt när det gäller nuläget. Det kan t.ex. vara svårt att veta hur många anställda det finns på respektive företag. Ni kommer att få uppskatta vissa fakta och det är ok. På träff ett På den första träffen fastställer ni nuläget i bygden. Ni jobbar även fram en rad idéer som gäller förändring eller utveckling. Idéerna blir även prioriterade så man får en lista på vad som är mest angeläget att arbete vidare med just nu. Deltagarna får, om de vill, ingå i olika arbetsgrupper som fortsätter jobba med en eller flera idéer fram tills träff två. Processledaren håller i träff ett men ni behöver ha en person som dokumenterar det som kommer fram. Tänk på att deltagarna måste fylla i sitt namn och fullständiga adress på en projektdagbok. Arbete mellan träff ett och två Förhoppningsvis har ni en eller flera arbetsgrupper som jobbar vidare med idéerna från träff ett. Meningen är inte att allt ska vara klar och genomfört utan arbetet består mer av att ta reda på mer fakta, prata med nyckelpersoner eller ta fram förslag till hur man jobbar vidare med idéen. På träff två På träff två går ni igenom vad ni kom fram till på träff ett. Redovisa nuläget och fråga om någon har kommit på något mer som behöver vara med. Berätta även om de idéer som kom fram och be de olika arbetsgrupperna redovisa hur långt de har kommit. Gör en handlingsplan över det fortsatta arbetet med idéerna och bestäm hur information ska spridas. Även vid denna träff kan ni ta hjälp av en processledare eller så håller ni i träffen själva. Tänk på att deltagarna måste fylla i sitt namn och fullständiga adress på en projektdagbok Vad händer sedan Förhoppningsvis har ni redan sett att det börjat hända saker. Ni kanske har några idéer som olika grupper arbetar med. Om ni behöver hjälp med att se vilka finansieringsmöjligheter det finns för utvecklingsprojekt, inom t.ex. Landsbygdsprogrammet, så bokar ni in ett möte med Maria Gustavsson. I andra fall kanske det är en representant från er kommun ni ska träffa. Arbeta utifrån den handlingsplan som ni har gjort. Se till att bygdeplanen finns tillgänglig för alla som varit med på träffarna och skicka den även till er kommun. Er bygdeplan ska vara ett levande dokument som ni använder i ert arbete. Ni kan göra förändringar utifrån vad som händer i bygden och ha gärna träffar då ni stämmer av med bygdens befolkning. Träffa andra som också gjort en bygdeplan Under 2010 och 2011 kommer det att anordnas några träffar då ni får möta andra som håller på att göra en bygdeplan eller som redan är klara med sin. Inbjudan med program kommer längre fram. Lycka till! Varför HÅLLBARA bygdeplaner? Jo, därför att vi vill att ni funderar lite extra på hur ni i er bygd kan arbeta med hållbar utveckling. Det lilla var och en gör kan påverka mycket i stort. 2 version 1

3 MALL FÖR INNEHÅLL I BYGDEPLANEN Bygdeplanen är ert dokument och det är de personer som deltar på träffarna som styr över innehållet. För att få struktur på bygdeplanen så bör ni använda er av nedanstående material som en mall. Nulägesbeskrivning Vilket geografisk område omfattar vår bygd? Kan t.ex. vara socknar eller andra naturliga geografiska eller traditionella avgränsningar. Hur många personer bor det i vår bygd? Statistik kan fås ner till församlingsnivå, se bifogad statistik i Bygdeplansmappen. I annat fall får ni göra en uppskattning av hur många som bor i bygden. Ta gärna med om det finns många barnfamiljer, äldre eller invandrare. Vilka företag finns? Gör en förteckning över alla företag som finns i bygden och hur många personer som de sysselsätter. Vilken offentlig service finns? Hit räknas t.ex. skola, förskola och äldreboende. Finns det ingen service så skriv gärna ner var den närmsta servicen finns. Vilken kommersiell service finns? T.ex. affär, bensinstation eller café. Finns det ingen service så skriv ner vad man närmst finner den. Vilken typ av boende finns? T.ex. hyresfastigheter, egna hem eller fritidshus. Vilket utbud inom kultur och fritid finns det? T.ex. bygdegårdar, kyrkan, föreningar, ungdomsaktiviteter eller sångkörer. Vilka insatser görs i dagsläget för att värna om vår miljö och skapa en långsiktig hållbar utveckling? Utvecklingsidéer Alla idéer är välkomna. Exempel på frågor man kan fundera kring: Vad kan göras för att öka inflyttningen till bygden? Hur får vi ungdomarna att stanna kvar? Hur kan vi förbättra den offentliga och kommersiella servicen i bygden? Hur kan vi skapa framtidens boende? T. ex. för äldre eller ungdomar. Hur utvecklar vi kulturutbudet och fritidsaktiviteterna vad är det som saknas? Vilka saker kan vi utveckla tillsammans med företag? T. ex. inom turismen. Hur kan vi bidra till en hållbar utveckling? T.ex. genom gemensamma uppvärmningssystem, konsumtion av lokalproducerad mat eller källsortering. Handlingsplan En handlingsplan ger struktur för det fortsatta arbetet. Gör en handlingsplan per idé eller en enda sammanfattande. Vad ska vi åstadkomma? (målformulering) Vad ska vi satsa på för att lyckas? (strategi) Vad ska vi göra för att uppnå våra mål? (aktivitetsplan) Vilka resurser behöver vi? (resursanalys) Vem gör vad? (organisering) Utse någon/några som får i uppdrag att sammanställa och skriva rent allt som kommer fram på träffarna. Bestäm även på träffarna hur detaljerade ni ska vara. Efter träff ett kan man t.ex. skicka ut materialet på e-post så att alla har chans att läsa igenom det till träff två. 3 version 1

4 BYGDEPLAN UTVECKLA IDÉER TILLSAMMANS! ERSÄTTNING FÖR ER BYGDEPLAN Leader Norra Skaraborg har möjlighet att betala ut en ersättning på 5000 kr till er för ert nerlagda arbete och kostnader för fika, inbjudan etc. För att ni ska få de pengarna har vi några kriterier för godkänd bygdeplan: Den ska vara framtagen i demokratisk anda. Alla som vill ska ha fått chansen att vara med Den ska ha med nuläget i bygden* Den ska ha med idéerna som kommit fram* Det ska finnas med en handlingsplan för fortsatt arbete* Ni ska lämna in projektdagböcker (deltagarlistor) till Leader Norra Skaraborg samt kopia på inbjudningar. Ni behöver ha med EU och Leaderlogotypen på annonser, inbjudningar och affischer. * se mall för innehåll i bygdeplanen Er färdiga bygdeplan, tillsammans med projektdagböcker och en faktura på 5000 kr (inkl. moms, om ni är momsredovisningsskyldiga) skickar ni till Maria Gustavsson, Leader Norra Skaraborg, c/o Naturbruksgymnasiet Sötåsen, Töreboda. Bygdeplanen skickas även via mail till maria.gustavsson@hush.se Ersättningen på 5000 kr betalas ut när er bygdeplan och projektdagböcker är godkända. Information om Leader Norra Skaraborg Leader kan ge stöd till projekt som leder till utveckling av bygden eller näringslivet. Detta kan t.ex. vara att nya företag och arbetstillfällen skapas, nya produkter utvecklas, människor flyttar in eller att fler turister besöker området. Projekt inom Leader ska kännetecknas av ett kreativt och innovativt arbetssätt. Projekten ska vara lokalt förankrade och bygga på samarbete och nätverkande. Det är också viktigt att man vill dela med sig av projektresultatet till andra. Projekt som inte kan få stöd är t.ex. när nyttan enbart tillfaller ett eller ett fåtal företag. Leader Norra Skaraborg arbetar med fem teman: bygdeutveckling, förnyelsebar energi, livsmedel, besöksnäring och häst. Arbetet bedrivs i form av en ideell förening där styrelsen kallas LAG-grupp (Local Action Group) och där företrädare från ideell, privat och offentlig sektor ingår. Finansieringen till Leader Norra Skaraborg kommer från EU, svenska staten och kommunerna Gullspång, Karlsborg, Mariestad och Töreboda. LEADER är en fransk förkortning som betyder Länkar mellan åtgärder som syftar till att utveckla landsbygdens ekonomi. Hemsida: Kom ihåg om projektdagbok och logotyper Projektdagboken visar den ideella tid som ni lagt ner på er bygdeplan. Ni låter deltagarna skriva på projektdagboken på träffarna ni har. Förberedande arbete och arbete mellan träffarna kan man också skriva upp på en projektdagbok. Det finns två olika varianter av projektdagbok: Projektdagbok redovisning av ideell tid per person. Används när man sitter enskilt och jobbar. Projektdagbok redovisning av ideell tid per aktivitet. Används när man har träffar eller arbetsmöten. Tänk på att alla måste skriva tydligt och ange sin fullständiga adress. EU och Leaderlogotypen fås av Maria Gustavsson. Skicka en e-post till maria.gustavsson@hush.se Du kan även hitta dem på SJVs hemsida 4 version 1

5 MÖTESVERKTYG FÖR DIG SOM ÄR PROCESSLEDARE För att kunna genomföra ett lyckat bygdeplansarbetet är du som processledare viktig. Du ska leda gruppen framåt i arbetet utan att själv vara med i diskussionerna eller prioritering av idéer. Detta material bygger på att man har två träffar och du som processledare deltar på träff ett och eventuellt på träff två. Nedan finner du förslag på upplägg för träff ett. Möblering, dokumentation och material Möblera så att deltagarna kan prata i par och fyra och fyra. Någon/några person/er måste dokumentera det som kommer fram, utse ansvarig innan träffen. Ha tillgång till blädderblocksblad, A4-papper, tjocka och tunna pennor, ev. upptryckta frågor för bygdeplansarbetet (eller visa via OH) samt projektdagböcker (deltagarlistor). Fikat kan tas under tiden diskussionerna pågår. Inled mötet Be någon från ansvarig förening att inleda mötet med att kort berätta om vad en bygdeplan är och vad han/hon själv har för förväntningar. Inled med en öppen fråga: Varför ska vi göra en bygdeplan Frågan om varför vi ska göra en bygdeplan är till för att alla ska komma med in i mötet. Deltagarna diskuterar två och två i ett par minuter och får sedan kort redovisa vad man kommit fram till. Skriv ner svaren på blädderblock. Blanda deltagarna så att de sitter i par med någon de inte känner så väl. Frågorna kring nuläget Här har förhoppningsvis de som är ansvariga förberett några svar som de redovisar. Deltagarna får diskutera två och två om de har något de vill komplettera med eller som de vill ändra på. Vissa frågor har man svårt att få fram exakta svar på. Det spelar inte så stor roll, man får utgå från det som man vet och det är det samlade nuläget som är det viktiga. Det är viktigt att alla verkligen blir nöjda och att man kommer fram till en gemensam bild av nuläget. Anledningen till att dessa frågor är förberedda är att det tar väldigt lång tid om alla ska vara med och svara på dem på träffen. Bättre att fokusera på förändring och utveckling. Diskussion kring utveckling Här ska alla idéer om förändring eller utveckling komma fram. Antagligen har man i vissa grupper redan diskuterat så smått kring detta. Låt alla fundera enskilt i fem minuter på vad de tycker är viktigt att förändra eller utveckla. Låt dem skriva ner det på papper. Låt sedan paren redovisa sina tankar för varandra och välja ut de tre saker som de tycker är viktigast. De skriver ner dem på A4-papper en sak per papper. Sätt sedan upp pappren på en vägg och gå igenom dem för alla deltagarna. Paren får sedan fundera på vad de tycker är viktigast. De får sedan fördela fem kryss på de papper som finns uppsatta (max ett kryss på sina egna papper). Utifrån hur paren kryssar får man sedan fram vad som deltagarna tycker är viktigast att arbete med. Fortsatt arbete tills nästa träff Se vilka saker som fått flest kryss och gruppera dem efter innehåll. Gör detta tillsammans med deltagarna. Deltagarna får sedan enskilt fundera över om de vill jobba vidare med någon sak tills nästa träff. Låt dem sedan komma upp och sätta sina namn på de saker som de vill jobba med. Efter detta får man se om man ska utse någon sammankallande för varje grupp eller om de kan bestämma hur de går vidare direkt efter att denna träff är slut. Tack för denna träff och bjud in till nästa Här kan samma person som hälsade välkommen tacka för denna träff och bjuda in till nästa. Berätta även kort om vad som händer på nästa träff. Då ska bygdeplanen presenteras och de olika grupperna får berätta hur långt de kommit med sitt arbete. För mer information kontakta Maria Gustavsson, tel , eller e-post: maria.gustavsson@hush.se 5 version 1