Lokala planer Uppstartsmöte i Borås

Transkript

1 Lokala planer Uppstartsmöte i Borås Det här dokumentet är en sammanfattning av uppstartsmötet för Leaderprojektet Lokala Planer i Borås. Sammanställningen hjälper förhoppningsvis även utvecklingsgrupperna som inte kunde närvara att få en bild om hur vi har tänkt. Kvällen delades upp i tre delar enligt uppställningen nedan: Sassi Wemmer Resan är målet Kvällen började med en kort inledande presentationsrunda av alla närvarande. Det saknades cirka 10 byalag, och kommunrepresentanter från Borås, Tranemo, Bollebygd, Ulricehamn och Herrljunga. Sassi berättar om projektets tillkomst och kort om syftet med projektet. Även de administrativa delarna gicks igenom då det finns en del att tänka på när man genomför ett Leaderprojekt. En viktig del i administrationen är att det arbete som deltagarna lägger ner i projektet räknas som ideella arbetet som värderas till 175 kr/per timme och vuxen person. Alla timmar ska redovisas på en blankett, även de timmar som genomförs på hemmaplan. Sassi skickar ut blanketter per mail till alla deltagande grupper och deras kontaktpersoner. En hemsida för projektet kommer att byggas som läggs under Länsbygderådets nya hemsida. Hemsidan blir klar i slutet av oktober och adressen kommer att skickas ut via e-post senare. På hemsidan finns all information kring projektet samt även möjlighet att plocka ner alla dokument och blanketter. Projektägare för Lokala planer är Länsbygderådet Sjuhärad, Sassi jobbar på halvtid som projektledare på uppdrag av Länsbygderådet. Medfinansiärer till projektet är utöver Leader Sjuhärad, Coompanion Sjuhärad, Vuxenskolan och HSSL (Hela Sverige ska leva paraplyorganisation för 5000 byalag och länsbygderåden i Sverige). Sjuhärads kommuner delfinansierar projektet med arbetstid. Projektledaren Sassi, Coompanion Sjuhärad genom Anna Fagefors och Vuxenskolan genom Miriam Sannum är samordnare för de olika aktiviteterna som kommer att genomföras under projekttiden. En grov tidsplan för projektet: 2009 års tidsplan: Svart ring är nu, svart ring med rött är i början av december Projekttid för hela projektet: Från nu till Nästa stormöte genomförs senast i början av december då vi ska arbeta mera med de lokala planerna. Under tiden fram till dess sker kommunikationen per mail och projektets hemsida. Till våren/sommaren samlas vi igen för ett gemensamt möte. Innan sommaren ska planerna vara klara! Hösten 2010 är den mest roliga delen, vad som ska genomföras där är mycket upp till de deltagande grupperna! 1

2 Sassi kommer under projektet att besöka alla deltagande grupperna och finnas med som en coach. Lokala planerna som ska göras ska gälla under en längre period o kopplas till kommunernas planer. De lokala planer ska inte ses som en lokal verksamhetsplan där man endast tittar fram ett eller två år framåt! Efter Sassis introduktion delades gruppen i två mindre grupper som Miriam och Anna tog hand om. Efter fikat bytte grupperna sina ledare. Partnerskap och samverkan Anna Fagefors, Coompanion Offentlig sektor privat Näringsliv Social ekonomi Kort presentation av Coompanion som är ett bra stöd att ha med sig i projektet och kan helt kostnadsfritt ge detta stöd då uppdraget de har kommer bland annat från kommuner etc. Involvera många i ett projekt och ett bra exempel är det som vi får prova under detta pass. Möjligheterna med lokala tre partnerskap: Metod: Ta ett kort Fundera själv vad kortet säger dig kring samverkan Diskutera sedan 2och2 Presentera för alla andra vad ni har kommit fram till. Det som framkom var t.ex.: kompromiss är grunden för all samverkan integration, de olika föreningarna, nya medlemmar isolera sig är inte utvecklingsbart totalitet, bra att många samarbetar förståelse, få andra att förstå vad man vill vara vanlig, konstla inte till e t kreativ, blir bra ihop de 3 pånyttfödelse, nya arbetssätt - möjligheter finns genom samverkan, spännande tillsammans vi är världen, vi är olika men behöver varandra rebellen + sakta ner förankra och se till att alla är med/sätt fart BALANS upplevande + ny vision / nya idéer, nya tankar din inre röst, lyssna på det man känner för 2

3 På detta sätt kan man få hjärnan att komma igång och med bikupans hjälp få dryfta sina tankar med någon annan. Tänk på att tiden inte får vara mer än 2-4 min. Samtala sedan en kort stund i storgrupp, 5 min och delge dina tankar och reflektioner till de andra. Litteraturtips: Westlund; Social ekonomi, socialt kapital och lokal utveckling rapporten läggs ut på hemsidan! Leader är ett bra exempel på ett 3-partnerskap. Partnerskap gör att projekt håller lågan vid liv under en längre period. Viktigt att den sociala ekonomin hittar sin plats i 3-partnerskapet så att man kan växa tillsammans och leva längre. Värmdö kommun är ett bra framgångsrikt kommunal exempel. Vattenfall ville dra en stor kraftledning rakt igenom samhället. 3-partnerskapet samtalade med de och då kom ett förslag fram på att kunna gräva ner annat i marken samtidigt som man grävde ner kraftledningen. Cykelbanan och mycket annat bra gav detta. Trångsviken är ett annat bra exempel där bygdegården var knutpunkten och den ideella bygdegårdsföreningen och flera andra var från andra sektorer startade upp en attitydsförändring och informationsinsats som resulterade i mycket bra förändringar. Man förtydligade t ex följande: Se att någon annan har nytta med det man gör. Dagis på dagen, bygdegård på kvällen. Viktigt att hitta det rätta nätverket. Genom en bra plan så kan man komma vidare och eftersom mallen för utvecklingsplanen är gemensam så att man kan jämföra de olika utvecklingsgrupperna och kommunerna i efterhand. Sten, sax, påse: Alla tre kan försätta berg o göra underverk. Se till er bygd och gör efter det. Varför är partnerskap viktigt för vår lokala utvecklingsplan? Metod: Skriv ner ett ord/mening på blocket Skicka vidare Läs föregående ord/mening fundera Utveckla det - skriv nytt ord/mening Skicka vidare Kan till sist ge ett fullt block med tankar, idéer. Här nedan är listan av olika argument som kom fram med nerskrivningsmetoden. Jag (Sassi) har sorterat upp alla anteckningar i fyra kategorier: Ekonomiska argument, sociala argument, effektivitetsargument och samverkansargument. Naturligtvis skulle man kunna sortera upp de i andra kategorier också, men jag utgick ifrån vilken betydelse de olika kategorier har för projektet och den egna lokala planen. 3

4 Ekonomiska argument: 1+1+1=5 Det blir mer samlade resurser Ekonomisk hjälp För samhällets ekonomi ska utvecklas är kommersiell verksamhet viktig och kanske helt avgörande Man kan hjälpas åt ekonomiskt Möjlighet till kostsamma projekt Sektorerna är olika men tillsammans blir vi starkare och kan genomföra föreslagna ideer med större resurser Skapa mer resurser Skapar resurser Större ekonomiska möjligheter Sociala argument: Alla individer i samhället har något att bidra med; tom de a-sociala elementen! Att alla vet vad som skall ske eller vore bra att det hände Att människor förstå det gemensamma Engagemanget växer 1+1+1= 7 Engagerande Fler om frågan Roligare Samarbete Samlar resurser i en pool för att ta tillvara kunskap och kreativitet och framåtanda från olika infallsvinklar Sammanhållning Större förståelse för varandras situation Trygghet Vi gör något tillsammans Effektivitetsargument: 1+1+1=5 Det blir mer samlade resurser Det går snabbare att få något genomfört Det är enklare om alla är med Därför att vi skulle dra åt samma håll och inte göra dubbelt Ensam är inte stark och fler skapar mer Fler infallsvinklar ger bättre idéer För att det lättare skall kunna gå att genomföra förbättringar Mindre administration Samverkans argument Alla föreningar skall vara med En trekant är aldrig fel Framåt! Få fler erfarenheter och inte göra fler misstag För att hålla ihop och dra åt samma håll För att kultur och social verksamhet ska fungera måste det nog finnas 3partnerstänkandet Måsta ha med alla grupper för lyckade projekt Partnerskap är en förutsättning för resultatet i det lokala planarbetet Sammanhållning 4

5 Samverkan mellan olika samhällssektorer Sektorerna är olika men tillsammans blir vi starkare och kan genomföra föreslagna idéer med större resurser Skapa ett nätverk Skapa hållbarhet i utvecklingen genom att samverka mellan alla de tre samhällssektorerna Skapar större engagemang Större genomslagskraft och förankring Tillsammans ser man från olika håll Utnyttja olika partners kompetens Engagemang och delaktighet Miriam Sannum, SV Metod: De 3 F:n Var och en skriver enskilt ner sina Förväntningar, Förhoppningar, Farhågor Diskutera sedan i grupper om 3-4 pers. Redovisas via blädderblocksblad Processen för att få fram tankarna på blädderblocksblad är det som tiden ska läggas vid. Nedan redovisas de 3 F:n som grupperna har skrivit ner på blädderblocksarken, angående det lokala engagemanget för att göra de lokala planerna. Lokala planer Förväntningar Att alla i byn känner varandra Samverkan med kommunala utvecklingsplanen Aktivare by Samarbete mellan flera olika föreningar, företag, skola, service Struktur på byns olika resurser Samarbete mellan föreningar Gemenskap Nätverksskapande Synliggöra landsbygden genom konstruktiv och meningsfull vägledning Byggnation på landsbygden Teknikutveckling även på landsbygden Servicen kan bibehållas Ökat engagemang Se möjligheterna Framgång för idéer Framgång för hälften av idéerna Projekt blir verklighet Se till helheten Idéerna går att verkställa 5

6 Att det finns pengar Enhetlig mall Få med olika gruppers perspektiv Föreningar, ungdomar, äldre, nyinflyttade, näringsliv, kommuner Få in nya idéer i processen Pust & stön Att diskutera gemensamma problem Att få fram material för underlag till kommunen Att inspireras att gå vidare i byalaget Lokala planer Förhoppningar Långsiktig och realistisk plan som gagnar både boende och kommunen Få igång en process som drivs vidare Dra igång ungdomar, få in nya idéer och synsätt Engagemang i bygden för utveckling och konstruktivitet Att vi ska få praktiska tips Att öka gemenskapen i samhället Att skapa förutsättningar för föryngring i samhället Att få konkret hjälp med vår uppstart Att knyta nya kontakter och få idéer Lära av andras erfarenheter Resultera i något konkret Att eldsjälar finns kvar Att det genomförs Att det blir till glädje för många Nöjda innevånare som trivs och engageras och bor kvar Engagera flera Små aktivitetsgrupper Hitta eldsjälar Aktivare by Möjliggöra byggnation, fler arbetstillfällen, fler innevånare Fler bofasta året runt Fler barnfamiljer Fler ambassadörer för bygden Planen löser våra problem och farhågor Att se möjligheter, positiv stämning Fler blir delaktiga, engagemang särskilt ungdomarna Bättre kollektivtrafik Kommunen inser vikten av en levande landsbygd Att få en bred uppslutning ibland socknens innevånare Skapa energi ibland medarbetarna i utvecklingsarbetet Blåsa liv i den utvecklingsplanen vi har 6

7 Lokala planer Farhågor Rädsla för engagemang Lång tid att genomföra Pengabrist Trög byråkrati Inte få med alla eller majoriteten Infrastrukturen minskar (affär eller skola lägger ner) Bevakar våra egna revir /egna föreningsintressen Svårt att få färdig plan Svårt att få genomslag i den stora kommunala ÖP Svarighet att underhålla sevärdheter, byggnader, samlingslokaler Att inte tänka långsiktigt Alla har redan fullt upp särskilt ungdomarna Kommunfolket begriper för lite Svårt att väcka intresse Att eldsjälar hoppar av För lång tid att genomföra Styrningen (mallen) Att få delaktighet i och förståelse för varför utvecklingsplanen behövs Önskelista Att springa ifrån övriga i byalaget Att planen inte hålls levande Att det rinner ut i sanden Att få engagerar sig Att planen blir en hyllvärmare Stanna vid prat och oenighet Misslyckas med att få med sig ungdomar Entusiasm och kreativitet hos byarna som inte kommer att matchas av kommunen Planerna blir dammsamlare Utvärdering av kvällen med hela gruppen i stor ring Bra att samlas i en storsamling, nya infallsvinklar Vi är inte sämst i vår by, det finns andra som är på samma nivå Häftigt om Sjötofta-borna får göra det här Utbyta erfarenheter - kaffet är viktigast Viljan finns att göra denna kväll i de lokala byarna Viktigt att byarna tänker utanför boxen Bra kursledning, effektivt arbetssätt, mycket bra Spretigheten i byarnas vilja kan vara svårt att få under samma mall Varför uppfinna hjulet igen, goda exempel eftersöks, utbyte av idéer och arbetssätt Det handlar inte om utveckling, utan om att undvika avveckling Resan i detta är målet!! 7

8 Idéer som kom upp under kvällen och som kan implementeras i projektet: Har lagt till möjliga tillvägagångssätt på dessa i parantes. E-cirklar där man kan i forum delge varandras idéer. (detta skulle kunna testas som komplement till olika tema/fokusgrupper. Sassi och Vuxenskolan ska kolla upp olika lösningar) Boka in Sassi för ett möte på hemmaplan. (bokningskalender kommer att läggas på hemsidan) Boka in processledare för att genomföra ett liknande stormöte på hemmaplan. (Vuxenskolan och/eller Coompanion kan ställa upp på detta, samordnas genom Sassi, speciell uppmanas de grupper och kommuner som inte har varit med på kvällen i Borås!) Nästa år är det val, visst kan man genomföra politiska hearing i kommunerna för att sätta fokus på landsbygdsutvecklingen. (Sassi kollar upp hur det skulle kunna organiseras, det kan finnas ett intresse att även Länsbygderådet involveras i arbetet) Övrigt: Nästa stormöte i slutet av november, början av december där vi gå igenom upplägget av mallen. Under tiden fram till detta möte kommer kommunikationen att ske per mail och hemsida. Inom någon vecka skickar Sassi ut ett mail kring önskemålen kring olika tema/fokusgrupper samt hur man kan påbörja jobbet lokalt. Även blanketterna och hur dessa ska användas kommer per mail inom kort. Vad ska grupperna och kommunerna göra under tiden? Det viktigaste nu i början av projektet är att man börjar starta upp ett partnerskap på sin ort. Fundera över vilka temagrupper som är intressanta för just min grupp. Vilka önskemål har kommunerna på en lokal utvecklingsplan? Kurserbjudande till alla som vill delta: Att leda och coacha arbetet i en lokal utvecklingsgrupp När: Plats: Anmälan: november (helg) samt 19 januari (kväll) Meddelas senare Sassi skickar ut info när Vuxenskolan har planeringen klar Intresseanmälan kan skickas redan nu till sassi.wemmer@melica.se Tack till Stefan på Vuxenskolan för delar av minnesanteckningarna! 8