försörjningskravet vid anhöriginvandring

Transkript

1 1 (15) Rättsavdelningen SR 03/2017 Rättsligt ställningstagande angående försörjningskravet vid anhöriginvandring Sammanfattning Vid anhöriginvandring är det den person som bor i Sverige som ska uppfylla försörjningskravet, oavsett på vilken anknytningsgrund uppehållstillståndet beviljas. Det utökade försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den sökande. I sådana fall kan även andra familjemedlemmars försörjningsförmåga räknas in vid bedömningen. Detsamma gäller om en annan medlem i kärnfamiljen än den person till vilken anknytning åberopas står för bostaden, i vilken familjen ska sammanbo. När det endast krävs att personen i Sverige ska kunna försörja sig själv kan han eller hon däremot inte tillgodoräkna sig andra familjemedlemmars försörjningsförmåga. Bedömningen av försörjningsförmågan ska vara framåtsyftande. Vid en bedömning av det utökade försörjningskravet får samtliga medlemmar i kärnfamiljen normalt förutsättas ingå i den krets som ska försörjas, både de som ansöker och de som redan bor tillsammans med personen till vilken anknytning åberopas. Detsamma gäller vid bedömningen av den bostad i vilken familjen ska bo. Vid familjeåterförening för flyktingar eller alternativt skyddsbehövande krävs, för att undantag från försörjningskravet ska kunna göras, bl.a. att det ska vara fråga om en etablerad familjerelation. Om relationen uppstått utanför landet är den att anse som etablerad när parterna gift sig eller inlett ett samboförhållande. Vid ansökan inifrån ska relationen ha uppstått under en laglig vistelse här. Kravet på att det ska vara en etablerad familjerelation gäller endast för gifta och sambor, eller för de som avser att gifta sig eller bli sambo. Bfd Migrationsverket Rättsavdelningen Besöksadress Agnesfridsvägen 111 Postadress Box 3147, Malmö Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Webbplats

2 2 (15) I andra fall, t.ex. vid barns anknytning till en förälder eller vid hushållsgemenskap, krävs inte att familjerelationen ska vara etablerad. I undantagsfall kan uppehållstillstånd p.g.a. anknytning ges vid särskild anknytning till Sverige eller då ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Något försörjningskrav gäller då inte. Innehåll 1. Bakgrund Syfte m.m Rättslig bedömning Vem den person är som ska uppfylla försörjningskravet Den anhörige i Sverige är den som ska uppfylla försörjningskravet När den som ansöker är ett medsökande barn Anknytning åberopas till mer än en person i Sverige Anknytning åberopas både till förälder och barn i Sverige När det saknas anhörig i Sverige En annan person än den till vilken anknytning åberopas står för försörjning eller boende Vid en bedömning enligt utlänningslagen ska den person som sökanden åberopar anknytning till kunna försörja sig Vid en bedömning enligt den tillfälliga lagen kan hänsyn tas till familjemedlemmarnas medel Bedömningen av försörjningsförmågan ska vara framåtsyftande Vilka de familjemedlemmar är som ska försörjas vid en bedömning enligt den tillfälliga lagen En annan person är den till vilken anknytning åberopas har bostaden där familjen ska bo Undantag från försörjningskravet för flyktingar och alternativt skyddsbehövande om familjen är etablerad Familjen behöver inte ha etablerats före inresan En skillnad görs vid bedömningen av om en familj är etablerad beroende på om det gäller försörjningskravet i den tillfälliga lagen eller uppskjuten invandringsprövning Undantaget gäller endast för parrelationer Inget försörjningskrav vid särskild anknytning till Sverige eller då ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande... 14

3 3 (15) 1. Bakgrund År 2010 infördes ett försörjningskrav vid anhöriginvandring i svensk rätt. 1 Ett av huvudsyftena var att skapa förutsättningar för en god integration. Reglerna motiverades bl.a. med att det ur integrationssynpunkt är positivt om anknytningspersonen har arbete och bostad, när de anhöriga anländer. Försörjningskravet skulle därmed skapa incitament för arbete och för enskilda att bosätta sig på orter med tillgång till arbete och bostad. 2 För uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en person, enligt 5 kap. 3 eller 3 a utlänningslagen (2005:716) (UtlL), ska den person utlänningen åberopar anknytning till kunna försörja sig och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (5 kap. 3 b första stycket UtlL). Regeln är dock försedd med så många undantag att de fall då ett försörjningskrav uppställs i själva verket hör till undantagen (undantagen återfinns i 5 kap. 3 c 3 e UtlL). Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt. Regeringen föreslog därför ett antal åtgärder för att kraftigt minska antalet asylsökande. En av åtgärderna, för att under en begränsad tid anpassa de svenska reglerna till miniminivån inom EU-rätten och internationella konventioner, var lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen), vilken trädde ikraft den 20 juli Genom den tillfälliga lagen infördes ett skärpt försörjningskrav. 3 Det utvidgade försörjningskravet gäller generellt vid uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en person. Kravet tillämpas dock inte om ansökan om uppehållstillstånd registrerats senast dagen för ikraftträdandet (se punkt 3 i övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen). Det utvidgade försörjningskravet innebär att den person som utlänningen åberopar anknytning till inte enbart ska kunna försörja sig själv, utan även utlänningen. Han eller hon ska dessutom ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (9 första stycket första meningen tillfälliga lagen). Endast i två situationer görs undantag från försörjningskravet; då det framstår som olämpligt eller det står i strid med EU-rätten eller internationella konventioner. Undantag görs då den person utlänningen åberopar anknytning till är ett barn (10 första stycket tillfälliga lagen) eller under vissa förutsättningar när den person utlänningen åberopar anknytning till är flykting eller alternativt skyddsbehövande (10 andra stycket tillfälliga lagen). 1 SFS 2010: Jfr prop. 2009/10:77 s. 19 och SOU 2008:114 s. 67 och Se även prop. 2015/16:174 s. 46.

4 4 (15) Försörjningskravsbestämmelserna i den tillfälliga lagen är anpassade till miniminivån i familjeåterföreningsdirektivet. 4 Den rätt till familjeåterförening som direktivet ger gäller dock endast för tredjelandsmedborgare. Vidare omfattas inte alternativt skyddsbehövande av direktivets bestämmelser. Däremot innehåller direktivet bestämmelser, och till viss del mer förmånliga sådana, när det gäller flyktingars rätt att få återförenas med sin familj (artikel 9 12). När direktivet genomfördes i svensk rätt valde lagstiftaren att inte göra någon åtskillnad, utan införde en rätt till familjeåterförening oavsett medborgarskap, eller om anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande Syfte m.m. Både i utlänningslagen och i den tillfälliga lagen framgår att det är den person som utlänningen åberopar anknytning till som ska uppfylla försörjningskravet. I vissa fall åberopar sökanden anknytning till mer än en person. Vidare innebär utformningen av anknytningsreglerna i UtlL att uppehållstillstånd kan komma att beviljas p.g.a. anknytning till en av medlemmarna i den sökandes familj, trots att sökanden ansöker om tillstånd för att leva tillsammans med hela familjen i Sverige. Vilken familjerelation som kommer att ligga till grund för uppehållstillståndet beror normalt på den inbyggda kronologi som återfinns i 5 kap. 3 3 a UtlL. 6 Det finns därmed ett behov av att klarlägga vem den person är som enligt lagstiftningen ska uppfylla försörjningskravet, men även när undantag från kravet ska göras, beroende på vem personen är. 4 Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, EUT L 251, , s.12, Celex 32003L0086. I förarbetena inför genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet nämns kategorin skyddsbehövande i övrigt. Genomförandet av skyddsgrundsdirektivet (rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, EUT L 304, , s. 12, Celex 32004L0083, ompublicering EUT L 204, s. 24, rättad Celex 32004L0083R[02]) innebar att begreppet skyddsbehövande i övrigt ersatts med två kategorier av skyddsbehövande: alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Den förstnämnda kategorin motsvarar alternativt skyddsbehövande enligt skyddsgrundsdirektivet och den andra kategorin sådana skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet (se vidare prop. 2009/10:31). Skyddsgrundsdirektivets genomförande i svensk rätt innebar dock inte några faktiska förändringar när det gäller skyddsbehövandes rätt till familjeåterförening. Skyddsgrundsdirektivet har därefter omarbetats (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet [omarbetning], EUT L 337, , s. 9 26, Celex 32011L0095), utan att det påverkat rätten till familjeåterförening. 5 Jfr prop. 2005/06:72 s. 32 och Undantaget är om den sökande genom en prövning mot en efterföljande bestämmelse kan ges ett permanent uppehållstillstånd, istället för ett tidsbegränsat sådant.

5 5 (15) En annan frågeställning som tas upp i ställningstagandet är under vilka omständigheter andra personers tillgångar kan räknas med vid bedömningen av om den person som anknytning åberopas till uppfyller försörjningskravet, eller hur det är att bedöma om en annan person står för det boende där familjen ska sammanleva. Framför allt då denna andra person är en familjemedlem. Ytterligare en fråga är vad kravet på att förhållandet ska vara etablerat innebär, för att undantag ska göras när den person som sökanden åberopar anknytning till är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Ställning tas dels till vilka kategorier av sökande som berörs av kravet på att förhållandet ska vara etablerat, dels hur det ska bedömas om ett förhållande är att anse som etablerat. Slutligen berörs om försörjningskravet gäller eller inte, i de situationer då det i undantagsfall kan bli aktuellt att bevilja uppehållstillstånd vid särskild anknytning till Sverige eller då ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. När begreppet försörjningskrav används i det följande kan därmed avses både kravet på att personen ska kunna försörja sig och vid beslut enligt den tillfälliga lagen även den sökande, samt att personen ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och för sökanden. I vissa fall avses dock endast kravet på att personen ska kunna försörja sig och vid beslut enligt den tillfälliga lagen även den sökande. Vilken betydelse som avses får utläsas av sammanhanget. 3. Rättslig bedömning 3.1. Vem den person är som ska uppfylla försörjningskravet Försörjningskravet vid anhöriginvandring återfinns både i UtlL och i den tillfälliga lagen och gäller för uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 eller 3 a UtlL. Enligt respektive bestämmelse är det den person som utlänningen åberopar anknytning till som ska uppfylla försörjningskravet (5 kap. 3 b första stycket UtlL och 9 första stycket första meningen tillfälliga lagen). Försörjningskravet är riktat mot den person som bor i Sverige: utgångspunkten för detta ställningstagande är att det är den i Sverige bosatta personen som ska uppfylla försörjningskravet Den anhörige i Sverige är den som ska uppfylla försörjningskravet När en familj ansöker om uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en anhörig i Sverige kan de sökande komma att beviljas uppehållstillstånd med stöd av olika bestämmelser i UtlL. Det gäller exempelvis när en förälder med medsökande särkullbarn ansöker om uppehållstillstånd.

6 6 (15) Barnet kan i denna situation komma att beviljas uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till den sökande föräldern, inte personen i Sverige. Att så blir fallet är en effekt av anknytningsreglernas inbyggda kronologi. Vilken anknytningsbestämmelse i UtlL som kommer att ligga till grund för uppehållstillståndet bör dock inte få avgörande betydelse för vem den person är som ska uppfylla försörjningskravet. I enlighet med ordalydelsen både i UtlL och i den tillfälliga lagen är det den person som utlänningen åberopar anknytning till som ska uppfylla försörjningskravet. Enligt Migrationsverket är det den anhörige i Sverige som under dessa omständigheter får anses vara den person till vilken anknytning åberopas. Det gäller oavsett vilken bestämmelse som kommer att ligga till grund för ett beviljande av ansökan om uppehållstillstånd för den enskilde familjemedlemmen När den som ansöker är ett medsökande barn När en förälder åberopar anknytning till en partner i Sverige, som inte är förälder till det medsökande barnet, är det partnern i Sverige som ska uppfylla försörjningskravet, både för föräldern och för barnet. Vid uppskjuten invandringsprövning gäller detta även i det fall barnet ansöker först vid ett senare tillfälle, och föräldern redan beviljats och innehar ett uppehållstillstånd som tidsbegränsats med stöd av 5 kap. 8 UtlL. Om ett barn ansöker tillsammans med sin förälder och åberopar anknytning till ett minderårigt syskon i Sverige bör undantag från försörjningskravet göras, eftersom den person som barnet åberopar anknytning till är ett barn (5 kap. 3 c 1 UtlL och 10 första stycket tillfälliga lagen). Skulle föräldern beviljas uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till barnet här i Sverige kommer det medsökande syskonets ansökan, m.h.t. utlänningslagens inbyggda kronologi, i första hand att prövas gentemot föräldern, inte barnet i Sverige. Undantag från försörjningskravet görs dock. Såsom tidigare konstaterats är det personen i Sverige, till vilken anknytning åberopas, som ska uppfylla försörjningskravet. Eftersom personen i detta fall är ett barn är han eller hon därmed undantagen försörjningskravet. Det gäller oavsett vilket familjeband som kommer att ligga till grund för att bevilja syskonet uppehållstillstånd Anknytning åberopas till mer än en person i Sverige I de fall anknytning till mer än en person i Sverige åberopas, får bedömas om någon av personerna i Sverige uppfyller försörjningskravet, alternativt är undantagen. När det är fråga om en kärnfamilj kan Migrationsverket normalt utgå från att sökanden åberopar anknytning till hela sin familj i Sverige, förutsatt att det inte finns omständigheter i det enskilda ärendet som tyder på annat. 7 7 När det inte klart framgår om sökanden åberopar anknytning till mer än en person, men så skulle kunna vara fallet, bör Migrationsverket klarlägga den sökandes avsikt. Det får vidare anses falla inom Migrationsverkets serviceskyldighet enligt 4 förvaltningslagen (1986:223). Skulle anknytning till mer än en person åberopas ska samtliga familjeband prövas i beslutet, förutsatt att uppehållstillstånd inte beviljas under prövningen.

7 7 (15) När fråga är om en återförening av en kärnfamilj, och en men inte alla av familjemedlemmarna i Sverige är undantagen försörjningskravet, ska inte något försörjningskrav prövas. Det gäller oavsett vilken anknytningsbestämmelse som kommer att ligga till grund för uppehållstillståndet Anknytning åberopas både till förälder och barn i Sverige Både enligt UtlL och enligt den tillfälliga lagen ska undantag från försörjningskravet göras, när anknytningspersonen är ett barn (5 kap. 3 c 1 UtlL och 10 första stycket tillfälliga lagen). I de fall barnet och den ena föräldern är bosatta i Sverige kommer en ansökan från den andre föräldern i första hand att prövas med anknytningen till föräldern i Sverige som grund. Oavsett att ansökan i första hand prövas gentemot anknytningen till föräldern så åberopas dock även anknytning till barnet. Försörjningskravet gäller inte om den som utlänningen åberopar anknytning till är ett barn. Därmed är det Migrationsverkets bedömning att ansökan i dessa fall är undantagen från försörjningskravet När det saknas anhörig i Sverige I vissa fall saknas någon person i Sverige, till vilken anknytning åberopas. Så kan vara fallet när anknytningspersonen är en svensk medborgare bosatt utomlands. Det skulle även kunna vara frågan om en anknytningsperson som befinner sig utanför landet och beviljas ett uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Under sådana omständigheter, när det helt saknas anknytningsperson i Sverige, är det den person i utlandet till vilken anknytning åberopas som har att uppfylla försörjningskravet, förutsatt att någon undantagssituation inte är för handen. En sådan undantagssituation är t.ex. om anknytningspersonen i utlandet är ett barn En annan person än den till vilken anknytning åberopas står för försörjning eller boende Vid en bedömning enligt utlänningslagen ska den person som sökanden åberopar anknytning till kunna försörja sig Försörjningskravet enligt UtlL innebär att den person sökanden åberopar anknytning till ska kunna försörja sig själv (5 kap. 3 b första stycket UtlL). I vilken mån det kan vara möjligt att ta hänsyn även till annan persons försörjningsförmåga, vid bedömningen av om personen till vilken anknytning åberopas kan försörja sig, framgår inte av lagtexten. Eftersom det i dessa fall är ett krav på att anknytningspersonen ska klara sin egen försörjning, ansåg Försörjningskravsutredningen att det saknades skäl att även beakta den anhöriges försörjningsförmåga. Försörjningskravet skulle inte heller öka drivkrafterna till arbete och egenförsörjning om andra än anknytningspersonens egna inkomster kunde beaktas vid prövningen. 8 8 Se SOU 2008:114 s. 85.

8 8 (15) Migrationsverket delar Försörjningskravsutredningens bedömning, att eftersom försörjningskravet enligt UtlL innebär att den person till vilken anknytning åberopas endast ska klara sin egen försörjning, inte övriga familjemedlemmars försörjning, saknas i dessa fall skäl att ta hänsyn till den anhöriges eller andras försörjningsförmåga. Vid en bedömning av försörjningsförmågan enligt UtlL är det därmed den anhörige till vilken anknytning åberopas som, utan hjälp från andra familjemedlemmar, ska klara sin egen försörjning Vid en bedömning enligt den tillfälliga lagen kan hänsyn tas till familjemedlemmarnas medel Försörjningskravet enligt den tillfälliga lagen innebär att den person till vilken anknytning åberopas ska kunna försörja både sig och den sökande (9 första stycket tillfälliga lagen). Enligt författningskommentaren utvidgades därmed försörjningskravet på så sätt att anknytningspersonen inte bara ska kunna försörja sig själv, utan också den som ansöker om uppehållstillstånd. I övrigt har bestämmelsen samma innebörd som 5 kap. 3 b UtlL och de förarbetsuttalanden som gjordes i anslutning till den bestämmelsen är därför i allt väsentligt fortfarande aktuella (kommentaren hänvisar här till prop. 2009/10:77 s. 31). 9 Enligt Försörjningskravsutredningen var det anknytningspersonen själv som hade att klara sin försörjning. Sökandes försörjningsförmåga skulle inte räknas in. Hade däremot försörjningskravet inneburit att anknytningspersonen skulle försörja sina anhöriga skulle det enligt utredningen ha varit rimligt att anse att anknytningspersonens försörjningskrav minskar i motsvarande mån som en make eller sambo själv har ekonomisk förmåga, på ett motsvarande sätt som gäller enligt 5 a kap. UtlL för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare. 10 Ett sådant utvidgat försörjningskrav som även omfattar den anhörige som ansöker om uppehållstillstånd har nu införts genom den tillfälliga lagen. Förarbetena till den tillfälliga lagen innehåller dock inte något resonemang om och i vilken mån det finns utrymme att ta hänsyn till medel från annan än anknytningspersonen. 11 Enligt regeringen var utgångspunkten vid införandet av ett utvidgat försörjningskrav att de svenska reglerna tillfälligt bör anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner Se prop. 2015/16:174 s Se SOU 2008:114 s Prop. 2015/16: Se a.a. s. 46.

9 9 (15) Därmed får EU-rätten betydelse vid de bedömningar som görs enligt den tillfälliga lagen. EU-domstolen har uttryckt att det i princip är anknytningspersonens medel som ska beaktas, inte medel som kommer från den tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd för familjeåterförening. 13 Enligt Europeiska kommissionen antyder dock domstolen genom att använda uttrycket i princip att medlemsstaterna kan välja att ta hänsyn till familjemedlemmarnas medel. 14 Eftersom anknytningspersonen genom det utvidgade försörjningskravet har att försörja inte bara sig själv, utan även den anhörige som ansöker, anser Migrationsverkets att den sökandes försörjningsförmåga kan räknas in vid en bedömning enligt den tillfälliga lagen. Vidare bör även andra familjemedlemmars försörjningsförmåga kunna vägas in, om det är fråga om en kärnfamilj. När det är en kärnfamilj kan det vid bedömningen normalt förutsättas att familjen har ett gemensamt hushåll och även tar ett gemensamt ansvar för familjens försörjning. Det gäller så länge inget annat framkommer i det enskilda fallet. I detta ställningstagande avses med kärnfamilj inte endast make och sambo samt barn och syskon under 18 år, utan även parrelationer där parterna avser att gifta sig eller bli sambo i Sverige. När det gäller barn görs ingen skillnad beroende på om barnet är gemensamt eller om det är ett särkullbarn. Andra familjemedlemmar utöver kärnfamiljen kan inte på samma sätt förutsättas ingå i hushållet eller ta ett gemensamt ansvar för familjens försörjning. Det är dock inte uteslutet att även andra familjemedlemmar under vissa omständigheter skulle kunna anses ingå i det gemensamma hushållet. Så kan t.ex. vara fallet när det gäller en ung vuxen som ännu inte flyttat hemifrån eller påbörjat en egen familjebildning. Hänsyn får tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Detta innebär exempelvis att när ett särkullbarn ansöker för att återförenas med en förälder i Sverige, och föräldern sammanlever här i landet med en partner som inte är barnets andra förälder, kommer försörjningskravet att vara uppfyllt oavsett om det är föräldern eller partnern i Sverige som står för familjens försörjning. Det är familjens gemensamma inkomster som får ligga till grund för bedömningen. 13 Se dom av den 6 december 2012 i förenade målen C-356/11 och C-357/11, O. & S., punkt Se Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, Riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening, Bryssel den , COM(2014) 210 final, s (i det följande hänvisas till kommissionens riktlinjer).

10 10 (15) Bedömningen av försörjningsförmågan ska vara framåtsyftande Av artikel 7.1 c i familjeåterföreningsdirektivet framgår att medlemsstaten får kräva att den sökande lägger fram bevis för att anknytningspersonen har stabila och regelbundna försörjningsmedel. Enligt EU-domstolen framgår det därmed att de ekonomiska försörjningsmedlen måste ha en viss varaktighet och kontinuitet. 15 Migrationsverket ska vid bedömningen utgå från förhållandena vid prövningstillfället. Bedömningen som ska göras är en framtidsprognos av om det är sannolikt att personen kommer att ha och behålla stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel. Om så inte skulle vara fallet kan ansökan komma att avslås, förutsatt att det inte finns någon annan grund för att bevilja tillstånd. 16 Sökanden kan även åläggas att styrka att medel är tillgängliga och förväntas vara tillgängliga även fortsättningsvis. 17 Normalt bör ett anställningsavtal om tillsvidareanställning vara tillräckligt för att bevisa att försörjningsmedlen kommer att vara tillgängliga även fortsättningsvis. Vid mer tillfälliga inkomster kan en framtidsprognos vara svårare att göra. I vissa branscher är tillfälliga anställningsavtal normen. Att personen tidigare haft en viss inkomst kan fungera som bevisning, men måste inte vara av avgörande betydelse, framför allt inte när personen är i början av sitt yrkesverksamma liv Vilka de familjemedlemmar är som ska försörjas vid en bedömning enligt den tillfälliga lagen Enligt artikel 7.1 c i familjeåterföreningsdirektivet kan medlemsstaten kräva att sökanden bevisar att anknytningspersonen har tillräckliga medel för att försörja både sig själv och sina familjemedlemmar. När det är flera familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd för att återförenas med personen i Sverige ska det finnas tillräckliga medel för att kunna försörja samtliga familjemedlemmar, både de som ansöker om uppehållstillstånd och eventuella andra familjemedlemmar som inte ansöker men sammanlever med personen i Sverige. Samtliga medlemmar av kärnfamiljen får vid bedömningen förutsättas ingå i den krets som ska kunna försörjas. Det gäller så länge omständigheterna i det enskilda ärendet inte visar att så inte är fallet. Såsom angetts ovan avses i detta ställningstagande med kärnfamilj inte endast make och sambo samt barn och syskon under 18 år utan även parrelationer där parterna avser att gifta sig eller bli sambo i Sverige. I vissa fall kan även andra familjemedlemmar ingå i den krets av familjemedlemmar som ska kunna försörjas. Det kan t.ex. vara frågan om en ung vuxen som ännu inte flyttat hemifrån eller påbörjat ett eget familjeliv. 15 Se dom av den 21 april 2016 i mål C-558/14, Khachab, punkt Jfr a.a., punkt 32 och Jfr kommissionens riktlinjer s Se även det resonemang som förs i kommissionens riktlinjer s. 13.

11 11 (15) En annan person är den till vilken anknytning åberopas har bostaden där familjen ska bo När det är en medlem i kärnfamiljen som förfogar över den bostad i vilken den anhörige i Sverige till vilken anknytning åberopas bor, innebär det normalt att den anhörige därmed får anses förfoga över bostaden ifråga. Därmed krävs inte något hyreskontrakt eller annat mellan den anhörige och dennes familjemedlem. Det gäller t.ex. när det är maken eller sambon till den anhörige som äger huset eller har hyreskontraktet till lägenheten, där de båda sammanbor. Om det istället är en annan släkting, som inte tillhör kärnfamiljen, som förfogar över bostaden innebär det dock normalt att den anhörige får anses vara i avsaknad av bostad. Det gäller oavsett om det finns någon hushållsgemenskap eller inte. Den som bor inneboende kan inte anses förfoga över en lämplig bostad Undantag från försörjningskravet för flyktingar och alternativt skyddsbehövande om familjen är etablerad För att undantag från kravet på ordnad försörjning ska kunna göras när personen som anknytning åberopas till är flykting eller alternativt skyddsbehövande krävs bl.a. att sökanden och den person han eller hon åberopar anknytning till ska ha sammanbott utomlands under en längre tid, alternativt att det på annat sätt ska stå klart att förhållandet är väl etablerat (10 andra stycket 3 tillfälliga lagen). Inför införandet av det utvidgade försörjningskravet konstaterade regeringen att det idag råder olika regler ifråga om tidsbegränsning av uppehållstillstånd p.g.a. anknytning, beroende på om ett förhållande är nyetablerat eller inte (5 kap. 8 UtlL). Undantaget från försörjningskravet för flyktingar och alternativt skyddsbehövande vid nyetablerade relationer utformades därmed med regeln om uppskjuten invandringsprövning i 5 kap. 8 UtlL som förebild Familjen behöver inte ha etablerats före inresan Vid familjeåterförening för flyktingar får undantag från försörjningskravet begränsas till flyktingar vilkas familjeband har etablerats före inresan. Det framgår av artikel 9.2 i familjeåterföreningsdirektivet. När fråga är om en kärnfamilj som bildats efter det att anknytningspersonen rest in landet tillåter därmed direktivet att ett försörjningskrav upprätthålls. 21 Den svenska regleringen är i denna del mer generös, eftersom den medger att undantag kan göras även när det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Därmed kan även undantag från försörjningskravet i vissa fall komma att göras, trots att parterna inlett sin relation efter det att anknytningspersonen flyttade till Sverige. 19 Jfr SOU 2008:114 s Jfr prop. 2015/16:174 s Se även kommissionens riktlinjer s. 22.

12 12 (15) En omständighet som kan innebära att förhållandet är att anse som väl etablerat, trots att det inletts efter det att anknytningspersonen flyttade hit, är om parterna sammanlevt i Sverige under en längre tid. Vid bedömningen får både omständigheter som talar för och emot att förhållandet är att anse som väl etablerat vägas in En skillnad görs vid bedömningen av om en familj är etablerad beroende på om det gäller försörjningskravet i den tillfälliga lagen eller uppskjuten invandringsprövning När det gäller flyktingars familjeåterförening får medlemsstaterna enligt familjeåterföreningsdirektivet inte uppställa något försörjningskrav, förutsatt att familjebanden etablerats före inresan (artikel 9.2). Denna bestämmelse i direktivet är genomförd i svensk rätt genom regleringen i 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen. Där anges istället att parterna ska ha sammanbott utomlands en längre tid eller att det på annat sätt ska stå klart att förhållandet är väl etablerat. Försörjningskravet när det gäller flyktingar och alternativt skyddsbehövande utformades med regeln om tidsbegränsning av uppehållstillstånd p.g.a. anknytning, beroende på om förhållandet är väl etablerat eller inte, som förebild. I förarbetena hänvisas till de bedömningar som görs enligt 5 kap. 8 UtlL, för att avgöra när en relation är att anse som nyetablerad (författningskommentaren hänvisar här även till prop. 2014/15:32 s och 37). 22 Vid uppskjuten invandringsprövning är huvudregeln att parterna ska ha sammanlevt utomlands under en längre tid, normalt två år, även om längden på sammanboendet endast är en av de omständigheter som ska beaktas. Om parterna inte sammanbott utomlands kan förhållandet ändå undantagsvis vara att anse som väl etablerat. Som exempel nämns i förarbetena när sökanden lagligen vistats i Sverige som studerande och varit gift eller sambo med anknytningspersonen och paret fått ett gemensamt barn. 23 I familjeåterföreningsdirektivet återfinns inte något motsvarande krav på en minsta tid under vilken parterna ska ha sammanlevt utomlands, för att anse att förhållandet är etablerat, vid en bedömning av om undantag från försörjningskravet ska göras. Direktivet kräver endast att familjebanden ska ha etablerats före inresan. I de fall familjen bildats före det att flyktingen kom till Sverige kan därför inte något krav på en viss längd på sammanboendet ställas. Den svenska regleringen i 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen får därmed tillämpas i överensstämmelse med direktivet, oavsett ovan nämnda förarbetsuttalanden. Det innebär att i de fall parterna inte sammanlevt utomlands under en längre tid, får förhållandet vid en bedömning enligt 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen anses som väl etablerat så länge familjebanden etablerats före inresan. 22 Se prop. 2015/16:174 s. 46 och Jfr prop. 2014/15:32 s och 37.

13 13 (15) Att parterna gifter sig kan innebära att familjeband skapas. Familjeåterföreningsdirektivet ger endast makar, inte sambor, en rätt till familjeåterförening. Utlänningslagen ger dock samma rätt till familjeåterförening både för makar och för sambor. Vid en bedömning enligt 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen bör det därmed vara tillräckligt om parterna inlett ett samboförhållande genom att stadigvarande bo tillsammans i ett parförhållande och ha ett gemensamt hushåll, för att anse att familjebanden etablerats före inresan. 24 Alternativt skyddsbehövande omfattas inte av bestämmelserna i familjeåterföreningsdirektivet. Det görs dock inte någon åtskillnad mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande i 10 andra stycket tillfälliga lagen. Därmed bör det även för alternativt skyddsbehövande, när familjebanden etablerats före inresan, vara tillräckligt att parterna gift sig eller inlett ett samboförhållande, för att anse förhållandet som väl etablerat vid en bedömning enligt 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen Undantaget gäller endast för parrelationer För att undantag från kravet på ordnad försörjning ska kunna göras krävs m.h.t. ordalydelsen i 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen att sökanden och den person han eller hon åberopar anknytning till sammanbott utomlands under en längre tid, eller att det på annat sätt ska stå klart att förhållandet är väl etablerat. Det anges inte uttryckligt i bestämmelsen att villkoret endast avser relationer mellan makar och sambor. Författningskommentaren klargör dock att det endast är relationer mellan makar eller sambor, eller blivande makar eller sambor, som avses. 25 När ett förhållande inletts efter det att anknytningspersonen rest in i Sverige, och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat, kan ansökan därmed komma att avslås, om försörjningskravet inte är uppfyllt. Det gäller förutsatt att ansökan inte ska beviljas på annan grund. Skulle parterna ha fått ett gemensamt barn kan förhållandet därmed vara att bedöma som etablerat. Om så inte är fallet ska försörjningskravet vara uppfyllt. När barnet ansöker tillsammans med föräldern kan även barnets ansökan komma att nekas; om det är en nyetablerad familj och förutsatt att försörjningskravet inte är uppfyllt. Eftersom föräldern och barnet tillsammans ansöker om att få återförenas med den andre föräldern avslås i sådana fall båda ansökningarna, förutsatt att föräldern och barnet inte ska beviljas uppehållstillstånd på annan grund. Huvudregeln är att ansökningarna handläggs gemensamt och att beslut tas vid samma tillfälle. 10 andra stycket 3 tillfälliga lagen gäller endast för parrelationer. Därmed kommer tredje punkten inte att prövas när fråga är t.ex. om ett barns anknytning till barnets förälder eller vid hushållsgemenskap. 24 Se legaldefinitionen av sambor i 1 sambolagen (2003:376). 25 Se prop. 2015/16:174 s. 77.

14 14 (15) Däremot får prövas om omständigheterna är sådana som anges i 10 andra stycket 1 och 2 tillfälliga lagen. För andra familjerelationer än mellan makar och sambor eller blivande makar och sambor kan undantag från försörjningskravet göras när omständigheterna inte är sådana som anges i 10 andra stycket 1 eller 2 tillfälliga lagen Inget försörjningskrav vid särskild anknytning till Sverige eller då ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande När det finns synnerliga skäl kan ett uppehållstillstånd ges med stöd av 5 kap. 3 a tredje stycket 3 UtlL, om den sökande på annat sätt har särskild anknytning till Sverige. För uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en person enligt 5 kap. 3 eller 3 a UtlL gäller ett försörjningskrav (5 kap. 3 b första stycket UtlL och 9 första stycket tillfälliga lagen). Bestämmelsen i 5 kap. 3 a tredje stycket 3 UtlL ska enligt lagstiftaren kunna tillämpas som en ventil i varierande situationer, både vid anknytning till en person och till det svenska samhället. Det kan t.ex. vara frågan om en åldrande förälders anknytning till ett barn här i de fall hushållsgemenskap saknas, eller en anknytning som uppkommit genom en längre tids anställning på ett svenskt fartyg eller rederi, eller anställning vid ett svenskt företag utomlands. 26 Det är här frågan om en restriktiv bedömning, vilket framgår av att det för uppehållstillstånd krävs synnerliga skäl. Eftersom bestämmelsen ska fungera som en säkerhetsventil i varierande situationer saknas skäl att göra åtskillnad beroende på om anknytningen huvudsakligen är till en person eller till det svenska samhället på annat sätt. Något försörjningskrav gäller därför inte, vid ett uppehållstillstånd beviljat p.g.a. särskild anknytning till Sverige. Uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a UtlL kan dock inte beviljas, när sökanden åberopar anknytning till någon som är flykting eller alternativt skyddsbehövande vars uppehållstillstånd tidsbegränsats enligt 5 tillfälliga lagen (6 andra stycket och 7 första stycket tillfälliga lagen samt 5 kap. 3 a fjärde stycket UtlL). När uppehållstillstånd p.g.a. anknytning inte kan ges på annan grund ska tillstånd beviljas om ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande, förutsatt att den sökande befinner sig utanför Sverige. Det följer av 13 tillfälliga lagen. Bestämmelsen infördes som en ventil i familjeåterföreningsärenden, för att undanröja varje risk för att de svenska reglerna bryter mot Europakonventionen eller något annat konventionsåtagande Se prop. 2004/05:170 s. 184 och s Se prop. 2015/16:174 s. 54.

15 15 (15) Eftersom försörjningskravet endast gäller för uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en person enligt 5 kap. 3 eller 3 a UtlL (5 kap. 3 b första stycket UtlL och 9 första stycket tillfälliga lagen) blir kravet inte aktuellt, vid en bedömning enligt 13 tillfälliga lagen. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av rättsliga experten I beredningen har även rättsliga experterna deltagit. Rättschef