Aktualitetsansvarig: Miljöskyddsenheten (MSE) Enheten för skydd och säkerhet (ESS)
|
|
- Filip Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1.2 RISKFAKTORER Aktualitetsansvarig: Miljöskyddsenheten (MSE) Enheten för skydd och säkerhet (ESS) Kontaktpersoner: Annika Lundahl (MSE) Bodil Samuelsson (ESS) Ann Rane (VVE) Vägverket, Region Väst, Britta Johnson SGU, HS 1 (9) BESTÄMMELSER 1 KAP 1 MB Miljöbalken skall tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan 2 KAP 5 PBL Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet 2. jord-, berg- och vattenförhållanden 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. 2 KAP 6 PBL Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar 3 KAP 4 PBL Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användning av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riskintressen enligt 3 och 4 kap Miljöbalken anges särskilt...
2 HS 2 (10) Kommentarer Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar samt (1998:930) om förorenade områden - reglerar tillämpning och förfarande. Tillåtlighet prövas enligt ett flertal speciallagar, se 1 kap 2 MB, samt regleras i bl. a, trafiksäkerhets- och räddningstjänstlagstiftningen. ANSVAR Myndighet Kommunen har ansvar för bebyggelse och bebyggelseutveckling och är högsta lokala myndighet för räddningstjänst och civil beredskap. Kommunen skall förtydliga de allmänna intressena genom planläggning. Länsstyrelsen kan överpröva kommunala beslut om antagande av planer som medför att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Ett flertal centrala statliga myndigheter verkar var och en inom sitt ansvarsområde på att kraven på hälsoskydd och säkerhet uppfylls. Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett övergripande ansvar för hälso- resp. säkerhetsfrågor. Bland övriga verk på central och regional nivå med ansvar för dessa frågor kan nämnas: Trafikverken, Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och Strålsäkerhetsmyndigheten. Kommentarer Länsstyrelsen skall vid plansamråd enligt PBL: - tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden Miljö- och riskfaktorer är svåra att särskilja definitionsmässigt. Underlag till frågor om buller, luft och vatten finns under avsnitt 1.1 Miljöfaktorer. Underlag till frågor om vattenvård finns även under avsnitt 2.2 Inlandsvatten och hav och 5.4 Vattenförsörjning. Annat plane ringsunderlag finns dessutom under avsnitten 5.1 Industri, 5.5 Avfallsdeponi m.m. och 5.6 Totalförsvar.
3 HS 3 (10) UNDERLAG 2009/BoV - Boverket/Webbokhandel/Pu blikationer/2009/bygg-formorgondagens-klimat 2006/SRV/BoV byggande/samhallsplanering /Fysisk-planering 2004/SRV byggande/samhallsplanering /Fysisk-planering 2001/SRV byggande/samhallsplanering /Riskhansyn-i-fysiskplanering År / utgivare Titel Innehåll Allmänt Centrala verks underlag 2010/BoV Klimatanpassning i planering och Analysen kompletterar rapporten byggande Bygg för morgondagens klimat från :956 Förordning om översvämningsrisker Bygg för morgondagens klimat, Anpassning av planering och byggande Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Vägledningsrapport 2006, R16-282/06 i översiktsplaner, En vägledning för kommuner och länsstyrelser, R16-246/04 Olycksrisker och MKB U30-601/01 Rapporten analyserar hur plan- och bygglagstiftningen kan användas för att anpassa planering och byggande till kommande klimatförändringar. Identifiering av säkerhetshöjande åtgärder, deras effekt på säkerheten och möjligheten att reglera dessa åtgärder med planbestämmelse. Rapport som ger tips och idéer om hur risker kan hanteras i översiktsplaner Boken beskriver hur olycksrisker bör hanteras i miljökonsekvensbeskrivningar 1998/Erik Wirén Planering för säkerhets skull Samhällsplanering & riskhantering 1998/ÖCB, BoV Robusthet i den fysiska miljön Underlag för samhällsplanering mot ett mer robust och hållbart samhälle 1997/SRV i ett samhällsperspektiv - Processen U29-545/97 - Riskinventering U29-546/97 - Samhällsplanering U30-565/98 Allmänt om riskhantering 1997/SRV Värdering av risk, P21-182/97 Metoder för riskvärdering 1996/BoV Boken om översiktsplan del 3, avsnitt 4 Miljö- och riskfaktorer Handbok om allmänna intressens behandling i översiktsplanen SOU 1995:19 Ett säkrare samhälle Offentlig utredning
4 HS 4 (10) 1995/BoV, NV, SRV, SOS Bättre plats för arbete Allmänna Råd 1995:5 Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Allmänt Regionalt underlag 2002/Lst O t/robusthet Robusthetsprojektet Ett pilotprojekt i Västra Götalands län om risk och sårbarhet i Alingsås och Stenungsunds kommuner 1998/Lst O Ett säkrare Västra Götalands län 10 exempel på beredskapshänsyn i samhällsplaneringen Riskanalys, skydd Centrala verks underlag 2003/SRV Handbok för riskanalys Boken ger grundläggande kunskaper U30-626/02 om riskanalys och olika riskanalytiska metoder ggande/samhallsplanering/r iskhansyn-i-fysiskplanering 2000/ÖCB Robusthet på grannskapsnivå 1998/ÖCB Robusthet i den fysiska miljön Riskanalys, skydd 2006/Lst O (AB och M) 2004/Lst O Regionalt underlag i detaljplaneprocessen riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Regional analys av risker, hot och sårbarhet som underlag för planering och ledning Ett gemensamt paraplydokument utarbetat av storstadslänen som visar riskhanteringens roll i detaljplaneprocessen. Hemlig Dricksvatten Centrala verks underlag 2007:48/VägV Fördjupningsdokument Miljö, vatten och mineral Bilaga till Strategisk plan :123/VägV Dricksvattenbrunnar hantering Publikation av mindre vattentäkter utmed vägar. SGU/2004:13 Vägsalt - användning och påverkan Rapport på grundvattnet 2003:6/NV Vattenskyddsområden handbok med allmänna råd 2001:46/VägV Mindre salt vid vattentäkt Publikation. Jämförelse av risker NFS 2000:4 Föreskrift och allmänna råd om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor Föreskrift och allmänna råd
5 HS 5 (10) 1999/LivsmV Bra dricksvatten inte en självklarhet 98:064/ VägV & Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka SRV 1997/LivsmV Riskhandbok: dricksvatten Förord + kap :5/LivsmV Skydd av vattentäkter 1996:16/LivsmV Objektiva grunder för säkerhetsprofiler beredning och distribution 1996:17/LivsmV Objektiva grunder för säkerhetsprofiler - vattentäkter 1995/LivsmV Sårbart vatten- diskussionsunderlag med lästips 1994:29/LivsmV Förbrukning och lagring av processkemikalier vid vattenverk 1994:28/LivsmV Sårbarhet hos modern mät-, styroch reglerteknik 1994:27/LivsmV Tekniska lösningar för vattenförsörjning under kriser 1994:26/LivsmV Skydd mot skadegörelse och sabotage 1994:25/LivsmV Nyckeltal för beräkning av vattenbehov hos hushåll och prioriterade abonnenter 1994:24/LivsmV Åtgärder vid akut vattenförorening och sjukdomsutbrott 1993:8/LivsmV Risk- och säkerhetsfaktorer vid anläggning för dricksvatten Dricksvatten Regionalt underlag April 2005/Miljö- Vattenskyddsområden fastsamverkan VG ställande och tillsyn Sårbarhet och beredskap inom dricksvattenområdet. Vänder sig till politiker. Hantering av risker med petroleumutsläpp Fysisk planering - beredskapshänsyn Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen Handledning för kommunernas miljökontor Skred och ras Centralt underlag Statens geotekniska institut Hemsida, SGI Sveriges geologiska undersökning Hemsida, SGU Myndigheten för samhällsskydd Hemsida, MSB och beredskap Översiktliga översvämningskarteringar Naturolyckor på MSB hemsida rv.se 2000/Skredkommis- Skredriskanalys i Göta älvdalen Metodbeskrivning
6 HS 6 (10) sionen No /BoV Skredrisker i fysiska planeringen B /99 Rekommendationer 1998/Skredkommissionen Skredet i Vagnhärad. No Teknisk/vetenskaplig utredning om skredets orsaker 1998/SRV Statsbidrag till förebyggande Infoblad 5 mars 1998 åtgärder mot jordskred och andra olyckor 1996/Skredkommissionen Förstärkningsåtgärder i silt- och lerslänter Rapport 2:96. Rekommendationer för dimensionering och projektering 1996/Skredkommissionen Förstärkningsåtgärder i silt- och lerslänter Rapport 1:96. Metoder och praktiskt genomförande 1996/Skredkommissioneutredningar Anvisningar för släntstabilitets- Rapport 5:95. Information 1996/Skredkommissionen Samhällsnyttig skredkommission No3:96 Skredkommissionens verksamhet /Skredkommissionen Förstärkningsåtgärder i silt- och lerslänter, No 1:96 Beskrivning av metoder och Genomförande 1996/Skredkommissionen Anvisningar för släntstabilitets- Information utredningar. Rapp 5: /Skredkommissioneutredningar Anvisningar för släntstabilitets- Rapport 4:95 brukaranvisning 1995/Skredkommissioneutredningar Anvisningar för släntstabilitets- Rapport 3: /Skredkommissionevenser Naturvärden och miljökonsek- Rapport 2:95 i samband med stabilitets- arbeten 1995/Skredkommis- Kostnadsansvar vid skred, fyra Rapport 1:95 sionen 1995/Skredkommissionen 1995/Skredkommissionen. No 1: /Skredkommissionen 1994/SMHI tänkbara situationer Naturvärden och miljökonsekvenser i samband med stabilitetsarbeten. No 2:95 Kostnadsansvar vid skred Fyra tänkbara situationer Erosionsskydd i samband med Rapport 1:94 förstärkningsåtgärder för slänter Översvämningskänsliga områden Ur svenskt vattendataarkiv i Sverige /SMHI Dammbyggnader Dataregister från Länsstyrelsens damminventering och vattendomsdatabas 1994/Skredkommissionen Ansvars- och ersättningsfrågor vid ras och skred. No 3:94.
7 HS 7 (10) 1994/Skredkommissionen (Fö 1993:05) 1993/Skredkommissionen 1990/Skredkommissionen Agnesbergsskredet. Agnesbergsutredningen Ras och skred. Säkerhet i grund och botten Ras- och skredfrågor i plan- och byggprocessen Skredförebyggande åtgärder Information i text och på video Underlag för exempel på planbestämmelser 1990/Skredkommissioneformation Säkerhet i grund och botten. In- Information 1: /Skredkommissionen Ras och skred i Sverige. No 2:90 Skred och ras Regionalt underlag 2004/SGU Grundvattensituationen, månatliga SGU, Hemsida mätningar /SGU Jordartskartor i Västsverige SGU, Hemsida och geodata.se 1996/SGI, Lst P Skredriskanalys för Göta älvdalen, delen genom Lilla Edet 1995/Lst O och P, SGI Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i Södra Göta älvdalen Teknikbilagor 1-8. Slutrapport och tilläggsrapport med kvarstående frågor om ansvar och åtgärder /SGI, SGU Temakartor över stabilitetskarterade Rapporter och meddelanden nr 20 områden i kommunerna Skala 1:50 000, SGU Kommentarer: Kommunala geotekniska inventeringar finns, bl. a för Göteborg, Mark, Lerum och Lidköping. Farligt gods 2009:2/MSBFS 2008/SRV 2007/Banverket, SRV Centrala verks underlag Föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng Väginformation om farligt gods 2008 Säkra järnvägstransporter av farligt gods 2007:127VägV Beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods handledning 2007/B20-104/SRV Transport av farligt gods :7/SRVFS Föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng Presenterar inskränkningar för vägtransport av farligt gods i form av lokala trafikföreskrifter och även rekommenderade färdvägar Informerar om risker och rådande ansvarsförhållanden vid dessa transporter Publikation Broschyr. Information om regler, skyltning etc Uppdaterad /SRV Kartläggning av vägtransporter Uppdaterad statistik kan hämtas på
8 HS 8 (10) med farligt gods /SRV, VägV, Farligt gods på vägnätet Underlag för samhällsplanering BoV B20-209/ /SRV Uppställning av fordon lastade FoU rapport med farligt gods. Beställningsnummer P21-255/ /SRV Vägskyltning för farligt godstransporter 1997/SRV Flödet av farligt gods på järnväg 1996/SRV Farligt gods, riskbedömning vid Handbok transport 1994/SRV Kemikalieolyckor SAMKEM gruppen Myndigheter-Ansvar-Uppgifter förebyggande/avhjälpande åtgärder Farligt gods 2007/VägV Bestnr / Göteborgs Stad 1982:7/Lst O, CTH 1980/GöteborgsR Regionalt underlag Länskarta O-Västra Götalands län Fördjupning av översiktsplanen Transporter av farligt gods Miljöfarligt gods över Gullmarn Vägtransporter av miljöfarligt gods Karta i skala 1: som bl. a. redovisar rekommenderat vägnät för Farligt gods-transporter Faktaunderlag och riktlinjer för Göteborg 1980/Lst O, P, R, S VÄN TUR Handlingsprogram för miljösäkra transporter på Vänern och Göta älv Geostrålning myndigheten.se n.se /hälsoskydd Boverket och miljömålen samt radonguide 2003 formas 2004 formas SGU-rapport 2002:27 Centrala verks underlag Strålsäkerhetsmyndigheten Socialstyrelsen Boverket Radonboken Befintliga byggnader Radonboken Nya byggnader Sveriges Geologiska Undersökning SGU Information om radon Information om radon, bl. a. pågående tillsynsprojekt Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö och information angående radonkampanj Bertil Clavensjö, Gustav Åkerblom Bertil Clavensjö, Gustav Åkerblom Metodbeskrivning och radonriskkarta över Göteborgs och Mölndals
9 HS 9 (10) S E Sundevall SOU 2001: /SGU, Geostrålning n.se ska.se/sv/su/områd en/6/arbetsochmiljo medicin/vmc/miljomedi cinska-utredningarochrapporter/#radon 2004:01/Lst O 2004:29/Lst O Radonutredningen Gammastrålningskartor Regionalt underlag Radon vägledning för kommunernas arbete Miljömedicinska utredningar och rapporter rörande radon och annan strålning RADON en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län RADONEXPONERING I LYSEKIL allmänbefolkningens exponering för radon i Lysekils kommun 2001 och risk för lungcancer - ett miljöövervakningsprojekt Centrala verks underlag kommuner Flygmätta strålningskartor, se Kartplan 2010 och hemsida Vägledningen ger råd och förslag om hur arbetet kan bedrivas, både vad gäller att upptäcka och att åtgärda pågående radonexponering samt att förebygga radonrisker. Förutom vägledningen finns också information om tillsynskampanj Arbets- och miljömedicin Elektrisk strålning Statens strålskyddsinstitut Information om elektromagnetiska fält / Socialstyrelsen Elektromagnetiska fält från kraftledningar. hälsokydd Meddelandeblad juni Elektromagnetiska fält 2005 World Health Organization 1999/SSI, BoV m.fl. 1996/SSI, BoV m.fl. Magnetfält och eventuella hälsorisker Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektris-
10 HS 10 (10) ka och magnetiska fält en vägledning för beslutsfattare ÖVRIGT Data Länsstyrelsens externa webbgis (Nytt webbgis finns på plats under 1:a kvartalet 2012) Materialet innehåller kartor, sökvägar och information om allmänna intressen. - skredriskområden - skredriskanalys i Göta älvdalen - jordartskarta - vattenförande grusåsar - metodstudier farligt gods - metodstudier risker I bilaga förtecknas de inventeringar mm i rapportform, som har tagits fram av respektive O, P, R läns Länsstyrelse. Materialet finns på berörda distrikt.
5.4 VATTENFÖRSÖRJNING
5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar
Läs merRiskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods
Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merUtblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Läs merGeoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merTillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Läs merAntagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Läs merLänsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Läs merInledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft
Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto omslag: Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Kristianstad. Skydd av bebyggelse utmed Helge å.
Läs merSårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Läs merÖversiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala
PM Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala Denna översiktliga riskbedömning upprättas av Structor Riskbyrån AB på uppdrag av Structor Uppsala AB, med anledning av arbetet med
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merNationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
Läs merVaria 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merHur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Läs merStigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Läs merKlimatanpassning är angeläget
Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merLivsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merMSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merHedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Byggnadsnämnden Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet Förslag till beslut Positivt förhandsbesked
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs mer5 Miljö- och riskfaktorer
5 Miljö- och riskfaktorer Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljöoch riskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I detta kapitel har rekommendationer
Läs merAnvändning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och
Läs merKlimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg
Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Vem har ansvaret? Är någon överhuvudtaget ansvarig för naturolyckor? - Frågan
Läs merKlimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Läs merSGI:s arbete inom klimatområdet
SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen
Läs merDricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merSamhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg
Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg Tumba maj 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Prinsens väg är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Läs merÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merSkredrisker i ett förändrat klimat Säveån
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån Midsommarföreläsning 2018-06-04 Karin Odén På säker grund för hållbar utveckling Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Kartläggningsmetoder
Läs merHållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Läs merDetaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet. SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten
Detaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten Detaljplaneprocessen Innehåll Länsstyrelsens roll Luftkvalitet i planer Detaljplaneprocessen Länsstyrelsen
Läs merLars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Läs merFördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer
Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merFysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merbetydande miljöpåverkan
Undersökning om 1(9) betydande miljöpåverkan tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 9 april 2019 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2019-06-11, 134 Laga kraft:
Läs merBoverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket
Läs merBehovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(9) SPN 2015/ tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2. inom Hageby i Norrköping.
Behovsbedömning 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2 inom Hageby i Norrköping den 21 mars 2018 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2018-05-15, 114 Laga kraft: 2018-06-18 Genomförandetidens
Läs merÖversiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag
VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Läs merUndersökning om betydande miljöpåverkan
Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 24 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens
Läs merÖversvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Översvämningsdirektivet Vad är det? Forum för klimat och kulturarv 2015-10-22 Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Översvämningsdirektivet Vad är det? Genomförs i Sverige genom
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merNaturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket - Utgångspunkter - Innehåll - Hänsyn till människors hälsa och miljön - Plansystemet - Fo i planer
Läs merPM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5
s.1 PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5 1 Inledning Denna PM upprättas på uppdrag av Fastighets AB Nävekvarn i samband med planarbete för detaljplan Nävekvarn 3:5 i Nyköpings kommun. Planförslaget
Läs merAtt bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merSveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Läs merMKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Läs merInnehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merKASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Läs merBULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg
BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare
Läs merVatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Läs merStadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden
2012-09-18 1 (7) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendation om riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse - människors säkerhet intill vägar och järnvägar med
Läs merGemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merDetaljplan för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: PLA 12-19 Datum: 2013-05-15 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i, Västerbottens län Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning
Läs merKOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt
KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merFördjupad översiktsplan för Byxelkroksområdet, Borgholms kommun
l (6) Kontakt: Christian Forssell, planarkitekt christian.forssell@ lansstyrelsen.se 010-22 384 52 Borgholms kommun kommun@ borgholm.se Fördjupad översiktsplan för Byxelkroksområdet, Borgholms kommun Rubricerat
Läs merÖversvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder
Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder Barbro Näslund-Landenmark expert naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten
Läs merUtställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun
1 (5) Pajala kommun Plan- och miljöenheten 984 85 Pajala Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun Ett förslag till översiktsplan för Pajala kommun har ställts ut för granskning mellan
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merEtt vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten
2018-06-20 Ett vattenskyddsområde skydd för 700 000 människors dricksvatten Fler än 700 000 människor är beroende av det dricksvatten som kommer från vattentäkterna i Göta älv och i Vänersborgsviken. Kommunerna
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merBehovsbedömning av detaljplan Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02146 Datum: 2016-07-01 Handläggare: Nelli Nilsson för fastigheten Gladan 15 inom Teg i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan Bedömning av behovet
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merStigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merAvstånd till transportled för farligt gods samt kraftledning
Uppdragsnummer: 10146896 1 (6) PM RISK Avstånd till transportled för farligt gods samt kraftledning Inledning Denna utredning gällande etableringsförutsättningar för ny handel i Sköndal genomförs på uppdrag
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan
BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall
Läs merDricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser
Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU5 Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Sammanfattning I detta betänkande behandlas Riksrevisionens styrelses redogörelse 2008/09: RRS4 angående dricksvattenförsörjning.
Läs mer5.2 ENERGI Del 1 Energiproduktion Del II Energidistribution
5.2 ENERGI Del 1 Energiproduktion Del II Energidistribution Aktualitetsansvarig: Vattenfall Eldistribution AB, Eva Olsson Svenska Kraftnät, 08-475 80 00 Kontaktpersoner: Svenska Kraftnät, Planhandläggare
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merRAPPORT. Tekniskt underlag G GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD
RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag G REVIDERAD 2019-02-15 SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER 1311579 Sweco repo001.docx 2015-10-05 FÖ RÖRD Fler än 700 000 personer
Läs merTillhörande detaljplan för del av
B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av H A L M S TA D 1 0 : 1, S p å r v ä e l b y t e FURET/SANNARP, HALMSTADS KOMMUN Plan E308 K Enkelt förfarande,
Läs merSÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt
SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merVad händer i Göteborg vs mark och vatten
Vad händer i Göteborg vs mark och vatten SGU, 2016-09-21 Anna-Maria Edvardsson Agenda Byggprojekt i Göteborg Utmaningar Vägledningar Kartunderlag Pågående uppdrag Västsvenska paketet EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Läs merDetaljplanering. Karl Evald jurist
Detaljplanering Karl Evald jurist Planeringssystemet Vad är målet med planering? med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
Läs merHelgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Läs merUndersökning om betydande miljöpåverkan
Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(12) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Kullerstad 12:1 och del av fastigheten Kullerstads Prästgård 1:1 med närområde inom Skärblacka den 21 januari
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs mer