Easy 8051 v6. Utvecklingssystem. Manual

Transkript

1 Easy 8051 v6 Manual Alla s utvecklingssystem utgör ovärdeliga verktyg för programmering och utveckling av mikroprocessor-baserade enheter. Noga utvalda komponenter och användning av maskiner av den senaste generationen för montering och testing av dessa är den bästa garantin för hög tillförlitlighet i våra produkter. På grund av enkel design, ett stort antal tilläggsmoduler och exempel färdiga att använda har alla våra användare, oavsett erfarenhet, möjlighet att utveckla sina projekt på ett snabbt och effektivt sätt. Utvecklingssystem

2 TILL VÅRA VÄRDEFULLA KUNDER Jag vill framföra mitt tack till er för att ni är intresserade av våra produkter och för att ni har förtroende för. Det främsta syftet med vår verksamhet är att utforma och tillverka högkvalitativa elektroniska produkter och att ständigt förbättra dessa för att bättre passa dina behov. Nebojsa Matic General Manager Atmel namn and logo, Atmel logo, AVR, AVR (Logo), AVR Freaks, AVR Freaks (Logo), AVR Studio, IDIC, megaavr, megaavr (Logo), picopower, tinyavr är registrerade varumärken av Atmel Coorporation.

3 Easy8051 v6 utvecklingssystem 3 INNEHÅLL Inledning till Easy8051 v6 utvecklingssystem... 4 Översikt av kretskortet Anslutning av systemet och datorn Stödda mikroprocessorer Inbyggd USB 2.0 programmerare prog Klockkristall Strömförsörjning RS-232 kommunikationsgränssnitt A/D-omvandlarens testingångar DS1820 temperatursensor Lysdioder Tryckknappar Knappsats MENU Knappsats 4x Inbyggd 2x16 LCD x16 LCD segmentsdisplay I/O portar Port expanderare (ytterligare I/O portar)... 25

4 4 Easy8051 v6 utvecklingssystem Inledning till Easy8051 v6 utvecklingssystem Utvecklingssystemet Easy8051 v6 är ett utomordentligt verktyg som används för att programmera 8051-mikroprocessorer från Atmel och programmera din mikroprocessor med hjälp av den inbyggda 8051prog programmeraren. En hel del inbyggda moduler, såsom Easy8051 v6 utvecklingsystemet och ger dig möjlighet att enkelt simulera målenhetens arbete. Fullfjädrat och användarvänligt utvecklingssystem för 8051 mikroprocessor-baserade projekt Inbyggd högpresterande USB 2.0 programmerare Port expanderare förser två ytterligare I/O portar på mikroprocessorer Inbyggd 2x16 LCD belysning Programmet innehåller en komplett lista över alla stödda mikroprocessorer. Den senaste versionen av detta program med en uppdaterad lista över stödda mikroprocessorer kan hämtas från vår hem på Utvecklingssystem: Easy8051 v6 CD: produkt CD med mjukvara Kablar: USB-kabel installation av USB-drivrutiner och koppplingsschema för Easy8051 v6 utvecklingssystemet Strömförsörjning: AC/DC-kontakt (7-23 V växelström eller 9-32 V likström); eller USB-kabel för programmering (5 V likström) Strömförbrukning: 50mA när inga ytterligare moduler är aktiva Storlek: 26,5 x 22cm Vikt: ~417g

5 Easy8051 v6 utvecklingssystem gyhuvlnw DY NUHWVNRUWHW 1. Spänningsregulator 2. USB-kontakt till den inbyggda programmeraren 3. USB 2.0 programmerare-8051prog 4. Justering av den inbyggda 2x16 displayens kontrast 5. 7-segmentsdisplay 6. Inbyggd alfanumerisk 2x16 display 7. A/D-omvandlarens testingångar V referensspänning 9. DIP switchar som aktiverar pull-up/pull-down resistorer 10. Bygling för val av pull-up/pull-down resistorer 11. I/O port-kontakter 12. Socklar för 8051-mikroprocessorer -XVWHULQJ DY GHQ JUD VND GLVSOD\HQV NRQWUDVW Port expanderare.rqwdnw I U JUD VN GLVSOD\ 16. Knappsats MENU 17. Knappsats 4x4 18. Tryckknappar som simulerar digitala ingångar 19. Bygling för val av tryckknapparnas logiska tillstånd 20. Bygling för förbikoppling av strömbegränsningsmotstånd 21. Tryckknappar 22. DS1820 temperatursensor lysdioder indikerar processorbenens logiska tillstånd 24. Justering av den alfanumeriska displayens kontrast 25. Klocksignal generator 26. Kontakt för alfanumerisk LCD 27. Kontakt för RS-232 kommunikation

6 6 Easy8051 v6 utvecklingssystem Följ anvisningarna angivna i relevanta manualer för att installera USB drivrutin och programmet från produkt-cdn. USBdrivrutiner är nödvändiga för att den inbyggda programmeraren skall fungera korrekt. Om du redan har någon av Mikroelektronikas AVR-kompilatorer installerad på din dator behöver du inte ominstallera USB-drivrutinerna eftersom de kommer att installeras automatiskt med kompilatorn. Använd USB-kabeln för att ansluta utvecklingssystemet Easy8051 v6 till din dator. Ena änden av USB-kabeln försedd med en typ B USB- A USB-kontakt skall vara DC-kontakt USB-kontakt 1 2 Jumper J11 som strömförsörjningsväljare POWER SUPPLYströmställare Anslutning av USB-kabeln Strömförsörjning Slå på ditt utvecklingssystem genom att sätta POWER SUPPLY switch till ON-position. Två lysdider markerade som POWER och USB LINK kommer automatiskt att tändas och indikerar på detta sätt att utvecklingssystemet är redo att användas. Använd den inbyggda programmeraren-8051prog och -programmet för att ladda in en kod i mikroprocessorn och sätt igång ditt system för att testa och utveckla dina projekt. Om några tilläggsmoduler används, såsom LCD, GLCD osv., är det viktigt att placera dem korrekt på kretskortet innan det är korrekt inkoppling av tilläggsmodulerna. Inkoppling av tilläggsmoduler på kretskortet

7 Easy8051 v6 utvecklingssystem 7 Utvecklingssystemet Easy8051 v6 har åtta separata socklar för 8051-mikroprocessorer i DIP40, DIP28, DIP20, DIP16, DIP14A, DIP14B, PLCC44 och PLCC32-kapslar. Dessa socklar möjliggör de stödda enheter i DIP kapslar att vara direkt kopplade in i kretskortet. på kretskortet. Vilken av dessa socklar kommer att användas beror enbart på arrangemang av mikroprocessors ben som används. Utvecklingssystemet Easy8051 v6 levereras med en mikroprocessor i DIP40-kapsel. Byglingar J7, J8 och J16 som ligger brevid DIP40-sockeln och oscillatorn används för att välja funktioner av ben på mikroprocessorn. Socklar till mikroprocessorer Jumper Position Funktion J7 J8 INT EXT Internminne används Externminne används OSC Ben P4.0 tar emot en klocksignal från extern oscillator P4.0 P4.0 är en vanlig I/O-ben stödda mikroprocessorer Inkoppling av mikroprocessor i motsvarande sockel Innan du kopplar in en mikroprocessor i den motsvarande sockeln, se till att strömförsörjningen är avstängd. Figur 2-2 visar hur man kopplar in en mikroprocessor korrekt. Figur 1 visar en obesatt 40-poliga DIP kapsel. Placera en ände av mikroprocessorn i sockeln Bara en mikroprocessor kan vara placerad på kretskortet på samma gång.

8 8 Easy8051 v6 utvecklingssystem En programmerare är ett nödvändigt verktyg när man arbetar med mikroprocessorer. Easy8051 v6-utvecklingssystemet har en inbyggd 8051prog programmet. Figur 3-2 visar anslutningen mellan en kompilator, -programmet och en mikroprocessor. USB-kontakt till programmerare Programmerarens chip Multiplexer 8051prog-programmerare Kompilering av program 1 Skriv ett program i en av 8051 kompilatorerna och generera en Laddning av hex-koden 3 2 Använd -programmet för att välja en mikroprocessor och 3 Klicka på Write-knappen för att programmera mikroprocessorn. Skriv en kod i en av 8051-kompilatorerna, programmeraren för att ladda koden i mikroprocessorn. 1 Programmeringsprocessen 2 På den vänstra n av - ett antal alternativ som används för att ställa in parametrar för mikroprocessorns arbete. Alternativ som gör det möjligt för hex-kod att okså ett alternativ Progress längst ner i högra hörnet av fönstret som låter dig övervaka programmeringen. Mer information om 8051prog Easy8051 v6.

9 Easy8051 v6 utvecklingssystem mikroprocessorer programmeras med hjälp av SPI seriell kommunikation som används ben MISO, MOSI och SCK på mikroprocessorn. Under programmering, avbryter multiplexern anslutningen mellan mikroprocessorns ben som används för programmering och resten av kretskortet och kopplar dessa till 8051progprogrammeraren. När programmeringen är klar är dessa ben bortkopplade från programmeraren och kan användas som vanliga I/O ben. för att stabilisera klockfrekvensen är inkopplad i motsvarande sockeln och kan alltid ersättas med en annan. Dess högsta värde beror på mikroprocessorns högsta tillåtna arbetsfrekvens. Funktion av ben P4.0/OSC beror på position av bygling J8. När denna bygling är satt till OSC-positionen blir P4.0/OSC ben försedd med en klocksignal. När den är satt till P4.0-positionen blir P4.0/OSC ben tillgänglig som vanlig I/O ben. Samma sker med bygling J16 och MP3.2 ben. När denna bygling är satt till OSC-positionen blir MP3.2 ben försedd med en klocksignal. När den är satt till P3.2-positionen blir MP3.2 ben tillgänglig som vanlig I/O ben. Kvartskristall X2 är inkopplad i motsvarande sockeln och kan enkelt ersättas med en annan. Oscillator Kopplingsschema för oscillator

10 10 Easy8051 v6 utvecklingssystem 5.0. Strömförsörjning Utvecklingssystemet Easy8051 v6 kan använda två olika strömkällor: 1. +5V från PC via USB-programmeringskabeln; eller 2. Extern matning ansluten till AC/DC-kontakten på kretskortet. Spänningsregulatorn MC34063A och Gretz likriktare används för att möjliggöra extern strömförsörjning både i form av växelström (mellan 7V och 23V) och likström (mellan 9V och 32V). Jumper J11 används som väljare av strömtyp. För att kunna utnyttja USBmatning skall jumper J11 sättas i USB-position. När extern matning används skall jumper J11 sättas i EXT-position. Utvecklingssystemet slås av respektive på med hjälp av huvudströmbrytaren märkt POWER SUPPLY. AC/DC-kontakt USB-kontakt Spänningsregulator Jumper J11 som en väljare av strömkälla POWER SUPPLY strömbrytare Strömförsörjning AC/DC-kontakt USB-kontakt Figur 5-2: Kopplingsschema för strömförsörjning

11 Easy8051 v6 utvecklingssystem 11 USART (universell synkron/asynkron mottagre/sändare) är ett av de vanligaste sätten att utbyta data mellan en dator och perifera moduler. Den RS-232 RS-232 port på utvecklingssystemet Easy8051 v6. Sätt strömställarna 5 och 6 på DIP switch SW8 till ON-positionen för att koppla in RS-232 porten. De mikroprocessorns ben som används för denna typ av kommunikation är märkta som följande: RX - tar emot data (receive data line) och TX - sänder data (transmit data line). Dataöverföringshastigheten går upp till 115kbps. För att USART-modulen i mikroprocessorn skall kunna ta emot ingångssignaler med olika spänningsnivåer används en omvandlare av spänningsnivåer MAX-202C (MAX232). RS-232-kontakt Figur 6-1: RS-232-modul Strömställarna 5 och 6 på DIP switch SW8 väljer vilka av mikroprocessorns ben kommer att användas som RX- och TX-kanaler, se Figur 6-2: Kopplingsschema för RS-232 modulen Se till att din mikroprocessor har en integrerad USART-modul eftersom den inte nödvändigtvis är integrerad i alla mikroprocessorer.

12 12 Easy8051 v6 utvecklingssystem 7.0. A/D- testingångar A/D-omvandlare används för att omvandla en analog signal till ett digitalt värde. A/D-omvandlaren är linjär, vilket betyder att det omvandlade digitala värdet är linjärt beroende av ingångsspänningen. Utvecklingssystemet Easy8051 v6 använder MCP3204 som en A/D-omvandlare. Ingångsben av detta kretskort matas med analog spänning som kommer att omvandlas till ett 12-bitars tal som överföras vidare till mikroprocessorn via seriell kommunikation. Strömställare 1, 4, 5 och 6 på DIP switch SW6 skall sättas till ONpositionen. Spänning som matas på A/D-omvandlarens ingångar kan vara antingen matningsspänning (5V) eller extern spänning som tas fram till omvandlaren via CN12- och CN13-kontakter. Om matningsspänningen används behöver du välja vilken av de följande benen CH0, CH1, CH2 eller CH3 kommer att matas med denna spänning med hjälp av jumper J12. I detta fall kan spänningen på A/D-omvandlarens ingångar variera mellan 0V och 5V med hjälp av potentiometer P3. När extern spänning används behöver du ta bort byglingar J12 för att förhindra spänningar från att blandas och för att försäkra noggrannhet av omvandlingsprocessen. Kretskortet MCP3204 har det Vref-ben som används för att ta emot referensspänning. Dessutom, dess huvudsyfte är att bestämma omfång av den analoga spänning som kommer att omvandlas samt A/D-omvandlings upplösning. Jumper J10 används för att välja en av två referensspänningskällor. När denna jumper är satt till VCC-positionen är referensspänning 5V. Annars, när jumper är satt till positionen är den 4.096V. Denna spänning genereras av MCP1541-kretskortet. Figur 7-1: ADC-jumper i standardposition (ej inkopplad) Figur 7-2: Ben CH0 används som ingångsben för A/D-omvandling Figur 7-3: Kopplingsschema för mikroprocessorn och A/D-omvandlarens testingångar

13 Easy8051 v6 utvecklingssystem 13 1-wire seriell kommunikation gör att data kan överföras via en enda kommunikationslinje medan själva processen kontrolleras av en mikroprocessor (master). Fördelen med detta kommunikationsprotokoll är att endast ett av mikroprocessors ben används. Alla slave-enheter har som standard en unik ID-kod, vilket möjliggör för master gränssnitt. DS1820 är en temperatursensor som använder 1-wire -protokoll för kommunikation. Den kan mäta temperatur mellan -55 och 125 C och ger ±0.5 C noggrannhet för temperaturer i intervallet från -10 till 85 C. Matningsspänning kan vara mellan 3V och 5.5V. utvecklingssystemet Easy8051 v6. Den kan använda antingen ben P1.2 eller P3.3 för kommunikation med mikroprocessorn, vilket ON-positionen, vilket betyder att 1-wire kommunikationen sker via P1.2 mikroprocessorns ben. OBS: Se till att halv-cirkeln på kretskortet passar den runda n av DS1820 Figur 8-1: Kontakt för DS1820 (DS1820 är utplacerad) Figur 8-2: DS1820 är placerad i kontakten Figur 8-3: Strömställare 7 på DIP switch SW8 är i ON-position, DS1820 är ansluten till mikroprocessorn via P1.2 Figur 8-4: Strömställare 8 på DIP switch SW8 är i ON-position, DS1820 är ansluten till mikroprocessorn via P3.3 Figur 8-5: Kopplingsschema för DS1820 och mikroprocessorn

14 14 Easy8051 v6 utvecklingssystem 9.0. Lysdioder (Light-Emitting Diode) är en mycket effektiv elektronisk ljuskälla. När lysdioder kopplas in är det nödvändigt att ansluta ett strömbegränsningsmotstånd. Lysdiodens vanliga spänningsfall är ungefär 2.5V, medan strömmen varierar från 1mA till 20mA beroende på typ av lysdiod. Utvecklingssystemet Easy8051 v6 använder lysdioder med strömmen I=1mA. Utvecklingssystemet Easy8051 v6 har 38 lysdioder som visuellt indikerar det logiska tillståndet av varje I/O ben på mikroprocessorn. du välja den lämpliga port (PORT0, PORT1, PORT2, PORT3 eller PORT4) med hjälp av DIP switch SW7. Den avskurna kanten indikerar lysdiodens kod Mikroprocessor Ytmonterade motstånd som begränsar Figur 9-1: Lysdioder Figur 9-2: Kopplingsschema för lysdioder och PORT0

15 Easy8051 v6 utvecklingssystem Tryckknappar Det logiska tillståndet på alla mikroprocessors digitala ingångar kan ändras med hjälp av tryckknappar. Jumper J6 används för att välja det logiska tillstånd som ska tillämpas på önskade mikroprocessorns ben genom att trycka på motsvarande tryckknapp. Strömbegränsningensmotståndet används för att begränsa den högsta strömmen och därmed förhindra kortslutning från att ske. Erfarna som dock inte är direkt ansluten till mrst. Resetsignalen genereras istället av den inbyggda programmeraren. RESET tryckknapp Jumper J9 används för att koppla förbi skyddsresistor Jumper J6 används för att välja vilket logiskt tillstånd skall tillämpas på ett ben genom att trycka på motsvarande tryckknapp Tryckknappar används för att simulera digitala ingångar Figur 10-1: Tryckknappar Genom att trycka på en tryckknapp när jumper J6 är satt till VCC-positionen, kommer en logisk etta (5V) att appliceras på motsvarande Figur 10-2: Kopplingsschema för tryckknappar och PORT0

16 16 Easy8051 v6 utvecklingssystem Knappsats MENU Easy8051 v6. Den främsta fördelen med denna knappsats är tryckknapparnas arrangemang. Den består av fyra tryckknappar markerade som är anslutna till PORT3 ben som har samma namn. Användare bestämmer över deras funktion när dem skriver program för mikroprocessorn. När du skriver ett program för mikroprocessorn glöm inte att MENU-knappsatsen är ansluten till port PORT3 MENU-knappsats Figur 11-2: Kopplingsschema för MENU-knappsats och mikroprocessorn

17 Easy8051 v6 utvecklingssystem Knappsats 4x4 4x4-knappsats är en standard alfanumerisk knappsats ansluten till mikroprocessorns PORT0. Dess funktion är baserad på skanna fram till an av ingångsben. Med hjälp av mjukvaran kan man se vilken av dessa tryckknappar är nedtryckt. Till exampel, ett tryck på knappen 6 resulterar i att en logisk etta (1) visas på P0.5 ben. Genom att driva de följande benen P0.0, P0.1, P0.2 och P0.3 högt ett efter ett, är det möjligt att upptäcka vilken av tryckknapparna är nedtryckt. 4x4-knappsats 4x4-knappsatsens arbete DIP switch SW1. Kopplingsschema för 4x4-knappsats och mikroprocessorn

18 18 Easy8051 v6 utvecklingssystem Inbyggd 2x16-teckens Den inbyggda 2x16 LCD:n är ansluten till mikroprocessorn via en port expanderare. För att kunna använda denna display behöver strömställarna 1-6 på DIP switch SW9 sättas till ON-positionen, vilket resulterar i att ben på den inbyggda displayen blir anslutna till port expanderarens PORTB. SPI kommunikationen mellan port expanderaren och mikroprocessorn sker genom DIP switch SW6. Potentiometer P5 används för att justera displayens kontrast. Till skillnad från den extra LCD:n, den inbyggda LCD:n har inte bakgrundsbelysning, medan både displayerna visar siffror i två rader vardera innehåller upp till 16 tecken på 7x5 pixlar. Potentiometer P5 för kontrast justering DIP switch SW9 möjliggör den inbyggda displayen Inbyggd 2x16 LCD Kopplingsschema för den inbyggda displayen

19 Easy8051 v6 utvecklingssystem x16 Easy8051 v6. Denna kontakt är ansluten till mikroprocessorn via PORT2. Potentiometer P2 används för att justera displayens kontrast. LCD-BCK strömställare på DIP switch SW7 används för att slå på/stänga av displayens bakgrundsbelysning. Kommunikationen mellan en LCD och mikroprocessorn upprättas i 4-bit mod. Alfanumeriska siffror visas i två rader vardera inehåller upp till 16 tecken på 7x5 pixlar. Potentiometer för kontrast justering Figur 14-1: Kontakten för alfanumerisk 2x16 LCD Figur 14-2: Alfanumerisk 2x16 LCD Kopplingsschema för alfanumerisk 2x16 LCD-modul

20 20 Easy8051 v6 utvecklingssystem x64 mikroprocessorn via PORT0 och PORT2. GLCD:n har en upplösning på 128x64 pixlar, vilket låter dig visa diagram, tabeller och andra för att aktivera displayens bakgrundsbelysning. Potentiometer för kontrast justering GLCD-kontakt GLCD GLCD-kontakt Kopplingsschema för GLCD-modul

21 Easy8051 v6 utvecklingssystem segmentsdisplay Utvecklingssystemet Easy8051 v6 har också en 4-siffrig 7-segmentsdisplay. Den använder mikroprocessorns portar PORT0 och av 7-segmentsdisplayen. Denna display aktiveras med hjälp av multiplexing. Det betyder att det krävs bara åtta linjer anslutna till displayens segment för att aktivera alla fyra siffror och fyra linjer för att aktivera av varje siffra. PORT0 används för att sända en signal till displayens segment, medan PORT1 väljer vilken av siffror kommer att vara försedd med denna signal. För att aktivera den 7-segmentsdisplayen behöver du sätta alla strömställare på DIP switch SW10 samt strömställarna 1-4 på DIP switch SW8 till ONpositionen. 7-segment siffra DIP switch SW10 slår på 7- segmentsdisplayens siffror Figur 16-1: 7-segmentsdisplay 7-segmentsdisplayens tidsmultiplexing är baserad på att slå på/stänga av displayens segment snabbt på så sätt att man får intryck att alla siffror är aktiva samtidigt. Mikroprocessor drar ut signaler till displayens segment via PORT0, medan PORT1 väljer en av dem nummer 5. När denna display är avstängd, mikroprocessorn skickar ut en signal till den nästa siffran (DIS2), via P1.2 ben, för att få den visa nummer 6. Samma procedur tillämpar på siffrorna DIS1 och DIS0. Efter en cykel är klar, en annan påbörjar automatiskt och siffrorna ändrar en efter en på displayerna DIS3, DIS2, DIS1, DIS0, DIS3, DIS2 osv. Röda linjer visar den väg som signalen tar från mikroprocessorn till segment av 7-segmentsdisplayen DIS3. Figur 16-2: Visande av ett nummer på 7-segmentsdisplayen DIS3

22 22 Easy8051 v6 utvecklingssystem Röda linjer visar den väg som signalen tar från mikroprocessorn till segment av 7-segmentsdisplayen DIS2. Figur 16-3: Visande av ett nummer på 7-segmentsdisplay DIS2 Kopplingsschema för 7-segmentsdisplay

23 Easy8051 v6 utvecklingssystem P1.5, Pi.6 och P1.7 används för programmering och därmed är inte direkt anslutna till motsvarande 10-bens-kontakten, utan via programmerarens multiplexer. DIP switchar SW1-SW5 gör det möjligt för varje kontakts ben att anslutas till en pull-up/pull-down-resistor. Det beror på positionen av jumprar J1-J5 om ports ben kommer att anslutas till pull-up eller pull-down-resistor. PORTA0 2x5-pinnars stiftlist Jumper för val av pullup/pull-down resistor Extra modul ansluten till PORT1 J2 i pull-down position DIP switch för att slå på pull-up/pull-downresistor för varje ben J2 i pull-up position I/O portar Figur 17-4: Kopplingsschema för port PORT0

24 24 Easy8051 v6 utvecklingssystem när de är inaktiva. Vilken nivå de får beror på positionen av pull-up/pull-down-byglingarna. Mikroprocessorns ben P0.0 med tillhörande DIP switch SW1, jumper J1 och tryckknapp P0.0 med jumper J6 används här för att förklara funktionen av pull-up/pull-down-resistorer vilken är identisk för alla mikroprocessorns ben. För att göra det möjligt för PORT0:s ben att vara anslutna till pull-down-resistorer, behöver du sätta jumper J1 i Down-position först. Det gör att alla ben på PORT0 kan vara försedda med en logisk nolla (0V) i inaktivt tillstånd via jumper J1 och ett 8x10k resistornätverk. För att förse ben P0.0 med en sådan signal, skall strömställare P0.0 på DIP switch SW1 sättas till ON-positionen. Som ett resultat, varje gång du trycker på knappen P0.0 kommer en logisk etta (VCC-spänning) att visas på mikroprocessorns ben P0.0 förutsatt att jumper J6 är satt i VCC-position. Figur 17-5: Jumper J1 i pull-down-position och jumper J6 i pull-up-position För att göra det möjligt för PORT0:s ben att anslutas till pull-up-resistorer och portens ingångsben att förses med en logisk nolla (0) skall jumper J1 sättas i Up-position och jumper J6 i GND-position. Det möjliggör PORT0:s ingångsben att drivas högt (5V) i inaktivt tillstånd via en 10k resistor. Strömställare P0.0 skall sättas till ON-positionen efteråt. Som ett resultat, varje gång du trycker på knappen P0.0 kommer en logisk nolla (0) att visas på ben P0.0. Jumper J1 i pull-up och jumper J6 i pull-down-position Om jumprar J1 och J6 är i samma position kommer ett tryck på någon tryckknapp inte att orsaka att något ingångsben ändrar sitt logiska tillstånd. Jumprar J1 och J6 i samma position

25 Easy8051 v6 utvecklingssystem SPI-kommunikationslinjer och MCP23S17 kretsen ger utvecklingssystemet Easy8051 v6 möjlighet att öka antalet tillgängliga I/O portar med två. Om port expanderaren kommunicerar med mikroprocessorn via DIP switch SW6 då mikroprocessorns ben P3.5, P3.4, P3.7, P1.7, P1.6 och P1.5, som annars avänds av port expanderaren, kan inte användas som vanliga I/O ben. Jumper för att välja ut pull-up/pull-down-resistor PORTA PORTB Jumprar som väljer port expanderarens hårdvaruadress Figur 18-2: Position av DIP switch SW6 när port expanderare är aktiverad Figur 18-1: Port expanderare Mikroprocessor kommunicerar med port expanderaren (MCP23S17 krets) via seriell kommunikation (SPI). Fördelen med denna kommunikation är att endast fem kommunikationslinjer används för att sända och ta emot data på samma gång: MOSI MISO SCK CS RST - Master Output, Slave Input (microprocessors utgång, MCP23S17 ingång) - Master Input, Slave Output (microprocessors ingång, MCP23S17 utgång) - Seriell klocka (mikroprocessors klocksignal) - Chip väljare (möjliggör dataöverföring) - Reset Dataöverföring sker i båda riktningarna samtidigt via MOSI- och MISO-linjerna. MOSI-linjen används för att överföra data från mikroprocessorn till port expanderaren, medan MISO-linjen överför data från port expanderaren till mikroprocessorn. Mikroprocessorn påbörjar dataöverföring när CS-benet är driven låg (0V). Det får mikroprocessorn överföra klocksignal (SCK) och därmed påbörja datautbyte. Port expanderarens portar PORT0 och PORT1 fungerar nästan identiskt som andra portar på utvecklingssystemet. Den enda skillnaden här är att port signaler tas emot i parallel format. MCP23S17 omvandlar dessa signaler till seriell format och skickar ut dem vidare till mikroprocessorn. Resultatet är ett minskat antal linjer som används för att överföra signaler från portar PORT0 och POR1 till mikroprocessorn och tvärtom. Jumprar J15 används för att bestämma port expanderarens hårdvaruadress. Dessa jumprar även används för att förse port expanderarens ben A2, A1 och A0 med en logisk etta (1) eller en logisk nolla (0). De är satta i låg position (logisk 0) som standard. Blockschema för SPI-kommunikation

26 26 Easy8051 v6 utvecklingssystem Figur 18-4: Kopplingsschema för port expanderare

27 BEGRÄNSNINGAR I ANVÄNDNINGEN Alla produkter som ägs av är skyddade av upphovsrättigheter och andra immaterialrättsliga lagar, samt föreskrifter i internationella avtal. Därför ska denna manual behandlas som annat upphovsrättskyddat material. Ingen del av denna manual, inklusive produkter och mjukvara som beskrivs häri, får mångfaldigas, kopieras, lagras i ett arkiveringssystem, översättas eller spridas i någon form eller på något sätt, utan skriftligt medgivande från. Manualens PDF-utgåva får skrivas ut för privat eller lokalt bruk, men inte för distribution. Varje ändring av denna manual är förbjuden. garanterar inte något slag, vare sig uttryckt eller undeförstått, inkluderande, men inte begränsad till, försäljningsmässiga garantier eller villkor om användbarhet för speciella ändamål. skall inte hållas ansvarig för eventuella fel, försummelser och felaktigheter som kan förekomma i denna manual. Under inga omständigheter skall, dess chefer, tjänstemän, anställda eller återförsäljare hållas ansvariga för några indirekta, särskilda, tillfälliga, oförutsädda eller påföljande skador av något slag. Detta inklusive, men utan begränsning, skador för utebliven vinst, förlust tekniskt fel, inskränkning av privatliv, misslyckande att infria förpliktelse inklusive kravet på god tro eller rimligt försiktighetsmått, för försummelse och för annan ekonomisk förlust som kommer av, eller på något sätt är relaterad till användningen av eller oförmågan att använda denna manual och produkt, även om MikroElek- förbehåller sig rätten att när som helst och utan föregående meddelande göra alla de ändringar som betraktas som lämpliga i sin ständiga strävan att förbättra produktens kvalitet och säkerhet, utan att förbinda sig att uppdatera denna manual varje gång. HÖGRISKAKTIVITETER Produkterna från är inte feltoleranta och är inte utformade eller ämnade för farliga miljöer som erfordrar felsäker prestation inklusive, men inte begränsat till, drift av kärnenergianläggningar, naviger- eller någon annan tillämpning där fel i produkten direkt kan leda till dödsfall, personskada, allvarlig fysisk rantier för mjukvarans lämplighet för Högriskaktiviteter. VARUMÄRKE Mikroelektronika namn och logo, Mikroelektronika logo, mikroc, mikroc PRO, mikrobasic, mikrobasic PRO, elektronika. Alla andra varumärke nämnda häri tillhör respektive företag. Namn på företag och produkter i texten är registrerade varumärken eller varumärken som tillhör respektive

28 Om du vill lära dig mer om våra produkter, besök vår hem på Om du har problem med någon av våra produkter eller bara behöver mer information, skicka gärna en support ticket från addressen