KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter och ersättare Se förteckning på sista sidan Handlingar till ärendena på föredragningslistan kan beställas från kommunledningsförvaltningen eller läsas på kommunens webbplats Tjänstemän Elias Ercin, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Telefon E-post kommunen@falkoping.se Webbplats Kommunfullmäktige kallas till sammanträde måndagen den 27 juni 2016 klockan 19:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Val av protokollsjusterare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inkomna motioner, interpellationer och frågor 4. Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 131/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Tekniska nämnden 34/2016 d) Kommunstyrelsen 44/2016 e) Motionen

2 2 (4) Ärende Anteckningar 5. Besvarande av motion från Annika Carp (L) om att HBT-certifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 132/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Socialnämnden 48/2016 d) Kommunstyrelsen 45/2016 e) Motionen 6. Falköpings kommuns tertialuppföljning april 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 134/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Tertialrapporten 7. Budgetramförändring för hyreskostnader, kapitalkostnader med mera år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 135/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande Antagande av policy för verksamhets- och ekonomistyrning Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 137/2016 b) Kommunjuristens och ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till policy 9. Antagande av arbetsmarknadsstrategi Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 138/2016 b) Chefen för logistik och infrastrukturs tjänsteutlåtande c) Förslag till strategi 10. Ansökan från Borgunda byanäts ekonomiska förening om borgen för bredbandsutbyggnad Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 146/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Ansökan 11. Återbesättande av ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Viktor Hansson (SD) Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunfullmäktige 82/2016

3 3 (4) Ärende Anteckningar 12. Entledigande av Helena Wigh (SD) från uppdraget som ledamot i demokratiberedningen Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 13. Entledigande av Lilian Odh (M) från uppdraget som ersättare i socialnämnden Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 14. Entledigande av Cathrine Croona (M) från uppdraget som ledamot i barn- och utbildningsnämnden Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 15. Kommunfullmäktiges anmälningsärenden Dnr 2016/ Bilaga a) Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kvartal b) Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, kvartal c) Demokratiberedningens mötesanteckningar Patrik Björck Ordförande

4 4 (4) Förteckning över ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, valda från och med den 15 oktober 2014 intill det nyvalda kommunfullmäktiges första sammanträde nästa mandatperiod. Ledamöter Gruppledare S Patrik Björck, ordförande S Lina Ahl S Ingvor Bergman KD Elin Liljebäck-Nilsson, 1:e vice ordf. S Henric Hagberg SD Christopher Münch M Ingrid A. Jarlsson, 2:e vice ordf. KD Lars-Göran Andersson M Anders Winlöf S Conny Johansson C Ingrid Martens C Karola Svensson C Karola Svensson M Pia Ragnar KD Dan Hovskär M Lena Sjödahl FP Björn Stenström MP Ann Kyrkander S Ingvor Bergman C Christiane Uhle V Inger Lilja SD Hanna Wigh S Lisbeth Ek FP Annika Carp SD Johanna Johansson S Fredy Neüman M Christina Jorméus S Dan Gabrielsson Ersättare S Susanne Larsson S Marie Post C Hans Johansson S Corry Thuresson SD Maddelene Larsson S Hanna Nord SD Josef Otterdahl S Jonas Karlsson S Johanna Svensson S Ingvor Arnoldsson M Ed Kahrs S Per-Anders Larsson S Niclas Hillestrand S Roger Lundberg KD Dan Hovskär S Maria Abosh KD Allan Bjärkhed S Kovan Akrawi S Julia Björck SD Helena Wigh SD Roar Vesterengen SD Zarah Meyner SD Charlotte Nyberg SD Mantas Mazeitavicius MP Ann Kyrkander SD Peter Romlén MP Laila Blom SD Jörgen Larsson S Pal Seidler M Pema Malmgren C Wanja Wallemyr M Roland Svensson M Anders Winlöf M Cathrine Croona C Eva Dahlgren M Roger Sjödahl S Anna-Bella Nordh Fahlqvist C Göte Andersson V Erik Kyrkander C Sofia Thuvesson S Alex Bergström C Birgitta Friggeråker M Johan Eriksson KD Britt-Louise Thoresen SD Jonas Landen KD Michael Kristiansson SD Erik Norén MP Magnus Hägg V Inger Lilja MP Åsa Lidén S Inga-Lill Bergsten V Elin Tingmyr S Lars Theng V Göran Johansson FP Annika Carp FP Anna-Brita Fransson M Kent Mossby FP Dag Högrell SD Christopher Munch SD Sonja Eriksson

5 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 131 Dnr 2015/ Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande och lämnar en skriftlig motivering som redovisas i slutet av paragrafen. Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel. Av motionen framgår följande. FN pekar på ett ökat behov av mat i framtiden. Var och hur maten produceras kan få en stor påverkan på vår miljö. Med tanke på pågående diskussioner om klimatförändringar kommer Sveriges möjligheter till hållbar livsmedelsproduktion att bli allt viktigare. Det svenska lantbruket har möjligheter att producera baslivsmedel av hög kvalitet. Vi bör tillsammans ta ett större ansvar för att svensk åkermark och naturbetesmarker brukas enligt miljöanpassade principer, som vi kan kontrollera. Utsläppen från den svenska livsmedelsproduktionen är bland de lägsta i Europa om man räknar per kilo färdig mat. Idag känns det för oss angeläget att i kommunens tillagningskök bereda och tillaga välsmakande och näringsriktig mat av råvaror som produceras lokalt. Begreppet närproducerat används ofta i våra målbeskrivningar, men vi har inte tillräckligt tydligt definierat vad vi menar med närproducerat. Vi efterfrågar nu tydliga riktlinjer och kriterier för upphandling och inköp av närproducerade råvaror/livsmedel till vår matproduktion i kommunens kök. Vilka råvaror kan detta gälla, när på året sker produktionen och vad räknas som närområde? Yrkande: Att kommunen tar fram tydliga riktlinjer för vad som vägs in i begreppet närproducerade råvaror/livsmedel inför kommande upphandlingar." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 166, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Kommunstyrelsen beslutade den 10 februari 2016, 44, att remittera motionen till tekniska nämnden för yttrande. Tekniska nämnden har behandlat ärendet den 18 april 2016, 34, och beslutat att besvara remissen genom att ställa sig bakom tjänstemannautlåtandet med hänvisning till gällande EU-direktiv om närområdet. I tekniska nämndens protokoll förs fram att för att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen, måste offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser när de genomför en upphandling. Reglerna för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är likadana inom hela EU. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska ges möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Det får inte förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer. Enligt EU-direktivet är närområdet i sammanhanget att betrakta som hela EU. Att ställa krav på svenska råvaror är direkt konkurrenshämmande och inte förenligt med LOU (lagen om offentlig upphandling). Det går däremot ställa krav på att livsmedlen ska vara producerade på ett visst sätt och att transporterna ska ske på ett visst sätt. Detta är ett tillvägagångssätt som Falköpings kommun har använt i sin senaste livsmedelsupphandling där kraven är ställda med utgångspunkt ifrån att kommunen vill ha så mycket svenskproducerade livsmedel som möjligt i de offentliga köken, utan att för den skull bryta mot några regler i upphandlingssammanhang. Kommunledningsförvaltningens bedömning Mot bakgrund av vad som framkommit i tekniska nämndens yttrande föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen ska avslås. Det framkommer att Falköpings kommun redan har god kännedom om vad som ingår och omfattas av begreppet närproducerade råvaror/livsmedel. Att ta fram ytterligare riktlinjer är därför inte nödvändigt. Tjänsteutlåtandet, daterat den 16 maj 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 82/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel. Yrkanden Lena Sjödahl (M), Ann Kyrkander (MP) och Johanna Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Annika Carp (L) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag respektive Lena Sjödahls (M) med fleras yrkande och finner att arbetsutskottets förslag har antagits. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande och lämnar följande skriftliga motivering. "Moderaterna yrkar bifall till motionen med attsatsen: att kommunen tar fram tydliga riktlinjer för vad som vägs in i begreppet närproducerade råvaror/livsmedel inför kommande upphandlingar. Vi moderater värnar om de livsmedel och råvaror, som kan produceras lokalt. Trots att vi är väl medvetna om vad LOU och därmed EU-direktiven innebär önskar vi ett svar med förhållningssätt från kommunen till begreppet närproducerat, som ofta används i debatten. Begreppet har inte klargjorts i tjänsteutlåtandet från tekn. nämndens tjänsteman, utan man hänvisar till gällande EU-direktiv och kravspecifikation enligt svensk djurskyddslagstiftning mm. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Motion från Lena Sjödahl (M) om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel. Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel. Av motionen framgår följande. FN pekar på ett ökat behov av mat i framtiden. Var och hur maten produceras kan få en stor påverkan på vår miljö. Med tanke på pågående diskussioner om klimatförändringar kommer Sveriges möjligheter till hållbar livsmedelsproduktion att bli allt viktigare. Det svenska lantbruket har möjligheter att producera baslivsmedel av hög kvalitet. Vi bör tillsammans ta ett större ansvar för att svensk åkermark och naturbetesmarker brukas enligt miljöanpassade principer, som vi kan kontrollera. Utsläppen från den svenska livsmedelsproduktionen är bland de lägsta i Europa om man räknar per kilo färdig mat. Idag känns det för oss angeläget att i kommunens tillagningskök bereda och tillaga välsmakande och näringsriktig mat av råvaror som produceras lokalt. Begreppet närproducerat används ofta i våra målbeskrivningar, men vi har inte tillräckligt tydligt definierat vad vi menar med närproducerat. Vi efterfrågar nu tydliga riktlinjer och kriterier för upphandling och inköp av närproducerade råvaror/livsmedel till vår matproduktion i kommunens kök. Vilka råvaror kan detta gälla, när på året sker produktionen och vad räknas som närområde? Yrkande: Att kommunen tar fram tydliga riktlinjer för vad som vägs in i begreppet närproducerade råvaror/livsmedel inför kommande upphandlingar." Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

9 2(2) Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 166, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 10 februari 2016, 44, att remittera motionen till tekniska nämnden för yttrande. Tekniska nämnden har behandlat ärendet den 18 april 2016, 34, och beslutat att besvara remissen genom att ställa sig bakom tjänstemannautlåtandet med hänvisning till gällande EU-direktiv om närområdet. I tekniska nämndens protokoll förs fram att för att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen, måste offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser när de genomför en upphandling. Reglerna för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är likadana inom hela EU. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska ges möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Det får inte förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer. Enligt EU-direktivet är närområdet i sammanhanget att betrakta som hela EU. Att ställa krav på svenska råvaror är direkt konkurrenshämmande och inte förenligt med LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). Det går däremot ställa krav på att livsmedlen ska vara producerade på ett visst sätt och att transporterna ska ske på ett visst sätt. Detta är ett tillvägagångssätt som Falköpings kommun har använt i sin senaste livsmedelsupphandling där kraven är ställda med utgångspunkt ifrån att kommunen vill ha så mycket svenskproducerade livsmedel som möjligt i de offentliga köken, utan att för den skull bryta mot några regler i upphandlingssammanhang. Kommunledningsförvaltningens bedömning Mot bakgrund av vad som framkommit i tekniska nämndens yttrande föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen ska avslås. Det framkommer att Falköpings kommun redan har god kännedom om vad som ingår och omfattas av begreppet närproducerade råvaror/livsmedel. Att ta fram ytterligare riktlinjer är därför inte nödvändigt. Beslutet ska skickas till Motionären Tekniska nämnden Linda Karelid Kanslichef

10 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 34 Dnr 2016/ Remiss angående motion från Lena Sjödahl (M) om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel Tekniska nämndens beslut 1 Tekniska nämnden besvarar remissen genom att ställa sig bakom tjänstamannautlåtandet enligt nedan med hänvisning till gällande EUdirektiv om närområde Bakgrund För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen, måste offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser när de genomför en upphandling. Reglerna för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är likadana inom hela EU. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska ges möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Det får inte förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer. Enligt EU-direktivet är närområdet i sammanhanget att betrakta som hela EU. Att ställa krav på svenska råvaror är direkt konkurrenshämmande och inte förenligt med LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). Man kan däremot ställa krav på att livsmedlen ska vara producerade på ett visst sätt och att transporterna ska ske på ett visst sätt. Så har Falköpings kommun gjort i sin senaste livsmedelsupphandling. Bland de krav som ställts är att köttet ska komma från gårdar som är anslutna till ett kontrollprogram för salmonella. Antibiotika får endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt befogat. Transporttiden till slakt får inte överstiga åtta timmar. Fläskköttet ska komma från grisar vars svansar inte är klippta. Grisarna ska ha gott om plats och strö att böka med och kastrering av kultingar måste ske under bedövning. Näbbtrimning och kastrering får inte förekomma i kycklinguppfödningen. Vi har leverantörsförsäkring som innebär att vi kan följa produkten ända ned till gårdsnivå. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

11 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kraven är ställda med utgångspunkt ifrån att vi vill ha så mycket svenskproducerade livsmedel som möjligt i våra offentliga kök, utan att för den skull bryta mot några regler i upphandlingssammanhang. Tjänsteutlåtandet, daterat den , har utarbetats av kostchef Kerstin Johnsson. Tekniska nämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 19, Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 44 Dnr 2015/ Remittering av motion från Lena Sjödahl (M) om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel remitteras till tekniska nämnden för yttrande senast den 2 maj Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror och livsmedel. Av motionen framgår följande. FN pekar på ett ökat behov av mat i framtiden. Var och hur maten produceras kan få en stor påverkan på vår miljö. Med tanke på pågående diskussioner om klimatförändringar kommer Sveriges möjligheter till hållbar livsmedelsproduktion att bli allt viktigare. Det svenska lantbruket har möjligheter att producera baslivsmedel av hög kvalitet. Vi bör tillsammans ta ett större ansvar för att svensk åkermark och naturbetesmarker brukas enligt miljöanpassade principer, som vi kan kontrollera. Utsläppen från den svenska livsmedelsproduktionen är bland de lägsta i Europa om man räknar per kilo färdig mat. Idag känns det för oss angeläget att i kommunens tillagningskök bereda och tillaga välsmakande och näringsriktig mat av råvaror som produceras lokalt. Begreppet närproducerat används ofta i våra målbeskrivningar, men vi har inte tillräckligt tydligt definierat vad vi menar med närproducerat. Vi efterfrågar nu tydliga riktlinjer och kriterier för upphandling och inköp av närproducerade råvaror/livsmedel till vår matproduktion i kommunens kök. Vilka råvaror kan detta gälla, när på året sker produktionen och vad räknas som närområde? Yrkande: Att kommunen tar fram tydliga riktlinjer för vad som vägs in i begreppet närproducerade råvaror/livsmedel inför kommande upphandlingar." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 166, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Tekniska nämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

13 %ioderatern FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen J? Diarienr Planbet Motion Riktlinjer vid upphandling av närproducerade råvaror/livsmedel FN pekar på ett ökat behov av mat i framtiden. Var och hur maten produceras kan få en stor påverkan på vår miljö. Med tanke på pågående diskussioner om klimatförändringar kommer Sveriges möjligheter till hållbar livsmedelsproduktion att bli allt viktigare. Det svenska lantbruket har möjligheter att producera baslivsmedel av hög kvalitet. Vi bör tillsammans ta ett större ansvar för att svensk åkermark och naturbetesmarker brukas enligt miljöanpassade principer, som vi kan kontrollera. Utsläppen från den svenska livsmedelsproduktionen är bland de lägsta i Europa om man räknar per kilo färdig mat. Idag känns det för oss angeläget att i kommunens tillagningskök bereda och tillaga välsmakande och näringsriktig mat av råvaror som produceras lokalt. Begreppet närproducerat används ofta i våra målbeskrivningar, men vi har inte tillräckligt tydligt definierat vad vi menar med närproducerat. Vi efterfrågar nu tydliga riktlinjer och kriterier för upphandling och inköp av närproducerade råvaror/livsmedel till vår matproduktion i kommunens kök. Vilka råvaror kan detta gälla, när på året sker produktionen och vad räknas som närområde? Yrkande: Att kommunen tar fram tydliga riktlinjer för vad som vägs in i begreppet närproducerade råvaror/livsmedel inför kommande upphandlingar. Falköping Nya Moderaterna gm Lena Sjödahl

14 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 132 Dnr 2015/ Besvarande av motion från Annika Carp (L) om att HBTcertifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om HBT-certifiering av en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Reservation Annika Carp (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Bakgrund Annika Carp (L) har väckt en motion om att HBT-certifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Av motionen framgår följande. Idag är endast en verksamhet i Falköpings kommun HBT-certifierad. Det är Ungdomsmottagningen. Den har skett i RFSL:s regi. Vi vet att i kommunen bor årsrika som är HBT-personer. HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) är ingen homogen grupp, lika lite som att alla män är det, eller att alla personer med funktionsnedsättningar är det. En HBT-certifiering eller diplomering handlar inte om att "peka ut" HBT-personer som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en HBT-certifiering eller diplomering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta och att kommunen vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och klienter/brukare, oavsett deras bakgrund. Verksamheten får relevant faktafördjupning om normers konsekvenser för just HBT-personer. Genom att certifiering eller diplomering också synliggörs utåt, kommuniceras verksamhetens värdegrund på ett tydligt sätt till såväl anställda och blivande anställda som till brukare och anhöriga. Dessutom ser verksamheten över informationsmaterial, blanketter och styrdokument samt miljö i kontorsrum och väntrum m.m vid en certifiering eller diplomering. Målet är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Parboendegarantin i Falköping skall omfatta alla. Liberalerna i Falköping yrkar att en äldre- eller omsorgsboende- avdelning HBTcertifieras/diplomeras under Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 167, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

15 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) den 10 februari 2016, 45, att remittera motionen till socialnämnden för yttrande. Socialnämnden behandlade motionen den 18 april 2016, 48, och beslutade att avslå motionen om att HBT-certifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Socialnämnden delar motionärens uppfattning om vikten av att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser samt att arbeta för respektfullt bemötande av anställda och klienter/brukare oavsett bakgrund. Socialnämnden anser att kommunen kan göra en bredare satsning genom utbildning av all personal på kommunens äldreboenden. Utbildningen bygger på ett studiematerial (Fördom och stolthet - som med gott resultat används inom området funktionsnedsättning. Härigenom uppnås syftet att kommunicera Falköpings kommuns värdegrund på ett tydligt och engagerat sätt till såväl personal som till brukare och anhöriga. Målet med motionen är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Socialnämnden menar att målet uppnås genom den bredare utbildningssatsningen och därmed skapar en välkomnande miljö på alla våra boenden. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen delar socialnämndens förslag till beslut om att avslå motionen om att HBT-certifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Målet med motionen är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Falköpings kommun anser att det är en strategiskt viktig fråga och kommunledningsförvaltningen anser att målet uppnås genom kommunens ständigt pågående värdegrundsarbete. Tjänsteutlåtandet, daterat den 28 april 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 83/2016 och föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om HBT-certifiering av en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Yrkanden Annika Carp (L) yrkar att motionen ska besvaras. Lena Sjödahl (M) och Dan Hovskär (KD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

16 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag respektive Annika Carps (L) yrkande och finner att arbetsutskottets förslag har antagits. Reservation Annika Carp (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Motion från Annika Carp (L) om att HBTcertifiera/diplomera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning Förslag till beslut 1 Kommunsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om HBT-certifiering av en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Bakgrund Annika Carp (L) har väckt en motion om att HBT-certifiera/diplomera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Av motionen framgår följande. Idag är endast en verksamhet i Falköpings kommun HBT-certifierad. Det är Ungdomsmottagningen. Den har skett i RFSL:s regi. Vi vet att i kommunen bor årsrika som är HBT-personer. HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) är ingen homogen grupp, lika lite som att alla män är det, eller att alla personer med funktionsnedsättningar är det. En HBT-certifiering eller diplomering handlar inte om att "peka ut" HBTpersoner som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en HBT-certifiering eller diplomering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta och att kommunen vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och klienter/brukare, oavsett deras bakgrund. Verksamheten får relevant faktafördjupning om normers konsekvenser för just HBT-personer. Genom att certifiering eller diplomering också synliggörs utåt, kommuniceras verksamhetens värdegrund på ett tydligt sätt till såväl anställda och blivande anställda som till brukare och anhöriga. Dessutom ser verksamheten över informationsmaterial, blanketter och styrdokument samt miljö i kontorsrum och väntrum m.m vid en certifiering eller diplomering. Målet är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Parboendegarantin i Falköping skall omfatta alla. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

18 2(2) Liberalerna i Falköping yrkar att en äldre- eller omsorgsboende- avdelning HBTcertifieras/diplomeras under Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 167, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 10 februari 2016, 45, att remittera motionen till socialnämnden för yttrande. Socialnämnden behandlade motionen den 18 april 2016, 48, och beslutade att avslå motionen om att HBT-certifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Socialnämnden delar motionärens uppfattning om vikten av att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser samt att arbeta för respektfullt bemötande av anställda och klienter/brukare oavsett bakgrund. Socialnämnden anser att kommunen kan göra en bredare satsning genom utbildning av all personal på kommunens äldreboenden. Utbildningen bygger på ett studiematerial (Fördom och stolthet - som med gott resultat används inom området funktionsnedsättning. Härigenom uppnås syftet att kommunicera Falköpings kommuns värdegrund på ett tydligt och engagerat sätt till såväl personal som till brukare och anhöriga. Målet med motionen är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Socialnämnden menar att målet uppnås genom den bredare utbildningssatsningen och därmed skapar en välkomnande miljö på alla våra boenden. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen delar socialnämndens förslag till beslut om att avslå motionen om att HBT-certifiera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Målet med motionen är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Falköpings kommun anser att det är en strategiskt viktig fråga och kommunledningsförvaltningen anser att målet uppnås genom kommunens ständigt pågående värdegrundsarbete. Beslutet ska skickas till Annika Carp (L) Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

19

20 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 45 Dnr 2015/ Remittering av motion från Annika Carp (L) om att HBTcertifiera/diplomera en äldre- eller omsorgsboende avdelning Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att HBT-certifiera/diplomera en äldre- eller omsorgsboende avdelning remitteras till socialnämnden för yttrande senast den 2 maj Bakgrund Annika Carp (L) har väckt en motion om att HBT-certifiera eller diplomera en äldre- eller omsorgsboendeavdelning. Av motionen framgår följande. Idag är endast en verksamhet i Falköpings kommun HBT-certifierad. Det är Ungdomsmottagningen. Den har skett i RFSL:s regi. Vi vet att i kommunen bor årsrika som är HBT-personer. HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) är ingen homogen grupp, lika lite som att alla män är det, eller att alla personer med funktionsnedsättningar är det. En HBT-certifiering eller diplomering handlar inte om att "peka ut" HBTpersoner som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en HBT-certifiering eller diplomering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta och att kommunen vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och klienter/brukare, oavsett deras bakgrund. Verksamheten får relevant faktafördjupning om normers konsekvenser för just HBT-personer. Genom att certifiering eller diplomering också synliggörs utåt, kommuniceras verksamhetens värdegrund på ett tydligt sätt till såväl anställda och blivande anställda som till brukare och anhöriga. Dessutom ser verksamheten över informationsmaterial, blanketter och styrdokument samt miljö i kontorsrum och väntrum m.m. vid en certifiering eller diplomering. Målet är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Parboendegarantin i Falköping skall omfatta alla. Liberalerna i Falköping yrkar att en äldre- eller omsorgsboende- avdelning HBT-certifieras/diplomeras under 2016." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 167, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Socialnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

21 <r Motion HBT Certifiering diplomering FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr Planbet Motion till kommunfullmäktige i Falköping om att HBT-certifiera/diplomera en äldre- eller omsorgsboende avdelning. Idag är endast en verksamhet i Falköpings kommun HBT-certifierad. Det är Ungdomsmottagningen. Den har skett i RFSL:s regi. Vi vet att i kommunen bor årsrika som är HBT-personer. HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) är ingen homogen grupp, lika lite som att alla män är det, eller att alla personer med funktionsnedsättningar är det. En HBT-certifiering eller diplomering handlar inte om att "peka ut" HBT-personer som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en HBT-certifiering eller diplomering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta och att kommunen vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och klienter/brukare, oavsett deras bakgrund. Verksamheten får relevant faktafördjupning om normers konsekvenser för just HBT-personer. Genom att certifiering eller diplomering också synliggörs utåt, kommuniceras verksamhetens värdegrund på ett tydligt sätt till såväl anställda och blivande anställda som till brukare och anhöriga. Dessutom ser verksamheten över informationsmaterial, blanketter och styrdokument samt miljö i kontorsrum och väntrum m.m vid en certifiering eller diplomering. Målet är att skapa en miljö och en kommun där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Parboendegarantin i Falköping skall omfatta alla. Liberalerna i Falköping yrkar - att en äldre- eller omsorgsboende- avdelning HBT-certifieras/diplomeras under Falköping den / 2015 Annika Carp

22 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 134 Dnr 2016/ Falköpings kommuns tertialuppföljning april 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Falköpings kommuns tertialrapport för april Kommunstyrelsens beslut 2 Kommunstyrelsen uppmanar de nämnder som visar underskott att redovisa åtgärder för att uppnå en budget i balans. Bakgrund Falköpings kommun genomför tertialvisa uppföljningar vilket innebär att en uppföljning av kommunens resultat görs mot budget var fjärde månad, den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och revideras av kommunens externa revisorer. I de uppföljningarna görs dessutom en avstämning mot uppsatta mål. Falköpings kommuns samlade resultatprognos, efter tillägg av ombudgeterat resultat om 11,3 miljoner kronor från år 2015 och det tillfälliga statliga stödet om 35,4 miljoner kronor, är 12,6 miljoner kronor. Det är 3,6 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Nämnderna prognostiserar ett överskott gentemot budget om drygt 3 miljoner kronor. De centrala posterna förväntas totalt sett uppvisa ett underskott om drygt 15,2 miljoner kronor gentemot budget. Det är lönebikostnader som har ökat med 9,2 miljoner kronor på grund av ökade sociala avgifter för unga och äldre, samt att årets löneökning blev 6 miljoner kronor högre än budgeterat. De taxefinansierade verksamheterna prognostisera gentemot budget ett överskott om 1,0 miljoner kronor vilket helt härrör sig till vatten och avlopp. Prognosen för avskrivningar ligger 7 miljoner kronor lägre än budget, vilket är en följd av lägre investeringar än planerat för 2015 och att komponentavskrivning införts. Skatteintäkterna prognostiseras bli 2,1 miljoner kronor sämre än budgeterat medan generella statsbidrag har höjts med 8,4 miljoner kronor jämfört med budget. Investeringsbudgeten för år 2016 uppgick till 342,2 miljoner kronor inklusive ombudgeteringar från 2015 om 166 miljoner kronor. Helårsprognosen är 264,3 miljoner kronor, vilket är en reducering gentemot budget om 77,9 miljoner kronor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 13 maj 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 85/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Samtliga nämnder Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Falköpings kommuns tertialuppföljning april 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Falköpings kommuns tertialrapport för april Bakgrund Falköpings kommun genomför tertialvisa uppföljningar vilket innebär att en uppföljning av kommunens resultat görs mot budget var fjärde månad, den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och revideras av kommunens externa revisorer. I de uppföljningarna görs dessutom en avstämning mot uppsatta mål. Falköpings kommuns samlade resultatprognos, efter tillägg av ombudgeterat resultat om 11,3 miljoner kronor från år 2015 och det tillfälliga statliga stödet om 35,4 miljoner kronor, är 12,6 miljoner kronor. Det är 3,6 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Nämnderna prognostiserar ett överskott gentemot budget om drygt 3 miljoner kronor. De centrala posterna förväntas totalt sett uppvisa ett underskott om drygt 15,2 miljoner kronor gentemot budget. Det är lönebikostnader som har ökat med 9,2 miljoner kronor på grund av ökade sociala avgifter för unga och äldre, samt att årets löneökning blev 6 miljoner kronor högre än budgeterat. De taxefinansierade verksamheterna prognostisera gentemot budget ett överskott om 1,0 miljoner kronor vilket helt härrör sig till vatten och avlopp. Prognosen för avskrivningar ligger 7 miljoner kronor lägre än budget, vilket är en följd av lägre investeringar än planerat för 2015 och att komponentavskrivning införts. Skatteintäkterna prognostiseras bli 2,1 miljoner kronor sämre än budgeterat medan generella statsbidrag har höjts med 8,4 miljoner kronor jämfört med budget. Investeringsbudgeten för år 2016 uppgick till 342,2 miljoner kronor inklusive ombudgeteringar från 2015 om 166 miljoner kronor. Helårsprognosen är 264,3 miljoner kronor, vilket är en reducering gentemot budget om 77,9 miljoner kronor. Karin Johansson Ekonomichef Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

24 Tertialuppföljning april

25 Innehåll Sammanfattning... 3 Driftredovisning inklusive prognos... 4 Barn- och utbildningsnämnden... 5 Byggnadsnämnden... 6 Kommunstyrelsen... 6 Kompetens- och arbetslivsnämnden... 6 Kultur- och fritidsnämnden... 6 Räddningsnämnden Falköping Tidaholm... 6 Socialnämnden... 7 Tekniska nämnden... 8 Taxefinansierade verksamheter... 8 Investeringsredovisning inklusive prognos... 9 Barn- och utbildningsnämnden... 9 Kommunstyrelsen... 9 Kompetens- och arbetslivsnämnden... 9 Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden Taxefinansierade verksamheter Åtgärder

26 Sammanfattning Resultatet vid det första tertialet är 2,5 mnkr års budget är 9,0 mnkr, vilket inkluderar ombudgeteringar om 11,3 mnkr från 2015 och det tillfälliga statliga stödet om 35,4 mnkr. Helårsprognosen för 2016 är 12,6 mnkr. Det skulle ge ett överskott gentemot budget om 3,6 mnkr. Nämnderna prognostiserar ett överskott gentemot budget om drygt 3,0 mnkr. De centrala posterna förväntas totalt sett uppvisa ett underskott om drygt 15,2 mnkr gentemot budget. Det beror till stor del på ökade sociala avgifter för unga och äldre. De taxefinansierade verksamheterna prognostiserar gentemot budget ett överskott om 1,0 mnkr, vilket kan härledas helt till vatten och avlopp. Biogas prognostiserar ett resultat i linje med budget. Prognosen för avskrivningar ligger 7,0 mnkr lägre än budget, vilket är en följd av att färre investeringar slutfördes än planerat under 2015 och att komponentavskrivning införts. Återföring av kapitalkostnader bedöms ligga i linje med budget. För skatteintäkter prognostiseras i relation till budget en försämring om drygt 2,1 mnkr. För generella statsbidrag förväntas däremot en förbättring om 8,4 mnkr. Finansiella intäkter bedöms ligga i linje med budget, medan finansiella kostnader bedöms bli 1,5 mnkr lägre än budgeterat. Investeringsbudgeten för 2016 uppgår till 342,2 mnkr inklusive ombudgeteringar från 2015 om 166,0 mnkr. Vid det första tertialslutet 2016 uppgår nettokostnaderna för investeringarna till drygt 56,4 mnkr. Helårsprognosen är 264,3 mnkr, vilket skulle medföra ett överskott gentemot budget om 77,9 mnkr. 3

27 Driftredovisning inklusive prognos Nettokostnad tom 30 april 2016 Budget 2016 efter KF-beslut Budget 2016 Helårsprognos 2016 Differens budget helårsprognos SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämnder Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden Äldreomsorg och funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Tekniska nämnden Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner, lönebikostnader och E Löneutrymme och förändring av semesterlöneskuld Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser av investeringar Interna och externa hyror Summa centralt SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp Biogas SUMMA TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET TOTALT Avskrivningar Återföring av kapitalkostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Realisationsvinst Realisationsförlust ÅRETS RESULTAT

28 Budgeten för 2016 uppgår till 9,0 mnkr, vilket inkluderar ombudgeteringar från 2015 om 11,3 mnkr och det tillfälliga statliga stödet om 35,4 mnkr. För det första tertialet 2016 uppgår resultatet till 2,5 mnkr. Prognostiserat resultat för 2016 är 12,6 mnkr. Det skulle innebära 3,6 mnkr bättre än budgeterat. Nämnderna prognostiserar ett överskott gentemot budget om drygt 3,0 mnkr. De centrala posterna förväntas totalt sett uppvisa ett underskott om 15,2 mnkr gentemot budget. Det beror till stor del på ökade sociala avgifter för unga och äldre. De taxefinansierade verksamheterna prognostiserar gentemot budget ett överskott om 1,0 mnkr, vilket kan härledas helt till vatten och avlopp. Biogas prognostiserar ett resultat i balans med budget. Prognosen för avskrivningar ligger 7,0 mnkr lägre än budget, vilket är ett resultat av att färre investeringar slutfördes än planerat under 2015 och att komponentavskrivning införts. Återföring av kapitalkostnader bedöms ligga i linje med budget. För skatteintäkter prognostiseras en försämring om drygt 2,1 mnkr gentemot budget och för generella statsbidrag en förbättring om 8,4 mnkr. Finansiella intäkter bedöms ligga i linje med budget, medan finansiella kostnader bedöms bli 1,5 mnkr lägre än budgeterat. Barn- och utbildningsnämnden Prognosen efter årets 4 första månader visar på ett befarat underskott om totalt cirka 6,0 mnkr för helåret. I prognosen har hänsyn tagits till ombudgetering från föregående år om nästan 3,5 mnkr och den tillfälliga budgetförstärkningen om 15,0 mnkr. En stor del av dessa 15,0 mnkr avsätts för kompetensutveckling, men cirka hälften går till redan befintlig verksamhet som inte fullt ut har finansierats. Några av orsakerna till underskottet är den volymökning som skett under åren och som inte kompenserats i den kommunala budgeten. Under föregående år startades även mottagningsenheten, pedagogtjänster tillfördes till några av centralortens skolor, elevhälsokonsulenterna utökades och gymnasieskolans introduktionsprogram IM-språk förstärktes. Finansieringen gjordes via den prestationsbaserade ersättningen. För året har inte dessa medel tillförts nämndens ekonomi. Etableringsersättningen som utgår för nyanlända de första två åren minskar jämfört med tidigare år. Etableringsersättningen har finansierat volymökning, men även gjort det möjligt att förstärka budgeten för svenska som andraspråk och modersmål samt att anställa nystartsjobbare som resurspersoner på samtliga grundskolor och på några av skolbussarna. Även skolskjutskostnaden har förstärkts med externa intäkter eftersom ett antal nyanlända elever fortfarande får sin skolgång utanför centralorten. Några statsbidrag, som sökts och beviljats för läsåret 2015/2016, kan staten kräva tillbaka om inte kommunen lever upp till de intentioner som angivits i ansökan. Det gäller främst statsbidrag för mindre grupper i förskolan och lågstadiesatsningen. I prognosen har antagits 5

29 att statsbidragen inte behöver betalas tillbaka. Om så ändå skulle vara fallet påverkas prognosen negativt med 1,2 mnkr för förskolan och cirka 8,0 mnkr för lågstadiesatsningen. För att nämnden ska eliminera det befarade underskottet behöver ett flertal åtgärder vidtas. De verksamheter, som startades med hjälp av prestationsbaserad ersättning föregående år och som fortsätter sitt uppdrag, bör upphöra med omedelbar verkan. Det får till följd att mottagningsenheten stängs, IM-språk minskas med 6,5 tjänster och både pedagog- och elevhälsokonsulenttjänster minskas i centralorten. Alternativet är att ett antal tjänster (cirka 13 tjänster på helårsbasis) tas bort fördelat på hela kommunen eller förskoleavdelningar (cirka 4 avdelningar) läggs ner i en redan hårt ansträngd verksamhet. Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens verksamhet bedöms under 2016 bedrivas inom tilldelad ekonomisk ram. Byggnadsnämndens egna kostnader i form av arvoden, utbildningar etc. uppgick till 184 tkr och konsultkostnader till 55 tkr för aktuell period. Under året kommer arbete med flera detaljplaner att påbörjas, däribland en ny detaljplan för sydvästra delen av Ållebergscenter, detaljplan för tillbyggnad av Dotorpsskolan och detaljplan Fåraberget etapp 2. Detta förutsätter flera utredningar som kommer att finansieras från byggnadsnämndens budget. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognos för helåret 2016 beräknas till ett överskott om 1,0 mnkr gentemot budget, vilket kan härledas till dels kommunledningsförvaltningen om 300 tkr, dels personalstrategi om 700 tkr, där heltidsprojektet beräknas kosta mindre än budgeterat. Prognosen är dock osäker och resultatet kan öka under år Vidare är kostnaden för gode män fortsatt hög, men ett eventuellt underskott ska täckas av den sökbara pott som finns kopplad till schablonersättningen från Migrationsverket. Kompetens- och arbetslivsnämnden Nämnden prognostiserar ett överskott om 713 tkr gentemot budget, där verksamhetsområdet utbildning av vuxna förväntas göra ett överskott om nästan 1,4 mnkr och verksamhetsområdena arbetsmarknad och gemensamt förväntas göra ett underskott om totalt 653 tkr. Prognosen kan ändras om antalet elever, studerande respektive deltagare ändras. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens prognos ligger i linje med budget. Sommarens besökssiffror i flera av förvaltningens verksamheter kommer att vara avgörande för det slutliga resultatet. Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Räddningsnämndens prognos ligger i linje med budget. Budgeten bedöms i nuläget således att hållas vid årets bokslut. 6

30 Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett överskott om drygt 2,5 mnkr, varav drygt 2,2 mnkr kan härledas till äldreomsorg och funktionsnedsättning och 310 tkr till individ- och familjeomsorg. Äldreomsorg och funktionsnedsättning Inom äldreboenden finns ett prognostiserat överskott. Situationen var ansträngd under delar av 2015 till följd av flera ombyggnationer. Efter sommaren står Floby klart för inflyttning och då är de ombyggnationer som pågått under senare år klara. Under hela ombyggnationsprocessen har dock alla, som blivit beviljade särskilt boende, fått erbjudande om plats i skälig tid. Hemtjänsten uppvisar ett fortsatt underskott, då verksamheten inte lyckats anpassa bemanningen till beställd och utförd tid samt den minskning av tiden kring administrativa inslag som det beslutades om i slutet på Även funktionsnedsättning uppvisar ett prognostiserat underskott. Det beror delvis på att kostnaderna inom personlig assistans är underfinansierade. Staten ger en kompensation på 1,4 % per år för kostnadsökningar. Under 2015 uppgick enbart löneökningarna till cirka 2 %. Det finns också en kostnad på cirka 4,0 mnkr/år knutet till en brukare med mycket omfattande behov. En del av underskottet beror också på fler beslut om kontaktpersoner och ledsagare. För att eliminera befarat underskott kommer följande åtgärder att vidtas: Inom hemtjänsten kommer en typ av pool inrättas som gör det möjligt att bemanna hemtjänstenheter på ett mer flexibelt och resurseffektivt sätt. Förslag har nyligen presenterats på att minska fyra hemtjänstenheter till tre, vilket leder till minskning av en chef. Förändringen är tänkt att träda i kraft efter sommaren. En utredning har tillsatts för att utreda förutsättningarna och konsekvenser av att gå från utförd till beställd tid. En sådan förändring kommer dock att kunna vara på plats tidigast en bit in på Utifrån kostnaderna inom personlig assistans bör en diskussion äga rum utifrån kommunens budgetprocess om rimligheten i att nämnden bär underskott för en verksamhet som redan från utgångsläget är underfinansierad. Individ- och familjeomsorg Inom försörjningsstöd finns ett prognostiserat överskott, då det funnits flera vakanser på socialsekreterarsidan på grund av rekryteringssvårigheter. Arbetet att stötta till självförsörjning riskerar därför bli eftersatt. Samtidigt gör arbetsmarknadsläget att flera kommer ut i arbete, vilket påverkar försörjningsstödet positivt. Kostnader knutna till etableringsersättningen ökar dock, vilket påverkar resultatet negativt. Ett aktivt arbetsmarknadsarbete behöver riktas mot gruppen ensamförsörjare och personer vars etableringsersättning avslutas. 7

31 Det största underskottet för barn och unga är knutet till placeringar enligt LVU, där placeringarna i huvudsak bygger på skydd av mindre barn och stöd till utåtagerande tonåringar med avancerad och svårbehandlad problematik. Inom LSS har kostnaderna ökat och det beräknas leda till ett underskott under året. Kommunen har stora kostnader för yngre, gravt funktionshindrade som inte får asisstansersättning som bekostas av Försäkringskassan. Under hösten vidtogs åtgärder för att få ner antalet vuxenplaceringar. Detta gav resultat i slutet på förra året och i början på 2016 men det finns fortfarande ett prognostiserat underskott för året. För att eliminera befarat underskott kommer följande åtgärder att vidtas: Socialförvaltningen har fått 5,0 mnkr för att under arbeta med att utveckla vägar till självförsörjning för enskilda som uppbär försörjningsstöd. En projektplan ska presenteras för socialnämnden i juni. Det finns behov av att utveckla samverkan med andra vårdgivare, då en fungerande vårdkedja är en förutsättning för vissa målgruppers möjlighet att komma tillrätta med en omfattande och svårbehandlad problematik. Det pågår ett arbete med att forma hemmaplanslösningar som är anpassade till behov hos enskilda med missbruk eller samsjuklighet. En del i detta handlar om att utveckla arbetet med Bostad först. Detta bygger dock på att hyresvärdar i Falköping medverkar i arbetet. Tekniska nämnden Nämnden prognostiserar ett överskott om 4,8 mnkr, vilket till stor del beror på att de flesta energisparåtgärder som utförs, ska bokföras på investeringsbudgeten, men det finns ett anslag på driftbudgeten om 5,0 mnkr. Taxefinansierade verksamheter Detta är verksamheter som finansieras av brukarna. Verksamheterna tillsammans förväntas ge en positiv avvikelse gentemot budget om 1,0 mnkr, vilket är helt hänförligt vatten och avlopp. Att vatten och avlopp prognostiserar ett överskott om 1,0 mnkr är bland annat ett resultat av sänkning av den interna räntan och därmed lägre kapitalkostnader. Uppföljningen per 30 april tyder på att budgeten för biogas om 400 tkr kan hållas. Mängden matavfall som ska processas har ökat, och från och med detta år kommer matavfall även från Mariestads kommun. Anläggningen ska byggas om för att öka kapaciteten. Upphandling pågår. Under ombyggnaden blir det stillestånd en period. Då minskar gasintäkterna och kostnaderna ökar för hantering av matavfallet. 8

32 Investeringsredovisning inklusive prognos Investeringar Nettokostnad tom 30 april 2016 Budget 2016 Helårsprognos 2016 Differens budget helårsprognos Nämnder Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Exploateringsbudget Exploateringsbudget intäkter Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten och avlopp Biogas Summa nämnder Av 2016 års investeringsbudget på 342,2 mnkr (inklusive ombudgeteringar om 166,0 mnkr från 2015) förbrukas 56,4 mnkr under det första tertialet Helårsprognosen för 2016 är 264,3 mnkr, vilket skulle innebära en positiv differens gentemot budget om 77,9 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden Nämndens investeringsprognos ligger i linje med budget. Nämndens tilldelade budgetram på 4,0 mnkr och ombudgeteringar från föregående år om nästan 1,3 mnkr tkr fördelas till ITfond, utrustning till förskole- och skollokaler, inredning av den första etappen Stenstorp samt IT-investeringar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar en positiv avvikelse gentemot budget om drygt 11,5 mnkr. Avvikelsen kan kopplas till ett överskott om 10,0 mnkr för exploateringsmedel och 1,5 mnkr för icke-definierade investeringar. Dessa 1,5 mnkr beräknas i dagsläget inte användas under år Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden förväntas ligga i linje med budget. Större ombyggnationer och investeringar kommer att ske under sommarmånaderna för att minska påverkan på verksamheterna. 9

33 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden förväntas i helhet uppvisa en positiv differens om 233 tkr gentemot budget. Under året finns en plan för investeringar innehållande bland annat inköp av nya utemöbler till Odenbadet, nya möbler till biblioteket och nya elektroniska skyttebanor. Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Enligt prognosen för helåret förväntas räddningsnämnden att förbruka drygt 2,3 mnkr, vilket i sådana fall skulle resultera i ett överskott gentemot budget om 3,0 mnkr. Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett överskott gentemot budget om 1,6 mnkr. Tekniska nämnden Tekniska nämnden prognostiserar gentemot budget ett överskott om drygt 61,5 mnkr till följd av att investeringsprojekt inte kommer att bli färdiga under året. Efter att tekniska nämnden fördelade investeringsanslaget för 2016 har nämnden fått anslag för gång- och cykelväg vid Falköpings Mejeri. Investeringsbidrag har erhållits från Boverket för åtgärder på Gustaf Dalénskolan. Ållebergsgymnasiets hus G renoveras på grund av gymnasieskolans lokalbehov. Den nyinköpta fastigheten Villa Karlsro i Falköping behöver omfattande renovering på cirka 7,6 mnkr. Taxefinansierade verksamheter Enligt helårsprognosen för såväl vatten och avlopp som biogas förväntas investeringsbudgeten på 34,0 respektive 14,6 mnkr att förbrukas. Åtgärder Inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. 10

34 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 135 Dnr 2016/ Budgetramförändring för hyreskostnader, kapitalkostnader med mera år 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget om ramförändringar på grund av förändringar i hyreskostnader, kapitalkostnader med mera för år Bakgrund Vid årsskiftet ändrades internräntan från 3,75 % till 3,0 % vilket har påverkat förvaltningarnas kapitalkostnader och internhyror. Kostnaden för hyror och kapital har minskat för de flesta nämnder. Förändringen behöver justeras i nämndernas ramar med motsvarande belopp. Samtidigt har kostnader för vattenprovtagning på Odenbadet flyttats från tekniska nämnden till kultur- och fritidsnämnden och kostnaderna för en tjänst samt lönebidragsgivning flyttats från kompetens- och arbetslivsnämnden och kommunstyrelsen till socialnämnden. Kompensation för löneökning för städkostnader fördelas från tekniska nämnden till berörda nämnder. Då återbäring av moms rörande blockförhyrt boende bokförs centralt behöver socialnämnden ökad ram även för denna post. Barn- och utbildningsnämnden har fått ökade externa hyreskostnader för Ekebergahallen som även dessa behöver täckas med ramförhöjning. I nedanstående tabell visas beloppen för de olika posterna per förvaltning. Total ramförändring per förvaltning blir följande. Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsn. Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor En utförligare tabell finns i tjänsteutlåtandet i ärendets akt. Tjänsteutlåtandet, daterat den 16 maj 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 86/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Budgetramförändring för hyreskostnader, kapitalkostnader med mera år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget om ramförändringar på grund av förändringar i hyreskostnader, kapitalkostnader med mera för år Bakgrund Vid årsskiftet ändrades internräntan från 3,75 % till 3,0 % vilket har påverkat förvaltningarnas kapitalkostnader och internhyror. Kostnaden för hyror och kapital har minskat för de flesta nämnder. Förändringen behöver justeras i nämndernas ramar med motsvarande belopp. Samtidigt har kostnader för vattenprovtagning på Odenbadet flyttats från tekniska nämnden till kultur- och fritidsnämnden och kostnaderna för en tjänst samt lönebidragsgivning flyttats från kompetens- och arbetslivsnämnden och kommunstyrelsen till socialnämnden. Kompensation för löneökning för städkostnader fördelas från tekniska nämnden till berörda nämnder. Då återbäring av moms rörande blockförhyrt boende bokförs centralt behöver socialnämnden ökad ram även för denna post. Barn- och utbildningsnämnden har fått ökade externa hyreskostnader för Ekebergahallen som även dessa behöver täckas med ramförhöjning I nedanstående tabell visas beloppen för de olika posterna per förvaltning. Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

36 2(2) Total ramförändring per förvaltning blir: Barn- och utbildningsnämnden kronor Kommunstyrelsen kronor Kompetens- och arbetslivsn kronor Kultur- och fritidsnämnden kronor Räddningsnämnden kronor Socialnämnden kronor Tekniska nämnden kronor Nämnder Odenbad et Hyror Hyra Ekeberga hallen Kapitalkos tnader Kapitalkost transportcentralen Lönebidra gs-givning Hyra Soc LSS moms Städ Total budgetförän dring Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Tekniska nämnden Karin Johansson Ekonomichef

37 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 137 Dnr 2016/ Antagande av policy för verksamhets- och ekonomistyrning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar förslaget till policy för verksamhets- och ekonomistyrning. 2 Policyn ska gälla från och med den 1 juli Bakgrund Efter en genomlysning av Falköping kommuns verksamhet, som revisionsföretaget PWC genomförde under hösten 2015, framkom ett behov av att tydliggöra principerna för verksamhets- och ekonomistyrning. Kommunledningsförvaltningen fick därför i uppdrag att arbeta fram en policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Arbetet med policyn har inledningsvis samordnats av en konsult från PWC. I arbetsgruppen har ekonomichefen, personalchefen, kommunjurist, mångfalds- och kvalitetsutvecklaren samt personal från samtliga förvaltningar ingått. Det utarbetade förslaget har även förankrats i kommundirektörens ledningsgrupp. I policyn finns övergripande interna regler som ska styra kommunens beslut såväl på den politiska nivån som på tjänstemannanivån. Policyn inleds med en kort beskrivning av bakgrund och syfte med policyn. Därefter förklaras hur styrmodellen i Falköpings kommun är uppbyggd. Ett kapitel om anslagsbindningsnivå beskriver hur kommunfullmäktige beslutar om fördelning av kommunala medel utifrån vision och övergripande mål. I policyn tydliggörs också roller och ansvar både i den politiska organisationen och i förvaltningsorganisationen. Därefter sker en beskrivning av budgetprocessens delar och hur processen går till. Kommunledningsförvaltningen kommer under hösten 2016 arbeta med att ta fram en riktlinje för verksamhets- och ekonomistyrning som utgår från policyn. I flerårsplan för år finns de ekonomiska styrprinciper som nu är gällande i Falköpings kommun. De upphör att gälla 31 december För att förvaltningarna inte ska stå utan styrprinciper måste ett förslag till förtydligande riktlinje ha framarbetats och beslutats av kommunstyrelsen innan årsskiftet 2016/2017. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policyn föreslås gälla från och med den 1 juli Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

38 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 april 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm och ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 88/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Antagande av policy för verksamhets- och ekonomistyrning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar policy för verksamhets- och ekonomistyrning. 2 Policyn ska gälla från och med den 1 juli Bakgrund Efter en genomlysning av Falköping kommuns verksamhet, som PwC genomförde under hösten 2015, framkom ett behov av att tydliggöra principerna för verksamhets- och ekonomistyrning. Kommunledningsförvaltningen fick därför i uppdrag att arbeta fram en policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Arbetet med policyn har inledningsvis samordnats av en konsult från PwC. I arbetsgruppen har ekonomichefen, personalchefen, kommunjurist, mångfalds- och kvalitetsutvecklaren samt personal från samtliga förvaltningar ingått. Det utarbetade förslaget har även förankrats i kommundirektörens ledningsgrupp. I policyn finns övergripande interna regler som ska styra kommunens beslut såväl på den politiska nivån som på tjänstemannanivån. Policyn inleds med en kort beskrivning av bakgrund och syfte med policyn. Därefter förklaras hur styrmodellen i Falköpings kommun är uppbyggd. Ett kapitel om anslagsbindningsnivå beskriver hur kommunfullmäktige beslutar om fördelning av kommunala medel utifrån vision och övergripande mål. I policyn tydliggörs också roller och ansvar både i den politiska organisationen och i förvaltningsorganisationen. Därefter sker en beskrivning av budgetprocessens delar och hur processen går till. Kommunledningsförvaltningen kommer under hösten 2016 arbeta med att ta fram en riktlinje för verksamhets- och ekonomistyrning som utgår från policyn. I flerårsplan för år finns de ekonomiska styrprinciper som nu är gällande i Falköpings kommun. De upphör att gälla 31 december För att förvaltningarna inte ska stå utan styrprinciper måste ett förslag Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

40 2(2) till förtydligande riktlinje ha framarbetats och beslutats av kommunstyrelsen innan årsskiftet 2016/2017. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policyn ska gälla från och med den 1 juli Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Katarina Andersson, kommundirektör Karin Johansson, ekonomichef Sara Cronholm, kommunjurist Sara Cronholm Kommunjurist Karin Johansson Ekonomichef

41 Policy för verksamhets- och ekonomistyrning 1

42 Innehåll Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Inledning Syfte Styrmodellen Anslagsbindningsnivå Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Nämnd Resultatenhet Balansräkningsenhet Roller och ansvar Förvaltningschef Avdelningschef/verksamhetschef eller motsvarande Enhetschef Budgetprocessens delar Mål- och omvärldsanalys Investeringar Kommunövergripande budgetprocess Nämndernas budgetprocess Uppföljning och analys

43 1. Inledning Efter en genomlysning av Falköping kommuns verksamhet framkom det ett behov av att tydliggöra principerna för verksamhets- och ekonomistyrning. För att säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet för kommunens verksamhet krävs det tydliga strukturer och processer avseende verksamhet och ekonomi i hela organisationen. I policyn för verksamhets- och ekonomistyrning finns övergripande interna regler som ska styra kommunens beslut såväl på den politiska nivån som på tjänstemannanivån. Styrning av verksamhet och ekonomi utgår från gällande lagstiftning. De viktigaste lagarna som styr ekonomiområdet utgörs av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Det finns även rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt anvisningar från andra branschorganisationer. Verksamheten i Falköpings kommun styrs även av dokument, som antagits av kommunfullmäktige, nämnderna och/eller av förvaltningarna. Kommunstyrelsen beslutar om förtydligande riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning utifrån denna policy. 2. Syfte Denna policy syftar till att säkerställa en tydlig och ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning genom regler och struktur för beslut, samt genom att fastställa grundläggande processer för att nå uppsatta verksamhetsmål och finansiella mål. Kommunen ska även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket inte bara innebär en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. 3

44 3. Styrmodellen Falköpings kommun styrs utifrån politiskt beslutad vision, mål och värdegrund. För en fungerande målstyrning krävs en sammanhållen styrkedja genom hela organisationen. Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision samt övergripande mål. Visionen beskriver vad kommunen vill uppnå med sin verksamhet. De övergripande målen beskriver de områden som är prioriterade och som leder mot visionen. Nämnderna har i uppdrag att bryta ned kommunfullmäktiges övergripande mål till nämndspecifika delmål. Delmålen ska vara uppföljningsbara och konkretisera kommunfullmäktiges övergripande mål. Nämnden fastställer även en verksamhetsplan för varje år. I verksamhetsplanen finns en övergripande beskrivning av hur nämnden avser att arbeta för att uppnå kommunfullmäktiges mål och en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna i nämndens verksamhet. Förvaltningen har i uppdrag att kontinuerligt arbeta för att uppnå de nämndspecifika delmålen och följa verksamhetsplanen. Förvaltningen kan bryta ned delmålen i verksamhetsspecifika mål. En uppföljning och analys av måluppfyllelse samt ekonomi sker från förvaltning till nämnd. Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen en uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp nämndernas måluppfyllelse och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen bildar sig en helhetsbild av nämndernas arbete och rapporterar vidare till kommunfullmäktige. 4. Anslagsbindningsnivå Anslagsbindningsnivån beskriver hur kommunfullmäktige beslutar om fördelningen av kommunala medel utifrån vision och övergripande mål. Anslagsbindningsnivån tydliggör roller och ansvar både i den politiska organisationen och i förvaltningsorganisationen. För att tydliggöra verksamhets- och ekonomistyrning är det viktigt att ansvar och befogenheter definieras inom respektive anslagsnivå. Anslagsnivåerna är följande: Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Nämnd Resultatenhet och balansräkningsenhet Vilka roller och ansvar respektive anslagsnivå innehar framgår nedan Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om budget och flerårsplan utifrån gällande lag. Kommunfullmäktige prioriterar och beslutar nettoram per nämnd. Vid bestämmandet av nämndens nettoram ska demografiska förändringar enligt fastställd demografimodell tas i beaktande. 4

45 4.2. Kommunstyrelse Kommunstyrelsens ansvar är att ha uppsikt över att nämnder och andra juridiska personer, som driver verksamhet på uppdrag av kommunen, når upp till och följer kommunfullmäktiges antagna mål och riktlinjer. Kommunstyrelsen ska följa upp att den av kommunfullmäktige antagna budgeten och flerårsplanen efterlevs. Om nämnd vid uppföljning befarar en betydande avvikelse gentemot budget ansvarar respektive nämnd för att informera kommunstyrelsen hur avvikelsen ska hanteras. Kommunstyrelsen har också ett nämndansvar gentemot den verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen som nämnd Nämnd Varje nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål och beslut inom tilldelad nettoram. Varje nämnd ska göra en resursfördelning utifrån kommunfullmäktiges mål och beslut. Nämnden beslutar om den övergripande fördelningen av budgeten till verksamheten. Det ska framgå av nämndens internbudget hur resursfördelningen görs. Nämnden har befogenheter att omfördela budgeten inom nettoramen i enlighet med kommunfullmäktiges mål Resultatenhet En resultatenhet är en verksamhet som är skattefinansierad. Resultatenheten kan tilldelas medel från nämnden via budgetanslag eller via resursfördelning. Resultatenheten ansvarar för det samlade resultatet, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, enligt nämndens mål och inriktning Balansräkningsenhet En balansräkningsenhet är en verksamhet som inte är skattefinansierad. En enhet utgör en balansräkningsenhet om verksamheten fullt ut ska vara avgiftsfinansierad. Varje balansräkningsenhet upprättar en resultat- och balansräkning. Ansvarig nämnd rapporterar balansräkningen till kommunfullmäktige vid bokslut och uppföljningar. 5. Roller och ansvar En förutsättning för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning är att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i förvaltningsorganisationen. Vilken befogenhet varje chef har att omfördela budget inom sitt ansvarsområde framgår av den delegationsordning som fastställs av nämnden Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar mot nämnd för att verksamheten bedrivs i enlighet med verksamhetsplan och internbudget och att uppföljning görs av dessa. Förvaltningschefen rapporterar sedan vidare till nämnd. Om det vid uppföljning befaras en avvikelse gentemot budget ansvarar förvaltningschefen för att vidta åtgärder. Om förutsättningarna för verksamheten har ändrats ansvarar 5

46 förvaltningschefen att till nämnden ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande verksamhetsplan och budget. Förvaltningschefen ansvarar för mål- och omvärldsanalys inom nämndens verksamhetsområde Avdelningschef/verksamhetschef eller motsvarande Avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med verksamhetsplan, internbudget och andra beslut inom sitt ansvarsområde. Avdelningschefens/verksamhetschefens eller motsvarandes ansvarsområde kan bestå av flera enheter. Avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande ansvarar för att uppnå följsamhet gällande budget och flerårsplan, att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Om det vid uppföljning befaras en avvikelse gentemot budget ansvarar avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande för att vidta åtgärder och att rapportera till förvaltningschef. Om förutsättningarna för verksamheten har ändrats ansvarar avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande att till förvaltningschefen ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande verksamhetsplan och internbudget Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med verksamhetsplan, internbudget och andra beslut inom sitt ansvarsområde. Enhetschefen har ett uppföljningsansvar av budget och de nämndspecifika delmålen. Om det vid uppföljning befaras en avvikelse gentemot budget ansvarar enhetschefen för att vidta åtgärder och att rapportera till avdelningschef/verksamhetschef. Om förutsättningarna för verksamheten har ändrats ansvarar enhetschefen att till avdelningschefen/verksamhetschefen ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande verksamhetsplan och internbudget. 6. Budgetprocessens delar Enligt kommunallagen är kommunstyrelsen ansvarig för att upprätta ett förslag till kommunens budget. Falköpings kommuns budgetprocess sker i olika steg och omfattar följande delar: mål- och omvärldsanalys investeringar kommunövergripande budgetprocess nämndernas budgetprocess uppföljning och analys 6

47 6.1. Mål- och omvärldsanalys Omvärldsanalys syftar till att identifiera och tolka trender i omvärlden som påverkar möjligheten att leda till visionen. Analysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen. I omvärldsanalysen ska särskilt beaktas demografiska förändringar. I budgetprocessen ska utöver omvärldsanalys även målanalys fungera som ett underlag. När underlaget arbetas fram ska analys och uppföljning från tidigare delår- och årsbokslut användas. Förvaltningschefen ansvarar för mål- och omvärldsanalys för respektive nämnd och återkopplar till kommundirektören, som även ansvarar för att den kommunövergripande måloch omvärldsanalysen genomförs Investeringar Förvaltningarnas investeringsbehov bereds på tjänstemannanivå. Vid bedömningen ska hänsyn tas till lokaleffektivitet, vilket innebär att den befintliga lokalkostnaden ska ställas i relation till kommunens långsiktiga kostnad för nybyggnation. Kommundirektören ansvarar för att sammanställa kommunens investeringsbehov, beräknade driftkostnader och ta fram förslag till ny investeringsplan. Kommundirektören överlämnar därefter sammanställningen och förslaget för politisk beredning. Kommunstyrelsen beslutar om förslag till investeringsplan senast i samband med att budgetförutsättningarna antas. Kommunfullmäktige antar investeringsplanen tillsammans med kommunens övergripande budget och flerårsplan Kommunövergripande budgetprocess Budgetförutsättningar, förslag till ändring av verksamhetsmål och tidplan beslutas av kommunstyrelsen. Budgetförutsättningarna ska utgå från omvärldsanalysen. Kommunens övergripande budgetunderlag tas fram utifrån de antagna budgetförutsättningarna. Arbetet sker på tjänstemannanivå och leds av kommundirektören. I arbetet genomförs en analys- och konsekvensbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges antagna mål. Kommundirektören ansvarar för att budgetunderlaget överlämnas för politisk beredning. Kommunfullmäktige beslutar om budget och flerårsplan samt mål Nämndernas budgetprocess Nämnderna bryter ned kommunfullmäktiges övergripande mål till nämndspecifika delmål. Nämnderna fastställer även en verksamhetsplan som beskriver hur målen ska uppnås. Nämnderna beslutar utifrån kommunfullmäktiges tilldelade ram en budget på verksamhetsnivå. 7

48 6.5. Uppföljning och analys För att uppnå en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning är det viktigt att uppföljning och analys sker av verksamhet och ekonomi samt att den på säkerställt sätt återrapporteras till kommunfullmäktige. Nämnderna ska regelbundet följa upp nämndens måluppfyllelse och ekonomiska resultat. Nämndernas uppföljning av det ekonomiska resultatet bör genomföras varje månad och ska redovisas tre gånger per år till kommunfullmäktige. Verksamhetsmålen följs upp vid delårsoch helårsbokslut. Kommunstyrelsen har i sin uppsiktsplikt möjlighet att utöver lagens krav besluta om ytterligare uppföljningar och tider för uppföljningar. 8

49 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 138 Dnr 2016/ Antagande av arbetsmarknadsstrategi Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att det tydliggörs att ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna ska ligga hos kompetens- och arbetslivsnämnden. Bakgrund Utanförskap är ett samhällsproblem som ställer till med stora bekymmer, i synnerhet för den det drabbar, men också för hela samhället. Social sammanhållning uppnås genom människors lika möjligheter att delta och bidra i samhället. Grundförutsättningar är tillgång till arbete och bostäder samt väl fungerande trygghetssystem och tolerans. Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är i grunden statligt. Socialtjänstlagen stadgar dock att kommunerna har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunerna får därigenom ta ett större ansvar när ersättningsnivåerna från den statliga ersättningen sjunker. Detta motiverar att kommunerna tar ett tydligt grepp om arbetsmarknadsfrågorna. Det finns idag ingen arbetsmarknadsstrategi som styr Falköpings kommuns arbete med arbetsmarknadsfrågorna. Aktiviteter för arbetsmarknad och dagligverksamhet är utspridda på olika förvaltningar, vilket skapar en otydlighet för målgruppen, samtidigt som det inte finns någon samlad uppföljning av alla de insatser som genomförs idag. Det finns en hög ambition i organisationen kring arbetsmarknadsfrågorna och med tydliga styrdokument kan samordningen mellan förvaltningarna förbättras och resultaten av insatserna följas upp på ett bättre sätt. Falköpings kommun har därför, inom ramen för kommunens arbete med social hållbarhet, tillsatt en särskild styrgrupp med ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Styrgruppen har bland annat fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en ny arbetsmarknadsstrategi. En ny arbetsmarknadsstrategi blir ett av de centrala dokumenten i arbetet mot de fyra övergripande målen och inte minst målet om ett socialt hållbart Falköping och därmed också kommunens vision om det goda livet. Arbetsmarknadsstrategin beskriver bland annat visionen, målgruppen, avgränsningarna, aktiviteterna och målen för arbetet med arbetsmarknadsfrågor i Falköpings kommun. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

50 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Till arbetsmarknadsstrategin har även en handlingsplan tagits fram som beskriver uppdraget och organisationen för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen beslutas av förvaltningschefen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 april 2016, har utarbetats av Leif Bigsten, chef för infrastruktur och logistik. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 89/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen antar förslaget till arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun. Yrkanden Conny Johansson (S) yrkar att strategin lyfts till kommunfullmäktige och att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att det tydliggörs att ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna ska ligga hos kompetens- och arbetslivsnämnden. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Conny Johanssons (S) tilläggsyrkande och finner att det har antagits. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Antagande av arbetsmarknadsstrategi Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar förslaget till arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun. Bakgrund Utanförskap är ett samhällsproblem som ställer till med stora bekymmer, i synnerhet för den det drabbar, men också för hela samhället. Social sammanhållning uppnås genom människors lika möjligheter att delta och bidra i samhället. Grundförutsättningar är tillgång till arbete och bostäder samt väl fungerande trygghetssystem och tolerans. Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är i grunden statligt. Socialtjänstlagen stadgar dock att kommunerna har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunerna får därigenom ta ett större ansvar när ersättningsnivåerna från den statliga ersättningen sjunker. Detta motiverar att kommunerna tar ett tydligt grepp om arbetsmarknadsfrågorna. Det finns idag ingen arbetsmarknadsstrategi som styr Falköpings kommuns arbete med arbetsmarknadsfrågorna. Aktiviteter för arbetsmarknad och dagligverksamhet är utspridda på olika förvaltningar, vilket skapar en otydlighet för målgruppen, samtidigt som det inte finns någon samlad uppföljning av alla de insatser som genomförs idag. Det finns en hög ambition i organisationen kring arbetsmarknadsfrågorna och med tydliga styrdokument kan samordningen mellan förvaltningarna förbättras och resultaten av insatserna följas upp på ett bättre sätt. Falköpings kommun har därför, inom ramen för kommunens arbete med social hållbarhet, tillsatt en särskild styrgrupp med ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Styrgruppen har bland annat fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en ny arbetsmarknadsstrategi. En ny arbetsmarknadsstrategi blir ett av de centrala dokumenten i arbetet mot de fyra övergripande målen och inte minst målet om ett socialt hållbart Falköping och därmed också kommunens vision om det goda livet. Kansliavdelningen Leif Bigsten Kommunutvecklare leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

52 2(2) Arbetsmarknadsstrategin beskriver bland annat visionen, målgruppen, avgränsningarna, aktiviteterna och målen för arbetet med arbetsmarknadsfrågor i Falköpings kommun. Till arbetsmarknadsstrategin har även en handlingsplan tagits fram som beskriver uppdraget och organisationen för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen beslutas av förvaltningschefen. Beslutet ska skickas till Leif Bigsten, chef, infrastruktur och logistik Maria Ström, personalchef Sandra Lindgren, kompetens- och arbetslivschef Leif Bigsten Chef, infrastruktur och logistik

53 (9) Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun Inledning Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. I Falköping värnar vi om livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnandet och trivseln för Falköpingsborna, för att skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin är de medel tillsammans med det politiska systemet vi har för att skapa social hållbarhet vilket är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Utifrån den övergripande visionen om det goda livet arbetar kommunen mot fyra övergripande mål för kommunens verksamheter som finns formulerade i kommunens flerårsplan. Ett socialt hållbart Falköping Ett attraktivare Falköping Ett näringsliv som utvecklas Kvalitén i verksamheten ska öka En arbetsmarknadsstrategi är en viktig del i arbetet mot de fyra övergripande målen och inte minst målet om ett socialt hållbart Falköping och därmed också kommunens vision om det goda livet.

54 2 (9) Falköpings kommun har, inom ramen för kommunens arbete med social hållbarhet, tillsatt en särskild styrgrupp med ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Denna styrgruppen ansvarar mer specifikt för att bygga en projektorganisation, kartlägga och skapa strategier samt att arbeta fram ett förslag till en ny arbetsmarknadsstrategi. I styrgruppen ingår, förutom kommunala representanter också representant för arbetsförmedlingen. Bakgrund Inledning Utanförskap är ett samhällsproblem som ställer till med stora bekymmer,i synnerhet för den det drabbar men också för hela samhället. Ett inkluderande samhälle är ett starkt samhälle. Det bygger på att alla grupper av människor fungerar tillsammans, accepterar varandras olikheter och känner tillit. Social sammanhållning uppnås genom människors lika möjligheter att delta och bidra i samhället. Att öka människors delaktighet är viktigt, inte bara ur demokratisk synvinkel utan också ur ett folkhälsoperspektiv. Grundförutsättningar är tillgång till arbete och bostäder samt väl fungerande trygghetssystem och tolerans. Utbildning och arbete är avgörande för att människor ska kunna vara delaktiga i samhället och hantera utmaningar. Under senare decennier har situationen på arbetsmarknaden förändrats. Ungas etableringsålder har ökat, arbetslösheten är högre för unga, utlandsfödda och de med funktionsnedsättningar och arbetsmarknaden är mer föränderlig. Det är inte heller ovanligt att unga endast erhåller tillfälliga arbeten. Vidare har kraven på utbildning ökat. De unga som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har därmed större svårigheter att i framtiden ta sig in på arbetsmarknaden. Med en funktionsnedsättning eller som utlandsfödd kan det te sig än svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. I Sverige ökar de psykiska besvären. Speciellt bland unga, mycket talar för att det kan vara ett av våra största folkhälsoproblem. Statistik I bilaga 1 redovisas aktuell arbetsmarknadsstatistik för Falköpings kommun per september Det som blir väldigt tydligt när man studerar denna statistik är att det är unga i åldersgruppen år samt inte minst personer som är utrikes födda som står längst ifrån arbetsmarknaden. I Falköping är det ca hushåll/månad som uppbär ekonomiskt bistånd, av dessa är det ca 300 personer som har arbetslösheten som huvudorsak till sitt behov av ekonomiskt stöd. Ansvar och ekonomi Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är statligt. Socialtjänstlagen stadgar att kommunerna har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som dom behöver. Kommunerna får därigenom ta ett större ansvar när ersättningsnivåerna från den statliga ersättningen sjunker. Generellt i Sverige är att vi idag har en lägre genomströmning bland de som

55 3 (9) erhåller ekonomiskt bistånd och att merparten av Sveriges kommuner idag har en högre andel långvariga och mycket långvariga biståndsmottagare. Detta skapar, utöver problem för individerna, högre kommunala kostnader i en redan ansträngd ekonomi. Falköpings kommuns arbetsmarknadsarbete idag Falköpings kommuns aktiviteter för arbetsmarknad och dagligverksamhet finns utspritt på olika förvaltningar. Vi ser idag en otydlighet i kommunens arbete med arbetsmarknads-frågorna. Det finns en hög ambition i organisationen men genom brister i samordningen ser vi många relativt otydliga styrdokument och det etableras också många olika projekt/aktiviteter oberoende varandra. Detta skapar problem för målgruppen samtidigt som det inte finns någon samlad uppföljning kring alla de insatser som idag görs. Falköpings kommun har idag, i sitt arbetsmarknadsarbete ett tydligare fokus på socialtjänstperspektivet än på arbetsmarknadsperspektivet. Detta är självklart mycket viktigt men då den största faktorn vad gäller kostnader för ekonomiskt bistånd är arbetslöshet börjar man nu på olika håll utveckla ett arbetssätt inom arbetsmarknadsområdet som mer tydligt arbetar från utgångspunkten att komma i arbete och klara sin egen försörjning (exempel Navigator - Trelleborgs kommun). Trelleborgs kommun definierar skillnaden mellan socialtjänstperspektivet och arbetsmarknadsperspektivet enligt följande: Socialtjänstperspektiv Fokus på biståndsrätt Fördjupad individkartläggning Omhändertagande Tillitsfull/Beprövad Långa processer Specialistkompetens eftersträvas Arbetsmarknadsperspektiv Fokus på självförsörjning Arbetsplats först Eget ansvar matchning Utmanande Snabba insatser Generalistkompetens eftersträvas Arbetsmarknadsstrategi Värdegrund och arbetsform Falköpings kommuns arbetsmarknadsarbete ska vara värdegrundsdrivet. Falköpings kommun värdegrund bygger på att Falköping ska vara en bra kommun att både bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande och vi ska uppnår resultat genom effektivitet och samverkan. Verksamheten skall utgå från en struktur som innefattar samtliga arbetsmarknadsinsatser samt etableringen av nyanlända. Arbetssättet ska präglas av processtänkande, långsiktighet, samarbete, snabb handläggning av enskilda ärenden och systematisk uppföljning.

56 4 (9) Vision och Mission Ett effektivt arbete med arbetsmarknadsfrågor förutsätter både en tydlig vision och en ökad tydlighet i den kommunala organisationen för att därigenom möjliggöra för ett mer effektivt samarbete med andra aktörer, både offentliga och privata. Ett aktivt arbete med arbetsmarknadsfrågor (arbetsmarknadspolitik) kan definieras som de insatser och program, vid sidan av passiva insatser så som arbetslöshetsersättning, som riktas till arbetslösa för att förbättra deras möjligheter att finna en sysselsättning (Calmfors, Forslund och Hemström 2002). Falköpings kommuns arbetsmarknadsstrategi ska utifrån ovanstående resonemang utgå från visionen en väg in till jobb. Missionen blir att genom en snabb hantering i en samordnad och strukturerad arbetsmarknadsorganisation skapa tydliga förutsättningar för alla Falköpingsbor att nå egen försörjning. Det yttersta målet är att etablera personer på den öppna arbetsmarknaden. Fokus skall ligga på förmåga, etablering och inkludering. Detta förutsätter primärt ett långsiktigt arbete i nära samverkan med det lokala och regionala näringslivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt i nära koppling till kompletterande utbildningsmöjligheter för att kunna göra den enskilda individen mer anställningsbar. Falköpings kommun får inte ta över det statliga ansvaret utan fokus måste ligga på att förstärka och komplettera statens arbete med arbetsmarknadsfrågor genom ett tydligare och mer utvecklat samarbete. Här skall också finnas ett uppdrag att genom täta näringslivskontakter tidigt kunna identifiera lokala bristyrken och aktivt arbeta för att etablera utbildning för att möta denna brist. Det kommunala arbetsmarknadsarbetet ska därför utgå från en organisation med nära eller direkta förutsättningar inom utbildningsområdet samt även med goda förutsättningar att skapa ett tydligt näringslivsfokus. Målgrupper och avgränsningar Arbetsmarknadsstrategin riktar sig primärt till nedanstående målgrupper: Arbetslösa ungdomar med ett speciellt fokus på dom som inte har fullgjort eller har fullständiga gymnasiebetyg Försörjningsstödstagare Utlandsfödda och personer med utländsk härkomst som inte kommit in på arbetsmarknaden Människor med olika funktionsnedsättningar Långvarigt arbetslösa

57 5 (9) Personer som ska tillbaka till arbetslivet efter långvarig sjukfrånvaro Utöver detta skall den nya organisationen vara en öppen och välkomnande organisation som även kan stödja personer som aktivt söker stöd i ett tidigt skede av sin arbetslöshet, vara en resurs vid företagsnedläggningar mm. Detta arbete ska då primärt ske i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Aktiviteter För en majoritet av målgruppen i ett kommunalt arbetsmarknadsarbete är problemet i grund och botten att de är arbetslösa. Detta förutsätter en organisation som på ett tydligt sätt arbetar med att mer direkt etablera dessa personer på den öppna arbetsmarknaden. För de övriga i målgruppen som erhåller bistånd av andra skäl får man inrätta aktiviteter med ett mer socialt förhållningssätt i form av projekt, socialt företagande mm. Det är mycket viktigt att aktiviteterna för de båda grupperna hanteras inom samma organisation för att därigenom lättare kunna möjliggöra övergång mellan grupperna. Detta minskar risken för inlåsning. Strategiska ställningstaganden vad gäller prioriterade grupper inom de båda huvudgrupperna får göras löpande av den nya organisationen eftersom förutsättningarna inom arbetsmarknadsområdet snabbt kan förändras utifrån omvärldsförändringar. Ett speciellt fokus ska dock riktas mot unga Falköpingsbor som är utan sysselsättning. Falköpings kommun har skrivit en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (DUA) där syftet är att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem där många som står utanför arbetsmarknaden ofta har en komplex problembild. Här ska vi genomföra en särskild satsning på en mötesplats (neutral nod) dit unga människor ska kunna komma få stöd, guidning och hjälp att närma sig studier och arbete. Denna speciella ungdomssatsning ska ligga i den gemensamma arbetsmarknadsorganisationen för att skapa de bästa förutsättningarna att kunna slussa ut ungdomarna på den öppna arbetsmarknaden. Satsningen på denna nya och samordnade verksamhet måste bli och vara känd av Falköpingsborna och resultat från verksamheten måste kontinuerligt kommuniceras. Detta är en förutsättning för att kunna skapa ett nödvändigt förtroende hos kommuninvånarna. Det ska vara naturligt att frivilligt använda sig av arbetsmarknadsenheten i ett tidigt skede av sin arbetslöshet. Det får inte bli en verksamhet som bara utgår från en remissfunktion. Utifrån detta resonemang är det också väldigt viktigt var man placerar de fysiska mötesplatserna som behövs för verksamheterna i fråga. Goda och naturliga mötesplatser förutsätter centrala placeringar där människor rör sig i sin vardag.

58 6 (9) Mål 1. Målgrupperna ska vara i arbete/praktik eller studier inom 90 dagar efter att dom kommit i kontakt med kommunens nya organisation för arbetsmarknadsfrågor 2. Målgruppen som erhåller försörjningsstöd ska minska

59 7 (9) BILAGA 1 Andel öppet arbetslösa år av registerbaserad arbetskraft sep % 15% 10% 5% 0% totalt utrikesfödda Sverigefödda Riket 4,10% 12,10% 1,99% VGL 3,90% 11,90% 1,84% Falköping 4,00% 18,70% 1,65% Riket VGL Falköping

60 8 (9) Andel arbetslösa år dec ,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Totalt Sverige födda Utrikesföd da Riket 13,00% 9,76% 35,90% VGL 11,10% 7,90% 33,40% Falköping 15,20% 8,96% 53,90% Riket VGL Falköping 60,00% 50,00% Andel arbetslösa år utrikesfödda dec ,00% 30,00% 20,00% 10,00% Riket VGL Falköping 0,00% Öppet arbetslösa I program med aktivitetsstöd Totalt Andel arbetslösa år Sverige födda dec ,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% Riket VGL Falköping 0,00% Öppet arbetslösa I program med aktivitetsstöd Totalt

61 9 (9) BILAGA 2 Handlingsplan Arbetsmarknadsstrategi Det skall etableras en helt ny kommunal organisation för arbetsmarknadsfrågor, med ett tydligt arbetsmarknadsperspektiv i enlighet med de strategiska ställningstaganden som finns i Falköpings kommuns arbetsmarknadsstrategi. Uppdraget innebär mer i detalj att skapa en organisation som arbetar utifrån ett processorienterat tankesätt. Organisationen skall präglas av mod, systematik och långsiktighet. Organisationen ska kunna agera snabbt och effektivt och få ut fler i egenförsörjning och skall därför formas utifrån majoriteten av målgruppen vilket innebär ett tydligt prioritering på arbetsplats/näringsliv. Förslag till organisation och budget skall arbetas fram av en för ändamålet särskilt tillsatt arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen, kompetens- och arbetslivsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen. Arbetsgruppen är kopplad till styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor som är tillsatt inom ramen för kommunens arbete med social hållbarhet. Kommunstyrelsens arbetsutskott skall kontinuerligt erhålla delrapporteringar vad gäller framtagandet av förslag till ny arbetsmarknadsorganisation. Uppdraget innebär att etablera en projektorganisation inför uppstart av en ny samordnad arbetsmarkandsorganisation för Falköpings kommun. Uppdraget innebär mer i detalj att: 1 Definiera verksamheter som skall ingå i Falköpings kommuns samlade arbetsmarknadsorganisation. 2 Arbeta fram ett förslag på en samordnad organisation för kommunens arbetsmarknadsfrågor både vad gäller ansvar, bemanning och organisatorisk tillhörighet. Vad gäller bemanning skall det vara tydligt vilka krav som ställs på olika tjänster utifrån uppdraget kopplat till de strategiska ställningstaganden som är gjorda i arbetsmarknadsstrategin. 3 Definiera organisationens roll i förhållande till andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet (Arbetsförmedling, Försäkringskassa etc) och arbeta fram förslag på möjliga samarbetsformer 4 Arbeta fram en budget inklusive prognos vad gäller möjlig besparing på försörjningsstöd (inklusive en socioekonomisk analys) 5 Arbeta fram en kommunikationplan 6 Föreslå lämpliga lokaler för i organisationen ingående verksamheter Uppdraget skall slutredovisas till styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor senast för att därefter lämnas över för politisk hantering.

62 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 146 Dnr 2016/ Ansökan från Borgunda byanäts ekonomiska förening om borgen för bredbandsutbyggnad Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Falköpings kommun tecknar borgen på 3 miljoner kronor för Borgunda byanäts ekonomiska förening avseende byggkreditiv för bredbandsanslutning under byggperioden och fram till projektslut. Bakgrund Borgunda byanäts ekonomiska förening har i en skrivelse, daterad den 24 april 2016, ansökt om borgen för ett kortfristigt lån för bredbandsanslutning under byggtiden. Föreningen har 128 medlemmar som genom att betala en medlemsavgift anslutit sig till föreningen. Det är cirka 90 procent av områdets hushåll samt näringsidkare. Projektet är beräknat att kosta 4,8 miljoner kronor, där grundinsatsen från medlemmarna är 2,4 miljoner kronor, stöd från Länsstyrelsens Landsbygdsprogram 1,8 miljoner kronor samt anslutningsavgifter från medlemmarna på 0,6 miljoner kronor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 april 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 97/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

63 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ansökan från Borgunda byanäts ekonomiska förening om borgenslån för bredbandsutbyggnad Förslag till beslut Falköpings kommun tecknar borgen på 3 miljoner kronor för Borgunda byanäts ekonomiska förening avseende byggkreditiv för bredbandsanslutning under byggperioden och fram till projektslut. Bakgrund Borgunda byanäts ekonomiska förening, har i en skrivelse daterad , ansökt om borgen för ett kortfristigt lån för bredbandsanslutning under byggtiden. Föreningen har 128 medlemmar som genom att betala en medlemsavgift anslutit sig till föreningen, det är ca 90% av områdets hushåll samt näringsidkare. Projektet är beräknat att kosta 4,8 miljoner kronor, där grundinsatsen från medlemmarna är 2,4 miljoner kronor, stöd från Länsstyrelsens Landsbygdsprogram 1,8 miljoner kronor samt anslutningsavgifter från medlemmarna på 0,6 miljoner kronor. Karin Johansson Ekonomichef Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

64 Borgunda Byanät ekonomiska förening Borgunda Falköpings Kommun Falköping FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarianr Planbat Ansökan om borgenslån för bredbandsutbyggnad. Bakgrund. Behovet av förbättrade data- och telekommunikation har länge diskuterats i Borgunda mellan fastighetsägare, föreningar och näringsidkare vilket resulterade i e tt antal stormöten i Borgunda bygdegård där intresset för att på egen hand förbättra kommunikationsmöjligheterna i b ygden diskuterades. Resultatet utmynnade i att Borgunda Byanät ekonomisk förening bildades genom ett konstituerande årsmöte den 30 juni 2015 vid ett möte i Borgunda Bygdegård. Bildandet av en ekonomisk förening godkändes av Bolagsverket den och förenings organisationsnummer är Föreningens verksamhetsområde definieras till ett område som innehåller Borgunda socken, delar av Dala socken och avgränsas av Stenstorps samhälle och Västra stambanan och kommungränsen mot Skövde kommun. Om föreningen. Ändamålet för föreningen är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via ett lokalt fibernät för bredband, ledningsnät, tillhandahålla medlemmarna nätkapacitet för bl.a. data- och telekommunikation. Föreningen har 128 medlemmar (1 april 2016) som genom att betala en medlemsavgift anslutits sig till föreningen, detta är ca 90% av områdets hushåll samt näringsidkare. Samtliga medlemmar är fastighetsägare i föreningens verksamhetsområde eller kan jämställas därmed. Genom ett fastighetsavtal har medlemmarna anslutit sina fastigheter med föreningen och i d agsläget är 132 fastigheter anslutna. Bilaga 1 visar byanätets täckningsområde med anslutna fastigheter. Föreningen har lämnat in en ansökan om projektstöd för bredbandsutbyggnad till Länsstyrelsen i slutet av september 2015 men ännu inte fått något beslut om tilldelning. En egenbedömning av poäng enligt Länsstyrelsens modell gav 460 poäng av 500 möjliga så förutsättningarna att få projektstöd bedöms som goda. Föreningen är idag redo att skicka ut förfrågningsunderlag för upphandling av total entreprenad för byggande av ett passivt fiberoptiskt nät för bredband men osäkerheten och fördröjningen av Länsstyrelsens handläggningstid gör att föreningens likviditet inte kan säkerställas om beslut om tilldelning av projektstöd dröjer. Medlemmarna är beredda att finansiera fibernätet genom insatser och anslutningsavgifter till den ekonomiska föreningen. Under 2016 kommer fastighetsägarna att betala in insatser om kr/medlem som ett förskott för att

65 Borgunda Byanät ekonomiska förening börja anläggningsarbetet. Därutöver kommer varje fastighetsanslutning att belastas med kr/fastighet vid anslutningstillfället. För att kunna starta projektet och i väntan på att projektmedlen från Länsstyrelsens godkänns behöver föreningens likviditet säkerställas. Föreningen har ett löfte om en kortfristig kredit (checkkredit) från Tidaholms Sparbank för att täcka säkerställa kassaflödet under uppbyggnadstiden men ett tillfälligt banklån med kommunal borgen behövs för att minska föreningens ekonomiska risker under uppbyggnadsskedet i d e fall Länsstyrelsen tilldelning av projektmedel försenas. Bilaga 2 visar kassaflödesanalys inkluderande tilldelade projektstöd samt behovet av kortfristig kredit. Nedanstående översiktiga finansieringsplan visar grovt finansieringen till anläggningen är i d rift (ca l,5år) inkl. projektstöd baserat på 120 medlemmar med samma antal anslutna fastigheter. Kostnader (kr) Investering i A nläggning Hyra av utrustning/lokaler Förbruknings inventarier 0 Kontorsmaterial och IT kostnader Trycksaker / Porto 500 Styrelsearvode 0 Försäkring Föreningsstämma Revisionskostnad 0 Övr. förvaltningskostnader Avskrivningar /amortering 0 Summa kostnader (kr) Enligt ansökan till Länsstyrelsen baserat på förprojektering genomförd, idag har 9 fastigheter har tillkomit i Dala som gett ca 3 km ytterligare längd av anläggningen. Antagande + lokalhyra Inkl. Speeedledger boföringsprugram Antagande Lokalhyra/ Fika Bank+ bokslutkostnader Kortfristig lån Kontokredit. Kreditränta: 7,60 %? Räntan är rörlig Intäkter (kr) Insatser från medlemmar Anslutningsavgifter Medlemsavgifter Projektstöd Lån 0 Summa intäkter (kr) medlemmar a /medlem 120 fastigheter a 5000/medlem/fastighet 120 medlemmar a 150 kr/medlem 40% av anläggningskostnaden - 5% som icke godkända kostnader Kortfristigt lånelöfte finns på 1 M SEK Beräknat resultat (kr)

66 Borgunda Byanät ekonomiska förening Ansökan. För att säkerställa att fibernätets utbyggnad kan igångsättas även om Länsstyrelsens projektmedel fördröjs samt för att undvika en dyr kortfristig bankkredit, ansöker Borgunda Byanät om ett Kommunalt borgenslån på 3 MSEK för att säkerställa Borgunda Byanäts likviditet. Föreningen beräknar att lånetiden till två år från igångsättning. Vänligen, för Borgunda Byanät ekonomiska förening ^ """ 1 T '" 11 T ' Vice ordförande, Tomas Flolmén Stenstorp Tel: kiell.larsen@telia.com Dalavägen Stenstorp Tel: tomas.holmen@telia.com Kassör, Ann Westerlund Wilgotsberg Stenstorp Tel: ann. westerlund@te lia.com Bilagor: 1: Borgunda Byanät täckningsområde 2: Kassaflödesanalys

67 Borgunda Byanät ekonomiska förening Bilaga 1: Borgunda Byanät täckningsområde med förprojekterat stamnät

68 Borgunda Byanät ekonomiska förening Bilaga 2: Kassaflödesanalys Kassflöde med utnyttjande av banklån Kassaflöde kr kr kr - kr / 1 ' D»O VO \0 ixi S ^ 5 ^ j-j C J3 2. w <5 s- f i i É 1 s- i É ii g -g S a f c -i oo å ti > jk XI E " E n o c -o So O L kr kr Kassaflöde utan utnyttjande av banklån Kassaflöde

69 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 82 Dnr 2016/ Återbesättande av ersättare i tekniska nämnden och ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Viktor Hansson (SD) Kommunfullmäktiges beslut 1 Jörgen Larsson (SD) väljs till ersättare i tekniska nämnden från och med den 1 juni 2016 till och med den 31 december Ersättaren Jörgen Larsson (SD) ska i första hand tjänstgöra för ledamoten Christopher Münch (SD). Bakgrund Viktor Hansson (SD) har i en skrivelse daterad den 15 mars 2016 avsagt sig uppdragen som ersättare i tekniska nämnden och ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 71, att entlediga Viktor Hansson (SD) från uppdragen. Christopher Münch (SD) meddelade under sammanträdet i april att nominering av nya ersättare skulle ske vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Nominering Roar Veserengen (SD) nominerar vid dagens sammanträde Jörgen Larsson (SD), Yllestad Ledsgården 1, Kättilstorp, till ny ersättare i tekniska nämnden. Roar Vesterengen (SD) meddelar att platsen som ersättare i barn- och utbildningsnämnden lämnas vakant. Paragrafen skickas till Jörgen Larsson (SD) Christopher Münch (SD) Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Löneenheten Anna-Karin Linder, administratör Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

70 t al köping cl en 2^/S~~30(G -He FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr Planbet önskar av^ä^q ^<g txppdr^get 1 Demoteti beredrurvaeia med Gf^edeVVvar Vjerbjan, t'a\ förmån ^öf par K kamrater Som i<3n dei mer tid > H.VL rt. "Helena ÖJr-g 5D flop^as c^-tta Klnner l<owima (Y\ecl t»u nästs komun fudjlmäld-rqe dfin 30/S " 3.0tfc.

71 FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr Planbet Jag önskar säga upp mitt förordnade som ersättare i socialnämnden och min plats i pensionärsrådet Falköping den 23 maj 2016 Lilian Odh 'QjLV

72 AVSÄGELSE FRÅN UPPDRAG Härmed avsäger jag mig från mitt uppdrag som ledamot i Barn och Utbildningsnämnden från och med på grund av anställning i BU-förvaltningen. Falköping CkhM. Olm^ Cathrine Croona FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr ics Planbet

73 FLKOPING KOMMUNEN Dnr SN 20 16/ FALKÖPINGS i 1 (3) 2016 * Socialnämnden Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Diarienr ~,v -"" v Planbet ' lanuöl Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) Socialnämnden har sedan den 1 jul i 2006 en rapporteringsskyldighet enligt kapitel 16 6f Socialtjänstlagen (SoL). Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt kapitel 4 1 SoL. Rapporteringen sker till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ansvarar för tillsynen. Till kommunfullmäktige och kommunens revisorer ska socialnämnden en gång per kvartal lämna en statistikrapport över antalet gynnande beslut enligt kapitel 4 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut eller om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Nedanstående statistik avser kvartal 1, perioden Socialförvaltningen Administration Falköpings kommun Falköping Besök: S:T sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

74 Äldreomsorgen Kön Typ av insats Datum för gynnande beslut Datum när enskild tackat nej till erbjudande Övriga upplysningar i är endet K Servicelägenhet , Vill ha en 3:a M M Servicelägenhet , Vill ha en 3:a M M Servicelägenhet , Vill ha en 3:a M K Servicelägenhet , Vill ha en 3:a M M Servicelägenhet , , Brukaren har inte varit redo att flytta. Ärendet avslutas på egen begäran K Servicelägenhet , , Brukaren har inte varit redo att flytta. Ärendet avslutas på egen begäran K Servicelägenhet Nytt erbjudande , tackar ja. Inflytt , K Servicelägenhet , Brukaren önskar ett speciellt boende i närheten av sin make på äldreboende. Ärendet avslutas på egen begäran M Servicelägenhet Brukaren önskar ett speciellt boende. K Aldreboende ,2016,02-22 Brukaren bor på äldreboende i annan kommun och vill endast ha ett speciellt boende i Falköpings kommun. M Servicelägenhet Brukaren önskar ett speciellt boende i närheten av sin maka. Nytt erbjudande , tackar ja. Inflytt K Aldreboende , Brukaren önskar ett speciellt boende. M Aldreboende , Brukaren har inte varit redo att flytta. Ärendet avslutas på egen begäran K Aldreboende , , , Har tackat nej även till önskat boende. Ärendet avslutas på egen begäran M M

75 M Aldreboende Nytt erbjudande , tackar ja. Inflytt K Aldreboende Nytt erbjudande , tackar ja. Inflytt K Aldreboende Brukaren har fatt erbjudande inom tre månader från beslut. Inflytt sker M Servicelägenhet Brukaren önskar speciellt boende. K Servicelägenhet Brukaren önskar speciellt boende. K Servicelägenhet Brukaren önskar speciellt boende. M Servicelägenhet Brukaren fått erbjudande , tackat ja. Inflyttningsdatum ej klart. K Servicelägenhet Brukaren önskar ett speciellt boende. Ej fatt något erbjudande ännu. K Aldreboende Brukaren har stark önskan om ett speciellt boende. Detta boende har pågående renovering. Har ej varit möjligt med annat alternativ. M Aldreboende Brukaren bor på äldreboende i annan kommun och vill endast ha ett speciellt boende i Falköpings kommun. M Aldreboende Brukaren fått erbjudande , tackar ja. Inflytt M Aldreboende Brukaren önskar speciellt boende. M = makapar

76 Individ- och familjeomsorgen Kön Typ av insats Datum för gynnande beslut Datum när enskild tackat nej till erbjudande Övriga upplysningar i är endet K Kontaktfamilj Vårdnadshavare har önskat specifik kontaktfamilj i Dalarna, därav dröjsmål. Om inte specifikt önskemål så hade beslutet kunnat verkställas tidigare. Ewa Hante Avdelningschef

77

78 FLKOPING KOMMUNEN Dnr SN 2016/ (3) FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Socialnämnden Kommunrevisionen Kommunsty rel sen Kommunfullmäktigi Diarienr / i Planbet K>1D\klia5\ WD Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialnämnden har sedan den 1 juli 2008 en rapporteringsskyldighet enligt 28f Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 9 LSS. Rapporteringen sker till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ansvarar för tillsynen. Till kommunfullmäktige och kommunens revisorer ska socialnämnden en gång per kvartal lämna en statistikrapport över antalet gynnande beslut enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut eller om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Nedanstående statistik avser kvartal 1, perioden Socialförvaltningen Administrationen Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:T sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

79 Kön Typ av insats Datum för Datum när enskild tackat Övriga upplysningar i ärendet gynnande beslut nej till erbjudande K Korttidsvistelse Kommunen har haft möjlighet att verkställa direkt. Beslutet är delvis verkställt Vårdnadshavare har tackat nej till utökad tid. M Ledsagarservice Miss i kommunikationen/rapporteringen. Brukaren har fått flertal erbjudanden men tackat nej. Ärendet avslutas då det inte längre är aktuellt med insatsen. K Boende Brukaren har ansökt om särskilt boende i Skövde kommun. M Boende Brukaren kommer att bli erbjuden boende i mars K Boende Brukaren kommer att bli erbjuden boende sommaren K Boende Brukaren har tackat nej till erbjudet boende på grund av att hon tyckte att lägenheten var för liten. M Boende " Brukaren är för närvarande placerad på behandlingshem av annan kommun. M Boende Brukaren har erbjudits och tackat ja till boende Inflyttningsdatum ej klart. M Boende Brukaren har haft önskan om ett specifikt boende.brukaren fått erbjudande , tackar ja. Verkställs M Boende Brukaren har haft särskilda behov av anpassad bostad. Brukaren fått erbjudande , tackat ja. Inflytt sker M Boende Brukaren har haft önskan om ett specifikt boende. Brukaren har fått nytt erbjudande, tackat ja. Verkställs K Boende Brukaren har haft specifika önskemål på boende. Ärendet avslutas på egen begäran då brukaren flyttar till annan kommun