Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2 Budgetunderlag Folkbildningsrådet Layout: Johan Nilsson, Kombinera Tryck: Allduplo, Stockholm 2009

3 Innehåll Sammanfattning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Resultatredovisning Studieförbunden 8 Folkhögskolorna 9 Samlad bedömning av effekter av folkbildningens insatser 11 Statsbidragsfördelningen 18 Anslagsutvecklingen 20 Budgetförslag Motiv för ökat stöd till folkbildningen 23 Budgetäskande för Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor 26

4 Sammanfattning Statens förtroende för folkbildningen är starkt. Kraven och förväntningarna på folkbildningens insatser är betydande. Resultatredovisningen visar att folkbildningen möter dessa förväntningar och att en stor andel av svenska folket deltar i folkbildningens verksamhet. Folkbildningen är ett stöd och instrument för människors lärande och den bidrar till att stärka sammanhållning och tilllit mellan människor. I många fall, framför allt på mindre orter, svarar folkbildningen för den enda för alla tillgängliga studie- och kulturverksamheten. Folkbildningens nära koppling till föreningar och nätverk är en styrka. Folkbildning och utbildningsinsatser genomförda av studieförbund och folkhögskolor är ett medel för människor att vara aktiva i det demokratiska arbetet liksom för att ta initiativ till att påverka inriktningen och utvecklingen av samhället. De samlade effekterna av folkbildningens insatser är stora, dels för enskilda personer, dels för föreningslivet och samhället på lokal, regional och nationell nivå. Det är angeläget att dessa effekter vidmakthålls, stärks och omvandlas till ny verksamhet och utveckling i samhället. I en tid med stora ekonomiska och sociala påfrestningar, med en växande arbetslöshet och därmed ett växande utanförskap, är det viktigt att folkbildningen fortsatt kan agera som en kraft för demokrati, minskade utbildningsklyftor och för en kreativ kulturverksamhet. Folkbildningen erbjuder sig att vara genomförare av ett omställningslyft. Sverige behöver utveckla och ställa om arbetskompetenser och organisationer med mera. Många arbetslösa kommer inte att kunna få ett nytt arbete med liknande arbets innehåll som i det de blev uppsagda ifrån. Deras kompetens och yrkesidentitet måste utvecklas och förändras. Folkhögskolor och studieförbund, som är verksamma i hela landet, kan med kort varsel starta verksamheter som möter individuella och kollektiva behov av utbildning. Detta är möjligt genom folkbildningens pedagogik och metod som anpassar innehåll och arbetsformer till vuxna människors behov, erfarenheter och kunskaper. När konjunkturen sedan vänder så finns det en mer förberedd arbetskraft som med stärkt självkänsla kan möta framtidens utmaningar. Folkbildningen vill fortsatt fylla sin roll som arena för det fria kunskapssökandet, utvecklare av nya demokratiska strukturer, för att minska utbildningsklyftorna i samhället samt som drivkraft i det lokala kulturlivet. Men en pris- och löneomräkning som inte följer övriga kostnadsökningar i samhället, och inom folkbildningen, kommer att på sikt påverka den rikstäckande folkbildningens möjligheter att bedriva en bred folkbildande verksamhet och genomföra lokala kulturarrangemang. Budgetäskande för Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser och ovan framställd beskrivning yrkar Folkbildningsrådets styrelse: 4 Folkbildningsrådets budgetunderlag

5 att regeringen ökar folkbildningsanlaget med en pris- och löneomräkning på tre procent per år för perioden , samt att regeringen årligen tillskjuter 500 miljoner kronor för ett omställningslyft under perioden Folkbildningsrådets budgetunderlag

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft kan hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för 6 Folkbildningsrådets budgetunderlag

7 vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasiekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Inför regeringens arbete med sin nya folkbildningsproposition presenterade folkbildningen i Folkbildningens Framsyn en samlad bild av folkbildningens roll och uppgifter inför 2010-talet. Regeringens proposition Lära, växa, förändra kom att till stor del återspegla Framsynens innehåll. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter), deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll), formad av egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd), baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet, ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter), mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud), samt flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former). Folkbildningsrådets budgetunderlag

8 Resultatredovisning 2008 En samlad bild av den verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns närmare beskriven i Folkbildningsrådets årsredovisning 2008 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Studieförbunden De nio studieförbunden arrangerade drygt studiecirklar med 1,9 miljoner grupprapporterade deltagare fördelat på 58 procent kvinnor och 42 procent män. Studieförbundens cirkelverksamhet räknat i antal genomförda studiecirklar minskade med tre procent, antalet deltagare med sex procent. Minskningen i antalet studiecirklar motsvaras av en minskning i studietimmar med två procent. Studietimmar i snitt per cirkel var 35,5 per arrangemang. Antal arrangemang ökade med nio procent och antalet studietimmar med 13 procent i Annan folkbildningsverksamhet. Det är en friare verksamhetsform, som bland annat används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i cirkeln. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkeln. Nära arrangemang genomfördes med deltagare fördelade på 65 procent kvinnor och 35 procent män. Antalet Kulturprogram ökade med 13 procent. Nära Kulturprogram genomfördes med mer än 16 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Verksamhetsåret 2008 infördes deltagarrapportering med krav på personnummer för deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet. Med deltagarregistret som underlag motsvarar deltagare i dessa verksamhetsformer unika personer, i cirkel och i Annan folkbildningsverksamhet. Bland dessa finns runt personer som deltagit i båda verksamhetsformerna varför summan blir större än unika personer totalt. Ytterligare deltagare finns rapporterade med en unik kombination av ofullständigt personnummer, för- och efternamn. Även bland dessa kan samma person förekomma mer än en gång. Sedan tidigare sker rapporteringen av invandrade deltagare och personer med funktionsnedsättning i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska vara att hänföra till gruppen. Från 2008 rapporteras i arrangemanget dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet. Antalet deltagare med funktionsnedsättning utgjorde Studieförbunden rapporterar deltagare med funktionsnedsättning för vilka riktade insatser gjorts. I grupprapporteringen beräknas invandrade deltagare. De delta- 8 Folkbildningsrådets budgetunderlag

9 gare som invandrat och har fått särskilt stöd för att undanröja språkliga hinder utgjorde Som invandrade rapporteras 13 procent av deltagarna. Av studieförbundens deltagarrapportering framgår att 15 procent av de unika deltagarna i cirkel var av utländsk bakgrund. 13 procent av de unika deltagarna var utrikes födda samma andel som i gruppredovisningen. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde nio procent av gruppredovisade deltagare. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 procent av studietimmar i cirkel. Studierna inom området Humaniora, språk, historia svarade för 14 procent av studietimmarna medan området Samhälls- och beteendevetenskaps andel var närmare sex procent. Personliga tjänster (som rymmer matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap med mera) var tillsammans med Lantbruk, trädgård, skog och fiske andra huvudämnesområden med stort deltagande. Studiecirkeldeltagare i olika åldersgrupper avviker från sina andelar av befolkningen främst i gruppen 65 år och äldre. Denna åldersgrupp utgör 20 procent av befolkningen men 32 procent av unika cirkeldeltagare. För åldersgrupp år är förhållandet det omvända de utgör 31 procent av befolkning, men 24 procent av cirkeldeltagare. Andelar i åldrarna upp till 19 år är lika stora i Studiecirkel som i befolkning. Övriga åldersgrupper avviker i mindre utsträckning. Kvinnor utgör 64 procent av unika cirkeldeltagare och män 36 procent. Annan folkbildnings verksamhet är i hög grad en barn- och ungdomsverksamhet och andelen deltagare under 19 år är större än för befolkningen i stort. Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av cirklar och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna dels som arrangör av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 13 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med drygt program. 16 miljoner deltagare fick ta del av arrangemang. Som kulturanordnare i det lokala kulturlivet är studieförbunden fortsatt en mycket viktig arrangör. Föreläsningar samlade flest antal program medan flest deltagare återfanns i verksamhetsformen Sång och musik. Mer än en miljon kulturutövare engagerades föreläsningar genomfördes, en ökning med program. Nära 3,5 miljoner människor lyssnade till Föreläsningar, en ökning med personer. Det vanligaste föreläsningsämnet var Historia, med drygt program och åhörare. Flest åhörare samlade Annan utbildning i religion med deltagare i föreläsningar. 160 föreläsningar inom EUområdet samlade åhörare. I glesbygd där tillgången till kulturscener och -institutioner är begränsad, deltar man nära tre gånger årligen per invånare i studieförbundens Kulturprogram. I Storstäder, förorts- och pendlingskommuner är deltagandet högre än en gång per år. Deltagandet i större städer är två gånger per år. Folkhögskolorna Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt per termin, cirka 500 fler än föregående år. Allmänna kursen hade deltagare i ett terminssnitt, fördelat på 63 procent kvinnor och 37 procent män. Det är en minskning med 600 deltagare jämfört med föregående år. Särskilda kursernas deltagare är en ökning med cirka Fördelningen var 67 procent kvinnor och 33 procent män i de särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med , men balanseras av en motsvarande ökning av de Särskilda kursernas deltagarveckor om Den Allmänna kursen utgjorde 48 procent av de långa kurserna 2008, en minskning med två procentenheter från I de Korta kurserna inklusive Öppen folkbildning minskade antal deltagarveckor med tio procent. Cirka 300 studerande deltog i genomsnitt per Folkbildningsrådets budgetunderlag

10 termin i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader. Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för cirka sex procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor, vilket är tio procentenheter lägre än föregående år. Studier inom aktivitetsgarantin, liksom Jobb- och utvecklingsgarantin, upphörde Dessa verksamheter svarade 2007 för 65 procent av deltagarveckorna inom uppdragsverksamhet. Verksamhet upphandlad av länsarbetsnämnder ökade. Kurser på uppdrag av kommuner är näst största uppdragsverksamheten med deltagarveckor. Inklusive kurser inom Individuella gymnasieprogrammet deltog nära personer per termin i kurser på uppdrag av kommuner. Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar, genomfördes deltagarveckor en minskning med nio procent. Här återfinns också KY-utbildningar vid folkhögskola. Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt närmare Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt cirka deltagare, varav 43 procent var män och 57 procent kvinnor. Deltagare födda utomlands/invandrade utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utlandsfödd med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. I de Särskilda kurserna var andelen invandrade deltagare åtta procent, medan tre procent var invandrade med behov av stöd i svenska. Deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, utgjorde 27 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning nio procent av deltagarna. De mest framträdande kursinriktningarna i Allmän kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnesområdet dominerande med deltagarveckor, motsvarande 22 procent av den totala långkursverksamheten. Största deltagarantal som enskilt ämne har Musik med deltagare i snitt per halvår. I den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 78 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium och 65 procent kortare utbildning än 2-årigt gymnasium. Av de Särskilda kursernas deltagare har 71 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 52 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa hade 40 procent grundskola eller kortare utbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Deltagare under 25 år utgör drygt hälften i de Allmänna, behörighetsgivande kurserna. En ökande andel deltagare över 60 år återfinns i den Särskilda kursen. Folkhögskolorna har fått en allt tydligare roll i förhållande till arbetsmarknaden. Folkhögskolorna genomför renodlade yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exempel personlig assistent eller turistguide. Ett betydande antal är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Största omfattningen har Fritidsledarutbildningen, men Media, Scenisk konst (dans, film och teater), Kultur och Friskvård är också betydande. På den eftergymnasiala nivån studerar i genomsnitt drygt deltagare i dessa kurser. Under 2008 bedrevs dessutom Kvalificerad yrkesutbildning (KY) vid ett tiotal folkhögskolor. De 148 folkhögskolorna genomför verksamhet med statsbidrag i 163 av landets 290 kommuner. Folkhögskolorna bedriver allt mer av sin verksamhet, drygt 50 procent av de långa kurserna, i storstäder, förortskommuner och större städer. Under året var 17 procent av de långa kurserna för- 10 Folkbildningsrådets budgetunderlag

11 lagda till de tre storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg, tolv procent till förortskommuner och 23 procent i större städer. Utvecklingen gäller särskilt den Allmänna kursen, medan den Särskilda kursen, som oftare har riksrekrytering med internatboende, har en något lägre andel i städerna. Ökningen i städerna har skett både genom nyetablering och filialer och i några fall genom flyttning av folkhögskolornas verksamhet. Samlad bedömning av effekter av folkbildningens insatser Prestationer och effekter I juni 1991 fattade riksdagen beslut om en förändrad ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen. Beslutet innebar att det då nyetablerade Folkbildningsrådet inför statsmakterna skulle redovisa vilka resultat folkhögskolan och studieförbund åstadkom samt hur dessa resultat förhöll sig till målen för verksamheten. Redan i starten för rådets verksamhet var en central uppgift att genomföra olika utvärderingar och studier av folkbildningen. De utvärderingar som Folkbildningsrådet gjort har dels använts för att utveckla verksamheten, dels för att mäta måluppfyllelsen. Utvärderingar som genomförts på uppdrag av Folkbildningsrådet har också utgjort underlag för statlig utvärdering av folkbildningen år 1996 (SUFO 1) och år 2004 (SUFO 2). En bedömning av folkbildningens insatser handlar främst om att belysa dess samhälleliga effekter men även dess individuella effekter. 1 Att enbart redogöra för folkbildningens prestationer, i det här fallet aktiviteter inom folkhögskola och studieförbund (se presentation sidorna 8 10), är sålunda 1. Med effekt menas en förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd som annars inte skulle ha inträffat, se Effektutvärdering att välja upplägg, Ekonomistyrningsverket. inte tillräckligt. 2 Modellen ska även utvecklas mot att se på effekter av folkbildningens insatser på och samarbete med grupper/föreningar/nätverk/ medlemsorganisationer samt vilka effekter detta får på samhällsnivå. 3 Effekter kan ofta enklast och tydligast uppfattas på individnivå. Effekterna på samhällsnivå är betydligt svårare att isolera och utvärdera. 4 Hur urskiljer man folkbildningens bidrag till en speciell utveckling? Händelser som följer på varandra behöver inte ha ett orsakssamband. För folkbildningen handlar det om att kunna fånga sambandet prestationer, individuella effekter och samhällseffekter, det vill säga på vilket sätt de olika nivåerna samverkar med varandra. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att beskriva förutsättningarna för en verksamhet. Genom att göra detta förbättras möjligheterna att se folkbildningens unika bidrag. Folkbildningsrådet har för avsikt att bygga upp en ny modell för sin samlade bedömning. Pilarna i figuren representerar ett förväntat orsak verkan-samband. Figur 1. Verksamhetslogik för samlad bedömning c c Prestationer Individuella effekter Samhälleliga effekter R E S U L T A T 2. Folkbildningsrådet definierar begreppen enligt följande: Prestation = Aktiviteternas omfattning Individuell effekt = Förändring hos deltagaren Samhällelig effekt = Förändring på ekonomisk, social, miljömässig, kulturell med flera nivåer 3. Folkbildningsrådet har låtit genomföra studien Folkbildningen och medlemsorganisationerna. Studien blir klar hösten Intressant i detta sammanhang är det forskningsprojekt som genomförs vid Örebro universitet, Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet. Med utgångspunkt i kapital- och nyttobegreppen undersöks om, och i så fall på vilket sätt, investeringar i folkbildande verksamhet genererar positiva samhällseffekter. Ett likartat projekt kommer att genomföras vid universitetet i Trondheim (NTNU) under ledning av Geir Karlsen. Några frågeställningar: Hva slags utbytte får eleverne av et år på folkhögskole? Hva har de og samfunnet igjen for det? Folkbildningsrådets budgetunderlag

12 Det finns anledning att påpeka att folkbildningens syfte och resultat ofta är av en sådan karaktär att de inte kan mätas och vägas i traditionell bemärkelse. 5 Andra modeller som tillgodoser folkbildningens behov av uppföljning och resultatredovisning kommer därför att behöva utvecklas och komplettera de mer traditionella måtten på måluppfyllelse. Statsbidragets första syfte: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Kärnan i samhällets motiv för stöd är att främja en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället. 6 Utan tvekan är det så att folkbildningen med sitt arbetssätt i små grupper i sig innebär en demokratisk förankringsprocess. 7 Samtidigt råder inte folkbildningen över alla de processer som påverkar tillståndet för demokratin. Konstateras kan att demokratibegreppet utgör ett dynamiskt begrepp, det vill säga en storhet som är beroende av omgivningen och grundläggande värderingar. Eftersom demokrati samtidigt är en ständigt pågående process uppstår svårigheter att mäta hur någonting har ett samband med demokratins utveckling. Demokratiutveckling måste också betraktas i ett globalt perspektiv. Det svenska medlemskapet i EU accentuerar detta. Folkbildningens förmåga att 5. Alla samband och faktorer kan rimligen inte identifieras, allting går inte alltid att mäta och hur bedöms egentligen effekterna av till exempel kulturinsatser, Verksamhetslogik, Ekonomistyrningsverket. 6. I forskning och utvärderingssammanhang utgör folkbildning och demokrati de frågor som varit mindre belysta. Demokrati har funnits som ett tema i forskningen men få rapporter har uttryckligen handlat om detta ämne. Däremot har demokratiaspekter innefattats i många rapporter som behandlat folkbildning. 7. I Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30) lyftes studiecirkelns demokratiska samtalskultur som ett betydande värde för demokratin. Se även Interndemokrati eller att leva som man lär. Rapporten hade som syfte att stimulera och uppmuntra diskussioner om interndemokrati inom folkbildningen. knyta samman det lokala och det europeiska/globala perspektivet i verksamheten kan bidra till att stärka de demokratiska värdena både i Sverige och utanför landets gränser. Individuella effekter Utvärderingarna Kan en filthatt stärka demokratin och Medborgarbildning i lokalsamhället visar båda på individuella effekter. Kan en filthatt stärka demokratin visar på ett ökat självförtroende hos deltagarna och en känsla av att vara bättre rustade att påverka sina livsvillkor. Medborgarbildning i lokalsamhället visar att folkbildningen ger stöd till både livsprojekt och kompenserande utbildning. Därmed stöder den både frihet och jämlikhet och den moderna demokratin. Deltagarundersökningen Studiecirkeldeltagare påvisade att deltagare genom cirkelarbetet hade fått möjlighet att bryta mönster och att de hade fått ett ökat självförtroende av en tillåtande atmosfär. 8 Genom cirkeldeltagandet hade ögonen öppnats för andra människors erfarenheter och därigenom hade de själva inspirerats till att förändra sina egna liv. Cirkeldeltagandet hade också medfört nya och värdefulla kontakter, både yrkesmässiga men framför allt personliga. Liknande synpunkter framkommer i rapporten Webbaserad kvalitetsutvärdering. 9 Rapporten bygger på svar från drygt folkhögskoledeltagare. Den visar att utbildningen gett nästan häften ett ökat engagemang i samhällsfrågor. Folkbildning handlar i detta sammanhang om att genom studier på folkhögskola göra det möjligt för människor att delta i det offentliga samtalet och i demokratiska beslutsprocesser. 8. En ny deltagarundersökning presenteras av Folkbildningsrådet hösten Rapporten har sin upprinnelse i att Runö folkhögskola och tolv andra folkhögskolor 2006 startade projektet Kvalitetsutvärdering med finansiering från Folkbildningsrådet. Projektet syftade till att utveckla en ny webbaserad enkät för att mäta centrala värden inom folkhögskolans långa kurser. Teknik och metod byggs för att många skolor ska kunna ansluta sig. I dagsläget deltar drygt 60 folkhögskolor. 12 Folkbildningsrådets budgetunderlag

13 Samhälleliga effekter Folkbildningen bidrar till ett omfattande och livaktigt civilt samhälle med organisationer som hjälper till att upprätthålla och stimulera till en dialog mellan medborgare och stat. Hösten 2008 hade de nio studieförbunden totalt 207 medlemsorganisationer och 126 samverkande organisationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar av olika slag på lokal nivå. Folkhögskolorna samverkar med cirka 150 olika huvud män. I Folkbildning en utvärdering påpekades att cirklarna har en rad olika funktioner. De kan erbjuda yrkesorientering, utbildning för föreningsliv eller arbetsmarknad och ge olika slag av fortbildning. Bara genom sin existens utgör de en del av ett informellt socialt nätverk som bidrar till att upprätthålla sammanhållningen i samhället. Samtidigt kan de, när de grundas i olika gruppers särintressen, kanalisera dessa gruppers intressen och därigenom bidra till en demokratisk samhällsutveckling. Resultaten från utvärderingen Folkbildning och lokal utveckling Landsbygden visar att både folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor) och det lokala utvecklingsarbetet är verksamheter som bidrar till att skapa särskilda värden som stärker människors aktiva medborgarskap, i betydelsen möjligheten till och känslan att vara delaktig i samhället och dess utveckling. Statsbidragets andra syfte: Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildning handlar inte bara om att skapa arenor som stimulerar till bildning, kunskap och kompetens. Folkbildning skall även stärka människors självförtroende och modet att forma och delta i sammanhang som påverkar den egna livssituationen. I ett historiskt perspektiv har folkbildningen varit ett redskap för olika grupper i ambitionen att förbättra sin och/eller andra gruppers situation i samhället. Med ny kunskap och ny kompetens rustas folkbildningens deltagare att bryta invanda mönster och får mod att delta i och forma de sammanhang som påverkar hans eller hennes livssituation. Individuella effekter Ett flertal studier inom folkbildningsrådets utvärderingsverksamhet har berört faktorer som ryms under begreppet personlig utveckling. Utvärderingen Lärande, IKT och samhällsomvandling behandlar vad det innebär att studera på distans. Den pekar på att studier på distans kan bli en resurs för att förändra vardagsvillkoren. Deltagare upptäckte genom distansstudier att de hade bättre studieförutsättningar än vad de tidigare trott. Studien Kunskapslyft på folkhögskola Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen tog sin utgångspunkt i kursdeltagarna och analyserade deras motiv för att studera, vilka aspekter de hade tagit fasta på vid valet av anordnare, hur de såg på undervisningen och vad man fick ut av denna. Utvärderingen visar att kunskapslyftet bidrog till att deltagarna fick en förändrad syn på utbildning. Utbildning behövde inte vara något negativt. Utvärderingen Cirkelledarskapet byggde på enkäter till ett stort antal cirkelledare. De aspekter som cirkelledarna lyfte fram var att cirklarna stärker deltagarna som grupp, att de leder till sociala nätverk mellan deltagarna och att de är en mötesplats för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning. Cirkelledarskapet utgör även en möjlighet för många människor att utöva ett ledarskap som de inte har möjlighet till i så många andra utbildningssammanhang. I Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning pekade utvärderarna på att erhållna kunskaper genom distansstudier kan betyda för deltagare under särskilda livsvillkor (som en reumatisk sjukdom) handlingsfrihet att själv påverka sin rehabilitering och öka möjligheterna att förändra sin livssituation. Deltagarna i undersökningen talar även om kunskapsglädje och den inspiration Folkbildningsrådets budgetunderlag

14 som studierna gett. Studierna har även gett ett ökat självförtroende. I studien Studiecirkeldeltagare framträder studiecirkeln som något som leder till ökade kunskaper. Den är således inte bara en metod för inlärning. Studiecirkeln ledde även till ett ökat självförtroende, att man vågade ta ansvar, engagera sig i någon förening eller till fortsatta studier. I Statistiska centralbyråns folkhögskoleuppföljning 2006 framkom att många menade att de genom folkhögskolestudier fått bättre självförtroende och att de i större utsträckning vågade ta egna initiativ. Omkring 90 procent av kvinnorna och männen ansåg att de till viss del hade fått ett bättre självförtroende. Lika stor var andelen kvinnor och män som tyckte att utbildningen i större utsträckning fått dem att ta egna initiativ. Andelarna som tyckte att utbildningen fått dem mer positiva till studier och ökat deras vilja att ifrågasätta mer var också av ungefär samma storlek. Liknade uppgifter framkommer i den nyligen publicerade rapporten Webbaserad kvalitetsutvärdering. När det gäller deltagarnas egna mål så menar många att studierna vid en folkhögskola varit meningsfulla och att de gett personen i fråga ett bättre självförtroende (74 procent). Studierna har även gjort deltagarna mera aktiva. Man ser nu nya möjligheter i sina liv och många menar att de ökat sina möjligheter att studera vidare (69 procent). Studierna har enligt deltagarna gett dem bättre möjligheter i arbetslivet (64 procent). Genom sin verksamhet etablerar folkhögskolor och studieförbund mötesplatser som bidrar till att det hos deltagarna utvecklas en positiv självbild och en bättre självkänsla. Därmed läggs grunden för att kunna göra egna val som påverkar livssituationen. Samhälleliga effekter Tidigare statliga utvärderingar av folkbildningen har visat på att verksamheten inom studiecirklar och folkhögskolor bygger på gemensamt lärande där den enskilde deltagaren är en del i en gemenskap och där alla antas ha något att bidra med. Detta får effekter utanför folkbildningen. Studien Rockmusik som folkbildning innehåller exempel på att cirklarna innebär en skolning att höja sin medborgerliga kompetens. I Man lär sig mer än man tror genom att träffas finns exempel på hur studiecirklar direkt används för att diskutera fram förslag till kommunala handlingsprogram. Även om statens syfte med sitt stöd till folkbildningen här är individuellt inriktat har det en stark koppling till syftet att utveckla demokratin. Statsbidragets tredje syfte: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Kunskap är i alla dess former en central beståndsdel i den ekonomiska utvecklingen. Begrepp som kunskap, kompetens och lärande blir alltmer centrala i det högteknologiska och informationstäta samhället. Samhället blir alltmer komplext och den kompetensnivå som erfordras på arbetsmarknaden blir allt högre. Kraven på kontinuerligt lärande och utveckling ökar. De nationella utbildningssystemen ställs inför krav på både anpassning och förnyelse. Folkbildningen spelar här en viktig roll. Deltagarnas bakgrund Av cirkeldeltagarna utgör personer med högst 3-årigt gymnasium 49 procent och deltagare med eftergymnasial utbildning 30 procent. För 21 procent saknas uppgift i utbildningsregistret. När det gäller utbildningsbakgrunden för deltagare i folkhögskolans långa kurser visar årets sammanställning att i den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 78 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium och 66 procent kortare utbildning än 2-årigt gymnasium. Av de Särskilda kursernas deltagare hade 71 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa hade 40 procent grundskola eller kortare utbildning. 3-årigt gymnasium var 14 Folkbildningsrådets budgetunderlag

15 med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Folkbildningen når deltagare med funktionsnedsättning och deltagare födda utomlands med brister i svenska språket. Både inom folkhögskolor och inom studieförbund görs riktade pedagogiska insatser för att undanröja studiehinder för dessa grupper. Under 2008 avsattes 334 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget för de pedagogiska merkostnaderna som studieförbunden (186 miljoner kronor) och folkhögskolorna (148 miljoner kronor) har för dessa målgrupper. Det motsvarar drygt tio procent av anslaget till folkbildningen. Deltagare födda utomlands/invandrade utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utlandsfödd med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i språket. I de Särskilda kurserna var andelen invandrade deltagare åtta procent medan tre procent var invandrade med särskilt behov av stöd i svenska. I de Allmänna kurserna utgjorde andelen med funktionsnedsättning 21 procent av deltagarna. Antal deltagare med funktionshinder visar en stor kontinuitet över åren. Många folkhögskolor har byggt upp verksamhet anpassad till deltagare med en specifik funktionsnedsättning. På andra skolor söker sig deltagarna ovan till det ordinarie utbudet. Individuella effekter Ett flertal utvärderingar belyser lärandet och attityderna till kunskap: Lärande, IKT och samhällsomvandling, Kunskapslyft på folkhögskola Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen, Cirkelledarskapet och Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning. Det intressanta med dessa utvärderingar är att de problematiserar lärandet samtidigt som de visar på att deltagande i såväl folkhögskolekurser som studiecirklar leder till en ökad kunskap och kompetens hos individen. Tre år efter avslutad folkhögskoleutbildning studerade 25 procent av både män och kvinnor på högskola Under hela treårsperioden efter folkhögskolan var det omkring 40 procent av båda könen som någon gång studerat på högskola. Sammantaget visar olika studier och utvärderingar att folkbildningen inte bara leder till ökad kunskap och kompetens utan även till ett ökat studieintresse (livslångt lärande). Samhälleliga effekter För folkbildningen är det angeläget att rekrytera och stimulera dem som står allra längst från utbildning och bildning. Genom att folkbildningen når personer med kort formell utbildning bidrar man i stor utsträckning till att minska utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället. Statsbidragets fjärde syfte: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Det svenska föreningslivet har alltid löst viktiga uppgifter i svenskt samhällsliv. I utredningen Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30) kunde man konstatera att studieförbund och folkhögskolor bidrog till att de nationella kulturpolitiska målen kunde nås. Utredningen konstaterade även att det i en tid då värderingen av kunskap och kompetens inriktas på teoretiska studier var det angeläget att folkbildningen fortsatte att erbjuda möjligheter till eget skapande i en praktisk-estetisk verksamhet. Tidigare kulturutredningar har slagit fast det nära sambandet mellan ett rikt och mångsidigt kulturliv och ett öppet demokratiskt samhälle. I den nyligen framlagda kulturutredningen understryker man kulturpolitikens demokratiska perspektiv samtidigt som man konstaterar att folkbildningen av hävd utgjort en viktig länk i kulturpolitikens samband med det civila samhället. Individuella effekter Endast få studier har berört området kultur i Folkbildningsrådets utvärderingsverksamhet. 10 Nämnas 10. En större utvärdering inom området kultur och mångkultur startas i Folkbildningsrådets regi Folkbildningsrådets budgetunderlag

16 kan Skapandets mångfald. Om kultur och kulturverksamhet inom folkbildningen. Studien visade på folkbildningens viktiga roll då det gäller att ge människor möjligheter till egna kulturella uttryck. Studien liksom forskning inom området på visar att folkbildningen ökar kunskapen och kompetensen inom kulturområdet. 11 Folkbildningens verksamhet behöver inte enbart betyda att man utgör en arena för kultur. Statistiska centralbyråns senaste folkhögskoleuppföljning pekar på att cirka 80 procent av kvinnorna och männen fått ett ökande intresse för kulturella frågor tack vare sin utbildning vid en folkhögskola. Samhälleliga effekter Folkbildningen är kulturbevarande på så vis att den för lokala kulturtraditioner vidare (sång, historia, musik, näringar etc.) Folkbildningen fun gerar som länk mellan generationer när musik, dans, hantverk ska bevaras. Den står också för kulturförnyelse och skapande i form av musikgrupper, föreläsningar, tavelmålning, nya typer av hantverk etc. Sammantaget kan man säga att folkbildningen bevarar och utvecklar kulturvärden. Härutöver är det viktigt att framhålla att studieförbund och folkhögskolor inte bara genomför utbildning för kulturarbetare utan även utgör en viktig arbetsmarknad för kulturutövare. Det finns även en annan samhällseffekt eller samhällsnytta som framkommer i Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. I cirklarna görs kunskapen tillgänglig för många och samtidigt utgör de ett bidrag till bevarandet av ett kunskapsarv i samhället. Studien lyfter även fram det faktum att genom att motverka ensamhet och isolering kommer cirkeln även samhället till del genom att dess enskilda individer mår bättre. Folkbildningen uppfyller statens syften för ekonomiskt stöd Med hjälp av den i år presenterade resultatredovisningen och de utvärderingar som Folkbildningsrådet låtit genomföra går det att spåra olika typer av effekter. Det går att se effekter på deltagaren som individ som nya kunskaper, yrkesrelaterad utbildning, ökat studieintresse, välmående och gemenskap. Folkbildning leder även till en personlig utveckling (självförtroende och självkänsla, inspiration och ta nya tag i livet och tro på den egna förmågan). Verksamheten leder även till en gemenskap för individen. Det finns även effekter på individen som medborgare som handlar om mod och inspiration att agera och göra sin röst hörd. Slutligen går det att se effekter på samhälls nivå. Folkbildningen bidrar till en ökning av utbildnings- och bildningsnivån i samhället. Genom att göra detta minskas utbildningsklyftorna i samhället. Genom sin verksamhet bidrar folkbildningen till att det skapas demokratiska värden och ett livaktigt civilt samhälle. På kulturens område handlar effekterna om ett bevarande och ett utvecklande av kulturvärden och ett breddat kulturintresse. Resonemangen sammanfattas i figur 2 på nästa sida. Med utgångspunkt i de hittills gjorda utvärderingarna och de i verksamhetsberättelsen redovisade uppgifterna är det Folkbildningsrådets bedömning att verksamheten i studieförbund och folkhögskolor väl uppfyller statens syften med bidraget till folkbildningen. 11. Se Hult och Eriksson Folkbildning och kultur ur ett genus och generationsperspektiv en kunskapsöversikt. 16 Folkbildningsrådets budgetunderlag

17 Figur 2. Verksamhetslogikens innehåll Prestationer c Individuella effekter c Samhälleliga effekter Aktiviteter inom folkhögskolor och studieförbund Ökad kunskap och kompetens Bättre rustad Ökat självförtroende Ta del av andras erfarenheter Nya kontakter Se nya möjligheter Deltagande i det offentliga samtalet Våga ta ansvar Ökat engagemang Positiv till studier Bättre möjligheter i arbetslivet Ökat intresse för kultur och kulturdeltagande Positiv självbild Minskade utbildningsklyftor Höjd utbildnings- och kompetensnivå Livaktigt civilt samhälle Skapar demokratiska värden Breddat kulturintresse- och delaktighet Bevarar och utvecklar kulturvärden Referenser Gougoulakis, P (1996): Man lär sig mer än man tror genom att träffas, i SOU 1996:154 Tre rapporter om studiecirklar. Öhlund, T (1996): Rockmusik som folkbildning, i SOU 1996:154 Tre rapporter om studiecirklar. Lindgren, L (1996b): Kan en filthatt stärka demokratin? Stockholm: Carlssons. Ekman, B & Andersson, M (2000): Skapandets mångfald. Om kultur och kulturverksamhet inom folkbildningen. Folkbildningsrådet. Andersson, E, Larson M, & Wärvik, G-B (2000): Kunskapslyftet på folkhögskola Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen. Folkbildningsrådet. Andersson, E (2001): Cirkelledarskapet. En intervju- och enkätundersökning med studiecirkelledare. Folkbildningsrådet utvärderar nr Niklasson, L (2002): Medborgarbildning i lokalsamhället. En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Folkbildningsrådet utvärderar nr Svensson, A (2002): Studiecirkeldeltagare 2000?. Rapport från en studie av deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet studieåret Folkbildningsrådet. Byström, J & Säfström, F (2006): Studiecirkeldeltagare Två rapporter om deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet. Folkbildningsrådet utvärderar nr Andersson, E och Laginder, A-M (2006): Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning. Folkbildningsrådet. Laginder, A-M, Landström, I & Andersson, E (2007): Lärande, IKT och samhällsomvandling. Folkbildningsrådet. Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30). Folkbildning en utvärdering (SOU 1996:159). Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden. Folkbildningsrådet utvärderar nr Webbaserad kvalitetsutveckling. Runö folkhögskola. Folkbildning och kultur ur ett genus och generationsperspektiv en kunskapsöversikt. Folkbildningsrådet SCB, Folkhögskoleuppföljning Folkbildningsrådets budgetunderlag

18 Statsbidragsfördelningen Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr) Totalt Totalt Totalt Folkhögskolor Studieförbund Folkbildningsrådet 0 31,2 30, ,3 De samlade folkbildningsanslagen var miljoner kronor 2007, miljoner kronor 2008 samt miljoner kronor Ökningen mellan 2007 och 2008 var cirka 24 miljoner kronor exklusive anslaget för påbyggnadsutbildningar. Det motsvarar en pris och löneomräkning med 0,77 procent. Ökningen mellan 2008 och 2009 är resultatet av en pris- och löneomräkning med 51,4 miljoner kronor (1,65 procent) samt överföring av 8,2 miljoner 18 Folkbildningsrådets budgetunderlag

19 kronor från annan anslagspost för utvecklingsinsatser inom det flexibla lärandet. Från 2007 fördelas anslaget med 50,9 procent till studieförbunden och 49,1 procent till folkhögskolorna. Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionshinder och invandrade med brister i svenska språket. Under 2009 avsätts totalt 339 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget till dessa extra insatser, 189 mkr till studieförbunden och 150 miljoner kronor till folkhögskolorna. Under 2007 och 2008 avsattes totalt 331 respektive 336 miljoner kronor för dessa extra insatser. Folkhögskolorna ska använda minst 60 miljoner kronor av tilldelade bidrag för utvecklingsinsatser under år Under 2008 avsattes 64 miljoner kronor och 2007 i samband med initieringen av kvalitetsarbetet 83 miljoner kronor. I statsbidragssystemet för studieförbunden finns inte några särskilda medel märkta för utvecklingsinsatser. Varje studieförbund ska avsätta de resurser som krävs. För Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfattande bidragsfördelning, folkbildningspolitik och omvärldsbevakning, information, uppföljnings- och utvärderingsarbete samt administration har 23,5 miljoner kronor avsatts för 2007, 24 miljoner kronor för 2008 och 24 miljoner kronor för Därutöver har fem miljoner kronor för 2007 och två miljoner kronor för 2008 avsatts för de särskilda regeringsuppdragens genomförande. Den årliga driftskostnaden för Folkbildningsnätet, som är folkbildningens digitala plattform, uppgår till drygt fem miljoner kronor. Finansieringen sker genom folkbildningsanslaget med 2,6 miljoner kronor år 2007, 4,2 miljoner kronor år 2008 samt 4,3 miljoner kronor år Därutöver tillsköt folkhögskolorna ur sin del av anslaget 0,8 miljoner kronor år 2007 samt 0,9 miljoner kronor 2008 respektive års drift finansierades även genom reserverade medel (cirka 1,6 miljoner kronor). Folkhögskolorna har vidare årligen avsatt en miljon kronor 2007, 2008 och 2009 för FOLAC Folkbildning for Active Citizenship, som är ett medlemsuppdrag till Folkbildningsrådet för att stödja och synliggöra folkhögskolornas internationella och EU-relaterade arbete. För verksamheten inom Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har 6,8 miljoner kronor avsatts 2007, 7,1 miljoner kronor 2008 samt 7,2 miljoner kronor 2009 ur folkhögskolornas andel av anslaget. Folkbildningsrådets budgetunderlag

20 Anslagsutvecklingen Anslagsutvecklingen Historik Under Folkbildningsrådets första verksamhetsår 1991/1992 uppgick det allmänna folkbildningsanslaget till miljoner kronor. Anslaget minskade med 300 miljoner kronor genom en besparingsåtgärd från och med 1992/ uppgick anslagspost 1 till miljoner kronor. Med undantag av att 30 miljoner kronor tillfördes 1999 samt 10 miljoner kronor år 2000, är övriga förändringar ett resultat av årliga pris- och löneomräkningar. Den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhögskolan var 387 miljoner kronor för studieplatser Anslagsposten trappades ned under perioden till studieplatser för att därefter bibehållas på den nivån. Tilldelningen var 298 miljoner kronor sammanfördes den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhögskolan med det allmänna folkbildningsanslaget som därmed uppgick till miljoner kronor höjdes folkbildningsanlaget med 349 miljoner kronor och efter en pris- och löneomräkning uppgick det till miljoner kronor För 2009 uppgår folkbildningsanslaget till miljoner kronor vilken inkluderar en pris- och löneomräkning med 1,65 procent. I anslaget ingår 3,9 miljoner kronor villkorade för påbyggnadsutbildningar vid två folkhögskolor samt 8,2 miljo- Anslagsutvecklingen År A-post 1 (mkr) A-post 2 (mkr) Totalt 1, 2 (mkr) Pris- o löneomräkning Anslagshöjning (%) Kpi-förändringar (%) ,4 0, ,0 1, ,5 13,0 3, ,8 0, ,7 1. I allmänna folkbildningsanslaget (A-post 1 åren 2005 och Totalt ) ingår ej bidraget till Föreningen nordisk folkhögskola i Genève, då det ej fördelas av Folkbildningsrådet. 2. Under 2005 och 2006 ingår även villkorade 1,5 respektive 0,7 miljoner kronor avseende särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa i Gävleborgs län. 3. Inkluderar villkorade 3,9 miljoner kronor för påbyggnadsutbildningar vid två folkhögskolor. 4. Inkluderar villkorade 3,9 miljoner kronor för påbyggnadsutbildningar vid två folkhögskolor och för 8,2 miljoner kronor överförda från annat anslag (Nationellt centrum för flexibelt lärande). 20 Folkbildningsrådets budgetunderlag

21 ner kronor överförda från annat anslag avseende verksamhet som tidigare finansierats via Nationellt centrum för flexibelt lärande. Anslagsutveckling Anslaget har från 2005 genom pris- och löneomräkning ökat nominellt med 181 miljoner kronor eller i genomsnitt cirka 1,5 procent per år. Därutöver utgör höjningen av anslaget mellan 2006 och 2007 en ökning med 13 procent. Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens stöd Anslagsutveckling studieförbund Kommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har under perioden 1993 till 2008 minskat från 588 till 375 miljoner kronor, eller med drygt 36 procent. Sett ur ett kortare femårsperspektiv har kommunbidragen minskat med 38 miljoner kronor (nio procent). 85 procent av kommunerna har 2008 gett oförändrat eller minskat sina anslag till studieförbunden. Antalet kommuner som minskar sina anslag har ökat från 43 år 2007 till 106 år Antalet kommuner som inte ger något bidrag alls har ökat till 13. Bidraget uttryckt i kronor/invånare har i fasta priser under de senaste tio åren minskat med nästan 20 kronor till cirka 40 kronor. Landstingen har under perioden 1993 till 2008 minskat sitt generella stöd (inklusive stödet till länsbildningsförbunden) från 316 till 284 miljoner kronor (-10 procent). Sett ur ett kortare femårsperspektiv har landstingsbidragen minskat med åtta miljoner kronor (-3 procent). 60 procent av landstingen har 2008 gett oförändrat eller minskat sina anslag till studieförbunden. Cirkeldiagrammen nederst visar hur relationen mellan bidragsgivarna stat, landsting och kommun förändrats vad avser stödet till studieförbundens verksamhet. De visar att statens andel av bidragen till studieförbunden ökat från 56 procent till 70 procent och kommunernas andel minskat från 28 procent till 17 procent mellan åren 1995 och Anslagsutveckling folkhögskolor Tabellen nedan visar hur anslagen till folkhögskolorna från stat och landsting har utvecklats från 2002 till Tabellen visar att statens andel av bidrag till folkhögskolorna är oförändrat 71 procent mellan åren 2002 till Statsbidrag (mkr) År Allmänt Särskilt Totalt Landstingsbidrag (mkr) Bidrag till studieförbunden relationen mellan olika bidragsgivare (procent) Kommun Landsting Stat Folkbildningsrådets budgetunderlag