Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Resultatredovisning Studieförbunden 8 Folkhögskolorna 10 Samlad bedömning 11 Statsbidragsfördelningen 18 Anslagsutvecklingen 20 Budgetförslag Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor 31

4 Sammanfattning Budgetförslagen Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser yrkar Folkbildnings rådets styrelse: att regeringen ökar folkbildningsanlaget med en pris- och löneomräkning motsvarande konsumentprisindex, att regeringen tillskjuter 120 miljoner kronor till en utbildningssatsning för unga arbetslösa, att regeringen tillskjuter 25 miljoner kronor till en utbildningssatsning för sjukskrivna, att regeringen tillskjuter 50 miljoner kronor till en folkbildningssatsning i svenska för invandrare, att kronor som 2010 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för forskning om den ideella sektorn återförs till folkbildningsanslaget samt att kr som 2012 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn avseende nya uppdrag för politiken för det civila samhället återförs till folkbildningsanslaget. En viktig del i vårt demokratiska samhälle är individens möjligheter till reflektion och samtal samt frihet att organisera sig i föreningar och nätverk. I ideella organisationer och nätverk skapas gemensamma värdegrunder och demokratiska arbetsformer. Ny kunskap och kompetens hos medborgarna är nödvändig för att möta aktuella individuella och samhälleliga behov. Förutsättningar måste därför finnas för ett livslångt lärande med jämlika möjligheter för alla att delta. Folkbildningens styrka är att den verkar i ett gränsland mellan det formella och icke-formella och kan därigenom vara mötesplats för personer från olika länder, grupper, åldrar eller politiska och ideologiska värderingar. En verksamhet där deltagare har olika etnisk bakgrund ger ökade förutsättningar till dialog, respekt för andra uppfattningar och förståelse människor emellan. Anslaget till folkbildningen är på många sätt en satsning för att motverka främlingsfientligheten i samhället. Folkbildningen har också en viktig roll i arbetet med att öka kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna. Folkbildningens arbetssätt och pedagogiska metoder lockar ständigt nya deltagare. Varje år ansöker flera organisationer om att få statsbidrag till sin folkbildningsverksamhet. Som redovisas når folkbildningen en stor del av svenska folket och verksamheten finns över hela landet. För att folkbildningen fortsatt ska kunna vara den breda basen för Sveriges utveckling som demokratioch kunskapsnation krävs en hög grad av överensstämmelse mellan pris- och löneomräkningen för folkbildningsanslaget och de reella kostnadsökningar som belastar verksamheten. En pris- och löneomräkning som inte följer övriga kostnadsök- 4 Folkbildningsrådets budgetunderlag

5 ningar i samhället och inom folkbildningen påverkar den rikstäckande folkbildningens möjligheter att bedriva en bred verksamhet och att genomföra lokala kulturarrangemang i hela landet. I november 2011 var cirka ungdomar registrerade hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Regeringen har gjort en extra satsning inom folkhögskolorna för arbetslösa ungdomar som saknar grundskola eller gymnasium i syfte att öka deras studiemotivation. Folkbildningsrådet uppskattar att folkhögskolorna kan genomföra en riktad utbildningsverksamhet till minst 50 procent av deltagarna i den studiemotiverande satsningen, vilket motsvarar helårsplatser. Folkbildningsrådet är berett att stödja och ut - veckla förrehabilitering med folkbildning utifrån de metoder som använts vid folkhögskolor och studie förbund för att långtidssjuka och personer som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden ska få möjlighet till egen försörjning. Folkbildningsrådet beräknar att folkhögskolor och studieförbund under 2013 inledningsvis kan erbjuda en försöksverksamhet för 500 personer under 3 6 månader till en kostnad av totalt 25 miljoner kronor. Studieförbund och folkhögskola har lång erfarenhet och kompetens för att anordna utbildning i svenska som andraspråk. Folkbildningens metodik, som utgår från deltagarens behov, kan i samverkan med lokala föreningar och företag skapa möjligheter till praktik, arbete och värdefulla kontakter. För att fortsatt dra nytta av de möjligheter som folkbildningen kan erbjuda vad gäller studieanpassning för deltagaren vill folkbildningen arrangera en försöksverksamhet för deltagare under 3 6 månader till en kostnad av totalt 50 miljoner kronor. Folkbildningsrådets budgetunderlag

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet _ mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå 6 Folkbildningsrådets budgetunderlag

7 gymnasie kompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för _ personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Inför regeringens arbete med sin nya folkbildningsproposition presenterade folkbildningen i Folkbildningens Framsyn en samlad bild av folkbildningens roll och uppgifter inför 2010-talet. Regeringens proposition Lära, växa, förändra kom att till stor del återspegla Framsynens innehåll. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter); deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll); formad av egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd); baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet; ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter); mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud); flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former). Folkbildningsrådets budgetunderlag

8 Resultatredovisning 2011 En samlad bild av den verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns närmare beskriven i Folkbildningsrådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Studieförbunden De tio studieförbunden arrangerade drygt Studiecirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Studieförbundens cirkelverksamhet räknat i antal genomförda Studiecirklar var oförändrat mot föregående år, medan antalet deltagare minskade med en procentenhet. Studietimmar ökade med fem procentenheter. Antal studietimmar i snitt per cirkel var 39,6 jämfört med 38,0 timmar föregående år. Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksamhetsform som bland annat används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkel. Nära arrangemang genomfördes med deltagare, fördelade på 64 procent kvinnor och 36 procent män. Antal arrangemang minskade med två procentenheter och deltagare med en procentenhet medan antalet studietimmar ökade med en procentenhet. Nära Kulturprogram genomfördes med mer än 17 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Antalet Kulturprogram ökade med fem procentenheter. Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet unika personer 1 fördelat på personer i Studiecirkel och personer i Annan folkbildningsverksamhet. 10 procent eller runt personer har deltagit i båda verksamhetsformerna varför summan blir större än unika personer totalt. Jämfört med 2010 minskar unika deltagare oavsett verksamhetsform med 1,6 procentenheter. Unika deltagare i Studiecirkel minskar med 2,5 procentenheter medan deltagare i Annan folkbildningsverksamhet ökar med 0,8 procentenheter. I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av deltagarna, män 37 procent. Personer födda utomlands, eller med båda föräldrar utlandsfödda utgör 17 procent av cirkeldeltagarna. I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor 68 procent och män 32 procent och deltagare med utländsk bakgrund 14 procent. Rapporteringen av invandrade deltagare och 1 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB). 8 Folkbildningsrådets budgetunderlag

9 personer med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska tillhöra gruppen. Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet. Studieförbunden rapporterar i grupprapporteringen totalt deltagare med funktionsnedsättning. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka förstärkta insatser gjorts rapporterades till deltagare. Invandrade deltagare beräknas i grupprapporteringen utgöra deltagare. De deltagare som invandrat och har fått särskilt stöd för att undanröja språkliga hinder utgjorde deltagare. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 procent av studietimmar i cirkel. Studierna inom området Humaniora, språk, historia ökade med en procentenhet mot föregående år till 15 procent av studietimmarna medan området Samhälls- och beteendevetenskaps andel utgjorde 6 procent. Personliga tjänster (som rymmer matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap med mera) tillsammans med Lantbruk, trädgård, skog och fiske var andra huvudämnesområden med stort deltagande. En nedbrytning i ämnesområden visar på Musik-, teater- och dansverksamhetens stora dominans deltagare, motsvarande 29 procent av totala deltagarantalet. Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.) är det enskilda underämne som samlar flest deltagare ( ). Med nära 2,5 miljoner studietimmar är det också det enskilt största ämnet och utgör 22 procent av de totala cirkeltimmarna. Improvisatorisk musik avviker i könsfördelning från studiecirklar i övrigt 90 procent av deltagarna var män och 10 procent kvinnor. En motsvarande kvinnodominans återfinns i konsthantverksämnen och balett, där tio ämnen med störst kvinnodominans svarar för 6 procent av studietimmarna. Vid sidan av Improvisatorisk musik (rock, jazz med mera) har deltagare i studier kring Friskvård, Personlig utveckling och Musik (för scenframställning) ökat med runt deltagare. Personlig utveckling och Matematik är de ämnen som ökat deltagandet procentuellt mest med 30 procentenheter. Folkbildningsverksamheten utgör en viktig verksamhet för landets pensionärer. Sammantaget utgör deltagare över 65 år 30 procent mot 19 procent av befolkningen. Ungdomar 14 år eller yngre utgör 10 procent av deltagarna totalt. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre. Utbildningsstatistiken visar att med 15-åringarna inräknade så motsvarar gruppen yngre än 13 år 14 procent av deltagarna. De flesta återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet, som är öppen även för yngre deltagare. Där utgjorde gruppen 14 år eller yngre hela 23 procent. Åldersgruppen är lägre representerad än sin andel av befolkningen. Andelen deltagare med 3-årigt gymnasium eller kortare fullföljd utbildning ökade med en procentenhet till 62 procent av deltagarna mot tidigare år. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde 38 procent. Deltagare med Förgymnasial utbildning minskar med en procentenhet för både deltagare och befolkningen i Utbildningsregistret totalt. Det kan antas vara en följd av genomförda skolreformer, vilka leder till att befolkningens utbildningsbakgrund med åren blir högre. Deltagare med högre utbildning återfinns också i högre grad än sin andel av befolkningen i studieförbundens verksamhet, vilket styrker vad tidigare deltagarundersökningar visat. Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av cirklar och Annan folkbildningsverksam het där deltagarna själva var utövarna, dels som arrangör av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med fem procentenheter mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med nära program. 17 miljoner deltagare fick ta del av arrangemang. Föreläsningsverksamhet och Sång och musik är de kulturverksamhetsformer som totalt domi- Folkbildningsrådets budgetunderlag

10 nerar i antal program med 36 procent vardera. Båda ökar jämfört med närmast föregående år. Sång och musik samlar med 45 procent flest deltagare. Historia, religion och livsåskådning, samhälls- och beteendevetenskap liksom utbildningar för hundägare (husdjursskötsel) är de vanligaste ämnena vid föreläsningar. Folkhögskolorna Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt per termin, cirka 540 deltagare färre än föregående år. Allmänna kursen hade deltagare per termin i genomsnitt, fördelat på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Antalet deltagare minskade med 420 deltagare jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog deltagare, en minskning med cirka 120 deltagare. Fördelningen var 66 procent kvinnor och 34 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med och med i de Särskilda kurserna. I de Korta kurserna minskade antal deltagarveckor med fyra procentenheter. Cirka 190 studerande deltog i genomsnitt per termin i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader. Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för cirka 8 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Regeringsuppdraget kring verksamhet med ungdomar inskrivna i ungdomsgarantin via Arbetsförmedlingen har fått en utökad målgrupp i Studiemotiverande folkhögskolekurs. Denna nya inriktning utgör den största kurstypen inom uppdragsutbildning med deltagarveckor. Nära deltog per termin. Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar, genomfördes deltagarveckor en minskning med 9 procentenheter. Här återfinns också Kvalificerade yrkesutbildningar (Ky) vid folkhögskola som erhöll bidrag av Yrkeshögskoleutbildningar (Yh) under Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt närmare Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt cirka deltagare, varav 45 procent var män och 55 procent kvinnor. Deltagare födda utomlands/invandrade utgjorde 30 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Nära var fjärde deltagare i Allmän kurs var utlandsfödd med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. I de Särskilda kurserna var andelen invandrade deltagare 7 procent, medan 4 procent var invandrade med behov av stöd i svenska, vilket är en ökning med 1 procentenhet. I den Allmänna kursen hade 23 procent av deltagarna någon form av funktionsnedsättning och sju procent var dyslektiker. Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, 30 procent av deltagarna i Allmän kurs i snitt per termin. I Särskilda kurser hade 11 procent av deltagarna funktionsnedsättning. Med dyslexi inräknat var andelen 13 procent. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 16 procent av deltagarna totalt i de långa kurserna. Därutöver var 4 procent av deltagarna totalt dyslektiker. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 10 procent av deltagarna per termin. Antal deltagare med funktionsnedsättning ligger på samma nivå över åren. De mest framträdande kursinriktningarna i Allmän kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnesområdet dominerande med 39 procent av deltagarveckorna, eller 22 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räknas inriktningar som Bild, form och målarkonst, Musik, 10 Folkbildningsrådets budgetunderlag

11 Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne har Musik med deltagare under höstterminen. I den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 85 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium, vilket är oförändrat från föregående år. 77 procent hade kortare utbildning än 2-årigt gymnasium. Av de Särskilda kursernas deltagare har 75 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa saknade 42 procent 2-årig gymnasieutbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Deltagare under 25 år utgör 56 procent av deltagare i de Allmänna, behörighetsgivande kurserna vilket är en ökning med 2 procentenheter på två år och 49 procent i de Särskilda kurserna. Folkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exempel personlig assistent eller turistguide. De flesta yrkesutbildningarna är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Bland de längre yrkesutbildningarna är Fritidsledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet & medieutbildning, Scenisk konst (dans, film och teater) och Beteendekunskap de fem som samlar flest deltagare och deltagarveckor. Av yrkesutbildningar kortare än två år är inriktningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & medieutbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inklusive organisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst. På den eftergymnasiala nivån studerar i genomsnitt drygt deltagare per termin. Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram. Samlad bedömning Samlad bedömning redovisas i sin helhet i Folkbildningsrådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Syfte 1 Stärka och utveckla demokratin Folkbildningens olika deltagare Den heterogena studerandegruppen är en av folkbildningens främsta kännetecken och kvaliteter. För att kunna bidra till att stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut till olika grupper i samhället. I folkbildningspropositionen framhåller regeringen att kulturellt, socialt och demokratiskt deltagande i allt högre grad beror på kunskapsnivå och att folkbildningen kan bidra till att minska kunskaps- och bildningsklyftor mellan grupper i samhället och till att bryta människors isolering. Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans långa kurser för att få behörigheter till vidare studier eller jobb och till studieförbundens estetiska verksamheter. De äldsta deltar i första hand i studiecirklar och här har deras andel dessutom ökat under senare år. Detta kan ses som en generell trend i samhället. Enligt rapporten Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län lever till exempel allt fler av länets ålderspensionärer ett aktivt liv med många sociala kontakter. 2 Under senare år har dessutom flera undersökningar presenterats som visar på de hälsofrämjande vinsterna med att äldre människor är kulturellt aktiva och har socialt stöd och sociala kontakter. Den mentala och fysiska hälsan stärks, isolering bryts och ohälsa förebyggs. I rapporten Det är aldrig för sent! betonar Statens folkhälso- 2 Carin Lennartsson, Neda Agahi, Sven-Erik Wånell: Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Delrapport i Folkhälsorapporten Folkbildningsrådets budgetunderlag

12 institut betydelsen av sociala mötesplatser exempelvis studiecirklar i arbetet med att förbättra de äldres hälsa. 3 Jämfört med andra utbildningsanordnare når folkbildningen även många deltagare med funktionsnedsättning respektive utländsk bakgrund. I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 beskriver dessa tiden vid folkhögskolan som i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande. Men efter att de avslutat sina studier har de här deltagarna svårare att få jobb och de läser inte vidare i lika stor utsträckning som andra. Folkbildningens insatser kompenserar inte fullt ut för de hinder som arbetsmarknad och de formella utbildningssystemen bär med sig. Folkbildningen som mötesplats Sammantagen, på samhällsnivå, fungerar folkbildningen som en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund möts i studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Deltagarsammansättningen ser olika ut vid olika studieförbund och folkhögskolor. Delar av verksamheten är i princip enkönad, respektive etniskt uppdelad. Det här är en balansgång. Människor med gemensamma behov och intressen har under historien bildat sammanslutningar och vänt sig till folkbildningen för att stärka sin egen identitet och söka sig till likasinnade. Att verksamheten är idéburen och präglad av dess deltagare är fortfarande folkbildningens signum. Men driven alltför långt riskerar denna princip att landa i segregation och utanförskap. En av de mest centrala demokratiska utmaningarna för folkbildningen i dag är att skapa arenor där människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. Folkbildning av hög kvalitet fungerar som en motkraft till de tendenser till segregation och diskriminering som finns på andra ställen i samhället. 3 Statens folkhälsoinstitut: Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet Frågan om folkbildningen som mötesplats är även aktuell inom folkhögskolans Allmänna kurser. Under senare år har allt fler deltagare med svagare studieförutsättningar och större behov av stöd sökt sig eller hänvisats hit. För detta finns goda skäl folkbildningens pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov. Samtidigt finns gränser för folkhögskolans kapacitet att fungera socialt stödjande. Folkhögskolans framgång bygger i hög grad på en gruppdynamik som innebär samspel och lärande bland deltagarna själva och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. Urvalet till de Allmänna kurserna är därför viktigt. De sonderande intervjuer och övriga insatser som Folkbildningsrådets gjort för att undersöka antagnings- och urvalsprocesserna tyder dock på bristande transparens och utrymme för godtycke. Folkbildningsrådet kommer därför att särskilt följa och, med stöd att Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR), genomföra riktade insatser för att säkra de studerandes rättssäkerhet och verksamhetens kvalitet inom detta område. Folkbildningens lärare och cirkelledare Folkbildningen är en del av det svenska utbildningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten i studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter uppskattas med liknande mått som används för att bedöma det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått handlar om lärarresursens storlek/ lärartäthet, samt om lärarnas kvalifikationer och kompetens, det vill säga deras pedagogiska utbildning och erfarenheter. 4 Till skillnad från det offentliga skolväsendet är folkbildningen en fri och frivillig bildnings- och utbildningsform. Det innebär bland annat att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska kompetenser som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare med lärarutbild- 4 I exempelvis Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingssystem ingår lärarkompetens och lärartillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningsprogrammens kvalitet. 12 Folkbildningsrådets budgetunderlag

13 ning är ungefär lika hög inom folkhögskolan som inom komvux och gymnasieskolan och tydligt högre än inom gymnasiefriskolan. Folkbildningens pedagogik förutsätter dessutom cirkelledare och lärare med gedigen kunskap om just folkbildningens idé och metoder. Inom folkhögskolan behöver lärarna dessutom kunna hantera de särskilda villkor som gäller för antagning, bedömning och kursutveckling. Många av folkhögskolans lärare har därför arbetat länge inom folkbildningen och jämförelsevis många har genomgått folkhögskolelärarutbildning. Gedigen yrkeserfarenhet från andra delar av arbetsmarknaden samt andra utbildningar, till exempel i kärnämnen eller estetiska utbildningar, värderas också högt. Studeranderätt För att folkbildningen ska kunna verka demokratiserande behöver folkbildningens egna organisationer fungera demokratiskt. Att verksamheten följer gällande lagar och att de studerandes rättigheter tillvaratas även i en bredare mening är därför grundläggande kvalitetskrav som kan ställas. Folkbildningsrådet fick 2007 i uppdrag av regeringen att finna former för att stärka de studerandes rättsliga ställning. Efter samråd med folkbildningens organisationer förklarade sig studieförbunden nöjda med en lösning som innebär att deltagarnas kritik och klagomål hanteras via Allmänna reklamationsnämnden. Folkhögskolorna valde att inrätta Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). En uppföljning av det första verksamhetsåret visar att folkhögskolornas anslutning till FSR och upprättande av studenträttsliga standarder går betydligt långsammare än förväntat. Folkbildningsrådet menar, att om inte utvecklingen påskyndas riskeras modellens trovärdighet på sikt och krav kan komma att ställas på andra lösningar för att säkra de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning. Syfte 2 Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildning i hela landet För att fånga upp människors engagemang och erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbildarna finnas på plats där verksamheten genomförs. Att folkbildningen har tillräcklig omfattning utbredning och volym är därför centrala kvaliteter. Det här är villkor som folkbildningen uppfyller på nationell nivå. Folkbildningen utgör en stor del av det svenska utbildningsväsendet. På många sätt är den mer omfångsrik än andra utbildningsformer, med utrymme för flera miljoner deltagare varje år. Folkbildningen är dessutom rikstäckande. Den finns i samtliga landets kommuner, men geografiska förskjutningar pågår. Den urbaniseringstrend som kan urskiljas inom folkhögskolan kan ses som ett tecken på att resurserna omlokaliseras efter lokala behov. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen, där även det högsta söktrycket rapporteras. Generellt i landet är folkbildningen starkast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildningsmöjligheter och folklig kultur finns, det vill säga i kommuner med svaga socioekonomiska strukturer. Under 2012 planerar Folkbildningsrådet flera nationella utvärderingar med inriktning mot folkbildningens betydelse för lokal utveckling. Andra tecken tyder på att studieförbundens lokala förankring försvagas och detta är oroande. Förklaringarna till denna utveckling är många och komplexa. Kommunernas ekonomiska stöd till studieförbunden dras ner på många håll. Samtidigt har antalet studieförbundsavdelningar minskat betydligt under senare år, vilket i sin tur innebär att den demokratiska organisationen krymper i och med att antalet juridiska enheter och förtroendevalda blir färre. Det är en minskning som i sig kan ses som en kvalitetsförsämring, även om den lokala närvaron kan upprätthållas genom Folkbildningsrådets budgetunderlag

14 lokalkontor, medlemsföreningar och studieorganisatörer. Färre studieförbundsavdelningar kan dessutom innebära färre kontaktytor med bidragsgivare lokalt. Studieförbunden finns inte överallt allt fler studieförbund koncentrerar till exempel sin cirkelverksamhet till allt färre kommuner och blir därmed inte heller naturliga samarbetspartners i alla kommuner. Folkbildning som flexibelt lärande Folkhögskolorna och studieförbunden behöver vara tillgänglig i alla delar av landet och för olika deltagargrupper. För att kunna möta deltagarnas studiebehov behöver folkbildningens pedagogiska metoder utvecklas, exempelvis genom digital teknik och olika former av flexibelt lärande. Informationsteknik och flexibla lärformer kan också bidra till att upprätthålla studieförbundens lokala förankring när lokala avdelningar och enheter avvecklas. Under senare år har det blivit mindre vanligt att i utbildningssammanhang tala om distans distansutbildning, distanskurser, distansstudier. Oftare används begreppet flexibelt lärande. Flexibelt lärande innebär att utbildning och undervisning i så hög grad som möjligt anpassas efter den enskilde individens behov och nivå. Flexibiliteten kan bestå i anpassning av tid, plats, tempo, lärform och ett val om den studerande vill studera enskilt eller i grupp. För att stödja flexibiliteten används oftast tekniska hjälpmedel. Flexibilitet och anpassning efter de studerandes behov är traditionella, pedagogiska kvaliteter inom folkbildningen. Inte minst de deltagarundersökningar som genomförs tyder på att detta är förhållningssätt som cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande möter i sina studier. Traditionen får dock inte motverka utveckling och nytänkande. Erfarenheter från Folkbildningsrådets utvecklingssatsning på flexibelt lärande visar att de flesta studieförbund och folkhögskolor inte fullt ut nyttjar den potential för lärande, informationsspridning och administration som den nya informationstekniken för med sig. Det innebär en begränsning och därför även en kvalitetsförlust. Folkbildningens roll internationellt Svenska folkbildare verkar inte bara i Sverige. Samtliga studieförbund och folkhögskolor arbetar i någon mening med globala utvecklingsfrågor och många av dem är på ett eller annat sätt engagerade i internationellt arbete. Den kartläggning av folkbildningens transnationella arbete som Folkbildningsrådet lät genomföra under 2010 visar att folkhögskolan har ett varierat och geografiskt vidsträckt nätverk. I kartläggningen kom folkbildare till tals som beskrev de transnationella aktiviteterna endera som en slags mission för att hjälpa andra eller som ett antropologiskt äventyr för att förstå och sätta sig in i hur andra människor lever. Det fanns med andra ord tecken som tyder på att det transnationella bildningsarbetet färgas av de inblandades status, position och ställning. Det är tecken som manar till eftertanke. Hög kvalitet i den transnationella delen av folkbildningen förutsätter att folkbildarna inte reproducerar postkoloniala maktrelationer. Andra beskrivningar visade på mer jämlika former av utbyten. Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän Folkbildningens arbete för att påverka samhällsutvecklingen sker ofta i samverkan med medlemsorganisationer och huvudmän. I en tänkt kedja av samhällspåverkan kanaliseras individens engagemang via en förening eller annan organisation, som i sin tur samarbetar med ett studieförbund eller en folkhögskola för att föra fram sin idé. Den idémässiga förankringen är en kvalitet som folkbildningen är ensam om i det svenska utbildningssystemet. Den utveckling av organisationernas medlemmar, företrädare och funktionärer som folkbildningen möjliggör är en omistlig del i demokratiuppdraget. De forskare som på Folkbildningsrådets uppdrag utvärderat studieförbundens och folkhögskolornas relationer till medlemsorganisationer och huvudmän drar slutsatsen att studieförbund och folkhögskolor inte kan expandera och på andra 14 Folkbildningsrådets budgetunderlag

15 sätt förändra sin medlems- och samarbetsbas utan att verksamhetens och organisationens identitet påverkas. Denna analys kan innebära en varningsklocka. Den ideologiska anknytningen försvagas när mer marknadsliknande relationer etableras. Men utvärderingsresultaten visar samtidigt på en intressant utveckling. Folkbildningens identitet ska inte vara statisk. Uppdraget förändras i takt med samhället. Studieförbund och folkhögskolor har i dag en mer mångfacetterad identitet än tidigare, som kommer sig av att man samverkar med allt fler och nya organisationer och bland annat därför erbjuder en mer mångsidig verksamhet. Denna bredd är en kvalitet. Individuellt engagemang Folkbildningen ska ta tillvara enskilda medborgares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som en arena för samhällspåverkan. Många av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå kan med andra ord härledas till de erfarenheter som enskilda cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande gör under sina studier. 5 De flesta undersökningar som genomförs bland folkbildningens deltagare tyder på att en av folkbildningens kvaliteter är just förmågan att uppmuntra och kanalisera var och ens samhällsengagemang. 5 Även i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingssystem ställs de studerandes upplevelser av utbildningarna i centrum. De bedömningar som görs grundas på studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna. ( Skolinspektionens granskning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning innebär oftast att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och besöker skolorna, observerar lektioner och intervjuar personal och elever ( Syfte 3 Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Folkbildningen som andra chans Folkbildningen fungerar som kompensation och andra chans för personer som av olika skäl inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller gymnasienivå. Andelen deltagare med kort utbildningsbakgrund är hög, framför allt inom folkhögskolans Allmänna kurs. Men folkbildning ger inte bara formella meriter. Sammantaget erbjuds studieförbundens och folkhögskolornas deltagare hundratusentals tillfällen varje år att lära tillsammans med andra och att vidmakthålla och utveckla sina kunskaper. Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidare Inom framför allt folkhögskolan är det möjligt att läsa kurser som ger formella meriter på grundskole- och gymnasienivå och som på så sätt bereder vägen för fortsatta studier eller för arbete. Flera tusen folkhögskoledeltagare går vidare till högskolan varje år. Andra startar resan inom utbildningssystemet på mer grundläggande nivåer, genom att skaffa sig grundskole- eller gymnasiekompetens. Kontakten med folkbildningen innebär för många deltagare att de återfår lust och vilja att överhuvudtaget lära och läsa vidare. På de senare nivåerna har konkurrensen om platserna ökat, inte minst på de grundläggande nivåerna. En orsak är att de studiemotiverande folkhögskolekurserna inneburit att söktrycket till Allmän kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna, varav de flesta finns i län där söktrycket till Allmän kurs är bland de högsta i landet även om de studiemotiverande folkhögskolekurserna räknas bort. Söktrycket kommer dessutom att öka ytterligare om Arbetsförmedlingen i enlighet med regeringens direktiv hänvisar fler deltagare till satsningen. Men steget vidare är inte självklart för alla. För många av folkhögskolans deltagare är kvalifice- Folkbildningsrådets budgetunderlag

16 rad studie- och yrkesvägledning en avgörande förutsättning för att de ska komma vidare till arbete eller fortsatta studier. I nuläget finns inte det stödet vid alla folkhögskolor. Det är inte heller nödvändigt. Skollagen (2010:800) säger bland annat att elever i alla skolformer ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta gäller även för den som avser att påbörja en utbildning. 6 Detta innebär att även folkhögskolans deltagare har rätt till studie- och yrkesvägledning som organiseras av annan, offentlig utbildningsanordnare. Det kvalitativa krav som kan ställas på folkhögskolorna är att här ska finnas kunskap om den samlade vägledningsresurs som samhället ställer till deltagarnas förfogande. Folkhögskolan som komplement till formella utbildningar Folkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar. Den har framför allt ett egenvärde, som komplement till det formella utbildningssystemet. Studieförbund och folkhögskolor erbjuder många kurser och cirklar som är unika för just folkbildningen. Varje studieförbund eller folkhögskola bestämmer själv, i nära samverkan med deltagarna, vilka ämnen och inriktningar som ska erbjudas. I det pågående arbetet med en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, aktualiseras frågan om folkbildningens relation till det formella utbildningssystemet. Risken för minskad legitimitet om folkbildningen ställer sig utanför systemet måste vägas mot det hot mot folkbildningens självständiga ställning och idémässiga och pedagogiska grundval med andra ord den kvalitetsförlust som anslutning till systemet kan innebära. 6 För vuxenutbildningen träder lagen i kraft Syfte 4 Bidra till att bredda intresse för och öka delaktigheten i kulturlivet Sveriges största kulturarena Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget skapande. 7 Centrala kvaliteter är att den kulturverksamhet som folkbildningen arrangerar finns närvarande i hela landet och har en inriktning mot amatörkultur och deltagande. Folkbildningens regionala betydelse uppmärksammas i varierande utsträckning i de regionala kulturplaner som utarbetats inom ramen för den så kallade kultursamverkansmodellen under Inom Folkbildningsrådet pågår en studie av folkbildningen roll och betydelse i det regionala arbetet med regionala kulturplaner och i utvecklingen av regionala kompetensplattformar. Många kulturprogram Kulturprogrammen är den verksamhetsform som genom sin flexibilitet och öppenhet samlar flest deltagare och som därigenom ger mycket goda förutsättningar för olika grupper att mötas. Fortfarande utgör studiecirklarna basen i studieförbundens verksamhet, men kulturprogrammen har ökat kraftigt under den senaste 20-årsperioden, räknat i antalet arrangemang och antalet studietimmar. Även annan kulturverksamhet har ökat. Samtidigt har studiecirklarnas andel minskat. 7 Kulturrådet redovisar uppgifter om antal arrangemang, besökare och medverkande vid de statligt stödda teater-, dans- och musikverksamheterna i Sverige. År 2008 ingick totalt 337 enheter (det vill säga fria grupper, nationella och regionala institutioner och verksamheter) i redovisningen. Den statligt stödda verksamhet som dessa enheter producerade uppgick under 2008 till totalt konserter och föreställningar, med totalt besökare. (Statens kulturråd (2010:2), Scenkonst och musik : Kulturen i siffror, Stockholm: Statens kulturråd.). Motsvarande siffror för studieförbundens kulturprogram inom ämnesområdena dramatisk framställning, dans och sång/musik var samma år arrangemang och deltagare. 16 Folkbildningsrådets budgetunderlag

17 Delvis beror de här förskjutningarna på att principerna för fördelning av statbidrag har ändrats under perioden och på att studieförbundens rapportering av olika verksamheter har blivit mer stringent. Men framför allt bör de ses som ett tecken på att folkbildningens identitet och arbetsformer utvecklas. För att kunna ta tillvara nya generationers behov av kultur och annan folkbildning behöver alternativa verksamhetsformer provas. För att garantera kvaliteten i dessa friare former av folkbildning kommer Folkbildningsrådet under de närmaste åren att rikta särskilda utvärderingsinsatser mot framför allt kulturprogrammen. Fler musikcirklar männen dominerar Inom cirkelverksamheten är det musikcirklarna framför allt cirklarna i improvisatorisk musik som är flest och som ökar mest. De absolut flesta av de nästan deltagarna är män. Det innebär att folkbildningen i en mening fungerar kompensatoriskt. I många andra delar av kulturlivet är männen underrepresenterade i alla fall som konsumenter av kultur. Inom musikområdet, bland utövande musiker, visar dock forskningen att könsfördelningen är mycket ojämn. Männen dominerar. Detta är ett könsmönster som ser ut att reproduceras inom studie förbundens musikcirklar, Dessutom visar statistik från Ungdomsstyrelsen att studieförbunden attraherar en större andel unga män till musikområdet än vad som är fallet för landets kommunala musik- och kulturskolor. Folkbildningen behöver attrahera fler kvinnor till musikverksamheten. Folkbildning av hög kvalitet ska motverka inte spegla eller stärka sneda könsrollsmönster och annan bristande jämlikhet. Folkbildningsrådets budgetunderlag

18 Statsbidragsfördelningen Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr) n Folkhögskolor Totalt Totalt Totalt n Flexibelt lärande n Studieförbund n Folkbildningsrådet ,4 8,5 8, ,6 29, ,6 De samlade folkbildningsanslagen var miljoner kronor 2010, miljoner kronor 2011 samt miljoner kronor Pris- och löneomräkningen mellan 2011 och 2012 var 33,7 miljoner kronor (1,03 procent). Därefter minskades anslaget med 2,5 miljoner kronor (0,1 procent) genom en överföring av medel till Ungdomsstyrelsen för insatser inom politiken för det civila samhället. Ökningen 2011 var 14,8 miljoner kronor (0,45 procent) som ett resultat av en pris- och löneomräkning 2010, pris- och löneomräkning var 109,6 18 Folkbildningsrådets budgetunderlag

19 miljoner kronor (3,46 procent). Anslaget minskades därefter med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn. Från 2007 fördelas anslaget med 50,9 procent till studieförbunden och 49,1 procent till folkhögskolorna. Inför 2012 har en teknisk korrigering genomförts med anledning av att anslaget för påbyggnadsutbildningar inom folkhögskolan ingår i folkbildningsanlaget. Fördelningen är 50,8 procent till studieförbunden och 49,2 procent till folkhögskolorna (vid fördelningen sker beräkningarna med tre decimaler). Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionsnedsättningar och invandrade med brister i svenska språket. Under 2012 avsätts totalt 262 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget till dessa förstärkta insatser (studieförbunden 99 miljoner kronor och folkhögskolorna 163 miljoner kronor). Under 2011 och 2010 avsattes totalt 358 respektive 356 miljoner kronor för dessa förstärkta insatser. För Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfattande bidragsfördelning, folkbildningspolitik och omvärldsbevakning, information, uppföljnings- och utvärderingsarbete samt administration har 24 miljoner kronor avsatts 2010 samt 25,2 miljoner kronor år 2011 och Den årliga driftskostnaden för Folkbildningsnätet, som är folkbildningens digitala plattform, uppgår till 5,3 miljoner kronor. Finansieringen sker genom folkbildningsanslaget med 4,4 miljoner kronor per år Därutöver tillkommer 0,9 miljoner kronor per år ur folkhögskolornas del av folkbildningsanslaget överfördes 8,2 miljoner kronor från Nationellt Centrum för flexibelt lärande till folkbildningsanslaget för att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, genomföra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. För de fortsatta insatserna och enligt regeringens riktlinjer har verksamheten fortsatt och är finansierad med folkbildningsanslaget, 2010 med 8,4 miljoner kronor samt 8,5 miljoner kronor per år 2011 och Folkhögskolorna har vidare avsatt en miljon kronor per år 2010 och 2011 för FOLAC Folkbildning for Active Citizenship, som är ett medlemsuppdrag till Folkbildningsrådet för att stödja och synliggöra folkhögskolornas internationella och EU-relaterade arbete. FOLAC:s verksamhet genomförs 2012 genom Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och SKL i samverkan. Verksamheten finansieras genom ett avgiftsuttag från folkhögskolorna. För studeranderättsliga och andra gemensamma frågor har folkhögskolorna 2010 avsatt 2,5 miljoner kronor samt 1 miljon kronor per år 2011 och För verksamheten inom Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har 7,3 miljoner kronor årligen avsatts under ur folkhögskolornas andel av anslaget. Därutöver har Folkbildningsrådet avsatt kronor per år 2011 och 2012 för bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) för insatser riktande till deltagare vid folkhögskolorna. Folkbildningsrådets budgetunderlag

20 Anslagsutvecklingen Anslagsutveckling Genom överföring från andra anslag ökade folkbildningsanslaget 2008 med 3,9 miljoner kronor (0,1 procent) för påbyggnadsutbildningar. En verksamhet som även tidigare genomförts och då finansieras med annat anslag överfördes 8,2 miljoner kronor (0,3 procent) för insatser till flexibelt lärande. Den verksamheten har tidigare genomförts med medel (cirka 16 miljoner kronor) från dåvarande myndigheten Nationellt Centrum för Flexibelt lärande minskades folkbildningsanslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn. Även 2012 reducerades folkbildningsanslaget genom en överföring av medel till annat anslag. Denna gång med 2,5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsen för dess uppgifter inom politiken för det civila samhället. Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens bidrag Kommunernas bidrag till studieförbunden de senaste fem åren Kommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har minskat från 402 miljoner kronor 2006 till 335 miljoner kronor 2010 vilket är en minskning med 67 miljoner kronor eller 17 procent. Det generella anslaget per invånare minskade under samma period från 44,64 kronor till 35,88 kronor, vilket är en minskning med 8,76 kronor eller 20 procent. Folkbildningsanslagets utveckling År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) Kpi-förändringar (%) ,8 0,13 0, ,7 0,26 0, ,46-0,50 2, ,45 0,00 1, ,95-0,08 Bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève ingår ej i anslagsutvecklingen (bidraget som är 0,4 mkr fördelas ej av Folkbildningsrådet). 20 Folkbildningsrådets budgetunderlag

21 Med början år 1997 har några kommuner av - vecklat sitt stöd till studieförbunden lokalt var det 18 kommuner som inte gav något bidrag alls till studieförbunden. 81 procent av kommunerna har för 2011 budgeterat ett oförändrat eller minskat anslag till studieförbunden. Kommunbidragens storlek i relation till statens bidrag fortsätter att minska. Tabellen nedan visar hur anslagen till studieförbunden från stat och kommuner förändrats från 2006 till Kommunernas andel av statens bidrag utgjorde 29 procent 2006 och 20 procent Kommunernas andel av statens anslag till studieförbunden i miljoner kronor Stat Kommun Andel % % % % % Trenden med minskade kommunbidrag till studieförbunden har pågått sedan början av 90-talet. Kommunbidraget var år miljoner kronor och har sedan dess nästan halverats till 335 miljoner kronor. Andelen i förhållande till statens bidrag var procent hade denna andel sjunkit till 20 procent. Landsting/regioners bidrag till studieförbunden de senaste fem åren Landsting/regionernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden inklusive anslag till länsbildningsförbunden har minskat från 297 miljoner kronor 2006 till 275 miljoner kronor år Det innebär en minskning med 22 miljoner kronor eller cirka 8 procent. 55 procent av landstingen hade 2011 budgeterat ett oförändrat eller minskat anslag till studieförbunden. Även landsting/regionernas bidrag i relation till statens bidrag har blivit allt mindre. Tabellen nedan visar hur anslagen till studieförbunden från stat och landsting/regioner förändrats från 2006 till Landsting/regionernas bidragsandel av statens bidrag utgjorde 22 procent år Fram till 2010 hade denna andel minskat till 17 procent. Landsting/regionernas andel av statens anslag till _ studieförbunden i miljoner kronor Stat Landsting/ region Andel % % % % % Trenden med minskade anslag från landsting/regioner har varit likartad sedan Folkbildningsrådet bildades. Landsting/regionbidraget var 323 miljoner kronor år 1992 och har sedan dess minskat till 275 miljoner kronor, en minskning med 48 miljoner kronor eller 15 procent. Andelen i förhållande till statens bidrag var 27 procent 1992 och hade minskat till 17 procent Kommunernas och landstingens/regionernas minskade andelar i förhållande till statsbidraget beror dels på folkbildningsanslagets höjning 2007, dels på den kontinuerliga minskningen av främst kommunbidragen. Diagrammet på nästa sida ger en bild av hur relationerna förändrats mellan stat, landsting och kommuner vad avser stöd till studieförbundens verksamhet var statens andel av bidragen 66 procent, kommunernas 20 procent och landstingens 14 procent. Motsvarande värden 2011 är 73, 15 och 12 procent. Folkbildningsrådets budgetunderlag