Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Resultatredovisning Studieförbunden 8 Folkhögskolorna 10 Samlad bedömning 12 Statsbidragsfördelning 18 Anslagsutveckling 20 Budgetförslag Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor 31

4 Sammanfattning Budgetförslagen Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser yrkar Folkbildningsrådets styrelse att regeringen: ökar folkbildningsanlaget med 300 miljoner kronor tillför 120 miljoner kronor till årsplatser i Allmän kurs vid folkhögskola tillför 100 miljoner kronor till projekt i studieförbunden för unga arbetslösa, medfinansiering till ESF tillför 25 miljoner kronor till en utbildningssatsning för sjukskrivna tillför 50 miljoner kronor till en folkbildningssatsning i svenska för invandrare, sfi återför kronor som 2010 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för forskning om den ideella sektorn till folkbildningsanslaget samt återför kronor som 2012 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn avseende nya uppdrag för politiken för det civila samhället till folkbildningsanslaget. Med en generell höjning av folkbildningsanslaget på 300 miljoner kronor får studieförbunden och folkhögskolorna möjlighet att möta fler deltagare och fler behov av folkbildning i samhället. Samhällsstödet till folkbildningsverksamhet bidrar till att hålla ihop samhället och motverkar utanförskap och främlingsfientlighet. Det ger förutsättningar för digital delaktighet och möter medborgarnas behov av ett livslångt lärande. Riksdagen har beslutat att från år 2013 öka antalet platser i Studiemotiverande folkhögskolekurs från till platser. Detta innebär att behovet av fler platser i Allmän kurs ökar. Av de som har gått Studiemotiverande folkhögskolekurs från februari 2010 har 24 procent studerat vidare och 17 procent har fått arbete. Folkbildningsrådet är berett att fortsätta verksamheten även kommande år. Studieförbunden kan göra mycket för att stärka unga arbetslösa. Regeringen kan göra mer verksamhet möjlig genom att minska den administrativa bördan och underlätta studieförbundens möjligheter till medfinansiering. Därför föreslås att 100 miljoner kronor tillförs Folkbildningsrådet för medfinansiering av ESF-projekt i studieförbunden. Genom nationellt samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet inriktat på förrehabilitering skulle fler få möjlighet att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med folkbildningens metoder. Folkbildningsrådet beräknar att folkhögskolor och studieförbund under 2014 kan erbjuda en försöksverksamhet för 500 personer under 3 6 månader till en kostnad av inledningsvis 25 miljoner kronor. Folkbildningsrådet kan i samverkan med Arbetsförmedlingen utveckla en försöksverksamhet där studieförbund och folkhögskolor anordnar sfi inkluderat samhällsorientering. För 4 Folkbildningsrådets budgetunderlag

5 2014 beräknas satsningen omfatta deltagare under 3 6 månader till en kostnad av totalt 50 miljoner kronor. Folkhögskolan är en egen skolform inom det samhällsstödda utbildningssystemet och bör vara ett reellt individuellt alternativ för unga i gymnasieålder. Att erbjuda fler skolformer ökar valmöjligheterna för individen och kan stärka studieintresset hos alla. Att ta emot grundskoleklara unga skulle vara en ny inriktning för folkhögskolan. För att åstadkomma detta krävs lagstiftning och särskilda resurser. Folkbildningsrådets budgetunderlag

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymna- 6 Folkbildningsrådets budgetunderlag

7 siekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Inför regeringens arbete med sin nya folkbildningsproposition presenterade folkbildningen i Folkbildningens Framsyn en samlad bild av folkbildningens roll och uppgifter inför 2010-talet. Regeringens proposition Lära, växa, förändra kom att till stor del återspegla rapportens innehåll. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter) deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) formad av egna utbildningsplaner (inte läroplans- eller betygsstyrd) baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter) mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former). Folkbildningsrådets budgetunderlag

8 Resultatredovisning 2012 En samlad bild av den verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns närmare beskriven i Folkbildningsrådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Studieförbunden Fler studietimmar i Studiecirkel men färre deltagare och arrangemang De tio studieförbunden arrangerade studiecirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. 11,6 miljoner studietimmar rapporterades. Antal genomförda studiecirklar var färre än föregående år, medan antalet deltagare minskade med Studietimmar ökade med motsvarande 5 procent. Deltagarsnittet har minskat från 6,4 till 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 41,9 jämfört med 39,6 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre. Nära arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet 1 med Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksamhetsform som bl.a. används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i del tagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antal arrangemang minskade med 2 procent, deltagare med 1 procent och antalet studietimmar med 1 procent. Kulturprogram fortsätter att öka Kulturprogram genomfördes med nära 18 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Fler Kulturprogram och deltagare rapporterades än föregående år. Antalet Kulturprogram ökade med 3 procent. Nära en miljon unika deltagare Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet unika personer 2 fördelat på personer i Studiecirkel och personer i Annan folkbildningsverksamhet. 11 procent eller ca personer har deltagit i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2011 minskar unika deltagare med 3 procent. I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av deltagarna, män 37 procent, vilket i jämförelse med gruppstatistiken betyder att män som regel deltar i fler cirklar än kvinnor. Andelen utrikes födda cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkel. 2 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB). 8 Folkbildningsrådets budgetunderlag

9 utgör 15 procent av cirkeldeltagarna, vilket är 1 procentenhet högre än föregående år. I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor 67 och män 33 procent. Av deltagarna är 10 procent utrikes födda. Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhet Rapporteringen av utrikes födda deltagare och personer med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska tillhöra gruppen. 3 Bidrag utgår till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket. Studieförbunden grupprapporterar totalt deltagare med funktionsnedsättning, vilket är färre än föregående år. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka förstärkta insatser gjorts rapporterades till , vilket är ca färre än Av dessa ingick även i grupprapporteringen, vilket betyder att 26 procent av deltagare med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där funktionsnedsatta inte utgjort majoritet. Utrikes födda deltagare beräknas i grupprapporteringen utgöra deltagare. Utrikes födda deltagare som har fått särskilt stöd för att undanröja språkliga hinder var Estetiska ämnesinriktningar fortsätter att dominera 4 Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 pro- 3 Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet. 4 Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbildningsnomenklatur, (SUN) avsedd att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora språk, historia, livsåskådning). cent av studietimmar i cirkel. De tio största underämnena mätt i studietimmar är Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp, Musik (för scenfram ställning), Teater och dramatik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Historia, Körsång, Matlagning, Samhälls- och beteendevetenskap och Övrigt konsthantverk. Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, deltagare rapporteras i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik är det enskilda underämne som samlar flest deltagare, Med nära 2,8 miljoner studietimmar är det också det enskilt största ämnet och samlar 22 procent av de totala cirkeltimmarna. Improvisatorisk musik avviker i könsfördelning från studiecirklar i övrigt 90 procent av deltagarna är män och 10 procent kvinnor. Andra mansdominerade ämnen är t.ex. Träslöjd, Medieproduktion, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. Ämnen där kvinnor utgör mer än 90 procent av deltagarna är t. ex Knyppling, Porslinsmålning, Vävning, Konstsömnad, Hår- och skönhetsvård, Övrig textilslöjd, Balett, klassisk dans och Klädsömnad klädvård. De fem ämnen som ökat mest från föregående år är Musik för scenframställning (48 procent), Övriga danser (21 procent), Teater och dramatik för scenframställning (19 procent), Film-, radiooch TV-produktion (13 procent) och Film och fototeknik (11 procent). Många pensionärer och ungdomar Folkbildningsverksamheten utgör en viktig verksamhet för landets pensionärer. Sammantaget utgör deltagare över 65 år 31 procent mot 19 procent av befolkningen. Ungdomar 14 år eller yngre utgör 9 procent av deltagarna totalt. Ungdomar i åldern upp till 19 år utgjorde 16 procent av deltagarna. De flesta återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Där utgjorde gruppen 14 år eller yngre hela 21 procent. Åldersspannet är lägre representerat än sin andel av befolkningen. Folkbildningsrådets budgetunderlag

10 Deltagarnas utbildningsbakgrund Andelen deltagare med 3-årigt gymnasium eller kortare fullföljda utbildning minskade med 1 procentenhet till 61 procent av deltagarna. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde 39 procent. Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med 1 procentenhet för både deltagare och befolkningen i Utbildningsregistret totalt. Deltagare med högre utbildning återfinns i högre grad än sin andel av befolkningen i studieförbundens verksamhet, vilket överensstämmer med vad tidigare deltagarundersökningar har visat. Föreläsningar och musikprogram ökar Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna dels som arrangör av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 5 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med program. Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 procent i antal program och Sång och musik 36 procent är de kulturverksamhetsformer som totalt dominerar. Båda ökar jämfört med närmast föregående år, föreläsningar mest. Sång och musik samlar med 45 procent flest deltagare. Historia, Annan utbildning i religion, Samhällsoch beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik och Husdjurs/hundskötsel är de fem vanligaste föreläsningsämnena. Folkhögskolorna Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt per termin, vilket motsvarar ca 60 fler deltagare än föregående år. Allmänna kursen hade ca deltagare per termin i genomsnitt, fördelat på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Antalet deltagare minskade med 520 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog personer, en ökning med ca 580 deltagare. Fördelningen var 66 procent kvinnor och 34 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med (3 procent), och ökade med (3 procent) i de Särskilda kurserna. I de korta kurserna minskade antal deltagarveckor med 10 procent. Ca 170 studerande deltog i genomsnitt per termin i folkhögskolans långa kurser inom ramen för gymnasiets Introduktionsprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader. Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för ca 11 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Regeringens arbetsmarknadspolitiska satsning Studiemoti verande folkhögskolekurs, som initierades 2010, utgör den största kurstypen inom uppdrags utbildningen, med deltagarveckor. Nära deltog i denna kurs under Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar, genomfördes deltagarveckor en ökning med hela 51 procent. Här återfinns också Yrkeshögskole utbildningar. Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt närmare Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt ca deltagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor. Deltagare födda utomlands Utrikes födda deltagare utgjorde 30 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Nära var fjärde deltagare i Allmän kurs var utrikes födda och hade behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd på grund av brister i svenska språket. I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 8 procent, medan 4 procent var utrikes födda med behov av stöd i svenska. Deltagare med funktionsnedsättning I den Allmänna kursen hade 25 procent av deltagarna någon form av funktionsnedsättning och 10 Folkbildningsrådets budgetunderlag

11 6 procent var dyslektiker. Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, 31 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser hade 11 procent av deltagarna funktionsnedsättning. Med dyslexi inräknat var andelen 13 procent. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 16 procent av deltagarna totalt i de långa kurserna. Därutöver var 3 procent av deltagarna totalt dyslektiker. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 11 procent av deltagarna per termin. Antal deltagare med funktionsnedsättning visar en stor kontinuitet över åren. Kursinriktning i långa kurser De mest framträdande kursinriktningarna i Allmän kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnesområdet dominerande med 40 procent av deltagarveckorna, eller 22 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räknas inriktningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne har Musik med deltagare under höstterminen. Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurser I den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 87 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium, vilket motsvarar en ökning med 2 procent enheter från föregående år. 79 procent hade kortare utbildning än 2-årigt gymnasium. Av de Särskilda kursernas deltagare har 75 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 50 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa saknade 43 procent 2-årig gymnasieutbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Åldersfördelning Deltagare under 25 år ökar till 59 procent av deltagarna i de Allmänna kurserna, det vill säga med 3 procentenheter från tidigare år. I de Särskilda kurserna utgör deltagare yngre än 25 år 47 procent. Yrkesutbildning i folkhögskolan Folkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, t.ex. Personlig assistent och Turist guide. De flesta yrkesutbildningarna är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Bland de längre yrkesutbildningarna är Fritidsledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet & mediautbildning, Scenisk konst (dans, film och teater) och Beteendekunskap de fem som samlar flest deltagare och deltagarveckor. Av yrkesutbildningar kortare än två år är inriktningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & mediautbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl organisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst. På den eftergymnasiala nivån studerar i genomsnitt drygt deltagare per termin. Ett mindre antal folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram. Folkbildningsrådets budgetunderlag

12 Samlad bedömning Samlad bedömning redovisas i sin helhet i Folkbildningsrådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Syfte 1 Stärka och utveckla demokratin Folkbildningens olika deltagare För att kunna bidra till att stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut till olika grupper i samhället. Den heterogena deltagargruppen är en av folkbildningens främsta kännetecken och kvaliteter. Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans långa kurser för att få behörigheter till vidare studier eller jobb, och till studieförbundens estetiska verksamheter för att utveckla sina intressen. Medelåldern bland folkhögskolans deltagare i långa kurser har sjunkit under senare år, framför allt inom Allmän kurs, som därmed blivit mer åldersmässigt homogen. Detta är en trend som folkhögskolan behöver uppmärksamma, eftersom den innebär att förutsättningarna för lärande och undervisning förändras. Flera undersökningar visar att dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter, och att detta är en hälsobefrämjande livsstil. Åtskilliga söker sig till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna. De äldres andel har dessutom ökat och många återkommer år efter år. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre är i linje med befolkningsutvecklingen och innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper. Jämfört med andra utbildningsanordnare når folkbildningen många deltagare med funktionsnedsättning. I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 beskriver dessa deltagare tiden vid folkhögskolan som i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande. Men efter att de avslutat sina studier har deltagare med funktionsnedsättning svårare att få jobb och de studerar inte vidare i lika stor utsträckning som andra. Folkbildningens insatser kan inte kompensera för de hinder som deltagarna möts av i arbetsmarknad och de formella utbildningssystemen. Folkhögskolan är ett frivilligt utbildningsalternativ, och en egen skolform i det svenska utbildningssystemet, dit människor söker sig av egen kraft och vilja. Den jämförelsevis höga andelen utrikes födda deltagare är ett kvitto på att folkhögskolan uppfattas som ett attraktivt utbildningsalternativ oavsett deltagarnas härkomst. Ungefär en fjärdedel av cirkeldeltagarna deltog i en Studiecirkel för första gången Andelen män är högre bland de nya, och utbildningsnivån något högre. Studieförbundens nya cirkeldeltagare är jämförelsevis ofta födda i utlandet och bor i städer eller förorter. De nya deltagarna visar inom vilka delar av befolkningen som studieförbunden mötts av ett nytt eller förnyat intresse under året. Folkbildningen som mötesplats För att stärka och utveckla demokratin i samhället behöver medborgare med olika erfarenheter mötas, samtala och lära av varandra. Folkbildningen är en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund och livsvillkor möts i studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Delar av folkbildningsverksamheten är i princip enkönad, respektive etniskt uppdelad. Människor med olika utbildningsbakgrund möts inte heller alltid. Folkbildningen är en mötesplats för föreningsmedlemmar och för deltagare med samma intresse eller olika intressen. Att mycket av folkbildningsverksamheten är idéburen och präglad av dess deltagare är ett starkt kännetecken för folkbildning. En av de mest centrala demokratiska utmaningarna för folkbildningen i dag är att skapa arenor där människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. Den uppdelning som nu 12 Folkbildningsrådets budgetunderlag

13 sker i delar av verksamheten är inte tillfredsställande. Folkbildning av hög kvalitet kan fungera som en motkraft till segregation och diskriminering som finns på andra ställen i samhället. Folkhögskolornas pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov. Under senare år har allt fler deltagare med större behov av pedagogiskt stöd sökt sig eller hänvisats till folkhögskolornas Allmänna kurser. Folkhögskolan behöver uppmärksamma den förändrade sammansättningen av deltagargruppen inom framför allt Allmän kurs, och arbeta aktivt med att anpassa verksamheten efter de nya behov av stöd och vägledning som deltagarna har. Samtidigt bygger folkhögskolans framgång i hög grad på en gruppdynamik som innebär samspel och lärande bland deltagarna själva, och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. Även med dagens starkare betoning på den socialt stödjande rollen behöver folkhögskolorna kunna säkerställa att pedagogik och metodik är folkbildningsmässiga och svarar mot olika deltagargruppers behov. Flexibelt lärande en fråga om demokrati Flexibelt lärande och flexibla lärformer handlar om att så långt som möjligt anpassa studiesituationen efter den studerandes förutsättningar. Den som studerar söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra deltagare, cirkelledare och lärare. Distansformen erbjuder en variant av flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så. Flexibelt lärande handlar inte bara om pedagogik och metodik. Det är numera i hög grad en demokratifråga och en social fråga. Flexibelt lärande inom folkbildningen ska bidra till att alla folkbildningens syften uppfylls. Ett prioriterat område bör vara att stärka deltagarnas baskunskaper, förmågor och kompetenser att nyttja digitala medier och delta i digital kommunikation. När allt mer samhällsinformation och samhällstjänster erbjuds digitalt kommer individens kunskap och tillgång till digitala medier att bestämma var och ens möjligheter att påverka sin livssituation och engagera sig i samhällsfrågor och samhällsutveckling. Flexibelt lärande ska också bidra till att öka folkbildningens tillgänglighet i olika delar av landet, och för olika deltagargrupper. 5 Det finns ett samband mellan användning av digitala tjänster och framför allt befolkningens ålder, men även etnisk bakgrund, inkomst och utbildning. Folkbildningen kan öka den digitala delaktigheten hos deltagarna genom att utnyttja och erbjuda flexibelt lärande i fler delar av folkbildningsverksamheten. För att detta ska åstadkommas behöver studieförbundens och folkhögskolornas ledningar prioritera arbetet med flexibelt lärande. Folkbildningens lärare och cirkelledare Folkhögskolan är en del av det svenska utbildningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten i folkhögskolornas verksamheter uppskattas med liknande mått som används för att bedöma det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått handlar om lärarresursens storlek/lärartäthet, samt om lärarnas kvalifikationer och kompetens, dvs. deras pedagogiska utbildning och erfarenheter i relation till de krav som deltagare och undervisningsuppdrag ställer. 6 Folkbildningen är en fri och frivillig bildningsoch utbildningsform. Det innebär bl.a. att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska kompetenser som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare med lärarutbildning är ungefär lika hög inom folkhögskolan som inom komvux och gymnasieskolan, och tydligt 5 Ett av grundvillkoren i fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna 2012 handlade om distanskurser: Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att nå studerande med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhögskolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Detta villkor fasades in under 2012 och gäller fullt ut från och med I exempelvis Högskoleverkets/UK-ämbetets kvalitetsutvärderingssystem ingår lärarkompetens och lärartillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningsprogrammens kvalitet. (Högskoleverket, 2012b) Folkbildningsrådets budgetunderlag

14 högre än inom gymnasiefriskolan. Folkhögskollärarutbildningen tillgodoser de särskilda behov som skolformen och statens syften med folkbildningsstödet ställer. Inom folkhögskolan ska lärarna ofta tillsammans med ledningen kunna hantera de särskilda villkor som gäller för antagning, bedömning och kursutveckling. Formell utbildning och fackkunskaper är viktiga men inte tillräckliga när det gäller att vägleda och motivera studerande till fortsatta studier eller till arbete. Folkhögskolans betydelse som arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt stöd, är stor och med detta följer att lärarnas uppgift att arbeta motiverande och med vägledning ökar. Dessa kompetenser är viktiga att beakta i Utbildningsdepartementets översyn av folkhögskollärarprogrammet som genomförs under Cirkelledarnas kvalifikationer, kompetenser och förmågor är inte kopplad till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varierar. Många ledare har särskilda kompetenser från sitt engagemang i organisationslivet. En särskild förmåga hos cirkelledarna är att vara väl förtrogna med folkbildningens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund. Ett statsbidragsvillkor är att alla cirkelledare ska erbjudas introduktionsbildning. Studieförbunden har kommit överens om minimikrav för vad en sådan utbildning bör innehålla, Steg G. I dessa krav framhålls de värdegrunder som ska genomsyra arbetet i studiecirkeln. Andelen cirkelledare som utbildats eller validerats i enlighet med Steg G var under 2011 ca 45 procent. Arbetet med cirkelledarnas introduktionsutbildning bör även fortsättningsvis vara ett prioriterat område i studieförbundens kvalitetsarbete. Syfte 2 Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildning i hela landet För att fånga upp människors engagemang och erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbildningen vara tillgänglig i hela landet. Folkbildningen är rikstäckande. Den finns i samtliga landets kommuner, dessutom starkast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildningsmöjligheter och folklig kultur finns, dvs. i kommuner med svaga socioekonomiska strukturer. Geografiska förskjutningar pågår. En urbaniseringstrend kan urskiljas inom folkhögskolan, som kan ses som ett tecken på anpassning till nya, lokala behov. Att folkhögskolan på det här sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som städernas och förorternas invånare har är positivt. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen. Urbaniseringen innebär en möjlighet för fler att kunna studera på folkhögskola när kursutbudet ökar i befolkningstäta områden. Internatfolkhögskolorna som vanligtvis finns utanför städerna har en särskilt viktig uppgift att fylla för deltagare med funktionsnedsättning eller med särskilda behov av anpassat boende. Antalet folkhögskolor med internat minskar och även om det ofta är jämförelsevis resursstarka elever som bor på internaten så spelar internaten en viktig socialpedagogisk roll. Många riksrekryterande kurser finns på internatfolkhögskolor. När antalet internatfolkhögskolor blir färre kan bristen på bostäder för studerande på sikt innebära svårigheter att erbjuda riksrekryterande kurser. Det innebär i så fall också att mångfalden i deltagargrupperna riskerar att minska när alltfler deltagare kommer från närområdet. Inom studieförbunden har antalet avdelningar minskat betydligt under senare år, vilket innebär att den demokratiska organisationen krymper då antalet förtroendevalda blir färre. 14 Folkbildningsrådets budgetunderlag

15 Ett villkor för statsbidrag är att studieförbundet utformar sin verksamhet så att den är tillgänglig över hela landet. Ökad tillgänglighet kan åstadkommas på flera sätt, genom ökad flexibilitet i lärformerna, genom ökad lokal närvaro, samarbete med medlems- och samverkande organisationer, m.m. Antalet kommuner där endast ett fåtal studieförbund bedriver verksamhet har ökat under den senaste tioårsperioden även om två nya studieförbund tillkommit under samma period. Den digitala utvecklingen har inte kunnat kompensera den minskande lokala närvaron. Folkbildningsutbudet på mindre orter riskerar att tunnas ut. Folkbildningens lokala och regionala villkor och betydelse Kommunernas ekonomiska bidrag till studieförbunden dras ner på många håll, och detta är oroande. Under perioden har både studieförbundens och folkhögskolornas ekonomiska beroende av annan verksamhet än folkbildning ökat. Denna parallella utveckling mot mindre lokal närvaro, minskat ekonomiskt stöd från kommunerna och starkare beroende av annan verksamhet än folkbildning, påverkar studieförbundens förutsättningar att leva upp till syftena med statsbidraget. Även folkhögskolorna blir allt mer beroende av inkomster från annan verksamhet än folkbildning för att kunna behålla sina anläggningar och personal. Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturprogrammen visar att studieförbunden är viktiga kulturaktörer lokalt. Men det är inte självklart att denna betydelse uppmärksammas i det policy- och planeringsarbete som sker regionalt i landet, och som även omfattar kommunerna. De kartläggningar som pågår tyder på att folkbildningen är jämförelsevis osynlig i regionernas arbete med kompetensplattformar och kulturplaner. Studieförbundens och folkhögskolornas regionala roll och arbete behöver utvecklas. Att folkbildningen synliggörs på den regionala nivån påverkar även förutsättningarna för lokal förankring och lokalt arbete. Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän Folkhögskolornas anknytning till huvudmännen och studieförbundens relationer till sina medlems- och samverkansorganisationer är centrala för att folkbildningens syften ska uppnås. Dessa relationer är inte statiska. Det har visats i två av Folkbildningsrådets utvärderingar under senare år. I ett föränderligt samhälle, som innebär att nya grupper organiserar sig och deltar i samhällsbygget, ska folkbildningen vara öppen för nya idéer och behov. På så sätt både bidrar folkbildningen till att utveckla demokratin och samhället, och utvecklas på samma gång själv. Under det senaste decenniet har samtidigt nya förutsättningar skapats för folkbildningen och det civila samhället. Nya politiska synsätt betonar folkbildningens och det civila samhällets betydelse för att upprätthålla och utveckla välfärden, medan funktionerna som röstbärare och opinionsbildare inte lyfts fram på samma sätt. För folkhögskolornas del innebär detta bl.a. att regeringen i ökad utsträckning uppmärksammat folkhögskolans kompensatoriska uppgift att fungera som en andra chans för personer som inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller gymnasienivå. Men folkhögskolan, och studieförbunden, ska inte ensidigt värderas som utbildningsanordnare. Folkbildningens förankring i idéburet arbete, i det civila samhällets organisationer och i det omgivande lokalsamhället gör den till en betydande kulturaktör och kanal för individers och organisationers demokratisträvanden och vilja att påverka samhället. Syfte 3 Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Folkbildning som medborgarbildning Folkbildningen ska ta tillvara enskilda medborgares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som en arena för samhällspåverkan. Folkbildningsrådets budgetunderlag

16 Många av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå kan härledas till de erfarenheter som enskilda cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande gör under sina studier. Då handlar det inte i första hand om formella meriter, utan om bildning. Det kanske viktigaste bidrag som studieförbund och folkhögskolor lämnar till samhället är den medborgarbildning som studieförbunden står för i form av Studiecirklar, Annan folkbildning och Kulturprogram och som folkhögskolorna erbjuder i sina långa och korta kurser och kulturprogram. Sammantaget ges studieförbundens och folkhögskolornas deltagare hundratusentals tillfällen varje år att under demokratiska former lära tillsammans med andra, vidga sina perspektiv, samt vidmakthålla och utveckla sina kunskaper och förmågor. För många handlar resultaten om stärkt självkänsla, höjd livskvalitet och ökat samhällsengagemang. Den höjda bildningsnivån bland folkbildningens deltagare gör även steget till fortsatta studier enklare att ta. Bildning bidrar på det sättet till minskade utbildningsklyftor. Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidare Folkhögskolan innebär en ny chans för personer som av olika skäl inte fullföljt sina studier på grundskole- eller gymnasienivå. Att få behörighet till fortsatta studier eller förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden är två av motiven till varför deltagare söker sig till folkhögskolan. Andelen deltagare med kort formell utbildningsbakgrund är hög, framför allt inom folkhögskolans Allmänna kurs. Andelen deltagare i Allmän kurs har minskat med 7 procentenheter sedan 2007, medan deltagarna inom Särskild kurs ökat i motsvarande omfattning. Samtidigt har de Studiemotiverande folkhögskolekurserna under perioden inneburit att söktrycket till Allmän kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna. Riksdagens beslut att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år 2014, fördubbla antalet platser och samtidigt avsätta medel till extra platser inom Allmän kurs under 2013 och 2014, stärker folkhögskolans möjligheter att erbjuda utbildningsplatser till de deltagare som har de största behoven av utbildning och stöd. Steget vidare efter folkhögskolan är inte självklart för alla. För många av deltagarna är kvalificerad studie- och yrkesvägledning en avgörande förutsättning för att de ska komma vidare till arbete eller fortsatta studier. I nuläget finns inte det stödet vid alla folkhögskolor. Det är inte heller ett krav. Enligt skollagen (2010:800) har kommunerna ansvar för att elever i alla skolformer, inklusive folkhögskolan, ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning upp t o m gymnasienivå. Folkhögskolan är en egen skolform med särskilda villkor för antagning, eget system för omdömen och behörighetsgivning, och med kursplaner som fastställs lokalt vid respektive folkhögskola. Att förvänta sig att kommunernas studie- och yrkesvägledare ska kunna lotsa folkhögskolans deltagare både till och vidare efter folkhögskolan är inte realistiskt. Utan en fungerande studie- och yrkesvägledningsfunktion inom folkhögskolan försämras möjligheterna för deltagarna att göra välinformerade val och komma vidare till fortsatta studier eller arbete. Folkbildning, validering och NQF/EQF Folkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar och bildningsinsatser. Den har framför allt ett egenvärde för kultur och bildning, och inom utbildningsområdet. Folkbildningen är idéstyrd. Den tillgodoser utbildnings- och bildningsbehov hos medborgarna, och inom det civila samhällets organisationer. Studieförbund och folkhögskolor erbjuder kurser, Studiecirklar och Kulturprogram som är unika för just folkbildningen. Varje studieförbund och folkhögskola bestämmer själv, i nära samverkan med deltagarna, vilket innehåll och vilka temainriktningar som ska erbjudas. I det pågående arbetet med en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, aktualiseras 16 Folkbildningsrådets budgetunderlag

17 frågan om folkbildningens frivilliga anslutning till ramverket. EQF/NQF är baserat på läranderesultat och omfattar både formell och icke-formell utbildning. Frågan om inplacering av t.ex. folkhögskolans Särskilda kurser är en strategisk fråga för folkbildningen. En nyckelfaktor är deltagarnas intresse och behov av NQF för att styrka sina kompetenser och förutsättningar på arbetsmarknaden och för vidare studier inom Sverige eller utomlands. Det saknas fortfarande strukturer i Sverige för att kartlägga och validera generella kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande. Behovet av utvecklingsarbete inom valideringsområdet är stort inom folkbildningen liksom inom andra sektorer i samhället. Syfte 4 Bidra till att bredda intresse för och öka delaktigheten i kulturlivet Sveriges största kulturarena Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget skapande. Centrala kvaliteter är att den kulturverksamhet som studieförbund och folkhögskolor arrangerar finns närvarande i hela landet, och har en inriktning mot amatörkultur och deltagande. Folkbildningens kultur bedrivs under former som gör att den är öppen för, och attraherar, stora medborgargrupper. Med en sådan inriktning får folkbildningens kultur betydelse inte bara för det fjärde av statens syften med stödet till folkbildningen. Den blir också en del i demokratiseringen av samhället, innebär social träning, skapar påverkansmöjligheter och samhällsengagemang, och den bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Många kulturprogram Kulturprogrammen är den verksamhetsform som genom sin flexibilitet och öppenhet samlar flest deltagare och som därigenom ger mycket goda förutsättningar för olika grupper att mötas. Detta bekräftas i Folkbildningsrådets pågående utvärdering av studieförbundens Kulturprogram. Fortfarande utgör Studiecirklarna basen i studieförbundens verksamhet, men Kulturprogrammen har ökat kraftigt under den senaste 20-årsperioden, räknat i antalet arrangemang och antalet studietimmar. Även Annan folkbildningsverksamhet har ökat. Samtidigt har Studiecirklarnas andel minskat. 7 Delvis beror de här förskjutningarna på att principerna för fördelning av statsbidrag har ändrats under perioden och på att studieförbundens rapportering av olika verksamheter har blivit mer stringent. Men framför allt bör de ses som ett tecken på att folkbildningens identitet och arbetsformer utvecklas. För att kunna ta tillvara nya generationers behov av kultur och annan folkbildning behöver alternativa verksamhetsformer provas. 7 Studiecirkelverksamhet ska enligt villkoren för statsbidrag utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i studietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen studiecirkel. Folkbildningsrådets budgetunderlag

18 Statsbidragsfördelning Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr) Totalt Totalt Totalt , n Extra platser folkhögskolor n Folkhögskolor n Flexibelt lärande n Studieförbund n Folkbildningsrådet ,5 8,5 8, ,6 29, ,0 Folkbildningsanslaget var miljoner kronor 2013, miljoner kronor 2012 och miljoner kronor års anslag inkluderar en ökning med 60 miljoner kronor för årsplatser vid folkhögskolans Allmänna kurs. Platser riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande kurser vid folkhögskolan. Regeringen har i budgetpropositionen 2013 angivit motsvarande ökning Pris- och löneomräkningen mellan 2012 och 2013 var 20,1 miljoner kronor (0,61 procent) Där- 18 Folkbildningsrådets budgetunderlag

19 efter minskades anslaget med 2,5 miljoner kronor (0,1 procent) genom en överföring av medel till Ungdomsstyrelsen för insatser inom politiken för det civila samhället. Ökningen mellan 2011 och 2012 var 33,7 miljoner kronor, det vill säga en pris- och löneomräkning med 1,03 procent. Mellan 2010 och 2011 var pris- och löneomräkningen 14,8 miljoner kronor (0,45 procent). Därefter minskades anslaget 2010 med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn. Folkbildningsanslaget fördelas med 49,2 procent till folkhögskolorna och 50,8 procent till studie förbunden. Med beaktande av 2013 års utökning till folkhögskolornas Allmänna kurs är fördelningen av anslaget 50,1 procent till folkhögskolorna och 49,9 procent till studieförbunden. Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionsnedsättningar och utrikes födda med brister i svenska språket. Under 2013 avsätts totalt 269 mil joner kronor ur folkbildningsanslaget till dessa extra insatser (folkhögskolorna 170 miljoner kronor och studieförbunden 99 miljoner kronor). Under 2012 och 2011 avsattes 262 respektive 358 miljoner kronor ur anslaget för dessa extra insatser. Minskningen beror på att grund bidraget till studieförbunden ökat, bl.a. för att studieförbunden genom aktiva åtgärder ska se till att tillgängligheten ökar till all folkbildningsverksamhet. I statsbidragssystemen finns inte några särskilda medel specialdestinerade för utvecklingsinsatser. Varje studieförbund och folkhögskola ska avsätta de resurser som krävs inom ramen för ordinarie anslag. Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfattar bidragsfördelning, folkbildningspolitik och omvärldsbevakning, information, uppföljnings- och utvärderingsarbete, administration samt från 2013 folkhögskolornas etik och gränsdragningsfrågor. För myndighetsuppdragen har för 2013 avsatts 26,4 miljoner kronor och 2012 avsattes 25,2 miljoner kronor per år. Ökningen är en konsekvens av nytt uppdrag avseende gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet. Därutöver har Folkbildningsrådet avsatt kronor årligen 2013, 2012, och 2011 i bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) för insatser riktande till deltagare vid folkhögskolorna överfördes 8,2 miljoner kronor från Nationellt Centrum för flexibelt lärande till folkbildningsanslaget för att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra åtgärder, genomföra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Enligt regeringens direktiv har verksamheten fortsatt och den finansieras via folkbildningsanslaget med 8,5 miljoner kronor per år 2013, 2012 och Driftskostnaden för Folkbildningsnätet, som är folkbildningens digitala plattform finansieras 2013 med 4,6 miljoner kronor via folkbildningsanslaget och med 0,9 miljoner kronor ur folk högskolornas del av folkbildningsanslaget. För 2012 och 2011 var motsvarande belopp 4,4 mil joner kronor respektive 0,9 miljoner kronor per år. För verksamheten inom Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har 7,3 miljoner kronor avsatts varje år 2013, 2012 och 2011 ur folkhögskolornas del av anslaget. Folkhögskolorna har avsatt 1 miljon kronor per år 2013, 2012 och 2011 för studeranderättsliga frågor. Folkbildningsrådet hanterar dessa inom medlemsuppdraget Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Folkbildningsrådets budgetunderlag

20 Anslagsutveckling Anslagsutveckling överfördes 8,2 miljoner kronor (0,3 procent) för insatser till flexibelt lärande. Motsvarande verksamhet har tidigare genomförts med medel (ca 16 miljoner kronor) från dåvarande myndigheten Nationellt Centrum för flexibelt lärande minskades folkbildningsanslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn och 2013 reducerades folkbildningsanslaget genom en överföring av 2,5 miljoner kronor årligen till Ungdomsstyrelsens anslag för finansiering av dess uppgifter inom politiken för det civila samhället ökas anslaget med 60 miljoner kronor destinerade till folkhögskolans Allmänna kurs extra platser som är riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande folkhögskolekurs. Regeringen har i budgetpropositionen 2013 aviserat motsvarande belopp för de allmänna kurserna även Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens bidrag Kommunernas bidrag till studieförbunden de senaste fem åren Kommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har minskat från 394 mil joner kronor 2007 till 336 miljoner kronor 2011 vilket är en minskning med 58 miljoner kronor eller 15 procent. Det generella anslaget per invånare minskade under samma period från 43,80 kronor till 35,40 kronor, vilket är en minskning med 8,40 kronor eller 19 procent. Med början år 1997 har några kommuner avvecklat sitt stöd till studieförbunden gav 17 kommuner inga bidrag till studieförbunden. 89 procent av kommunerna har för 2012 budge- Folkbildningsanslagets utveckling År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) Kpi-förändringar (%) ,70 0,26 0, ,46-0,50 2, ,45 0,00 1, ,03-0,08-0, ,61 1,74 Bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève (0,4 mkr) ingår inte i anslagsutvecklingen eftersom Folkbildningsrådet inte fördelar bidraget. 20 Folkbildningsrådets budgetunderlag