Motioner och motionssvar

Transkript

1 Motioner och motionssvar 1 (4)

2 Arbetsmiljö Fortsatt fokus på psykologers arbetsmiljö Psykologers försämrade arbetssituation och arbetsmiljö var något diskuterades på förra kongressen. Många psykologer som arbetar inom hälso- och sjukvården och då i synnerhet inom primärvård och psykiatri har upplevt en försämrad arbetssituation och arbetsmiljö de senaste åren på grund av bland annat krav på hög produktion, otillräckligt administrativt stöd, ständiga organisationsförändringar och oklara och föränderliga direktiv, mål och förväntningar. I och med kongressbeslutet har psykologers arbetsmiljö varit ett extra prioriterad område för Förbundsstyrelsen. På kongressen beslutades exempelvis att en kartläggning av psykologers arbetsmiljö skulle genomföras. Arbetssituationen och arbetsmiljön för i synnerhet psykologer som arbetar inom primärvården och psykiatrin är fortsatt dålig och jag föreslår därför att: Kongressen beslutar att Förbundsstyrelsen skall se psykologers arbetsmiljö som ett extra prioriterad område även den kommande kongressperioden. Peter Westberg Förbundsstyrelsens yttrande Ett centralt område för Psykologförbundet är arbetet med att stärka psykologers arbetsmiljö. Förbundet har under denna kongressperiod genomfört olika undersökningar för att kartlägga psykologernas villkor och yrkesverksamhet: arbetsmiljöundersökningen i samarbete med Lunds Universitet, vårdcentralsundersökningen 1, PTP-enkät 1, årliga löneenkäter, psykiatrirapporten 1. För att tillvarata och värna om psykologernas arbetsmiljö arbetar Psykologförbundet aktivt med arbetsmiljöfrågorna i rådgivningen till förtroendevalda, medlemmar och skyddsombud. Information om arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågor ges b.la. på förbundets hemsida, som en stående punkt på förbundets fackliga kurser, genom svar till enskilda inom ramen för Medlemsrådgivningen samt i medlems- och förtroendevaldabrev. Psykologförbundet deltar även i olika centrala sammanhang för att bevaka, påverka och följa rättsutvecklingen, exempelvis genom Saco:s arbetsmiljönätverk, AFA försäkring samt den partsgemensamma organisationen inom kommun- och landstingssektorn Sunt Arbetsliv. Förbundet ser också att en förbättrad arbetsmiljö för psykologer går hand i hand med ökade möjligheter att förbättra patientens/klientens psykiska hälsa. I arbetsmiljöundersökningen såg vi till exempel att en stor del av psykologerna upplever problem vad gäller otydlighet med psykologens roll i verksamheten och mål för arbetet. Ett exempel på planerat påverkansarbete är det förtydligande av psykologens och specialistpsykologens roller och ansvarsområden som föreslås i rapporten Tänk nytt kring psykiatrin. Ökat formellt ansvar baserat på statligt sanktionerade specialistutbildningar i samverkan mellan professionen och verksamheterna och tydligare fördelning av arbetsuppgifter baserat på professionernas kompetenser kommer sannolikt att öka psykologens arbetstillfredsställelse. Tydligare riktlinjer för samverkan mellan professioner, som också diskuterades i rapporten, är också något som kan verka gynnsamt på arbetsmiljön eftersom både stress minskar och produktion ökar när vi hjälps åt. 2 (4)

3 Att verka för psykologens arbetsmiljö är alltså ett ändamål i sig, och samtidigt en pusselbit i arbetet för att förbättra befolkningens psykiska hälsa. Om psykologer får organisatoriska möjligheter att med ännu större effektivitet hjälpa patienter/klienter att nå de mål som fastställts, ökar sannolikt arbetstillfredsställelsen också. En god cirkel mellan psykologens arbetsmiljö och psykologens prestation är ett perspektiv som Psykologförbundet kommer att fortsätta att arbeta utifrån. Förbundstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen 3 (4)

4 Arbetsmiljö Prioritera arbetet med arbetsmiljöfrågor Arbetsbelastningen, kraven på vad man ska åstadkomma under sin ordinarie arbetstid, har i stora delar av offentlig sektor, liksom inom stora delar av privat näringsliv, ökat markant de senaste decennierna. Både i form av formellt ökade produktionskrav och i form av mer komplex arbetssituation vad gäller t.ex. administration. De genomsnittliga kraven på vad en psykolog förväntas hinna med under en arbetsvecka åtminstone inom sjukvården, har, så vitt jag kan bedöma, ökat markant under mina tolv år i yrket. Om man räknar av reallöneökningar och arbetsbelastningsökningar mot varandra är det nog ganska många psykologer som inte fått någon egentlig löneökning alls på väldigt länge. Lyckoforskningen visar, så vitt jag förstår, på att om man redan har ganska gott om pengar så har ytterligare inkomstökning sällan någon större betydelse för välbefinnandet. Det är väldigt väl belagt att dålig organisatorisk och social arbetsmiljö har mycket stor betydelse för välbefinnandet. Jag tror aldrig jag träffat en heltidsarbetande legitimerad psykolog som haft några problem med sin livskvalitet på grund av för låg inkomst. Jag har träffat massor av psykologer som har rätt rejäla livskvalitetsproblem på grund av hög arbetsbelastning och andra organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem. Enligt psykologförbundets egen arbetsmiljöenkät har, som jag förstår det, mer än hälften av alla psykologer tydliga livskvalitetsproblem som är direkt relaterade till hög arbetsbelastning. Genom att förstärka sitt arbete med arbetsmiljöfrågor enligt nedan kan förbundet inte bara förbättra medlemmarnas livskvalitet, utan även vara en förebild för andra fackliga organisationer i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i kraft i mars 1 möjliggör arbetsmiljöarbete med lagstöd på ett helt annat sätt än tidigare. Jag föreslår därför att Psykologförbundet prioriterar upp arbetsmiljöarbetet och inrättar resursfunktioner enligt följande: Att Psykologförbundet gör en översiktlig kartläggning av vad arbetsgivare förväntar sig av anställda psykologer vad gäller till exempel antal patientträffar, utredningar och/eller kundmöten per vecka inom olika sektorer, och hur detta förändrats de tre senaste decennierna, samt gör detta material tillgängligt för medlemmarna. Att Psykologförbundet gör en översiktsutvärdering av psykologers reallöneutveckling i förhållande till förändringar i arbetsbelastning de senaste tre decennierna i olika sektorer, samt utifrån detta utvärderar psykologers verkliga reallöneutveckling räknat i lön för utfört arbete. Att Psykologförbundet tar fram ett skriftligt material i form av t.ex. en broschyr som stöd för medlemmarna när de ska arbetsbelastningsförhandla. Att Psykologförbundet inrättar särskild resursperson på förbundsexpeditionen, specialutbildad inom detta område, tillgänglig för medlemmarna för råd och stöd inför och under arbetsbelastningsförhandlingar och konflikter kring arbetsbelastning. Denna resursperson ska i särskilt angelägna fall även kunna agera direkt som förhandlare för medlemmars räkning. Att Psykologförbundet prioriterar upp arbetsmiljöfrågorna i sitt arbete så att balansen mellan dessa och lönefrågor motsvarar den grad till vilken respektive område har betydelse för yrkesaktiva psykologers livskvalitet. Jonas Arnqvist, Ånge 4 (4)

5 Förbundstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärens bild att arbetsbelastningen för våra medlemmar har ökat de senaste åren. Det handlar om ökade produktionskrav, mer administration och ett högre tempo vilket påverkar psykologens arbetsmiljö, särskilt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Psykologförbundet arbetar oupphörligen med arbetsmiljöfrågorna över hela landet, inom alla sektorer på såväl lokal som central nivå. Det är Psykologförbundets mål att alla psykologer ska ha en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, där psykologer får goda möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling, får stöd och stimulans från den närmaste chefen och att arbetsförhållandena utformas så att kränkande särbehandling, otydlighet i roller, våld och hot motverkas och förebyggs. Ett särskilt angeläget mål är även att motverka en allt för hög arbetsbelastning samt att arbeta för en god balans mellan arbete och fritid. För att tillvarata och värna om psykologernas arbetsmiljö arbetar Psykologförbundet aktivt med arbetsmiljöfrågorna i rådgivningen till förtroendevalda, medlemmar och skyddsombud. Information om arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågor ges b.la. på förbundets hemsida, som en stående punkt på förbundets fackliga kurser, genom svar till enskilda medlemmar inom ramen för Medlemsrådgivningen samt i medlems- och förtroendevaldabrev. Psykologförbundet deltar även i olika centrala sammanhang i syfte att bevaka, påverka och följa rättsutvecklingen, exempelvis genom Saco:s arbetsmiljönätverk, AFA försäkring samt den partsgemensamma organisationen inom kommun- och landstingssektorn Sunt Arbetsliv. Psykologförbundet har även påverkat utformningen av den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö genom deltagande i centrala sammanhang, möte med Arbetsmiljöverket samt besvarande av remissen. Förbundet har sedan föreskriften trädde i kraft på olika sätt informerat medlemmar och förtroendevalda. Av de punkter som motionären tar upp ser förbundsstyrelsen svårigheter vad avser punkterna ett, två och fyra. Det vore väldigt intressant att genomföra de undersökningar motionären föreslår, men är förenat med praktiska svårigheter. Förutom att det är ett mycket resurskrävande arbete, där det idag saknas för arbetet nödvändiga resurser på förbundets kansli, saknas även underlag i form av tidigare undersökningar av psykologernas arbetsmiljö och arbetsbelastning. Därför är det svårt att göra en studie av hur utvecklingen har sett ut under de senaste tre decennierna, en studie som dessutom bör vara av hög validitet för att tjäna sitt syfte. Förhoppningen är dock att den arbetsmiljöundersökning som Sveriges Psykologförbund genomförde i samarbete med Lunds Universitet i framtiden kan utgöra underlag för jämförelse med resultat från arbetsmiljökartläggningar framöver. I nuläget anser dock Förbundsstyrelsen, även om det är av vikt att känna till sin historia för att veta vart vi är på väg, att en mer ändamålsenlig väg är att rikta fokus framåt för att psykologerna i framtiden ska ha en så god arbetsmiljö som möjligt. Avseende yrkandet att inrätta en särskild resursperson konstaterar förbundsstyrelsen att förbundet har ett kansli med begränsade resurser, som ska täcka hela Sverige geografiskt och spänna över alla frågor som är av vikt för Psykologförbundets medlemmar i deras yrkesutövning. Att koncentrera arbetsmiljöfrågorna till en person är inte rimligt, då det blir för sårbart och minskar möjligheten för frågorna att genomsyra hela verksamheten. Istället är tanken att det ska finnas en grundläggande kompetens inom arbetsmiljöfrågorna hos förbundets alla anställda, särskilt de som bemannar förbundets medlemsrådgivning, och de som representerar förbundet i centrala sammanhang. (4)

6 Motionärens förslag ligger i övrigt helt linje med hur förbundet redan idag arbetar och har för avsikt att arbeta framöver. Skriftligt material till stöd för medlemmar och förtroendevalda med praktiska tips hur man kan arbeta med arbetsmiljöfrågorna är under produktion. Förbundsstyrelsen anser avslutningsvis att arbetet med arbetsmiljöfrågorna är av stor vikt för förbundet nu och i framtiden, där förbundet också förhoppningsvis kan vara en förebild för andra. Förbundsstyrelsen föreslår därför att arbetsmiljöfrågorna ska fortsätta vara särskilt prioriterade. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionens första, andra och fjärde att-sats samt att bifalla motionens tredje och femte att-sats (4)

7 Arbetsmiljö Sex timmars arbetsdag Yrkesgrupper som jobbar för att hjälpa andra människor, däribland psykologer, är enligt statistik från Försäkringskassan en av de yrkesgrupper i samhället som har allra störst problem med utbrändhet. Det är en trend över tid som inte bara är oroande för de som blir utbrända, utan ett problem som drabbar hela samhället. När de som jobbar med att hjälpa plötsligt själva behöver hjälp, ökar trycket ytterligare på de kvarvarande och skapar en ond spiral. Den onda spiralen förstärks ytterligare av att yrkena i sig blir mindre attraktiva som framtida möjligheter för studenter. De som går igenom utbildningarna undviker de mest drabbade sektorerna, vilket gör att bristen på kompetent personal bara ökar och ökar. Sveriges Psykologförbunds egen undersökning av arbetsmiljö och mående hos yrkesverksamma psykologer som publicerades visar på en oacceptabelt hög grad av missnöje och otillfredställdhet. För att kunna hjälpa andra på bästa sätt, måste den som hjälper själv må bra. Så är det inte i dagsläget, och det måste åtgärdas. Att jobba med andra människors hälsa, att ta in och förstå andras lidande, kommer alltid att innebära en psykisk belastning. En lösning för att råda bot på belastningen vore att sluta jobba med det. Men det vore en lösning med katastrofala konsekvenser för de individer som behöver hjälp och för samhällets fungerande i stort. En bättre lösning på problemet är att minska mängden stress en psykolog har i sitt arbete, och maximera den tid som finns för att återhämta sig och ägna sig åt aktiviteter som en tycker är intressanta och välgörande. På flera håll i Sverige har det gjorts försök med sex timmars arbetsdag för att främja de anställdas hälsa. Det senaste stora projektet skedde på Svartedalens äldreboende i Göteborg ett försök som efter sex månader visade sig ha lett till att de anställda hade lägre sjukfrånvaro, mer energi, var gladare och inte lika stressade som tidigare. Dessutom ansågs kvaliteten i deras arbete högre och de boende må bättre. Att gå ned i arbetstid från timmar till timmar innebär för en heltidsanställd 0 timmar mer fritid per år. 0 timmar som kan investeras i den egna hälsan och välmåendet, i familj, vänner, kultur, idrott, resor, förkovring, kompetensutveckling eller annat som intresserar individen. Att jobba för att införa sex timmars arbetsdag kan verka som ett uppdrag för stort för Sveriges Psykologförbund och det vore naivt att tro att förbundet kan genomföra en sådan åtgärd på egen hand, men faktum är att ett av Sveriges Psykologförbunds viktigaste uppdrag är att förebygga utbredningen av psykisk ohälsa i Sverige. Det inkluderar inte bara medlemmarna, utan hela Sveriges befolkning. Det är dags för Sveriges Psykologförbund att ta sitt uppdrag på allvar, ställa sig i bräschen, ta klivet ut i det offentliga och verka för ett hälsosammare samhälle. Sveriges Psykologförbunds RFS Göteborg, RFS Karolinska Institutet, RFS Linköping, RFS Umeå, RFS Växjö och RFS Örebro föreslår därför: Att Sveriges Psykologförbund verkar för att införa sex timmars arbetsdag för psykologer inom den offentliga sektorn. Att Sveriges Psykologförbund verkar för att införa sex timmars arbetsdag för alla som arbetar i Sverige. Förbundstyrelsens yttrande Arbetet för att stärka psykologers arbetsmiljö är en högt prioriterad fråga för Psykologförbundet. Befolkningens psykiska hälsa och arbetet för att motverka psykisk ohälsa är frågeställ- (4)

8 ningar som genomsyrar förbundets arbete. Dessa högt prioriterade frågor sker genom förbundets informations- och påverkansarbete vad gäller att utveckla och stärka psykologernas positioner, roller och ansvarsområden i samhället. Sådant arbete sker gentemot myndigheter, beslutsfattare, organisationer, verksamheter, och andra professioner. Tydligare roller och ansvarsområden utifrån psykologens grund- och specialistkompetens och en ökad samverkan och samarbete med andra professioner inom och mellan verksamheter, är exempel på faktorer som sannolikt också kommer att förbättra psykologens arbetsmiljö. Mindre stressade psykologer som i högre grad trivs och upplever mening i sina arbeten kommer också att komma befolkningen till gagn precis som formuleras i motionen. Här finns ett samspel mellan psykologens arbetsmiljö, organisationen, och potentialen att förbättra befolkningens psykiska hälsa. Sveriges Psykologförbund ska enligt stadgarna tillvarata medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen genom att verka för goda arbetsvillkor, göra psykologer och psykologiska kunskaper tillgängliga och främja utvecklingen av psykologin som vetenskap och tillämpning. Precis som motionärerna skriver, är en av de stora uppgifterna för psykologer att förebygga och behandla förekomsten av psykisk ohälsa bland befolkningen, där psykologerna själva är en del av befolkningen. Förbundsstyrelsen delar motionärens vision att förbundet därför ska gå i bräschen för arbetet med att minska utbredningen av den psykiska ohälsan. Med tanke på den utveckling som skett gällande arbetstid, antal arbetade dagar, rätt till semester och så vidare, alltsedan industrisamhällets begynnelse, ter det sig inte som osannolikt att vi i framtiden kommer att se en ytterligare utveckling av dessa aspekter av arbetsvillkoren. I nuläget konstaterar emellertid förbundsstyrelsen att frågan om sex timmars arbetsdag inte är helt okomplicerad. Det är en politisk och relativt omstridd fråga som tidigare inte har diskuterats inom Psykologförbundet och där förbundsstyrelsen inte uppfattar att det för närvarande finns ett bredare stöd bland medlemmarna. Vidare förhåller det sig på det sätt som motionärerma beskriver, det vill säga att Psykologförbundet inte på egen hand kan påverka införandet av sex timmars arbetsdag, vare sig för psykologer inom den offentliga sektorn, eller för alla i Sverige. Frågan om arbetstid regleras i centrala och lokala kollektivavtal, som Psykologförbundet inte är ensam part till i någon sektor, och därmed krävs med- och motparter som tillmäter frågan samma betydelse. Just nu uppfattas inte ett sådant intresse för frågan bland parterna på central nivå. Däremot följer förbundsstyrelsen med stort intresse de lokala projekt som pågår, där Svartedalens äldreboende i Göteborg har utgjort ett exempel. Det konstateras dock att det finns vissa farhågor kring dessa projekt, särskilt när det gäller lön, där det idag är ovisst hur en arbetstidsförkortning påverkar löneutvecklingen på sikt. Om löneutvecklingen försämras kan det i sin tur påverka sjuk- och föräldraersättning samt pension. Förbundsstyrelsen anser det istället både som en mer framkomlig väg och som adekvat utifrån Psykologförbundets ställning i ett politiskt sammanhang att fortsätta att fokusera på arbetet med att förbättra psykologernas arbetsmiljö generellt, stärka psykologernas ställning i verksamheterna (som ibland har beskrivits med bildspråket psykologer är gäster i andras hus ), utveckla karriärvägarna med mera. Förbundsstyrelsen utesluter dock inte att det i framtiden kan ske utveckling som innebär att frågan får förnyad aktualitet i samhället. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen (4)

9 Kompetens Fler psykologer som chefer Få psykologer arbetar som chefer inom den offentliga sektorn. Inte heller känner vi till att det från t.ex. landstings- och kommunledningar finns en önskan om att fler psykologer ska bli chefer. Orsaken till att detta är för oss okänt. Vi önskar att psykologförbundet i högre grad engagerar sig i denna fråga. Det vore också önskvärt att förbundet även kunde anordna introduktionsutbildning till ledarskap. Vi känner till att SACO har haft en chefsutbildning för redan befintliga chefer. Det som vi ser behövs är att öka intresset för ledarskap även hos övriga psykologer. Psykologens status och kompetens skulle kunna lyftas fram tydligare om det finns fler psykologer som chefer i en organisation. Förhoppningsvis skulle det även kunna inverka positivt på psykologers arbetsmiljö. Att ta steget att bli chef inom sin organisation skulle göra att det öppnades ytterligare en karriärväg för flera psykologer. Vi yrkar på att psykologförbundet organiserar och planerar för chefsutbildning som ger psykologer ökad kompetens inom ledarskap. Styrelsen för psykologföreningen inom Dalarnas läns landsting genom Ylva Nordesjö Förbundsstyrelsens yttrande Vi instämmer i motionärernas uppfattning att det är av vikt att fler psykologer tar sig an uppdrag som chefer. Psykologers och chefers placering i organisationen har betydelse för såväl lönesättning som inflytande, yrkesstatus och karriärvägar. I såväl förbundets stadgar som propositionen om villkorspolicy framgår vikten av att synliggöra psykologer och psykologiska kunskaper. Förbundsstyrelsen delar vidare motionärernas uppfattning att det är av vikt att psykologer får stöd, exempelvis genom utbildning, för att kunna ta sig an det utökade ansvar en chefsbefattning innebär. Dels har arbetsgivaren ett ansvar att tillhandahålla nödvändig kompetensutveckling inom ramen för anställningen samt planera för framtida chefsförsörjning. Dels erbjuds redan nu utbildning särskilt riktad till chefer inom ramen för Psykologförbundets samarbete med Saco. Vi kommer dock undersöka möjligheten att även erbjuda en chefsutbildning för psykologer inom ramen för IHPU:s kursverksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad (4)

10 Kompetens Fortbildning Bakgrund Arbetsgivare, särskilt sådana med få anställda psykologer, kan vara väldigt njugga vad gäller att erbjuda betald utbildning/fortbildning. Ibland t ex med motiveringen vår utbildningsbudget är mycket liten, eller i andra fall med förklaringen att eftersom det inte rör sig om en heltidstjänst så kan man inte sätta av så mycket pengar. Ändå finns förväntningarna och kraven kvar på att psykologen ska var uppdaterad och följa forskning och utveckling oberoende av tjänstens storlek. Den psykolog som inte får rimlig vidareutbildning riskerar naturligtvis att dels inte arbeta professionellt och dessutom bli lämnad efter på arbetsmarknaden. Ett exempel: Om man har en månadslön på 000 kr i månaden ska man som psykolog erbjudas utbildning på % per år av årslönesumman, kr vilket skulle ge utbildning för minst 0 kr per år. I det långa loppet har både arbetsgivare och arbetstagare något att vinna på detta. För den enskilde som söker en tjänst är det ett nästan omöjligt krav att ställa krav på utbildning på en viss nivå. Men om vi etablerar det som en rutin blir det en helt annan sak., Yrkande Jag föreslår att psykologförbundet undersöker möjligheten att verka för att psykologer rutinmässigt vid skrivande av anställningsavtal fastställer en lägsta procent i förhållande till lönen ska avsättas av arbetsgivaren för utbildning. Med vänliga hälsningar Nils-Eric Tedgård Leg psykolog Förbundsstyrelsens yttrande Vi instämmer i motionärens uppfattning att det är av stor vikt av att psykologer eftersträvar en kontinuerlig professionell utveckling. Detta görs lämpligen genom att fortlöpande inhämta mer och ny kunskap om den vetenskapliga och yrkesmässiga utvecklingen. Något som även är i linje med Yrkesetiska principer för psykologer i Norden : Psykologen arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträvar en kontinuerlig professionell utveckling genom att inhämta mer och ny kunskap om den vetenskapliga och yrkesmässiga utvecklingen.. Det följer även som en logisk konsekvens av Patientsäkerhetslagen kap 1 där det anges att hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Fråga om kompetensutveckling framgår även i propositionen om villkorspolicy och bland annat anförs att all professionell vidareutveckling måste ske i dialog med arbetsgivaren, inte minst vid medarbetar- och lönesamtal för att säkerställa att de behov som finns i verksamheten tillgodoses på arbetsgivarens ansvar och bekostnad. Förbundsstyrelsen inställning är att förbundet i första hand bör utreda dels hur kompetensutvecklingen för medlemmarna ser ut i dagsläget och dels vilket behov som finns. Utifrån en (4)

11 sådan kartläggning kan förbundet i nästa steg överväga huruvida särskilda rekommendationer eller allmänna råd bör utfärdas. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen (4)

12 Kompetens Hantera konflikter vid fackliga förhandlingar Som fackligt aktiv psykolog hamnar psykologen vid olika förhandlingsbord. Ofta är mötesklimatet gott och parter i förhandlingen håller god ton. Men vid vissa förhandlingar möter psykologen en motpart som använder en förhandlingsteknik som skapar konfliktklimat, framför att ha en samarbetsinriktad inställning. Inte sällan används härskartekniker. Andra tekniker kan vara att avbryta personen som talar eller på andra sätt få den att bli upprörd. I mötet med förhandlare som skapar en fientlig stämning behöver psykologen vara väl förberedd, dels i syfte att kunna bevara fokus på sakfrågan men också för kunna upprätthålla ett samarbetsinriktat klimat. Vi yrkar på att fackliga kurser innehåller praktiska moment kring hur psykologer kan hantera och bemöta en motpart vid förhandlingsbordet som använder konfliktorienterade mötestekniker. Vi yrkar på att psykologförbundet tar fram en handbok om fackligt arbete och fackliga förhandlingar. Vi yrkar på att psykologförbundet i sin handbok om fackligt arbete och fackliga förhandlingar beskriver svårhanterliga förhandlingssituationer, ex med fallbeskrivningar. Styrelsen för Psykologföreningen Landstinget Dalarna genom Oskar Elthammar Förbundsstyrelsens yttrande Vi delar motionärernas uppfattning att det är av stor vikt att fackligt förtroendevalda får kunskap och kännedom om olika typer av förhandlingar och förhandlingssituationer. I detta ligger även att interagera med olika aktörer på arbetsplatsen såsom arbetsgivare, medlemmar, HR-personal, fackligt förtroendevalda från andra förbund mm. Ett bra förhandlingsarbete är till gagn för såväl medlemmar som lokal psykologförening och förbundet i stort. De förtroendevaldas kunskaper och erfarenheter av förhandlingar kan dock skifta. Dels kan stöd sökas hos mer erfarna och kunniga förtroendevalda i den lokala föreningen och dels kan stöd alltid sökas hos förbundet central och då framförallt hos förhandlingsavdelningen och ombudsmännen. Vikten av kontinuerlig och fortlöpande kunskapstillförselse är av stor vikt för att man som fackligt förtroendevald ska känna sig säker i sin roll, inte minst i förhandlingssituationer. Därför har förbundet dels utarbetat arbetsinstruktioner och allmänna råd för lokal facklig verksamhet (fastställd av Sveriges Psykologförbunds förbundsstyrelse 0-0-1), en utbildningsplan bestående av fackliga kurser i fyra steg, information på hemsida samt en handbok Fackligt nybörjarstöd för förtroendevalda som håller på att uppdateras. De fackliga kurserna utvecklas fortlöpande för att möta de förtroendevaldas behov och innehåller bland annat praktiska moment såsom case-övningar och workshops. Vid dessa (4)

13 utbildningstillfällen ges även utrymme för erfarenhetsutbyten och diskussion kring komplicerade förhandlingssituationer. En förhandling är sällan den andra lik varför man vid tillämpning av fallbeskrivningar riskerar att bli för snäv i sitt resonemang. Risk finns att man går miste om information och att man inte tar hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Mot denna bakgrund är det vår inställning att diskussion och rådgivning med förbundet centralt är att föredra framför fallbeskrivningar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionens första och andra att-sats att avslå motionens tredje att-sats (4)

14 Kompetens Påverka höga beslutsfattare I det fackliga arbetet har vi under de senaste åren erfarit att det blivit allt svårare att påverka avgörande beslut. I vårt län har det till exempel rört stora sparkrav med nedläggning av verksamheter som konsekvens och rekrytering av psykologer som det har varit svårt att locka till länet. Besluten fattas på central nivå eller divisionsnivå. När vi har försökt påverka på lägre nivåer så har det inte gett någon påverkan på besluten trots att dessa frågor tas upp i samverkan på verksamhetsnivå. Det kan vara oerhört svårt att få igång en dialog med landstingsdirektör och divisionschefer. Vi yrkar på att förbundet ger mer stöd till och utbildning i denna fråga till psykologföreningar. Med andra ord hur vi kan bedriva detta arbete mer framgångsrikt. Styrelsen för psykologföreningen i Dalarnas läns landsting genom Ylva Nordesjö Förbundsstyrelsens yttrande Den svenska modellen bygger på att parterna samarbetar och kommer överens. Vi som arbetstagarorganisation har rätt till medbestämmande och inflytande genom exempelvis samverkan. Förbundsstyrelsens inställning är att påverkansarbete i fackliga forum är av central betydelse för att kunna tillvarata medlemmarnas intressen. Detta påverkansarbete sker med fördel på lokal nivå av personer med god kännedom av verksamheten och psykologprofessionen för att på så vis möjliggöra att lokala förutsättningar uppmärksammas. Vikten av kontinuerlig och fortlöpande kunskapstillförselse är av stor vikt för att man som fackligt förtroendevald ska känna sig säker i sin roll och kunna bedriva ett framgångsrikt fackligt påverkansarbete i aktuella sammanhang. Inom ramen för vår utbildningsplan för fackligt förtroendevalda erbjuder vi kurser i fyra steg där deltagarna får kunskap om samverkan, medbestämmande, påverkansarbete, lokal organisering mm. Information och stöd finns även att tillgå i form av Psykologförbundets hemsida och en facklig handbok som är under produktion. Därutöver kan förbundet centralt alltid kontaktas för rådgivning. Vad gäller utformningen av de fackliga utbildningarna så är det ett levande och kontinuerligt arbete där kurserna fortlöpande utvecklas för att på bästa sätt möta deltagarnas behov. Genom att få kännedom om de verktyg, regelverk och forum som står till buds i kombination med en god lokalkännedom är vår inställning att ett framgångsrikt påverkansarbete kan bedrivas även i förhållande till personer i ledande ställning. I linje med motionärernas yrkande är vår avsikt att göra fackligt påverkansarbete till ett tydligare moment inom ramen för förbundets utbildningspaket för fackligt förtroendevalda. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen (4)

15 Kompetens transkulturell kompetens Den senaste tidens, och särskilt den förra höstens, flyktingsituation har inte undgått någon. Migrationsverket anger att personer sökte asyl i Sverige under år 1 och detta är en grupp med stor risk för psykisk ohälsa. Vid flykt från krigsdrabbade områden är upplevda trauman vanliga, och själva resan till Sverige utgör en stor påfrestning. Socialstyrelsen (1) beräknar i ett kunskapsunderlag för vården att till procent av denna grupp lider av psykisk ohälsa vid ankomsten till Sverige. En ankomst vilket är startskott för en period av nyetablering som inte sällan karaktäriseras av social utsatthet. Det var under föregående höst, under en period av kraftig ansamling, som Psykologförbundet manade till handling genom upprop. För att värna om allas möjlighet till god psykisk hälsa och för att underlätta för psykologer i sitt arbete med asylsökande är det av största vikt att förbundet arbetar för att öka den kompetens som är av särskild betydelse vid bemötande av människor på flykt kompetens inom transkulturell psykologi. Denna kompetens vare sig den kallas transkulturell, interkulturell, kulturell eller något annat bör inte förstås som en teknisk färdighet. Den ska istället ses som ett verktyg för interkulturell kommunikation, med syfte att nå bakom ordens yta. Denna kompetens skulle, genom att arbeta med kritisk kulturmedvetenhet, bland annat kunna leda till en minskad risk för att stereotypisera, eller känna skuld, aggression eller medömkan inför den man möter. Det handlar om att möjliggöra en förståelse av personen och dennes historia, utifrån individens egna kontext. En ökad kulturell känslighet vore inte endast användbar vid bemötande av asylsökande och nyanlända. Den kan också förbättra bemötandet av personer från andra grupper med rötter i utlandet, en grupp som enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport (0) lider av sämre psykisk hälsa, och således är i större behov av stöd, än resterande befolkning. Genom att sprida kunskap kan vi också bidra till att minska diskriminering och rasism i samhället och på så sätt angripa själva orsaken till det psykiska lidande som social utsatthet ger upphov till. Det finns idag flera fält inom psykologin som fokuserar på dessa frågor, såsom kulturell- och sociokulturell psykologi. I Stockholms läns landsting finns dessutom Transkulturellt Centrum, som aktivt arbetar med att öka kompetensen på området. Nationellt finns det också enskilda psykologer som aktivt arbetar med transkulturella frågor. Rent praktiskt finns det också arbetsmaterial att tillgå, såsom kulturformuleringsintervjun från DSM-V. Information om ämnet finns också att hämta i exempelvis vårdhandboken. Att höja transkulturell kompetens inom psykologkåren vore ett stöd för psykologerna själva, och ett steg i att ge alla möjlighet till god psykisk hälsa. För detta krävs att kunskap finns samlad och tillgänglig. Utöver detta framför Psykologförbundet ofta att psykologer ska vara de självklara företrädarna för psykologisk kunskap. Med bakgrund av den senaste tidens stora tillströmning av människor från andra delar av världen bör denna nödvändigtvis innefatta grundläggande kunskaper om bemötande av personer från olika kulturer. 1 (4)

16 Därför yrkar Sveriges Psykologförbunds Studeranderåd: att Sveriges Psykologförbund verkar för att höja kompetenser inom transkulturell psykologi hos psykologer. att Sveriges Psykologförbund upprättar ett nätverk i transkulturell psykologi. att främjandet av transkulturell psykologi ingår som en del av Sveriges Psykologförbunds Utbildningspolitiska Policyprogram. att Sveriges Psykologförbund utarbetar rekommendationer för bemötande av asylsökande och nyanlända. att Sveriges Psykologförbund arbetar för att sprida kunskaper om transkulturell psykologi hos andra yrkesgrupper. Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna tar upp en mycket viktig och aktuell fråga som sannolikt, med fortsatta flyktingströmmar, kommer att få en än större betydelse i framtiden. Enligt förbundet stadgar ska Sveriges Psykologförbund tillvarata medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen genom att bland annat göra psykologer och psykologiska kunskaper tillgängliga. Inom det uppdraget verkar förbundet på många plan och gentemot både arbetsgivare, myndigheter, allmänhet och organisationer. Vi har även en omfattande utbildningsverksamhet där IHPU Psykologiutbildarna AB är Sveriges Psykologförbunds utbildningsföretag vars verksamhet syftar till att göra psykologisk kunskap grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet tillgänglig för psykologer. Genom Psykologiguiden, som är en webbplats om psykologi vars huvudsyfte är att sprida kunskap om psykologi till allmänheten, ska enskilda, företag och organisationer också kunna få råd och stöd i psykologiska frågor. Förbundsstyrelsen anser att möjligheten finns att ge IHPU och Psykologiguiden i uppdrag att inom ramen för sina verksamheter undersöka möjligheterna att sprida information och utforma kurser om transkulturella frågor. Att öka kunskaperna om transkulturella frågor inom psykologkåren kan även få en indirekt effekt med ökad förståelse och kunskap även hos andra yrkesgrupper än psykologerna själva. Vi ser dock inte att det ligger inom förbundets uppdrag att vända sig specifikt till andra yrkesgrupper med olika former av utbildnings- eller informationsinsatser. Inom förbundsorganisationen finns idag flera nätverk, bl.a. HBTQ-nätverket. En utmärkande tanke med nätverken som en del i vår organisation är att utgöra forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan yrkesverksamma psykologer och att de bildas av medlemmarna själva utifrån behov som finns i medlemsleden. Initiativen till bildande av sådana nätverk kommer således från medlemmarna själva och förbundet kan bidra med ekonomiska medel och visst stöd inför möten och informationsspridning. Med tanke på frågans vikt är det naturligt att främjandet av transkulturell psykologi ingår som en del i förbundsstyrelsens arbete efter kongressen med att ta fram det utbildningspolitiska handlingsprogrammet. Hur asylsökande och andra nyanlända bemöts är en viktig samhällsfråga, nära förknippad med den större frågan om integration. Förbundsstyrelsen delar även här motionärernas uppfattning om frågans vikt och att psykologin och psykologprofessionen kan ge både sam- 1 (4)

17 hället och enskilda individer viktiga bidrag och stöd. Samtidigt är utarbetandet av olika typer av rekommendationer en fråga som ligger inom flera myndigheters uppdrag. Inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns flera exempel på att Socialstyrelsen tagit fram regler och riktlinjer av olika slag i form av föreskrifter, allmänna råd, och kunskapsunderlag som stöd för vården av asylsökande och flyktingar. Som ett ytterligare exempel kan nämnas att Skolverket har tagit fram allmänna råd om utbildning för nyanlända elever. Psykologförbundets roll är i dessa sammanhang att i samband med bl.a. myndighetskontakter och när vi är remissinstans, vara pådrivande, utöva inflytande och bevaka att psykologernas synpunkter lyfts fram. Så sker och har skett även när det gäller flyktingfrågor och integration. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionens första att-sats att anse motionens andra och tredje att-satser besvarade samt att avslå motionens fjärde och femte att-sats 1 (4)

18 Organisationen Psykologtidningens ställning Bakgrund Om man granskar förhållandet mellan Psykologtidningen och Psykologförbundet framgår att tidningen organisatoriskt inte är helt självständig i förhållande till förbundsledningen. I en tid av fackliga skandaler är behovet av en granskande part särskilt aktuellt. Blotta möjligheten att förbundets ledning med nuvarande organisation kan påverka tidningens redaktionella innehåll är inte bra. Mot den bakgrunden anser jag att Psykologförbundet behöver agera för att säkra Psykologtidningens oberoende ställning. Yrkande Jag yrkar på att kongressen fastslår vikten av att ha en Psykologtidning som står otvetydigt fri i förhållande till förbundsledning, samt att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att utan onödigt dröjsmål ta fram ett förslag som så långt möjligt säkerställer denna ordning. I enlighet med ovan, Stockholm, den mars, 1 Thomas Lindgren Fil.dr., leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i psykologisk behandling/psykoterapi Förbundsstyrelsens yttrande Psykologförbundets ändamål är att tillvarata medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen. Det ska exempelvis ske genom att göra psykologer och psykologiska kunskaper tillgängliga och genom att främja utvecklingen av psykologin som vetenskap och tillämpning. En viktig kanal för detta är Psykologtidningen, som ägs till 0 % av Psykologförbundet. Tidningen är en avdelning inom förbundets kansli, med en chefredaktör och ansvarig utgivare som tillika är avdelningschef. Det är ansvarig utgivare som ytterst bestämmer vad som ska stå i tidningen, detta sker dessutom under straffansvar. Utgivaren kan publicera eller stoppa en artikel även mot ägarens vilja. Däremot kan ägaren (exempelvis ordföranden eller förbundsdirektören) inte publicera eller stoppa en artikel mot ansvarig utgivares vilja. Det är inte möjligt att inskränka ansvarig utgivares befogenheter. Ägaren (FS) har antagit mål för Psykologtidningen. Där slås fast att Psykologtidningen är Sveriges Psykologförbunds organ, det vill säga språkrör inåt för medlemmarna; Psykologtidningen är en medlemstidning, utåt i förhållande till omvärld, samhälle, myndigheter och beslutsfattare. Det finns även mer detaljerade beskrivningar av vad uppdraget är i dokumentet, till exempel öka den yrkesmässiga, fackliga, intressemässiga gemenskapen inom förbundet, fungera som länk i kommunikationen forskare praktiker, forskare forskare och fortlöpande ge medlemmarna en allsidig och saklig information om den fackliga verksamheten, i första hand inom förbundet, spegla olika fackliga opinioner samt granska den fackliga rörelsen. 1 (4)

19 Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det är viktigt att Psykologtidningen som Psykologförbundets språkrör har hög trovärdighet. Eftersom FS har antagit mål för tidningens inriktning och chefredaktören är ansvarig utgivare, med det ansvar och de befogenheter det innebär, menar styrelsen att kraven på självständighet för Psykologtidningen är uppfyllda på ett tillfredsställande sätt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad 1 (4)

20 Organisationen Struktur för stöd till förbundets lokalföreningar Det lokalfackliga arbetet vilar idag på en liten andel av föreningarnas totala antal medlemmar. Medlemsaktiviteten är på många håll låg och de fackliga lokala ombuden har en stor och ofta ensam arbetsbörda. I den organisationsutredning som Förbundsstyrelsen beställt och som redovisades på rådskonferensen 1 föreslogs: ett fokus på att öka medlemsengagemang via ökad kommunikation en strategi kring att i första hand stötta de stora och medelstora föreningarna ökat stöd genom att erbjuda regionala sammankomster. I detta fall fanns förslag om att ordna 1 2 regionala sammankomster med såväl ett fackligt som ett professionstema liksom en idé om att förbundet centralt kunde bistå med ämnen och lämpliga personer som inleder en diskussion. Det är ofta varken brist på idéer eller kännedom om lämpliga personer i sig utan tidsbrist, och möjligheten att fördela arbetsuppgifterna över ett större antal aktiva medlemmar som tryter i de lokala föreningarna, när ett fåtal är aktiva. Ett driv och stöd från förbundet centralt skulle möjliggöra att de lokalfackliga får förnyad kraft och ökad uthållighet. Möjligheten att träffa representanter för andra psykologföreningar skulle ge möjlighet till kunskapsutbyte samt inspiration till det lokalfackliga arbetet. Det skulle även fungera som draghjälp för att öka antalet medlemmar som exempelvis vill engagera sig i styrelsearbete odyl. Återkommande medlemsarrangemang ökar förutsättningar för lokalt nätverkande och skulle kunna bidra till ökad medlemsaktivitet. Vi yrkar att Psykologförbundet, i enlighet med organisationsutredningens förslag, årligen erbjuder innehåll i och grovplanering för två regionala medlemssammankomster på de orter i landet där de stora psykologföreningarna finns till vilka såväl förbundsmedlemmar från lokala fackliga föreningar som medlemmar boende i området bjuds in. Evenemanget samarrangeras av förbundet centralt och lokal facklig förening. att Psykologförbundet årligen erbjuder en gemensam facklig träff för lokalföreningar på de orter i landet där de stora psykologföreningarna finns, till vilken styrelserna för psykologföreningarna bjuds in och tar med sig sina aktuella lokalfackliga frågor. Den lokala föreningen ansvarar för lokal. Karin Settergren Emma Svensk Sara Marklund Ann-Sofie Hansson Pourtaheri Styrelsen i Psykologföreningen i Uppsala län Förbundsstyrelsens yttrande Vi delar motionärernas uppfattning och hoppas att detta framgår i propositionen om förbundets organisation. (4)

21 Vikten av nätverkande och erfarenhetsutbyte mellan såväl medlemmar som psykologföreningar är av stor vikt för att kunna bedriva ett framgångsrikt fackligt arbete som är av betydelse för Psykologförbundet. Redan i nuläget främjar förbundet nätverkande mellan psykologföreningar med liknande intresseområden men det är också något som vi har för avsikt att utveckla ytterligare. Psykologförbundet har en viktig uppgift att främja och skapa förutsättningar för nätverkande men frågor som behov, form, frekvens, målgrupp, innehåll med mera anpassade till förbundets resurser måste utredas vidare innan ett konkret förslag kan lämnas eller accepteras. Vi ställer oss således positiva till en utveckling av nätverkande verksamhet och föreslår årliga lokala och regionala arrangemang och delar motionärernas målsättning men i nuläget kan motionärernas specifika yrkanden inte bifallas i dess exakta formulering. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen (4)

22 Organisationen Studenthandläggare En stor andel, i dagsläget 1 % av förbundets medlemmar är studenter och i dagsläget finns det ingen officiell samordnande person på kansliet att vända sig till. Tidigare har det funnits studenthandläggare som har kunnat bistå Studeranderådet. En studenthandläggare skulle bidra med en ökad kontinuitet och möjliggöra att Studeranderådet kan arbeta mer effektivt. I nuläget är det personberoende hur välfungerande kontakten mellan kansliet och Studeranderådet är. Det läggs stort ansvar på sittande ordförande hur denna kontakt ska skötas, men även stort ansvar på att någon på kansliet tar på sig denna uppgift utöver sina egentliga uppgifter. Ett tydliggörande av att en person på kansliet är studenthandläggare som en del av sin tjänst skulle möjliggöra ett bättre arbete för alla. Sveriges Psykologförbunds viktigaste rekryteringsbas för nya medlemmar är psykologstudenter. En studenthandläggare skulle fungera som en ökad resurs för rekrytering av studentmedlemmar och på så sätt skydda mot försämrade medlemssiffror. Därför föreslår Sveriges Psykologförbunds Studeranderåd: Att Sveriges Psykologförbund verkar för att inrätta en tjänst som studenthandläggare. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det behövs tydlighet kring vem på förbundskansliet som kan stödja Studeranderådet och bära kontinuiteten inom förbundet. Redan idag finns det en utsedd kontaktperson till studeranderådet vars uppgift bland annat är att skapa goda förutsättningar för Studeranderådet att mötas och bistår vid behov. Att stötta en nyvald ordförande bland organisationens ibland snåriga vägar är också en viktig uppgift. Studeranderådet har också en arvoderad ordförande som ska möjliggöra arbete med rådet. Med ett litet kansli och många viktiga uppgifter på agendan blir det dock begränsande att inrätta en särskild tjänst som studenthandläggare, särskilt med tanke på att de frågor som är aktuella för studenter och Studeranderådet rör olika kompetensområden på kansliet. Att rekrytera och behålla medlemmar är en av förbundets viktiga uppgifter. Det gäller såväl studenter som yrkesverksamma medlemmar. Allmänt kan sägas att det bästa rekryteringsverktyget är en väl fungerande och attraktiv verksamhet. Om förbundet erbjuder nytta och relevans och om medlemskapet upplevs med stolthet så kommer många psykologer att vilja vara med och få vilja lämna förbundet. På förbundskansliet är många anställda involverade i det viktiga arbetet. För ett litet förbund som vårt är det extra viktigt att alla anställda och förtroendevalda, yrkesverksamma och studenter arbetar utifrån en gemensam strategi, med en medvetenhet om att studenter blir yrkesverksamma i framtiden. I förbundsstyrelsens proposition om organisationen finns ett antal förslag som ska bidra till att stärka studerandeorganisationen. Vår förhoppning är att detta sammantaget ska möjliggöra och utveckla både studentorganisationen och arbetet med att rekrytera och behålla medlemmar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen (4)

23 Organisationen Studeranderådets organisation Studeranderådet har ursprungligen organiserats av två representanter per lärosäte, då antalet lärosäten ökat innebär detta att Studeranderådet blir en grupp om representanter exklusive ordföranden. Det har varit svårigheter kring att skapa en stabilitet och kontinuitet inom rådet då representanterna bytts ut under året och gruppen är för stor för att kunna arbeta produktivt. Det krävs ett förtydligande kring Studeranderådets organisering och RFSernas roll i rådet. En tydligare organisation skulle bestå av att RFSerna ansvarar över det lokala arbetet och Studeranderådet ansvarar över det nationella arbetet. Det bör inom Studeranderådet tillsättas en aktiv styrgupp på 4 medlemmar som kan möjliggöra ett mer produktivt nationellt arbete. Detta för att förenkla tydligheten i organisationen och att göra både det lokala och nationella arbetet mer produktivt. Benämningen RFS är ett otydligt begrepp bland studenter och saknar direkt koppling till Sveriges Psykologförbund. Det hade varit gynnsamt att ändra namnet för att skapa en tydligare koppling mellan de lokala föreningarna och det nationella förbundet. I nuläget organiseras Studeranderådet av två ordföranden vilket skapar ansvarsdiffusion och bidrar till organisationens otydlighet. En ordförande skulle bidra till att organisationen hade ett tydligare ansikte utåt med en stödjande vice ordförande för det interna arbetet. I dagsläget väljs ordföranden på en verksamhetsperiod om tre år vilket är problematiskt då man är studerande och det blir ett för stort åtagande att ta på sig. Ett år i taget är ett mindre åtagande än tre år vilket skulle sänka trösklarna för fler studenter att söka posten. Ett årsmandat är förekommande i de flesta andra studentförbund inom Saco Studentråd samt hos övriga nordiska länders psykologförbunds studentorgan. En ordförande skulle likt idag de facto kunna sitta tre år eller längre, om den ställde upp för omval år efter år. Därför föreslår Sveriges Psykologförbunds Studeranderåd: Att Sveriges Psykologförbunds utformar nya arbetsbeskrivningar för Studeranderådets arbete för att tydliggöra organiseringen av arbetet såväl lokalt som centralt. Att Sveriges Psykologförbund ändrar namn på RFS till SPSF, Sveriges Psykologförbunds studentförening x (lärosäte). Att Sveriges Psykologförbund ändrar i Stadgar för Sveriges Psykologförbund Kapitel Studeranderådet..2 Sammansättning, stryker stycket Studeranderådet består av två representanter från varje regional förening för studerande, de ordinarie studerandeledamöterna i förbundsstyrelsen samt Studeranderådets två ordförande. De regionala föreningarnas representanter väljs för ett år i taget, med möjlighet till förlängning. Förbundsstyrelsen utser dessa efter nominering från respektive regional förening för studerande. Ersätter med : Studeranderådet är en styrgrupp bestående av 4 representanter från lärosätenas SPSF samt en ordförande och en vice ordförande som ansvarar för det nationella arbetet. Tillhörande Studeranderådet är studerandeledamöterna i förbundsstyrelsen. De regionala föreningarna ansvarar för det lokala arbetet och samordnas av Studeranderådet. Att Sveriges Psykologförbund ändrar i Stadgar för Sveriges Psykologförbund..1 Befogenheter, stryker stycket Studeranderådet nominerar två ordförande i Studeranderådet till kongressens val samt vid behov till rådskonferensens fyllnadsval. Ersätter med: Studeranderådet nominerar till kongress respektive rådskonferensens en ordförande samt en vice ordförande för Studeranderådet på en mandatperiod av ett år. (4)