Synliggörandet av det osynliga: Jämförelser mellan materiella och immateriella kulturarv
|
|
- Charlotta Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för kultur och medievetenskaper Museologi C Synliggörandet av det osynliga: Jämförelser mellan materiella och immateriella kulturarv Acknowledging the invisible: Comparisons between tangible and intangible cultural heritage Isabell Boväng C-uppsats VT 2012 Handledare: Torkel Molin
2 Innehåll Inledning:... 3 Syfte och frågeställningar:... 3 Metod och teori:... 4 Presentation av temat samt avgränsningar:... 4 Material och källor:... 5 Disposition: Unesco, konstruktionen av ett världsarv Organisationen:... 7 Materiellt världsarv:... 8 Immateriellt världsarv: Var slutar det materiella var börjar det immateriella? Sverige, en konventionsstat Institutet för Språk och Folkminnen.16 Svensk lag Utveckling läget just nu Ett Svenskt immateriellt kulturarv Svensk Folkmusik och Dans Umefolk En kulturspridande festival Provisoriska samhällen Avrundande resonemang: Sammanfattning Litteratur och källförteckningar Bilagor 2
3 Inledning: Ämnet för denna uppsats kom till mig av en tillfällighet. På min fritid är jag engagerad i olika föreningar för folkmusik och dans och det var på ett av dessa möten jag blev introducerad för en föreläsning med temat immateriella kulturarv. Föreläsningen som hölls av Riksförbundet för folkmusik och dans ville diskutera och argumentera för folkmusiken som ett immateriellt kulturarv och hur folkmusik skulle kunna bevaras för framtiden samt diskutera den problematik som kan följa. Den immateriella kulturarvsdiskussionen är något som är relativt nytt och gör det på så vis till en framtida möjlig milstolpe inom museologiska och kulturbevarande verksamheter. Även om det tidigare har funnits sätt för museer behandla och bevara immateriella kulturarvsaspekter, har det inte funnits någon form av reglemente eller gränsöverskridande överenskommelse om hur dessa ska hanteras. Syfte och frågeställningar: Med uppsatsen vill jag granska det arbete som pågår med att definiera och argumentera för hur en immateriell kulturarvslista skulle kunna användas i Sverige, samt vad världsorganisationen Unesco s världsarvskommitté syftar på när de refererar till immateriella kulturarv. Jag ämnar också göra jämförelser med den världsarvlista som sedan 1972 vill bevara våra materiella kulturarv och naturarv genom konventionen Convention concerning the protection of the world cultural and natrual heritage. Det jag vill undersöka är var gränsen mellan ett materiellt kulturarv och ett immateriellt kulturarv går. Jag vill även bidra med en egen åsikt om användandet av den internationella listan över immateriella kulturarv i Sverige. Med det måste jag också ställa mig ett antal frågor för att begränsa mitt ämne och definiera målet med uppsatsen: - Vad är ett immateriellt kulturarv samt vem är det som har tolkningsföreträdet för att upprätta ett sådant? - Vad krävs för att ett objekt ska bli ett kulturarv? - Var slutar ett materiellt kulturarv och var börjar ett immateriellt kulturarv och kan de inneslutas i samma definition av arv? - Hur genomförs arbetet med en ratificering av konventionen till skydd för det immateriella kulturarvet i Sverige? 3
4 Metod och teori: På grund av ämnets art har min metod varit att granska de dokument som utkommit under de senaste åren gällande immateriella kulturarv och sedan jämföra dem med dokument som tidigare publicerats gällande materiellt kulturarv och den världsarvslista som varit i bruk sedan talet. Detta för att kunna visa hur Svenska myndigheter och organisationer förhåller sig till det internationella arbetet och vilka metoder de själva tar till i processen för ett ratificerande av konventionen. För att få in ytterligare underlag har jag har varit i kontakt med en av huvudproducenterna för festivalen Umefolk. Detta för att få en inblick i hur utövare av potentiella kulturarv uppfattar arbetet. Informationen har främst samlats in genom informella samtal, alltså inte via någon form av regelrätt intervju och främst för att stämma av redan gjorda iakttagelser. Mitt val har varit att utgå från en hermeneutisk vetenskapsteori. Inom Hermeneutiken eftersträvas inte att utgången av arbetet ska vara ett svar på någon slags sanning, utan snarare en förståelse och tolkning av det som granskas. Tolkningen i sig uppkommer dock alltid ur någon slags förståelse eller fördom om ämnet men som riktas till att se fenomen som beskrivs i den kontext de förekommer i, exempelvis det samhälle och den tid som en viss text skrevs i. För att en texttolkning av detta slag ska vara möjligt krävs en stor mängd material och att texten inte generaliseras när den beskrivs i den slutgiltiga tolkningen. Med andra ord kräver en hermeneutisk texttolkning att tolkaren är öppen inför alla olika nyanser i texten för att tolkningen i slutändan ska på ett förutsättningslöst sätt återspegla det material som har utgåtts ifrån. Detta tillåter mig att subjektivt studera texterna och tolka dem utifrån innehållet, informationen från insatta inom ämnet och egna iakttagelser och erfarenheter. Presentation av temat samt avgränsningar: Med lite efterforskning via Unesco s hemsida samt Institutet för Språk och Folkminnens och Svenska Unescorådets hemsidor visar det sig att begreppet Immateriellt kulturarv är relativt nytt i Sverige och så även i Europa. År 2003 godkändes konventionen för immateriella kulturarv, (The Convention on the safeguarding of the intangible cultural heritage) och 2006 bildar Unesco en världsarvslista för de immateriella kulturarven, vilken Sverige ansökte och godkändes till Forskningen inom området är liksom ämnet, ny. Dock så finns en avhandling från år 2004 av den isländske Professorn Valdimar Halfstein som behandlar uppkomsten av konceptet immateriella kulturarv med titeln Making of intangible culture heritage. Tyvärr är detta en avhandling som jag inte kunnat ta del av i sin helhet då den ännu inte finns tillgänglig i svenska bibliotek, trots att den är beställd. Jag har fått hålla tillgodo med recensioner och återgivningar av kapitel ur avhandlingen upptagna på några av de många internationella konferenser och seminarier som hållits i ämnet, däribland Institutet för Språk och Folkminnens rapport Förslag till nationellt genomförande av 4
5 Unesco s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Mellan åren har även en rad seminarier och föreläsningar hållits bland annat av Riksförbundet för Folkmusik och Dans men även av Svenska Unescorådet för att debattera konventionens betydelse för vårt kulturarv och framför allt för den kulturarvspolitik som hittills drivits. Det ska även tilläggas att det fortfarande hålls föreläsningar i ämnet och att det med största säkerhet är mer på väg på forskningsområdet. Eftersom Unesco som organisation har många medlemsländer vilka har något olika tolkningar av hur kulturarvet ska förvaltas har jag i uppsatsen valt att begränsa mig strikt till de konventioner styrelsen inom Unesco arbetat fram och på så vis inriktat mig på vad de anser vara ett kulturarv. Vidare kommer jag även att granska det Svenska arbetet med ett genomförande av den immateriella världsarvslistan som Institutet för folkminnen och språk ansvarar för. Då det arbetet fortfarande är pågående har jag även fått välja bort att visa på ett specifikt exempel på immateriellt kulturarv antaget i enlighet med konventionen. I stället fokuseras det sista kapitlet till att återge den debatt som pågår om vilka tänkbara immateriella företeelser som finns och kan tänkas komma tryggas av konvention. Även egna reflektioner och förslag till nomineringar återges då i form av folkmusik och obemärkta eller provisoriska samhällen. Material och källor: Mina primära källor är dokument från Unesco, Svenska Unescorådet samt Institutet för språk och folkminnen och därav dokument från möten osv. som hålls i samband med arbetet med den immateriella världsarvslistan. Det rör sig till exempel om sammanställande rapporter från svenska Unescorådets konferens om kulturkonventioner som hölls på Historiska Museet den 1 december 2010, samt en sammanställning från Svenska Unescorådet med kortare artiklar skrivna av personer från olika intresseområden med synpunkter på arbetet med den immateriella kulturarvsfrågan, Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet Bakgrund, Sveriges arbete med konventionen, tankar och synpunkter utgiven i svenska Unescorådets skriftserie 2005:1. Rapporten som sammanställdes efter regeringens beslut om en utredning av tillvägagångssätt för ett införande av konventionen till skydd för de immateriella kulturarven som utfördes av Institutet för Språk och Folkminnen 2009 och heter: Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd för de immateriella kulturarven. Framför allt utgår uppsatsen från The Convention on the safeguarding of the intangible cultural heritage och Convention concerning the protection of the world cultural and natural heritage som utgivits av Unesco år 2003 respektive Även insamlat material från Riksförbundet för Folkmusik och Dans seminarier som hölls i samband med folkmusik festivalen Umefolk den februari 2012 används. 5
6 Disposition: Det inledande kapitlet i denna uppsats kommer uteslutande att handla om Unesco som organisation. Första delen av kapitlet innehåller en kort bakgrundshistorik över organisationens tillkomst och utveckling samt en beskrivning av vad Unesco s världsarvspolitik syftar till och den konvention som ligger till grund för världsarvslistan. Andra delen av kapitlet ägnas den senast tillkomna konventionen för skydd av de immateriella kulturarven. I kapitlets avslutning görs egna jämförelser och reflektioner. I kapitel två behandlas arbetet med Sveriges genomförande av en immateriell kulturarvslista samt tillhörande konvention. Då detta är ett pågående arbete redovisas arbetet så långt det är möjligt. Det bygger i mångt på de diskussioner och seminarier arbetsgruppen, bestående av personer inom Institutet för språk och folkminnen har anordnat och deltagit i under åren Skillnader och likheter mellan Unesco s användande av kulturarvslistan och hur den svenska arbetsgruppen ser på listan avslutar kapitlet i en kortare analys. Kapitel tre inriktar sig på företeelser som kan tänkas kandidera till en inskrivelse på den immateriella världsarvslistan. Då ingen företeelse än är inskriven är dessa enbart egna resonemang och förslag. På så vis bildar hela uppsatsen en kedja som börjar på internationell beslutsfattande nivå för att sedan leta sig ner och tillslut hamna hos en specifik företeelse av det svenska kulturarvet som i framtiden kan tänkas hamna på listan över immateriella kulturarv. Avslutningsvis knyts uppsatsen ihop med en personlig reflektion av processen från beslutsfattande till utövande. 6
7 1. Unesco, konstruktionen av ett världsarv. I kapitlet presenteras grundläggande fakta gällande de organisationer som står för grundandet av världsarvslistan och den tillhörande världsarvsfonden. Jag ger en kort genomgång av de olika förhållningsregler och förordningar som skapats för att skydda de objekt som är inskrivna på listan samt vad de innebär. Skillnaden mellan materiella kulturarv och immateriella kulturarv kommer även att behandlas utifrån Unesco s bestämmelser. Kapitlet avslutas med ett kort personligt resonemang. Organisationen: Unesco, eller United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, är den organisation som står som grundare för det vi i dag kallar världsarvslistan. Vid sin 17:e generalkonferens i Paris 1972 togs en konvention i bruk som uppmanade till skydd för världens kultur och naturarv. 1 Vid samma konferens grundades även en världsarvskommitté och en världsarvsfond. Kommittén består av 21 medlemmar som nomineras att sitta i kommittén under en period om fyra till sex år. Dessa träffas en gång per år. Under konferenserna är dock övriga konventionsstater välkomna att delta, även de som inte har ett världsarv på världsarvslistan. 2 Länder får självmant skriva under och på så vis ratificera konventionen och blir då en så kallad konventionsstat. För att landet ska godtas måste en rad åtgärder först vidtas, först och främst måste landet granska den befintliga lagstiftningen för att se över att den överensstämmer och möjliggör det bevaringsarbete som konventionen innebär. Dessutom måste landets ledare/statsminister/president eller utrikesminister skriva under ett formellt avtal där personen i fråga ratificerar och genomför konventionen. Detta sker med två olika blanketter som ska skrivas under och stämplas med regeringens sigill samt skickas i originalkopia till Unesco s huvudkontor (se bilaga 1). Därefter börjar arbetet med att genomföra konventionsarbetet. Ansvariga myndigheter ska etableras som dels har till uppgift att övervaka kulturarvsutnämningen samt rapportera till huvudkontoret. I mars 2012 var antalet länder som skrivit under konventionen och med det godtagit att bidra till arbetet med att identifiera, nominera och utnämna kulturarv samt att se till att landet har den administrativa kunskapen samt expertisen inom bevarande, konserverande och visandet av det specifika kulturarvet. Landet ska också vara berett att tillhandahålla dokument och information till världsarvskommittén inför konferenser samt samarbeta med andra medlemsländer i deras arbete med bevarandet av kulturarv. 4 1 Convention concerning the protection of the world cultural and natural heritage (Paris, 1972), WHC 11:1 Operational guidelines for the implementation of the world heritage convention, 19-22, Operational guidelines for the implementation of the world heritage convention,
8 Världsarvsfonden är i sin tur menad att finansiera det arbete som världsarvskommittén bedriver. Fonden fungerar både som ett obligatorium och en frivillighet i den benämningen att konventionsstaterna ska skänka en summa pengar som bestäms av kommittén men med en majoritet av konventionsstaternas röster. Summan får dock aldrig överstiga 1 % av det som utgör de regelbundna bidrag som inkommer till Unesco. 5 Konventionsstaterna kan utöver detta regelbundna bidrag även lämna frivilliga bidrag. Även länder som inte är medlemmar, privatpersoner, organisationer samt privatorganisationer kan sända in bidrag till världsarvsfonden som antingen riktas till ett specifikt arv eller i form av teknologiska bidrag till hjälp att bevara världsarv. 6 Materiellt världsarv: Världsarvslistan innehåller år 2012, 938 objekt världen över. Av dessa betecknas 725 som kulturvärldsarv, 183 som naturvärldsarv och 28 som blandade världsarv. Det vill säga både natur- och kulturvärldsarv. 7 För att fastställa vilken kategori ett potentiellt världsarv ska tillhöra har kommittén tagit fram en rad kriterier och riktlinjer. I konventionens inledande kapitel redogörs för vad som ska klassas som kultur- samt naturarv: For the purpose of this convention, the following shall be considered as cultural heritage : monuments: architectural works, works of monumental sculpture and painting, elements or structures of an archeological nature, inscriptions, cave dwellings and combinations of features, which are of outstanding universal value from the point of view of history, art or science. groups of buildings: groups of separate or connected buildings which, because of their architecture, their homogeneity or their place in the landscape, of outstanding universal value from the point of view of history, art or science. Sites: works of man or the combined works of nature and man, and areas including archaeological sites which are of outstanding universal value from historical, aesthetic, ethnological or anthropological point of view. For the purposes of this convention, the following shall be considered as natural heritage : Natural features consisting of physical and biological formations or groups of such formations, which are of outstanding universal value from the aesthetic or scientific point of view; Geological and physiographic formations and precisely delineated areas which constitute the habitat of threatened species of animals and plants of outstanding universal value from the point of view of science or conservation; 5 Convention concerning the protection of the world cultural and natural heritage, artikel Operational guidelines for the implementation of the world heritage convention,
9 Natural sites or precisely delineated natural areas of outstanding universal value from the point of view of science, conservation or natural beauty. 8 I vissa fall kan ett potentiellt världsarv vara både ett kultur- och naturarv, i ett sådant fall måste objektet inneha en eller flera kriterier för både kulturarv och naturarv av de ovan nämnda kriterierna i konventionen. Detta räcker dock inte. Det potentiella arvet måste uppnå någonting som kommittén kallar Outstandning universal value vilket innebär att kulturarvet är av sådan art att det är av exceptionellt värde för hela mänskligheten, både nu och i framtiden innan det kan komma med på listan. 9 För att vidare bestämma om ett kulturarv är av outstanding universal value har ytterligare kriterier skapats. Dessa kriterier tillkom i sin helhet i slutet av 2004 med tio punkter. Innan dess bestämdes arvet utifrån en kriterielista på sex punkter (se bilaga 2). 10 Exempel på ett världsarv som uppfyller några av dessa kriterier är området Laponia i Norrbotten. Laponia som sedan 1996 står med på världsarvslistan uppfyller kriterierna: iii, v, vii, viii, ix för outstanding value. En av dessa är kriterium nummer v, vilket innebär att platsen är: an outstanding example of a traditional human settlement, land-use, or sea-use which is representative of a culture (or cultures), or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change; 11 Då Laponiaområdet i generationer har använts av samerna i deras säsongsförflyttning av renar bildar det den kulturella aspekt som kriteriet syftar till. Samtidigt som naturen i sig är av en sådan särart att den bör bevaras. Laponia är också enligt nomineringen det största område i världen som används på detta sätt. Förutom dessa olika benämningar om vad som är kulturarv, naturarv och av outstanding value finns också en listning på särskilt hotade världsarv. Världsarvet måste då redan vara inskrivet världsarvslistan samt ha specifika och seriösa skador som behöver omfattande restaureringar. Eftersom dessa benämningar kan verka allmänna och kan tolkas på en mycket individuell basis har kommittén valt att även här utforma en rad kriterier i två olika kategorier, direkt hot och potentiellt hot, från vilka det tilltänkta arvet måste passa in på åtminstone en av punkterna för varje kategori. Kriterierna ser något olika ut beroende på om det är ett naturarv eller ett kulturarv. Detta beroende på att kulturarven påverkas på olika sätt och av olika faror beroende på dess art. Punkter för direkt hot när det gäller kulturella arv behandlar exempelvis; omfattande skador på material, ornament, eller struktur, men också betydande förlust av historisk autenticitet eller kulturell betydelse. I sin tur behandlar kategorin potentiella hot faktorer som; försvagat juridisk skydd av arvet, bristande 8 Convention concerning the protection of the world cultural and natural heritage, artikel Operational guidelines for the implementation of the world heritage convention, ibid., ibid. 9
10 bevaringspolicy eller utbrott av väpnade konflikter. Kriterierna i kategorierna för naturarv är många desamma som för kulturarv när det gäller väpnade konflikter och bristande policy. Störst fokus blir det dock på olika slag av exploateringshot eftersom det oftast handlar om landområden. Det kan handla om nytillkommande bebyggelse, nedskräpning, förorening men också om minskade populationer av hotade arter som området ämnar skydda, samt om hot om klimatförändringar eller andra miljöfaktorer. 12 Konventionen innehåller även hjälpmedel för hur konventionsstaterna ska synliggöra sina världsarv och föra kunskapen om dem vidare till kommande generationer. Mycket vikt läggs på att öka kunskapen om världsarven genom olika programverksamheter, både inom skola men även i direkt anslutning till kulturarvet i sig. Detta för att möjliggöra en så bred ökad kunskap som möjligt hos befolkningen. Med hjälp av kommittén är målet alltså att starta verksamheter inom alla tänkbara organisationer och institutioner t.ex. skola, universitet, museer eller andra lokala/nationella utbildningsföretag. 13 Immateriellt världsarv: Sedan konventionen för skyddandet av våra världsarv kom till 1972 har kritiken varit att konventionen inte skyddar eller går att tillämpas på alla sorters arv. Försök hade gjorts redan på talet att med hjälp av upphovsrättsliga instrument skydda immateriella kulturarv, dessa instrument verkade dock inte på internationell nivå vilket fick som följd att den så kallade Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk efter diplomatmötet i Stockholm 1967 också kom att innefatta ett skydd av folklore. Bernkonventionen är dock inte ett resultat av Unesco s arbete utan är framtaget av FN organisationen, Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO). 14 Under och talen kom arbetet att intensifieras även från Unesco s sida, något som resulterade i ett förslag till en ny konvention på konferensen 1989, Recommendation on the safeguarding of traditional culture and folklore. Förslaget var att kulturella traditioner samt hotade kulturgrupper (exempelvis urbefolkningar) i sig skulle skyddas. Även om detta enbart var ett förslag och en önskan om att medlemsstaterna skulle anta förslaget var det ett första steg och ett uppvaknande för många medlemsstater, vilket fick dem att börja uppmärksamma mångkultur och kulturella traditioner i sina länder. Under slutet av talet och början av talet kom rapporter angående de immateriella kulturarven, som då kallades traditional culture and folklore. 12 Operational guidelines for the implementation of the world heritage convention, ibid., 219 och Svenska Unescorådets skriftserie 1:2005 Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet Bakgrund, Sveriges arbete med konventionen, synpunkter och tankar,7 f,
11 Det var först 2003 som Unesco s världsarvskommitté antog den konvention som idag används, nämligen: Convention on the safeguarding of the intangible cultural heritage. 15 Konventionens definition av immateriellt kulturarv är företeelser och traditioner som utövas, representeras och uttrycks genom kunskap och skicklighet med exempelvis instrument och föremål eller genom en kulturell plats, anknuten till en grupp människor som ser företeelsen som sitt kulturella arv. Företeelsen ska dessutom ha förts från generation till generation vilket ger dem en särprägel och en känsla av samhörighet. 16 För att tydligare kunna avgöra vilka företeelser som avser immateriellt kulturarv tar konventionen upp en rad kriterier: (a) oral traditions and expressions, including language as a vehicle of the intangible cultural heritage; (b) performing arts; (c) social practices, rituals and festive events: (d) knowledge and practices concerning nature and the universe; (e) traditional craftsmanship. 17 På samma sätt som den tidigare konventionen hänvisar denna till att vårda, bevara och samla på det immateriella kulturarvet, samt att bedriva forskning och utlärning av det specifika arvet för att på så sätt överföra och främja det. För att se till att arbetet genomförs på ett korrekt sätt har denna konvention likt den tidigares världsarvskommitté en, som de kallar det, generalförsamling. Den samlas vartannat år och den är uppbyggd på samma sätt som världsarvskommittén men med 18 medlemstater i församlingen istället för kommitténs 21. Även här nomineras medlemsstaterna till att sitta i församlingen under en tid på fyra år. På sikt och allt eftersom medlemstaterna blir fler kommer dock antalet församlingsmedlemmar att bli För att visa hur viktigt bevarandet av de immateriella kulturarven är, upprättade generalförsamlingen en lista, på samma sätt som världsarvslistan, över de immateriella företeelser som de anser vara av sådan art att de måste bevaras. Denna lista syftar till viss del att visa på den kulturella mångfalden, vilket är ett återkommande uttryck i konventionen och ett viktigt nyckelord för syftet med den. Även en lista för immateriella kulturarv i akut behov av skydd upprättas. 19 De företeelser som skrivs in på den listan ska därefter så långt som möjligt offentliggöras och därmed ska varje land som antar konventionen upprätta en policy för hur de tänker möjliggöra största tänkbara skydd för dessa företeelser så att de inte går förlorade. Meningen med policyn är att som tidigare nämnts förbättra Convention on the safeguarding of the intangible cultural heritage UNESCO (Paris, 2003) artikel 2.1, ibid. 18 ibid., artikel Convention on the safeguarding of the intangible cultural heritage, artikel
12 kunskapen och respekten för de immateriella kulturarven i samhället genom olika former av utbildning och program. Framförallt vill generalförsamlingen att denna utbildning ska rikta sig mot de yngre i samhället eftersom det är de yngre som kommer att kunna föra traditionerna vidare. Särskilt önskar generalförsamlingen också att kompetensutbildning hålls i de eventuella grupper som är särskilt viktiga för det immateriella kulturarvet. 20 I likhet med den konvention för skyddandet av kultur- och naturarv som utkom 1972 har även denna konvention en etablerad fond från vilken pengar används av generalförsamlingen att bedriva arbetet med skyddandet av de immateriella världsarven. Även i denna fond gäller reglerna att medlemsstaterna ska bidra med en förutbestämd summa som ej får överstiga mer än 1 % av de bidrag som regelbundet inkommer till Unesco. Medlemsstaterna ska även här vara med och rösta fram den summa som ska utgöra bidraget men kan även bidra med mer pengar än avtalat. Privataktörer så som enskilda personer, företag och organisationer kan som till världsarvsfonden även till denna bidra med pengar utan att vara medlemmar. Om medlemsstaterna eller andra önskar kan de också bidra på annat sätt än med pengar, detta kan handla om resurser till ett specifikt land, arv eller projekt som de vill stödja. Då arbetet fortfarande är pågående finns inga operational guidelines för de immateriella kulturarven på så sätt som för världsarven. Därav är det också svårt att exakt precisera vad generalförsamlingen vill ha ut av sina medlemsstater. Det är även så att varje land i sig utarbetar egna planer och tolkningar av vad de anser vara världsarv och immateriella världsarv. På så sätt utgör konventionen bara ett underlag och riktlinjer för dessas arbete. Ett mer ingående exempel kommer att följa i nästa kapitel. Var slutar det materiella var börjar det immateriella? Trots konventioner och regler för vad som är materiellt och vad som ska se som immateriellt kulturarv har jag gång på gång stött på funderingar och problematiseringar kring att dela upp kulturarv i dessa två kategorier. Det kanske allra mest talande argumentet är det att materiellt och immateriellt kulturarv går hand i hand och aldrig kan vara helt oberoende av varandra. Föremålen är förutsättningen för att kunna ha något som kan sägas vara immateriellt. Av föremålen bildas minnen och berättelser som vissa gånger kan vara svåra att framföra om inte föremålet finns till hands, de ter sig abstrakta och svårtolkade. 21 Enligt Anders Björklund på Etnografiska museet, är det meningsinnehållet som gör de här föremålen omistliga och värda att bevara. 22 Detta kan innebära att materiella ting inte blir värda att bevara om det inte finns någon form av minne eller berättelse om 20 ibid., artikel Svenska Unescorådets skriftserie 1:2005 Unesco s konvention om skydd för det immateriella kulturarvet, ibid
13 föremålet. På samma sätt menar Björklund att det finns risker att museer får tolkningsföreträdet gällande samhällets historiebeskrivningar och på så vis producerar ett slags söndagsexemplar ofta refererad till som trevlighetsfaktorn som enbart visar på det lyckade och välordnade, detta på grund att vissa berättelser och minnen är för känsliga eller socialt oacceptabla. Frågan är kanske snarare om det är socialt acceptabelt att bara visa och bevara det som är lyckligt, trevligt och välordnat? I min mening gör sig då museerna skyldiga till historieförfalskning. Vidare kan det diskuteras om dessa konventionstexter bör följas till punkt och pricka eller om de bör utgöra en rekommendation och en eftersträvan och exempel på vad som ska bevaras. Detta grundar jag på Professor Valdimar Hafsteins diskussion i en sammanställning från Svenska Unescorådets konferens på Historiska Museet. I texten anger Hafstein Japan som exempel på hur svårt det kan vara att utnämna ett kulturarv när konventionen grundas på västerländsk standard och historietolkning. Horyu-ji området i prefekturen Nara vilket består av 48 buddistiska tempel från senare delen av 700 talet var tänkt till en utnämning som världsarv men på grund av en del omfattande restaureringar och renoveringar under historiens lopp tvekade Unesco s världsarvs kommitté att acceptera ansökan. 23 Eftersom världsarvskonventionen menar att ett tilltänkt objekt måste visa sig vara autentiskt för tiden den ska företräda eller gestalta och därefter bevaras i befintligt skick eller restaureras enligt väldigt strikta former, blir Horyu-ji området en problematisk fråga. År 1993 blev dock Horyu-ji området inskrivet på världsarvslistan men ansågs inte kunna tillgodogöra sig den expertisen som konventionen förespråkade gällande bevarandet av templen då de enligt konventionen inte var autentiska. 24 Ise shrine som är ett av de heligaste tempelområden inom Shinto religionen är dock inte inskrivna på världsarvslisan. Tempelområdet består av två tempel Naiku och Geku som grundades för 2000 år sedan och har en tradition av att vart tjugonde år helt rivas ned till grunden för att sedan byggas upp på nytt av material tagna från ett närliggande skogsområde. På grund av detta går inte världsarvskonventionen att applicera eftersom den strikt ska bevara templen som monument över en svunnen tid. Munkarna vid Ise shrine menar dock att renoveringarna ska ses som en rituell högtid och själva hantverkstekniken är det som är värt att bevara eftersom detta är en förutsättning för templets existens. 25 Templen i Horyu-ji är gjorda i trä och kommer med tiden, på grund av det rådande klimatet, att förmultna och brytas ner. Därför har den enda lösningen varit att restaurera de delar som varit mest kritiska eller som i fallet med Ise Shrine bygga om allt. På så vis har en tradition och ett hantverkssätt, närmast en ritual, vuxit fram och förs vidare från generation till generation. Ise Shrine templen blir ett 23 När bläcket har torkat vad gör vi nu? Svenska Unescorådets konferens om Unesco s kulturkonventioner (Stockholm 2010), 21 f Ibid., ibid., 22 ff. 13
14 tydligt exempel på att det materiella är en förutsättning för det immateriella. Genom tingen växer förutsättningar, historier och traditioner fram. Det materiella kulturarvet är då ingenting utan det immateriella eftersom historierna om monumenten eller byggnaderna är det som gör dem värda att bevara. På så vis kan man också ställa sig frågan om inte alla kulturarv är immateriella? Svaret kan enligt min egen uppfattning bli både ja och nej. Ja, av samma anledningar som jag redan beskrivit. Svaret nej grundar jag på att byggnader, fysiska föremål, monument faktiskt är just fysiska. De har utöver våra minnen, idéer och traditioner olika drag. Dessa är förvisso formade av människan utifrån ett visst ideal. Men hur det än vrids så är det faktiskt fysiskt och fortfarande så även om minnena, berättelserna och idealen byts ut eller försvinner. Men som jag även tidigare nämnt kan dock föremålen bli främmande när det inte finns några berättelser kopplade till dem och på så vis bli svårbegripliga och abstrakta men de är fortfarande fysiska, materiella. När föremålet tillskrivs mening och ett värde av individer som genom sina upplevelser och minnen tolkar dem får vi vad jag tror är fallet, att föremålen är av båda slagen, materiella och immateriella. Så vida kan inte den ena existera utan den andra. För att föra resonemanget vidare ännu ett steg: cultural heritage is in no way stable. As time goes by, the story inevitably changes. Cultural heritage is therefore not old, either; it is continuously recreated in order to be of daily use to the group. 26 I förhållande till tidens gång måste vi alltså ta i beräknande att ideal förändras eller byts ut vilket leder till att berättelserna om tingen förändrar synen på kulturarvet. Denna förändring är inte av ondo, till exempel skulle det kunna ses som en av anledningarna till att berättandet och andra immateriella kulturarv nu tas om hand och skyddas. Men när det gäller templen i Horyu-ji området är det snarare så att traditionerna, berättelserna och konsten har varit så starka att de har överlevt i tusentals år. Även om många i den övriga världen har haft svårt att se bevarandevärdet för än nu så har det för den individuella gruppen varit en nödvändighet i vardagen att fortsätta bevara templen. 26 Torkel Molin Heritage as a Local and Regional resource, i Local development and creative industries Empirical, methodological and theoretical reflections Red. Conny Pettersson, Dorit Christensen (Visby, 2011),
15 2. Sverige, en konventionsstat. Följande kapitel kommer ägnas det svenska arbetet med den immateriella världsarvslistan och hur arbetsgruppen förhåller sig till samt tolkar den konvention som utgetts under Arbetet pågår fortfarande vilket betyder att detta kapitel endast kan bli en redogörelse över hur arbetet gått så långt samt personliga funderingar om slutresultatet. Institutet för språk och folkminnen. När Sveriges regering 2009 tog ett beslut att utreda hur ett genomförande av konventionen till skydd för de immateriella kulturarven skulle genomföras, fick Institutet för Språk och Folkminnen (SOFI) till uppgift att verka som den samordnande organisationen (se bilaga 3). 27 Med hjälp av fem andra organisationer: Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska unesco rådet, Stiftelsen Nordiska Museet och Nämnden för hemslöjdsfrågor var uppgiften att mellan komma underfund om hur ett förverkligande och genomförande av Unesco s konvention för skyddet av det immateriella kulturarvet skulle tillämpas och hur skyddet faktiskt skulle utformas. Det första steget SOFI tog var att bilda en arbetsgrupp med kunniga personer ur de olika ovan nämnda myndigheterna och med en webbundersökning fråga en rad andra berörda organisationer och intressegrupper om hur de såg på möjligheter och svårigheter inför ett eventuellt genomförande av konventionen. Där fanns inte bara representanter för våra många minoriteter; samiska, meänkieli, romerska och judiska samfund utan också landets alla hembygdsförbund, en rad olika arkiv med olika inriktningar, museer samt olika organisationer för musik, dans och teater. 28 Syftet med undersökningen var att få utövarnas åsikt om konventionen, hur den skulle kunna tillämpas, vad de själv kan göra, vad de skulle önska för hjälp, deras förväntningar på genomförandet samt om de inom organisationen ansåg sig redan förvalta ett immateriellt kulturarv. Svaren på dessa enkäter blev sedan delvis resultatet i rapporten, Förslag till nationellt genomförande av Unesco s konvention om skydd för det immateriella kulturarvet. 29 De olika organisationerna är mycket eniga i sina svar om vad de förväntar sig av ett genomförande av konventionen, nämligen att det immateriella kulturarvet ska jämställas med det materiella kulturarvet och på så vis få större uppmärksamhet och respekt. Att bredda allmänhetens kunskap är också en viktig faktor för att på så vis förhoppningsvis öka intresset för våra många minoritetskulturer. Detta 27 Regeringsbeslut från kulturdepartementet till Institutet för språk och folkminnen, 9/ , , Institutet för språk och folkminnen Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet (Uppsala 2009), 5f. När Arbetsgruppens hänvisar till de olika minoritetskulturerna gör de ett syftningsfel då benämningen är samiska och meänkieli. Dessa utryck är en definition på språk och inte folkgrupper. Rätta benämningen skulle vara samer och kväner, på så sätt passar de även bättre ihop med följande grupper som romer och judiska samfund. 29 Institutet för språk och folkminnen Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet, 22ff. 15
16 skulle främst kunna ske genom kurser, seminarier och pedagogiskt arbete. Vidare menar många av de offentligfinansierade verksamheterna att de har svårt att hinna med i den takt de förväntas samla in, digitalisera och förmedla kulturarv och att det behövs nya metoder och kompetent personal för att hinna med. 30 Samtidigt vill också många instanser att ett mer långtgående utbyte av kunskap och kompetens dem emellan ska realiseras, men framförallt att ytterligare resurser bör skjutas till om ett genomförande ska bli möjligt. Något som företrädarna för de olika minoritetskulturerna förespråkar är att det immateriella kulturarvet handlar om rätten att tolka, definiera samt samla och förvalta sin egen historia, något som länge inte varit fallet eftersom minoritetskulturer under lång tid inte ingått i den officiella svenska historieskrivningen. Arbetsgruppen uttrycker också att det finns fördelar i att utveckla internationella och globala nätverk för att upprätthålla utbyten och kontakter med andra länder och deras arbete. Ett exempel kan vara genomförandet av gränsöverskridande dokumentationsprojekt. 31 Arbetsgruppens slutsatser innefattar tre olika handlingsalternativ: Inget genomförande, ett minimalt genomförande eller ett helt genomförande. 32 Som titeln föreslår så handlar alternativ nummer ett om att regeringen avstår från att ratificera konventionen, grunden till detta är att några av remissinstanserna anser att konsekvenserna för ett införande behöver utredas ytterligare men som arbetsgruppen uttrycker det Regeringsuppdraget är uttryckligen att ta fram ett förslag till nationellt genomförande av konventionen, inte om den ska införas. 33 Alltså bortser gruppen från handlingsalternativ nummer ett. Alternativ nummer två menar att ett införande av konventionen ska äga rum men att det ska göras så att enbart det absolut nödvändigaste för att Sverige ska klara kraven för konventionen uppfylls. Alternativet skulle leda till ett snabbt genomförande till mycket låga kostnader som dessutom inte skulle betyda några praktiska förändringar. Arbetsgruppen befarar dock att ett införande av detta alternativ skulle uppfattas som verkningslöst och att det i slutändan skulle innebära att de möjligheter som konventionen erbjuder inte nyttjas. Av den anledningen har beslutet blivit att satsa på alternativ nummer tre, ett helt genomförande av konventionen. Alternativet ger en rad organisationer och myndigheter uppdrag att utveckla verktyg som i enlighet med konventionen ska trygga det immateriella kulturarvet, arbetet fördelas alltså på olika myndigheter vilka samordnas av en utsedd myndighet, SOFI. Den samordnande myndighetens uppgift blir att överblicka, identifiera och definiera de olika immateriella kulturarven samt samordna underlag för återrapportering till Unesco. Övriga myndigheter utses till så kallade expertnoder som ska verka som stöd för den samordnande myndigheten inom sina respektive expertområden. Expertnoderna är, 30 Institutet för språk och folkminnen Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet, ibid., ibid., ibid. 16
17 Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Nordiska museet och Statens musiksamlingar genom Svenskt visarkiv. Exempelvis skulle Riksantikvarieämbetet ha till uppgift att särskilt uppmärksamma immateriella kulturarv som kan härledas till kulturmiljöfrågor gällande exempelvis ortsnamn, skötselfrågor och platsspecifika berättelser. 34 Expertnodernas uppgift förutom att stödja den samordnande organisationen blir att knyta kontakter med aktörer inom samma område och på så vis bilda ett kontaktnät som kan stärka arbetet. 35 Utöver detta vill arbetsgruppen också inrätta ett råd för immateriella kulturarv vilken skulle innehålla representanter från nodmyndigheterna och representanter från Riksarkivet, Statens kulturråd samt utövare av olika tänkbara immateriella kulturarv, ideella organisationer samt fristående experter inom området. 36 Eftersom det blir SOFI s arbetsuppgift att sammanställa en översättning på den engelska konventionstexten, givetvis i samråd med de övriga representanterna i rådet för immateriella kulturarv, trycker arbetsgruppen på att det är viktigt att noga se över hur konventionstexten ska översättas till svenska då det finns en risk att vissa engelska ord misstolkas. Till exempel kan ordet safeguarding översättas till skyddande. Konsekvensen av en sådan översättning kan dock bli att de immateriella kulturarven stagnerar och förhindras i sin utveckling och inte längre lika lätt kan utövas. Därför menar arbetsgruppen att safeguarding i stället ska översättas med tryggande då det uttrycket på ett tydligare sätt representerar vad den önskade utkomsten av bevarandet syftar till. 37 Många har även varit kritiska till en listning av kulturarven av samma anledning som ordvalet skyddande. Det finns även en önskan att det immateriella kulturarvet ska fortsätta vara en levande företeelse och att det inte ska hindras i sin naturliga utveckling som ofta sker mellan generationer. Slutsatsen har därför varit att listningen istället för specifika föremål och företeelser bör utgöras av kategorier eller exempel på företeelser värda att bevara. Till exempel, istället för att skriva in midsommarfirande eller julgransplundring som ett specifikt kulturarv skrivs benämningen svenska högtidstraditioner in som ett samlingsnamn för alla dessa. 38 Svensk lag För att ett genomförande av konventionen ska vara möjligt måste den överensstämma med gällande svensk lag. Det finns nämligen redan en del instrument för skydd av immateriella företeelser, däribland upphovsrättslagen. Upphovsrätten syftar till att trygga den ensamrätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina litterära eller konstnärliga verk. Med litterära verk menas allt från lyrik till beskrivande framställningar i tabeller och diagram, exempelvis 34 Institutet för språk och folkminnen Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet, ibid., ibid., ibid., Svenska Unescorådets skriftserie 1:2005 Unesco s konvention om skydd för det immateriella kulturarvet,
18 dataprogram och diagram. Med konstnärliga verk anses sådant som är skapat med en konstnärlig ambition, det vill säga konstverk, filmverk, musikaliska verk men även byggnadskonst och brukskonst. I stort består upphovsrätten av två delar: Upphovsrättsförordningen, vilken behandlar detaljbestämmelser om tillämpning av lagen. 39 Den andra behandlar den internationella upphovsrättsförordningen vilken i mångt grundar sig i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk som upprättades i Bern, Schweiz år Bernkonventionen är den första lag som behandlar internationell upphovsrätt. Innan dess var upphovsrättsliga frågor endast reglerade inom det egna landet och tog alltså ingen hänsyn till verk från andra länder som framfördes/framställdes i exempelvis Sverige. Bernkonventionen som är aktuell även idag med 150 medlemsländer ingår bland annat i upphovsrätten men riktar sig som sagt främst till den rätt ett utländskt verk har i ett annat land. 40 Upphovsrätten gäller de ekonomiska rättigheterna en konstnär har till sitt verk, det vill säga att upphovsmannen har rätt att tillåta eller förbjuda att verket kopieras på ett eller annat sätt samt att tillgängliggöra verket för allmänheten. Upphovsmannen har även ideella rättigheter vilket innebär att personen ska namngivas vid de tillfällen verket nyttjas men även att verket ska respekteras och inte förändras eller förvanskas när det offentliggörs inför allmänheten. Dessa rättigheter är ensamrätter, vilket då innebär att det enbart är upphovsmannen som har rätt till dem. 41 Dock finns det enligt upphovsrätten också något som kallas närstående rättigheter, vilket berör personer som utövar/framför verket men inte själva är upphovsmän till dem. Med det menas att tillexempel Tv eller radiobolag inte får visa ett inspelat framförande utan artistens godkännande och medtycke. Inte heller får ljudupptagningar göras utan artistens tillstånd. Tv och radio-producenter innefattas dock också av en form av liknande skydd som innebär att inspelat material inte får kopieras och olovandes sändas ut eller spridas vidare. 42 Det kan här också handla om en uppdatering eller en nytolkning av upphovsmannens verk eftersom det i denna rätt inte finns någon plikt på originalitet. Skyddet gäller 50 år från och med tiden för framförandet eller upptagningstillfället. 43 Skyddet för de ideella eller ekonomiska upphovsrätterna gäller däremot 70 år efter upphovsmannens död. Skulle det finnas fler än en upphovsman gäller skyddstiden från och med att den siste avlidit. 44 Anledningen till relevansen av denna lag i jämförelse med SOFI s arbete med konventionens införande är att närståenderätten i mångt har en inverkan på det immateriella kulturarvet, då speciellt 39 Justitiedepartementet Upphovsrätt Information om rättsreglerna s 7f, ibid., ibid., 9 f. 42 Justitiedepartementet Upphovsrätt Information om rättsreglerna 18 f. 43 ibid. 44 ibid.,
19 på den traditionsbärande musiken, dansen eller övriga uttrycksätt som kan ses som en konstform. Eftersom musikens tradition är sådan att verket framförs i olika tolkningar och egentligen inte har någon upphovsman eftersom den förs i generationer, leder det till att ett visst skydd enligt närståenderätten redan existerar. Huruvida den är tillräklig och rättvis har debatterats under lång tid och ett av huvudargumenten är att ett införande av konventionen måste komplettera och göra det lättare för traditionsbärare att framföra och ha rätt till sin musik. På så sätt spelar alltså konventionen om skydd för de immateriella kulturarven en stor roll för att trygga själva traditionen samt att de som utövar den får rätten att fortsätta med det. År 2011 gjordes en statlig utredning vilken skulle se över upphovsrättslagen med syfte att göra den mer lättillgänglig och lättläst för läsaren. Särskilt ansågs det att delen som behandlar närståenderätten var i behov av att ses över. Inga radikala ändringar kommer att göras men det kommer att göra det enklare för utövare av exempelvis immateriella kulturarv att utläsa sina rättigheter. 45 Detta skulle kunna vara en förlängning på det arbete som SOFI startade 2010 med att arbeta fram en modell för ett införande av konventionen för det immateriella kulturarvet. Ytterligare en myndighet som ämnar trygga och hjälpa, då särskilt musikutövare är Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM). Deras uppdrag är att se till sina medlemmars ekonomiska rättigheter enligt upphovsrätten. Musik som medlemmarna producerat registreras hos STIM som sedan ser till att företag och andra allmänna aktörer betalar för användning av medlemmarnas musik. Detta görs genom att företagen tecknar en licens hos STIM som sedan registrerar vilken musik som spelas och hur ofta. Upphovsmännen får därefter pengar baserat på hur ofta musiken spelas. Pengarna fördelas dock även på det förlag som tillsammans med upphovsmannen äger rättigheterna. 46 STIM skyddar dock inte upphovsmännen mot stöld eller plagiat av ett musikverk men har en så kallad bedömningskommitté som har till uppgift att överväga i fall två verk är väldigt lika varandra och om det då kan vara fråga om plagiat. Det är däremot sedan upphovsmannens uppgift att civilt gå vidare med en rättsprocess om denne känner sig förorättad. 47 Skyldigheten att rapportera in när musik spelas gäller inte bara i det fall ett företag eller butik spelar musiken utan också när musikern själv håller ett liveframträdande eller om ett särskilt event anordnar ett liveframträdande, exempelvis en festivalarrangör. 48 Det blir dock vanligare och vanligare att musiker helt på egen hand ger ut och producerar musik, och på så vis fungerar som sina egna skivbolag. Tidigare har restriktioner funnits för utgivning av musik 45 SOU 2011:32 En ny upphovsrättslag Slutbetänkande av upphovsrättsutredningen,
20 på det sättet. Vanligen måste den som ger ut en skiva, vinyl, dvd eller liknande betala en avgift per kopia som trycks. Avgifterna betalas till Nordic Copyright Bureau (NCB) vilken är anslutna till STIM och administrerar de mekaniska rättigheterna vid skivutgivning. Avgiften kunde tidigare kringgås om det handlade om en första upplaga på max 1000 exemplar. Efter den 16 februari 2012 togs denna restriktion bort så att maxantalet exemplar blev frivilligt mot en administrationsavgift på 675 kr. Det går även att teckna en så kallad avgiftsfri licens på villkoren: Du måste själv äga alla rättigheter till musiken, alternativt tillsammans med den musikgrupp du ingår i (medlemmarna i gruppen ska specificeras). Om musiken är förlagd måste musikförlaget ägas av dig/er själva. Katalognumret ska vara ditt eget och inte vara tilldelat från annat skivbolag. NCB-ansvarig ska vara du själv eller den musikgrupp som du ingår i. Ideella och ekonomiska föreningar kan inte bli befriade från avgift för egen musik. 49 Avgiften måste dock alltid betalas och återbetalas först i efterhand till upphovsmännen i fall de innehar licensen
I C O M O S S W E D E N. Världsarv: Information om rutin för nominering, utvärdering, beslut m.m.
I C O M O S S W E D E N INTERNATIONAL COUNCIL ON MONUMENTS AND SITES CONSEIL INTERNATIONAL DES MONUMENTS ET DES SITES 2010-11-19 Världsarv: Information om rutin för nominering, utvärdering, beslut m.m.
Läs merFörslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet
1 YTTRANDE 2010-07-23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Ku2009/2175/KT Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet Sammanfattning och allmänt
Läs merVad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?
S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk
Läs merUNESCOS världsarvskonvention 40 år Undervisnings- och kulturministeriet Internationella sekretariatet
UNESCOS världsarvskonvention 40 år 1972-2012 Undervisnings- och kulturministeriet Internationella sekretariatet unesco@minedu.fi UNESCO i korthet FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM51
Regeringskansliet Faktapromemoria Undertecknande av Marrakechfördraget om inskränkningar i upphovsrätten till förmån för personer med synnedsättning Justitiedepartementet 2014-02-07 Dokumentbeteckning
Läs merKuvat: Joonas Luukkonen, Mats Tuominen, Jouko Tanskanen / Helsingin kaupunginmuseo, Michael Holler, Helsingin kaupunginmuseo, Marjut, Eero Roine,
Kuvat: Joonas Luukkonen, Mats Tuominen, Jouko Tanskanen / Helsingin kaupunginmuseo, Michael Holler, Helsingin kaupunginmuseo, Marjut, Eero Roine, Lasten ja nuorten puutarhayhdistys, Rimpparemmi, Cartina/Henrik
Läs merRubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning
Läs merInternasjonale konvensjoner som berører seterbruket
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala
Läs merHenry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik
Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll
Läs merFakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *
Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i internationella upphovsrättsförordningen (1994:193); SFS 2008:851 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 18 september 2008. Regeringen föreskriver
Läs merUpphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord
Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller
Läs merUtdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:
Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Läs merRätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation
Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merE-post: /
I projektet Kulör Kulturarv som levande österbottnisk resurs, vill vi lyfta fram immateriellt kulturarv och levande traditioner i regionen som tillgångar som kan användas i den samtida utvecklingen. Immateriellt
Läs merHotet mot den svenska befolkningsstatistiken
Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en
Läs merAVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)
Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),
Läs merUnesco och Svenska Unescorådet
Unesco och Svenska Unescorådet UNESCO Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen. Ur Unescos stadgar Unesco står för United
Läs mernominering till UNESCOs världsarvslistav
The Rise of Systematic Biology Ett föreslagen f nominering till UNESCOs världsarvslistav Vad är ett världsarv? En unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.
Läs merBARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången
Läs merEn praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område
Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt
Läs merUppdrag till Riksantikvarieämbetet att utarbeta en nationell världsarvsstrategi
Regeringsbeslut I:7 2017-10-19 Ku2017/02183/KL Kulturdepartementet Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm Uppdrag till Riksantikvarieämbetet att utarbeta en nationell världsarvsstrategi Regeringens
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs mer1. Sammanfattning... 5
Innehåll Förord... 4 1. Sammanfattning... 5 2. Inledning... 6 Tillvägagångssätt... 6 Arbetsgrupp... 6 Webbenkät... 6 Seminarieserie... 7 Nordiska kontakter... 7 Folkminnesmöten... 8 Övrigt... 8 3. Bakgrund...
Läs merARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT
200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG
Läs mer(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU)
17.5.2014 L 147/79 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta
Läs merAvtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-
Läs merSkärgårdens kulturarv och dess potential. Marcus Lepola, FM, museiforskare. Biosfärområdets vinterträff
Skärgårdens kulturarv och dess potential. Marcus Lepola, FM, museiforskare. Biosfärområdets vinterträff 5.2.2016 Vad är kulturarv? Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer skapat och hur vi i dag
Läs merSkolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.
Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.
Läs merRiktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier
Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska
Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning
Läs merGIIJTO! GIITU! Tack för mig
GIIJTO! GIITU! Tack för mig Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även
Läs merPolicy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier
Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik Bryssel den 28 mars 2018 Rev1 TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER FÖRENADE KUNGARIKETS UTTRÄDE OCH EU-REGLERNA OM
Läs merUpphovsrättligt skyddat material
1 Upphovsrättligt skyddat material Beskrivande framställningar i tal och skrift Datorprogram Filmverk Fotografiska verk, alster av bildkonst Alster av byggnadskonst eller brukskonst Andra verk Förutsättning
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merMänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Läs merLevande traditioner. Slutrapport om tillämpningen av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet i Sverige
Slutrapport om tillämpningen av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet i Sverige Redovisning av regeringsuppdrag Ku2010/1980/KT Innehåll Förord... 4 Prolog... 5 1. Sammanfattning...
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merPolicy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige
Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige. 1311105 Inledning Friluftsmuseerna består av många olika verksamheter som tillsammans skapar den speciella form av museiverksamhet som ett friluftsmuseum
Läs mer2.3 För att ditt medlemskap skall beviljas måste du vara över 18 år och vara registrerad kund på Webbplatsen
ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SVENSKA SPELS MEDLEMSTJÄNSTER 1. ALLMÄNT 1.1 Detta avtal fastställer villkoren ( Allmänna Villkor ) för AB Svenska Spels ( Svenska Spel ) tillhandahållande av interaktiva tjänster
Läs merIFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest
IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än
Läs merUppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2
Läs merNAMN Föreningens namn ska vara Nordic Autophagy Society, härefter kallad NAS, och föreningens hemstad ska vara Kuopio, Finland.
NORDIC AUTOPHAGY SOCIETY (NAS) STADGAR KAPITEL I NAMN Föreningens namn ska vara Nordic Autophagy Society, härefter kallad NAS, och föreningens hemstad ska vara Kuopio, Finland. KAPITEL II DELTAGANDE LÄNDER
Läs merUNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt
Traduction faite par le Ministère de la Culture suédois UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt (Rom den 24 juni 1995) Konventionsstaterna, som SAMLADES på inbjudan av
Läs merPolicy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial
Dnr. LNU 2014/82-1.1 Policydokument Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial Universitetsbiblioteket 2014-02-11 Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Läs merNy struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Läs mer10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Läs merAngående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter
Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merFinlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk
1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare
Läs merAntaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN
PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom
Läs merSå här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun
Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du
Läs merSvenska IHP-kommittén 2014
Svenska IHP-kommittén 2014 Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merVÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP
Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne
Läs merTillgänglig litteratur över gränserna Vad innebär Marrakechfördraget?
19.11.2018 Tillgänglig litteratur över gränserna Vad innebär Marrakechfördraget? SDK-konferensen 16.11.2018 Kirsi Ylänne, tillgänglighetsexpert, Celia, Finland 1 Celia, IFLA och Kirsi Celia är ett kunskapscentrum
Läs mer(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet för språk och folkminnen
Regeringsbeslut 10 2015-12-10 Ku2015/02965/LS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen
Läs merTÄVLINGSREGLER MELODIFESTIVAL 2014
TÄVLINGSREGLER MELODIFESTIVAL 2014 Sektion A: Inbjudan, bakgrund, regler och urvalsprocess Sektion B: Regler för det insända bidraget Sektion C: Regler för bidrag som väljs ut att tävla Sektion D: Övriga
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merGrunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med
olika resandeorganisationer i Norge och Sverige och med enskilda resande. Dessutom har vi samarbetet med flera olika projekt med inriktning på resandefolket. Vi har arbetat med referensgrupp som egentligen
Läs merARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter
ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den
Läs merSV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen
6.9.2018 A8-0245/170 170 Skäl 3 (3) Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används. Nya affärsmodeller
Läs merKonsthögskolan i Umeå
Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta
Läs merEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/116/EG. av den 12 december om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter
L 372/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.12.2006 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merAtt (sam) verka i offentlighetens tjänst Varför jämställdhet och jämlikhet är kvalitet för museer
Att (sam) verka i offentlighetens tjänst Varför jämställdhet och jämlikhet är kvalitet för museer Annika Olsson, Centrum för genusstudier, SU Programansvarig Jämi, GU Vissa människor marscherar ständigt
Läs merBestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merFÖRBUNDE N. Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)
HANDIKAP P FÖRBUNDE N Sundbyberg 2016-06-28 Dnr.nr: Ku2016/00504/D Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: ku.remissvar@regeringska nsliet.se Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU
Läs merSammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om
Läs merAnvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond; SFS 2014:1522 Utkom från trycket den 19 december 2014 utfärdad den 11 december 2014. Regeringen föreskriver
Läs merUpphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet
Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat
Läs merRiktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se GD2018:151 Sid 1 (5) Riktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter Fastställda av Kulturrådets
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen
Regeringsbeslut I:16 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen
Läs merBEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING?
BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? Akademi Sydost, Växjö 27 september 2007 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga
Läs merSvensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska
Läs merSpårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet
Datavetenskap Opponenter: Karl-Johan Fisk och Martin Bood Respondent: Jon Nilsson Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Oppositionsrapport, C-nivå 2007:10 1 Sammanfattat omdöme av
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Publicerad den 21 juni 2018 Utfärdad den 14 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merHANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Läs merÖvervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET
ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET 2014 2020 1. UPPRÄTTANDE, SAMMANSÄTTNING OCH SEKRETARIAT 1.1 Upprättande Övervakningskommittén 2014 2020 är inrättad av regeringen
Läs mer