Kallelse till kommunstyrelsen

Transkript

1 Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef Kallelse Datum Tid: Tisdagen den 15 november 2016 Kl. 18:00 informationsärenden, stängt sammanträde Kl. 19:00 (cirkatid) beslutsärenden, öppet sammanträde Plats: Folkets Hus, Trosa Gruppmöten: Majoritet: kl. 17:30 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: kl. 17:00 Sverigedemokraterna: kl. 17:30 Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Kallelse till kommunstyrelsen Informationsärenden (stängt sammanträde) Dnr 1. Information om fördjupad granskning inom funktionshinderområdet (Muntlig information från Sejla Salkic, handläggare LSS, och Per-Uno Nilsson, myndighetschef) 2. Information om Infart västra Trosa (Muntlig information från Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef) 3. Information om näringslivsfrågor och information från Trosa Fibernät AB (Trofi) (Muntlig information från Jonas Ivervall, näringslivschef och ordförande Trofi) Till kommunstyrelsen (öppet sammanträde) 4. Internbudget för kommunstyrelsens politiska ledning och kommunkontor 2017 KS 2016/125 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar inte i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar inte i beslutet gällande att-sats ett och tre då kommunfullmäktige ännu inte fastställt den reviderade budgeten för Remissyttrande Infart västra Trosa Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 6. Fördjupad granskning inom funktionshinderområdet Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 7. SMS-baserat informationssystem Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. KS 2016/109 KS 2016/126 KS 2016/128 Forts. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2 TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2) Kanslienheten Försäljning av villatomter Moroten 1 m.fl. Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 9. Försäljning av villatomter Väsby 8:24 m.fl. Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 10. Exploateringsavtal för Fagerhult 2:212 i Vagnhärad (Handlingarna lämnas på sammanträdet) KS 2016/132 KS 2016/133 KS 2016/135 Till kommunfullmäktige 11. Revidering av budget 2017 för Trosa kommun (Margareta Smith, ekonomichef, ger en muntlig presentation av ärendet) KS 2016/129 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar inte i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar inte i beslutet till förmån för eget förslag. 12. Uttag av exploateringsersättning samt övergripande exploateringsekonomi för Infart västra Trosa Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 13. Förslag till nya bolagshandlingar Aktieägaravtal och bolagsordning för Nyköping-Östgötalänken AB Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 14. Hållbar Medarbetar Engagemang (HME) medarbetarenkät 2016 (Torbjörn Unnebäck, personalchef, ger en muntlig presentation av ärendet) 15. Borgensramar för Trosa Fibernät AB Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 16. Uppföljning av beslut/uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 17. Svar på motion om E-petition Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Yrkanden: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till motionen. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på Daniel Portnoffs (M) yrkande mot Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till förvaltningens förslag. KS 2016/130 KS 2016/122 KS 2016/131 KS 2016/134 KS 2016/73 KF 2015/32 Övrigt 18. Anmälan av delegationsbeslut KS 2016/1 19. Övriga anmälningsärenden KS 2016/2 Daniel Portnoff Ordförande Helena Edenborg Sekreterare

3

4 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/ Kommunkontoret Margareta Smith Tel Fax Internbudget för kommunstyrelsens politiska ledning och kommunkontor 2017 Förslag till beslut att fastställa förslaget på internbudget för kommunstyrelsens politiska ledning och kommunkontor för att fastställa avgifter och taxor för Trosa turistcenter 2017 att fastställa förslaget på attesträtter för politisk ledning. Ärendet Kommunkontoret har utarbetat ett förslag till internbudget för verksamhetsåret 2017 enligt uppdrag. Internbudgeten redovisar hur budgeterade resurser fördelats per enhet. I budgeten är en utökning av Kommunstyrelsens centrala buffert med 4 Mkr vilket finansieras genom att kommunens skatteintäkter räknas upp med 128 fler invånare än vad budget enligt fullmäktigebeslut i juni baserades på. Övriga ramökningar besparingar och rationaliseringar samt 2017 års ettårssatsningar för Kommunstyrelsens är inräknade i bifogat förslag. Ramökningar, 2017 års ettårssatsningar, besparingar och rationaliseringar redovisas särskilt i bilagan internbudget för politisk ledning och kommunkontor. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef 1

5 Bilagor 1. Budget för KS politiska ledning och kommunkontor Internbudget för politisk ledning och kommunkontor Avgifter/taxor Trosa turistcenter Attesträtter för politisk ledning samt delegationsbeslut attesträtter Kommunkontor, investeringsprojekt, finansförvaltning och balanskonton 2

6 Kommunstyrelsen/Politiks ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Central buffert Verksamhetsområde Politisk ledning Övergripande planverksamhet Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism Näringslivsfrågor Kollektivtrafik Krisberedskap Överförmyndare Finskt förvaltningsområde Kommunkontoret arbetar för att göra Trosa kommun attraktiv för dagens och morgondagens medborgare, näringsliv och besökare genom strategisk ledning och utveckling samt stöd och Kommunkontoret ska bidra till att skapa kommunsveriges bästa chefer med stabila och trygga planeringsförutsättningar. Verksamhetsförändringar Kollektivtrafiken är fortsatt kommunkontorets största verksamhetsområde sett till ekonomisk volym. En fortsatt ökning av antalet resande i Trosa kommun kan uppnås genom att trafiken anpassas till stråk där resandet är mer frekvent. En effektivisering av trafiken inom Trosa kommun genomförs under perioden med prioriteringar i enlighet med kommunens kollektivtrafikvision. För att anpassa den lokala busstrafiken till fler tågavgångar och förbättra ungdomars resmöjligheter tillförs 0,2 Mkr från Under de närmaste åren kommer den regionala trafiken på järnväg kunna öka tack vare att nya spår genom centrala Stockholm tas i drift För den regionala trafiken har landstinget Sörmland det finansiella huvudansvaret. Arbetet med anpassa det regionala kollektivtrafikutbudet inför 2017, när ny spårkapacitet i Stockholm tillförs pågår. Upphandling av tåg med kommunal borgen har genomförts. Arbete med ökad koncernsamordning pågår och omfattar flera av kommunkontorets delar och syftar till effektiviseringar och kvalitetsförbättringar och på sikt en bättre styrning av bolagen och kommunkoncernen. Effektiviseringsåtgärder om 0,6 Mkr inarbetas under 2017 års budget. Kansliet tillförs 0,2 Mkr i utvecklingsmedel 2017, för att understödja arbetet med effektivisering av administrationen. En utredning pågår under 2016 av den nyligen kommunaliserade turistbyråverksamheten, för att möjliggöra ett ytterligare utvecklat samarbete med kommunens besöksnäringsföretag, 0,4 Mkr tillförs budget Trosa kommun genomför under våren 2017 SCB:s medborgarundersökning för sjätte gången. Undersökningens resultat är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete. En särskild analys av resultatet genomförs med början hösten Eventuella åtgärder utifrån medborgarundersökningen bör

7 kunna vidtas under Möjligheterna till kommunikation med medborgarna, bl a genom e- tjänster stärks genom att 0,2 Mkr tillförs Kommunens engagemang i bredbandsutbyggnad fortsätter inom ramen för den under 2013 antagna bredbandsstrategin. Fortsatta kommunala insatser kan ske i form av investeringar och/eller kapitaltillskott till Trofi Den kommunala insatsen ska skapa bättre förutsättningar för att andra aktörer i snabbare takt ska kunna leverera bredbandstjänster till medborgare och företagare i kommunen. Kommunen stödjer Trofi organisatoriskt och administrativt i med beslut om koncernsamordning. Den ekonomiska utvecklingen i Trofi kommer under perioden innebära bolaget mognar och kan bli mer kommersiellt självbärande. Kommunstyrelsen och dess planutskott kommer också fortsatt bearbeta tänkbara exploatörer i syfte att öka nybyggnationen av främst bostäder i skilda upplåtelseformer. Trosa kommun ska även kommande år aktivt arbeta med markfrågor i syfte att skapa goda tillväxtmöjligheter. Arbetet med förberedelser inför Ostlänkens byggnation genom kommunen pågår För att understödja detta tillförs Ostlänkenprojektet redan ,4 Mkr i engångsanslag. Kommunkontoret fortsätter följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Dagens relativt låga arbetslöshetstal i kommunen, på runt 1,5 procent är en följd av en väl fungerande regional och lokal arbetsmarknad. Parallellt med arbetslöshet kan vår arbetsmarknad i övrigt präglas av en lika besvärande arbetskraftbrist. Under 2016 sker ett samarbete med Svensk Näringsliv för att förbättra vårt lokala företagsklimat tillsammans med representanter för de lokala företagen. Projektet pågår under 2016, med ambitionen att Trosa kommun ska kunna återta positionen som en kommun med ett företagsklimat i toppklass. Arbetet lägger grunden för kommunens fortsatta arbete Utvecklingen inom skolområdet forstsätter med fler satsningar, men de kommande åren kommer ITenheten också att fokusera på att stödja verksamhets- och kvalitetsutveckling av vård- och omsorgsverksamheten med modern teknik. Arbetet med Sunt Liv fortsätter och är prioriterat även de kommande åren. Ambitionen att öka motivationen och frisknärvaron är viktig för såväl den anställde som för kommunen. Särskilda insatser för att bromsa de ökande sjukskrivningstalen är aktuella under och 0,2 Mkr i ettårssatsning tillförs Ett av kommunfullmäktiges mål, om medarbetarnas engagemang mäts och ska utvärderas årligen inför kommande insatser. Som ett led i kommunens jämställdhetsarbete ska kommunens ledningsgrupp kommande år arbeta för att skapa bättre möjligheter till karriärvägar inom kvinnodominerade verksamhetsområden. För att fortsätta förbättra ledarskapet i kommunens verksamhet satsas 0,2 Mkr 2017 till ledningsgruppsutveckling. Även det brottsförebyggande arbetet är prioriterat medel om 0,3 Mkr anslås i en ettårssatsning under Förnyelsen av området runt Vagnhärads centrum fortsätter under kommande år med en tredje bostadsbyggnadsetapp och är en fortsatt prioriterad fråga för kommunstyrelsen även kommande år. En fördjupad administrativ samordning av Trosa kommun och Trosabygdens bostäder AB sker under perioden Verksamheten En ny medborgarundersökning ska genomföras Medborgarundersökningen är en central del i arbetet med att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Allmänna val ska hållas till kommun, riksdag och landsting/region 2018, vilket innebär en utökad budget för valnämnden. Trosa kommun fortsätter arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet i Korthet.

8 Statens kloka beslut om byggnation och finansiering av det omfattande järnvägsprojektet Ostlänken mellan , kommer innebära ett gradvis ökande behov av kommunala planeringsoch förberedelsearbeten. Det kan innebära att kommunen behöver avsätta mer resurser för ändamålet under kommande år för att öka insatserna inom flera områden. Planeringen av nya områden i anslutning till det nya stationsläget i Vagnhärad kan under perioden komma att påbörjas. Stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar samt väl fungerande styrsystem för kärnverksamheten är en förutsättning för att säkerställa kommunens långsiktiga ekonomiska balans. De ekonomiska utmaningarna blir större de kommande åren på grund av ökande behov av demografiska skäl. Eventuella tillkommande skatteintäkter kan användas för att återställa en långsiktigt rimlig resultatnivå samt amortera kommunens låneskuld. Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för kommande lågkonjunktur och ökande investeringsbehov till följd av befolkningstillväxt. För 2017 och perioden framöver ska arbetet med att effektivisera kommunens verksamhet i en takt om 3 Mkr per år att fortsätta. Personal Personal Budget Budget Förändr % Personalkostnader, tkr % Personalkostn/total kostnad 51% 51% 0% Tydlighet, långsiktighet och ansvarstagande ska prägla arbetet. Styrelsen skall bidra till att våra verksamheter får stabila grundförutsättningar gällande ekonomi, ledarskap och styrsystem. I styrelsens arbete ingår även omvärldsbevakning och att bidra positivt till utvecklingen nationellt och internationellt. Politikerna ansvarar för att sätta mål och prioritera resurser på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall genomföras för att nå bästa resultat. Ett viktigt ansvar för kommunstyrelsen är också att säkerställa att kommunens verksamhet är öppen, tydlig och uppfyller invånarnas förväntningar. Kommunstyrelsen skall vara pådrivande i kommunens förändringsarbete och sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar organisationen. För att detta skall möjliggöras är det viktigt att samla kompetens och resurser under kommunchefens ledning i frågor som rör personal, utveckling, ekonomi, näringsliv, information, tillväxt, kommunikation och ekologi. Ett viktigt verktyg för att upprätthålla en väl fungerande styrning och ledning är vår ekonomistyrmodell. Ansvarfördelningen mellan politiker och tjänstemän framgår tydligt i modellen och den uppmuntrar till effektivitet och kvalitetsutveckling. I kommunstyrelsens arbete utgör medborgarundersökningen som görs vartannat år ett viktigt underlag. Medborgarnas behov skall stå i fokus och genom medborgarundersökningen får vi omfattande kunskaper och underlag för de prioriteringar som görs och de beslut som fattas. Hållbar utveckling Kommunstyrelsen har som första nämnd under 2013 beslutat att kommunkontoret arbeta i nivå 2 miljöledningssystemet. Införandet av läsplattor har medfört reducerad pappersförbrukning och minskade tryckkostnader. Uppföljning av miljönyckeltalen visar dock att pappersförbrukningen fortfarande borde gå att minska inför kommande år. Arbetet med att effektivisera användandet av poolbilar prioriteras. Kommunstyrelsens övergripande ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och styra Trosa kommuns verksamheter. Kommunstyrelsens tre övergripande mål Inriktningen för kommunstyrelsens arbete utgår från tre övergripande mål: Trosa kommun ska ha nöjda medborgare Trosa kommun ska ha nöjda företagare Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare För att uppfylla de tre övergripande målen har kommunstyrelsen formulerat ett antal underliggande mål kopplade till styrelsens ansvarsområden. En fullständig måluppfyllelse kräver ständiga förbättringar och heltäckande insatser inom samtliga områden.

9 Internbudget för Kommunstyrelsen/politisk ledning och kommunkontor 2017 Ansvar /enhet Benämning Kostnader Intäkter Netto POLITISK LEDNING 1000 Ordf. KF Kommunfullmäktige Ordf KS Kommunstyrelsen * Varav ettårssatsn brottsförebyggande åtgärder är -300 tkr KS oppositionsråd Kommunalt partistöd Utb. Stöd politiska partier Utbildning förtroendevalda Valnämnd Kommunala råd Planutskott * Varav ettårssatsn "Ostlänken" är -400 tkr KS egen buffert Central buffert Totalt politisk ledning Ansvar /enhet Benämning Kostnader Intäkter Netto KOMMUNKONTOR 1100 Kommunchef Kommunledning Trosa turistcenter KS planarbete Skärgårdstrafik *15903 Ledningsgruppsutveckling Ekonomichef Ekonomienheten Kommungemensamma avgifter Internhyra kommunhusen Personalchef Personalenheten Fackliga kostnader Gemensamma personalkostn Omplacering/rehab *15916 Åtgärder sjukfrånvaro

10 Ansvar /enhet Benämning Kostnader Intäkter Netto KOMMUNKONTOR forts 1130 Kanslichef Kanslienheten Finskt förvaltningsområde *15917 Utvecklingsmedel kansli Överförmyndare Näringslivssekreterare Serviceenheten Näringslivssekreterare IT-chef Tele o kommunikation IT-enheten Gem. Växelnämnd Samh.byggnchef under KS Kollektivtrafik Näringslivschef Leader lnadsbygsutveckling Näringsliv Kommunikationsansvarig Kommunikation *15901 Hemsida/kommunikation Krisberedskap Totalt Kommunkontor Totalt Kommunstyrelsen inkl central buffert Ramutökningar 2017 tkr junibudget Trosa turism 400 junibudget Kollektivtrafik 200 junibudget Central buffert höstbudget Central buffert * Ettårsstasningar 2017 tkr Brottsförebyggande arbete 300 Ostlänken 400 Ledningsgruppsutveckling 200 Personal sjukfrånvaro 200 Utvecklingsmedel kansli 200 Kommunens hemsida/kommunikation 200 Besparingar 2017 tkr Samordning med bolagen -600 Kolektivtrafik en busslinje Skärgårdstrafik höstbeslut -100 Miskade kostnader kontoret -100 Rationalingar 2017 tkr Politisk ledning -7 Kommunkontor -565

11 Kommunkontoret Trosa Turistcenter Bilaga 4 Avgifter Trosa Turistcenter Administrationsavgifter Biljettpris Administrationsavgift kr 10 kr kr 15 kr kr 20 kr kr 25 kr 525 kr > 30 kr För föreningar tas det ut en avgift på 10 kr/biljett, oavsett prisnivå. Momsen för administrationsavgifter speglar alltid momsen på biljetten. Alltså, en momsfri biljett får en momsfri administrationsavgift. En biljett med 6 % moms får en administrationsavgift med 6 % moms. Priserna ovan är inkl. moms. Skärgårdstrafik Bokningar Försäljning av biljetter Priserna ovan är inkl. moms. Administrationsavgift 10 % av värdet på bokningen 5 % per såld biljett Avgifter för annonsering Avgift Blå tåget annons Banner ( kr (Priset är inkl. 25 % moms och reklamskatt) kr (Priset är inkl. 25 % moms) Rådstugan Uthyrning Företag Förening Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift/tillfälle 500 kr 200 kr Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

12 TROSA KOMMUN Datum Sida 2(2) Kommunkontoret Bilaga 4 Marknader Gäller jul/skördemarknad Plats 3x3 m Plats 3x3 m, förening El Marknadsstånd (Träställning, bord och markistak) Avgift 500 kr, ej moms 240 kr, ej moms 100 kr, inkl 25 % moms 250 kr, inkl 25 % moms Stadsvandringar Avgift Guidad stadsvandring för allmänheten Guidad stadsvandring för företag eller grupper Priserna är inkl. 25 % moms. 40 kr/person 1200 kr för en timme, därefter 250 kr/påbörjad halvtimme Uthyrning av stugor/rum för privatpersoner Boende Ett rum Stuga Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift 625 kr kr Avgifter för utskrifter/kopior Avgift Utskrift (per A4 sida) Kopia (per A4 sida) Fax inrikes (per A4 sida) Fax utrikes (per A4 sida) Priserna är inkl. 25 % moms. 2 kr 2 kr 10 kr 20 kr Presentartiklar Avgift Vykort Priserna är inkl. 25 % moms. 10 kr

13 Bilaga till Internbudget för KS Beslut i KSau (politisk ledning) Attestanter och ersättare KS under 2017 Politisk ledning Ansvar Enhet Aktivitet Benämning Attestant-funktion Ersättare - funktion Kommunfullmäktige KF:s ordf 2:e v ordförande Kommunstyrelse Kommunst ordf 2:e v ordförande KS oppositionsråd KS 2:e vice ordförande 2:e v ordförande Kommunal partistöd Kommunst ordf 2:e v ordförande Utb stöd pol partier Kommunst ordf 2:e v ordförande Utbildning förtr valda Kommunst ordf 2:e v ordförande Valnämnd Kommunst ordf 2:e v ordförande Kommunala Råd Kommunst ordf 2:e v ordförande Planutskott Ordförande planutskott 2:e v ordförande KS egen buffert Beslut i KS Central buffert Beslut i KS Ekonomichefens delegationsbeslut 1 för Gäller från Kommunkontor Kommunchefen har generell attesträtt för kommunkontorets samtliga enheter/projekt Ansvar Enhet Aktivitet Benämning Attestant-funktion Ersättare - funktion Leader landbygdsutv. Näringslivschef Kommunchef Kanslienheten Kanslichef Ekonomichef Kanslienheten - chefslön Kommunchef Personalchef Ekonomitenheten Ekonomichef Redovisningsansvarig Ekonomitenheten - chefslön Kommunchef Personalchef Personalenheten Personalchef Personalsekreterare Personalenheten - chefslön Kommunchef Ekonomichef Kommunledning Kommunchef Kanslichef Kommunledning - chefslön Kommunstyrelsens ordf Personalsekreterare Kommunikation Kommunikationschef Näringslivschef Kommunikation Kommunchef Personalsekreterare Serviceenheten Näringslivssekreterare Ekonomichef Serviceenheten - chefslön Kommunchef Personalchef Näringslivs sekr Näringslivssekreterare Ekonomichef Näringslivs sekr - chefslön Kommunchef Personalchef Näringsliv Näringslivschef Informationsansvarig Näringsliv - chefslön Kommunchef Personalchef Tele & Kommunikation IT-chef Ekonomichef IT-enhet IT-chef Ekonomichef IT-enhet - chefslön Kommunchef Personalchef Finskt förvaltningsområde Kanslichef Ekonomichef Kommungemensamma avg Ekonomichef Redovisningsansvarig Trosa Turistcenter Kommunchef Kanslichef kkl 3 Trosa Turistcenter Turistchef Kanslichef Fackliga kostnader Personalchef Personalsekreterare Gem personalkostn Personalchef Personalsekreterare Omplaceringsmedel Personalchef Personalsekreterare Kollektivtrafik Ekonomichef Samhällsbyggnadschef Kollektivtrafik - löner Samhällsbyggnadschef Exploateringschef Internhyra Kommunkontoret Ekonomichef Kommunchef KS planarbete Kommunchef Kanslichef KS planarbete - löner Samhällsbyggnadschef Exploateringschef Kostnader mark Ekonomichef Redovisningsansvarig Hemsida/kommunikation Kommunikationschef Näringslivschef Ledningsgruppsutveckling Kommunchef Kanslichef Skärgårdstrafik Kommunchef Kanslichef Åtgärder sjukfrånvaro Personalchef Personalsekreterare Kanslichef Helena Edenborg Margareta Smith Krisberedskap Kommunikationschef Näringslivschef Överförmyndare Kanslichef Överförmyndarhandl Växelnämnden IT-chef Ekonomichef

14 Ansvar Enhet Aktivitet Benämning Attestant-funktion Ersättare - funktion Ekonomichefens delegationsbeslut 1 för 2017 Kommunkontor Kommunchefen har generell attesträtt samtliga enheter/projekt Ansvar Enhet Aktivitet Benämning Attestant-funktion Ersättare - funktion Kommunekolog Kommunekolog Kommunchef Kommunekolog- chefslön Kommunchef Personalchef Energirådgivning Kommunekolog Kommunchef KS Ekoutskott Ordförande Ekoutskottet Vice ordf ekoutskottet INVESTERINGSPROJEKT Investeringsreserv Beslut i KS Kommunchef IT-investeringar IT-chef Ekonomichef Teleinvesteringar IT-chef Ekonomichef Inventarier kommunkontoret Kommunchef Ekonomichef IT-satsning skolan IT-chef Ekonomichef

15 Attestanter och ersättare Finansförvaltningenunder 2017 Ekonomichefens delegationsbeslut 1 för Gäller från Kommunkontor Kommunchefen och ekonomichefen har generell attesträtt för finansförvaltningens samtliga enheter/projekt Ansvar Enhet Aktivitet Benämning Attestant-funktion Ersättare - funktion Pensioner Personalchef Ekonomichef PO Ekonomichef Redovisningsansvarig Kalk kapitalkostnader Ekonomichef Redovisningsansvarig Avskrivningar aff dr vht Ekonomichef Redovisningsansvarig Kommunalskatt Redovisningsansvarig Ekonomichef Statligt utjämningsbidrag Redovisningsansvarig Ekonomichef Inkomstutjämning Redovisningsansvarig Ekonomichef Avgift momssystem Redovisningsansvarig Ekonomichef Externa ränteintäkter Redovisningsansvarig Ekonomichef Internränta affärsdrivande verk KFTS-ekonom Redovisningsansvarig Kostnadsräntor Redovisningsansvarig Ekonomichef Bankomkostnader Redovisningsansvarig Ekonomichef Avskrivningar KFTS-ekonom Redovisningsansvarig Kommungem. poster Ekonomichef Redovisningsansvarig Finansiell utjämning Ekonomichef Redovisningsansvarig Avsättning pensionsskuld Ekonomichef Redovisningsansvarig Kommunens skattekostn Redovisningsansvarig Ekonomichef Extraordinära kostnader Ekonomichef Redovisningsansvarig Täckn balanskr enl budg Ekonomichef Redovisningsansvarig Årets resultat Redovisningsansvarig Ekonomichef

16 Trosa kommun ATTESTLISTA 2017 Balanskonton Ekonomichefen har generell attesträtt för samtliga balanskonton TILLGÅNGAR Konto Kontonamn Beslutsattestantfunktion Beslutsattestantnamn Ersättarefunktion 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1110 Lantegendomar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1112 Övrig markreserv Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1113 Bebyggda fastigh, enklare typ Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1114 Obebyggda san.fastigheter Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1120 Skolfastigheter Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1122 Förskolor Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1123 Övriga förvaltningsfastigheter Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1124 Idrotts- och fritidsanläggning Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1125 Bad- och båtsportsanl. Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1126 Hamnrörelse Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1129 Ack. avskr, verksamhetsfastigh Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1130 Vatten- och avloppsverk Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1131 Renhållningsverk Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1139 Ack. Avskr, fastigh affärsverk Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1140 Gator och vägar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1141 Parkanläggningar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1142 Naturreservat Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1149 Ack. avskr, publika fastighete Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1150 Bostads och affärshus Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1151 Osålda tomter Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1153 Tomträttsmark fritidsbebygg Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1154 Tomträttsmark för industri Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1157 Skogar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1159 Ack. avskr, fastigh annan vsh Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1160 Övriga anläggningar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1169 Ack. avskr, övr anläggningar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1170 Påg. ny-, till- och ombyggnad Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1190 Pågående investeringar Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 12 Maskiner och inventarier 1210 Maskiner Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1219 Ack. avskrivningar, maskiner Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1220 Inventarier Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1221 Data- och teleutrustning Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1229 Ack. avskrivningar, inventarie Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1240 Bilar och andra transportmedel Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1249 Ack. avskr, bilar o transportm Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1280 Konst Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1290 Övr maskiner och inventarier Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 1299 Ack. avskr, övr maskiner o inv Ekonom Josefin Sandborg Ekonomichef 13 Finansiella anlägningstillgångar 1320 Aktier och andelar Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1321 Aktier o andelar koncernföreta Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1329 Värderegl aktier o andelar Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1331 Obligationer, förlagsbevis mm Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1339 Värderegl. obligat., förlagsbe Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1352 Långfristiga fordringar Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1359 Värderegl långfr fordringar Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1391 Bidrag till statl infrastrukt. Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1399 Ack. avskr, statl infrastr Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 14 Förråd, lager och exploateringsfastigheter 1410 Förråd Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 1470 Exploateringsfast, bostadsmark Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 1471 Exploateringsfast, industrimar Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 15 Kundfordringar Christina Thörnström/Mona 1510 Kundfordringar Ekonomiassistent Gustafsson Redovisningsansvar Christina Thörnström/Mona

17 Konto Kontonamn Beslutsattestantfunktion Beslutsattestantnamn Ersättarefunktion 1525 Delavskrivn/restavskr Future Ekonomiass TK Eija Karlsson Redovisningsansvar Christina Thörnström/Mona 1590 Värdereglering kundfordringar Ekonomiassistent Gustafsson Redovisningsansvar 16 Div kortfristiga fordringar 1610 Presonalfordringar netto/ brutto Personalsekr Catarina Lindgren Personalchef 1612 Förskott personal Personalsekr Catarina Lindgren Personalchef 1613 Förutbet. semester (delår) Ekonom Pia Svanström Redovisningsansvar 1617 Fel G Bas Personalsekr Catarina Lindgren Personalchef 1618 Obs konto lön Personalsekr Catarina Lindgren Personalchef 1619 Genomgångskonto konvert lön Personalsekr Catarina Lindgren Personalchef 1630 Fordringar hos leverantörer Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1635 Avräkning socialinbetalningar Soc assistent Lotta Högfors Ekonomiassistent 1637 Avräkning reskontra Future Ekonomiass TK Eija Karlsson Redovisningsansvar 1638 Återbetalning Future Ekonomiass TK Eija Karlsson Redovisningsansvar 1639 Kvittn Future, ska bli 0 Ekonomiass TK Eija Karlsson Redovisningsansvar 1640 Kortfristig del långfristig fo RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 1650 Fordringar hos staten Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 1651 Avräkning för skatter och avg RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 1655 Särskild momsersättning 5% Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1656 Särskild momsersättning 6% Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1657 Särskild momsersättning 18% Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar Mia Bastås/ Christina Thörnström /Mona Gustafsson 1660 Andra kortfristiga fordringar Ekonomiassistent Redovisningsansvar 1661 Kortfr fordringar koncernftg Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 1668 Fördelningskonto Trotabavtal Ässistent Marita Karlsson Ekonom 1671 Ing moms, affärsdriven vsh Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1677 Ing moms, ej affärsdriven vsh Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1678 Ing moms på förvärv fr utland Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1681 Redov.konto affärsdriven vsh Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1687 Redov.konto ej affärsdriven vs Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 17 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 1710 Förutbetalda kostnader Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1718 Periodiseringskonto Control Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1740 Förutbetalda räntekostnader Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1750 Upplupna intäkter Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1760 Upplupna ränteintäkter Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1780 Upplupna skatteintäkter RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 1781 Fordr SKV Fastighetsavgift Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 1790 Övriga interimsfordringar Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1796 Balanserat result. Gem växeln Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 18 Kortfristiga placeringar 1820 Andelar i fonder RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 1890 Värderegl av kortfr. placering RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 19 Kassa och bank 1910 Handkassor Ekonomiassistent Christina Thörnström Redovisningsansvar 1911 Kontantredovisning Ekonomiassistent Christina Thörnström Redovisningsansvar 1912 Kvittningar kundreskontra Ekonomiassistent Christina Thörnström Redovisningsansvar 1920 Plusgiro Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar Mia Bastås/Mona 1924 Plusgiro Ekonomiassistent/ek. Gustafsson Redovisningsansvar 1960 Swedbank Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1961 Swedbank Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 1962 Swedbank socialk SOC-assisten/ekass Lotta Högfors/Mia Bastås Redovisningsansvar 1964 Swedbank Future bg VA/renh Ekonomiassistent Mia Bastås/Mona Gustafsson Redovisningsansvar SKULDER Konto Kontonamn Beslutsattestant- Beslutsattestant- funamn Ersättare- funktio

18 Konto Kontonamn Beslutsattestantfunktion Beslutsattestantnamn Ersättarefunktion 2011 Avslutningsfond Korslöt RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 2016 Öronmärkning 2011 RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 2020 Årets resultat RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 22 Avsättningar 2210 Avs pensioner o likn förplikte Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2220 Avs garanti-, visstidspensione Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2230 Avs pensioner intj före 98 Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2250 Avsättning löneskatt Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2251 Avs löneskatt visstidsförordn Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2260 Löneskatt intj före 98 Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2280 Andra avsättningar Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansvar 2281 Avsättning återställ. deponi Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansvar 2282 Avsättning statl infrastr.åtg Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 23 Långfristiga skulder 2320 Checkkredit Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansv 2344 Lån Kommuninvest Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansv 2381 Skuld för gatuk.ersättn Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2382 Ack uppl av gatuk.ers Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2383 Skuld anläggn/anslutsnavg Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2384 Ack upplös anläggn/anslutsnavg Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2388 Skuld för investeringsbidrag Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2389 Ack upplösn investeringsbidrag Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2394 VA-anslutningar Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 2395 Gatuersttningar Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansv 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder 2401 Avräkning donationsfonder Redovisningsansv Björn Alm Ekonomiassistent 2402 Avräkning Sunt Liv aktiviteter Personalsekreterqare Jenny Eriksson Personalchef 2407 Förmedlade medel Soc assistent Lotta Högfors Socialchef 2408 Avräkning socialutbetalningar Soc assistent Lotta Högfors Ekonomiassistent 2420 Kortfr del av långfristig skul Ekonomiassistent Mia Bastås Ekonomichef 2440 Kortfr. del leasingskuld Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 2460 Kortfr. skuld t koncernftg Redovisningsansv Björn Alm Ekonomichef 2470 Löner Personalsekreterare Catarina Lindgren Personalchef 2490 Övriga kortfristiga skulder Ekonomiassistent Christina Thörnström Redovisningsansvar 2491 Kassaposter för observation Ekonomiassistent Christina Thörnström Redovisningsansvar 25 Leverantörsskulder 2510 Leverantörsskulder Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2511 Lev.skuld koncernföretag Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2519 Prel.bokade leverantörsfakturo Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 26 Moms och särskilda punktskatter 2611 Utg moms 25% (Sverige) Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2621 Utg moms 12% (Sverige) Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2631 Utg moms 6% (Sverige) Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2641 Utg moms varuförvärv EU-land Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2651 Utg moms tjänsteförv. EU-land Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2681 Moms, redovisningskonto Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 2710 Personalens källskatt Personalsekreterare Catarina Lindgren/Jenny Eriksson Catarina Personalchef 2730 Införsel Personalsekreterare Lindgren/Jenny Eriksson Catarina Personalchef 2790 Övriga löneavdrag Personalsekreterare Lindgren/Jenny Eriksson Personalchef 28 Övriga kortfristiga skulder 2810 Skulder till staten Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2890 Kortfr. skuld Trosa Turistcenter Kommunchef Johan Sandlund Kanslichef 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2910 Upplupna löner Ekonom Pia Svanström Redovisningsansvar 2911 Okompenserad övertid Ekonom Pia Svanström Redovisningsansvar 2920 Upplupna semesterlöner Ekonom Pia Svanström Redovisningsansvar

19 Konto Kontonamn Beslutsattestantfunktion Beslutsattestantnamn Ersättarefunktion 2932 Upplupna Grupplivsförsäkring RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 2933 Uppl löneskatt individuell del RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 2940 Upplupna räntekostnader Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2950 Förutbetalda hyresintäkter Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2960 Uppl pensionskostn individuell RedovisningsansvarigBjörn Alm Ekonomichef 2980 Förutbetalda skatteintäkter Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2990 Övriga förutbetalda intäkter Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2991 Övriga upplupna kostnader Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2994 Balanserat resultat VA avg Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansvar 2995 Balanserat resultat Renh.avg Ekonom Josefin Sandborg Redovisningsansvar 2996 Balanserat result. Gem växeln Ekonomichef Margareta Smith Redovisningsansvar 2997 Per.kto plus/minus Control Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar 2998 Periodiseringskonto Control Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar Kontoklass 9 samt avstämning motparter Ekonomiassistent Mia Bastås Redovisningsansvar

20 Kommunkontoret Trosa Turistcenter Bilaga 4 Avgifter Trosa Turistcenter Administrationsavgifter Biljettpris Administrationsavgift kr 10 kr kr 15 kr kr 20 kr kr 25 kr 525 kr > 30 kr För föreningar tas det ut en avgift på 10 kr/biljett, oavsett prisnivå. Momsen för administrationsavgifter speglar alltid momsen på biljetten. Alltså, en momsfri biljett får en momsfri administrationsavgift. En biljett med 6 % moms får en administrationsavgift med 6 % moms. Priserna ovan är inkl. moms. Skärgårdstrafik Bokningar Försäljning av biljetter Priserna ovan är inkl. moms. Administrationsavgift 10 % av värdet på bokningen 5 % per såld biljett Avgifter för annonsering Avgift Blå tåget annons Banner ( kr (Priset är inkl. 25 % moms och reklamskatt) kr (Priset är inkl. 25 % moms) Rådstugan Uthyrning Företag Förening Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift/tillfälle 500 kr 200 kr Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

21 TROSA KOMMUN Datum Sida 2(2) Kommunkontoret Bilaga 4 Marknader Gäller jul/skördemarknad Plats 3x3 m Plats 3x3 m, förening El Marknadsstånd (Träställning, bord och markistak) Avgift 500 kr, ej moms 240 kr, ej moms 100 kr, inkl 25 % moms 250 kr, inkl 25 % moms Stadsvandringar Avgift Guidad stadsvandring för allmänheten Guidad stadsvandring för företag eller grupper Priserna är inkl. 25 % moms. 40 kr/person 1200 kr för en timme, därefter 250 kr/påbörjad halvtimme Uthyrning av stugor/rum för privatpersoner Boende Ett rum Stuga Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift 625 kr kr Avgifter för utskrifter/kopior Avgift Utskrift (per A4 sida) Kopia (per A4 sida) Fax inrikes (per A4 sida) Fax utrikes (per A4 sida) Priserna är inkl. 25 % moms. 2 kr 2 kr 10 kr 20 kr Presentartiklar Avgift Vykort Priserna är inkl. 25 % moms. 10 kr

22

23 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Yttrande Infart västra Trosa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendets bakgrund Trosa kommun har sedan lång tid tillbaka arbetat för en bättre och långsiktigt lösning för centrala Trosa där trafiken leds bort från det centrala riksintresseområdet Trosa stad och dess trånga passager via Smäckbron och Nyängsbron. En ny väg kan också möjliggöra en fortsatt expansion västerut med bostäder vilket är av betydelse med tanke på den efterfrågan som råder i kommunen och sett till de regionala prognoser som bl a Stockholms län arbetat fram inom ramen för sin regionplan. Sedan 2006 har Infart västra Trosa redovisats i kommunens översiktsplan och tillsammans med Trafikverket pågår planläggningen av den nya vägen. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Trafikverket har utifrån fördjupade utredningar tagit fram en förordad väglinje från väg 218 till väg 782. Två alternativ av denna väglinje har studerats, en där vägen går i tunnel och en där vägen går i en bergsskärning. I övrigt är anslutningspunkter och sträckning i stort sett identiska. Under utredningsarbetet har fördjupade naturinventeringar och arkeologiska utredningar gjorts för att identifiera och avgränsas värdefulla miljöer. Utredningskorridorens geoteknik och bergkvalitet har studerats vilket har fått effekter för vägdragningen. Den framtida vägens förhållande till riksintressena för Trosaåns dalgång samt Tureholm har också belysts. Utifrån detta har sedan alternativen arbetats fram och konsekvens- och kostnadsbedömts. Trosa kommun har nu fått detta förslag och underlag på remiss. De båda alternativen har tagit hänsyn till viktiga intressen och anpassat vägen till förhållanden som råder på platsen. Utmed sträckningen i den östra delen har en gång- och

24 2 cykelväg utretts vilken ansluter till Västra fän för fortsatt anslutning mot västra Trosa. Kostnaden mellan de båda alternativen skiljer sig åt och den beräknade merkostnaden för tunnelalternativet är 35 mkr. Det finns flera vinster med en tunnel framförallt för friluftslivet samt djur- och naturvärden i den södra delen av Hunga strövområde. Dock finns risker att anlägga en tunnel beroende på osäkerhet bl a vad gäller bergkvalitet. Mot bakgrund av detta förordas alternativ med bergsskärning och gång- och cykelväg i den östra delen. Underlag från Trafikverket finns tillgängligt här: Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef Expedieras Trafikverket, Ärendemottagning, Box 810, BORLÄNGE, projektnummer , dnr TRV 2015/6825

25 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Linda Axelsson Planchef Datum Diarienummer KS 2016/109 Trafikverket Ärendemottagning Box BORLÄNGE Yttrande Infart västra Trosa, projektnummer , dnr TRV 2015/6825 Trafikverket har tillsänt kommunen Underlag inför beslut av väglinje, vägplan Infart västra Trosa för yttrande. Syftet med underlaget är att redovisa förutsättningar för beslut om vilken sträckning och på vilket sätt Infart västra Trosa ska byggas. Trosa kommun har varit delaktig i framtagandet av underlaget men det är Trafikverket som är huvudman för planering och genomförande av projektet. Sammanfattning av underlaget I arbetet med att få fram den bästa vägdragningen har en rad faktorer studerats. Det har gjorts fördjupade naturinventeringar inom utredningskorridoren, arkeologiska utredningar har genomförts, bergprover har analyserats och geotekniska förhållanden har utretts vid anslutningarna till väg 218 och 782 har utretts. Dessutom har påverkan på riksintressena Trosaåns dalgång och Tureholm har studerats i syfte att minimera påverkan på dessa olika intressen. Utifrån resultaten från dessa utredningar har två alternativ tagits fram, ett med bergsskärning och ett med tunnel. Vägdragningen är i stort sett densamma i de båda alternativen men de olika passagerna av höjdpartiet invid Västra fän påverkar både i naturområdet och vid anslutningspunkterna på olika sätt. Tunnelalternativet ger vägsträckningen en flackare lutning samtidigt som tunneln i sig kan utgöra en betydande risk ekonomiskt och genomförandemässigt när berget i den framtida projekteringen studeras mer i detalj. Underlaget redovisar också en kostnadsuppskattning vilken baseras på det fördjupade utredningsarbetet. Kostnadsbedömningen redovisas för ett tunnel- och ett bergsskärningsalternativ med eller utan gång- och cykelväg och den beräknade kostnaden för en tunnel är ca 35 mkr. De beräknade kostnaderna för projektet är mkr med tunnel exklusive gång- och cykelväg och mkr med tunnel inklusive gång- och cykelväg. Motsvarande kostnad för alternativet med bergsskärning är mkr exklusive gång- och cykelväg och kr inklusive gång- och cykelväg. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

26 TROSA KOMMUN Sida 2(3) Samhällsbyggnadskontoret Kommunens ställningstagande Byggandet av Infart västra Trosa är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av Trosa tätort. Den möjliggör en fortsatt expansion västerut med nya bostäder, underlättar för de ökade trafikmängder den fortsatta permanentningen på Tureholmshalvön innebär och den öppnar också upp för en fortsatt utveckling för verksamheter och i framtiden även bostäder invid väg 218. Till detta kommer vinster såväl för trafiksäkerheten i centrala Trosa när Smäckbron kan avlastas och trafiken invid Vitalisskolan, Björkbackens och Tallbackens förskolor kan minska som för de kulturmiljövärden som finns inom riksintresse- och fornlämningsområdet Trosa stad. I en växande kommun är proaktiv planering av stor betydelse och genom att omleda en stor del av trafiken kan vinster göras inom befintlig tätort samtidigt som områden för nya bostäder och verksamheter kan skapas. Trosa är beläget i Stockholmsregionen som är den snabbast växande regionen i landet. Det finns inget som tyder på att den inflyttning och näringslivsutveckling vi ser idag kommer att avstanna och det gör att attraktiva kommuner såsom Trosa även framgent kommer att vara en viktig del i den fortsatta utvecklingen av Storstockholm. Trosa kommun förordar en väglinje med bergsskärning för Infart västra Trosa. Det är en betydande ekonomisk risk att arbeta vidare med ett tunnelförslag vilket kan medföra ökade kostnader vilka kan vara svåra att överblicka idag. Det kan finnas fördelar med ett tunnelalternativ men det finns flera faktorer som är avgörande för kommunens ställningstagande. Den betydligt högre kostnaden för tunnelalternativet i kombination med den ökade risken i planering och vid byggnation av en tunnel gör att det, trots vinster i form av bättre passager för såväl friluftslivet som djurlivet eller minskade kostnader för geotekniska åtgärder vid anslutningspunkterna inte går att förorda detta alternativ. Det är möjligt att i den fortsatta planeringen säkerställa ovanstående vilket kommunen kommer att bevaka i den fortsatta processen. Att det byggs en gång- och cykelväg ser kommunen som en självklarhet med tanke på såväl kommunens som statens prioritering av gång- och cykelvägar. Att tillgodose gående och cyklister med attraktiva gång- och cykelstråk har varit högt prioriterat för Trosa kommun. Genom att bygga ut detta i enlighet med förslaget ökar tillgängligheten avsevärt för boende vid Västra fän och ökar också möjligheten att på ett enkelt sätt cykla mellan östra och västra delen av Trosa tätort. Även staten har genom den regionala infrastrukturplanen pekat på vikten att bygga ut gång- och cykelvägar parallellt med det statliga vägnätet vilket gör att detta ska ske även här. Inför det fortsatta arbetet med projekteringen av vägplanen är det av betydelse att följande frågor särskilt beaktas: Anslutningen vid väg 218 och 782 Möjlighet till passage för såväl djur som människor mellan Trosa tätorts

27 TROSA KOMMUN Sida 3(3) Samhällsbyggnadskontoret norra delar och Hunga strövområde Anslutningar och brokonstruktioner anpassas till riksintressen för Trosaåns dalgång och Tureholm Vägen utformas på ett sätt som möjliggör fortsatt tillväxt för Trosa tätort Trosa kommun ser fram emot ett fortsatt samarbete i projektet tillsammans med Trafikverket och nästa steg mot genomförandet av Infart västra Trosa. Trosa kommun NN nn

28

29 Kommunkontoret Johan Sandlund Kommunchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/126 Fördjupad granskning inom funktionshinderområdet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga rapport Fördjupad granskning inom funktionshinderområdet till handlingarna, att uppmana vård- och omsorgsnämnden att säkerställa att korrekta uppgifter inrapporteras till socialstyrelsen. Ärendet I samband med kvartalsuppföljningen för 2016 beslutade kommunstyrelsen att uppdra till kommunchefen att genomföra en fördjupad granskning med anledning av kostnadsökningen inom LSS-området. Underlaget har tagits fram och granskningen har genomförts av LSS-handläggare Sejla Salkic, vid myndighetsenheten inom Vård- och omsorgskontoret samt personal från ekonomienheten inom kommunkontoret. Granskningen visar, särskilt när man tittar på utvecklingen över några år; att Försäkringskassans andel av det totala antalet ärenden (och med stor sannolikhet också de totala kostnaderna) inom funktionshinderområdet är i avtagande, medan kommunens kostnad ökar markant. Mellan 2012 och 2016 har Trosa kommuns antal ärenden ökat från 84 st. till 124 st. (ca 48 %). Observera att antalet ärenden inte är liktydigt med antal personer, en person kan ta del av flera insatser. Försäkringskassans avvikande volymutveckling sammanfaller med en ökad restriktivitet i bedömningarna av de som får insats enligt SFB (socialförsäkringsbalken SFS 2010:110). En övervältring av kostnader från stat till kommun sker sålunda, då kommunens individuella behovs- och bedömningskriterier enligt LSS kvarstår. Ett väl fungerande samarbete kring förebyggande och tidiga insatser kan på sikt bidra till en lägre kostnadsökningstakt. En multiteamgrupp, med kompetens från flera verksamhetsområden, är därför under bildande under hösten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

30 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Kommunkontoret Inrapporteringen till Socialstyrelsen är viktig för effekterna i kostnadsutjämningssystemet. Det är därför av stor vikt att vi kan tillförsäkra oss en korrekt inrapportering. Underlaget för ett gruppboende i kommunal regi tycks vara avlägset, utifrån den enkät som genomfördes under maj Kostnaderna för Trosa kommuns LSS-verksamhet ligger nära den strukturkostnad som det något aparta kostnadsutjämningssystemet för LSS förutsätter att Trosa kommun ska ha. Observera dock att i kommunens kostnader har inte hänsyn tagits till overheadkostnader, som borde öka kommunens totalkostnad. Kommunens kostnader för särskilt boende vuxna är klart lägre än den s k standardkostnaden. Däremot överstiger kostnaden för personlig assistans klart standardkostnaden. Den kvalitetsupphandling av utförandet av personlig assistans som genomförs under 2016, beräknas i nuläget kunna minska kostnaderna med ca 1,3 mkr. Det är ännu för tidigt att dra långtgående slutsatser av de preliminära uppgifterna för Verksamheten bedöms totalt sett bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De utvecklingssteg som tagits med förbättrat behovsinriktat arbetssätt och med samverkan med kompetens från hemsjukvårdsteamet kan bidra till bättre kvalitet för den enskilde men också på sikt lägre kostnader för insatser för kommunen, tack vare framgångsrik habilitering och rehabilitering. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilaga Fördjupad analys inom funktionshinderområdet enligt KS , 50 Beslut till Vård- och omsorgsnämnden

31 Vård och omsorg Myndighetsenheten Sejla Salkic Handläggare LSS PM Datum Uppdrag fördjupad analys inom funktionshinderområdet enligt KS / 50 Inledning Kommunstyrelsen har med anledning av kommunallagens uppsynsplikt beslutat att genomföra fördjupad granskning med anledning av de senaste årens kostnadsökningar inom funktionshinderområdet. I uppdraget efterfrågas: en översiktlig redovisning och analys av utvecklingen inom funktionshinderområdet baserat på beviljat bistånd och faktisk kostnad och verksamhetsvolym för perioden 2014, 2015 och 2016 (t o m ). En övergripande beskrivning av åtgärder föranledda av den snabba kostnadsutvecklingen behöver kunna redovisas. Skulle åtgärder, redan genomförda och eventuellt planerade, av insatserna kunna leda till ekonomiska effekter på lite sikt? En redovisning och jämförelse med Trosa kommuns utfall i kostnadsutjämningen inom LSS-området, även om vi vet att effekterna där kommer med viss tidsfördröjning. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

32 TROSA KOMMUN PM Sida 2(19) Vård och omsorg Historik Utvecklingen inom funktionshinderspolitiken de senaste 70 åren visar en tendens som går via kollektiva omsorgsformer på stora institutioner till dagens stärkta och starkt betonade individuella perspektiv. Ända sedan 80-talet, då socialtjänstlagen ersatte de tidigare vårdlagarna, har individens behov varit i centrum för kommunernas myndighetsutövning. Den nya socialtjänstlagen innebar ett uppbrott från en tidigare syn på de människor som behöver samhällets hjälp en syn som till sin karaktär var mer kontrollerande och auktoritär. Verksamheten skulle bygga på respekt för människors självbestämmanderätt, integritet och utgå från en helhetssyn på den enskilde och dennes behov. Detta synsätt genomsyrade också funktionshinderområdet under slutet av 80-talet och vid införandet av LSS år Vid införandet av den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare (Prop 1999/2000:79) förstärktes detta synsätt. I handlingsplanen sattes de övergripande målen för funktionshinderpolitiken fast. Mål som delaktighet, jämlikhet och mångfald var de bärande grundpelarna. Rapport från IVO visar att vi parallellt med ovanstående utveckling kan se att kraven på kommunerna på olika sätt har ökat. Äldreomsorgen och funktionshindersområdet har expanderat kraftigt de senaste decennierna 2 och fler diagnosgrupper har tillkommit inom LSS. Kommunerna har också ställts inför ökade krav från enskilda och samhället på ett mer övergripande plan. Kraven på exempelvis kvalitet, flexibilitet, service och inflytande är numera stora inom både skola, sjukvård och omsorg. 3 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra och ha tillgång till samhällets utbud. LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. 1 Funktionshindrade i välfärdsamhället, Rafael Lindqvist s 7 ff. 2 Socialstyrelsen (2015), Socialtjänsten Förutsättningar för kunskapsstyrning 3 IVO- Med makt följer ansvar - Socialtjänstens myndighetsutövning inom LSS och hemtjänst

33 TROSA KOMMUN PM Sida 3(19) Vård och omsorg LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. LSS gäller för 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Tio rättigheter/insatser: 1. Rådgivning och annat personligt stöd En rätt till kvalificerat expertstöd av personal som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionshinder. Stödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, logoped, arbetsterapeut eller dietist. Råd och stöd ska vara ett komplement till och inte en ersättning för t.ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst. 2. Personlig assistans Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov (hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av- och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov. För att få personlig assistans ska insatsen ha beviljats innan en person fyller 65 år eller så ska ansökan ha inkommit senast dagen före 65-årsdagen och sedan blivit beviljad. Antalet assistanstimmar får inte utökas efter att personen har fyllt 65 år. Den assistansberättigade kan välja att få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita t.ex. ett kooperativ eller annan utförare. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Den enskildes totala behov av stöd och service kan dock överstiga 20 timmar per vecka. Den som har behov av att personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har rätt att få assistansersättning via 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Beslut enligt SFB beslutar Försäkringskassan om och betalar ut assistansersättningen.

34 TROSA KOMMUN PM Sida 4(19) Vård och omsorg Ledsagarservice Den som inte har personlig assistans kan istället ha rätt till ledsagarservice. Ledsagarservice ska vara en personlig service, anpassad efter individuella behov som ska kunna underlätta för den enskilde att delta i samhällslivet. 4. Kontaktperson En kontaktperson ska vara en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Stödet kan ibland ges av en familj, så kallad stödfamilj. 5. Avlösarservice i hemmet Avlösarservice ska kunna fås både som en regelbunden insats och för situationer som inte kan förutses. Den ska vara tillgänglig alla tider på dygnet. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse är till för att ge den enskilde möjligheten till rekreation och miljöombyte eller för att ge anhöriga tillfällen till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt t.ex. läger- eller kolonivistelse. I kommunen verkställs våra korttidsbeslut på korttidshemmet Rubinen i Vagnhärad. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skollov. Beslut i kommunen verkställs i Tomtaklintskolans lokaler eller korttidshemmet Rubinens lokaler. 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Det ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte alls kan bo hemma med sin familj. Denna form av boende finns inte inom kommunens verksamheter. Behov som finns tillgodoses via externa köp. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad eller servicebostad. Den enskilde kan också ha rätt att få en särskild anpassad bostad sab anvisad av kommunen. Inom kommunen finns serviceboendet Fodergången i Trosa samt tre i form av annan sab. Beslut av insats i form av gruppbostad verkställs idag externt. 10. Daglig verksamhet Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS. Den dagliga verksamheten bör kunna innehålla såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Insatsen ska anpassas efter individuella behov, förutsättningar och intressen. Verksamheter i egen regi är Arbetsmarknadsenheten, Paletten i Vagnhärad samt vissa externa köp.

35 TROSA KOMMUN PM Sida 5(19) Vård och omsorg Avgifter De särskilda insatserna är i princip kostnadsfria för den enskilde, men några undantag finns. Den som får assistansersättning från Försäkringskassan ska betala motsvarande summa till kommunen om denna svarar för assistansen. Om man bor i bostad med särskild service för vuxna får skäliga avgifter tas ut för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. För barn under 18 år som bor i familjehem eller i bostad med särskild service är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till barnets kläder, fritidsverksamhet m.m. Medbestämmande Var och en ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stödet som ges enligt LSS. Man ska få insatser bara när man själv begär det. Den som är under 15 år eller som uppenbart inte själv kan ta ställning till frågan ska få insatser när vårdnadshavare (t.o.m. 17 år), god man eller förvaltare begär detta. Kommunerna ska samverka med organisationer som företräder personer med funktionshinder. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Individuell plan Den som får insatser enligt LSS ska erbjudas att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och ska utgå från hans eller hennes önskemål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. LSS s intentioner Målet för insatserna enligt LSS, liksom för den generella funktionshinderspolitiken, är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. De grundläggande principer som LSS bygger på finns omnämnda i lagens förarbeten och de liknar mycket de principer som finns i konventionen om mänskliga rättigheter. De bärande principerna är självbestämmande och inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn. Under utredningen tillämpas helhetssynsprincipen som är vägledande och innebär bl.a. att en enskilds sociala situation och de problem som den enskilde har ska ses i förhållande till hela den sociala miljön. Den enskildes personliga integritet och individualitet respekteras. Helhetssynen innebär också att man inte kan ge goda insatser på ett område och bortse från andra. Handikappolitikens mål, delaktighet och jämlikhet, skall leda till att olika samhällsområden, liksom den omgivande miljön, blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Det gäller såväl den fysiska tillgängligheten som tillgänglighet till information och service, vård och stöd, kultur, fritidsaktiviteter m.m. Målet är att skapa förutsättningar för ett självständigt och värdigt liv för personer med funktionsnedsättningar.

36 TROSA KOMMUN PM Sida 6(19) Vård och omsorg För att insatserna ska kunna vara tillgängliga krävs därför att kommunen fortlöpande följer upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är (15 LSS). Med en sådan kunskap kan kommunen sedan se till att enskilda får sina behov tillgodosedda, dvs. att insatserna helt enkelt är tillgängliga när de behövs. Att få leva som en självständig individ utifrån sina egna resurser och att få bestämma över sin vardag är avgörande för enskilda människors livskvalitet. Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Insatserna utformas så att de svarar mot den enskildes aktuella situation. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande, i både planeringen, utformningen och genomförandet av insatsen. Den enskilde gör valet dock inom ramen för befintliga resurser. Begreppet kontinuitet innebär att insatserna är bestående och att tillvaron därmed blir överblickbar för den enskilde. Stödet som personen har ska inte upphöra eller förändras om inte behoven har ändrats och personen själv har deltagit i ett sådant beslut. Kontinuitet innebär också att den enskilde kan känna en tillit till att insatsen finns kvar och en säkerhet i att stödet inte plötsligt upphör eller förändras. LSS och socialtjänstlagen Det finns framförallt två skillnader mellan LSS och SoL som bör uppmärksammas. För det första att LSS är en rättighetslag och kommunen är skyldig att uppfylla de rättigheter som en person som ingår i någon av de tre personkretsarna har. Kommunen kan exempelvis inte hänvisa till resursbrist som skäl för att inte uppfylla en rättighet. SoL har inte denna starka betoning av individens rättighet. Exempelvis har inte en person som ansöker om bistånd enligt SoL en ovillkorlig rätt till bostad med särskild service utan kommunen kan föreslå en alternativ insats om biståndsbehovet därigenom tillgodoses och en skälig levnadsnivå uppnås. Den andra skillnaden mellan LSS och SoL är att enligt LSS tillförsäkras individen en god levnadsnivå, medan formuleringen enligt SoL är att individen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Skrivningen antyder därigenom att man tillåter en skillnad i kvaliteten. Skälet till att skrivningen i LSS framhåller att individen skall erhålla en god levnadsnivå är den vikt som läggs vid att tillförsäkra en i samhället svag grupp resurser. Under våren 2016 har vi i inom myndighetsenheten haft ett antal ärenden där personen behövt insatser större delen av dygnet men inte bedömts omfattas av LSS personkrets ännu. I väntan på LSS utredning blev beslutet hemtjänst i assistansliknande form enligt socialtjänstlagen. Utjämningssystemet för LSS-kostnader Ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes Utjämningssystemet för LSS-kostnader ingår inte i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet men har

37 TROSA KOMMUN PM Sida 7(19) Vård och omsorg samma principiella uppbyggnad. Kommuner med en beräknad strukturell kostnad för verksamhet enligt LSS som överstiger genomsnittet i riket erhåller ett utjämningsbidrag från staten. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift till staten som betalas av kommuner med en beräknad strukturell kostnad för verksamhet enligt LSS som understiger genomsnittet i riket. Statistiska centralbyrån (SCB) utför beräkningarna. Nulägesbeskrivning Det sociala arbetet med personer med funktionsnedsättningar är i hög grad lagstyrt. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utgör grunden för handläggarens yrkesutövning även om fler andra lagar påverkar arbetet. Som handläggare behöver man ha kunskap om olika diagnoser/funktionshinder och dess konsekvenser i det dagliga livet för att kunna bedöma behov av insatser. Ett stöd samt arbetsredskap som led i ett behovsinriktat arbetsätt är IBIC (Individens behov i centrum). Socialstyrelsen lanserar IBIC som är en modell som skall stödja behovsinriktat och systematiskt arbetsätt med användning av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) i dokumentation inom såväl handläggning som genomförande av insatser för vuxna som behöver stöd enligt LSS eller SoL. ICF är en av WHO:s huvudklassifikationer och erbjuder en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa. Tanken är att myndighetsenheten kommer att bevaka lanseringen av IBIC för att kunna ta ställning till när och om ett införande ska ske. LSS-handläggaren är anmäld till lanseringsutbildning i september Samtidigt kommer samtliga biståndshandläggare inom myndighetsenheten att tillsammans med systemansvarig Örjan Svensson och kontaktpersonal för Treserva att träffas för en presentation avseende införandet av arbetsredskapet IBIC i Treserva. Även om detta är en modell som i nuläget lanseras så har vi handläggare inom myndighetsenheten sedan tidigare arbetat utifrån lagens intentioner med ett behovsinriktat arbetsätt. Vi biståndshandläggare utgår inte utifrån några begränsande kommunala riktlinjer. Vi arbetar behovsinriktat där det som styr är behovet och vilken insats som efterfrågas. I arbetet ingår också att ständigt vara uppdaterad inom aktuell rättspraxis samt följa de rättskällor som vi har tillgång till och som styr vårt dagliga arbete. Att detta sätt att arbeta är i rätt riktning för vad som faller inom rådande rättsläge stärks av myndigheterna Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och Socialstyrelsen. IVO:s tillsyn 4 visar att många kommuner har infört begränsande kommunala riktlinjer som går emot lagstiftningens intentioner. I samma rapport från IVO framgår att resultatet av IVO:s granskning och genomgång av andra studier ger signaler om att kommunerna i regel prioriterar äldreomsorgen framför funktionshinderområdet. 4 IVO- Med makt följer ansvar - Socialtjänstens myndighetsutövning inom LSS och hemtjänst

38 TROSA KOMMUN PM Sida 8(19) Vård och omsorg I praktiken kan det medföra att de behov som äldre har hanteras mer omsorgsfullt än de behov som personer med funktionsnedsättning har, vilket i förlängningen kan medföra att vissa grupper löper större risk än andra att inte få sina behov tillgodosedda. IVO kan konstatera att det inom många kommuner råder en situation inom LSS-området, där de är för få handläggare för att kunna fullgöra arbetsuppgifter med fullgod kvalitet. Detta får konsekvenser för handläggningstider, kvaliteten i handläggningen och uppföljning av beviljade insatser. Inom äldreomsorgen bedömer IVO att det generellt sett råder en något bättre personalsituation än på LSSområdet, med positiva effekter för kvaliteten i myndighetsutövningen. Med anledning av ovanstående kan det finnas skäl för kommunerna att fundera över hur de fördelar och prioriterar sina resurser. Vilka grupper inom socialtjänsten prioriteras och på vilka grunder? Det förefaller enligt IVO som att man i dag inte konkurrerar på lika villkor om samhällets stöd. Det IVO kan konstatera är att det finns skillnader i hur myndighetsutövningen fungerar både inom den enskilda kommunen och mellan de olika kommunerna. Tillämpandet av begränsande kommunala riktlinjer och prioritering av vissa verksamheter och målgrupper framför andra utgör ett hot mot rättssäkerheten. Målgruppen är ofta i stort behov av hjälp, samtidigt som många dessutom har en nedsatt fysisk eller psykisk förmåga att göra sina röster hörda. De enskildas beroendeställning lägger ett stort ansvar på kommunerna att vara extra lyhörda och göra den enskilde delaktig under hela handläggningsprocessen och under tiden en insats pågår. Detta är ett tydligt förbättringsområde för kommunerna. Ett förbättrat och behovsinriktat arbetssätt inom såväl LSS som SoL inleddes i Trosa kommun under våren 2016 vilket innebar att handläggarna i större utsträckning kunde samverka tillsammans med kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dessa yrkeskategorier ansvarar för habiliterande och rehabiliterande stöd till personer som bl.a. omfattas av personkretsen. Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen stärker detta arbetssätt enligt SOSFS 2007:10. Målet med detta arbetssätt är att habilitera samt rehabilitera utifrån individens behov. Den enskilde ska, som hen själv önskar och behöver, kunna utveckla och bibehålla funktioner och ha en god vardag med aktiviteter och sysselsättning både enskilt och i grupp. För att utveckla detta i LSS verksamheten krävs att verksamheten identifierar metoder och arbetssätt för det rehabiliterande och habiliterande arbetet så att stödet och servicen till den enskilde ger möjlighet till ett gott liv enligt lagstiftarens intentioner med funktionshinderspolitiken. Socialstyrelsen har under 2016 gett ut en lägesrapport där de i stort beskriver tillståndet och utvecklingen inom funktionshindersområdet. De förändringar som behöver bemötas handlar om förändringar i målgruppen. Överlag har målgruppen ökat de senaste åren. Därtill har även kostnaderna för personer med funktionsnedsättning ökat.

39 TROSA KOMMUN PM Sida 9(19) Vård och omsorg Områden som lyfts är bland annat att brukarinflytandet ökar och att allt fler personer får insatser enligt LSS. En annan tendens som Socialstyrelsen benämner i sin lägesrapport är att antalet timmar och insatser med personlig assistans enligt LSS ökar. En anledning är att fler personer får sin assistansersättning via SFB (som beviljas av Försäkringskassan) indragen, vilket leder till att de i stället beviljas personlig assistans via LSS. Detta är något vi inom myndighetsenheten har märkt en tydlig tendens av. Försäkringskassan har blivit restriktivare i sina bedömningar. Under det gånga året har vi fått in stora och komplexa assistansärenden där behov av personlig assistans funnits. I ett ärende från 2012 fick den enskilde rätt i Förvaltningsrätten om att dennes grundläggande behov översteg 20 timmar. Beslutet från kommunen var i väntan på Försäkringskassans beslut enligt 9 2 p LSS. Biståndshandläggare gjorde en framställan om ersättning till Försäkringskassan vilket innebar att man fick retroaktiv ersättning för utbetald assistans över 2o timmar från och med år Idag finns 10 beslut om personlig assistans enligt LSS. En person beviljades nyligen assistansersättning via SFB och vi också har gjort en framställan om ersättning från och med februari Av de 1o ärenden som idag verkställs är två i väntan på beslut från Försäkringskassan där biståndshandläggare tillsammans med ombud hjälpt den enskilde att överklaga Försäkringskassans beslut. I fyra av ärendena sker just nu en omprövning om behovet finns av tidigare beviljad tid. För att trygga upp handläggarprocessen och rättsäkerheten samverkar två biståndshandläggare vid assistansärendena. Arbetet med personlig assistansärenden kräver mycket tid. Att söka i rättskällor så som rättspraxis, förarbeten samt gällande lagar kräver tid och det gäller att utredningarna om personlig assistans verkligen styrker behovet eftersom Försäkringskassan har visat sig vara restriktiva i nya bedömningar. Vid avslag från Försäkringskassan krävs att man motiverar den enskilde eller dennes företrädare/ombud att överklaga om det finns ett behov och stötta i processen. Som ett förtydligande så kan inte kommunen överklaga enskilda personers beslut till Försäkringskassan eller domstolen. Det är bara den som är part i målet och berörs som har den rätten. När det gäller insatsen särskilt boende är det viktigt att ha en långsiktig planering. Det kan ta tid att skaffa fram boendealternativ. Idag har 16 personer beslut på insats i form av bostad med särskild service enligt LSS. Sju av dessa beslut verkställs på serviceboendet Fodergången i Trosa. Då det inom kommunens verksamhet inte finns något gruppboende har vi tillgodosett detta behov genom externa individuella köp av platser. Idag har vi sju personer där beslut verkställs externt. Tre beslut verkställs i kommunen via en kombination av särskilt anpassat boende och personlig assistans. Uppföljning på de externa placeringarna görs en gång per år om inte behov finns tidigare. Vid varje uppföljning följer en arbetsterapeut med för att kunna göra en

40 TROSA KOMMUN PM Sida 10(19) Vård och omsorg nivåbedömning. Genom nivåbedömningen får handläggaren veta om personens utvecklig samt vilket stöd denne behöver. Samtidigt ligger detta som grund i avtalet med en extern utförare. En inventering avseende beslut om särskilt boende enligt LSS gjordes i maj år Ett informationsblad samt förfrågningsformulär skickades ut till personer från och med 15 år och uppåt som sedan tidigare har haft eller har beslut på LSS insatser. Inventeringen visade att behovet av bostäder som serviceboende eller gruppboende inte är så stora i andel som man under tidigare år diskuterat. (Bild 1) Däremot visar inventeringen att behov och störst efterfrågan är vanliga bostäder med stöd i det egna hemmet så som personlig assistent eller boendestöd. En annan boendeform som kan tänkas öka utifrån inventeringen är annan särskilt anpassad bostad som ger personer med svår funktionsnedsättning tillgång till lägenhet utan fast bemanning, där den fysiska miljön är direkt anpassad efter den enskildes behov. Viktigt att påpeka är dock att man aldrig kan förutspå hur den riktiga siffran kan se ut rent faktisk med beräkning av det ökade inflyttandet från andra kommuner. Sedan år 2014 har vi haft 3 personer som har flyttat till kommunen och beviljats insats i form av bostad med särskild service. Bostadsinventeringen från i maj, visade även på att det finns ett behov för personer som omfattas av personkretsen enligt LSS och behöver stöttning i vardagen vars behov inte är så omfattande att bostad med särskild service är aktuellt men

41 TROSA KOMMUN PM Sida 11(19) Vård och omsorg hemtjänst inte tillräckligt då det krävs anpassade insatser för målgruppen. För denna målgrupp har insatsen boendestöd enligt socialtjänstlagen varit ett sätt att tillgodose behovet av stöd. Inventeringen av boende visar att detta behov kommer att öka de närmaste åren och att verksamheten kommer att utöka samtidigt som krav ställs på kompetens samt utbildning. En ny stor grupp, som sedan tidigare funnits i kommunen, kommer att vara i behov av andra insatser än tidigare. Utvecklingen från barn till vuxen kan innebära stora förändringar i behov av insatser. Från föräldraansvar till större stöd av kommunen. Som ett exempel i detta är den uppstartade särskolan i Västerljung, Kyrkskolan, som var ett skäl till att många flyttade till Trosa kommun. Inflyttningen i sig påverkar i nästa steg då dessa barn och ungdomar går till vuxenlivet. Efter att vi från myndighetsenheten har sett en tydlig ökning av personer som från att inte ha några insatser till att vara i behov av stort stöd framfördes behov av samverkan till ledande chef. Nästa steg blev att biståndshandläggare från myndighetsenheten fick i uppdrag tillsammans med elevhälsan, skolan samt socialtjänsten att i ett tidigt skede fånga upp barn/ungdomar som är i behov av stöd. Mindre insatser till en början kan förhindra omfattande stödinsatser längre fram. Den så kallade multiteamgruppen samverkar för att i ett tidigt skede förhindra att barn och unga hamnar mellan stolarna samt ge stödinsatser i ett tidigt stadium. Inom LSS har vi behövt fatta flera kostnadskrävande beslut som kanske inte hade behövts om andra myndigheter och organisationer hade stöttat personerna med insatser och fördjupad samverkan i god tid när man såg att det fanns ett behov av långtgående stöd. Den största målgruppen inom funktionshindersområdet är de personer som omfattas av personkretsen enligt 1 p. 1-3 LSS. Inom personkretsarna är majoriteten personer vilka omfattas av personkrets 1 p. 1, personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Under de senaste åren har vi inom verksamheten märkt en trend med nydiagnostiseringar inom neuropsykiatrin framförallt avseende barn i skolåldern. Oftast har dessa inte varit kända i kommunen sedan tidigare. Men även vuxna som nyligen har diagnostiserats är en målgrupp som är ständigt ökande. Personer som omfattas av personkretsen enligt LSS lever betydligt längre idag än tidigare. Den medicinska utvecklingen inom området liksom goda levnadsvillkor är två faktorer som har bidragit till den utvecklingen. I ärendemängd sett från och med januari 2016 fram till augusti 2016 tillkom 5 nya ärenden. Året dessförinnan var tillökningen en aning större.

42 TROSA KOMMUN PM Sida 12(19) Vård och omsorg Konklusion Det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättningar är i hög grad lagstyrt. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utgör grunden för handläggarens yrkesutövning även om flera andra lagar påverkar arbetet. Utvecklingen inom funktionshinderområdet baserat på beviljat bistånd och verksamhetsvolym för perioden 2014, 2015 och 2016 (t o m ) framställs i nedanstående tabell. LSS insatser utveckling prel Pers ass enl LSS Ledsagarservice Kontaktpersoner Avlösarservice Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn skolungdomar Boende barn familjehem Boende barn Bostad med särskild service Boende vuxna med särskild service Boende vuxna annan särskilt anpassad bostad Daglig verksamhet enl LSS Totalt LSS (kommunens beslut) Pers Ass SFB (försäkringskassans beslut) De faktiska kostnaderna för respektive insats framgår i tabell på sidan 17. Kostnaden för insatsen personlig assistans ökar. En anledning som både Socialstyrelsen benämner i sina rapporter och kommunens handläggare har märkt av, är att fler personer får sin assistansersättning via SFB (som beviljas av Försäkringskassan) indragen, vilket leder till att de i stället beviljas personlig assistans via LSS. Försäkringskassan har blivit restriktivare i sina bedömningar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunen med 20 timmar per vecka för varje beslut om personlig assistans från Försäkringskassan. Ser man utifrån ovanstående tabell har personlig assistans via SFB minskat och personlig assistans via LSS ökat. Insatserna ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet och korttidstillsyn efter skolans slut verkställs idag inom kommunens verksamheter och är billigare per insats än de för övrigt stora insatserna så som personlig assistans, bostad med särskild service och daglig verksamhet.

43 TROSA KOMMUN PM Sida 13(19) Vård och omsorg Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen beror på att flera personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd och utifrån diagnosen omfattas av LSS personkrets. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Dessa personer har prövats hos Arbetsförmedlingen och bedöms inte kunna stå till arbetsmarknadens förfogande till följd av sin funktionsnedsättning. Lagens målsättning är dock att tillgängliggöra den öppna arbetsmarknaden även för dessa personer. Därför har arbetsmarknadsenheten i Trosa satsat på en arbetskonsulent för detta ändamål. Idag har 16 personer beslut på insats i form av bostad med särskild service enligt LSS. Sju av dessa beslut verkställs på serviceboendet Fodergången i Trosa. Då det inom kommunens verksamhet inte finns något gruppboende har vi tillgodosett detta behov genom externa individuella köp av platser. Idag har vi sju personer där beslut verkställs externt. Tre beslut verkställs i kommunen via en kombination av särskilt anpassat boende och personlig assistans. Uppföljning på de externa placeringarna görs en gång per år om inte behov finns tidigare. Vid varje uppföljning följer en arbetsterapeut med för att kunna göra en nivåbedömnning. Genom nivåbedömningen får handläggaren veta om personens utveckling/utvecklingsmöjligheter samt vilket stöd denne behöver både som insats och personaltäthet. Samtidigt ligger detta som grund i avtalet med en extern utförare per år. Tillvägagångssätt att bemöta den snabba kostnadsutvecklingen och att dessa tillvägagångssätt skulle, redan genomförda och eventuellt planerade, av insatserna kunna leda till ekonomiska effekter på lite sikt. Kommunens biståndshandläggare arbetar idag utifrån lagens intentioner med ett behovsinriktat arbetsätt. Genom det fortsatta behovsinriktade arbetssättet kommer biståndshandläggare kunna stödja sina utredningar ytterligare vid IBIC modellen. IBIC modellen ska leda mot ett behovsinriktat och systematiskt arbetsätt med användning av ICF i dokumentation inom såväl handläggning som genomförande av insatser för vuxna som behöver stöd enligt LSS eller SoL. En inventering avseende beslut om särskilt boende enligt LSS gjordes i maj Inventeringen gjordes med syftet att i tid kunna planera behovet av olika boendealternativ för att i tid kunna hitta alternativa lösningar för att förhindra en snabb kostnadsutveckling och samtidigt kunna bemöta den enskildes behov i tid. Inventeringen (se bild 1) visar ett behov för personer som omfattas av personkretsen enligt LSS och som behöver stöttning i vardagen vars behov inte är så omfattande att bostad med särskild service är aktuellt men där hemtjänst inte är tillräckligt då det krävs anpassade insatser för målgruppen. Behovet är en anpassad boendeform som boendestöd enligt socialtjänstlagen. Insatsen boendestöd har visat sig vara ett sätt att hålla de stora kostnaderna nere. Att i första hand erbjudas eget

44 TROSA KOMMUN PM Sida 14(19) Vård och omsorg boende via t.ex. sociala kontrakt med boendestöd är ett sätt och möjlighet att i tid kartlägga den enskildes behov. Inventeringen av boende visar även att detta behov kommer att öka de närmaste åren och att verksamheten kommer att utöka samtidigt som krav ställs på kompetens och utbildning. För att i ett tidigt skede kunna förhindra att barn och unga hamnar mellan stolarna samt ge stödinsatser i ett tidigt stadium startades den så kallade multiteamgruppen. Multiteamgruppen har representanter från kommunens skolor, socialtjänst, LSS både verkställighet och biståndshandläggare. Inom LSS har vi behövt fatta flera kostnadskrävande beslut som kanske inte hade behövts om andra myndigheter och organisationer hade stöttat personerna med samverkande insatser i ett tidigt skede när det fanns uppenbara behov av stöd. Det är möjligt att tidiga insatser också kan minska framtida behov av stödåtgärder. En effekt av uppföljning av de olika insatser som stadgas enligt LSS samt ett sätt att bemöta kostnadsutvecklingen har lett till att utförandet av personlig assistans upphandlas enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandlig (LOU). Utförandet av personlig assistans upphandlas genom en så kallad kvalitetsupphandling med fast pris där anbud med bästa kvalité antas. Priset motsvarar den schablonersättning som framgår av 51 SFB. Upphandlingen avser själva utförandet, ansvaret för verksamheten ligger kvar hos kommunen. Det innebär att det upphandlade företaget kommer att vara föremål för reglering genom avtal och kvalitetsuppföljningar. En avgränsning av kommunens ansvarsområde skulle möjliggöra ett tydligare uppdrag som just kvalitetsgranskare. En tydligare ansvaruppdelning skulle i sin tur kunna effektivisera flödet som är en förutsättning för att arbeta utifrån ett vårdlogistiskt (processinriktat) synsätt. Den beräkning som tagits fram för att se de ekonomiska konsekvenserna av utförande på entreprenad visar totalt en besparing på ca 1,3 mkr vilket skulle möta upp nuvarande underskott. Vidare skulle en upphandling kunna innebära ökad kostnadskontroll (då fast pris i enighet med Försäkringskassans ersättning skulle erbjudas det upphandlade företaget) och därigenom möjlighet att sänka de kommunala kostnaderna totalt. Ett förbättrat och behovsinriktat arbetssätt inom såväl LSS som SoL inleddes i Trosa kommun under våren 2016 vilket innebar att handläggarna i större utsträckning kunde samverka tillsammans med kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dessa yrkeskategorier ansvarar för habiliterande och rehabiliterande stöd till personer som bl.a. omfattas av personkretsen. Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen stärker detta arbetssätt enligt SOSFS 2007:10. Målet med detta arbetssätt är att habilitera samt rehabilitera utifrån individens behov. Den enskilde ska, som hen själv önskar och behöver, kunna utveckla och bibehålla funktioner och ha en god vardag med aktiviteter och sysselsättning både enskilt och i grupp. För att utveckla detta i LSS verksamheten krävs att

45 TROSA KOMMUN PM Sida 15(19) Vård och omsorg verksamheten identifierar metoder och arbetssätt för det rehabiliterande och habiliterande arbetet så att stödet och servicen till den enskilde ger möjlighet till ett gott liv enligt lagstiftarens intentioner med funktionshinderspolitiken. En redovisning och jämförelse med Trosa kommuns utfall i kostnadsutjämningen inom LSS-området. Utjämningssystemet för LSS-kostnader ingår inte i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet men har samma principiella uppbyggnad. Kommuner där LSS kostnaderna överstiger genomsnittet i riket erhåller ett utjämningsbidrag från staten. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift till staten som betalas av kommuner där LSS kostnaderna understiger genomsnittet i riket. Beräkningen för utjämningssystemet bygger på rapporterat antal beslut, inom de olika insatserna inom LSS, till Socialstyrelsen den 31 oktober varje år samt den totala kostnaden för LSS i riket. Antal beslut inrapporterade sätts i relation till totalt antal invånare i kommunen. De kommuner som i snitt har lägre antal beslut i förhållande till snittet i riket blir betalare till utjämningssystemet. Beloppet beräknas utifrån mellanskillnaden mellan kommunens standardkostnad (antal beslut* beräknad standardkostnad) och rikets standardkostnad (snittantalet beslut i riket * beräknad standardkostnad). En kommun med en lägre standardkostnad/invånare blir betalare för mellanskillnaden upp till standardkostnaden/invånare i riket. Detta gör att alla kommuner i Sverige har samma kostnad/invånare för LSS insatser. Beräkningen görs med två års fördröjning vilket gör att år 2016 baseras LSSutjämningen på rapporterat antal ärenden år 2014 i kommunen. För att inte LSS-verksamheten ska belasta kommunen med en högre kostnad än enligt utjämningssystemet är det viktigt att verksamheten inte kostar mer än den beräknade standardkostnaden för kommunen. Detta kan ses i nyckeltalet nettokostnadsavvikelse LSS som presenteras varje år i VKV (vad kostar verksamheten i din kommun). Se nedan tabell från (En negativ avvikelse betyder att verksamheten är billigare än standardkostnaden och en positiv avvikelse att den är dyrare.) Nettokostnad för insatser enl LSS kr/inv Trosa Nettokostnadsavvikelse LSS, andel (%) Trosa -6,3 0,2 0,0 1,5

46 TROSA KOMMUN PM Sida 16(19) Vård och omsorg Nedan kan man se Trosa kommuns beräknade standardkostnad för verksamheten LSS för år Insatser Standardkostnad Antal beslut Total standardkostnad Pers ass SFB Pers ass LSS I avv på SFB Ledsagare Tim/månad Kontaktperson Avlösarservice Tim/månad Korttidsvistelse Korttidstillsyn barn över Barn-Familjehem Barn-Bostad med särskild service Vuxna-Bostad med särskild service Vuxna-Annan särskilt anpassad bostad Daglig verksamhet Total Budget 2015 Budget 2016 Ansökan från central buffert Tot prognos 2016 Diff standardkostnad mot prognos Utifrån den ekonomiska sammanställningen är beräknad prognos för år tkr. Enligt standardkostnaden som följer av LSS utjämninssystem för år 2016 är den beräknade standardkostanden tkr vilket innebär en differens på 625 tkr. Utifrån den ekonomiska översynen kan man dra slutsatsen att kommunens kostnad för LSS insatser inte överstiger den beräknade nationella kostnaderna för LSS insatser.

47 TROSA KOMMUN PM Sida 17(19) Vård och omsorg

48 TROSA KOMMUN PM Sida 18(19) Vård och omsorg Tabell 3 visar en översyn över kostnader i Trosa kommun per insats i relation till den standardkostnad som följer av LSS utjämningsystemet. Trosa kommuns kostnad jämfört med standardkostnaden enligt utjämningsystemet för insatsen personlig assistans är högre. En av anledningarna till ökningen är att fler personer får sin assistansersättning via SFB(som beviljas av Försäkringskassan) indragen, vilket leder till att de i stället beviljas personlig assistans via LSS. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunen med 20 timmar per vecka för varje beslut om personlig assistans från Försäkringskassan. Det är svårt att i siffror beskriva alla de dagliga förändringar som sker på besluts - och utredningsnivå. Att insatsen personlig assistans ökar i mängd kan bero på att personer som tidigare hade fler olika insatser nu beviljats insatsen personlig assistans och att de tidigare insatserna slagits samman i och med det. Förändringarna sker från dag till dag och att visa över tid exakt vilken kostnaden blir kan inte utläsas korrekt. Därför ska man vara försiktig med att fatta förhastade slutsatser som t.ex. visar på att en viss insats har ökat medan en annan har minskat. Om det är så att man har fattat beslut om personlig assistans i väntan på beslut från Försäkringskassan får man efter begäran om ersättning för utförd tid hos Försäkringskassan tillbaka del av den utbetalda assistansen så att kostnaden istället blir enbart för 20 timmar istället för t.ex. tidigare beviljade 60 timmar. Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt de senaste åren. Ökningen beror på att flera personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd och utifrån diagnosen omfattas av LSS personkrets samt ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Dessa personer har prövats hos Arbetsförmedlingen och bedöms inte kunna stå till arbetsmarknadens förfogande till följd av sin funktionsnedsättning. I relation till standardkostnaden håller sig Trosa kommuns kostnad i relativ stabil nivå, med tanke på de stödinsatser som ges, den kompetens som finns och effekten av dessa är det en relativ liten kostnad som kommunen betalar per insats. Ledsagarservice/kontaktperson/avlösarservice/korttidsvistelse/korttidstillsyn, daglig verksamhet håller sig i stort inom marginalerna för standardkostnaden. Insatsen särskilt boende för ungdom ökade av den anledningen att de enskilda hade stora behov av insatsen som inte kunnats tillgodoses inom kommunens verksamhet. Behovet var svårt att förutspå och hade eventuellt kunnat mildras om tidigare samverkan med skolan inleddes. Idag startas multiteamgrupp för att i tid kunna stötta familjer/ungdomar så att insatserna inte blir så stora och akuta. Bostad med särskild service är en insats som är relativt billig i Trosa jämfört med standardkostnaden.

49 TROSA KOMMUN PM Sida 19(19) Vård och omsorg Som slutord till denna rapport vill jag benämna att jag och mina kollegor på myndighetskontoret i vårt dagliga arbete följer gällande rättsordning och rättspraxis. Dessa rättskällor ligger till grund när vi handlägger och ser till att Trosa kommuns invånare som omfattas av lagen får, utifrån det individuella behovet, det stöd som de behöver. Genom samverkan på olika nivåer t.ex. genom arbetsterapeuter, sjukgymnaster och LSS verkställighet försäkrar vi oss om vilket behov den enskilde har och hjälper till med olika stödinsatser för att stötta i vardagen. Med andra ord så överkompenserar vi inte med insatser utan ser till att kompensera med stöd som den enskilde verkligen behöver. Vid pennan Sejla Salkic Handläggare LSS

50

51 Kommunkontoret Richard Kihlgren Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/128 SMS-baserat informationssystem Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta rutiner för ett sms-baserat informationssystem som ett vedertaget och prioriterat kommunikationsverktyg för att varna och upplysa invånare. Sammanfattning Snabb och ibland omedelbar information till invånarna vid en måttligt allvarlig till allvarlig händelse är idag utmanande. Framförallt tekniska enheten får använda sig av metoder som dörrknackning, brev samt Trosa kommuns webbplats. Vid en allvarligare händelse kan VMA via Sveriges radio utnyttjas, men inga av ovannämnda kanaler uppfyller behovet av omedelbar information. De är även resurskrävande. Med ett sms-baserat informationssystem kan Trosa kommun nå ut till invånare omedelbart, målgruppsstyrt och resurseffektivt. För att det inte ska missbrukas och för att skapa en förutsägbarhet om informationens allvar föreslås en klassificering som tydliggör såväl användandet som mottagandet. Ärendet Med ett sms-baserat informationssystem kommer Trosa kommun att kunna informera samhället i sin helhet men också ner till individnivå. Framförallt tekniska enheten utför många uppdrag under ett år där invånarna berörs på ett eller annat sätt, en del är planerade underhåll och en del är akuta problem. Att nå ut till invånare på ett bra sätt är inte det enklaste, idag lägger den upphandlade entreprenören ett meddelande i berörda invånares brevlåda. Motsvarande information läggs ut på Trosa kommuns webbplats. Vid akutåtgärder finns per idag inget bra system, i stort är det kommunens webbplats, och vid dessa händelser börjar invånarna att söka information om vad som hänt, detta belastar Trosa kommuns växel och tekniska enheten och är väldigt resurskrävande. Det finns även en risk felaktig information som dyker upp i alternativa kommunikationskanaler. Vid inköp av ett sms-baserat varnings-/informationssystem kan Trosa kommun på ett enkelt, smidigt och snabbt sätt informera berörda invånare. Vid planerade underhåll som asfaltering, VA- arbeten och andra arbeten, kan man göra ett Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

52 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(3) Kommunkontoret massutskick och informera om vad vi ska göra och vilka hinder som kommer att uppstå. Vid akuta arbeten går snabbt och smidigt information ut till de som är berörda om vad som har hänt och en preliminär åtgärdstid. Detta sker genom att Trosa kommun skickar ut ett sms till mobila enheter som är registrerad på fastigheter i kommunen och/eller som talmeddelande till mobil- eller fasta telefoner, vilket gör att vi även uppfyller tillgänglighetsbehov för invånare med exempelvis synnedsättning. Det kommer också att läggas ut information automatisk på kommunens hemsida. Trosa kommuns bredbandsbolag TROFI har uttryckt sig positivt till systemet. De har tittat på liknande lösningar men alla har varit uppbyggda på ett sådant sätt att den enskilda invånaren måste gå in och registrera sig. Dock kan den täckning som krävs aldrig uppnås med självregistrering. Trosa kommun kan också använda systemet till internkommunikation om så önskas. Det finns stöd att importera telefonlister till systemet och göra egna utskickslistor. Nedan finns ett förslag till hur och när systemet kan användas. Utifrån hur omvärlden förändras kan det finans behov av att justera och komplettera klassificeringen. Uppräknade exempel under respektive klass ska därför ses som just exempel. Informationssystemet ska aldrig användas i marknadsföringssyfte. Bedömning och klassning för användning av systemet: Klass 1 Informativt syfte (används i tidsrummet ) - Alla typer av verksamhet som stör allmänheten - Planerade underhållsarbeten på gata eller VA, där det kan uppstå inskränkning av framkomligheten eller andra svårigheter för allmänheten. - Avstängningar och omledning av trafik på grund av arbeten - Planerad avstängning av dricksvattenförsörjning Klass 2 Information om akuta problem (används i tidsrummet ) - Kommunala vattenläckor - Större kommunala avloppsstopp - Stora snöfall där framkomligheten är begränsad Klass 3 Fara för allmänhetens hälsa och miljö. (24 t i dygnet) - Förorenat dricksvatten (kokningspåbud) - Akuta hinder i samband med dåligt väder - Stora skyfall där vi får översvämningar - Bräddning av avloppsvatten Informationssystemet blir också en naturlig del av krisberedskapsarbetet och kan användas till exempel som VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Klass 3 kan då kompletteras med exempelvis bränder, större elavbrott i ett tidigt skede, trafikrespektive tågolyckor, oljepåslag m.m. Sms-utskicken sker då i samverkan med Sörmlandskustens räddningstjänst och vid behov länsstyrelsen.

53 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(3) Kommunkontoret Kostnad Etableringsavgift (inköp databas, etablering av miljö) SEK Månadsavgift (drift, underhåll, uppdatering, cms) SEK Trafikavgift SEK 0,49 Kostnaderna täcks av tekniska enhetens ordinarie budget och bedöms vara en effektivisering av resursanvändning, såväl ekonomiska som personella. Lansering För att invånarna i Trosa kommun ska känna sig trygga med informationssystemet kommer en lansering att föregås av en informationskampanj. Richard Kihlgren Kommunikationschef

54

55 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Tel Försäljning av villatomter Moroten 1 mfl inom Hagaberg i Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna försäljning av bostadstomterna Moroten 1, 2, 3 och 4 inom Hagaberg i Trosa för kronor vardera, att uppdra till mark och exploateringschefen genomföra försäljningen. Ärendet Trosa kommun avser nu genom tomtkön försälja ovanstående fyra villatomter i Hagaberg i Trosa. Moroten 1 omfattar 1045 m 2, Moroten 2 är 706 m 2, Moroten 3 är 698 m 2 och Moroten 4 är 735 m 2. Köpeskillingen för respektive tomt är :- Björn Wieslander Mark och exploateringschef Bilagor 1. Karta Beslut till: Björn Wieslander Akten

56

57

58 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Tel Försäljning av villatomter Väsby 8:24 mfl i Vagnhärad Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna försäljning av bostadstomterna Väsby 8:24, 8:25 och 8:26 för kronor vardera, att uppdra till mark och exploateringschefen genomföra försäljningen. Ärendet Trosa kommun avser nu genom tomtkön försälja ovanstående tre villatomter i Väsby i Vagnhärad. Tidigare i år har villatomterna Väsby 8:21, 8:22 och 8:23 sålts. Väsby 8:24 omfattar 1198 m 2, Väsby 8:25 omfattar 1353 m 2 och Väsby 8: m 2. Köpeskillingen för respektive tomt är :- Björn Wieslander Mark och exploateringschef Bilagor 1. Karta Beslut till: Björn Wieslander Akten

59

60

61 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/ Ekonomichef Margareta Smith Tel Fax Revidering av budget 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. att skattenettot revideras enligt SKL:s skatteprognos per 5 oktober 2016 och med en ökning av befolkningen 1 november 2016 till invånare. 2. att anslaget för Kommunstyrelsens centrala buffert utökas med 4 Mkr till totalt 14,3 Mkr för att möta de ökade kostnader som fler invånare innebär. 3. att fastställa investeringsbudgeten för 2017 enligt bilaga som ersätter investeringsbudgeten från Kommunfullmäktiges beslut i juni. 4. att utöka Humanistiska nämndens budget med 2,9 Mkr och att förskole- /skolpeng räknas upp med löner och priser enligt budgetanvisningarna från februari. 5. att utöka Vård- och omsorgsnämndens budgetram till följd av tecknade löneavtal 2016 för Kommunal med totalt 597 tkr som finansieras genom att tidigare budget för kommande löneavtal på finansförvaltningen minskas med 597 tkr 6. att utöka Kultur- och fritidsnämndens budgetram med 200 tkr för att göra interna kommunala bokningar kostnadsfria som finansieras genom att finansförvaltningens kommungemensamma kostnader minskas med samma belopp. 7. att utöka Teknik- och servicenämndens budgetram med 1 Mkr för att finansiera det planerade underhåll som bokförs i driftsredovisningen att finansieras genom att investeringsramen för planerat underhåll av fastigheter minskas från 2,5 till 1,5 Mkr. 8. att förändra berörda nämnders budgetramar för kapitaltjänstkostnader enligt följande: Kultur- och fritidsnämnden + 16 tkr Teknik- och servicenämnden -475 tkr

62 9. att minska respektive öka internhyran till följd av genomförda och planerade investeringar 2017: Humanistiska nämnden +767 tkr Kultur- och fritidsnämndens +36 tkr Teknik- och servicenämnden -34 tkr för tomställda lokaler 10. att pengbelopp fastställs för grund- och förskola enligt bilaga att fastställa pengbelopp för hemtjänst och särskilt boende enligt bilaga att Kommunfullmäktiges mål för årets resultat, ändras från 1 till 2 procent av skattenettot för kommunen (tidigare koncernen). 13. att Kommunfullmäktiges mål kompletteras för att mäta resultat för koncernen. Koncernens förändring av eget kapital ska vara 0,5 procent högre än kommunens resultat. 14. att Kommunfullmäktiges mål utökas med ett jämställdhetsmål baserat på SKL:s öppna jämförelser för jämställdhet. Trosa ska tillhöra de 25 procent mest jämställda kommunerna i Sverige. 15. att Kommunfullmäktiges mål som mäter självfinansieringsgrad av investeringar, stryks. 16. att de avgifter inom vård och omsorg som ingår under högkostnadsskyddet /maxtaxan även omfattar larmbesök och regleras enligt senast beslutad maxtaxa på nationell nivå. 17. att taxor för uthyrning av kommunens lokaler ersätter beslutet i juni enligt bilaga att reviderad taxa för delar av samhällsbyggnadsnämndens verksamheter (planering, byggande och strandskydd) fastställs enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. 19. att avgifter för Trosa turistcenter beslutas enligt bilaga att med tillämpning av reglerna för kommunalt partistöd utbetala partistöd för perioden enligt följande: Parti Antal mandat Grundstöd Mandatstöd (inkl. utbildningsstöd) Totalt partistöd Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt

63 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2017 års budget 15 juni Beräknade skatteintäkter baserades på Sveriges Kommuners och Landstings skatteprognos per april 2016 samt för Trosa befolkning enligt Gemensamma Planerings-Förutsättningar, GPF, som fastställdes i början av året. Skattenettot för har nu beräknats enligt SKL:s skatteprognos från 5 oktober och med en befolkning 1 november på invånare. Befolkningen i kommunen var 31 augusti och budgeten i juni beräknad på att invånare ska vara folkbokförda i kommunen 1 november och betala skatt till kommunen En ökande befolkning efterfrågar kommunal service och tjänster varför Kommunstyrelsens anslag för central buffert utökas från 10,3 till 14,3 Mkr. Investeringsbudgeten har reviderats och utökats med underhåll av Folkets Hus, paviljong, belysning offentliga miljöer, julbelysning, gång- och cykelväg till ridskolan, planerat VA-underhåll samt inköp av inventarier till nya förskoleavdelningar. Planerade renoveringar av förskolor och skolor har tidsförskjutits i en strävan att renoveringarna ska genomföras under ett år i stället för att fördelas under flera år på en och samma enhet. I budget för 2017 ingår beslutade besparingar på tkr. Besparingar på 556 tkr genomfördes redan 2016 och tkr En av dessa var att förskole-/skolpeng skulle frysas i 2016 års nivå för Den politiska majoriteten sade samtidigt att pengen skulle räknas upp om generella statsbidrag som utlovats i regeringens vårproposition beslutas av riksdagen under hösten. Riksdagen fattar budgetbeslutet först i december, men SKL har i sina skatteprognoser beräknat generella bidrag enligt regeringens förslag. Dessa har räknats in i Trosas skatteprognos och återfinns dels under regleringsposterna och dels under generella bidrag. Humanistiska nämndens ram utökas med 2,9 Mkr och pengbeloppen räknas upp. Besparingarna för 2017 minskas därigenom från tkr till tkr. Kommunal tecknade löneavtal 2016 som garanterade undersköterskor en löneökning på kr/månad från 1 maj Nivån varifrån lönerna räknas upp för 2017 har därför höjts för särskilda boenden och hemtjänsten inom vård och omsorg. I samband med att kommunen förvärvade Folkets hus beslutades det att kommunens verksamheter ska kunna boka lokaler kostnadsfritt inom kommunen. Samtidigt ökar Kultur- och fritidsnämndens kostnader varför en höjning av budgetramen med 200 tkr skulle tas i samband med reviderad budget. Inför 2016 infördes avskrivningar enligt komponentavskrivningsmetoden där bland annat underhåll omdefinieras till investering. Teknik- och servicenämndens budgetram minskades med 5 Mkr 2016 samtidigt som investeringsbudgeten för planerat underhåll utökades lika mycket. På kommunens fastigheter genomförs många underhållsåtgärder där var och en är för liten för att kunna redovisas som investering, men till en sammanlagd bedömd volym på 1 Mkr. Investeringsramen minskas med 1 Mkr och driftsramen utökas med 1 Mkr på Teknik- och servicenämnden.

64 Genomförda och beslutade investeringar ligger som underlag för beräkning av kapitaltjänstkostnader och internhyra för förskola, skola och kultur- och fritid. Ramarna har därför justerats för Teknik- och servicenämnd, Kultur- och fritidsnämnd samt Humanistisk nämnd. Kommunfullmäktige har idag ett mål för koncernens En tumregel för god ekonomisk hushållning är att kommunens resultat ska vara minst 2 procent av skattenettot. Att resultatmålet satts så lågt som 1 procent hänger ihop med att kommunen tidigare avsatt medel till kommande pensioner. Under 2016 tecknades pensionsförsäkring för 60 Mkr och kommunens pensionsåtagande minskade. Ingen avsättning görs längre till pensioner varför resultatmålet bör höjas till 2 procent för kommunen. Våra bolag ska också medverka till ett bättre resultat för koncernen varför ett mål läggs till för koncernen. Målet syftar till att skattebetalarnas tillgångar värdesäkras över tid. Det är därför mer relevant att mäta målet med utgångspunkt från förändringen av eget kapital för koncernen i föhållande till kommunens skattenetto. Det är med utgångspunkt från eget kapital som bland annat soliditeten mäts. Förändringen av eget kapital i relation till kommunens skattenetto bör vara 0,5 procent högre än kommunens resultat/skattenettot. Kommunfullmäktiges mål kompletteras med ett mål för jämställdhet då SKL nu börjat jämföra jämställdhet i landets kommuner i Öppna jämförelser. Kommunen har länge eftersökt ett sätt att mäta ett jämställdhetsmål efter det att Socialstyrelsen slutade att ta fram jämställdhetsindex för landets kommuner. Målet för självfinansiering av kommunens investeringar stryks. Kommunens taxor och avgifter beslutas av fullmäktige i anslutning till budgetbeslut varje år. Några nämnder har föreslagit förändring av taxor under hösten att gälla från Maxtaxan för vård och omsorg har höjts på nationell nivå. Samtidigt att statsbidraget för maxtaxa minskat med motsvarande belopp. En höjning till nationell nivå är därför nödvändig för att kommunens inte ska förlora pengar. Kommunens avgifter bör alltid följa maxtaxan som fastställs nationellt. Kommunens taxor för uthyrning av lokaler har sedan fullmäktiges beslut i juni kompletterats av Kultur- och fritidsnämnden med samlingssalen på Kvarnen och Folkets Hus. Samhällsbyggnadsnämnden har sett över gällande taxa för planering, byggande och strandskydd för att i så hög grad som möjligt återspegla den faktiska tidsåtgången i olika typer av ärenden. De flesta förändringarna är av mindre art. Den största korrigeringen gäller anmälningsärenden, i första hand för så kallade Attefallsåtgärder, som tidigare reglerades med timkostnad. Kommunens turistverksamhets drivs i kommunal regi sedan 2016 och de avgifter som Trosa Turistcenter tar beslutas nu för Regler för kommunalt partistöd beslutades av Kommunfullmäktige , 8. Där reglerades även att fullmäktige varje år ska fatta beslut om partistöd. De partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisning ska ske per kalenderår och vara inlämnad till kommunen senast per den 30 juni året efter det att stödet lämnats. Samtliga partier har lämnat redovisning varför partistöd betalas ut. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef

65 Bilagor Resultatbudget Driftbudget 2016 Investeringsbudget 2017 Kommunfullmäktiges mål Bilaga 1 Pengbelopp för förskola/skola hyrespeng förskola/skola hemtjänst särskilda boenden Bilaga 2 Taxor uthyrning av kommunens lokaler samt protokoll från KFN Bilaga 3 Taxor för samhällsbyggnadsnämnden samt protokoll från SBN Bilaga 4 Avgifter Trosa turistcenter Bilaga 5 Beslut från vård- o omsorgsnämnden avseende höjd maxtaxa

66 RESULTATBUDGET (TKR) Invånare Utdebitering kronor/skattekrona 21:26 21:26 21:26 21:66 21:66 21:66 Budget KF november Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Skatteprognos oktober Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Medfinansiering statlig infrastruktur Nettobesp med mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet Avskrivningar avgiftskollektivet Central buffert=2 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning skatt Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringspost Utjämning LSS Generellt bidrag Strukturbidrag Flyktingersättning Fastighetsavgift Skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Försäljning fonder/pensionsföräkring Öronmärkning, 8 mkr Balanskravsresultat Resultatmål 2 % skattenetto

67 DRIFTBUDGET Kommunfullmäktige nove 2016 Budget 2017 Budget Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelse Politisk ledning Kommunkontor Ekoutskottet Central buffert Humanistisk nämnd Barnomsorg o utbildning Individ och familjeomsorg Kultur- o fritidsnämnd Vård- & omsorgsnämnd Teknik o service skatt Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision Övr kommungem poster Pensioner Kommmungem Omställningsk/resultatöverf Medfinansiering statlig infrastruktur Tot skattefin verks Affärsdriv verks Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader Öronmärkning Totalt inklusive örönmärkat

68 Investeringsbudget anläggningar (tkr) Tillägg och förändringar är fetmarkerade Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan skattefinansierade från Stabilisering skredriskområden Statsbidrag Fritidsanläggningar och Fastigheter Planerat underhåll X X X X Investeringsreserv Fastigheter X X X X Nytt tak Trosa Vårdcentral X X Solceller 280 m 2 Taket VC X Renovering Trosa VC X X X Konvertera VC till fjärrvärme Reparationer/underhåll Industrigatan X X X X X Omläggning tak Industrigatan 8 o 8A + ommålning X Hyresgästanpassning Trobo X Fageräng belysning/personalutrymme X Nya avd Fagerängs förskola X X Fagerhult flytt 2 avd paviljong X Skärgårdens förskola, inkl yttre miljö X Solceller Skärgården X Tomtaklints förskola inkl entré Hasselbacken ytskickt och utemiljö Ytrenovering Kyrkskolan X X Ytrenovering Fornbyskolan X Skolgården Hedeby/Fornby X X Hedeby hemkunskap X Markförberedelser plugin skolor/förskolor X Upprustning utemiljö förskolor/skolor X X X X Skatepark X Lekpark, Safiren o sedan spindelparken X X Idrottsplatser Häradsvallen X X Skärlagsvallen X Vagnhärads utegym X Pensionärernas hus utegym X Lånesta gård upprustning X Ny offentlig toalett hamnen X Badplats Borgmästarudden X Utöka satsning Sillebadet X Muddring Tureholmsviken X X X X Vandringshinder Trosaån X Folkets hus köp X Folkets hus underhåll X X X Paviljong X Summa X X

69 Investeringsbudget anläggningar (tkr) Överfört Budget Budget Plan Plan Gator och parker från Planerat underhåll X X X X Trafiksäkerhetsåtgärder X X X X Lekplatser X X X X Utveckling parker grönmiljö X X X X Utbyte av armaturer X X X X Belysning säkerhet BRÅ hela kommunen X X X X Belysning offentliga miljöer X X Julbelysning X X X Belysning utmed Gnestavägen i Vagnhärad Proj Trosaån Trafiksäkerhet utanför Safiren Grusad GC-väg Lånesta-Hagarna X X X X Grusad parkering med belysning Lånesta 40 platser X GC-vägar vad bör göras? X X X GC-väg Västerljung-Vagnhärad X Gång- och cykelväg till ridskolan vid Tureholm X Laddstolpar för elbilar X X X Hamnen spontning etapp 1 av 3 X Hamnen spontning etapp 2 av 3 X Summa TOTALSUMMA Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan avgiftsfinansierade från Planerat underhåll X X X Utredning VA-plan X Överföringsledning Trosa-Vagnhärad X X Pumpstation Högbergsgatan X X Allégatan X Nyängen etapp 2 vattenledning X X Översvämningsutredning Smäckbrogatan X Pumpstationer Gunnarstensgatan X X X Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna X Ny huvudvattenledning Sörtuna X Renovering Vagnhärads vattentorn X X Skärlagsparken dagvattenmagasin X Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning X X Tofsö X Ny centrifug Trosa ARV X Återvinning Västerljung X Återvinningsstation Källvik X Summa avgiftsfinansierat

70 Investeringsbudget nämnderna (tkr) Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan skattefinansierade från Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor Inventarier socialkontoret Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Förbifart Trosa Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning t Inventarier tekniska kontoret Traktor Arbetsmarknadsenheten Kommunstyrelse IT-investeringar IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering) Inventarier kommunkontoret Investeringsreserv Delsumma nämnder Summa skattefinansierade Totalt

71 Peng förskola och skola Bilaga 1 Kommunal peng (grundbelopp) Privat peng 1 * Peng kr/år/barn ökning% ökning% Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka ,2% ,4% 31- tim/vecka ,2% ,4% Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka ,2% ,4% 31- tim/vecka ,2% ,4% Skolbarnomsorg 6 år ,2% ,7% 7-12 år ,2% ,5% Grundskolepeng 1 * Förskoleklass ,1% ,5% Skolår ,1% ,2% Skolår ,1% ,3% Skolår ,1% ,3% 1 * I privat peng ingår tillägg för elevhälsa, SVA, satsningar, centrala medel, administration och momskompensation samt avdrag för föräldraravgifter med kompensation för maxtaxa. Tillkommer privat regi Hyrespeng kr/år momskomp 1 kr/år Förskola per 15-grupp Skola per 20-grupp Hemtjänstpeng beviljad och utförd tid per timme kr/timme kr/timme ökn Ersättning kommunal utförare ,4% Ersättning privat utförare av service och omvårdnad 1 * ,4% Ersättning privat utförare av enbart service** ,4% 1 * Kompensation för overhead och moms ingår **Kompensation för overhead ingår Obekväm arbetstid ersätts enligt verkligt utfall + PO påslag för alla utförare Peng särskilt boende Ökning Individuella behov/vecka Timmar/ vecka Pris/ timme Pris/ dygn * Pris/ timme Pris/ dygn * % Grundpeng (tom plats) 1, ,6% Nivå 1 (7,4 timmar/vecka) 7, ,6% Nivå 2 (16,7 timmar/vecka) 16, ,6% Nivå 3 (22,2 timmar/vecka) 22, ,6% Nivå 4 (25,5 timmar/vecka) 25, ,6% Korttids (22,9 timmar/vecka) 22, ,6% Individuella utökningar ,7% *Inkluderar verksamhetskostnader 52kr/dygn 1 Riksdagen fattar beslut om eventuell sänkt momsersättning i slutet av året att gälla fr.o.m januari 2017 Ovanstående pengbelopp baseras på dagens ersättningsnivåer, vilka sänks om riksdagen fattar beslut om sänkning

72 Bilaga 2 Taxor för uthyrning av kommunala lokaler Förslag till Taxor och avgifter för uthyrning av kommunala lokaler 2017 Lokal Yta m 2 /max Bidragsberättigad % av Privat Företag % av Antal personer Förening (kr/h) privat (Kr/h) (kr/h) privat Tomtaklintskolan Gymnastiksal 675/ % % Aulan 180 pers % % Vitalisskolan Gymnastiksal 160/ % % Skärlagsskolan Gymnastiksal 150/ % % Kyrkskolan Gymnastiksal 200/ % % Hedebyskolan Matsal 104/ % % Hedebyhallen Hel plan 1032/ % % Halv plan A 576/ % % Halv plan B 456/ % % Konferensrum 25 pers Utgår uthyrningsmöjligheter saknas Gymnastiksal 200/ % % Friidrottsarenan hela % % Gräsplan % % Friidrott % % Lånestahallen 1200/ % % Trosa fritidsgård % % Biblioteken Trosa stadsbibliotek 100 pers % % Biblioteket Navet Hela lokalen 50 pers 70 40% % Konferensrum 15 pers 80 40% % Sockenstugan 70/ % %

73 Lokal Max antal personer Bidragsberättigad barn ideell Privat/slutet sällskap Företag Halvdag Heldag Halvdag Heldag Halvdag Heldag Kvarnen ( 6 timmar) ( 6 timmar) (6 timmar) Samlingslokalen 120 pers Samlingslokalen ink. restaurangkök 120 pers Utställningstaxa* Folkets hus A-salen A-salen ink. serveringskök 450/130 pers 451/130 pers kr/vecka B-salen 30 pers Studierum 10 pers * förutsätter att annan verksamhet kan pågå parallellt * Städ- eller andra serviceavgifter kan tillkomma

74 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 8(19) Kultur- och fritidsnämnden KFN 2016/72 Revidering av taxor för uthyrning av kommunala lokaler Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderat förslag till taxor enligt bilaga 1, Taxor och avgifter KFN Ärendet Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträdet 1/ att förvärva fastigheten som inrymmer Folkets hus. I samma beslut ingick att försälja Societetshuset. Kultur och fritidsnämnden beslutade i maj om en ny inriktning för Trosa kvarn. Besluten medför behov av komplettering och revidering av de taxor för uthyrning av kommunala lokaler som beslutades i maj för fortsatt beslut i kommunfullmäktige i juni. Taxorna har även kompletterats kostnad för uthyrning av biblioteken som felaktigt tagits bort i majbeslutet. Föreslagna taxor följer samma struktur som övriga lokaltaxor och har i möjligaste mån anpassats för de önskemål som framförts rörande taxan. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Cecilia Högberg, Kopia till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

75 TAXA nya PBL 2011 Delar av Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet Planering, byggande och strandskydd i Trosa Upprättad av samhällsbyggnadskontoret Godkänd av kommunstyrelsen Fastställd av kommunfullmäktige Reviderad av samhällsbyggnadskontoret Fastställd av kommunfullmäktige

76 Innehåll Register... 2 Bakgrund... 3 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa... 4 Beräkning av avgifter enligt taxan... 4 Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter... 4 Ändring av belopp i taxan. 4 Avräkning... 5 Tabeller... Tabell 1 Objektsfaktorer... 6 Tabell 2 Tidersättning... 7 Tabell 3 Underrättelse till berörda sakägare och andra... 7 Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Tabell 7 Avgift för besked Tabell 8 Bygglovavgift Tabell 9 Övriga åtgärder Tabell 10 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Tabell 11 Rivningslov inklusive startbesked Tabell 12 Bygglov för skyltar Tabell 13 Marklov inklusive startbesked Tabell 14 Master, torn, vindkraftverk Tabell 15 Bygglov för anläggningar Tabell 16 Övriga ärenden

77 Bakgrund Kommunförbundet har alltsedan plan- och bygglagen trädde ikraft den 1 juli 1987 utarbetat förslag till taxekonstruktioner 1987, 1990, 1995 och Erfarenheter visar att taxeförslaget från 1995 var alltför komplicerat samtidigt som den inte tog hänsyn till bl.a. ärendenas komplexitet. Efter en översyn beslutade regeringen om att plan- och bygglagen skulle ses över. Detta resulterade i en ny plan- och bygglag som träder i kraft 2 maj Trosa kommuns samhällsbyggnadskontor har arbetat efter ett taxeförslag som fastställts av kommunfullmäktige samt Detta har reviderats av samhällsbyggnadskontoret Trosa kommuns samhällsbyggnadskontor har arbetat fram ett nytt förslag utifrån den nya plan- och bygglagen SFS 2010:900 som fastställts av kommunfullmäktige Detta har reviderats av samhällsbyggnadskontoret Varje år har grundbeloppet analyserats och ställningstagande beträffande dess storlek gjorts. Taxebestämmelser för ärenden angående kartering och utstakning avtalas separat mellan Trosa kommun och METRIA i Katrineholm. Kostnaden för nybyggnadskarta ingår således inte i bygglovavgiften. För planläggning gäller planavgift enligt den gamla taxan. Detta förslag har utarbetats av samhällsbyggnadskontoret genom Daniel Ängmo, Pia Lindbäck och Peter Berggren. 3

78 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa Denna taxa gäller för byggnadsnämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL eller kommunallagen (1991:900) samt miljöbalken MBL 1998:808 om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör ett B-belopp (B) Där utöver en justeringsfaktor N 1,0 läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Ändring av belopp i taxan Ändringar av taxans b-belopp (B) och eventuella justeringsfaktorer (N) kan beslutas årligen av kommunfullmäktige. Genom ändring av justeringsfaktorn för olika avgifter som ingår i taxan, kan kostnadstäckning för olika åtgärder varieras. Taxeförslaget är utformad så att faktorn N är lika med 1,0. Övriga ändringar i taxan beslutas av kommunfullmäktige. Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter HF KOM B N OF PLF Handläggningsfaktor Faktor för kommunicering B-belopp Justeringsfaktor Objektfaktor Planavgiftsfaktor Grundprincip för beräkning av avgift: Faktor x B x N. Avgift för bygglov/startbesked beräknas efter bruttoarean (BTA) +öppenarean (OPA). Avgiften kan också tas ut genom tidersättning enligt fastställd timtaxa. Vid tidersättning tas kostnad för administration ut med minst en timme. Vid tidsersättning kan också ersättning för resa tas ut om så erfordras. 4

79 Avräkning Om sökanden så begär ska nämnden återbetala de i förskott erlagda avgifter för åtgärder som inte vidtagits. Detta under förutsättning att kontrollplan följts och projektet inte fullföljts inom föreskriven tid. Slutavräkning sker när slutbesked utfärdas. Om slutlig avgift för startbesked och upprättande av kontrollplan avviker ifrån i förskott betald avgift ska avräkningen ske senast när slutbesked överlämnas. Ränta utgår ej på belopp, som återbetalas respektive tilläggsdebiteras, för tid innan betalningen ska ske. Tid för begäran om återbetalning hanteras enligt Preskriptionslagen, dvs. preskription sker efter tio år. 5

80 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktor (OF) för handläggning av olika objekt byggnader och anläggningar beroende på storlek. Faktorn ska multipliceras med lämplig åtgärdsfaktor enligt tabeller nedan. Byggnader, anläggningar inkl. bygglovpliktiga komplementbyggnader Bruttoarea I ärenden gällande både huvudbyggnad och garage/carport räknas den sammanlagda BTA + OPA OF 2 avser mycket enkla byggnader t.ex: växthus, carport utan förråd m.m. Area (m2) BTA + OPA OF OF 2 gäller mycket enkla anläggningar/byggnader

81 Tabell 2 Tidersättning Om kostnadstäckningsgraden liksom tidigare ska vara 100%, full kostnadstäckning, kan timersättningen tas ut enligt nedanstående tabell. Total debiterbar årsarbetstid är timmar. Vid timdebitering utgår ersättning för bilresa om den så erfordras för ärendets beredning enligt för varje tidpunkt gällande avtal för milersättning. I timkostnaden ingår alla normala kringkostnader utom kostnader för lokaler. De kan inte schablonberäknas eftersom stora lokala variationer förekommer. En genomsnittlig månadslön räknas ut varje år utifrån handläggarnas lön. Löneintervall, månadslön Timpris Tabell 3 Underrättelse till berörda sakägare och andra. Denna taxa används när kommunicering krävs även vid avslagsbeslut och tillsyn. Avgift = KOM x B x N Antal Kommentar KOM Sakägare 1 7 Ingen avgift / ev. tim avg. Sakägare Sakägare Sakägare Kungörelse + faktisk annonskostnad 80 Kungörelse av beslut i Post- och Inrikestidning + faktisk annonskostnad 5 7

82 Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Avgift för bygglov = Summan av alla tillämpliga HF1 x OF X B (OF enligt tabell 1) Åtgärd Handläggningsfaktor HF1 Administration inkl arkivering 10 Planprövning Planenlighet inom detaljplan eller kontroll mot givet förhandsbesked 3 Byggnaden Placering, yttre utformning och färgsättning Användbarhet och tillgänglighet 7 Tomten Tomts ordnande inkl utfart och parkering Enkel kontroll av grundläggning och dagvattenanslutning Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) Skyddsåtgärder mot skred och högvatten Utrymnings- och räddningsvägar Måttgranskning Besiktning 7 8

83 Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF2 Avgift = Summan av alla tillämpliga HF2 x OF x B x N OF enligt tabell 1 + ev. antal timmar Åtgärder Handläggningsfaktor HF2 Administration inkl arkivering 7 eller 10 Startbesked Tekniskt samråd 10 Startbesked och beslut om kontrollplan 5 Arbetsplatsbesök 5 Extra arbetsplatsbesök/per styck Antal timmar Slutsamråd inkl slutbesked 6 Slutbesked, avslut eller interimistiskt slutbesked 3 9

84 Tabell 6 Justering av bygglovsavgift Åtgärd Lämplighet/lokaliseringsprövning utanför detaljplan Tillägg för prövning av liten avvikelse Varsamhet Ombyggnad Ändring Tidsbegränsat bygglov Förlängning, tidsbegränsat bygglov Tidsbegränsat bygglov av säsongskaraktär Förlängning, tidsbegränsat bygglov av säsongskaraktär Förlängning av pågående bygglov Förnyelse av lov = ny prövning Avgift 25 % påslag på bygglovavgiften 20 % påslag på bygglovavgiften 10 % påslag på bygglovavgiften 100 % av bygglovavgiften 70 % av bygglovavgiften (berörd del) 75 % av bygglovavgiften 50 % av bygglovavgiften 75 % av bygglovavgiften 50 % av bygglovavgiften 50 % av bygglovavgiften 80 % av bygglovavgiften Tabell 7 Avgift för besked Avgift för kommunicering tillkommer enligt tabell 3 Typ av besked Förhandsbesked (kommunicering tillkommer) Beskrivning 225 x B + tim. avgift vid komplicerade ärenden Ingripandebesked Antal timmar (minst 1) Strandskyddsdispens 200 x B + administrativ avgift 10 Strandskyddsdispens 100 x B eller timersättning + adm. avgift 10 10

85 Tabell 8 Bygglovavgift Avgift = B x HF1 + HF2 X N Bostäder, kontor, industrier m.m. Yta HF1 HF2 Vindsinredning 199 m Stor, enkel byggnad, oisolerad Stor, enkel isolerad byggnad 30 % av normal avgift 60 % av normal avgift Tabell 9 Övriga åtgärder Bygglovavgift = B x OF x HF x N Övrigt Yta BTA HF Balkong 1 st 65 Balkong 2-5 st 100 Balkong >5 st 130 Tillbyggnad av balkong, mindre 35 Tillbyggnad av balkong, större 65 Inglasning av balkong 1 st 65 Inglasning av balkong 2-5 st 100 Inglasning av balkong >5 st 130 Inglasning av uteplats/uterum (glas från golv till tak) Oavsett storlek 65 Skärmtak m2 50 Skärmtak 31 m2 100 Tabell 9 fortsätter på nästa sida 11

86 Övriga utan konstr. Bygglovavgift = B x OF x (HF1 + HF2) x N Övrigt utan konstr. OF HF1 HF2 Fasadändring, mindre Fasadändring, större Ändrad färgsättning, ingen avgift Ev. timdebitering för kommunicering Hiss flerbostadshus Mur och eller plank vid småhus, mindre Mur och eller plank vid småhus, större Mur och/eller plank bullerplank, mindre Mur och/eller plank bullerplank, större Solfångare/solcell på fasad, större än 1 m Bygglov krävs för följande åtgärder: Solfångare/solcell på tak större än 8 kvm Solfångare/solcell oavsett storlek i riksintresseområde Solfångare/solcell på q-märkt byggnad

87 Tabell 10 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Avgift = HF2 x B x N HF 1 Eldstad / st 25 Ventilationsanläggning 140 Installation av kassett / styck 15 Ändring av bärande konstruktion, mindre 30 Ändring av bärande konstruktion, större 140 Stambyte + 25 % per byggnad vid lika hustyp 90 Komplementbostadshus 110 Komplementbyggnad 75 Tillbyggnad max 15 kvm i ett plan 65 Tillbyggnad max 15 kvm i två plan 75 Takkupa / styck 65 Ytterligare bostad Antal timmar Rivning utanför planlagt område 50 Tabell 11 Rivningslov inklusive startbesked Avgift = HF x B x N Rivning HF Enkel byggnad 50 Bostadshus eller stor enkel byggnad 100 Komplicerad byggnad

88 Tabell 12 Bygglov för skyltar Prövning skall ske som för byggnader Avgift tas ut med hänsyn till åtgärderna och omgivningspåverkan. Avgift = HF x B x N Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar och ljusanordningar. Åtgärd HF om liten påverkan HF om stor påverkan Skylt, vepa 20 m 2 Ev. timersättning 200 Skylt, vepa 2 m 2-20 m Skylt, vepa 2 m Därutöver per skylt Skyltpelare, stadspelare 10 m Skyltpelare, stadspelare 10 m 2 vid busskur Tillfällig skylt Förbesiktning Per gång Skylt i samband med bygge placerad på samma fastighet inom inhägnat område, max 15 m2 är avgiftsfri. Är skylten större än 15 m2 tas avgift ut enligt tabell. 14

89 Tabell 13 Marklov inkl startbesked Avgiften tas enbart ut som tidersättning Åtgärd Marklov såväl schakt som fyllning Tidersättning Antal timmar Tabell 14 Master, torn, vindkraftverk Avgift = (HF1 + HF2) x B x N Master, torn, vindkraftverk Beskrivning HF1 HF2 Teknikbod 15 2 timmar Radio- och telemast eller torn + en teknikbod Radio- och telemast eller torn + en teknikbod Ett torn 250 Antal timmar Fler än ett 550 Antal timmar Vindkraftverk Ett verk 300 Ev. antal timmar Vindkraftverk 2 till 4 st Antal timmar Vindkraftpark (>5 verk) Antal timmar 15

90 Tabell 15 Bygglov för anläggningar Objekt Beskrivning OF HF1 HF2 Anläggningar, t.ex. camping golfbana Antal timmar (minst 4) Brygga, såväl ponton som fast anlagd för fler än båtar, (annars ej bygglov) Begravningsplatser Antal timmar (minst 1) Parkering Antal timmar (minst 1) Upplag / materialgård Antal timmar (minst 1) Småbåtshamn se marina för fler än båtar, < m Ev. tim Marina m2, flera bryggor för fler än båtar, annars inte hamn Utökning med pontonbrygga per brygga Exempel på anläggningar (enligt plan- och byggförordningen) Begravningsplats, campingplats, idrottsplats, friluftsbad, golfbana, kabinbana, minigolf, motorbana, nöjespark, skidbacke med lift, skjutbana. Tabell 16 Övriga ärenden Avgift = HF x B x N Ärendetyp Beskrivning HF Anstånd Ingen avgift - Avslag såväl bygglov, marklov Rivningslov, förhandsbesked och anmälan Full avgift eller tidersättning - Avvisa 20 Återkallad ansökan (avskrivet ärende) 25 % av normal bygglovavgift eller tidersättning - 16

91 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 7(40) Samhällsbyggnadsnämnden SBN 2016/30 Reviderad taxa för delar av samhällsbyggnadsnämndens verksamheter (planering, byggande och strandskydd) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till reviderad taxa för delar av samhällsbyggnadsnämndens verksamheter (planering, byggande och strandskydd). att föreslå kommunfullmäktige att anta taxan. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram förslag till mindre revidering av gällande taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Taxan berör i första hand bygglovverksamheten men hanterar också taxefrågor för strandskydd och planering. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret ser kontinuerligt över gällande taxa för att den i så hög utsträckning som möjligt ska återspegla den faktiska tidsåtgången i olika typer av ärenden. De flesta förslagen till förändringar är således av mindre art. Den största korrigeringen gäller anmälningsärenden, i första hand så kallade Attefallåtgärder, som tidigare reglerats med timkostnad. Dessa är nu mer specificerade och konkretiserade vilket innebär en ökad förutsägbarhet för kunden. Ärendets beredning Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, Förslag på ändring av taxan 2016 Kopia till: Kommunstyrelsen Författningssamlingen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

92 Kommunkontoret Trosa Turistcenter Bilaga 4 Avgifter Trosa Turistcenter Administrationsavgifter Biljettpris Administrationsavgift kr 10 kr kr 15 kr kr 20 kr kr 25 kr 525 kr > 30 kr För föreningar tas det ut en avgift på 10 kr/biljett, oavsett prisnivå. Momsen för administrationsavgifter speglar alltid momsen på biljetten. Alltså, en momsfri biljett får en momsfri administrationsavgift. En biljett med 6 % moms får en administrationsavgift med 6 % moms. Priserna ovan är inkl. moms. Skärgårdstrafik Bokningar Försäljning av biljetter Priserna ovan är inkl. moms. Administrationsavgift 10 % av värdet på bokningen 5 % per såld biljett Avgifter för annonsering Avgift Blå tåget annons Banner ( kr (Priset är inkl. 25 % moms och reklamskatt) kr (Priset är inkl. 25 % moms) Rådstugan Uthyrning Företag Förening Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift/tillfälle 500 kr 200 kr Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

93 TROSA KOMMUN Datum Sida 2(2) Kommunkontoret Bilaga 4 Marknader Gäller jul/skördemarknad Plats 3x3 m Plats 3x3 m, förening El Marknadsstånd (Träställning, bord och markistak) Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift 625 kr 300 kr 100 kr 250 kr Stadsvandringar Avgift Guidad stadsvandring för allmänheten Guidad stadsvandring för företag eller grupper Priserna är inkl. 25 % moms. 40 kr/person 1200 kr för en timme, därefter 250 kr/påbörjad halvtimme Uthyrning av stugor/rum för privatpersoner Boende Ett rum Stuga Priserna är inkl. 25 % moms. Avgift 625 kr kr Avgifter för utskrifter/kopior Avgift Utskrift (per A4 sida) Kopia (per A4 sida) Fax inrikes (per A4 sida) Fax utrikes (per A4 sida) Priserna är inkl. 25 % moms. 2 kr 2 kr 10 kr 20 kr Presentartiklar Avgift Vykort Priserna är inkl. 25 % moms. 10 kr

94 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 6(13) Vård- och omsorgsnämnden VON 2016/32 Revidering av avgifter inom vård och omsorg Beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ändra högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, enligt 8 kap 5 socialtjänstlagen, till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet from att ändra abonnemangsavgiften för trygghetslarm till 191 kr/månad eller avgiftsutrymmet om det understiger 191 kr from att en avgift tillkommer from för varje larmbesök enligt kommunens timkostad upp till max högkostnadsskyddet eller avgiftsutrymmet. att en avgift motsvarande kommunens självkostnad tas ut from om ett trygghetslarm försvinner eller går sönder på grund av brukarens försummelse. Ärendet Högkostnadsskydd/maxtaxa Bakgrunden till detta förslag är en ändring i 8 kap. 5 socialtjänstlagen. Detta är en bestämmelse om ett högkostnadsskydd i form av en högsta avgift (ofta kallat maxtaxa) för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård samt för bostad i särskilt boende som inte regleras av hyreslagen. Maxtaxan är det månadsbelopp som en person som mest får betala för sin avgiftsbelagda insats oavsett inkomst. Nuvarande maxtaxa är 1772 kronor. Från och med 1 juli 2016 finns det möjlighet att ändra detta belopp, avgifterna får från och med detta datum sammanlagt uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet vilket motsvarar 1991 kronor. Trygghetslarm Förslaget innebär att larmbesök, skall ha samma taxa som övriga hemtjänstinsatser samt omfattas av maxtaxan. Kostnaden för hemtjänstinsatser baseras i Trosa kommun på faktisk utförd tid hos den enskilde, besökstiden vid larm kommer att mätas på samma sätt som den kommunala utföraren gör vid övriga hemtjänstinsatser. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Kajsa Fisk och myndighetschef Per-Uno Nilsson, Förslag på tillämpningsföreskrifter VO avgifter 2017 Meddelandeblad nr 5/2016, Socialstyrelsen Antal trygghetslarm augusti 2016 Kopia till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

95

96 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/130 Uttag av exploateringsersättning samt övergripande exploateringsekonomi för Infart västra Trosa Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagna principer för uttag av exploateringsersättning för Infart västra Trosa, att fastställa 2017 års ersättningsnivå till 125 tkr per tillkommande bostad. Sammanfattning Ett av huvudsyftena med planeringen av Infart västra Trosa är att öppna upp möjligheter för tillkommande exploatering i västra Trosa. Därför har utgångspunkten hela tiden varit att merparten av kommunens kostnader ska täckas av olika typer av exploateringsintäkter. I takt med att planeringen för Infart västra Trosa kommer allt längre och att exploateringstrycket är fortsatt mycket stort har Samhällsbyggnadskontoret sett ett ökat behov av att se över gällande exploateringsersättningsnivå och att tydliggöra regelverk och spelregler för hur uttag ska tas ut. Framtaget förslag innebär ett tydliggörande av vilken geografisk avgränsning som ska gälla för uttag av exploateringsersättning samt ett nytt förslag på ersättningsnivå till 125 tkr per tillkommande bostad. Denna nivå föreslås justeras årligen i linje med Konsumentprisindex (KPI). Nivån kan också komma att justeras i exploateringsavtal beroende på övriga krav på ny infrastruktur. Ärendet Framkomligheten i centrala Trosa är starkt begränsad p.g.a. smala gator och få broar över ån. För att avlasta Smäckbrogatan och samtidigt möjligöra en betydande expansion med nya bostäder även på den västra sidan av Trosa tätort planeras tillsammans med Trafikverket för byggnation av en ny väg benämnd Infart västra Trosa. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

97 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(3) Kommunstyrelsen Objektet finns upptaget i länsplanen för regional transportinfrastruktur med den ekonomiska fördelningen att Trosa kommun bekostar 60 % av projektet medan Trafikverket står för resterande 40 %. Trafikverket har under hösten skickat ut ett PM benämnt Underlag inför beslut av väglinje, vägplan på samråd. Här beskrivs bland annat vilka alternativ som fortfarande är aktuella samt bedömda kostnader för respektive alternativ. Trosa kommun förordar det alternativ som i ovanstående PM benämns Förordat alternativ med bergsskärning, inklusive gång- och cykelväg. Detta alternativ är kostnadsberäknat till miljoner kr. Finansiering Ett av huvudsyftena med planeringen av Infart västra Trosa är att öppna upp möjligheter för tillkommande exploatering i västra Trosa. Därför har utgångspunkten hela tiden varit att merparten av kommunens kostnader ska täckas av olika typer av exploateringsintäkter. Det handlar om att fullfölja tidigare beslut om att ta ut en exploateringsersättning per tillkommande bostad som är kopplade till tillkomsten av Infart västra Trosa. En annan del som också bör bidra till projektet är ren markförsäljning som kan bli aktuell i och med tillkomsten av aktuell väg. Nedan följer en grov genomgång av respektive område samt principer för ersättningsnivå och när ersättning kan bli aktuell att ta ut. Markförsäljning I samband med utbyggnad av Infart västra Trosa planerar Trosa kommun att förädla och vidareutveckla området mellan Ådavägen-Trosaån-Nyängsvägen. Det är ett mycket stort markområde som i och med infarten öppnas upp för ny bebyggelse. Detta kommer att behöva analyseras i särskilda fördjupningsarbeten men man kan redan nu konstatera att behovet av kommersiell mark är stort och att detta är ett synnerligen attraktivt läge bland annat för denna typ av etablering. Om man undantar ytor för vägområden, skyddsavstånd till ån m.m. är bedömningen att ca kvm kan frigöras för exploatering. Utifrån rådande marknadsläge och försäljningar som genomförts längs Industrigatan/Bråtagatan under senare år bedöms detta område totalt kunna generera en nettovinst på ca 25 milj. kr. Principer för uttag av exploateringsersättning I de exploateringsavtal som har tecknats i området Smedstorp i västra Trosa har en exploateringsersättningsnivå på 100 tkr per bostad överenskommits. Dessa nivåer börjar utifrån prisutvecklingen på bostäder samt kostnadsutvecklingen för projektet att vara för låga. Ny nivå för kommande exploateringsavtal föreslås bli 125 tkr. Denna nivå föreslås uppräknas årligen i enlighet med konsumentprisindex. I takt med att exploateringstrycket väster om Trosa ökar allt mer har behovet av att konkretisera och tydliggöra den geografiska avgränsningen av var exploateringsersättning kommer att tas ut blivit allt större. Grundprinciperna för den geografiska avgränsningen är följande: - All exploatering som nås direkt från Infart västra Trosa - Området i anslutning till Västerljungsvägen, från Västra Fän till

98 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(3) Kommunstyrelsen Västerljungsrondellen. - Områden på Tureholmshalvön som nås via Utterviksvägen. Detta tydliggörs i kartbilaga A. Grundprincipen för uttaget av exploateringsersättning är att alla aktörer som genomför exploateringar i något av dessa områden ska belastas med ett uttag på 125 tkr per bostad. Detta gäller självklart större exploateringar men föreslås också gälla för mindre kompletteringar via exempelvis förhandsbesked. Undantaget från denna regel är privata tomter som endast styckas i ytterligare en tomt. I samband med förhandsbesked i dessa områden kommer exploateringsavtal att tecknas för att reglera dessa frågeställningar. Tillkommande bostäder inom aktuella områden En grov bedömning av antalet tillkommande bostäder inom aktuella områden den kommande 20-årsperioden ser ut som följer: Detaljplanelagd mark Smedstorp: 140 Mark redovisad som boendeområden (Västra Trosa och Ekebonäs) i översiktsplanen: 270 Förtätningar Tureholmshalvön via förhandsbesked: 100 Nya exploateringsområden Lagnö, Gillbergsvik, Hållsnäs, Käftudden m.m: 160 Sammanräknat ger detta en total volym på 670 bostäder. I enlighet med ovanstående ger detta en sammantagen exploateringsersättning på 140*100tkr+530*125tkr=80,25 milj. kr. Detta är naturligtvis en grov bedömning och utbyggnadstakt är beroende av hur konjunkturen utvecklas men sett över en längre tidsperiod bedöms detta vara ett rimligt antagande om utbyggnadstakt. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor Kartbilaga A, områdesavgränsning för uttag av exploateringsersättning. Beslut till Samhällsbyggnadskontoret Ekonomikontoret

99 Tr os aå Fristad n y FAGERHULT Gravhögar ALBY ALBY backen verk ÖDESBY Alby KROKA VÄSTERLJUNGS SN Ödesby cken Lilla Fjärdsvall Pilskogen Skjutbana Idrottsplats VÄSBY Kroka ÅBY Häradsvallen Mölnaängen ÅBY Marieberg Väsby Mölna VÄSBY FAGERHULT Tullgarns naturreservat Pilskogen Skjutbanor TROSA VÄSBY Rundbergsudden LANDSKYRKA Prästgårdsbacken MÖLNA Gärdsudden Trosa landsförsamlingskyrka MÖLNA Djupdal Eriksberg Mölna hage PilskogsDyviken Grindstu- Vretvattnet bergen Gravfält Väsby backe MÖLNA Fridhem LÅNGBRO Kallviken gärdet KROKA ÄNG Stenskä Kallviksudden Britteborg Ängsviken Pilsjön Tasto Källberga HILLESTA n aå os Tr Gammelbo TUREHOLM VÄSBY Furholmen Lötu Uddberga Hillesta mosse TROSTORP SANDBRINK Berga ÖDESBY Hembygdsgård Trosaby Lötstugan Skälsta VÄSBY LIBBETOMTA Trostorp Lugnet BERGA SANDBRINK LÅNGBRO Trosa Sandbrink Golfbana ÖVERÅDA FURHOLMEN Grustäkt Fornborg Svartbäckplogen TROSA TROSASKOGEN Kohagen Vreten Orrskog Herrberga KROK A BJÖRKE mstugan Fornåker Jordberg Kokhusfältet Svartbäck Jordbro Jordbergsskogen hagen HILLESTA Prästtorpet TUREHOLM Långbro Hammarby Nyberga ÖVERÅDA Åda VÄSTERLJUNGS SN acka Jä Komötet Åsgård Väderkvarns- HUNGA Löten Furholmsnäs ÖVERÅDA Sörmla ndslede n StarrkärrsSkogsvillan Fur naturre Skjutbana MÖLNA BJÖRKE Marö Malmskogen backen STENE Andervike Apelåker KROKA Badplats BERGA KLUBBSKOGEN Sandstugan Grindstugan TUREHOLM LÅNGBRO ÖVERÅDA FÄN Nystene Ytteråda gamla tomt Lilla Hagalund Kvarnbacken SKÄLSTA STENE BERGA Hemhagen Mellangården KIHAMMAR Liljekonvalj- Andervik Brotorp Kihammar backen Bergalund Sörgården Sörstene STENE Fäntorpet Stavkällan ÖVERÅDA FÄNTORPET ÖVERÅDA Åda fritidsområde HÄLLÄNGSTUGAN Ekberget FÄNKÄRRET SKÄLLBERGA Ävlingeby ÖVERSTENE Gillberga Stora Hunga FÄN ÖVERÅDA S Fornborg Anderviken n TROSA HUNGA STORA de Stora Hällängstugan SKÄLLBERGA BERGA sle Rydaholm Sandstufältet Torpa gamla tomt backen UDDEVALLA BJÖRKE Bondådahagen Häst- Norrgården Grönholmen Skola M saå n Hagalund Björke BJÖRKE KLUBBSKOGEN Tro Lund nd Stene lund la FÄN Kristine- rm Norrby g Sö Gravfält Norrby ÖVERÅDA Rudskärsudden t e Lillbacken Bergshammar ÖVERÅDA Hunga FÄNTORPET Lökholmen n ERIKSLUND Runsten JORDBRO- e ÄVLINGEBY LUTEBOL Hökeberga Läktarn TROSASKOGEN ÄVLINGEBY Daggungabergen STUGAN Gustavshäll Rudskär Jordbrostugan ÖVERÅDA Daggunga Näsebacken LUTEBOL BJÖRKE kalund Ytterstene ÄVLINGEBY Norrgården EKEBONÄS Fän Mellangården Sörgården Malmåkers- Augustendal Lutebol Gastbacken TROSA Tomtaklintskogens naturreservat Rudeborg BJÖRKE backen ÖDESKOGA Sandvik TUREHOLM Skällberga HUNGA Rådmansbackarna Opp-Örboholm EKEBONÄS BOKÖ Ekebonäs Norrgården Lofthus Fagerbjörk Bråta gamla tomt SKÄLLBERGA Ödeskoga gamla tomt EKEBONÄS Mölnabacken sa Tro HÄNÖ Tuna PARISSTUGAN ån Larsslätten Mörbytorp Tomtaklint Skidbacke Handvället Haga Skola Smedstorp Nyängen TUNA Trosa Mörbysjön Stora Härnbergsstugan SKJUVKÄRR Skjuvkärr n Sörtuna Alhagen Fågelskog slede land Storgården TROSA Sörm Travtr.b. Tomtahill Stora Mörby gamla tomt Gravfält Majliden ÄVLINGEBY Grindstugorna Lilla Härnbergsstugan TUNA Idrottsplats Västra Fän Grindstugan Sörm Sörmlandsled en ÄVLINGEBY Kvarn Skola landsl ede n ÖV ÄVLINGEBY ER Jättefälen Trosalund STENSUND STOCKVIK Skola Vretstugan A ÅD Vårdcentral Djurgården Nävhacka NÄVHACKA GIRHÄLLSTORP Stockvik Sörmlandsleden Lugnet Slängtorp Bondängen TUREHOLM Stensun LÅNGNÄS Källvreten Ågården nd sl MÖLNA TROSA Flygfält Krymla ÖV E en RÅ D A Bagatell Jössebacka Ekensberg eden Ridhus TUNSÄTTER Tunsätter Torget F Fotbollsplaner Sandstugan Lemdalsberget Haga Sörtuna Rifältet Vattenverk Trosa Tureholm Lemdalen TUNSÄTTER KRYMLA Karlsborg Långnäs LÅNGNÄSVIKEN Trosa alper HUNGA TUNSÄTTER Sofielund Östra hamnplan Smedstugan Brink Tunadal KRYMLA Fruängen Bråtanäs Tureholmsviken Bygget Utom Hållsviken Reningsverk Djupvik LÅNGNÄS Södra Östermalm Bruket Sö Ryssland rm lan led ds Långnäs- TUNA en Östra Stadsfjärden Gråudden Åshorn viken VAGNHÄRADS- Långnäs- Gästhamn andbrink Tärnsjö Vårdkasberget RYSSLAND HAMNEN Grindstugan Fornborg Hjälmvik Sö rm Stubbhugget KALKBRÄNNERI- udd lan ds Golfbana led en DAGG- Snöholmen UNGARNA Västra Stadsfjärden Kohagsberget FAGERHULT Hållsviken Lilla Borgmästar- Märrhällen Granholmen Kronskär Edanögård Marieberg AVLEBRO Öbacksvik DJUPVIK Småbåtshamn holmen Norrhäll Avlebro TUREHOLM MARIEBERG Tallstugan Gökbacken TUREHOLM Sköttedal A Stora Kronskär Prästtorpet Oxhagen Hummelkärr Dikartorp Svartviken Svartvik Strömmingsberget ÖRBOHOLM Golfbana Jägarhult Svartvik Sofiero ÖBOLANDET SANDHÄLLA Trosaby Bergvik Norra Hagberg TROSA Brommagården Måssten Eknäs Bastbacken TROSA Johannesdal Lilla Egebo TUREHOLM Öbolandet Sättra TUREHOLM Kråkholmen LÅNGNÄS TjyvSödra Kråkvik holmarna Glorudden Hälla TUREHOLM NYGÅRD Nor Stora Kalkholmen ÖVERSTENE Hagberg Eriksdal Djupvik Lilla Kalkholmen Kimholmsviken Tuna ö Ängsudden Uddby Stora Kråkholmen Golfbana Brännerikärret Ekudden Lisstuna Kimholmen Lillskogen Karlsdal Lerviken ÖBOLANDET Tennisbanor Hundsviken VÄSTERLJUNGS-DJUPVIK BERG Bockudden Furskär STENE TUNA Tuna udde ÖRBOHOLM TROSA Storholmen Lagnöviken ALBY G FURUHOLMEN Lotsängs- Finnbacken Svarthäll B backen Kniholmarna Lagnöviken Lotsängsbackens naturreservat Bresätter Lillängs- BERG Åshorn berget Campingplats Femöringen Vandrarhem Bastplogen Fågelöfjärden Tioöringen Lagnöklubb BERGA Lövhagen KROKEBJÖRK Lotsängsbackens naturreservat TUREHOLM ngkärret Rävudden Badplats TUREHOLM Notstickshällen Lillklubben SKÄLSTA ngerna Lövdalen Barnkoloni Botvidsgården KUNGSBOL Stenhult Apelviken STENE SKÄLSTA Norrudden Lagnöviken SÖDRA HUSBY Torvsnäs TROSASKOGEN Norrängen TUNA Lövdalsberget SANDBRINK Stackvikudden Åshorn Granneberg Tallen Norrudden Laberget Notsticksängen Hagstugan Barnkoloni Stackviken KROKA Hägra Boviken Jungfru- HÄNÖ BERGA Viksnäs Norra Lämund vecken Sundet LBER SKÄL Stensund Ryss- Näset GA Bergholm Viksnäsviken Hållsviken Stens- kärret viken NORRA Korsnäs Skogstorp Ljungudden Skogsö Helvetets port Hänö Korsbacken Lugnet än ös u Korsnäs HILLESTA Hillestaberga Svalkärr H Näsviken Ålviken LÄMUND Johannisberg nd et Tältholmen HästMalje- udden Grässkär udden Lämunds- Storvarpet Korsvik sund ÖRBOHOLM Ös holms- Lek SILLE Högholmen Länsmansudden Grönsö grind Barnkoloni Hållsnäs Rövargrundet Eriksdal Gillbergsvik Alnäs Maljeholmen GRÖNSÖ Julaftons- Södra Lämund klubbarna Rövargrundsklubb Fiskartorpet Södra Skogsö Korsnäsudden Vreten Bokö Ängs- TROSASKOGEN Södra Lämunds Gillsvikamar naturreservat viken Sandvik Övik Gillsviken TUREHOLM Julafton Horsskär Korsklubben Drängvarpet Sunnansätter Örboholm TUREHOLM Tjursholmen Knekten LÄMUNDSNÄS Hästhagen kös Bo Hål- Bredal Kolholmen viken Lövholmen Stora Uttervik et und Grässkär Granholmen ASKÖ Björn- Bokö udden Lilla Uttervik Skavet DALBYÖ Stångberget Gillsskär Breviken Fiskarängen Pers kärr Kolholmshällarna Österhamnshällarna Källviken Galtrännan Brevik Smörklubben Tjurudden Gasthålet BOKÖ Oxelvik DALBY Tempelviken ASKÖ ERIKSLUND Kalvudden Läggningsholmen HILLESTA Bokö-Askö naturreservat YTTERVIK Kalkholmen Arnholmsrevet ROMMARÖ Algubbhällen Stångskär Dalbyö Smörhällarna Stora Järnklubben Bokö-Askö naturreservat Römora Bagårds- Tempelviken berget Älgmosstorget Lång- Timmerviken Lilla Järnklubben maren Snutan Ekhagen Remmar- Stora Arnholmen Bokö klubbarna TROSASKOGEN Lysberget Furholmarna Nyckeludden Skrubba Lysberget Hamnhamn Utläggaren Lysbergs- Österviks gamla tomt hällarna Katseviken DALBYÖ Dalbyöviken Broholmen Bokö-Askö naturreservat Römora Bockholmen Södra udden Lilla Arnholmen Rommarö Prästholmen ROMMARÖ Hagstugan Gubbhäll Bockholmen ÖRBOHOLM Östra Lyckan TUNA Tärnhällarna Björke Boholmssundet Bokö-Askö naturreservat Käftudden Käftuddshällarna SILLE Strömsholm Boholmen Långholmen Självfrätsholmen Tranviksbergen Ängsholmen Svarthällarna BOKÖ Tranviken Stegelhällarna Yttervik TUREHOLM Ekskär Yttre Hållsfjärden BJÖRKE EkskärsGulskallen klubben YTTERVIK Lundbacka Viksberget Örnboet Sjö- Norra Boviken Viksnäs grynnan Trullknallen Hagen Viksfjärden Skettnefjärden ÖRBOHOLM Örbacka TUREHOLM Håldämman Bockholm

100

101 Kommunstyrelsen Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/122 Nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Nyköping- Östgötalänken AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna Nyköping-Östgötalänken AB:s nya bolagsordning att godkänna Nyköping-Östgötalänken AB:s nya aktieägaravtal. Sammanfattning Planeringsläget för Ostlänken har förändrats och Södertälje kommun har kommit in som ny delägare i bolaget. Antalet aktier i bolaget har utökats från till aktier à 10 kronor. Region Östergötland och Regionförbundet Sörmland har utökat aktieinnehavet med 250 aktier vardera. Södertälje kommun har köpt 500 aktier. Trosa kommun äger, liksom tidigare, 500 aktier, men ägarandelen har minskats från 4,5 till 4,3 procent. Ägarna förbinder sig, liksom tidigare, att bidra till Bolagets verksamhet med högst 200 kronor/aktie och år. För Trosa innebär det kronor per år, vilket motsvarar de belopp som Trosa betalat tidigare år med undantag för 2016 då Trosa betalade kronor. Bilaga Nyköping-Östgötalänken AB:s förslag till nya bolagshandlingar aktieägaravtal och bolagsordning Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125 Kommunstyrelsen Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Personalchef Tjänsteskrivelse Datum Hållbar Medarbetar Engagemang (HME) medarbetarenkät Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att lägga informationen om medarbetarenkät till handlingarna. Sammanfattning Trosa kommun har för fjärde gången genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamma medarbetarenkät, Hållbar Medarbetar Engagemang HME. Årets resultat visar att 86 procent av de anställda är nöjda eller mycket nöjda med frågor inom de tre områdena, motivation, ledarskap och styrning. Detta ligger på ungefär samma höga nivå som tidigare års mätningar, även om vi tappar något detta år. Kommunfullmäktiges målsättning är 80 procent eller högre. Jämförs resultatet utifrån ett index med en skala på är det totala värdet 84 poäng för Trosa kommun, vilket är en poäng (index) lägre jämfört med föregående års mätning. Det kan jämföras med 79 poäng som är medelvärdet för de 98 kommunerna som har rapporterat in till SKL för 2015 t.o.m. oktober Ärendet Den gemensamma medarbetarundersökningen som genomförs årligen kallas för Hållbar Medarbetar Engagemang (HME). Totalt rör det sig om 9 frågor som tar sin utgångspunkt fån tre huvudområden d.v.s. motivation, ledarskap och styrning. Under 2013 och t.o.m. oktober 2016 har drygt 160 kommuner och ett antal landsting som genomförde enkätundersökningen en eller flera gånger. I samband med att Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram dessa gemensamma enkätfrågor kan vi räkna med att denna enkät kommer ett bli en standard för många kommuner och landsting i framtiden. Fördelen med att få en gemensam enkät där kommunerna och landstingen svarar på samma sätt är att enkätresultatet blir jämförbart. På sikt kommer det innebära att Trosa kommun kan jämföra sina resultat med andra jämförbara kommuner. Resultaten går också att Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

126 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(6) Kommunstyrelsen bryta ner per huvudområde (motivation, ledarskap och styrning) men det går också att jämförbara mellan verksamhetsområden, d.v.s. grundskola, förskola, hemtjänst o.s.v. Kommunfullmäktiges mål är satt till 80 procent, d.v.s. 80 procent av alla som har svarat på enkäten ska svara på betyget 4-5 sammanvägt av samtliga 9 enkätfrågor. Nedan kan konstateras att resultatet för Trosa kommuns del överträffar det högt ställda målet och får ett resultat på 86 procent av alla som har svarat betyget 4-5. Nivån överträffas dessutom inom alla tre huvudområdena, motivation, ledarskap och styrning jämfört med kommunfullmäktiges mål. Trosa KF Jämf. Trosa HME-enkäter Andel Mål SKL (2015) 2016 index index Motivation (90%) 89% 80% (86) 86 (79) 80 Ledarskap (86%) 84% 80% (84) 83 (76) 78 Styrning (88%) 85% 80% (84) 82 (79) 79 Totalt (89%) 86% 80% (85) 84 (78) 79 Den totala svarsfrekvensen har varje år legat på en mycket hög nivå och gör så även detta år. Totalt har 731 individer svarat på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 93 procent. Svarsfrekvensen är hög och jämn inom samtliga nämnder/verksamheter. Jämförs Trosas indexsiffra som är totalt på 84 poäng är vi för fjärde året i rad bäst av alla kommuner som har rapporterat in sina resultat under 2016, detta trots att vi alltså tappar ett index i år. Men då ska noteras att alla som genomfört enkäten under 2016 ännu inte har rapporterat in sina resultat, så det kan bli förändringar. Torbjörn Unnebäck Personalchef Bilagor Hållbar Medarbetar Engagemang frågeställningar och resultat

127 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(6) Kommunstyrelsen Bilaga 1

128 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 4(6) Kommunstyrelsen

129 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 5(6) Kommunstyrelsen

130 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 6(6) Kommunstyrelsen

131

132 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/ Kommunkontoret Margareta Smith Tel Fax Borgensramar för Trosa Fibernät AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att såsom egen skuld ingå borgen för Trosa Fibernät Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. att det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga belopp. att för kommunal borgen ska uttas en borgensavgift om 35 räntepunkter. Ärendet Trosa Fibernät AB står i slutfasen av utbyggnaden i linje med kommunens bredbandsstrategi samt tecknat avtal om utbyggnad. Bolaget har hittills nått 80 procent tillgänglighet till 100 MBit/s för hushållen i kommunen. Bolaget planerar utbyggnad för 2017 enligt affärsplanen. Återstående investeringar för att nå 90 procent täckning beräknas till 12 MSEK. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Kapitalförsörjning Trosa Fibernät AB 2. Protokoll styrelsen 1

133 Trosa kommun Kapitalförsörjning Trosa Fibernät AB Trosa Fibernät AB går nu in i utbyggnadens slutfas, betydligt tidigare än angivet i kommunens bredbandsstrategi och det med kommunen tecknade avtalet om utbyggnad. Bolaget räknar med att nå ca 85% tillgänglighet till 100 Mbit/s för hushållen/företagen redan vid årsskiftet 2016/2017. Bolaget står nu inför utmaningen att genomföra den mest kostsamma delen av utbyggnaden enligt affärsplanen, de 5% som är mer landsbygdsorienterade. Återstående investeringar för att nå minst 90 % täckning beräknas till ca 12 MSEK (5 MSEK för att nå 85% och 7 MSEK för att nå 90%). Bolagets investeringar hittills har finansierats med lån från Kommuninvest, statsbidrag samt en nyemission. Insatt aktiekapital är bundet i investerade tillgångar. Möjligheterna till stadsbidrag har kraftigt minskat och bolaget kan inte räkna med något ytterligare stöd denna väg. Bolagets nuvarande situation kännetecknas av: fortsatt god efterfrågan samverkan med IP-Only kring byggnation gott systemstöd för kundhantering och projektering bristande ekonomifunktion för uppföljning, fakturering och planering För att Trofi ska kunna genomföra den sista delen av den avtalade utbyggnaden behövs ytterligare finansiering och bolaget önskar att kommunen tecknar borgen på tillkommande lån. Därför föreslås att Trosa kommun beslutar: att bevilja kommunal borgen för lån på ytterligare 7 MSEK för kommande utbyggnad Bolagsstyrelsen beslutade i 84/16 att begära kommunal borgen för ytterligare 7 MSEK (totalt 37 MSEK) enligt föreslaget alternativ 3. Övriga alternativ gällande finansiering förkastades av styrelsen. Dessa innebar en nyemission på 6 MSEK respektive en utökad checkräkningskredit på 5 MSEK i kombination. Trosa Fibernät AB Jonas Ivervall Ordf. Tommy Biserud VD Trosa Fibernät AB Organisationsnummer Bankgiro Trosalundsgatan 4 Telefon VD Telefon Stadsnätschef TROSA Fax