Peer Review FÖRSTUDIE KLUSTER OCH SMART SPECIALISERING. Stockholm, Daniel Hallencreutz, Peter Kempinsky, Anna Zingmark

Transkript

1 Peer Review FÖRSTUDIE KLUSTER OCH SMART SPECIALISERING Stockholm, Daniel Hallencreutz, Peter Kempinsky, Anna Zingmark

2 Innehåll Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm (0) Bakgrund Bakgrund, syfte och utgångspunkter Läshänvisning De skånska klusterinitiativen Policy och regionala förutsättningar Policyförändringar ger nya förutsättningar Stor innovationspotential men stora utmaningar Förstudiens arbetsprocess Arbetsprocessen hur vi tillsammans nått fram till ett antal lärdomar Fem viktiga lärdomar Lärdom 1: Kluster och smart specialisering måste konvergera för att skapa internationellt konkurrenskraftiga (öppna) innovationsarenor Lärdom 2: För klustren handlar det om att kunna och våga göra en resa Lärdom 3: För att lyckas kan Skåne lära av andra Lärdom 4: Innovativa miljöer, smart specialisering och öppen innovation samspelar Lärdom 5: En öppen innovationsarena kännetecknas av ett antal funktioner Handlingsplanen vägen framåt Referenser och lästips Figurförteckning Figur 1. Tillväxt- och näringspolitikens förflyttning. Insatser i Skåne... 7 Figur 2. Ett kluster måste arbeta både med tydliga innovationsinsatser och insatser för att stärka medlemmarnas dagliga verksamhet... 8 Figur 3. Arbetsprocessen Figur 5. De sju innovationsgapen Källa: Örjan Sölvell Figur 6. Kluster och smart specialisering konvergerar Figur 7. En förändringsmatris för ett kluster Figur 8. En modell för de skånska klustrens utvecklingssteg Figur 9. Tillgångar och utvecklingsbehov som stärker/hindrar förflyttningen mot att bli öppna innovationsarenor och katalysatorer för smart specialisering Figur 10. Skillnader och likheter mellan Skåne, Värmland och Västra Götaland Figur 10. Vad kännetecknar en samspelande värdetriangel, dvs. en innovativ region Figur 11. Vad kännetecknar ett kluster som är en öppen innovationsarena? Figur 13. Tre utvecklingsfaser i ett klusterinitiativ (38)

3 Figur 14. Målbilder framtagna i förstudieprocessen Tabellförteckning Tabell 1. De sex klustrens önskade prioriteringar Tabell 2. Vad innebär de sju gapen? Källa: Kontigo baserat på Sölvell Tabell 3. Skillnader och likheter mellan Skåne, Värmland och Västra Götaland (38)

4 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund, syfte och utgångspunkter Syftet med denna förstudie har varit stödja den process som Region Skåne leder och ta fram ett kunskapsunderlag som ska mynna ut i en handlingsplan och samverkansmodell för de skånska klusterinitiativen. En handlingsplan som kännetecknas av att klustren på allvar påbörjar den förflyttning mot att bli så kallade öppna innovationsarenor. Arenor som har en självklar plats i det samlade arbete som genomförs i regionen. Det handlar i sammanhanget bland annat om att klustren ska öka sin strategiska samverkan med varandra samt internationellt. Gärna inom ramen för de tre smart specialiseringsområden som Skåne pekat ut. Det vill säga (hämtat från hemsidan): Smarta material ska tillvarata den globala tillväxtpotentialen när anläggningarna ESS och MAX IV etableras i Skåne och den forskning som bedrivs på Lunds universitet och Malmö högskola. Region Skånes, Lunds universitets, Malmö högskolas och det skånska näringslivets ambition är att de nya anläggningarna ska integreras i regionens samlade utveckling och göra Skåne till en av världens ledande platser för forskning, utveckling och innovation i kombination med attraktiva och utmärkta levnadsvillkor och med stor internationell lyskraft. Smarta hållbara städer handlar om kunskap, produkter, tjänster och system som ska lösa städernas utmaningar på hållbarhetsområdet. Den ökande urbaniseringen i världen skapar stora behov för nya lösningar inom smarta hållbara städer. Eftersom Skåne ligger väl framme nationellt och internationellt ger det stora möjligheter att driva innovationsområdet med fokus på tillväxt och sysselsättning ska Skåne vara internationellt ledande i att skapa och implementera innovationer för smarta hållbara städer. Personlig hälsa utgår från att flera av våra stora globala utmaningar handlar om just det personliga hälsoperspektivet. Det primära syftet med innovationsområdet Personlig hälsa är att genom regionalt, nationellt och internationellt samarbete skapa förutsättningar för utvecklingen av innovativa och globalt skalbara lösningar för god hälsa, hög livskvalitet och för personligt engagemang i framtidens hälso- och sjukvård. Initiativen inom innovationsområdet skall komplettera och stödja utvecklingen inom såväl hälso- och sjukvårdssystemen som biomedicinsk forskning och innovation. För att lyckas med denna förflyttning som, vilket naturligtvis bör framhållas i allra högsta grad, klusterinitiativen redan påbörjat så krävs ett antal funktioner och resurser. Denna avrapportering av förstudien redogör för dessa viktiga lärdomar som måste hanteras av klustren och även av finansiären Region Skåne. Konsultföretaget Kontigo har ansvarat för att stödja denna process. En process som innehållit såväl analys av utvärderingar och forskning som intervjuer, omvärldsspaning samt workshops med klusterorganisationerna. 1.2 Läshänvisning Dokumentet kan ses som en linjär berättelse från ett syfte och en utgångspunkt fram till en slutpunkt. Detta utgör en plattform för en handlingsplan, baserad på de lärdomar som framkommit i ar- 4 (38)

5 betet. Det går emellertid också att läsa de enskilda delarna i kapitel 2 och 4, eftersom de i sig är försök att i kondenserad form lyfta fram ett antal mönster och mekanismer som påverkar regioners arbete med innovation och tillväxt. Kapitel 2 redogör kort utifrån ett Skåneperspektiv hur närings- och tillväxtpolitik förändrats de senaste 30 åren och vad detta har fått för implikationer på det regionala tillväxtarbetet. Kapitel 3 redogör för förstudiens arbetsprocess hur vi tillsammans med klustren och uppdragsgivaren nått fram till ett antal lärdomar. I kapitel 4 presenteras dessa fem lärdomar. Lärdomar som sedan ligger till grund för den plattform för handlingsplanen som presenteras i kapitel De skånska klusterinitiativen De skånska klusterinitiativ som deltagit i detta arbete är: Media Evolution är ett uppmärksammat mediekluster med 350 medlemmar, stora som små, som arbetar med allt från digitala spel och applikationsutveckling till film och webb. Tätt anslutet är huset Media Evolution City som erbjuder kontor, konferens och mötesplatser. Mobile Heights fokuserar på trådlös kommunikation och mobila tjänster. De har som målsättning att bli världsledande inom forskning, innovation och entreprenörskap på området mobil kommunikation. Tätt anslutet är Mobile Heights Business Center som stärker entreprenörers möjlighet för feedback och coaching. Malmöbaserade Packbridge verkar för att utveckla nästa generations förpackningslösningar. De har idag över 200 medlemsföretag inom förpackning- och logistikbranschen. Livsmedelsakademin är en klusterorganisation som samlar aktörer som vill utveckla framtidens mat, dryck och måltider. Livsmedelsakademin grundandes av näringslivet för att driva frågor som är större än vad en enskild aktör själv skulle kunna göra och har under de senaste 20 åren skapat förutsättningar för innovation och entreprenörskap inom livsmedelsnäringen. Sustainable Business Hub är ett nätverk för miljöteknikföretag i södra Sverige och arbetar för att öka företagens affärsmöjligheter på hemmamarknaden och exportmarknaden samt skapa kontaktytor gentemot akademin. Nätverket består av ungefär 100 medlemmar. Resilient Regions Association är en neutral arena där näringsliv, akademi, kommuner och myndigheter möts för att lösa regionala utmaningar. Tillsammans bygger vi mer resilienta regioner med robusta funktioner och flöden ett samhälle med förmåga att snabbt överbrygga och återhämta sig från påfrestningar. 5 (38)

6 2 Policy och regionala förutsättningar Förstudien har fokus på nästa steg i utvecklingen av klusterinitiativen i Skåne. Men klustren ingår i ett större sammanhang, såväl regionalt vad gäller förutsättningar för innovation och näringslivsstruktur som policymässigt vad gäller innovation och tillväxt. I detta avsnitt beskrivs kort några centrala förutsättningar som ger sammanhang och riktning för arbetet med en strategi för utvecklingen av klustren i Skåne. 2.1 Policyförändringar ger nya förutsättningar Under de senaste 20-åren har vi sett stor förändring i arbetet med tillväxt och regional utveckling. Förändringen speglas väl i de begrepp som använts för politikområden regional fördelningspolitik regional utvecklingspolitik regional tillväxtpolitik. En central del i denna utveckling var den centrala roll som innovationer kom att få i diskussioner om ekonomisk och regional tillväxt. Tidigare hade fokus varit mer av fördelningspolitik eller regional utjämningspolitik som syftade till att omlokalisera ekonomiska verksamheter till specifika geografiska områden, som stödinsatser för att utjämna regionala skillnader som följde i strukturomvandlingens spår. Under andra hälften av talet kom fokus istället att ligga på en politik som skulle bidra till att öka den ekonomiska tillväxten genom att ta tillvara tillväxtpotential i landets samtliga regioner. Den geografiska basen län/region fick därmed utökat ansvar för att stimulera landets tillväxt något som tidigare främst setts som en statlig nationell angelägenhet. Fokus på innovation och förnyelse utifrån lokala och regionala förutsättningar kom därför att bli en central del i den nya regionala tillväxtpolitiken. Denna förändring i tillväxt- och näringspolitiken har haft betydelse för hur man på regional nivå i praktiken har format ett arbete för tillväxt och näringslivsutveckling. Figuren nedan beskriver tre distinkta faser i arbetet med tillväxt och näringslivsutveckling på regional nivå. Under och 1990-talen ser vi ett arbete med tillväxt och näringslivsutveckling med fokus på uppbyggnaden av en generell infrastruktur för stödet till företag och entreprenörer. Stödet var uppbyggt kring insatser för exempelvis affärsrådgivning, kapitalförsörjning samt exportstöd och internationalisering. Det stöd som erbjöds var generellt och inte fokuserat på särskilda branscher eller kompetensområden och hade främst fokus på företagsutveckling och i mindre utsträckning på innovation. Almi och Nyföretagarcentrum är aktörer som etablerades med sådan inriktning. Kvalificerat stöd inom de områden som nämnts ovan är i högsta grad relevant och efterfrågat men ingår idag i en mer utvecklad struktur för stöd till näringslivsutveckling. Under slutet av 1990-talet och 2000-talet ser vi en utveckling i arbetet med näringslivsutveckling. Vi ser framväxten av ett systemtänk med fokus på att identifiera och utveckla funktioner och förmågor i arbetet med näringslivsutveckling på ett systematiskt sätt. Triple Helix-samverkan, där aktörer från olika sektorer av samhället i ökad utsträckning involveras i arbetet, blir en viktig del i arbetet med innovation och förnyelse. Vi får en ökad betoning på innovation som centralt för arbetet med näringslivsutveckling, förnyelse och ökad konkurrenskraft. Något som också innebär en utveckling och förändring både i synen på innovation och i arbetsformer för att främja innovation. Vi ser en utveckling från traditionella företagskluster och -nätverk till internationella kluster med inriktning på innovation som tydligt är en del av innovationssystemen på regional nivå. Många av de kluster som finns i Skåne och som har fått stöd av Region Skåne etablerades under den här perioden och med en sådan inriktning om beskrivs ovan. En ytterligare viktig dimension här är ett ökat fokus på internationalisering. 6 (38)

7 Figur 1. Tillväxt- och näringspolitikens förflyttning. Insatser i Skåne 2010-talet och framåt Utmaningsdriven innovation för global konkurrenskraft. Starkt fokus på innovation, specialisering etc. Smarta hållbara städer Smarta material Personlig hälsa Utveckla morgondagens näringsliv Slutet av 1990-talet och 2000-talet Sektoriell trippel helix samverkan för ökad konkurrenskraft från traditionella kluster och företagsnätverk till regionala innovationssystem och internationella kuster Digital media Media Evolution Telekom Mobile Heights Miljöteknik Sustainable Business Hub Livsmedel Livsmedelsakademin Förpackning Packbridge Säkerhet Resilient Regions Life science Medicon Valley Alliance Utveckla befintligt näringsliv talets mitt Generell infrastruktur för utveckling av Företagandet lite fokus på innovation etc. Kapitalförsörjning Lån, krediter och riskkapital Marknadsföring - Konferenser/kongresser Affärsrådgivning - Stöd till nyföretagare, entreprenörer, företag Kompetensförsörjning Matchning, kvalitet, heltäckande Kunskapsutveckling Forskning och utveckling Internationalisering Export, investeringsfrämjande, mm. Under 2010-talet ser vi etableringen av nytt fokus i arbetet med näringslivsutveckling. Insatserna handlar i ökad utsträckning om utveckling av morgondagens näringsliv och detta utifrån ett starkt fokus på innovation och (smart) specialisering. Arbetet är i hög grad utmaningsdrivet och med inriktning på global konkurrenskraft. Vi ser här en utveckling mot mer öppna och inkluderande innovationsprocesser och framväxten av öppna innovationsarenor. Innovationsarenor som också är internationellt konkurrenskraftiga. Den utvecklingsprocess som klustren i Skåne står inför och som klusterstrategin ska vara ett stöd till handlar i stor utsträckning om hur klustren kan utvecklas till öppna innovationsarenor till stöd för en smart specialisering i Skåne kring Smarta material, Smarta hållbara städer samt Personlig hälsa. Detta utan att tappa den styrkeposition som ligger i klustrens förankring i företag och i näringslivet. I utvecklingen av tillväxt- och näringspolitiken och vad det inneburit i utveckling av arbetssätt och synsätt som sammanfattas i bilden ovan kan man se några generella drag. Utvecklingen har inneburit en ökad betoning på innovation och förnyelse som ett strategiskt konkurrensmedel för såväl företag som regioner, något som på många sätt har kommit att omforma hur klustren arbetar idag. Samtidigt som vi kan se att det innebär nya utmaningar även framöver. Vikten av specialisering kring teman för utmaningsdriven innovation som kan vara grunden för morgondagens företag och näringsliv har fått ökad betydelse och även detta innebär nya utmaningar för klustren i och med att behovet 7 (38)

8 av gränsöverskridande samverkan (på många plan) kräver koordinering för att få olika delar att länka till varandra på ett effektivt sätt. För aktörerna i innovationssystemet och inte minst för de innovativa klustren ställer detta stora krav på organisationen för att möta dessa utmaningar. En sådan utmaning utgörs av det faktum att ett kluster för att skapa legitimitet hos medlemmarna/företagen måste arbeta med ett antal insatser som syftar till att stärka företagen utifrån aspekter kanske inte direkt är att betrakta som insatser för innovation, öppen innovation. Det kan handla om insatser för att främja nätverkande, marknadsföring, olika typer av kompetensförsörjning etc. Nedanstående figur illustrerar detta. Cirkeln ska förstås enligt följande: den undre delen symboliserar de insatser som ett kluster måste arbeta med för att behålla medlemmarnas intresse (marknadsföring, nätverk, löpande resurseffektivisering etc.). Den övre delen handlar om det arbete som syftar till att förflytta den bransch klusterföretagen verkar inom samt skapa förutsättningar för att i en Skånekontext; i andra regioner kan målet med förflyttningen vara ett annat bli en öppen innovationsarena (vad det innebär, se längre fram i dokumentet). Figur 2. Ett kluster måste arbeta både med tydliga innovationsinsatser och insatser för att stärka medlemmarnas dagliga verksamhet Utveckling av morgondagens företag och näringsliv Aktiviteter för att bli en öppen innovationsarena Utveckling av befintliga klusterföretag Aktiviteter för att stärka medlemmarna 8 (38)

9 2.2 Stor innovationspotential men stora utmaningar OECD presenterade 2012 en regional analys av Skåne. 1 Analysen ger en bild av förutsättningarna för utveckling och förnyelse i Skåne som är viktig att ha med i arbetet med klusterstrategin. Skåne är väl positionerat för att kunna bli en av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner. För att lyckas med detta måste man i Skåne integrera insatser inom en rad områden som sysselsättning, arbetsmarknad och politik för gott företagsklimat, attrahera högutbildade samt behålla och utveckla innovativa nyetableringar och mikroföretag. I sin analys pekar OECD även på att Skåne vad gäller tillväxt ligger väl till i jämförelse med andra OECD-regioner, men på en lägre nivå än snittet för svenska regioner. Något som bland annat sammanhänger med en ökning av befolkningen genom inflyttning och en relativt sett låg sysselsättningsgrad i regionen. Utvecklingen på arbetsmarknaden i regionen hämmas av en låg produktivitet och en hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar. Skåne är i grunden en region som präglas av mångfald och med en stark dynamik men där utvecklingen hämmas av segregation såväl vad gäller arbete, boende och utbildning. Detta är en av regionens största utmaningar och för att bryta segregation och utanförskap framhåller OECD vikten av stöd till de mest utsatta grupperna. Detta för att främja utbildning, karriärvägar och entreprenörskap. Ser man till utbildningsnivån är regionen splittrad. Regionen har en hög andel välutbildad arbetskraft, vilket sammanhänger med utbildningskapaciteten vid regionens universitet och högskolor. Samtidigt har regionen av att ha en hög andel med enbart grundskoleutbildning, något som innebär en stor utmaning för regionen. Samtidigt framhåller OECD att Skåne är en av OECD:s mest innovativa regioner. Regionen har en välutbildad befolkning och har, under det senaste decenniet, rört sig mot mer kunskapsintensiva sektorer. Detta samtidigt som regionen inte fullt ut nyttjar sin fulla potential på ett antal områden och där en stark utveckling inom innovationsområdet inte motsvaras av samma ökning i sysselsättning och tillväxt. Till de tillgångar Skåne har i arbetet med innovation och förnyelse hör en välutvecklad innovationsstrategi, betydande andel av forsknings- och utvecklingskostnaderna (nära 5 procent av BNP), stark akademisk närvaro och stor tillgång till högutbildade forskare och anställda. Skåne är ledande när det gäller insatser på innovationsområdet men står inför en rad utmaningar. Där är arbetet med smart specialisering viktigt för det fortsatta arbetet med innovation för att främja tillväxt och konkurrenskraft i regionen. Till regionens utmaningar hör en brist på entreprenörer, en svag tillväxt bland nystartade företag samt ett behov att öka andelen innovativa företag. I sina slutsatser pekar OECD på insatser som bland annat att 1) främja gränsöverskridande klusteroch innovationsarbete 2) involvera privat sektor i innovationssystemet i ökad utsträckning 3) att öppna ett parallellspår i innovationsarbetet för att vidga basen för innovation. 1 OECD: The OECD territorial review of Skåne Boosting Innovation (2012) 9 (38)

10 3 Förstudiens arbetsprocess I detta kapitel beskriver vi översiktligt hur vi arbetat i denna förstudie. En mycket viktig dimension har varit att arbetsprocessen skulle vara inkluderande. En annan viktig dimension är att de resultat och förslag som kommer fram knyter an till de horisontella kriterierna inom ERUF, nämligen bättre miljö, lika möjligheter samt icke-diskriminering och jämställdhet. Därför är de lärdomar som presenteras i nästa kapitel ett resultat av en iterativ process där också Region Skåne och klustrens synpunkter och åsikter inkluderats. Detta gäller naturligtvis också för det föregående kapitlet och i ännu högre grad för det avslutande kapitlet som beskriver vägen framåt. 3.1 Arbetsprocessen hur vi tillsammans nått fram till ett antal lärdomar Syftet med detta uppdrag har varit att påbörja det arbete som skisserades redan i den klusterstrategi som Region Skåne tog fram Arbetet inom denna förstudie initierades i november 2015 och har tagit vara på lärdomarna från tidigare klusterstrategi och klusterutvärderingar. En medvetet inkluderande hållning har valts. De modeller etc. som presenteras i rapporten är ett resultat av en iterativ process där exempelvis klusterinitiativen har haft en viktig roll när det gäller att bidra med kunskap. Även Region Skåne har varit djupt involverade i processen. Ett viktigt delsyfte med processen har ju exempelvis varit just att klustren ska hitta ett gemensamt språk och att de ska få en på riktigt, i den konkreta verksamheten trygghet i att bli en innovationsarena. I figuren nedan presenteras arbetsprocessen. Figur 3. Arbetsprocessen Analys/Benchmark/Peer Review FÖRSTUDIEPROCESSEN Fem stycken lärdomar Handlingsplan Möten/Intervjuer/Workshops Mer preciserat så kan processen beskrivas enligt följande. I november inleddes uppdraget, med några möten med regionen. I dessa preciserades uppdragets innehåll, framförallt fokus samt var Regionen anser vara de viktiga frågorna. I slutet av november deltog Kontigo i ett par workshops i Skåne. Först deltog Kontigo i en intern aktivitet på Region Skåne som syftade till att regionen själva (ansvariga för innovation, kluster etc.) skulle definiera sin bild av utmaningarna och möjligheterna 10 (38)

11 för klusterorganisationerna för att bidra till den smarta specialiseringen och till de tre områdena som regionen pekat ut. Dagarna efter deltog Kontigo i två workshops med klusterinitiativen. Efter dessa workshops genomförde Kontigo en litteraturstudie genom att gå igenom tidigare klusterutvärderingar i Skåne och en del annan relevant litteratur rörande kluster och smart specialisering (se referenslistan). Slutsatserna av denna genomgång är inkorporerade i en del av figurer och resonemang som redovisas i senare kapitel. Vidare gjordes en benchmark av Skåne, där vi jämförde Skåne med två län som kännetecknats av ett långsiktigt arbete med kluster och smart specialisering (Värmland och Västra Götaland). Vidare så intervjuades klusterorganisationerna. Intervjuerna berörde aspekter som utmaningar, verktyg som de arbetar med, behov, samarbeten och samverkan. Vidare så var ett viktigt frågeområde vad de skulle vilja samverka kring framöver, med de andra initiativen samt hur de såg på sin roll som kluster och öppna innovationsarenor. Intervjuerna och analysen av annat material låg till grund för en workshop i december med klustren. Innan workshopen genomfördes diskuterades upplägg etc. med regionen. Under workshopen togs dels frågor om mål och insatser och aktiviteter som borde finnas med i en handlingsplan. Dels diskuterades, som en delmängd, ansökan som planeras till regionalfonden (ERUF). En ansökan som ska ha som fokus att klustren kan få stöd i sitt arbete med att bli mer samverkande; att kunna agera som öppna innovationsarenor och samtidigt behålla rollen som kluster knutet till en bransch eller utmaning. När det gäller mål för klusterinitiativens fortsätta arbetadrogs följande slutsatser under workshopen: En ökad korskoppling mellan de näringar och tillväxtområden som klustren representerar Ett ökat lärande mellan klusterorganisationerna och att vi dra nytta av olikheterna/styrkorna Utgå ifrån utmaningarna när vi formulerar våra erbjudanden och insatser Lyfta de metoderna som vi arbetar med och prova metoderna. Öka mottagarkapaciteten (vi ska bidra till att öka förutsättningar för innovationsupphandling, ändra regelverk osv) Öka Policyarbetet. Lobba för frågorna (morgondagens behov). Ett exempel kan vara den digitala samhällsmedborgaren Utveckla en gemensam FoU-plattform för klustren, som möjliggör korsbefruktning mellan forskning och företag (söka pengar för att detta ska hända) Skapa förutsättningar för rotering och praktikplatser mellan företag i olika kluster Systematisera processer och metoder och göra detta känt Skapa en generellt bättre kunskap immateriella rättigheter När det gäller intressanta områden för samverkan lyftes följande gemensamma områden fram: Morgondagens livsmedelshandel - hur gör vi det på ett hållbart sätt? Hållbar logistik för mat till hemmet och äldre Logistik-resor-betalningsmodeller. Monetär förflyttning Hur kan nya trycktekniker användas på nya applikationer? Hur kan framtidens affär vara en logistikhub? Framtidens logistik Framtidens preventiva lösningar i förhållande till sjukvård Arbeta fram en ny typ av fysisk eller virtuell arena (plattform, demonstrator, testlabb etc.) som är neutral och som där företagen (de större) kan delfinansiera och sedan använda som en gemensam FoU-arena 11 (38)

12 Etik, moralfrågor m.m. kopplat till Internet Förpackningar som framtidens källa för big data IOT för smart cities Utveckla en skånsk version av Launch Nordic-metoden och köra den kring smarta digitala lösningar. Efter denna workshop (som genomfördes i december) tog Kontigo fram ett nytt förslag på vad det innebär att vara en öppen innovationsarena, på mål och aktiviteter, samt inte minst ett par förslag på tänkbara områden som skulle kunna vara föremål för en ansökan till ERUF. Dessa slutsatser skickades sedan ut till klusterinitiativen och följdes i januari upp med ytterligare intervjuer. Det samlade resultatet av dessa intervjuer var följande: Samarbetet med andra klusterorganisationer har stor potential Det finns samsyn kring bilden klusterorganisationer som öppna innovationsarenor och vad det innebär Finns en rad spännande befintliga sätt att arbeta med öppen innovation (möjligheten för ökat utbyte och metodutveckling tillsammans stor) Klusterorganisationerna har olika styrkor som kan bidra in i arbetet Flera tematiska satsningar där flera klusterorganisationer är intresserade av samarbete Även andra sätt att arbeta tillsammans har identifierats När det gäller teman och sakområden för samarbete så hade klustren utifrån sina olika fokus och kompetenser och behov lite olika önskemål. I figuren nedan redovisas hur de sex klustrens önskade prioriteringar. Tabell 1. De sex klustrens önskade prioriteringar Intressanta gemensamma områden Vad säger klustren Framtidens Logistik Smarta förpackningar ME Intresserade. Framförallt av digitala lösningar MH Logistik och förpackningar intressant. RR Bygga resurseffektiva, cirkulära försörjningskedjor är av stort intresse SHB Inte rena transportfrågor, måste jobba mot providers. LA Intressant, om kopplat till framtidens affär och försäljning av livsmedel PB Intressant MH Intressant, uppkopplad teknik, molnlösningar, big data SHB Smarta förpackningar som är smarta och återvinningsbara. PB Mycket viktigt och intressant framtidsområde LA Intressant 12 (38)

13 Framtidens sjukvård ME Intresserade MH Prioriterat område är connected health LA Intressant utifrån ett livsmedel och hälsoperspektiv Morgondagens livsmedelshandel RR Intressant om kopplat till logistik LA Mycket intressant PB intressant, de flesta möjliga projekten intressanta. Internet of Things för smarta städer ME Intresserade MH Området ligger i linje med klustrets strategi etc. RR intressant, särskilt sensorlösningar i olika former SBH måste spetsas mot miljöteknik Med dessa intervjuer som bas genomfördes en ytterligare workshop (i början av februari). Vid denna workshop preciserades ytterligare vad som borde vara mål samt vad som borde vara fokus för ERUFansökan (baserat på det som lyftes fram i föregående stycken). Flera av de figurer etc. som presenteras i denna rapport är ett resultat av denna (och de andra aktiviteterna) som genomförts i förstudieprocessen. Vidare är det mycket viktigt att framhålla att figur 9, i sista kapitlet, samt figur 8 i allra högsta grad är framtagna i en interaktiv process med de olika klusterinitiativen och Region Skåne. 13 (38)

14 4 Fem viktiga lärdomar I föregående kapitel beskrev vi hur själva uppdraget förstudien genomförts. En huvudpoäng i detta kapitel var att utifrån såväl benchmark och peer review, Kontigos egen kunskap, andra studier och utredningar samt inspel från klustren själva så har ett antal lärdomar identifierats. I detta kapitel beskriver vi dessa fem lärdomar samlat 4.1 Lärdom 1: Kluster och smart specialisering måste konvergera för att skapa internationellt konkurrenskraftiga (öppna) innovationsarenor Inledning När kluster på allvar började lyftas som policyverktyg för att stödja näringslivsutveckling och tillväxt i Sverige för ungefär 15 år sedan var perspektivet främst regionalt. Det handlade då mycket om att stärka regionala företagsnätverk och deras länkningar till exempelvis lokala/regionala utbildningsinstitutioner samt att öka medlemsföretagens samverkan. Gradvis har detta förändrats, bland annat på grund av ett alltmer ökat omvärldstryck. Detta har inneburit bland annat att klusterutveckling handlat om att stärka internationalisering och forskning och innovation. I detta avsnitt beskriver vi tre sådana dimensioner som insatser för att förstärka och förädla klusterbildningar måste inkorporera, i synnerhet i perspektivet att gå från mognad till excellens. De dimensionerna beskrivs avskilda från varandra, men hänger naturligtvis ihop med varandra EU, World Class Clusters och betydelsen av att hantera innovationsgap Kluster förekommer som komponent i flera av EU:s strategier och initiativ på det tillväxtpolitiska området lade exempelvis EU-kommissionen fram sin innovationsstrategi. Kluster utgjorde ett viktigt verktyg i denna. En milstolpe, och det hittills viktigaste policydokumentet på området, är EUkommissionens meddelande från 2008 med titeln Mot kluster i världsklass i den Europeiska unionen. I dokumentet understryks nödvändigheten av fokuserade insatser för att öka klustrens excellens. För att uppnå denna excellens måste ett kluster också kunna konkurrera internationellt. Detta kräver en kritisk massa av företag (inte enbart stora så kallade lokomotivföretag eller ankarföretag, utan också innovativa små och medelstora företag), innovationskapacitet och internationella kontakter. Detta kräver också ett varumärke som fungerar internationellt och att klustret erbjuder en attraktiv miljö för att locka global talang, finansiering och kunskap. EU har även på senare år förespråkat vikten av samverkan mellan klusterorganisationer inom och mellan länder inom EU som ett sätt att både skapa nya kombinationer av kompetens samt även kritisk massa för att konkurrera globalt. Som en följd av detta för att svenska kluster ska kunna konkurrera exempelvis om internationell finansiering krävs att svenska satsningar för att stödja klusterutveckling koncentreras mot insatser som verkligen skapar den här typen av utvecklingskraft i de svenska initiativen. Ett exempel på detta idag är att klusterinitiativ för att kunna får finansiering måste kunna visa på att de kan säkerställa vissa kvaliteter för att stödjas i strukturfondsprogrammen (internationella länkningar, samverkan 14 (38)

15 med andra kluster, marknadspotentialen för klustrets kärnprodukter etc.). Att klusterpolicy och regionala policys för smart specialisering idag måste samspela är ett sådant exempel på hur verktyget klusterutveckling förändrats i det regionala tillväxtperspektivet. Att hantera ett antal gap som gör att klustrens innovationskraft och internationaliseringsförmåga försämras är också en viktig komponent i klusterutveckling syftande till excellens (och att gå från att vara mer traditionella kluster till att vara mer öppna innovationsarenor). En i sammanhanget intressant modell är den modell som Örjan Sölvell, professor vid Handelshögskolan i Stockholm har utvecklat. Modellen sätter fokus på de hinder och utmaningar som ett kluster måste hantera för att på ett framgångsrikt och effektivt sätt bidra till innovation och stärkt innovationskraft. Figur 4. De sju innovationsgapen Källa: Örjan Sölvell Figuren är ett sätt att illustrera samspelen inom ett kluster enligt Sölvell. Det finns fem olika typer av aktörer och mellan dessa finns länkningar där olika typer av aktörer kan/måste samspela. Dessa kan kallas klusterinterna länkningar. Utanför klustret så finns en länk som handlar om att ett kluster måste kopplas till andra kluster (exempel i Skåne är Packbridge arbete med exempelvis Paper Provine). Slutligen är ett kluster på olika sätt länkade till världsmarknaden och de globala kopplingarna i en bransch. Detta är ytterligare ett område där ett gap kan finnas. Att överbygga detta gap kan handla såväl om internationell marknadsföring på mässor etc. som att delta i/driva internationella FoI-projekt (som exempelvis Mobile Heights som varit ägare av projektet Readi for Health, finansierat av FP7). Sölvell framhåller att I ett perfekt kluster är trafiken tät på de här stigarna. Människor rör sig mellan aktörerna, talar med andra, förmedlar nyheter till andra, diskuterar med andra, byter jobb och binder samman systemen på tusentals olika sätt. All den här trafiken bidrar till att skapa klusterdynamik. Kunskap sprids och delas. Samarbete gör att resurserna används på bästa möjliga sätt. Genom samordning jämkas olika aktörers intressen och handlingar samman. Världen är emellertid inte perfekt. Oftast föreligger ett eller flera gap, det vill säga en situation där kopplingen mellan exempelvis företag och utbildningsaktörer eller företag och kapitalaktörer fungerar bristfälligt. Sammantaget innebär dessa brister att klustrets samlade innovationsförmåga försämras och att ett kluster kanske endast utnyttjar en liten del av sin potential. Sölvell talar i detta sammanhang om att 15 (38)

16 dessa gap kännetecknas av kunskapsmisslyckanden, samarbetsmisslyckanden och samordningsmisslyckanden. Den satsning som Region Skåne gör i enlighet med sin klusterstrategi är ett exempel på att just hantera och minimera sådana misslyckanden. I figuren nedan konkretiseras vad som kännetecknar de sju innovationsgapen. Sölvells modell över de sju innovationsgapen menar vi på ett utmärkt sätt kan tjäna som ram för utvärderingen av det Maritima klustret vad gäller att fånga dels de resultat som har åstadkommits som de arbetsprocesser som initierats, bland vad gäller att länka samman olika grupper av aktörer. Tabell 2. Vad innebär de sju gapen? Källa: Kontigo baserat på Sölvell Innovationsgap Vad kännetecknar detta gap? 1. Forskningsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och forskningsorganisationer 2. Utbildningsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer 3. Kapitalgapet, som begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer 4. Myndighetsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och offentliga organ 5. Gapet mellan företag, som begränsar samspelet mellan företag Olika incitamentssystem för universitetsforskare, företag etc. motverkar ofta att tätare samarbeten med näringslivet utvecklas. Olika normer, språk i universitetsvärlden och näringslivssektorn r försvårar samverkan. Olika tidsperspektiv vad gäller budget, arbetsplanering, mål och mätvariabler. Bristande samverkan och matchning mellan utbildningsorganisationerna, deras erbjudande och de andra klusteraktörernas behov. Bristande överbryggning mellan näringsliv och olika finansaktörer som omfattar både offentlig och privat finansiering, exempelvis EUfinansiering och offentliga medel från nationella och regionala källor eller olika typar av riskkapital. Bristande kontaktytor mellan offentliga myndigheter och näringsliv. Bristande kunskap hos nationella och internationella politiska aktörer och myndigheter regionen. Bristande praktisk och produktiv dialog mellan näringsliv och myndigheter. När det gäller att utveckla handlingsplaner som betjänar hela system av företag och industrier. Bristande länkningar (innovationsprojekt etc.). Bristande kunskap om omgivande näringsliv. Bristande samlokaliseringsfördelar. 6. Gapet mellan kluster, som begränsar kopplingarna mellan olika kluster 7. Det globala marknadsgapet, som begränsar kopplingarna mellan ett kluster och de globala marknaderna. Bristande kopplingar mellan kluster som innebär att kompetens och kunskap inte tillämpas inom flera olika sektorer eller att lärdomar etc. från liknande kluster inte inkluderas. Bristande internationalisering och export som innebär att innovation och signaler om vad marknaden efterfrågar, om ny teknik, nya affärsmodeller och så vidare hindras. En annan sida av gapet, som är minst lika viktig, är att inflödet av talang, resurser och investeringar till klustret minskas. 16 (38)

17 4.1.3 Smart Specialisering Smart specialisering är ett förhållningssätt och ett verktyg som Europeiska kommissionen lyft fram de senaste åren. Det som skiljer smart specialisering från andra innovationsstrategier och som gör att den ligger allt närmare klusterutveckling är att smart specialisering inte bara tar hänsyn till typiska forsknings- och kvalifikationsfrågor utan ser till alla resurser, till exempel geografisk placering, befolkningsstruktur, klimat och naturresurser. Dessutom beaktas faktorer på efterfrågesidan, som samhällets behov, potentiella kunder och innovation i den offentliga sektorn. Smart specialiseringsstrategier uppmuntrar vidare att de aktörer som driver det regionala utvecklingsarbetet försöker att skapa förutsättningar för att potentiella entreprenörer, existerande stora och små företag och forskare inom olika discipliner ska integrera unika, lokala kunskaper och produktionskapacitet i nya kombinationer och innovationer. Smart specialisering innebär, menar Kontigo i detta sammanhang, ett krav på att olika policies samverkar och även konvergerar. Detta kommer att innebära förändrade förutsättningar när det gäller hur offentliga aktörer ska stödja klusterutveckling. Initialt fokuserade klusterutveckling på att stärka regionala företags värdekedjor. I takt med förändrade förutsättningar (ny syn på internationalisering av små och medelstora företag, innovation och teknisk utveckling inom IT såsom molntjänster) har arbetet med kluster förändrats. I dag lyfts mer aspekter som att ett kluster ska vara en plattform för framtidsfrågor och innovation vilket kan handla om att t ex arbeta med öppen innovation, skapa samverkan med andra kluster osv. Även strategier för smart specialisering har också i viss mån skiftat fokus genom att mer trycka på innovation och hur forskning kopplar till förutsättningar för entreprenörskap och näringslivsförnyelse än själva forskningsbasen. Kontigo menar att trenden och tendensen är att policy och insatser riktade mot kluster och smart specialisering i stor utsträckning måste samspela. Här ingår också lite vidare innovationsstrategier. I figur 6 beskrivs hur en förflyttning skett både när det gäller kluster och när det gäller smart specialisering. Figur 5. Kluster och smart specialisering konvergerar 17 (38)

18 För att lyckas med detta måste en region arbeta mer strukturerat med sina klusterstrategier samt sina strategier för smart specialisering Ökad betydelse av internationalisering, innovation och globala värdekedjor En drivkraft bakom det som beskrivs i föregående stycken är att processen att utveckla ny kunskap och innovation har blivit alltmer diversifierad och beroende av flera delar, vilket hänger samman med att det finns ett större utbud av kunskapskällor som kan användas av företag. Den globala konkurrensen driver även fram ännu större behov av att skapa unika kombinationer av kunskap. Arbetsdelningen och samarbetet mellan olika kunskapsproducerande aktörer har därmed blivit mer komplext. Detta återspeglas exempelvis genom att behovet av nya modeller för innovation har vuxit fram i takt med utvecklingen av tjänstesamhället. Open innovation, crowdsourcing och co-creation är begrepp som lyfts fram. Dessa begrepp pekar på en trend mot allt öppnare affärsmodeller och samarbeten mellan företag. Det är ett nytt sätt att arbeta som utvecklats utifrån insikten att företag inte enbart kan förlita sig på interna resurser utan att fler aktörer bör engageras i utvecklingen av idéer till innovationer. Dessa modeller menar vi visar på det ökande behovet av att inkludera/utgå från användarna och andra aktörer i innovationsprocessen än vad som tidigare kanske har varit gängse. Detta ställer helt nya krav på öppenhet i innovationsprocessen för ett tillväxtföretag och får till konsekvens att många fler är med i processen än tidigare. I sammanhanget är det också viktigt att poängtera att dessa processer inte är lokala. Ett klusterinitiativ måste ha funktioner för att stärka dessa processer utifrån ett omvärldsperspektiv. När det gäller internationalisering har svenska företag inte bara sålt sina produkter till andra länder utan också valt att investera i produktion utomlands. Att exportera till en ny marknad och, i ännu högre grad, etablera sig med produktion där har många gånger krävt stora investeringar. För små och medelstora företag har detta utgjort ett mer påtagligt hinder. Företagen har ofta hanterat detta genom en försiktig och stegvis internationalisering, en marknad i taget och den nära och bekanta först. Många gånger har man varit beroende av att etablera och bygga upp nätverksliknande relationer till aktörer som redan finns etablerade i det nya landet. Ny teknik möjliggör idag helt nya vägar för internationalisering, till exempel att inte först växa på en hemmamarknad. Internationellt konkurrenskraftiga företag är också mer innovativa. Att förstärka förmågan och förutsättningarna för internationalisering innebär därför något som kanske är ett av de viktigaste områdena för ett klusterinitiativ att arbeta med. Globala värdekedjor är nätverk, där aktörer som är involverade i olika funktioner, såsom forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av en vara eller tjänst, finns i skilda geografiska områden och länder. Ökad globalisering har inneburit att dessa nätverk är mindre koncentrerade jämfört med tidigare, beroende på förändrade förutsättningar när det gäller kostnaden för kommunikation och transporter. Att skapa värde koncentreras därför till företag och regioner som specialiserar sig på olika aktiviteter i dessa internationella nätverk. Olika länder och regioner har olika roller i dessa nätverk beroende på deras förutsättningar. En av de viktigaste rollerna för globala nätverk är att de ökar produktiviteten och specialiseringen i den globala samhällsekonomin. Många innovativa företag strävar efter att delta i globala värdekedjor, men det kräver resurser att nå internationella marknader och för mindre företag kan dessa trösklar bli alltför höga. Framväxten av globala värdekedjor medför behov av nya perspektiv, såväl gällande den svenska konkurrenskraften som vad denna utveckling innebär för utformningen av utvecklingsstöd till företag. Något som innebär att kluster som vill bli excellenta måste fokusera på insatser som verkligen förstärker förutsättningarna för klusterföretagen i ett globalt konkurrensperspektiv. 18 (38)

19 4.2 Lärdom 2: För klustren handlar det om att kunna och våga göra en resa Klusterbegreppet introducerades i början av 1990-talet av Michael Porter, strategiforskare vid Harvard. Porters arbeten kan ses som ett inlägg i diskussionen om hur innovationssystem uppkommer och vilka processer som genererar så kallade agglomerationsfördelar, dvs. fördelar som kan hänföras till att likartade ekonomiska verksamheter är samlokaliserade. Utgångspunkten för klusterbegreppet är Porters arbeten under 1980-talet där han utvecklade idén om ett företags värdekedja och olika strategier för konkurrenskraft. Det initiala klusterbegreppet bygger på tanken att ett företag har en värdekedja i sin produktion, en kedja som för att bli effektiv hänger ihop med andra företags värdekedjor (exempelvis olika typer av underleverantörer). Oftast är dessa leverantörer dessutom enligt den initiala klusterteorin lokaliserade till den region som klustrets kärnföretag är lokaliserade till. Detta eftersom det anses att sådan samlokalisering gynnar fördelar som exempelvis existensen av en gemensam arbetskraftspool något som anses underlätta lärande och överförande av strategiskt viktig kunskap mellan företag i klustret. När klusterbegreppet introducerades som ett verktyg för aktörer som arbetade med att utveckla en plats eller en regions styrkor så var det oftast just detta som var utgångspunkt. I fokus var en bransch eller ett företagsnätverk. I vissa fall var det till och med så att det snarare handlade om att spara pengar ihop än att tjäna pengar ihop. Över tid har naturligtvis denna modell breddas och fördjupats. Initialt har denna modell för utveckling alltså haft företagens värdekedja i fokus. Det kan till exempel handla om att stärka ett antal företag i en region genom att stärka deras nätverksrelationer utanför regionen med andra företag och utbildningsinstitutioner. Det kan handla om att förstärka förutsättningarna för innovation och entreprenörskap förnyelse generellt om man så vill. Den första lärdomen vi kan dra när det gäller klustren är att det handlar om att ett klusterinitiativs roll förändrats, från att ha varit mer fokuserade på företagens värdekedja och en bransch till att gå mot en roll som är mer att likna som en branschaccelerator och en motor för innovation och förnyelse. Skälen till denna förändring och förflyttning är många. Några beskrevs ovan i detta kapitel. Några beskrevs lite översiktligt i kapitel 2. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det för ett klusterinitiativ aldrig riktigt går att släppa det som i figuren är placerat i det nedre vänstra hörnet. För att behålla sin trovärdighet och sin legitimitet måste ett klusterinitiativ ha kraft, resurser och ork att hela tiden arbeta med medlemsföretagen. Samarbetet måste både handla om de frågeställningar som behandlar företagens tillväxt och konkurrenskraft idag och de behov av innovation som finns kopplat till framtiden. Figuren nedan som för övrigt i sig är ett resultat av förstudieprocessen har tagits fram för att visualisera och hjälpa till att positionera ett klusterinitiativ. De bägge axlarna representerar två olika poler. Dels spännvidden mellan det klassiska klusterinitiativet och klusterinitiativet som är en öppen innovationsarena. Dels spännvidden mellan det lokala/regionala och det internationella, gränslösa om man så vill. De fyra olika positionerna är inte normativa. Det är inget fel i att enbart vara ett klassiskt, lokalt klusterinitiativ. Det är dock viktigt att komma ihåg att den position som väljs innebär att olika fokus, funktioner och finansiering (resurser) krävs. Eftersom Skånes arbete syftar till att klusterinitiativen också ska förflyttas mot mer av öppna innovationsarenor så väljer vi att fokusera på funktioner relevanta för denna (se vidare lärdom fem). Innan vi övergår till att diskutera nästa lärdom kan det dock vara på sin plats att presentera denna figur. Också den ett direkt resultat av förstudieprocessen som beskrevs i kapitel (38)

20 Figur 6. En förändringsmatris för ett kluster Ägarskap Nationellt/ internationellt Samarbeten Klassiskt klusterinitiativ Målgrupper Branschfrågor snarare än vita fält, konkurrenskraft behöver inte bero på innovation Medlemsföretagens utmaningar i fokus. Resultat primärt för medlemmarna Lokalt/regionalt Innovation motor för förnyelse, resurserna är globala, resultaten inte nödvändigtvis i regionen Innovation motor för förnyelse. Resurserna primärt regionala. Resultat i region Öppen innovationsarena Finansiering Finansiering Aktiviteter Ett viktigt syfte med det arbete som regionen bedriver just nu i sin klusterutveckling är att öka den strategiska samverkan mellan de olika klusterinitiativen. Denna samverkan kan se olika ut. Om vi börjar underifrån i figuren så ska detta stadium beskriva det lite mer klassiska klustersamarbetet. Här handlar det mycket om att skapa gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet. De insatser som det sker ett lärande och en samverkan kring är framförallt branschdrivet. Det vill säga det är de olika branschernas behov som är i fokus. Kanske snarare än att skapa samverkan mellan branscher. Den andra nivån handlar om samverkan mellan kluster och förhoppningsvis samverkan mellan branscher handlar om att skapa gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor (till exempel att klusterinitiativen är olika duktiga på olika arbetsmodeller; representerar erfarenheter från olika branscher och/eller kompetensområden). Den översta nivån, som är den målbild som finns för Region Skånes arbete. Här handlar det om att klustren ska vara självklara delar där det är relevant av (i Skånes fall) de valda innovationsområdena. Det som driver klustrens arbetssätt här blir framtidsfrågorna the issues och det som är klustrens primära roll (förutom att fortsätta arbeta med det löpande klusterutvecklingsarbetet) handlar om att arbeta med gemensamma frågor för smart specialisering, internationalisering och öppen innovation. 20 (38)

21 Figur 7. En modell för de skånska klustrens utvecklingssteg SM SHS PH Driven av issues Gemensamma frågor för smart specialisering och öppen innovation SL A M E M H RR PB Synnergidriven Gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor SB H RR PB Branschdriven Gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet Om vi tänker oss Skåne i detta sammanhang och klustrens roll i en smart specialiseringsstrategi (samt den roll som Region Skåne vill att klustren ska som öppna innovationsarenor) så har vi inom ramen för denna försökt att kartera klustrens position vad gäller befintliga resurser samt resursbrister. Excellens, om vi återknyter till EU och avsnitt 4.1, blir i en skånsk kontext då att bli en öppen innovationsarena. Vad detta mer preciserat innebär diskuterar vi längre fram i dokumentet. En viktig dimension för ett kluster för att lyckas med denna förflyttning är att ett antal resurser finns på plats. Vi har alltså utgått ifrån att det är tre områden som är intressanta att undersöka när det gäller klustren, nämligen: Huruvida det finns gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet Huruvida det finns gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor Huruvida det finns gemensamma frågor för smart specialisering som klustren kan arbeta kring Tabellen nedan redovisar det samlade resultatet av de Skånska klustren, det vill säga vår analys av vilka tillgångar som finns och var det finns ett utvecklingsbehov. Tillgångar som kan vara drivmedel för förflyttningen och utvecklingsbehov som kan hindra, i värsta fall stoppa förflyttningen. 21 (38)

22 Figur 8. Tillgångar och utvecklingsbehov som stärker/hindrar förflyttningen mot att bli öppna innovationsarenor och katalysatorer för smart specialisering Klustren som katalysator för Smart Specialisering Tillgångar/Uppnådd position (exempel) Europas mest innovativa region Utvecklingsbehov (exempel) Gemensamma frågor för smart specialisering Gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor Gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet Erfarenheter, kunskap om arbetssätt från projekt Erfarenheter från arbete med innovationsområdena Metoder för arbete i tidiga faser, problembaserat, inte branschanknutet, systemtänk Urban Magma Innovationsgille Pitch and match Open Up Collaborative kompetensutveckling Designade mötesplatser Packbridge research forum Inriktning på internationalisering VD-nätverk Utveckla nya funktioner & stärk länkar i IS Nytt perspektiv på omvärldsanalys Utmaningsdrivet arbetssätt (white spaces) Unik profil för varje kluster i Nationell & internationell uppskalning Stärka och utveckla värdekedjorna Kompetensförsörjning Öppna upp för stora företag Cross clustering genom: Marknadsföring Mötesplatser Matchmaking Affärsutvecklng Gemensam syn på öppen innovationsarena Öka medlemmarnas engagemang Gemensamma administrativa lösningar Gemensamma lokaler 4.3 Lärdom 3: För att lyckas kan Skåne lära av andra Som en del av förstudien har en benchmark genomförts med andra regioner i Sverige som har utvecklade regionala strategier för innovation och som har en lång erfarenhet av klusterinriktat arbete och av att arbeta med innovationssystem. Regioner som på lite olika sätt arbetar med öppna innovationssamarbeten. Vi har valt att jämföra Skåne med Västra Götaland och Värmland. Dessa regioners sätt att arbeta har analyserats för skapa lärdomar inför kommande strategiska vägval för Skånes arbete med kluster som öppna innovationsarenor. Innan vi övergår till att presentera resultatet av vår jämförelse kan konstateras att alla tre regionerna i viss utsträckning lider av en aktörsträngsel i det regionala innovationssystemet. En aktörsträngsel som idag är mer framträdande än för 10 år sedan. Det vill säga, det är många fler aktörer idag som på olika sätt tänker och agerar utifrån ett triple helixperspektiv, ett klusterperspektiv, eller ett innovationssystemsperspektiv. Det vill säga, aktörer som eftersträvar en koordinerande roll i ett regionalt eller ett teknologiskt innovationssystem. Det kan exempelvis vara Science Parks eller ett forskningsinstitut inom RISE-koncernen. Förutom det föregående så kan det alltså konstateras att det vid en jämförelse mellan de olika regionala strategierna blir tydligt att det finns både likheter och skillnader i hur respektive region arbetat med klusterutveckling. Det blir också tydligt att kluster och klusterorganisationer på olika sätt varit viktiga som funktioner och aktörer i de regionala innovationssystemen. Klustrens utvecklingsbehov har i både Värmland och Västra Götaland också fått påverka det regionala innovationssystemen i viss mån. I Värmland har länge klusterorganisationer varit en viktig del i regionala strategier för utveckling och tillväxt och målsättningar har funnits om att klusterorganisationerna ska bidra till tillväxt i företag, nyföretagande, långsiktig kompetensförsörjning och samverkan med akademin. Med den starka företagsbasen i de Värmländska klusterorganisationerna har över tid en stark offentligprivat dialog skapats kring tillväxtfrågor och där utvecklingsfrågor för klustren varit viktiga. Genom 22 (38)

23 regional samverkan mellan klusterorganisationer har också olika former av samverkan med övrigt innovationssystem stimulerats bland annat kopplat till entreprenörskapsfrågorna och kompetensförsörjningen. I Västra Götaland har under lång tid bedrivits ett samverkansarbete kring starka regionala områden såsom hållbara transporter, Life Science och stadsutveckling. Samarbetena har varierat över tid men regionala kluster är ofta en utgångspunkt i utvecklingen av fysiska innovations och utvecklingsmiljöer (se nedan). Ett exempel är regionens styrka inom fordon och transporter som har varit en grund för olika innovationsmiljöer. Några intressanta lärdomar inför det fortsatta utvecklingsarbetet är hur integrerade klusterorganisationerna är med övrigt innovationssystem. Detta eftersom just detta varit och är ett av syftena med Region Skånes arbete med att få sina klustersatsningar att göra en förflyttning, en resa från att ha varit renodlade klusterinitiativ/branschorganisationer till att bli öppna innovationsarenor. Här är exempelvis Värmland ett intressant exempel på hur de olika funktionerna samspelar och där också nya funktioner utvecklas utifrån behov i klusterarbetet. I Värmland startade flertalet klusterinitiativ utifrån starka företagsnätverk. ( t.ex. Paper Province, Stål- och verkstad, Compare osv). Ett fokus vid aktiviteter låg då vid affärs- och marknadsskapande aktiviteter till exempel i form av frukostseminarier, marknadsföring av regionala kompetenser och affärsskapande inom och utanför regionen. Bland annat genom högt ställda regionala målsättningar om ett stärkt fokus på långsiktig kompetensförsörjning och stärkt samverkan med akademin har successivt fler klusterinitiativ inriktats mot mer av aktiviteter och målsättningar kopplat till innovation, FoU och olika typer av testverksamheter. Paper Province kan utgöra ett exempel på en förflyttning mot innovation med en ny strategisk inriktning som innovationsmiljö för skogsbaserad bioekonomi. Skogs- och massa industrin utgör mycket viktiga näringar för Värmland. I Värmland är ca 24 procent av regionens sysselsatta verksamma inom skogsnäringen. 2 Värmland är idag världsledande inom pappers-, massa- och förpackningsindustrin. Exempelvis r har var sjätte kartongförpackning i världen med flytande innehåll har sitt ursprung i Värmland. I regionen återfinns en rad globalt verksamma företag inom branscherna såsom Billerudkorsnäs, ABB och Stora Enso (som dessutom medlemmar i Paper Province). Näringens betydelse för regionen kan uttrycks bland annat Region Värmlands utvecklingsstrategi från år 2014, i vilken både skogsindustrins viktiga roll för regionen och den betydelse man tillmäter Paper Province framgår. I strategin står bland annat: 24 procent av Värmlands industrianställda finns i skogsindustrin. I jämförelse med övriga regioner i Sverige är det bara Västernorrland som har en högre andel. Skogsindustrin i Sverige är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror, när man räknar samman dem. Värmland har en betydande roll i detta. Klusterorganisationen The Paper Province är till för att främja arbetet mellan sina medlemsföretag som finns inom massa- och pappersindustrin. Den har prisats för att ha skapat samarbete mellan sina medlemmar och Karlstads universitet och den offentliga sektorn. Samarbetet har utsetts till ett European World Class Cluster av EU:s Cluster Observatory.. 3 Som ett svar på såväl ett ökat omvandlingstryck följt av en ökad internationell konkurrens såväl som de utmaningar som klimatförändringarna innebär, har Region Värmland riktat in sitt utvecklingsarbete mot en omställning av den regionala ekonomin. Målsättningen är att bygga vidare på regionens styrkeområden och att göra Värmland till en nationellt och internationellt ledande regionen inom skogsbaserad bioekonomi. Paper Province är en för regionen viktigt aktör i detta sammanhang. Kluster har varit verksamt sedan 2004 och har under de senaste tio åren bedrivit branschinriktat utvecklingsarbete inom regionens skogs och massaindustri. Klustret har ett 100-tal medlemmar varav flera är globalt ledande inom sina respektive nischer. Kluster ses på såväl regional som lokal nivå som ett 2 Se Region Värmland (2014) Värmlandsstrategin Ibid. s (38)

24 av de tre viktiga klustren i regionen (tillsammans med IKT-sektorns kluster Compare och Stål- och verkstadsklustret). Paper Provinces nyckelroll i omvandlingsarbetet kan bland annat ses i den regionala strategin för smart specialisering. Av de fyra strategiska områden som pekas ut i denna ses skogsbaserad bioekonomi vara den starkaste. I strategin skriver man t.ex. att: Detta [att göra Värmland till en storskalig demonstrator] är möjligt genom att Värmland har ett världsledande kluster inom pappers- och massateknologi Paper Province som samlar näringsliv, forskning, utbildning och samhälle för värdeskapande med en skogsbaserad bioekonomi som gemensam grund. 4 Inriktningar i båda centrala strategierna för regional utveckling och förnyelse ligger således väl i linje med inriktningen för Paper Province 2.0 och målsättningen för det strategiska arbetet är att Värmland ska vara en storskalig demonstrator för skogsbaserad bioekonomi. Att Paper Province driver en VINNVÄXT-satsning pekas av regionen ut som en viktig tillgång för att regionen ska kunna nå den uppsatta visionen. 5 Compare som startade sin verksamhet i ett starkt företagsnätverk och med fokus på att marknadsföra Värmland som en region med IT-kompetens, att nätverka för fler affärer och att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor har idag en större inriktning på testverksamhet och innovation. Under lång tid har därför relationerna mellan klusterorganisationerna och Karlstad Universitet utvecklats och där Region Värmland tagit en aktiv roll. Ett exempel är det samverkansavtal mellan regionala klusterorganisationer och universitet som finns och där Karlstad Universitet bland annat initierat ett par professurer med forskningsfokus inom de områden som bl.a. Paper Province verkar inom. 4 Region Värmland (2015) Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering ; s.23 5 Ibid (38)

25 Tabell 3. Skillnader och likheter mellan Skåne, Värmland och Västra Götaland Skåne Värmland Västra Götaland Regional innovationsstrategi Internationell samhandling, systemiskt ledarskap och utmaningar i centrum osv Forskning och innovation, konkurrenskraftiga kluster, entreprenörskap, resurseffektivt samhälle osv Entreprenörskap och innovation, innovationskraft i SMEs, utveckling av forskningsnära kluster Kluster- och smart specialiseringsstrategi Strategiska innovationsområden: Smarta material, personlig hälsa, smarta hållbara städer. Skogsbaserad bioekonomi, digitalisering av välfärdstjänster, avancerad produktion, natur/kultur/platsdefinierade digitaliserade upplevelser. Life science, energi, hållbara transporter, livsmedel, hållbar stadsutveckling, smarta material Strukturen för innovationssystemet En rad aktörer och funktioner i systemet såsom starka universitet, företag, inkubatorer, innovationsarenor. Till viss del samverkan mellan RIS och klusterorg. Nära samarbeten: klusterorganisationer, Karlstad Universitet, Karlstad Innovationpark osv Samverkansplattformar. Fysiska miljöer/teknikparker centrala. En rad arenor för tvärsektoriell samverkan Klustrens roll i innovationssystemet Klusterorganisationerna en viktig del men samtidigt saknas vissa länkar mellan aktörer Viktiga- flera delar av innovationssystemet även utvecklat utifrån klustrens behov. Regionala kluster medaktörer i de fysiska arenorna (ex fordon). Kluster formeras också utifrån de fysiska arenorna. Tvärsektoriell samverkan - Kluster till kluster - Kluster och andra aktörer Samverkan mellan kluster på senare år. Bilaterala samarbeten mellan klusterorganisationer. Lång erfarenhet av samverkan mellan kluster genom regional systemledning samt olika projekt. Samverkansavtal och andra samverkansformer med andra aktörer. Flertalet tvärsektoriella samverkansformer utifrån klustren. Exempelvis arenor som Vehicle ICT, MedTech West och hälsoinnovation. Öppen innovation klustrens roll Klusterorganisationer arbetat enskilt med öppen innovation. Successivt mer innovationsinriktning ifrån början företags- och affärsdrivna kluster På fysiska arenor sammanförs kunskaper från olika kluster 25 (38)

26 Smart specialisering klustrens roll Klusterorganisationerna har en roll i smart specialisering, tillsammans med andra aktörer och plattformar Konkurrenskraftiga kluster centrala för smart specialisering Smart specialisering utgår från starka kluster i regionen samt tvärsektoriella samverkansplattformar En annan intressant lärdom handlar om samspelet mellan fysiska innovationsmiljöer och kluster. I Västra Götaland är klusterutveckling och fysiska innovationsmiljöer nära sammanlänkat. På detta sätt utgör fysiska innovationsmiljöer ett svar på olika behov i de regionala klustren samt ett sätt att skapa tvärsektoriella samarbeten. Dessa fysiska miljöer samt dessa tvärsektoriella samarbeten och arenor är ett sätt att hantera möjligheten med öppna innovationssamarbeten. I Västra Götaland finns flertalet fysiska platser där samverkan mellan sektorer bedrivs. Begreppet Arena används bland annat kopplat till fordonsutvecklingen. Vehicle ICT Arena är en öppen miljö för innovation och kompetensförsörjning inom fordons-it. På arenan ska funktionen mellan forskning och industri fyllas och aktörer ska kunna verifiera och demonstrera idéer i testmiljöer. Ett annat exempel är MedTech West som ska vara en för parterna öppen plattform för medicinteknisk forskning och samverkan i kliniknära miljö. Det tredje exemplet på arena är HIcube behovsorienterad hälsoinnovationsarena i Halmstad där en hälsoinnovationsarena ska utvecklas som utvecklar samverkan mellanföretag, akademi och offentlig verksamhet. I Västsverige sker även i några fall en förflyttning av de fysiska miljöerna till mer av klusterliknande samarbeten. Ett exempel är Sahlgrenska Science Park som har ambitionen att gå från att vara inkubator och parkmiljö till att bli mer av en arena för life science med fokus på medicinsk teknik, ehälsa och läkemedel. Ett annat intressant exempel på en klustersatsning som också är en form av smart specialisering är det maritima klustret i Västra Götaland. Den maritima strategin är en del av strategin för tillväxt och utveckling, VG 2020, och innehåller en vision för det maritima området. Visionen formuleras enligt följande: Västsverige ska vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. Syftet med den smarta specialiseringen är att stödja den maritima sektorns utveckling. Mer preciserat handlar den maritima strategin om: att bibehålla och utveckla kompetens och konkurrenskraft; att samarbeta över sektors- och branschgränser; att samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut samt offentliga aktörer (inklusive kommuner och statliga myndigheter); att påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på det maritima området. Klustersatsningen består av sex delkluster. Fem av dessa representerar områden inom de maritima näringarna marina livsmedel, marin turism, maritima operationer, marin bioteknologi och marin energi. Ett delkluster, havsförvaltning, är horisontell och skär igenom samtliga klusterdelar och utgör en juridisk och förvaltningsmässig stödfunktion till övriga delkluster. Havsförvaltning saknar även avnämare inom näringslivet (även om det teoretiskt skulle vara möjligt att se en konsultkompetens kunna genereras från detta delkluster). Urvalet av delkluster har skett dels baserat på de prioriteringar och avgränsningar som gjorts av EU inom ramen för arbetet med integrerad maritim politik 26 (38)

27 och den så kallade blåboken, dels baserat på de styrkeområden som identifierats under de intervjuer och workshops som gjorts med maritima aktörer i regionen som en del av utredningen Maritima kluster i Västra Götaland. Något som pekas ut i utvärderingen är att delklustren är dynamiska och att det är fullt möjligt att tänka sig att man kommer slå ihop delkluster, avveckla delkluster eller utveckla nya delkluster/bryta upp delkluster som en del av arbetet med det maritima klustret. I Värmland utvecklas idag en Innovation Park som ska bli en attraktiv och innovativ plats och ska skapas utifrån en bred ansats. Tanken är att parken ska bidra till att överbrygga innovationsgapen som är mellan företag- företag, företag-offentlighet, företag-forskning, företag-utbildning, företagfinanssystem, företag global marknad och kluster-kluster. Innovation Park utgår från en tjänstedominant innovationslogik som innebär att värdet av en innovation skapas i användningen där efterfrågan drivs av kunden/användaren som därmed är medskapare i den innovativa processen. Rollen för miljön är att skapa kontaktytor och nya möten mellan människor i olika verksamheter. I den nya Smart Specialiseringsstrategin för Värmland lyfts Innovation Park fram som en av de viktigaste regionala möjliggörarna för att genomföra arbetet med Smart Specialisering i praktiken. I Skåne har flera av klusterinitiativen erfarenheter av att arbeta med öppna innovationsprocesser. Klusterorganisationerna har en viktig roll i den regionala innovationsstrategin och i utveckling av innovationsområde som Smarta material, Personlig hälsa och Hållbara städer. Olika metoder och projekt har bedrivits i klusterorganisationerna I flera fall har dessa samarbeten också genomförts mellan klusterorganisationer. Ett exempel är Open-Up, en metodik som utvecklades och där två klusterorganisationer medverkade. Såsom visats ovan har de studerade regionerna i Sverige olika strategi för att arbeta med innovation och hur klusterorganisationer involveras. Enligt vår studie har Västra Götaland och Värmland på olika sätt arbetat med innovationsprocesser där kluster varit medaktörer. Det är svårt att urskilja för och nackdelar med olika strategier. Dessa bör snarare byggas på näringslivets behov och regionala ambitioner om vilken utveckling som ska komma till stånd i framtiden. Skåne har tagit fram en tydlig internationell innovationsstrategi som betonar vikten av tvärsektoriella samarbeten och där öppen innovation är viktig. Det regionala arbetet med att stödja öppna innovationssamarbeten måste därför också utgå från en regional historik och regionala ambitioner. En möjlighet för strategin i Skåne är att bygga på den erfarenhet som finns med att arbeta med öppen innovation och där klustren har en roll, men att bygga starkare system och länkar med övrigt innovationssystem kopplat till dessa frågeställningar. Det finns vilket visats ovan intressanta exempel på hur detta kan göras bland annat kopplat till fysiska innovationsmiljöer och tvärsektoriella samarbeten. I en regional strategi för kluster som öppna innovationsarenor blir några intressanta frågeställningar: vilken roll ska klusterorganisationerna ta kopplat till öppen innovation i förhållande till andra aktörer, hur kan klusterorganisationer samverka med andra funktioner i ett innovationsarbete, vilka nya funktioner kan vara viktiga att utveckla utifrån ett klusterperspektiv och hur kan fysiska innovationsmiljöer kopplas till klustersamverkan. 4.4 Lärdom 4: Innovativa miljöer, smart specialisering och öppen innovation samspelar Inledning För en region som Skåne handlar en viktig del i arbetet med att stärka de regionala styrkeområdena om hur detta arbete kan organiseras och struktureras på ett effektivt sätt. Detta innebär att resurserna i innovationssystemet (regionalt och funktionellt) kan knytas till de kluster och de organisationer som formas som plattformar för arbetet och dit även aktörer som erbjuder mer generellt stöd kan länkas (lärosäten, mer generella företagsfrämjande aktörer med flera). Detta för att undvika att 27 (38)

28 man bygger upp dubbla strukturer och funktioner i innovationssystemet. Som en del i utvecklingen av arbetet med de regionala styrkeområdena bör man även eftersträva samutnyttjande av de resurser som finns vad gäller administration, processledning, resurser för stöd och rådgivning etc. för exempelvis klusterinitiativ. Detta för att utveckla och stärka de regionala styrkeområdena men även att bättre nyttja tillgängliga resurser. Med de föregående lärdomarna i åtanke så kan konstateras att en region, för att vara långsiktigt innovativ, måste arbeta utifrån en utgångspunkt där ett antal perspektiv etc. måste samspela. Vi har valt att kalla detta för att en region måste ha en samspelande värdetriangel. I det följande avsnittet beskriver vi denna triangel En innovativ region måste skapa en samspelande värdetriangel Skåne har på många sätt ett välfungerande och utbyggt innovationsstödsystem med både starka generella innovationsaktörer och specifika, branschinriktade aktörer (med flera kluster verksamma i regionen med nationell finansiering). Samtidigt står regionen inför en betydande utmaning att skapa ett arbete kring smart specialisering utifrån de styrkeområden som finns i näringsliv och vad gäller kunskap och kompetens. Något som bland annat handlar om att i ökad utsträckning involvera det befintliga näringslivet och även de globala företagen i regionen i innovationsarbetet. Vi tror att nedanstående figur kan tjäna som en visualisering av hur klustren (eller i vidare bemärkelse de innovativa miljöerna där klustren är motorer) hänger samman med regionens arbete med smart specialisering. Figuren baseras på såväl erfarenheter från andra studier som erfarenheter från europeisk policyutveckling den senaste 10-årsperioden. 6 Ett arbete som handlar om att regioner idag för att utvecklas som innovativa, konkurrenskraftiga regioner (som också är hållbara) måste förena ansatser som arbete med innovativa miljöer (exempelvis klustersatsningar, men det kan också vara en Science Park eller andra fysiska innovativa miljöer), arbeta med att våga prioritera rätt (vara smart specialiserade) samt våga arbeta på bred front med att skapa en infrastruktur förinnovation (demonstratorer, testanläggning, pilotanläggningar och även satsningar på hela regionen som en demonstrator för vissa tillväxtområden). Det handlar vidare om att skapa förutsättningar för entreprenörskap och intraprenörskap. Det handlar om internationalisering och att regionens företag i olika branscher är strategiskt placerade i de globala värdekedjorna (38)

29 Figur 9. Vad kännetecknar en samspelande värdetriangel, dvs. en innovativ region Ökad internationalisering och strategisk position i globala värdekedjor för stora och små företag EN INNOVATIV REGION Tvärgående kompetensområden med regional förankring som skapar förutsättningar för entreprenörskap och intraprenörskap Demonstratorer och testbäddar som i förlängningen möjliggör storskaliga systemlösningar SMART SPECIALISERING Ett centralt begrepp sammanhanget är öppna innovationsarenor. Något som innebär nya möjligheter och utmaningar för klusterinitiativ. Begreppet står också i fokus för den klusterstrategi som ligger till grund för Region Skånes arbete med kluster i regionen. Lärdom 5 preciserar vad det innebär för ett kluster att vara en sådan öppen innovationsarena. 4.5 Lärdom 5: En öppen innovationsarena kännetecknas av ett antal funktioner Inledning I den förflyttning mot öppna innovationsarenor som identifierats som viktig för klusterinitiativen i Skåne har det i det gemensamma definierandet av strategi identifierats ett antal kännetecken, eller egenskaper som en klusterorganisation måste ha. Det vill säga för att återkoppla till Lärdom 1 i detta kapitel för att verkligen komma fram från resan så måste klusterinitiativen arbeta med ett antal områden. Dessa processer kan även ses som en form av målbild som ska uppnås. Det ska naturligtvis här tilläggas att flera av Skånes klusterinitiativ till viss del redan arbetar på detta sätt och 29 (38)