Regionalt klusterutvecklingsprogram KLUSTERINITIATIV OCH SMART SPECIALISERING

Transkript

1 Regionalt klusterutvecklingsprogram KLUSTERINITIATIV OCH SMART SPECIALISERING 1

2 Innehåll 1 Sammanfattning De skånska klusterinitiativen Det regionala och nationella tillväxtarbetet Varför ett regionalt klusterutvecklingsprogram? Vilken förflyttning ska klusterutvecklingsprogrammet bidra till? Klusterutvecklingsprogrammet: Vad ska klusterinitiativen göra? Klusterinitiativens olika förutsättningar att ingå i programmet Framtagandet av ett regionalt klusterutvecklingsprogram - processen Regionalt klusterutvecklingsprogram

3 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Klusterinitiativ spelar en viktig roll som tillväxtmotorer och främjare av innovation såväl regionalt som nationellt och internationellt i vårt allt mer internationaliserade samhälle med globala och snabbförändliga värdekedjor. Klusterinitiativen samlar befintligt näringsliv och fungerar som neutrala plattformar och samverkansmiljöer där befintliga företag får tillgång till kunskap och nätverk inom näringsliv, akademi, offentliga organisationer och den civila sektorn. I Skåne finns idag tio klusterinitiativ där Region Skåne är medlem och finansiär. Dessa klusterinitiativ täcker tillsammans en substantiell del av det skånska näringslivet såväl geografiskt som branschmässigt utifrån de styrkeområden som finns i regionen. Klusterinitiativen samspelar med andra aktörer såsom bland annat inkubatorer och science parks. Region Skåne har i snart tio år framgångsrikt arbetat med att utveckla och stötta klusterinitiativ. Syftet med Region Skånes investeringar i klusterinitiativ är att använda dessa som motor för innovation, hållbar tillväxt och regional utveckling. Enligt OECD är klusterinitiativens förmåga att komplettera varandra en av deras styrkor 1. OECD framhåller särskilt att Skåne har en väl balanserad mix av klusterinitiativ som representerar Skånes innovationsstrategi väl. Utvärderingar av klusterinitiativens verksamheter visar att företagen anser att medlemskapet har medfört ökade möjligheter till samverkan mellan såväl branschkollegor inom respektive klusterinitiativ som med akademin och företag från andra branscher. Även ökad konkurrenskraft och strategisk samverkan med andra medlemsföretag lyfts fram som konkreta resultat. 2 Klusterinitiativen bidrar till att öka Skånes nationella och internationella attraktionskraft och därmed skapa förutsättningar för investeringar, etableringar och ökad tillväxt i företagen. I ett nationellt och Europeiskt perspektiv ligger Skåne långt framme i sitt arbetssätt med samarbete mellan aktörerna i innovationssystemet. För att uppnå excellens måste ett klusterinitiativ också kunna konkurrera internationellt. Detta kräver en kritisk massa av företag (inte enbart stora så kallade lokomotivföretag eller ankarföretag, utan också innovativa små och medelstora företag), innovationskapacitet och internationella kontakter. Detta kräver också ett varumärke som fungerar internationellt och att klusterinitiativet erbjuder en attraktiv miljö för att locka global talang, finansiering och kunskap. EU har även på senare år förespråkat vikten av samverkan mellan klusterorganisationer inom och mellan länder inom EU som ett sätt att både skapa nya kombinationer av kompetens samt även kritisk massa för att konkurrera globalt. Arbetet med det regionala klusterutvecklingsprogrammet initierades i november 2015 genom förstudien Skåne Smart Specialisering och med stöd av Kontigo. Arbetet har tagit vara på lärdomarna från tidigare klusterstrategi och klusterutvärderingar. De modeller som presenteras är ett resultat av en iterativ process där klusterinitiativen har haft en viktig roll när det gäller att bidra med kunskap. Ett viktigt delsyfte med processen har varit att den utgått ifrån näringslivets perspektiv. 1 OECD Territorial Reviews: Skåne, Sweden (2012). 2 Från kluster till öppna innovationsarenor: Uppföljande utvärdering av klusterinitiativ i Skåne

4 1.2 Syfte med klusterutvecklingsprogrammet Det regionala klusterutvecklingsprogrammets syfte är att stärka näringslivets utveckling genom att utveckla klusterinitiativens roll som öppna innovationsarenor kopplat de tre innovationsområdena i Skånes innovationsstrategi En internationell innovationsstrategi för Skåne: Smarta material; Smarta hållbara städer; och Personlig hälsa, samt visionen om Skåne som Europas mest innovativa region år Programmet ska genom långsiktig finansiering och investeringar skapa en kontinuitet som möjliggör att klusterinitiativen accelererar den förflyttning mot att bli öppna innovationsarenor som tidigare påbörjats. Målet är att Skåne år 2021 har starkare och mer effektiva klusterinitiativ som skapar ytterligare värde för företag och organisationer i formen av innovation, kunskap, tillväxt, lösningar på samhällsproblem, internationellt arbete och ökade regionala investeringar. De skånska klusterinitiativen är plattformar som har en självklar plats i det samlade arbete som genomförs i regionen kopplat till Skånes internationella innovationsstrategi, som en vital del i innovationssystemet och som neutral plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv, offentliga organisationer och myndigheter. I detta sammanhang ska klusterinitiativen öka sin strategiska samverkan med varandra, samt öka sitt internationella arbete. Programmet tar höjd för olikheterna och skillnaderna mellan de olika klusterinitiativen. De skånska klusterinitiativen har funnits olika länge, är uppbyggda enligt olika logik och några har hittills varit mer fokuserade på branschfrågor och medlemsföretagens utmaningar, medan andra har varit inriktade på nationellt och internationellt samarbete drivna av innovation och samhälleliga utmaningar kopplat till öppen innovation. Dessa skillnader är en styrka och ger möjligheter till bra samarbete mellan klusterinitiativen Övergripande mål Programmets övergripande mål är att klusterinitiativen ska stödja utvecklingen inom de tre innovationsområdena som pekas ut i innovationsstrategin, bidra till utvecklingen av nya tillväxtområden, samt förnyelse, omvandlingskraft och utveckling i befintligt näringsliv. För att nå dessa mål ska klusterinitiativen arbeta med framsyn, ett aktivt kommunikationsarbete, involverande öppna metoder och processer som inkluderar ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv Förväntade långsiktiga effekter Genom klustersamverkan skapa förutsättningar för öppen innovation mellan klusterinitiativen och andra relevanta aktörer i Skånes innovationssystem som kan resultera i framväxten av nya tillväxtområden Ha flexibla bransch- och sektoröverskridande klusterinitiativ som har en förmåga att snabbt utvecklas och transformeras för att möta förändringar i vår omvärld Ökad synlighet utanför regionen som bidrar till att positionera Skåne internationellt genom exempelvis strategisk internationalisering av klusterinitiativens arbete Klusterinitiativen arbetar med utmaningar, systemsyn och framtidsbehov i fokus 4

5 Arbetar för att påverka policy och mottagningsförmåga hos offentlig och privat sektor avseende innovationer Fokuserar på lärande och utveckling kring hur klusterinitiativen arbetar och värderas Detta ska åstadkommas genom ett femårigt klusterutvecklingsprogram Finansieringsmodell De skånska klusterinitiativen föreslås finansieras enligt nedanstående modell år Som grund ligger bland annat följande aspekter där finansieringen delas in i två delar: 1. Region Skåne finansierar tillsammans med övriga klustermedlemmar (från näringsliv, akademi och offentlig sektor) basorganisation och medlemsservice. Av Region Skånes basfinansiering ska ca procent investeras i verksamhet som driver innovationsarbete inom respektive klusterinitiativ (ca 30 procent för IUC Syd och Resilient Regions Association, ca 50 procent för övriga). Denna basfinansiering minskas successivt till 1 miljon kronor per klusterinitiativ till år 2021 då näringslivet och övriga medlemmar förväntas bidra med större andel av basfinansieringen. Basfinansiering avser grundbemanning av respektive klusterinitiativ. Basen är till för att upprätthålla en grundservice och klusterverksamhet kopplat till basorganisation, medlemsservice och medlemsvärvning samt marknadsföring, drift och utveckling av den egna organisationen. Basfinansieringen genereras genom medlems- och serviceavgifter och är nödvändiga för att klusterinitiativen ska kunna bedriva verksamhet. 2. Investering i samverkansmedel kopplat till klusterinitiativens gemensamma arbete med öppen innovation i samverkan med andra aktörer i det skånska innovationssystemet. Denna investering växlas succesivt upp från 3 miljoner kr/år 2019 till 7 miljoner kr/år Ökningen motsvarar i stort minskad basfinansiering och avser investering i klustersamverkan och samhandling genom klusterinitiativens öppna innovationsarbete, arbete kopplat till Skånes innovationsstrategi, samt Region Skånes regionala utvecklingsuppdrag. För att ta del av samverkansmedel söker klusterinitiativen dessa för samverkansprojekt kopplade till öppen innovation. Klustersamverkan finansieras med befintlig budget och eventuell medfinansiering av projektet CROCUS som sex av klusterinitiativen tillsammans ansökt om inom ramen för Europeiska regionalfonden. Klusterinitiativen får även möjlighet att ta större ansvar och delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet i stort (exempelvis infrastrukturfrågor, kompetensutveckling, etc.). Detta kan finansieras genom medel kopplat till hela Regional utvecklings uppdrag. Total investering och finansiering av klusterinitiativen minskas succesivt efter år Långsiktig avsikt är att efter år 2021 ska klusterinitiativen ha en mer resilient och bred näringslivsfinansierad basverksamhet och Region Skånes fortsatta investeringar kan till större del fokuseras på innovationsarbete. 5

6 Tabell 1: Finansieringsmodell Basfinansiering (miljoner kr/år) År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Livsmedelsakademin 2 2 1,5 1,5 1 Sustainable Business Hub 2 2 1,5 1,5 1 Packbridge 2 2 1,5 1,5 1 Resilient Regions Association 1,5 1,5 1,5 1,5 1 Media Evolution 2 2 1,5 1,5 1 Mobile Heights 2 2 1,5 1,5 1 IUC Syd 1,5 1,5 1,5 1,5 1 Medicon Valley Alliance 0,85* 0,85* 0,85* 0,85* 0,85* Svenskt Marintekniskt Forum 1,6 1,6 1,5 1,5 1 Besöksnäringskluster Summa basfinansiering RUN (miljoner kr/år) 15,6 15, Investering i klustersamverkan och samhandling Finansiering ev. inom ramarna för CROCUS** Finansiering ev. inom ramarna för CROCUS** Totalt (miljoner kr/år) 15,6 15, * Finansieras idag via Regionstyrelsen och ingår inte i totalsumman. ** CROCUS är ett ERUF-projekt som sökts där Region Skåne samt klusterinitiativen lägger finansiering. Besked om ansökan går igenom ges i december Till år 2021 skall följande vara uppfyllt Samtliga skånska klusterinitiativ har certifierats enligt EU-kommissionens initiativ European Cluster Excellence Initiative (ECEI) och deras Cluster Label-system som kvalitetssäkrar klusterorganisationer enligt fastställda normer. Samtliga skånska klusterinitiativ ska finnas registrerade på European Cluster Collaboration Platform (ECCP) för ökad synlighet internationellt. ECCP är en legitim och etablerad plattform för bland annat klusterutveckling, matchmaking och samarbete inom såväl Europa som internationellt. 6

7 Samtliga skånska klusterinitiativ har en tydlig strategisk kommunikationplan och ett aktivt kommunikationsarbete för att kunna sprida resultat, marknadsföra sig själva, sina samarbetspartners och medlemmar regionalt, nationellt och internationellt. Samtliga klusterinitiativ ska på årsbasis kunna redovisa ökat och stärkt samarbete mellan varandra samt andra relevanta aktörer i innovationsekosystemet regionalt och nationellt och/eller internationellt. Samtliga klusterinitiativ ska bidra till nya tillväxtområden. Medlemsföretagens kunskap kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor, samt miljö- och klimatfrågor har ökat. Mångfald och jämställdhet har ökat bland operativa företagsledare och anställda, samt i företagens styrelser inom klusterinitiativens medlemsföretag. Fler strategiska medlemmar av hög kvalitet med hög spridning i regionen, samt nationellt och internationellt. Klusterinitiativen har ett minimum av 50 medlemsföretag och -organisationer per klusterinitiativ. Klusterinitiativen skall ha utvecklat sin roll kopplat till ledarskaps- och kompetensutveckling, som även inkluderar ett tydligt fokus på mångfald och jämställdhet Uppföljning Arbetet kommer att följas upp kontinuerligt med avstämning två gånger per år, samt halvtidsuppföljning och revidering En större utvärdering genomförs i slutet av Basår för alla mätningar är år Uppnås inte tillfredställande resultat efter slututvärdering avslutas medfinansieringen, alternativt minskas till en nivå som motsvarar den nytta som klusterinitiativet kan anses bidra till. Utvärderingen och uppföljningen ska ta hänsyn till utveckling och utmaningar inom respektive branscher eller samhällsutmaningar, samt processer i gränslanden mellan olika kompetensområden, branscher, tillämpningsområden eller geografiska områden. 7

8 2 De skånska klusterinitiativen Syftet med de skånska klusterinitiativen har hittills varit att öka konkurrenskraften hos företag i regionen genom att stärka deras relationer med andra företag, kommuner och med olika forskningsoch utbildningsinstitutioner. Den geografiska närheten med möjligheten att träffas regelbundet har bidragit till att skapa ett förtroende mellan parterna vilket har underlättat samarbetet. Baserat på denna policymodell har de skånska klusterinitiativen framgångsrikt stöttat de skånska företagen i deras ansträngningar att bli mer konkurrenskraftiga, samt att utöka samarbetet med forsknings- och utbildningsinstitutioner. Kluster förekommer som komponent i flera av EU:s strategier och initiativ på det tillväxtpolitiska området. För att de skånska klusterinitiativen ska kunna konkurrera om exempelvis internationell finansiering krävs att satsningar för att stödja klusterutveckling koncentreras mot insatser som verkligen skapar utvecklingskraft i de skånska klusterinitiativen. I Europa och EU finns ett tydligt fokus på att utnyttja de tillväxtmöjligheter som uppstår i skärningspunkten och i nya kombinationer av teknologier, sektorer och branscher, och som drivs av efterfrågan av nya lösningar och produkter som en bransch inte kan lösa på egen hand. En EUrapport har identifierat tio områden där det finns ett särskilt goda möjligheter för nya tillväxtområden: avancerade förpackningar, kreativa näringar, digitala näringar, upplevelseindustri, miljö och grön ekonomi, logistik, biopharma, blå tillväxt, medicinsk utrustning, samt mobil teknologi 3. De skånska klusterinitiativen harmoniserar väl med dessa områden. Skåne har därför goda förutsättningar att skapa tillväxt och sysselsättning inom dessa områden och skapa konkurrenskraft inom morgondagens tillväxtområden, samt stärka den regionala utvecklingen. I Skåne finns ett antal så kallade klusterinitiativ där Region Skåne är medlem och finansiär. Totalt finns idag tio klusterinitiativ: Livsmedelsakademin; Mobile Heights; Media Evolution; Sustainable Business Hub; Packbridge; Resilient Regions; IUC Syd; Medicon Valley Alliance; Svenskt Marintekniskt Forum; samt ett nystartat besöksnäringskluster. Klusterinitiativen samlar totalt ca 1500 företag och organisationer regionalt och nationellt. Klusterinitiativen drivs och finansieras huvudsakligen av företag. Klusterinitiativen är nära sammankopplade med såväl Skånes innovationsstrategi En internationell innovationsstrategi för Skåne och Skånes tre strategiska innovationsområden, som de samhälleliga utmaningar vi står inför. Klusterinitiativen utgör därmed en stark part i arbetet med att utveckla näringslivet, dess 3 European Cluster Trends, Report. European Cluster Observatory, March

9 omställningskraft och innovationsförmåga i regionen, samt bidra till möjligheter och lösningar på morgondagens problem och utveckla ytterligare förmågor. Media Evolution är ett medie- och digitaliseringskluster med ca 400 medlemmar, stora som små. Media Evolution grundades 2008 under namnet Moving Media Southern Sweden. Bakgrunden till uppkomsten av klusterinitiativet var att samordna de satsningar som fanns inom mediebranschen. Media Evolution ska idag inte betraktas som ett sammanhållet branschkluster utan snarare som ett tematiskt område inom digitalisering då klusterinitiativet arbetar med allt från digitala spel och applikationsutveckling till film och webb. Media Evolution gör det möjligt för organisationer och personer att dela, lära, tänka nytt och ställa om tillsammans i det digitala skiftet. Klusterinitiativet erbjuder bland annat kompetensutveckling och innovationsprocesser, samt matchar olika behov och expertis i sitt medlemsnätverk. Tätt kopplat till klusterinitiativet är huset Media Evolution City som erbjuder kontor, konferens och mötesplatser. Exempel på medlemmar är Crunchfish, Egmont Publishing, FEW, FOJAB arkitekter, Hövding, IKEA, King, Massive Entertainment, Oatly, och Orbital Systems. Mobile Heights fokuserar på bland annat Internet of Things (IoT), trådlös kommunikation och mobila tjänster. Bakgrunden till klustersatsningen är Skånes starka koncentration av internationellt konkurrenskraftiga företag inom IT och telekom. För att lösa gemensamma strukturella problem som hämmade utvecklingen i regionen inleddes ett innovationssamarbete mellan akademi, industri och det offentliga vilket 2007 ledde till grundandet av Mobile Heights. Klusterinitiativet har som målsättning att bli världsledande inom forskning, innovation och entreprenörskap på områdena IoT och mobil kommunikation. Mobile Heights har 62 medlemmar, bland annat Assa Abloy, Eon, Ericsson, Huawei, Vasakronan, Precise Biometrics, Tech Mahindra, Anima, SEB och Sony Mobile. Packbridge är ett medlemsbaserat förpacknings- och logistikkluster. Klusterinitiativet utgör ett nätverk för förpackningsindustrin som verkar för att utveckla nästa generations förpacknings- och logistiklösningar tillsammans med förpackningsindustrin och alla dess intressenter såsom kunder, leverantörer, forskare och innovatörer. Skapandet av klusterinitiativet bygger på den väletablerade förpackningsindustrin i Malmö och Lund, med en lång rad internationellt etablerade företag inom förpackningar, logistik, livsmedel och läkemedel. Trots förpackningsbranschens betydande storlek i Skåne fanns ett underskott av integration inom värdekedjan trots att hela värdekedjan fanns representerad i regionen. Packbridge bildades 2010 och klusterinitiativet har idag över 230 medlemsföretag inom framförallt förpackning- och logistikbranschen. Exempel på medlemmar är BASF, BillerudKorsnäs, Broby Grafiska, China Packaging Federation, DuPont, Gambro, ICA Sverige, IKEA, Konica Minolta och Lantmännen. Livsmedelsakademin är ett klusterinitiativ som syftar till att omvandla Skåne och Sverige till ett ledande livsmedelscentrum i Europa. Livsmedelsakademin bildades 1994 på initiativ av näringslivet för att driva frågor som är större än vad en enskild aktör själv skulle kunna göra och skapar förutsättningar för innovation och entreprenörskap inom livsmedelsnäringen. Klusterinitiativet samlar aktörer som vill utveckla framtidens mat, dryck och måltider. Fokus ligger på nätverkande och samverkan. Livsmedelsakademin har idag ca 150 medlemmar från främst det privata näringslivet, bland annat Caliente, Fazer Food Services, Svensk potatis, Svenska musterier, Krav, Brödinstitutet, Klackabackens bryggeri, Simris Alg, Scandinavian Aquasystems och Kåseberga fisk. Medlemmarna inkluderar även universitet, högskolor, myndigheter och näringslivsutvecklande organisationer. Sustainable Business Hub är ett klusterinitiativ och nätverk för energi- och miljöteknikföretag (cleantech) som arbetar för att öka företagens affärsmöjligheter och konkurrenskraft på såväl hemmamarknad som exportmarknader, samt att skapa kontaktytor gentemot akademin. 9

10 Verksamheten startade 2001 som ett projekt på initiativ av Malmö Stad och Region Skåne och sedan 2008 ligger fokus framförallt på hållbarhet ur ett miljöteknikperspektiv. I syfte att stärka företag erbjuder bland annat klusterinitiativet medlemsföretagen att hitta finansieringskällor, coachar i utvecklingsinsatser och att finna samarbetspartners. Internationella aktörer erbjuds information och kontakter inom den svenska miljöteknikmarknaden. Klusterinitiativet har 103 medlemmar, bland annat Alfa Laval, Alnarp Cleanwater Technology, Beijer Electronics Automation, Eon, GAIA BioMaterials, Kraftringen, Nordea, Skanska Sverige och Swedavia. Resilient Regions Association är ur ett internationellt perspektiv ett unikt klusterinitiativ. Resilient Regions Association är en neutral plattform där näringsliv, akademi, kommuner och myndigheter möts för att lösa regionala utmaningar. Dessa bygger tillsammans mer resilienta regioner med robusta funktioner och flöden, ett samhälle med förmåga att snabbt överbrygga och återhämta sig från påfrestningar. Klusterinitiativet erbjuder även ett forum för näringsliv, akademi, kommuner och myndigheter där samhällsnyttan står i fokus. Målet är att tillsammans utveckla och främja motståndskraftiga attraktiva, smarta, hållbara städer och regioner som fungerar oavsett vilka utmaningar och påfrestningar de ställs inför. Klusterinitiativet upprättades 2010 under namnet Training Regions för att skapa en plattform för kunskapsdelning och kunskapssökning kopplat till säkerställande av urbana flöden såsom vattenförsörjning, elförsörjning, logistik, etc. Resilient Regions Association har i nuläget ca 30 medlemmar, exempelvis Räddningstjänsten Syd, If, Apoteket, Siemens Sverige, PwC, SAAB, 4C Strategies, ifacts, KTH Executive School och Prospero. IUC Syd är en mötesplats för industriell utveckling, tillväxt och samverkan. IUC Skåne startade 1996, som en del av det nationella i IUC-nätverket. I september 2015 omvandlades IUC Skåne till klusterinitiativet IUC Syd och arbetar med industriföretagens utmaningar. IUC Syd är en medlemsorganisation för industriella företag i Skåne som skapar mötesplatser för lärande utbyten mellan företag, forskningsinstitut, branschorganisationer, offentliga organisationer, alla med ett starkt intresse för industrins utveckling. IUC Syd har format organisationen tillsammans med en kärna av initiativtagare från akademi, forskning, näringsliv och det offentliga. IUC Syd har ca 60 medlemmar, bland annat Aimpoint, Arkitektkopia, ICT Acreo, Kemira, Loomis, ÅF, SVP Engineering, Östras Stålprodukter, Sydmeko och Kisab. Medicon Valley Alliance är ett dansk-svenskt Life Science kluster. Klusterinitiativet startade 1997 som ett projekt under namnet Medicon Valley Academy. Klusterinitiativet arbetar idag i ett regionalt triple helix-perspektiv där medlemmarna omfattar bland annat universitet, sjukhus, life science företag, regionala myndigheter och tjänsteleverantörer. Klusterinitiativet har ca 230 medlemmar, exempelvis European Spallation Source (ESS), BioInvent International, Hansa Medical, Roche Innovation Center Copenhagen, Advokatfirman Vinge, ÅF Technology, Skanska Øresund, QPharma, LEO Pharma och Novo Nordisk. Svenskt Marintekniskt Forums uppdrag är att företräda den maritima branschen och att visa hur viktig den är i svenskt näringsliv. Klusterinitiativet grundades 2007 då branschen identifierade ett behov av att samla det svenska maritima klustret. Svenskt Marintekniskt Forum är en offentligt finansierad kluster- och samverkansorganisation vars basverksamhet finansieras av Västra Götalandsregionen, Kommunalförbundet Fyrbodal, Region Skåne samt medlemsavgifter. Klusterinitiativens kontor finns i Uddevalla, Göteborg och Landskrona. Klusterinitiativet representerar branschen och industrin i olika sammanhang och säkerställer att det som diskuteras på högre nivå kommer företagen till gagn. Svenskt Marintekniskt Forum strävar efter en ökad samverkan mellan företag, universitet och offentliga företrädare inom det maritima klustret. Klusterinitiativet har ca 90 medlemmar, exempelvis Volvo Penta, Bureau Veritas, Chris-Marine, DIAB Group, Lloyd s Register, Marin Biogas, MAQS Advokatbyrå, Öresund DryDocks, Rolls-Royce och SAAB. 10

11 Ett besöksnäringskluster håller just nu på att startas upp då det idag saknas mötesplatser, både digitala och fysiska, där forskning, besöksnäring och det offentliga kan mötas. Det finns ett stort behov av att frigöra innovationskraften inom besöksnäringen och syftet med klusterinitiativet är att lägga grunden för en dynamisk, forskningsbaserad, innovativ och konkurrenskraftig besöksnäring som samspelar med och nyttjar Skånes försprång inom innovation och forskning och som arbetar med avancerad och innovativ tjänsteproduktion med hög internationaliseringsgrad. Utgångspunkten är tematiskt och arbetet har börjat kopplat till naturupplevelser och måltid. 3 Det regionala och nationella tillväxtarbetet 3.1 Regionalt De skånska klusterinitiativen ingår i ett större sammanhang, såväl regionalt vad gäller förutsättningar för innovation och näringslivsstruktur som policymässigt vad gäller innovation och tillväxt. Under de senaste 20 åren har en stor förändring skett i arbetet med tillväxt och regional utveckling. Förändringen speglas väl i de begrepp som använts för politikområden: regional fördelningspolitik, regional utvecklingspolitik, samt regional tillväxtpolitik. En viktig del i denna utveckling var den centrala roll som innovationer kom att få i diskussionen om ekonomisk och regional tillväxt. Tidigare hade fokus varit mer av fördelningspolitik eller regional utjämningspolitik som syftade till att omlokalisera ekonomiska verksamheter till specifika geografiska områden, som stödinsatser för att utjämna regionala skillnader som följde i strukturomvandlingens spår. Under andra hälften av talet kom fokus istället att ligga på en politik som skulle bidra till att öka den ekonomiska tillväxten genom att ta tillvara tillväxtpotential i landets samtliga regioner. Den geografiska basen län/region fick därmed utökat ansvar för att stimulera landets tillväxt, något som tidigare främst setts som en statlig nationell angelägenhet. Fokus på innovation och förnyelse utifrån lokala och regionala förutsättningar kom därför att bli en central del i den nya regionala tillväxtpolitiken. Denna förändring i tillväxt- och näringspolitiken har haft betydelse för hur en på regional nivå i praktiken har format ett arbete för tillväxt och näringslivsutveckling. Figur 1 beskriver tre distinkta faser i arbetet med tillväxt och näringslivsutveckling på regional nivå. 11

12 Figur 1: Tillväxt- och näringspolitikens förflyttning. Insatser i Skåne 2010-talet och framåt Utmaningsdriven innovation för global konkurrenskraft. Starkt fokus på innovation, specialisering etc. Smarta hållbara städer Smarta material Personlig hälsa Utveckla morgondagens näringsliv Slutet av 1990-talet och 2000-talet Sektoriell trippel helix samverkan för ökad konkurrenskraft från traditionella kluster och företagsnätverk till regionala innovationssystem och internationella kuster Digital media Media Evolution Telekom Mobile Heights Miljöteknik Sustainable Business Hub Livsmedel Livsmedelsakademin Förpackning Packbridge Säkerhet Resilient Regions Life science Medicon Valley Alliance Utveckla befintligt näringsliv talets mitt Generell infrastruktur för utveckling av Företagandet lite fokus på innovation etc. Kapitalförsörjning Lån, krediter och riskkapital Marknadsföring - Konferenser/kongresser Affärsrådgivning - Stöd till nyföretagare, entreprenörer, företag Kompetensförsörjning Matchning, kvalitet, heltäckande Kunskapsutveckling Forskning och utveckling Internationalisering Export, investeringsfrämjande, mm. 3.2 Nationellt Under och 1990-talen fokuserade arbetet med tillväxt och näringslivsutveckling på uppbyggnaden av en generell infrastruktur för stöd till företag och entreprenörer. Stödet var uppbyggt kring insatser för exempelvis affärsrådgivning, kapitalförsörjning, samt exportstöd och internationalisering. Det stöd som erbjöds var generellt och inte fokuserat på särskilda branscher eller kompetensområden och hade främst fokus på företagsutveckling och i mindre utsträckning på innovation. Almi och Nyföretagarcentrum är aktörer som etablerades med sådan inriktning. Kvalificerat stöd inom de områden som nämnts ovan är i högsta grad relevant och efterfrågat men ingår idag i en mer utvecklad struktur för stöd till näringslivsutveckling. Under slutet av 1990-talet och 2000-talet koncentrerades arbetet till näringslivsutveckling med framväxten av ett systemtänk med fokus på att identifiera och utveckla funktioner och förmågor i arbetet med näringslivsutveckling på ett systematiskt sätt. Triple Helix-samverkan, där aktörer från olika sektorer av samhället i ökad utsträckning involveras i arbetet, blev en viktig del i arbetet med innovation och förnyelse. Arbetet fick en ökad betoning på innovation som centralt för arbetet med näringslivsutveckling, förnyelse och ökad konkurrenskraft. Detta innebar också en utveckling och förändring både i synen på innovation och i arbetsformer för att främja innovation. Utvecklingen från traditionella företagskluster och -nätverk till internationella kluster med inriktning på innovation som tydligt är en del av innovationssystemen på regional nivå utvecklades också. Många av de klusterinitiativ som finns i Skåne och som har fått stöd av Region Skåne etablerades under den här perioden enligt inriktning ovan. Ytterligare en viktig dimension är ett ökat fokus på internationalisering. 12

13 Under 2010-talet skapas nytt fokus i arbetet med näringslivsutveckling. Insatserna handlar i ökad utsträckning om utveckling av morgondagens näringsliv och detta utifrån ett starkt fokus på innovation och smart specialisering. Arbetet är i hög grad utmaningsdrivet och med inriktning på global konkurrenskraft. Här ses en utveckling mot mer öppna och inkluderande innovationsprocesser och framväxten av öppna innovationsarenor. Innovationsarenor som också är internationellt konkurrenskraftiga. Den utvecklingsprocess som klusterinitiativen i Skåne står inför och som klusterutvecklingsprogrammet ska vara ett stöd till handlar i stor utsträckning om hur klusterinitiativen kan utvecklas till öppna innovationsarenor till stöd för en smart specialisering i Skåne kring Smarta material, Smarta hållbara städer, samt Personlig hälsa. Detta utan att tappa den styrkeposition som ligger i klusterinitiativens grund att skapa konkurrenskraft i befintliga företag. I utvecklingen av tillväxt- och näringspolitiken och vad det inneburit i utveckling av arbetssätt och synsätt som sammanfattas i figur 1 kan man se några generella drag. Utvecklingen har inneburit en ökad betoning på innovation och förnyelse som ett strategiskt konkurrensmedel för såväl företag som regioner, något som på många sätt har kommit att omforma hur klusterinitiativ arbetar idag. Samtidigt innebär detta nya utmaningar även framöver. Vikten av specialisering kring teman för utmaningsdriven innovation som kan vara grunden för morgondagens företag och näringsliv har fått ökad betydelse och även detta innebär nya utmaningar för klusterinitiativ i och med att behovet av gränsöverskridande samverkan, på många plan, kräver koordinering för att få olika delar att länka till varandra på ett effektivt sätt. För aktörerna i innovationssystemet, och inte minst för de innovativa klusterinitiativen, ställer detta stora krav på organisationen för att möta dessa utmaningar. En sådan utmaning utgörs av det faktum att ett klusterinitiativ, för att skapa legitimitet hos medlemmarna/företagen, måste arbeta med ett antal insatser som syftar till att stärka företagen utifrån aspekter kanske inte direkt är att betrakta som insatser för innovation, öppen innovation. Det kan handla om insatser för att främja nätverkande, marknadsföring, olika typer av kompetensförsörjning, etc. Klusterinitiativ måste arbeta med insatser för att behålla medlemmarnas intresse (marknadsföring, nätverk, löpande resurseffektivisering etc.). Utöver det behöver klusterinitiativen bedriva arbete som syftar till att förflytta den bransch klusterföretagen verkar inom samt skapa förutsättningar för att, i en Skånsk kontext, bli en öppen innovationsarena. En allt snabbare globalisering i vår omvärld har bidragit till förändrade förutsättningar för ekonomisk utveckling. Det har skett en tilltagande internationalisering av näringslivet som har drivits på dels av teknikutveckling, men också av exempelvis politiska avregleringar. Det är idag betydligt lättare än tidigare att förlägga delar av produktionen i ett annat land för minskade kostnader och att samarbeta med andra företag eller universitet med specialistkompetens för att kunna utveckla nya tjänster och varor. Med denna utveckling har också tillgängligheten till nya marknader ökat. För att förbli konkurrenskraftig över tid ställs det ökade krav på företagens innovationsförmåga och innovationskapacitet. Med förändrade förutsättningarna i vår kontext och omvärld måste också logiken bakom våra utvecklingssatsningar matcha dessa förändringar. 13

14 4 Varför ett regionalt klusterutvecklingsprogram? OECD presenterade 2012 en regional analys av Skåne 4. Analysen ger en bild av förutsättningarna för utveckling och förnyelse i Skåne som är viktig att ha med i arbetet med framtagandet av klusterutvecklingsprogrammet. Skåne är väl positionerat för att kunna bli en av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner. För att lyckas med detta måste Skåne integrera insatser inom en rad områden som sysselsättning, arbetsmarknad och politik för gott företagsklimat, attrahera högutbildade samt behålla och utveckla innovativa nyetableringar och mikroföretag. I sin analys pekar OECD även på att Skåne vad gäller tillväxt ligger väl till i jämförelse med andra OECD-regioner, men på en lägre nivå än snittet för svenska regioner. Detta hänger bland annat samman med en ökning av befolkningen genom inflyttning och en relativt sett låg sysselsättningsgrad i regionen. Utvecklingen på arbetsmarknaden i regionen hämmas av en låg produktivitet och en hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar. Skåne är i grunden en region som präglas av mångfald och med en stark dynamik men där utvecklingen hämmas av segregation inom såväl arbete, boende som utbildning. Detta är en av regionens största utmaningar och för att bryta segregation och utanförskap framhåller OECD vikten av stöd till de mest utsatta grupperna för att främja utbildning, karriärvägar och entreprenörskap. Även gällande utbildningsnivå är regionen splittrad. Regionen har en hög andel välutbildad arbetskraft, vilket sammanhänger med utbildningskapaciteten vid regionens universitet och högskolor. Samtidigt har regionen av att ha en hög andel invånare med enbart grundskoleutbildning, något som innebär en stor utmaning för regionen. OECD framhåller att Skåne är en av OECD:s mest innovativa regioner. Regionen har en välutbildad befolkning och har under det senaste decenniet rört sig mot mer kunskapsintensiva sektorer. Detta samtidigt som regionen inte fullt ut nyttjar sin fulla potential på ett antal områden och där en stark utveckling inom innovationsområdet inte motsvaras av samma ökning i sysselsättning och tillväxt. Till de tillgångar Skåne har i arbetet med innovation och förnyelse hör en välutvecklad innovationsstrategi, betydande andel av forsknings- och utvecklingskostnaderna (nära 5 procent av BNP), stark akademisk närvaro och stor tillgång till högutbildade forskare och anställda. Skåne är ledande när det gäller insatser på innovationsområdet men står inför en rad utmaningar. Arbetet med smart specialisering är viktigt för det fortsatta arbetet med innovation för att främja tillväxt och konkurrenskraft i regionen. Till regionens utmaningar hör en brist på entreprenörer, en svag tillväxt bland nystartade företag, samt ett behov att öka andelen innovativa företag. I sina slutsatser pekar OECD på insatser som exempelvis att 1) främja gränsöverskridande kluster- och innovationsarbete, 2) involvera privat sektor i innovationssystemet i ökad utsträckning 3), att öppna ett parallellspår i innovationsarbetet för att vidga basen för innovation. 4 OECD: The OECD territorial review of Skåne Boosting Innovation (2012). 14

15 4.1.1 Klusterinitiativ och smart specialisering måste konvergera för att skapa internationellt konkurrenskraftiga (öppna) innovationsarenor När klusterinitiativ på allvar började lyftas som policyverktyg för att stödja näringslivsutveckling och tillväxt i Sverige för ungefär 15 år sedan var perspektivet främst regionalt. Det handlade då mycket om att stärka regionala företagsnätverk och deras länkar till exempelvis lokala/regionala utbildningsinstitutioner samt att öka medlemsföretagens samverkan. Gradvis har detta förändrats, bland annat på grund av ökad globalisering och snabbare omvandlingsprocesser. Detta har inneburit bland annat att klusterutveckling handlat om att stärka internationalisering och forskning och innovation. Klusterinitiativ förekommer som komponent i flera av EU:s strategier och initiativ på det tillväxtpolitiska området lade exempelvis EU-kommissionen fram sin innovationsstrategi och klusterinitiativ utgjorde ett viktigt verktyg i denna. En milstolpe, och det hittills viktigaste policydokumentet på området, är EU-kommissionens meddelande från 2008 med titeln Mot kluster i världsklass i den Europeiska unionen. I dokumentet understryks nödvändigheten av fokuserade insatser för att öka klusterinitiativens excellens. För att uppnå denna excellens måste ett klusterinitiativ också kunna konkurrera internationellt. Detta kräver en kritisk massa av företag (inte enbart stora så kallade lokomotivföretag eller ankarföretag, utan också innovativa små och medelstora företag), innovationskapacitet och internationella kontakter. Detta kräver också ett varumärke som fungerar internationellt och att klusterinitiativet erbjuder en attraktiv miljö för att locka global talang, finansiering och kunskap. EU har även på senare år förespråkat vikten av samverkan mellan klusterinitiativ inom och mellan länder inom EU som ett sätt att både skapa nya kombinationer av kompetens samt även kritisk massa för att konkurrera globalt. Som en följd av detta, för att svenska och skånska klusterinitiativ ska kunna konkurrera exempelvis om internationell finansiering, krävs satsningar för att stödja en klusterutveckling som koncentreras mot insatser som verkligen skapar den här typen av utvecklingskraft i de svenska och skånska klusterinitiativen. Ett exempel på detta är att klusterinitiativ för att kunna få finansiering måste kunna visa på att de kan säkerställa vissa kvaliteter för att stödjas i strukturfondsprogrammen (internationella länkar, samverkan med andra klusterinitiativ, marknadspotentialen för klusterinitiativets kärnprodukter, etc.), samt i andra europeiska program genom bland annat klustercertifiering. Att klusterpolicy och regionala policys för smart specialisering idag måste samspela är ett sådant exempel på hur verktyget klusterutveckling förändrats i det regionala tillväxtperspektivet. Att hantera ett antal gap som gör att klusterinitiativens innovationskraft och internationaliseringsförmåga försämras är också en viktig komponent i klusterutveckling syftande till excellens (och att gå från att vara mer traditionella klusterinitiativ till att vara mer öppna innovationsarenor). En i sammanhanget intressant modell är den modell som Örjan Sölvell, professor vid Handelshögskolan i Stockholm har utvecklat. Modellen sätter fokus på de hinder och utmaningar som ett klusterinitiativ måste hantera för att på ett framgångsrikt och effektivt sätt bidra till innovation och stärkt innovationskraft. 15

16 Figur 2: De sju innovationsgapen Källa: Örjan Sölvell Figur 2 är ett sätt att illustrera samspelen inom ett klusterinitiativ enligt Sölvell. Det finns fem olika typer av aktörer och mellan dessa finns länkar där olika typer av aktörer kan/måste samspela. Dessa kan kallas klusterinterna länkar. Utanför klusterinitiativet så finns en länk som beskriver att ett klusterinitiativ måste kopplas till andra klusterinitiativ (exempelvis Packbridges samarbete med Paper Province). Slutligen är ett klusterinitiativ på olika sätt länkade till världsmarknaden och de globala kopplingarna i en bransch. Detta är ytterligare ett område där ett gap kan finnas. Att överbygga detta gap kan handla såväl om internationell marknadsföring på mässor etc., som att delta i/driva internationella FoI-projekt (exempelvis Mobile Heights som varit ägare av projektet Readi for Health ). Sölvell framhåller att [i] ett perfekt kluster är trafiken tät på de här stigarna. Människor rör sig mellan aktörerna, talar med andra, förmedlar nyheter till andra, diskuterar med andra, byter jobb och binder samman systemen på tusentals olika sätt. All den här trafiken bidrar till att skapa klusterdynamik. Kunskap sprids och delas. Samarbete gör att resurserna används på bästa möjliga sätt. Genom samordning jämkas olika aktörers intressen och handlingar samman. Världen är emellertid inte perfekt. Oftast föreligger ett eller flera gap, det vill säga en situation där kopplingen mellan exempelvis företag och utbildningsaktörer eller företag och kapitalaktörer fungerar bristfälligt. Sammantaget innebär dessa brister att klusterinitiativets samlade innovationsförmåga försämras och att ett klusterinitiativ kanske endast utnyttjar en liten del av sin potential. Sölvell talar i detta sammanhang om att dessa gap kännetecknas av kunskapsmisslyckanden, samarbetsmisslyckanden och samordningsmiss-lyckanden. Region Skåne syfte med klusterutvecklingsprogrammet är att hantera och minimera sådana misslyckanden. I figur 3 konkretiseras vad som kännetecknar de sju innovationsgapen. 16

17 Figur 3: Innovationsgap Innovationsgap Vad kännetecknar detta gap? 1. Forskningsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och forskningsorganisationer 2. Utbildningsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer Olika incitamentssystem för universitetsforskare, företag, etc. motverkar ofta att tätare samarbeten med näringslivet utvecklas. Olika normer, språk i universitetsvärlden och näringslivssektorn försvårar samverkan. Olika tidsperspektiv vad gäller budget, arbetsplanering, mål och mätvariabler. Bristande samverkan och matchning mellan utbildningsorganisationerna, deras erbjudande och de andra klusteraktörernas behov. 3. Kapitalgapet, som begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer 4. Myndighetsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och offentliga organ 5. Gapet mellan företag, som begränsar samspelet mellan företag Bristande överbryggning mellan näringsliv och olika finansaktörer som omfattar både offentlig och privat finansiering, exempelvis EUfinansiering och offentliga medel från nationella och regionala källor eller olika typar av riskkapital. Bristande kontaktytor mellan offentliga myndigheter och näringsliv. Bristande kunskap hos nationella och internationella politiska aktörer och myndigheter/regioner. Bristande praktisk och produktiv dialog mellan näringsliv och myndigheter. När det gäller att utveckla handlingsplaner som betjänar hela system av företag och industrier. Bristande länkningar (innovationsprojekt, etc.). Bristande kunskap om omgivande näringsliv. Bristande samlokaliseringsfördelar. 6. Gapet mellan klusterinitiativ, som begränsar kopplingarna mellan olika klusterinitiativ 7. Det globala marknadsgapet, som begränsar kopplingarna mellan ett klusterinitiativ och de globala marknaderna Bristande kopplingar mellan klusterinitiativ som innebär att kompetens och kunskap inte tillämpas inom flera olika sektorer eller att lärdomar etc. från liknande klusterinitiativ inte inkluderas. Bristande internationalisering och export som innebär att innovation och signaler om vad marknaden efterfrågar, om ny teknik, nya affärsmodeller och så vidare hindras. En annan sida av gapet, som är minst lika viktig, är att inflödet av talang, resurser och investeringar till klustret minskas Smart Specialisering Smart specialisering är ett förhållningssätt och ett verktyg som Europeiska kommissionen lyft fram de senaste åren. Det som skiljer smart specialisering från andra innovationsstrategier och som gör att den ligger allt närmare klusterutveckling är att smart specialisering inte bara tar hänsyn till typiska forsknings- och kvalifikationsfrågor utan ser till alla resurser, till exempel geografisk placering, befolkningsstruktur, klimat och naturresurser. Dessutom beaktas faktorer på efterfrågesidan, som samhällets behov, potentiella kunder och innovation i den offentliga sektorn. Smart specialiseringsstrategier uppmuntrar vidare att de aktörer som driver det regionala utvecklingsarbetet försöker att skapa förutsättningar för att potentiella entreprenörer, existerande stora och små företag och forskare inom olika discipliner ska integrera unika, lokala kunskaper och produktionskapacitet i nya kombinationer och innovationer. Smart specialisering innebär bland annat 17

18 ett krav på att olika policies samverkar och även konvergerar. Detta kommer att innebära förändrade förutsättningar när det gäller hur offentliga aktörer ska stödja klusterutveckling. Initialt fokuserade klusterutveckling på att stärka regionala företags värdekedjor. I takt med förändrade förutsättningar (ny syn på internationalisering av små och medelstora företag, innovation och teknisk utveckling inom ICT såsom molntjänster) har arbetet med klusterinitiativ förändrats. I dag lyfts mer aspekter som att ett klusterinitiativ ska vara en plattform för framtidsfrågor och innovation vilket kan handla om att exempelvis arbeta med öppen innovation eller skapa samverkan med andra klusterinitiativ. Även strategier för smart specialisering har också i viss mån skiftat fokus genom att mer fokusera på innovation och hur forskning kopplar till förutsättningar för entreprenörskap och näringslivsförnyelse än själva forskningsbasen. Trenden och tendensen är att policy och insatser riktade mot klusterinitiativ och smart specialisering i stor utsträckning måste samspela Ökad betydelse och takt av internationalisering, innovation och globala värdekedjor En drivkraft bakom det som beskrivs i föregående stycken är att processen att utveckla ny kunskap och innovation har blivit alltmer diversifierad och beroende av flera delar, vilket hänger samman med att det finns ett större utbud av kunskapskällor som kan användas av företag. Den globala konkurrensen driver även fram ännu större behov av att skapa unika kombinationer av kunskap. Arbetsdelningen och samarbetet mellan olika kunskapsproducerande aktörer har därmed blivit mer komplext. Detta återspeglas exempelvis genom att behovet av nya modeller för innovation har vuxit fram i takt med utvecklingen av tjänstesamhället. Öppen innovation, crowdsourcing och co-creation är begrepp som lyfts fram. Dessa begrepp pekar på en trend mot allt öppnare affärsmodeller och samarbeten mellan företag. Det är ett nytt sätt att arbeta som utvecklats utifrån insikten att företag inte enbart kan förlita sig på interna resurser utan att fler aktörer bör engageras i utvecklingen av idéer till innovationer. Dessa modeller visar på det ökande behovet av att inkludera/utgå från användarna och andra aktörer i innovationsprocessen än vad som tidigare kanske har varit gängse. Detta ställer helt nya krav på öppenhet i innovationsprocessen för ett tillväxtföretag och får till konsekvens att många fler är med i processen än tidigare. I sammanhanget är det också viktigt att poängtera att dessa processer inte är lokala. Ett klusterinitiativ måste ha funktioner för att stärka dessa processer utifrån ett omvärldsperspektiv. När det gäller internationalisering har svenska företag inte bara sålt sina produkter till andra länder utan också valt att investera i produktion utomlands. Att exportera till en ny marknad och, i ännu högre grad, etablera sig med produktion där har många gånger krävt stora investeringar. För små och medelstora företag har detta utgjort ett mer påtagligt hinder. Företagen har ofta hanterat detta genom en försiktig och stegvis internationalisering, en marknad i taget och den nära och bekanta först. Många gånger har man varit beroende av att etablera och bygga upp nätverksliknande relationer till aktörer som redan finns etablerade i det nya landet. Ny teknik möjliggör idag helt nya vägar för internationalisering, till exempel att inte först växa på en hemmamarknad. Internationellt konkurrenskraftiga företag är också mer innovativa. Att förstärka förmågan och förutsättningarna för internationalisering innebär därför något som kanske är ett av de viktigaste områdena för ett klusterinitiativ att arbeta med. 18

19 Globala värdekedjor är nätverk, där aktörer som är involverade i olika funktioner, såsom forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av en vara eller tjänst, finns i skilda geografiska områden och länder. Ökad globalisering har inneburit att dessa nätverk är mindre koncentrerade jämfört med tidigare, beroende på förändrade förutsättningar när det gäller kostnaden för kommunikation och transporter. Att skapa värde koncentreras därför till företag och regioner som specialiserar sig på olika aktiviteter i dessa internationella nätverk. Olika länder och regioner har olika roller i dessa nätverk beroende på deras förutsättningar. En av de viktigaste rollerna för globala nätverk är att de ökar produktiviteten och specialiseringen i den globala samhällsekonomin. Många innovativa företag strävar efter att delta i globala värdekedjor, men det kräver resurser att nå internationella marknader och för mindre företag kan dessa trösklar bli alltför höga. Framväxten av globala värdekedjor medför behov av nya perspektiv, såväl gällande den svenska konkurrenskraften som vad denna utveckling innebär för utformningen av utvecklingsstöd till företag. Detta innebär att klusterinitiativ som vill bli excellenta måste fokusera på insatser som verkligen förstärker förutsättningarna för klusterföretagen i ett globalt konkurrensperspektiv. 19

20 5 Vilken förflyttning ska klusterutvecklingsprogrammet bidra till? Klusterbegreppet introducerades i början av 1990-talet av Michael Porter, strategiforskare vid Harvard. Porters arbeten kan ses som ett inlägg i diskussionen om hur innovationssystem uppkommer och vilka processer som genererar så kallade agglomerationsfördelar, dvs. fördelar som kan hänföras till att likartade ekonomiska verksamheter är samlokaliserade. Utgångspunkten för klusterbegreppet är Porters arbeten under 1980-talet där han utvecklade idén om ett företags värdekedja och olika strategier för konkurrenskraft. Det initiala klusterbegreppet bygger på tanken att ett företag har en värdekedja i sin produktion, en kedja som för att bli effektiv hänger ihop med andra företags värdekedjor (exempelvis olika typer av underleverantörer). Oftast är dessa leverantörer dessutom enligt den initiala klusterteorin lokaliserade till den region som klustrets kärnföretag är lokaliserade till. Detta eftersom det anses att sådan samlokalisering gynnar fördelar som exempelvis existensen av en gemensam arbetskraftspool, något som anses underlätta lärande och överförande av strategiskt viktig kunskap mellan företag i klustret. När klusterbegreppet introducerades som ett verktyg för aktörer som arbetade med att utveckla en plats eller en regions styrkor så var det oftast just detta som var utgångspunkt. I fokus var en bransch eller ett företagsnätverk. I vissa fall var det till och med så att det snarare handlade om att spara pengar ihop än att tjäna pengar ihop. Över tid har naturligtvis denna modell breddas och fördjupats. Initialt har denna modell för utveckling alltså haft företagens värdekedja i fokus. Det kan till exempel handla om att stärka ett antal företag i en region genom att stärka deras nätverksrelationer utanför regionen med andra företag och utbildningsinstitutioner. Det kan handla om att förstärka förutsättningarna för innovation och entreprenörskap med förnyelse generellt. Den första lärdomen när det gäller klusterinitiativen är att det handlar om att ett klusterinitiativs roll förändrats, från att ha varit mer fokuserade på företagens värdekedja och en bransch till att gå mot en roll som är mer att likna som en branschaccelerator och en motor för innovation och förnyelse. Skälen till denna förändring och förflyttning är många. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att för att ett klusterinitiativ ska kunna behålla sin trovärdighet och sin legitimitet måste klusterinitiativet ha kraft, resurser och ork att hela tiden arbeta med medlemsföretagen. Samarbetet måste både handla om de frågeställningar som behandlar företagens tillväxt och konkurrenskraft idag och de behov av innovation som finns kopplat till framtiden. Figur 4 har tagits fram för att visualisera och hjälpa till att positionera ett klusterinitiativ. De bägge axlarna representerar två olika poler. Dels spännvidden mellan det klassiska klustret och klusterinitiativet som är en öppen innovationsarena. Dels spännvidden mellan det lokala/regionala och det internationella, gränslösa om man så vill. De fyra olika positionerna är inte normativa. Det är inget fel i att enbart vara ett klassiskt, lokalt klusterinitiativ. Det är dock viktigt att komma ihåg att den position som väljs innebär att olika fokus, funktioner och finansiering (resurser) krävs. Klusterutvecklingsprogrammet syftar till att klusterinitiativen också ska förflyttas mot att verka som öppna innovationsarenor. 20

21 Figur 4: En förändringsmatris för ett kluster Ägarskap Nationellt/ internationellt Samarbeten Klassiskt klusterinitiativ Målgrupper Branschfrågor snarare än vita fält, konkurrenskraft behöver inte bero på innovation Medlemsföretagens utmaningar i fokus. Resultat primärt för medlemmarna Lokalt/regionalt Innovation motor för förnyelse, resurserna är globala, resultaten inte nödvändigtvis i regionen Innovation motor för förnyelse. Resurserna primärt regionala. Resultat i region Öppen innovationsarena Finansiering Finansiering Aktiviteter Ett viktigt syfte med det arbete som Region Skåne bedriver är att öka den strategiska samverkan mellan de olika klusterinitiativen. Denna samverkan kan se olika ut. Sett underifrån i figur 4 så ska detta stadium beskriva det lite mer klassiska klustersamarbetet. Här handlar det mycket om att skapa gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet. De insatser som det sker ett lärande och en samverkan kring är framförallt branschdrivet. Det vill säga det är de olika branschernas behov som är i fokus. Kanske snarare än att skapa samverkan mellan branscher. Den andra nivån handlar om samverkan mellan klusterinitiativ och samverkan mellan branscher handlar om att skapa gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor (till exempel att klusterinitiativen är olika duktiga på olika arbetsmodeller; representerar erfarenheter från olika branscher och/eller kompetensområden). Den översta nivån, som är den målbild som finns för Region Skånes klusterutvecklingsprogram, handlar om att klusterinitiativen ska vara självklara delar, där det är relevant, av de tre valda innovationsområdena. Det som driver klusterinitiativens arbetssätt blir framtidsfrågorna och det som är klusterinitiativens primära roll (förutom att fortsätta arbeta med det löpande klusterutvecklingsarbetet) handlar om att arbeta med gemensamma frågor för smart specialisering, internationalisering och öppen innovation. Detta arbete bör utföras tillsammans med andra klusterinitiativ samt andra aktörer i innovationssystemet. 21

22 Figur 5: En modell för de skånska klusterinitiativens utvecklingssteg SM SHS PH Driven av issues Gemensamma frågor för smart specialisering och öppen innovation SL A M E M H RR PB Synnergidriven Gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor SB H RR PB Branschdriven Gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet En viktig dimension för ett klusterinitiativ, kopplat till deras roll i smart specialiseringsstrategin, samt den roll som klusterinitiativen ska ta som öppna innovationsarenor, är att ett antal resurser finns på plats. Tabellen nedan visar vilka tillgångar som finns och var det finns ett utvecklingsbehov hos de skånska klusterinitiativen. Dessa tillgångar kan vara drivmedel för förflyttning och utvecklingsbehov eller i värsta fall hindra eller stoppa en förflyttning. 22

23 Figur 6: Tillgångar och utvecklingsbehov som stärker/hindrar förflyttningen mot att bli öppna innovationsarenor och katalysatorer för smart specialisering Klustren som katalysator för Smart Specialisering Tillgångar/Uppnådd position (exempel) Europas mest innovativa region Utvecklingsbehov (exempel) Gemensamma frågor för smart specialisering Gemensamma arbetssätt för att dra nytta av varandras styrkor Gemensamma arbetssätt för att skapa legitimitet och effektivitet Erfarenheter, kunskap om arbetssätt från projekt Erfarenheter från arbete med innovationsområdena Metoder för arbete i tidiga faser, problembaserat, inte branschanknutet, systemtänk Urban Magma Innovationsgille Pitch and match Open Up Collaborative kompetensutveckling Designade mötesplatser Packbridge research forum Inriktning på internationalisering VD-nätverk Utveckla nya funktioner & stärk länkar i IS Nytt perspektiv på omvärldsanalys Utmaningsdrivet arbetssätt (white spaces) Unik profil för varje kluster i Nationell & internationell uppskalning Stärka och utveckla värdekedjorna Kompetensförsörjning Öppna upp för stora företag Cross clustering genom: Marknadsföring Mötesplatser Matchmaking Affärsutvecklng Gemensam syn på öppen innovationsarena Öka medlemmarnas engagemang Gemensamma administrativa lösningar Gemensamma lokaler Innovativa miljöer, smart specialisering och öppen innovation samspelar För Skåne handlar en viktig del i arbetet med att stärka de regionala styrkeområdena om hur detta arbete kan organiseras och struktureras på ett mer effektivt sätt. Detta innebär att resurserna i innovationssystemet (regionalt och funktionellt) kan knytas till de klusterinitiativ och de organisationer som formas som plattformar för arbetet och dit även aktörer som erbjuder mer generellt stöd kan länkas (lärosäten, mer generella företagsfrämjande aktörer, etc.). Detta för att undvika att man bygger upp dubbla strukturer och funktioner i innovationssystemet. Som en del i utvecklingen av arbetet med de regionala styrkeområdena bör man även eftersträva samutnyttjande av de resurser som finns vad gäller administration, processledning, resurser för stöd och rådgivning etc. för exempelvis klusterinitiativ. Detta för att utveckla och stärka de regionala styrkeområdena men även att bättre nyttja tillgängliga resurser. En region, för att vara långsiktigt innovativ, måste arbeta utifrån en utgångspunkt där ett antal perspektiv måste samspela. Skåne har på många sätt ett välfungerande och utbyggt innovationsstödsystem med både starka generella innovationsaktörer och specifika, branschinriktade aktörer (med flera klusterinitiativ verksamma i regionen med nationell finansiering). Samtidigt står regionen inför en betydande utmaning att skapa ett arbete kring smart specialisering utifrån de styrkeområden som finns i näringsliv och vad gäller kunskap och kompetens. Något som bland annat handlar om att i ökad utsträckning involvera det befintliga näringslivet och även de globala företagen i regionen i innovationsarbetet. 23

24 Figur 7 kan tjäna som en visualisering av hur klusterinitiativen (eller de innovativa miljöerna där klusterinitiativen är motorer) hänger samman med regionens arbete med smart specialisering. Regioner måste idag för att utvecklas som innovativa, konkurrenskraftiga regioner (som också är hållbara) förena ansatser som arbete med innovativa miljöer (exempelvis klustersatsningar, Science Park eller andra fysiska innovativa miljöer), arbeta med att våga prioritera rätt (vara smart specialiserade), samt våga arbeta på bred front med att skapa en infrastruktur för innovation (demonstratorer, testanläggning, pilotanläggningar och även satsningar på hela regionen som en demonstrator för vissa tillväxtområden). Det handlar vidare om att skapa förutsättningar för entreprenörskap och intraprenörskap. Det handlar om internationalisering och att regionens företag i olika branscher är strategiskt placerade i de globala värdekedjorna. Figur 7: Vad kännetecknar en samspelande värdetriangel, dvs. en innovativ region Ökad internationalisering och strategisk position i globala värdekedjor för stora och små företag EN INNOVATIV REGION Tvärgående kompetensområden med regional förankring som skapar förutsättningar för entreprenörskap och intraprenörskap Demonstratorer och testbäddar som i förlängningen möjliggör storskaliga systemlösningar SMART SPECIALISERING Ett centralt begrepp i sammanhanget är öppna innovationsarenor som innebär nya möjligheter och utmaningar för klusterinitiativ. Begreppet står också i fokus i klusterutvecklingsprogrammet som ligger till grund för Region Skånes fortsatta arbete med klusterinitiativ i regionen. 24