Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. NCK, Uppsala universitet den 19 januari 2016 Inger Lövkrona

Transkript

1 Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser NCK, Uppsala universitet den 19 januari 2016 Inger Lövkrona

2 Ny bok 2015

3 Vad slags bok är detta? Gabriella Nilsson och Inger Lövkrona är docent respektive professor i ämnet etnologi vid Lunds universitet Utvecklats ur kursen Våld, genus och kultur i etnologi ( getts sedan 2005) Professionsutbildningar på högskolenivå Fortbildning (lärare, yrkesverksamma m.m.) Debattbok

4 Perspektiv Vi granskar och diskuterar vetenskapliga studier om våld från 3 perspektiv Kulturanalytiskt Feministiskt Historiskt Synliggör likheter, skillnader, kontroverser, konsensus, framgångar och motgångar i uppfattningen om och hanteringen av våld historiskt och i nutid Kommer fram till ny kunskap

5 Teman Vad är våld? Kön och våld Omfattning, benämning Leva med våld Våld och maskulinitet Sexualitet och våld Sexualbrottslagstiftningen ( + sexuella övergrepp mot barn) Våld i hederns namn Kvinnors våld Motstånd Våld och politik

6 Vad är våld? Våld är en kulturell företeelse Våld är en kroppsligt (och själsligt) förankrat levd erfarenhet Våldet gör något med den som utsätter och den som utsätts (kroppar, självbild, liv) De flesta våldsformer är vanligtvis kriminaliserade, men stora skillnader i vad som är lagligt resp. olagligt eller legitimt resp. illegitimt våld i tid och rum

7 Vad är våld? Kulturella handlingar, något som lärs ut resp. inte lärs ut Våldets uttryck, innebörder och funktioner formas i en viss kontext Skiftar beroende på kulturellt och historisk sammanhang Situationen och relationen på vem som utövar våld mot vem, när, var, hur och varför har betydelse för vad vi uppfattar som våld

8 Kulturell acceptans Att en våldshandling är förbjuden betyder inte nödvändigtvis att den fördöms Våld bortförklaras, omförhandlas och accepteras både av enskilda individer och av samhällen Våld kan inte enkelt lagstiftas bort

9 Exempel Våldtäkt är inte alltid våldtäkt Mäns våld mot kvinnor: bortförklaras av både kvinnor och män Hedersrelaterat våld: det är deras kultur Sexuella trakasserier på offentlig plats accepteras (dagens debatt) av samhället, men också av de utsatta

10 Våldets glidande skala

11 Våldets kön Gemensam nämnare: en majoritet av allt våld utövas av män I såväl fredstid som i krig Hälften av offren för mäns våld är män Den andra hälften är kvinnor (och direkt och indirekt barn) Mönstret är globalt och historiskt konstant, oavsett kulturell betydelse eller funktion

12 Den manliga våldstriangeln Mäns våld mot sig själva Mäns våld mot andra män Mäns våld mot kvinnor

13 Kön och könsskillnader Alla former av våld är könsrelaterade kopplade till normer om kön och könsskillnad Våldsutövning är genomsyrat av kulturella föreställningar om hur kvinnor och män är : kvinnlighet eller femininitet och manlighet eller maskulinitet Kvinnor är inte våldsamma män är våldsamma (grundmönstret)

14 Kvinnors våld icke-våld Kvinnors våld bortförklaras eller definieras som något annat än våld Kvinnor som begår våldshandlingar monster, onda eller är våldet ett rop på hjälp (barnamörderskor, kvinnliga soldater, terrorister, självskada) Kvinnor inom yrken med laga befogenhet (polis, militär): inte riktiga kvinnor, förväntas inte döda eller skada, fick inte bära vapen)

15 Våldets beköning Mäns våldutövning normal, de förväntas utöva våld Kvinnors våldsutövning onormal, de förväntas inte utöva våld Kopplingen till kön inte bara vem som är förövare resp. våldsutsatt, Föreställningar om könsskillnader genomsyrar våldets innebörder, funktioner och konsekvenser (bekönat)

16 Kön och våld Hur är våldshandlingar bekönade? Utgångspunkt i mäns våldstriangel Bara hörnet mäns våld mot kvinnor beforskat i ett könsperspektiv

17 Våld mot sig själva Handlingar som syftar till att skada individen själv: självmord, självmordsförsök, självskada Män dominerar självmordsstatistiken Män är mer framgångsrika i sina självmordsförsök än kvinnor (handlingskraftiga, modiga, extroverta resp. rop på hjälp, introverta) Män väljer andra medel än kvinnor (skjutvapen, kniv resp. sömnmedel etc.) Annat våld mot egna kroppen är vanligare bland kvinnor (skärande, självsvält, sexuellt risktagande)

18 Mäns våld mot andra män Merparten av allt våld i världen Beskrivs sällan som könsrelaterat (könsneutrala begrepp ungdomsvåld, gatuvåld, militärt våld, terrorism etc.) Vanligen ingen relation mellan våldsutövare och våldsutsatt Den farligaste platsen för en man är stadsmiljön (det offentliga rummet)

19 Kollektivt våld Politiskt våld: utförs av större grupper eller stater (krigshandlingar, polisvåld etc.) Socialt våld: utförs av grupper med ett särskilt syfte (hatbrott, terroristattacker, gruppvåldtäkter, huliganbråk m.m.) Hur är våldet könsrelaterat? Utövas av män mot främst andra män, våldtäkt mot civilbefolkningen (vapen i krigföring riktad mot fiendemän)

20 Maktutövning män emellan Såväl enskilda individers maktutövning som staters Våldet är såväl legitimt som illegitimt Funktionen är att upprätthålla lag och ordning, tillskansa sig makt och inflytande, bevara och upprätthålla hierarkier mellan män och grupper av män etc.

21 Mäns våld mot kvinnor (1) Våld mot kvinnor(och barn) inom familjen eller våld mot bekanta ( Den farligaste platsen för en kvinna är det egna hemmet ) Hot, trakasserier, fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, mord, hedersvåld, tvångsäktenskap, könsstympning, påtvingad graviditet, påtvingad abort eller sterilisering, påförande av HIV-smitta etc. etc. Samkönat våld, kvinnors våld mot män

22 Mäns våld mot kvinnor (2) I det offentliga rummet (obekanta): sex trafficking, prostitution, överfallsvåldtäkter, stalking, näthat, (ibland även pornografi), moralpoliser (invandrarstadsdelar), sexuellt ofredande/trakasserier (Köln, Kalmar, Stockholm, Helsingfors) Förövarna är nästan alltid män (en eller flera) och de våldsutsatta är (nästan) alltid kvinnor

23 Maktutövning - genusordningen Mäns våld mot kvinnor maktutövning inom ramen för en hierarkisk genusordning Ett sätt att kontrollera kvinnor och kvinnors kroppar (mäns våld mot kvinnor) Upprätthålla könsskillnader och hierarkier (även i samkönat våld) Utgår från föreställningen att det manliga är överordnat det kvinnliga

24 WHO 2012: stabil grundstruktur WHO 2012: mäns våld mot kvinnor tenderar att legitimeras (av samhällen och enskilda individer) enligt en stabil grundstruktur, oberoende av historisk eller kulturell kontext: Mäns rätt att disciplinera kvinnor kontrollera kvinnors sexualitet Mäns rätt till samlag inom äktenskapet Kvinnors ansvar att tillfredsställa mäns sexuella behov Kvinnor bör tolerera våld för att hålla samman familjen Legitimering av våld efter denna grundstruktur ofta underförstådd även i jämställda samhällen

25 Gradskillnad inte artskillnad Mäns våld mot kvinnor oavsett uttryck handlar om kontroll och disciplinering Våldets kontinuum visar gradskillnad inte artskillnad

26 Våld och maskulinitet Allt våld kan ytterst förklaras med begreppet maskulinitet (maskulinitetsteori) Maskulinitet är i ett historiskt perspektiv laddat med våld Positivt mansideal hjälteideal som manifesterades med hjälp av våld (tappra, modiga starka, uthålliga, tåliga, beslutsamma, bestämmer var skåpet ska stå, försvarade sin och familjens heder, fosterlandet och kungen )

27 Gott och ont våld Maskulinitet är ett sätt att uttrycka identitet genom vissa handlingar, beteenden eller uttryck Våld är ett viktigt redskap i görandet av maskulinitet Samhället skiljer på gott och ont våld legitimt resp. illegitimt Det goda våldet uppmuntras och uppfattas som något positivt, har en positiv och givande funktion

28 Den manliga våldsbalansen Samhället kräver en dubbelhet av män: Krav på våldsberedskap och förmåga att vid behov utöva legaliserat våld Krav på civilisation och jämställdhet: visa motstånd mot att utöva illegitimt, kriminaliserat våld Maskulinitet görs med denna balans som central utgångspunkt

29 Vilka män utövar våld? Det är upp till mannen själv att hitta balansen/skiljelinjen mellan ont och gott våld De flesta män använder inte ont våld Är det en särskild sorts män som använder ont våld? Ja och nej! Maskulinitet tillhandahåller en möjlighet för alla män att använda våld Icke-våldsamma män drar nytta av våldsamma mäns våld

30 Sammanfattning- kulturanalytiskt perspektiv Våldsutövning är något som kulturen lär män, men inte kvinnor Våldsutövning tillhör inte mäns natur Våldsutövning kan inte förklaras med evolutionen, med aggressivitet eller med könshormoner

31 Feministiskt perspektiv Våld är kopplat till kön, könsskillnader och makt (upprätthålla könshierarkier) Våld är strukturellt och förankrat i maskulinitet Våld kan utövas av alla män, men alla män är inte våldsutövare Situationen och relationen betydelsefull för vem som utövar våld S.k. avvikelseförklaringar där våldsutövning förklaras med psykisk sjukdom, stress, fattigdom, arbetslöshet, alkoholism, dåliga uppväxtförhållanden etc. motbevisas

32 Historiskt perspektiv Bidrar till fördjupad förståelse av våra samtida föreställningar och handlingar Historielöshet försvårar möjligheten att förstå våldets mekanismer och i förlängningen att stävja våldet Påminner oss om hur sega och stabila könsstrukturerna är, men också om att förändringar är möjliga

33 Stoppa våldet mot kvinnor! Våld mot kvinnor en politisk fråga sedan slutet av 1980-talet för FN och är fortfarande ( pandemi ) Vilka antaganden och vilken kunskap om våld utgår FN från i sitt arbete för att stoppa mäns våld? EU? Sverige? Peka några olika förhållningssätt och de åtgärder som föreslås. Är de relevanta? Kan de stoppa våldet?

34 Våld och politik FN satte mäns våld mot kvinnor på den globala politiska agendan på 1990-talet EU följde efter på 2000-talet (senast Istanbulkonventionen 2011) Nationella regeringar vid olika tidpunkter och omfattning efter 1990 Feministisk forskning (och aktivism) om våld mot kvinnor redan på 1980-talet Påverkade och drev på det politiska arbetet, nationellt och globalt

35 Könsmakt och jämställdhet FN 1990-tal CEDAW 1989, KVINNOKONVENTIONEN. Kvinnors (mänskliga) rättigheter (Convention on elimination of all forms of discrimination against women) DEVAW 1993 FN:s Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor: Radikalfeministiskt perspektiv våld: ett uttryck ojämlika maktförhållanden i samhället mellan män och kvinnor (könsmaktsförståelse) Formuleras efterhand som en jämställdhetsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter Åtgärder: jämställdhetsarbete, gendermainstreaming, lagstiftning Våldet orsak bristande jämställdhet

36 WHO 2000-tal kvinnors livsvillkor Våldets orsaker: socio-ekonomiska faktorer (fattigdom, kvinnors låga status, bristande civila rättigheter, avsaknad av familjelagstiftning, hög acceptans för våld m.m. ), ekologisk förklaringsmodell Kulturella föreställningar framhålls som bidragande faktorer Åtgärder: förbättra kvinnors livsvillkor Fokus flyttas från könsmaktstrukturer till kvinnor, maktaspekten försvinner (WHO 2002 World report on violence and health)

37 WHO 2010-tal kvinnors hälsa WHO World Report on Violence and Health (2002) Kartläggningar av hur våldet påverkar kvinnors hälsa Åtgärder: hälsoinsatser för våldsutsatta kvinnor Fokus ännu mer uttalat från könsmaktstrukturer till kvinnor som offer för våld

38 Svensk politik könsmaktsförståelse och jämställdhet (fr 1990-tal) Prostitutionsutredningen Kvinnofridsutredningen 4:e jämställdhetsmålet Våld blir därmed en uttalad jämställdhetsfråga och är (delvis) fortfarande En glidning från ett könsmaktperspektiv mot ett administrativt och juridiskt problem

39 Jämställdhet? Stöd saknas i forskningen för att jämställdhet motverkar våld och för att jämställda män slår mindre än icke-jämställda Bristande jämställdhet kan vara en orsak till våld, men också tvärtom Ett vetenskapligt samband mellan maskulinitetsnormer och ökad risk för kvinnor att utsättas för våld Rimligt att anta att ökad jämställdhet förändrar sambandet

40 Förbättrad livskvalitét, hälsa? Faktum är att kvinnor utsätts för våld oberoende av ekonomisk och kulturell kontext, men fattigdom försvårar för dem att ta sig ur Kunskap om att våld påverkar hälsostatus är viktig, men stoppar inte våldet Vad gör vi och vad kan vi göra?

41 Vad gör samhället? Under 2000-tal i Sverige en perspektivförskjutning i det politiska arbetet mot våld Från jämställdhetsfråga till en hanterandefråga, dvs. till att handla om hur våld ska förebyggas, upptäckas och åtgärdas Från jämställdhetsarbete till våldsprevention, riskbedömningar, behandlingsmetoder, ekonomiska kalkyler

42 Förövaren börjar synas Statliga utredningar: fokusera mansrollen! Vad innebär det? Inga skarpa förslag har lagts fram Mentorsprogram för unga män (och unga kvinnor) 2015 uppdrag till Skolverket Räcker det? Vad med vuxna män och deras ansvar?

43 Mentors in violence prevention

44 Motstånd mot ansvar Starkt motstånd bland män att beskrivas som grupp och att se våldet som ett strukturellt problem De vill inte skuldbeläggas för vad andra män gör och känner sig orättvist anklagade och kränkta. Inte upprörda över våldet i sig Men, alla män drar nytta av att vissa män utövar våld håller kvinnor i rädsla och de anpassar sig för att inte bli slagna, våldtas, trakasseras

45 Forskningen? Hanterandet av våldet i samhället liksom de åtgärder som sätts in måste korrespondera med en adekvat teori om våldets orsaker. Väl? Var finns forskningen idag? Våldsforskningen (i Sverige)menas ha skjutits i sank av TV-dokumentären Könskriget (2005) Vilken kunskap behöver vi? Återvända till maskulinitetsforskningen och till förövaren av våldet - mannen

46 Mäns våldstriangel Mäns våld mot sig själva Mäns våld mot andra män Mäns våld mot kvinnor

47 Maskulinitetsteori Mäns våld kan inte bekämpas utan att vi fokuserar alla dess olika uttryck samtidigt Mäns våld bör ses som ett sammanhållet fenomen (maskulinitet) Motarbeta de faktorer i samhället som uppmuntrar till legitimerat våld inte skilja på gott och ont våld För att bli av med krigaren måste vi se the end of men Motviljan (och motståndet!) mot att tala om mäns våld är kontraproduktivt för att främja mäns liv, välbefinnande och hälsa

48 TACK!