ARBETSRO I KLASSEN respekt och samarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSRO I KLASSEN respekt och samarbete"

Transkript

1 PowerPoint-material: ARBETSRO I KLASSEN respekt och samarbete UTMANINGAR Eleven stör undervisningen och vill ha ständig uppmärksamhet. Likgiltighet och dålig prestation Nedvärderande, arrogant och aggressivt beteende Skolpersonalen känner frustration och maktlöshet BEKRÄFTANDE SAMTAL Mänskliga rikedomar och hämningar hälsa och ohälsa Hur bemöta osäkerhet, rädsla, ilska, skam, missnöje, avstängdhet Bekräftande samtalsmetod och inre spegling Från kontroll till kontakt ARBETSRO OCH SAMARBETE GENOM GEMENSAMT ANSVAR Hur organisera klassen för gemensamt ansvar Samarbetsregler och goda konsekvenser Hur förebygga och bemöta störande beteende och mobbning HUR BEHANDLA EGEN STRESS Uppfostran förtryckande eller frigörande? Stressymptom är viktiga varningssignaler respektera dem och dig själv. Grundtankar Det du ser hos andra finns hos dig själv på något sätt. Det du gör med andra, gör du med dig själv i ditt inre. Människan är sin medvetenhet. Ansvar är frihet. Det onda kan botas bara med det goda. Kärlek är livets grundkänsla. Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet i beslutfattandet. Conscientia Institutet Sverige, Handelsvägen 24, Stockholm, Finland, Harjutori 10 A 14, Helsingfors, Brasilien, Rua Cayowaa 849, São Paulo, info@conscientia.se

2 UTMANINGAR Ständigt behov av andras uppmärksamhet Störande uppjagat beteende LikgilAghet, brist på moavaaon, dålig självkänsla Arrogans, anser sig stå över alla regler Nedvärdering, hån, fysiska aggressioner, mobbning Bråk, konflikter, ilska, raseriutbroh Allmänt kaos i klassrummet Tysta elever som inte vågar komma fram Allt känns som krav, utbrändhet, stress Skolallergi, skolfobi, självdestrukavitet Egen frustraaon, maktlöshet och stress U TBILDNINGENS TEMA AH engagera sig i skolarbetet förutsäher ah man uppskahas moavaaon Lärarens vardagliga utmaningar det vanliga och nya sähet ah bemöta dem Människosyn ramen för jämlikhet och solidaritet Verktyg för uppskahande moavaaon Gemensamt ansvar arbetsro och samarbete Hur bemöta frustraaon och stress arbetsglädje (Utbildningens sype är ah introducera olika verktyg.) ATT ENGAGERA SIG I SKOLARBETET AH engagera sig i skolarbetets sype: Varför kom du All skolan? Med vilken känsla kom du All skolan? Vad är skolarbetets mening för dig? Vad betyder de olika ämnena för dig? AH engagera sig i gemenskapen: Samtal om skolans värdegrund: ovillkorlig gemensam respekt, jämlikhet och solidaritet KonAnuerligt ökat deltagande i besluwahande I början av varje termin: tydlig inkörningsfas och sen konanuerligt underhåll KÄNNER DU DIG UPPSKATTAD? Kände du dig villkorslöst älskad när du var barn? Och nu i skolan och samhället? Den människa som känner sig uppskahad lär sig uppskaha sig själv och andra. Den människa som inte upplever sig uppskahad, lär sig ah nedvärdera sina mänskliga rikedomar, möjligheter och andra männinkor. UppskaHandets kärna finns på den KÄNSLOMÄSSIGA nivån. DET VILLKORSLÖSA UPPSKATTANDET värde = mänskliga rikedomar som iniaaav, mod, kärlek, glädje, ärlighet, ödmjukhet, och inlärda kunskaper och förmågor samt deltagande i gemenskapen Hur kan jag uppskaha dig villkorslöst? Respektera, ge uppmärksamhet, lyssna, hälsa Respektera dina känslor Hjälpa, stödja, inspirera, inte kriasera dig Förstärka medvetenhet om mänskliga rikedomar i dig Känna mig lik dig, inte bähre/sämre VärdesäHa dih deltagande just när du har det som svårast

3 VANLIGA SÄTT ATT BEMÖTA UTMANINGAR Man känner ångest, missnöje, ilska, maktlöshet, sorg, skam, cynism och reagerar med ah inte få känna så. Krav på ah omedelbart lösa problemet, som gör ah uppmärksamhet (makt) koncentreras på problemet. Tyst nu, gör inte så, gör så här! AllräHavisningar Om du bara vill, så kan du skuldbeläggande KriAk, tjat, straff, förnedring, uteslutning Konkurrens, betygssähning, beröm, premier, fördelar Krav på ah alla ska bete sig lika. SÄTTET ATT BEMÖTA UTMANINGAR FÅR VI FRÅN MAKT- STRUKTURERNA. DETTA GÖR PROBLEMEN KRONISKA. UPPFOSTRAN/MOTIVATION/LEDARSKAP INRIKTAS PÅ BETEENDET: Krav, kontroll, regler Morot för de goda och piska för de dåliga beröm och kriak Konkurrens krav på ah vara bäst LIVET BLIR PRESTATIONSKRAV. MÄNNISKAN ALIENERAS FRÅN SIG SJÄLV OCH VERKLIGHETEN. UPPFOSTRAN BASERAD PÅ MEDVETENHET innebär ah uppskaha människan, gemenskapen och naturen verklig moavaaon, arbetsglädje och samarbete. MOTIVATION OCH SAMARBETE I KLASSEN Läraren diskuterar engagemanget i skolarbetet, hur det beror på ah man känner sig villkorslöst uppskahad. Man diskuterar känslornas betydelse och utvecklar respekt för vars och ens säh ah känna. Läraren introducerar insikter om människan som främjar jämlikhet och solidaritet. Läraren bekräpar medvetenhet om mänskliga rikedomar hos alla i stället för ah kriasera, berömma eller klassificera. Gemensamt ansvar samt solidaritet förutsäher jämlikhet. Man ökar konanuerligt demokraaarbetet i klassen och skolan. METODENS VERKTYG Människosyn jämlikhet och gemensamt ansvar Känn dina känslor! BekräPande uppföljning av arbetet BekräPande samtal inverterad kriak Hur bemöta problem i gemenskap förstärkt majoritet (conscienaa.se) Referensram: MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN

4 PSYKOSOMATIK: DEN PSYKISKA AKTIVITETEN STYR FYSIOLOGISKA PROCESSER MAN VILL BLI SEDD, ACCEPTERAD OCH RESPEKTERAD: i sina känslor, handlingar, sin helhet FÖR DEN ARGA/RÄDDA ÄR DET VIKTIGARE ATT BLI RESPEKTERAD I SIN KÄNSLA ÄN ATT FÅ SIN VILJA (SINA KRAV) IGENOM. Ilska uppstår från allra första början ur rädsla, man upplever sig hotad. Man litar opa på ahacken som det bästa försvaret. Vi vill inte se elevens känslor. Då upplever hen sig icke-accepterad, övergiven och frustrerad. SUND ELLER OSUND KÄNSLA? Kärlek är livets grundkänsla. Ångest, rädsla och ilska är nödvändiga vid hot/fara. Skam/skuld tyder på ah man har eask känsla. Sorg är tecken på kärlek. I DEN MÅN KÄNSLAN INTE GYNNAR LIVET ÄR DEN OSUND, T. EX.: - vanemässig oro, ångest - förlamande eller lähväckt ångest, rädsla - biherhet, förödande hat eller vrede - kronisk sorg, nedstämdhet - kvävande kärlek Du: Vad känner du/ni? Denna någon: Det hör inte hit! Det är inte din sak! Du är ingen terapeut! Du: Ja, jag bara tror ah det som man känner är en vikag sak för en. Det är vikagt ah respektera det. SAMMANFATTNING: När du bemöter den andras känslor med respekt, är det eh tecken på ah du respekterar dina egna känslor. Du har kontakt med dig själv och är öppen för kontakt med andra också. ANSVAR = FRIHET: TOTAL FRIHET ATT KÄNNA, BEGRÄNSAD ATT HANDLA ALLT VAD JAG SER HOS DEN ANDRA FINNS I MIG SJÄLV PÅ NÅGOT SÄTT DET JAG GÖR GENTEMOT ANDRA, GÖR JAG MED MIG SJÄLV INOM MITT INRE MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET ONT KAN ENDAST BOTAS MED GOTT JÄMLIKHET LEDER TILL GEMENSAMT ANSVAR ANSVAR ÄR FRIHET, MOTSATSEN TILL KRAV Vi använder ordet ansvar på eh förvirrande säh. Vi säger: Det är dih ansvar!, när vi inte menar frihet. Krav är motsatsen All frihet. Använd inte alls ordet ansvar. Använd allad orden frihet eller krav.

5 M ÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essenaella förmågor och talanger Sinnesförmåga Minnesförmåga IntuiAon Kärlek, glädje... Ansvarskänsla, mod, iniaaav... KreaAvitet Bedömningsförmåga EAskt sinne EsteAskt sinne Självdisciplin Inlärningsförmåga Talanger Fysiska förmågor HÄLSA/BALANS/DET GODA HÄMNINGAR ajtyder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter NegaAv emoaonell vana (oro, ångest, rädsla, skam, missnöje, ilska...) och vana ah försöka förtrycka sina känslor Censur, ajtyd ah förtrycka medvetenhet kamp eller flyktajtyd Idealisering - perfekaonism - storhetsmani - gränslöshet Missunnsamhet, avundsjuka Egocentricitet SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA LENA REAGERAR MED INSIKT OM ATT KALLE FÖRST OCH FRÄMST SÅRAR SIG SJÄLV: Kalle All Lena: Du är en idiot. Lena: Kalle, det låter som ah du kränker dig själv. DE NÄRSTÅENDE REAGERAR MED GEMENSAMT ANSVAR: Kalle All Lena: Du är en idiot. Maria bredvid: Kalle, det låter som ah du sårar dig själv. Mats: Jag är av samma åsikt, du förringar dina kunskaper. Ulla: Kalle, vad känner du? MÄNNISKAN SOM EN ICKE-AKTIV VULKAN LOCKET= krav ah förtrycka känslor BERGET LOCKET LAVAN MÄNNISKANS VÄSEN BERGET LAVAN = rädsla, ilska, skam, mindrevärde, maktlöshet... BERGET = maktstrukturernas krav, förtryck, uppfostran, arbetslivet, samhället MÄNNISKANS VÄSEN = glädje, kärlek, rähvisa, mod, ödmjukhet, koncentraaon, självdisciplin, kreaavitet... V ERKTYG FÖR UPPSKATTANDE - känn dina känslor - bekräpande uppföljning - bekräpande samtal DIN BARNDOM DITT SÄTT ATT KÄNNA Kände du dig opast glad, trygg, älskad, entusiasask eller orolig, ängslig, rädd, missnöjd, ledsen, förnedrad, skamfylld, arg, maktlös? Pratade dina föräldrar öppet om sina/ dina känslor? Känslovanor betyder beroende. Man kan befria sig bara delvis epersom alla slags maktstrukturer allad är förtryckande. Paulo Freire: Den förtryckta blir en förtryckare. KÄNN DINA KÄNSLOR När du ser dig i spegeln, vilka känslor syns tydligast i dih ansikte? Stanna upp, ta dig Ad, känn eper i din kropp. Kroppen är känslornas spegel. Vad känner du i dina känslor? Beskriv din känsla. Skaffa dig en vana ah medvetet känna dina känslor. Dina känslor hör All din frihet, respektera dem. Men denna frihet blir begränsad p.g.a. dina känslovanor. Du behöver inte ge uhryck för dina känslor. Det räcker ah du accepterar medvetenhet om dih säh ah känna.

6 VAD KÄNNER DU? Känsla Glädje Mycket stark Stark Lite Mycket lite Nyfikenhet Ångest Ilska JAG GJORDE ETT FEL, BLEV KRITISERAD! PÅ DETTA VIS FÖRSTÄRKTES MIN UNDERGÅNG. VILL VI BRYTA DENNA ONDA CIRKEL? När jag gör eh fel, får jag kriak och fördömande från andra och mig själv jag blir rädd. DeHa minskar min moavaaon ah hiha räh (Vanderlei Luxemburgo, brasiliansk fotbolltekniker). I stället skulle jag behöva bli värdesah. Hur? Felet accepteras naturligt, man kan lära sig genom erfarenhet. Uppfostraren/läraren/chefen bekräpar medvetenhet om mänskliga rikedomar i mig. BEKRÄFTANDE UPPFÖLJNING AV ARBETET Undvik beröm och kriak. Koncentrera dig på förverkligandet. Din respekt smihas. Avstäm med eleven vad som planerades inför förra perioden. Fråga vad som blev gjort. Fråga vad som blev ogjort. Ta reda på vad som var underlähande faktorer. Ta reda på hindrade faktorer. Ta hänsyn All det ogjorda, underlähande faktorer, hinder och behov för fortsah arbete för ah Allsammans planera nästa period. AVUNDSJUKA (missunnsamhet) INVIDERE = AVUNDSJUKA PÅ LATIN in = inte, videre = se VAD VILL MAN INTE SE? det goda, det vackra, glädje kunskap, utveckling, framgång kärlek, närhet, lycka VILL INTE SE = VILL FÖRSTÖRA för sig själv för andra, verkligheten/livet IakHa och känn medvetet eper dina egna känslor, de hör All din frihet. Reflektera över vad dina känslor kan beräha om dig. Uppmärksamma och prata den andras känslor med respekt. Kanske känner hen på samma säh som du (känslospegel). BekräPa medvetenhet om mänskliga rikedomar i henne. (Undvik ah berömma.) Om så behövs, beskriv hur hen motarbetar det goda. - Kom ihåg: det man gör mot andra gör man mot sig själv i sih inre.

7 ATT BERÖMMA RISKER 1(2) Beröm leder läh All jämförelse. Den som inte får beröm, upplever sig vara sämre. DeHa ger näring All konkurrensmentalitet. Beröm medför dukaghetskrav. Det ger näring All kravfullhet, perfekaonism och egocentricitet depressivitet och aggressivitet. När beröm ges på eh vanemässigt, generaliserande eller överdrivet säh, är det inte trovärdigt (nära All smicker), det är förolämpande. ATT BERÖMMA RISKER 2(2) Den som berömmer tar sig rähen ah värdera andra. Ibland har den som ger beröm behov av ah själv vara i centrum för uppmärksamhet. Beröm, belöning och kriak medför ah uppmärksamheten förs över från förverkligande All resultat. Närvaro och glädje i själva handlingen blir svårare. EH gammalt talesäh: Eget beröm luktar illa. Gäller deha även när man berömmer andra? I STÄLLET FÖR ATT BERÖMMA: bekräpa medvetenhet om mänskliga rikedomar Utveckla en vana ah respektera dina egna och andras känslor. Utveckla en vana ah bekräpa medvetenhet om mänskliga rikedomar. Den värsta behöver mest, den bästa minst. Ge inte makt All problem, ta fram det sunda. ErsäH krav och kontroll med moavaaon. Undvik vitsord, beröm, belöning, kriak, jämförelse Sapa jämlikhet i deltagandet. ARBETSRO - jämlikhet i deltagande

8 VAD ÄR MOD? Är det tecken på mod när en större förtrycker en mindre? Är det tecken på mod när en grupp förtrycker en människa? Skapa i klassen en anda av jämlikhet och gemensamt ansvar genom ah fördjupa och förstärka deltagandet med principer om direkt demokraa. Klassen skapar överenskommelser om samarbete och konsekvenserna vid regelbroh. Konsekvenser måste gynna mänsklig utveckling. Man lär sig det solidariska handlingssähet, och stödjer och hjälper den som har det svårt. Klassen tränar sig i ah Allämpa de bestämda ruanerna. DEN SOCIALA STRUKTUREN ALLMÄNNA LAGAR AH använda våld är förbjudet. AH stjäla är förbjudet. AH förnedra andra är förbjudet. AH ljuga är förbjudet. ÖVERENSKOMMELSER Mobiltelefonen används inte under lekaonen. (Ju färre regler, desto lähare ah få dem respekterade. Tror du på kontroll eller på medvetenheten, dvs. människan?) GODA KONSEKVENSER VID REGELBROTT Eleven får bekrä&ande samtal. Eleven fungerar som konsult vid en annan elevs stödundervisning. Eleven hjälper en annan elev i eh ämne hon har svårigheter. Eleven förbereder och introducerar något intressant tema för diskussion i klassen. Eleven gör klassrummet vackrare. Eleven organiserar evenemang. I klassen Allämpas posi3v mo3va3on för ah utveckla samarbete Koncentrera dig på ah förhindra den destrukava handlingen med respekt. Säg nej med posiav energi och respekt, hänvisa All lag eller överenskommelser. I nödsituaaon: använd din ilska som styrka på eh medvetet säh. Leta inte eper syndabock, döm inte. Bemöt konfliktens deltagare separat. Undvik frågan varför, den leder All minskat ansvar. Utmana ingen All ah be om förlåtelse. Tillämpa formellt lagens/reglernas konsekvenser. Reflektera eperåt med arbetsgruppen över gruppens handlingssäh, utan ah peka på någon. HUR BEMÖTA PROBLEM I GEMENSKAPEN - förstärkt majoritet Människan/gruppen sypar på något goh (fördel, njutning ) seh ur sin egen synvinkel. Det goda kan vara ngt ont p.g.a. hämningar. Respektera allas känslor. Hjälp gruppen ah bli medveten om det goda/ fördelen/njutningen, som gruppen försöker nå genom sih vanliga handlingssäh. Belys det goda/njutningen gruppen kunde nå genom eh idealt handlingssäh. Utmana gruppen All ah jämföra dessa två goda Ang och ah välja mellan dem. Gruppen övar sig i det nya handlingssähet.

9 HANDLINGEN UPPSTÅR UTIFRÅN KÄNSLOR MoHo: Känn dina känslor! Transferens i relaaoner: BARN OCH FÖRÄLDRAR = ELEV OCH LÄRARE = UNDERSTÄLLD OCH FÖRMAN = MAKE OCH MAKA ATT BEMÖTA DEN ARGA 1(2) Mamman och pappan är de första förmännen. Det förhållande som barnet utvecklar med sina föräldrar, blir eh mönster för framada (makt)relaaoner. ÄPPLET FALLER INTE LÅNGT FRÅN TRÄDET. HUR UNDVIKER DU ATT BLI SÅRAD? D e t ä r i nte fö r b j u d e t a H b l i s å ra d. Krav p å a H i nte b l i s å ra d b l o c ke ra r d i g, d u gö r d i g s å r b a r. Ve m h a r a n sva re t fö r d i H s ä H a H kä n n a? Ko m i h å g : D e n s o m a n g r i p e r d e n a n d ra, a n g r i p e r s i g s j ä l v i s i n a ta n ka r o c h kä n s l o r. N ä r n å go n k rä n ke r d i g vä c ks m e d ve te n h e te n o m d i n s j ä l v n e d l åta n d e l ä g g n i n g. O m d u i nte a c c e p te ra r m e d ve te n h e t o m d e H a, re a ge ra r d u m o t m e d ve te n h e te n, d v s. m o t d i g s j ä l v.

10 OND CIRKEL: CENSUR - TRAUMA Upplever något ont. Förnekar det med hårdhet. Förnekar medvetenhet om det. Förnekar sig själv. Sårar sig själv. TraumaAserar sig. Upplevelse av ah inte få finnas orähvisa. Vill få uppleva sin existens genom andra, vill få andras uppmärksamhet = kärlek: Andras acceptans/beundran: snäll, dukag, perfekt, framgångsrik, makt Andras uppmärksamhet: vill jämt bli sedd av andra Andras medömkan/skuldkänsla: depressivitet, självdestrukavitet, offerajtyd Andras rädsla/hat/förakt: aggressivt/förstörande/ elakt/ motbjudande beteende EXEMPEL PÅ TRAUMATISKA FAKTORER Pappan dricker och slår mamman. Föräldrarna är aldrig hemma. Sexuellt övergrepp, våld Föräldern beundrar och berömmer sih barn, som kan uppleva deha som bedömning och krav deha känns djupt kränkande. Föräldern vill ah barnet allad ska vara glah och nöjt, ah hon inte ska må dåligt, dvs. vara orolig, missnöjd, ledsen, arg DeHa känns som känslokontroll kränkande (kvävande kärlek). EXEMPEL PÅ IDENTIFIKATION inre spegling JAG Jag tror ah hon ser i mig: avståndstagande storhetsvansinne jag står inte upp för mig jag öppnar mig för andras aggressivitet hon gillar inte ah jag inte är rak, utan mesig och svag KRAV MOTARBETAR NYFIKENHET OCH GLÄDJE RÄTT ATT STÄLLA KRAV FÖRUTSÄTTER MAKT Krav utan makt är verkningslösa. Maktens kärna är ah få ställa krav. Krav medför underkastelse, förtryck. Krav är motsatsen All frihet, ansvar, kärlek och medvetenhet. Makt ah ställa krav på ah handla i: - det yhre (beteende och yhre handlingar) inget problem om kraven är rähvisa - det inre (andliga, känslo- och tankemässiga handlingar) allad problem, kränkning KRAV GLÄDJE ELLER RÄDSLA/ILSKA? Upplever du krav som en möjlighet - glädje eller som eh måste - motstånd? Om kravet är hårt, reagerar du säkert med motstånd. Om du har många måsten motarbetar du dig själv. Förväntningar förvandlas läh All krav. AH prestera är ah förminska kärleken och glädjen. En krävande pappa/mamma = krävande barn?

11 KRAV KÄNNS SOM NÅGOT ONT En specialpedagog: Kravet provocerar rädsla och ilska; måste klara av, får inte göra fel - ensamhet och egocentricitet Kravet känns som eh anklagande, eh straff, något elakt menat, stoppande. ATT KONTROLLERA KÄNSLOR ÄR ATT FÖRTRYCKA MÄNNISKAN Krav ah inte få känna vad man känner orsakar en ond cirkel. Gråt nu inte. - Känns som nedvärderande. Var inte rädd. - AH vara rädd är skamligt. Det går snart över. - Man får inte stanna upp och känna vad man känner. Du ska inte bli arg! Känns kränkande. Kravet ah inte bli sårad gör en läh kränkt. När man trycker ner sin känsla blockeras den. Känslan väntar akavt på ah få bli accepterad. DeHa medför ah känslan blir kronisk. AH trycka ner känslan är som ah förtrycka människan. VAD ÄR KVÄVANDE KÄRLEK? Föräldern älskar sih barn och vill med all sin styrka barnets bästa. DeHa kallas för den ovillkorliga kärleken. Med sin starka vilja kräver hon ah barnet ska ta emot hennes goda vilja i form av råd och förbud det ovillkorliga är villkorat - krävande. Barnet upplever sig icke respekterat i sina känslor, nedtryckt, kvävt. Barnet reagerar med revolt depressivitet eller aggressivitet. När barnet upplever sig starkt nog, vill hon bryta sig ut ur eh sådant Allintetgörande förhållande. HUR BEMÖTA STRESS SAMHÄLLET SKAPAR STRESS Samhällets karaktär Konkurrens, girighet RepresentaAv demokraa Konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare Gränslös Allväxt i produkaon och konsumaon Konsekvenser Oändligt ökande prestaaonskrav, ojämlikhet Man delegerar sin makt All få representanter Underkastelse, ojämlikhet DeHa medför ah folket känner Rädsla, avund, egoism Främlingskap, osäkerhet Främlingskap, osäkerhet, ilska Motsägelser, förstörelse Ångest, rädsla, av natur och mänskligt liv maktlöshet, förnekelse av känslor PERFEKTIONISM OCH GRÄNSLÖSHET LEDER TILL MAKTMISSBRUK PerfekAonism; man måste vara felfri, allt ska göras felfrih Storhetsmani (megalomani); man måste kunna allt gränslöst, man är oersählig, svårighet ah säha gränser, säga nej. Upplever läh ah allt är hennes ansvar (=krav), skuld. Råd och möjligheter förvandlas All krav. Symtom: Oro, frustraaon, maktlöshet, skam, skuld, stress, utbrändhet

12 Samhället/chefen ställer krav och utövar press: omorganisaaoner, nya metoder mera arbete, mindre resurser orähvisor KRAV OCH PRESS UppfaHar sanningen. Accepterar medvetenheten. Anpassar arbetskvaliteten. Planerar långsikagt. Tänker på helheten. STRESSAR SIG INTE I ONÖDAN VILKET FÖRHÅLLNINGSSÄTT? Känner frustraaon, tröhhet. Vill inte; förnekar medvetenhet. KriAserar, anklagar, ältar... Hamnar i ond cirkel. Allt förvandlas All krav. STRESSAR SIG SJÄLV I ONÖDAN DEN SUNDA OCH SJUKA STRESSEN Varje situaaon kan bemötas med den opamala (sunda) stressen. AH vilja är ah stressa sig. Viljan är stressens förgasare. Viljan uppstår från frihet dvs. ansvar. Vi stressar oss så mycket som vi vill. Men vi upplever oss opa som offer. Den sjuka stressen uppstår när man upplever resurser och behov på eh obalanserat säh. HUR BEHANDLA STRESS? 1(2) Stressymtom är larm. Det är bra ah larmsystemet fungerar. Stanna upp, ta Ad. Känn eper din kropp, dess symtom. Vila, sköt kroppen, respektera dih verktyg. Vad känner du, ångest, rädsla, frustraaon, skam, maktlöshet, sorg? Acceptera och känn dina känslor på eh medvetet säh. Krav på ah snabbt lösa komplicerade problem gör dem kroniska. Reflektera över dina inre stressfaktorer: hämningar = stressajtyder. M ÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essenaella förmågor och talanger Sinnesförmåga Minnesförmåga IntuiAon Kärlek, glädje... Ansvarskänsla, mod, iniaaav... KreaAvitet Bedömningsförmåga EAskt sinne EsteAskt sinne Självdisciplin Inlärningsförmåga Talanger Fysiska förmågor HÄLSA/BALANS/DET GODA HÄMNINGAR ajtyder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter NegaAv emoaonell vana (oro, ångest, rädsla, skam, missnöje, ilska...) och vana ah försöka förtrycka sina känslor Censur, ajtyd ah förtrycka medvetenhet kamp eller flyktajtyd Idealisering - perfekaonism - storhetsmani - gränslöshet Missunnsamhet, avundsjuka Egocentricitet SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA HUR BEHANDLA STRESS? 2(2) Ha tolerans med dina hämningar, försök inte ah förändra dig men öva dig i nya vanor. KriAsera dig inte! Skapa en vision om det ideala (utopi) för för ah inte agera som brandman. Planera prakaska åtgärder. Anpassa dig All det som du inte kan förändra. Informera formellt om din situaaon. Be om råd och hjälp. KriAsera inte. Ställ inte krav. Kärlek (villkorslöst uppskahande) är livets grundkänsla (Aristoteles). CONSCIENTIA insatutet conscienaa.se, info@conscienaa.se Stockholm, Helsingfors, São Paulo

13 CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYN Grundtankar om människan Metafor Symbol Vi har frihet att känna och tänka och begränsad frihet att handla. Frihet betyder ansvar och ansvar förutsätter frihet. Vi har total frihet att känna, vi är ansvariga för vårt sätt att känna. Friheten är fullkomlig, vi behöver acceptera och respektera eget och andras sätt att känna (glädje, kärlek, rädsla, ilska, skam, sorg ). Vårt sätt att känna påverkar hälsan på gott och ont. Jag är kapten på min egen skuta. Allt jag ser hos andra finns också hos mig själv på något vis. Eftersom vi har alla mänskliga egenskaper, är vi varandras inre speglar. Din glädje väcker medvetenhet om glädjen i mig. Eller tvärtom, den kan väcka medvetenhet om mitt missnöje. Det jag gör mot andra gör jag även mot mig själv i mitt inre. Sättet jag agerar på är ett uttryck för mina känslor. En god/ond handling uppstår ur en god/ond känslohandling. Jag är medveten, alltså finns jag. Medvetenhet är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan är sin medvetenhet. Den är vår etiska kompass. När jag motarbetar medvetenheten förnekar jag mig själv. Vi är varandras inre speglar. Som jag bemöter mig själv bemöter jag andra. Medvetenhet är min inre kompass. Ont kan endast botas med gott. Ont kan inte botas med ont. Varje människa har rätt till och ett sunt behov av kärlek. Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet. Det innebär att alla har lika stor rätt att delta i och fatta beslut. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. MÄNSKLIGA RIKEDOMAR (det sunda, det verkliga) 1 Sinnesförmåga (se, höra, känna, lukta, smaka), intresse för att upptäcka, få veta 2 Minnesförmåga (förnimma det förflutna) 3 Intuition, omedelbar förståelse, andligt/ metafysiskt sinne, tro 4 Kärlek, ansvarsfullhet, vänlighet, kravlöshet, tacksamhet, lycka, entusiasm 5 Mod, initiativ, uthållighet 6 Kreativitet, fantasi, entusiasm 7 Det sunda förnuftet, förmåga att se konsekvenser 8 Ärlighet, rättrådighet, det etiska sinnet 9 Skönhetssinne, det estetiska sinnet 10 Självdisciplin, koncentrationssinne, förmåga att inse och kontrollera sina destruktiva impulser 11 Speciella talanger 12 Inlärningsförmåga, ackumulera kunskap 13 Fysiska förmågor, kapacitet, skönhet, styrka Kärlek är livets grundkänsla. Rättvist deltagande bygger på jämlikhet och gemensamt ansvar. HÄMNINGAR (neuroser, patologi) 1 Förnekande känslomässiga vanor: att känna ofta ångest, rädsla, missnöje, sorg, skuld, skam, ilska, behov på uppmärksamhet, samt att reagera genom att förtrycka sina känslor 2 Censurera (förtrycka) medvetenhet: att reagera med rädsla/ilska gentemot medvetenhet om sina brister, bortförklara 3 Idealisera sig själv och andra (perfektionism, storhetsmani, narcissism): att ställa stränga/ gränslösa krav på sig själv och andra, att uppleva sig ha ansvar (krav) för nästan allt 4 Avundsjuka, missunnsamhet, elakhet: att inte se det goda, att koncentrera sig på det negativa, att känna, tänka och handla på ett förnekande sätt 5 Alla dessa hämningar förutsätter egoism, egocentricitet, narcissism.

14 UTVÄRDERING AV KURSEN I vad mån motsvarade kursen dina förväntningar och behov? bra dåligt Vilka känslor väckte kursen hos dig? Väckte kursen några insikter om dig själv?.. Förslag/kommentarer

ARBETSRO I KLASSEN respekt och samarbete

ARBETSRO I KLASSEN respekt och samarbete PowerPoint-material: ARBETSRO I KLASSEN respekt och samarbete UTMANINGAR Eleven stör undervisningen och vill ha ständig uppmärksamhet. Likgiltighet och dålig prestation Nedvärderande, arrogant och aggressivt

Läs mer

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET PowerPoint-material: HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer på arbetsplatsen MÄNNISKOSYN ILSKA OCH ELAKHET Människan är en psykisk, fysisk och social helhet Mänskliga rikedomar och hämningar hälsa

Läs mer

självkännedom och deltagande

självkännedom och deltagande PowerPoint-material: ARBETSRO I KLASSEN självkännedom och deltagande UTMANINGAR Eleven stör undervisningen och vill ha ständig uppmärksamhet. Likgiltighet och dålig prestation Arrogant, hånande och aggressivt

Läs mer

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen PowerPoint-material: HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen UTMANINGAR Arga klienter, krävande patienter, missnöjda elever Likgiltighet, opålitlighet, överlägsenhet Baktaleri,

Läs mer

ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN

ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN Conscientiainstitutet ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN respekt och samarbete Problematiskt beteende utmaning: Ständigt behov av andras uppmärksamhet, störande beteende Likgiltighet, passivitet, brist på

Läs mer

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen PowerPoint-material: HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen UTMANINGAR Arga klienter, krävande patienter, missnöjda elever Likgiltighet, opålitlighet, överlägsenhet Baktaleri,

Läs mer

Arbetsglädje. Jämlikhet föder initiativ och samhörighet Hur bemöta störande beteende och mobbning

Arbetsglädje. Jämlikhet föder initiativ och samhörighet Hur bemöta störande beteende och mobbning PowerPoint-material: Arbetsglädje måste jag eller vill jag? UTMANINGAR Mera arbete, mindre resurser krav och press Arga klienter, patienter, elever, chefer, arbetskamrater Missnöjd och bråkig arbetsmiljö

Läs mer

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen PowerPoint-material: HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer och samarbete på arbetsplatsen UTMANINGAR Arga klienter, krävande patienter, missnöjda elever Likgiltighet, opålitlighet, överlägsenhet Baktaleri,

Läs mer

ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN

ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN Conscientiainstitutet ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN uppfostran för att värdesätta människan och gemenskapen Vanliga utmaningar: - Ständigt behov av andras uppmärksamhet - Störande uppjagat beteende

Läs mer

Metod för ARBETSGLÄDJE OCH GEMENSKAP

Metod för ARBETSGLÄDJE OCH GEMENSKAP Skolledarskapsutbildning. Metod för ARBETSGLÄDJE OCH GEMENSKAP Utmaningar: Elever med konstant behov av uppmärksamhet Elever som stör undervisningen Likgiltighet, brist på motivation och dålig prestation

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

PREVENTION OCH BEHANDLING AV ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

PREVENTION OCH BEHANDLING AV ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK Conscientia-konceptet för PREVENTION OCH BEHANDLING AV ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK - att väcka det knäckta väsendet Grundprinciper Allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något sätt. Det man

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 6 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Likabehandlingsplan 2017/2018

Likabehandlingsplan 2017/2018 Likabehandlingsplan 2017/2018 Alla är olika och olika är bra. Vi lär tillsammans, nu och för framtiden. Skogsparkens förskola 1. Verksamhetens mål och vision Förskolan vilar på demokratins grund, en viktig

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Övergripande styrdokument Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,

Läs mer

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle VI LEVER I ETT ätstört samhälle Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar Varje dag blir vi tillsagda hur vi ska se ut. I tidningen. På tv. I annonser. På nätet. Och bilden är likriktad. Smalt är bra.

Läs mer

Bemötande. Samtalskonst

Bemötande. Samtalskonst Bemötande Samtalskonst 1672 Tre i topp för det moderna ledarskapet 1. Kommunikation 2. Motivation 3. Visioner Tomas Müllern, Den karismatiska chefen (SvD okt 2011) 1673 Läget 2011? Viktigaste talanger

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande

Läs mer

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Reviderad oktober 2013 Plan mot kränkande behandling Vision Lillmons

Läs mer

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5 Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

Återkoppling, beröm och kritik

Återkoppling, beröm och kritik Återkoppling, beröm och kritik 2117 Hur kan jag stärka min självkänsla? Självförtroende Träna, förbättra kunskaperna och prestationerna. Ta till mig andras positiva värderingar och beröm. Realistiska mål

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.

Läs mer

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman. MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger

Läs mer

tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt

tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt FÖR ARBETSGIVARE, HR, LEDNINGSGRUPPER OCH ANHÖRIGA 29 tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt ROOM FOR.se Photo by Matthew Henry on Unsplash Hej! Det kan vara lockande

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior.   psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog. 2017-08-29 Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola/förskola Projekt Egen verksamhet Rova & Sjögren Skola och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier DIARIENUMMER: KS 30/2018 901 FASTSTÄLLD: 2018-03-13 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: - GILTIG TILL: 2022-12-31 DOKUMENTANSVAR: Pch Policy mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi

Läs mer

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

ÅNGEST. Definitioner & Fakta: INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.

Läs mer

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Lösningsfokus i skolan. martin & micke Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om

Läs mer

Styrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi

Styrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi Styrka, glädje och medkänsla Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi Styrka, glädje och medkänsla Positiv psykologi Vad är det? Positivt föräldraskap Hur kan man jobba

Läs mer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Att göra likaplanen levande i verksamheten Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar

Läs mer

Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning. Jessica Schmidt

Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning. Jessica Schmidt Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning Jessica Schmidt Vad betyder det att jobba lösningsfokuserat i skolan? o Bemötande o Förhållningssätt Värdegrund o Ta vara på resurser

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer