STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

Transkript

1 MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTET i MTTELUNGEN AUS DER FORSTLCHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS HEFT RAPPOR TS OF THE SWEDSH NSTTUTE OF EXPERMENT AL FORESTRY N RAPPORTS DE LA STATON DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE N CENTRAT.TRYCKER!ET, STOCK!OT.M 19 J 7

2 REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR ~CHOTTE

3 NNEHÅLL. skgsförsöksanstatens tikmst ch uppgift. (Die Entstehung und Aufgabe der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwederis) av GuNNAR ScHOTTE...:... X skgsförsöksanstatens tmt ch byggnader: (Der Baupatz und die Gebäude der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens). Försöksträdgården (Der Versuchsgarten) av GuNNAR ScHOTTE xv Nybyggnaden (Der Neubau) av C. LNDHOLM... XX skgsförsöksanstatens avdeningar: (Die Abteiungen der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens.) skgsavdeningen (Frstiche Abteiung) av GuNNAR SCHOTTE XXXV N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRK HEssELMAN XL Entm~g~ska abratriet (FrstentmgischeAbteiung) av!var TRAGARDH XLX Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Nrrand) av EDVARD WBECK... LV Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1915: (Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im J ah re 1915.) L Skgsa vdeningen (F rstiche A btei!ung) a v GuNNAR ScHOTTE. N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRK HEssELMAN :.. 6. Entmgiska abratriet (Frstentmgische Abteiung) av var TRÄGÅRDH... 8 NLS SYL VEN: Den n~rdsvenska taen Die nrdschwedische Kiefer GUNNAR SCHOTTE: Om snöskadrna i södra ch meersta Sveriges skgar åren xgxs-xgx6... Uber die Schneeschaden in den Wädern Siid- und Mitteschwedens in den Jahren ,... X GÖSTA MELLSTRÖM: skgsträdens frösättning år xgx Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre XX Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år xgx6: (Bericht ii ber die Tätigkeit (j.er ~g!. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1916.) L Skgsa vdeningen (F rstiche Abteiung) a v GuNNAR ScHOTTE 189 Naturvetenskap iga a v deningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRK HESSEUAN skgsentmgiska abratriet (Frstentmgische Abteiung) av var TRÄGÅRDH V. Avdeningen för föryngringsförsök inrrand(abteiungfiir die Verjiingungsversuche in Nrrand) av EDVARD WBECK 197 Sid.

4 EDVARD WBECK: Om eftergrning hs tafrö Verspätung der Keimung nrdschwedischen ~iefernsamens bei Freiandssaat OLOF TAMM: Om skgsjrdsanayser...,..... Uber Wadbdenanaysen...,.... L. MATTSSON: Frmkasstudier i fusutna tabestånd..... Eine Studie i\ ber die Frmkassen der dichtgeschssen Kiefernbeständen... HENRK HESSELMAN: studier över sapeterbidningen i naturiga jrdmåner ch dess betydese i växtekgiskt avseende 2 97 Studien i\ber die Nitratbidung in narrichen Böden und ihre Bedeutung in pfanzenekgischer Hinsich t XXX Sid. 201 XX 235 XXV 261 XXX GUNNAR SCHOTTE: Lärken ch dess betydese för svensk skgshushåning...: The Larch and its mprtance in Swedish Frest Ecnmy... LX L. MATTSSON: Frm ch frmvariatiner hs ärken. Stu= die r över trädens stambyggnad The Frm and Frm-Variatins f the Larch... LXXXV ] ENRK HESSELMAN: Om våra skgsföryngringsåtgärders inverkan på sapeterbidningen i marken ch dess bety= de se för barrskgens föryngring.... On the Effect f ur Regeneratin Measures n the Frmatin f Satpetre in the Grund and its mprtance in the Regeneratin f cniferus Frests NLS SYL VEN: Om taens knäckesjuka... XC 077 Uber den Kieferndreher CXXV VAR TRÄGÅRDH: Undersökningar över gran= ch ta= kttarnas skadeinsekter nvestigatins in t the insects injurius t the spruce and pin e cnes... CXXXV GUNNAR SCHOTTE: Om aspens prduktinsförmåga 205 Cmmunicatin preaabe de sept paces d'essai CXLV HENRK HESSELMAN: studier över de nrrändska ta= hedarnas föryngringsvikr Studien i\ber die Verji\ngungsbedingungen der nrrändischen Kiefernheiden SVEN ODEN: Om kakningens inverkan på sur huntusjrd... Uber die Einwirkung des Kakes auf saure Humusböden... ~ ' "} 22 CXLX 287 C LXX

5 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om taens knäckesjuka. [Meampsra pz nitrqua (BRAUN) ROSTR.] Av NrLS SYLv:EN. Taens knäckesjuka, Meampsra pinitrqua, är sedan änge känd från våra takuturer. Ett första mnämnande från vårt and av tviveaktigt denna svampsjukdm göres år 1874, då W. WLKE i Tidskrift för Skgshushåning i krthet annterar ett eakartat svampangrepp åren å en 2-3-årig takutur på tunnand brandfät inm Vadsb revir i nrra Västergötand. 1 Angrepp ch härjningar av taens knäckesjuka mtaas senare från krnparken Lia Svätan, ikaedes i Västergötand, samt från fera av de övriga sydiga ti meansvenska andskapen, från Skåne, Haand, Bekinge, Småand, Bhusän, Uppand ch Daarna. Då taens knäckessjuka upprepade gånger iakttagits sasm en avarsam skadegörare i vårt and ch sistförfutna smmar återigen uppträtt inm vande takuturer av ika ådrar i nrra Västergötand, har jag sökt begagna detta sistnämnda tifäe ti ett närmare studium av densamma, särskit dess uppträdande ch skadegörese samt dess spridningsbigi. Svampens utvecking.»taens knäckessjuka» representerar ett på årssktt av ta uppträdande stadium av den mean ta ch asp värdväxande rstsvampen Meampsra pinitrqua (BRAUN) ROSTR. Taen är härvid värdväxten för svampens recidiespr- eer cremastadium, ~spen för dess ured-teeutsprstadier. Långt innan svampens värdväxing ännu bivit upptäckt, var dess på taen uppträdande ccemastadium känt under namn av Ctema pini- 1»En parasitsvamp pi taen.» Tidskr. f. Skgsh. 1874, sid. 247 Jmf. FREDR. LVEN, En parasitsvamp pi ta. ( C<2'011za pinitrfptum A. BR.). Tidskr. f. Skgsh. 87 5, sid , ch A. E. HLMGREN ch FREDR. LVEN, Berättese m undersökningar af skadad skg ii krnparken Lia Svätan. Tidskr. för Skgsh. 1884, sid. 251.

6 NLS SYL VEN. trquum A. BRAUN. År mnämnes för första gången denna taens skadesvamp av DE BARY i en uppsats med titen >> Uber Ca:ma pinitrquum einen der Kiefer verderbichen Piz» 1. År 8 74 mtaas ett första angrepp av sjukdmen på ta i vårt and (jmf. van) ch i början på 88-taet knstateras den jämvä i Danmark, här på såvä bergta sm vanig ta. 2 Angående Ca:ma-frmens samhörighet med en på asp uppträdande Meampsra hade förmdanden tidigt uttaats. HARTG 3 eder redan 87 4 uppmärksamheten på ett eventuet samband mean Ca:ma pinitrquum ch den sedan änge på aspen kända Meampsra tremua:. Mera bestämda förmdanden i den riktningen uttaas r883 av KERN 4 ch ROSTRUP 5 Den sena'res uttaande är så mycket mera anmärkningsvärt, sm genm P. NELSENS ch RSTRUPS egna försök en annan Ca:ma, C. Mercztriais, förut knstaterats samhörig med aspens Meampsra.»Men», säger ROSTRUP,»igesm der hs Krnsrterne g mange andre Grcesser kan findes fere Arter Puccinia paa samme V certpan te, sa aedes er det meget muig, att der kan findes t frskjeige Arter Meampsra paa denne Pppe, viket maa vcere frbehdt ncermere Unders0gese at kmme ti Karhed ver. Denne Gisning er saa meget mere sandsynig, sm Mercuriais perennis neppe findes i Hedepantninger hvr Ccema pinitrquum ptrceder sammen med Bcevreaspen». Samhörigheten mean Ca:ma pinitrquum ch en Meampsra på asp edes ckså redan smmaren r 883 i bevis genm ROSTRUPS nu igångsatta infektinsförsök med Meampsra-sprer å ta. 6 En ytterigare bekräftese härpå ämna HAR TGs infektinsförsök ~ med Ca: ma pinitrqztum-sprer på bad 1 Mnatsber. d. K. Preuss. Akad. d. Wiss. Berin 1864, sid År 1877 ämnar E. RSTRUP i Tidskr. f. Skvbrug, Bd. z, sid. -8, en redgörese»om de paa vre trreagige Pan ter, dg frtrinsvis paa Skvtrreerne ptrredende Vredineer eer Rustsvampe.» Ehuru Ccema pinitrquum då ännu ej var känd från Danmark, mnämner han i krthet även denna.»denne Fyrrerust», säger han, sid. 72,»er i de senere Aar ptraadt med en saadan Styrke g har wundet en saadan Udbredese i Nrd-Tyskand, att den ve! gsaa nk naaer s, hvis den ikke aerede er ankmmen.>> År 883 kan han ckså meddea, att svampen inkmmit även i Danmark. sina»frtsatte :nders0geser ver Snytesvampes Angreb paa Skvtrreerne,, Tidskr. f. Skvbrug, Bd 6, Kj0benhavn 1883, sid. 214, skriver han nu, att den av svampen framkaade "Knrekke sygen» >>ptrreder frskjeige Steder paa en temmeig 0dereggende Maade, i srer i de jyske Hedepantninger.» 3 R. HARTG, Wichtige Krankheiten der Wadbäume. Berin 1874, sid EDVARD KERN, Uber Ccema pinitrquum A. BR. Bu. d.. Sc. mp. d. Natura. d. Msc Sec. Part. Mscn 884, sid Tidskr. f. Skvbrug. Bd , sid , 6 E. ROSTRUP, Nge nye Jaktageser angaaende heterceciske Uredineer. Oversigt K. Danske Vidensic Sesk. Frh. 884, sid. 4-6.

7 OM TALLENS KNÄCKESJUKA. 079 av asp. 1 Den nyupptäckta Meampsra-arten giver RSTRUP namnet M. pinitrqua. nfektinen å taen äger i naturen rum under knppsprickningstiden, då de unga sktten sträckt sig så ångt, att krtskttsbarren börja framträda ur ågbadssidrna. nfektinsstäena å sktten markeras snart av ängsgående, bekgua ti rangegua fäckar av va eer utdragen eiptisk frm (jmf. fig. ). Tidigt framträda å dessa svampens pyknider sm tarika, små, vårtfrmiga upphöjningar av någt djupare gu färg. De gua fäckarna breda atmera ut sig. Då fera infektinsstäen fta förekmma på samma sktt -ända ti z stycken av svam pen framkaade sår ha av förf. iakttagits å ett ch samma årssktt - sammansmäta härvid ej säan två eer fera fäckar ti en enda av stundm ganska betydande strek (jmf. fig. b). Svampmyceet uppbygges av fina, grenade, septerade hyfer, vars pasma innehåer tarika argangegua jekrn; det är dessa sistnämnda, sm under svampens första utvecking betinga den utåt syniga gua fär- 1 R. HAR TG, Die Aspe (Ppuus tremua) as Feind der Kiefern- undlärchenschnungen. Ag. Frst- u. Jagd-Zeitung. Frankfurt am Main, r885, sid Senare av KLEBAHN utförda infektinsförsök hava visat, att såvä asp sm även siverpppe ch hybriden dem emean kunna tjänstgöra sm värdväxt för svampens ured- ch teeutsprstadier. Jmf. närmare H. KLEBAHN, Kuturversuche mit Pizen. X Bericht. (1901). Zeitschr. f. Pfanzenkrankh. Bd. X. Stuttgart 1902, sid. 39. Fig. L Tasktt med sår framkaade av knäckesjuka (Meampsra pinitrqua); överst å b ha fera (3) sår sammansmät. Västergötand, Hassie s n, Ö. Ekenäs. 14 / [f. (Kiefernsprsse mitveretzungen bervrgerufen durch Kieferndreher ( feamjsra finit,-qua); ganz ben an b sind mehrere (3) VVunden verschmzen).

8 8 NLS SYLVEN. gen. Hyferna utbreda sig interceuärt i barkvävnaden ch växa därifrån in i märgstråarna ch märgen samt edningssträngarnas sirörsdear; från de interceuära hyferna skickas krta sidgrenar, haustrier, in i värdväxtens ceer. De av myceet påverkade ceerna dö förr eer senare ch bi brunfärgade, sutigen synas de mer eer mindre fuständigt resrberade. 1 Det pyknidastrande myceet träffas innanför kutikuan mean denna ch epidermisceerna; pykniderna spränga vid mgnaden den vanför dem befintiga kutikuan. barkens andra eer tredje ceskikt kmma härefter ccemasprer ti utbidning. Från tätt städa, mt spetsen ansväda hyfgrenar avsnöras i Fig. 2. Övre deen av tppskttet av en av knäckesjuka angripen ä-tapanta; på den knkava sidan av skttet en enda sammanhängande sprhp, på biden begränsad av de streckade injerna. Västergötand, Ma~iestad, skgsvårdsstyresens pantska. ;, [f (Der bere Tci des Jahrestriebes einer vm Kicferndreher befaenen Ö-Kiefernpfanze; auf der kkaven Seite des Triebes ein einziger zusarnmenhängender Sprenhaufen, auf dem Bide begrenzt durch die gestrichehen Linien. Västergötand, Mariestad, Saatkamp des \Vadpfegeamts. 3/ ) [}] Fig. 3. Meampsra j>initrqua (BRAUN) RsTR. Cremasprer [ 9 ~ 0 ]. Från tasktt, insamade d. 14 / 7 19i6 vid Ö. Ekenäs. (Ccemaspren. [ 9 ~ 0 ] Vn K~~fernsprssen, engesammet d. 14/ bei O. Ekenäs.) rader städa sprer ti strt anta, vä ett z-ta från varje hyfgren. De utanför sprmassan befintiga vävnaderna yftas ch sprängas sutigen sönder. Den gua fäcken å skttet, nu starkare brungu i färgen, spricker härvid upp ängs efter, ch ett kräftiknande sår uppstår (fig. ), i vars mitt den rödaktigt argangegua sprmassan. bttas. En sprfruktfrm, sm den här föreiggande, utan av myceet bidat hye eer peridie benämnes ccema ~ ti skinad från det av hye mgivna cecidiet.- Då fera mycefäckar sammansmät, kunna sammanhängande sprhpar m ända ti ett par cm:s ängd förekmma (jmf. fig. z). Spridningen av de mer eer mindre ktfrmiga, p. ånga ch 3-17 f1 tjcka, vårtiga cecidiesprerna (fig. 3) äger medebart rum. ' Övervaade knäckesjukssår ikna ti det yttre i hög grad äkta snytbaggsfrät av iknande mfattning, men skijas ätt från dyika på de innanför övervaningsvävnaderna brunfärgade, döda vävnadspartiern.a; vid frät av snytbagge bibehåa däremt de kvarvarande vävnaderne. si11 naturiga färg.

9 OM TALJ.ENS KNÄCKESJUKA. C::emabidning av nu antytt sag träffas å årssktt av ta i ådern 2 (andra årets panta) ti 5 år, mera undantagsvis å ädre, upp ti 30-åriga eer ännu ädre träd. 1 Även första årets pantr angripas understundm; svampens fruktkrppar uppträda å dessa des på hypktyen, des på hjärtbaden (Jmf. fig. 4). Så snart de utanför ccemasprmassrna å skttaxarna befintiga vävnaderna sprängts, börjar mer eer mindre rikig hartsavsöndring inträda från de nu iksm sårytan i sin hehet brunfärgade sårkanterna. Snart ng synes hea såret utåt fuständigt titäppt av harts. Ä.ven en inre förhartsning äger rum närmast sårkanterna. Härigenm hämmas svampmyceet i sin vidare utvecking, ch det trde ej dröja änge, innan svamphyferna i amänhet hemfaa åt förgängesen. Redan DE BARY säger ckså uttryckigen i sin första detajerade beskrivning av knäckesjukan, att såvä värdväxtens av myceet påverkade vävnader sm sjäva myceet efter c::emasprspridningen tidigt trka ch brtdö. Närmare undersökningar rörande svampens frtevnad ch förekmst i taskttet vid ika tider på året är utförda av KERN. ~ juni månad, sedan c::emasprerna redan spritts, befanns svampmyceet yppigast utbidat. jui fann han ceerna svagt brunfårgade, några t.. m. het resrberade; hy- ~,, b 1 R. HARTG, Lehrbuch der Baumkrarikheiten. Berin 1882, sid. 74, framh!er, att»med mkring 30:nde!ret försvann sjukdmen av sig sjäv». EUARD KERN, Uber Cmma pinitrquum A. BR. Bu. d.. Sc. mp. d. Natura. d. Msc Sec. Part. Mscu 1884, sid , mtaar fr!n trakten av Mskva i Ryssand fynd av knäckesjuka p! n!gra över 40-!riga ch en ända ti 55-!rig ta. Om den sistnämnåa heter det, att den >var s! starkt skadad av 'tavridaren', att den ti föjd av sina böjda ch vridna grenar väckte uppmärksamhet redan p!!ngt h!. Sedan trädet fäts, visade det sig, att det växt mycket!ngsamt under de 30 första!ren, under de senaste 25 däremt p!faande snabbt. Av Cmma syntes trädet angripet endast sedan 4!r tibaka; s!vä huvudsktt sm sidsktt hade sk~dats. De tv! sista!rens sktt vr särskit starkt böjda.» 2 EDUARD KERN, anf. arb., sid , Meifde..fr&n statens Sk~rs.försiiksanstat. Fig. 4. Knäckesjuka!!rspanta av ta fr!n Skgsv!rdsstyresens pantska vid Mariestad. 27 / a:!rspanta med s!r av knäckesjuka! det framti - mitt! biden - syniga hjärtbadet [~]; : övre deen av ett av knäckesjuka angripet hjärtbad. m (Kieferndreher auf einjähriger Kiefernpanze aus dem Saatkamp des Wadpegeamts bei Mariestad. 27/7 xg16. a: Einjährige Panze mit Veretzung durch Kieferndreher an dem vrn - mitten auf dem Bide - sichtbaren Keimbatt aj; b: der bere Tei eines vm Kiefem~ dreher befaenen Keimhattes.) m

10 NLS SYLVEN. ferna hade redan nu börjat avtaga i märgen, dck ej ännu märkbart i barken. augusti vr endast få hyfer kvar i märgen, dck i barken många fer än i märgen. En undersökning av knäckesjuka tasktt i apri månad året efter svampangreppet gav intet myce i märgen, i barken träffades dck några evande hyfer. Det är ju ett ganska snabbt avdöende av svampmyceet, dessa KERNS undersökningar framvisa. Förekmsten av några få evande hyfer i barken i ett knäckesjukssår våren efter artgreppsåret trde vä ej utan vidare få anses bevisande för knäckesjukssvampens perennerande i taskttet, detta hest sm saprfytiska svampar tidigt päga infinna sig i knäckesjukssåren ch en förväxing med dyika vä näppeigen är utesuten. KERN drager emeertid sjäv av sitt aprifynd den sutsatsen, att myceet perennerar.»vidare frskningar», heter det,»måste nu föja det perennerande myceet på dess väg från de ettåriga grenarna in i de unga årssktten.» Då redan förut, 1882, förmdanden i samma riktning uttaats av HARTG i dennes»lehrbuch der Baumkrankheiten», sid. 74, är det ej heer utesutet; att KERN vid dragandet av sina sutsatser påverkats härav. Det heter nämigen hs HARTG,»att den mständigheten, att en ta, sm en gång angripits av svampen, årtinden igenm årigen synes ida av sjukdmen, berättigar ti det antagandet, att svampmyceet perennerar i sktten». Uppgiften m myceets perennerande i tasktten gå igen aestädes i de mykgiska handböckerna. 1 Den ende, sm någt reserverar sig gent emt den gängse uppfattningen, är KLEBAHN. sitt stra sammanfattande arbete,»die wirtswechsenden Rstpize», Berin 1904, sid. 405, refererar han HARTGs ch KERNS uttaanden med det tiägget:»svampens återuppträdande skue vä dck kunna förkaras genm en årigen upprepad infektin från aspen. Undersökningar häröver föreigga icke». Då man vet huru frt sjukdmen från det första året ti det andra från en ringa början kan spridas över en takutur, ch man i detta faet måste räkna med massinfektin från aspens sida, möter ju intet söm hest hinder för antagandet av endast ch aenast en årigen upprepad infektin från aspen. De å tasktten strängt kaiserade, tidigt förhartsade knäckesjukssåren taa ju ckså bestämt emt en spridning inm 1 Jmf. KARL VON TUBEUF, Pfanzenkrankheiten durch kryptgamen Parasiten verui'sacht, Berin 1895, sid. 378; E. RsTRUP, Pantepatgi. K'benhavn 1902, sid Ett mera bestämt uttaande möter härvid hs RsTRUP, där det heter: >Myceiet kan gsaa vervintre i den tiragebevne De af Grenen g nreste Fraar trrenge ud i de nye Skud sm udvikes af Skedeknpperne, hvrved Trreet faar et frkri'jbet Udseende. Möjigt är, att redan HAR TG avsett en dyik infektin av de av krtskttsknpparna vren efter svampangreppet utveckade H.ngsktten, då han (anf. arb. sid. 74) m dessa säger, att de :aerdings in der Fge wiederum erkranken»,

11 OM TALLENS KNÄCKESJUKA. taen medest myce, framväxande från ett sktt ti ett annat. Adrig någnsin ser man heer nya fruktknppar frambryta från de gama sårstäena å de ett år gama: eer {ädre) skttaxarna; detta pägar ju dck vara utmärkande för andra på taen perennerande svampmyce, exempevis för törskatesvampen (Peridermium Pini). Tvärtm ser man, hurusm de förhartsade knäckesjukssåren tidigt, under gynnsamma förhåanden redan inm ett års förpp, fuständigt övervaas. Mikrskpisk undersökning av ett ferta i mars innevarande år insamade tasktt med knäckesjukssår från föregående år har ej heer i någt fa givit evande a Fig. 5. Meampsra pinitrqua (BRAUN) RsTR. a: uredsprer, b: safttr!.dar. [ 0 ~ 0 ]. Fr!.n aspbad, insamade vid Maingsb i Daarna d. 2 ~/8 19. (a: Uredspren, b: Saftfäden. [ 9 ~ 0 } Vn Espenbättern, eingesammet bei Maingsb, Daarna, d. 22/8 gn.) Meampsra-hyfer vare sig i märg eer bark i eer inti knäckessjukssåren. några fa träffades dck evande hyfer av karaktäristisk brun Hirg i sjäva sårytan, förtydbart saprfytiska svamphyfer. Cremasprerna är genast grbara. 1 Det vid grningen framgående myceet frdrar för sin nrmaa utvfcking en ny värdväxt, aspen. De på aspbaden grende sprerna skicka genm kyvöppningarna in hyfer i badvävnaden, ch från det under hudvävnaden på badens undersida utveckade myceet bidas inm krt de för svampens spridning 1 Av KLEBAHNS (Zeitschr. f. Panzenkrankh. Bd. X, 1902, sid. 39) infektinsförsök framgår, att p!. aspbad den 7 juni utsådda cremasprer redan efter 7 dygn givit rikigt ured. På Ppuus aba ch P. aba x tremua den 8 juni utsådda sprer gåv efter dygn ikaedes ured, men sparsammare. b

12 NLS SYLVEN. från aspbad ti aspbad eer från det ena skttet eer trädet ti det andra under smmaren avsedda ured- eer smmarsprerna. De sprastrande hyfgrenarna är tiika med kubbika, f ånga ch 2-7 f breda, med avånga huvuden försedda safttrådar (fig. 5 b) Fig. 6. Meampsra jz'nz"tm-qua (BRAUN) ROSTR. Å undersidan av aspbad. a: ured-, b: teeutsprstadium. [t]. a: från Daarna, Maingsb, 22 / r, b: från Västergötand, Finnerödja s:n, L. Veervattnet, 17 / (f. Phtitrqua auf der U nterseite vn Espenbättern. a: Ured-1 h: Teeutsprenstadium. [f]. a: aus Daarna, 1\ia.ingsb, 22/ 8 rgrr, b: aus Västergötand, Kirchspie Finnerödja, L. Veervattnet, 17J10 rgr6.) samade i små, rundade hpar, mgivna av ett tunt, hinnikt hye (peridie). Varje sprgen hyfgren avsnör från sin spets en rundat äggfrmig, i s- 22 f ång ch - 6 f tjck, taggig, ti färgen ysande gu uredspr (fig. 5 a). Vid sprmgnaden spränges hyet ch de utanför befintiga badvävnaderna, ch de friagda sprerna spridas med vinden. De föras över ti nya bad å samma eer närstående träd, stundm kanske ti ganska avägset stående dyika, ch gr på de anträffade aspbaden medebart ut ti nya, inm krt tid i sin tur åter uredsprastrande myce. Fera uredgeneratiner kunna härvid under smmarens pp

13 Oi TALLENS KNÄCKESJUKA. r85 avösa varandra. Om de efter ccemasprinfektinen å aspbaden uppkmna mycefäckarna är reativt få, är de efter upprepade uredsprinfektiner på sensmmaren förefintiga så mycket fera. Ofta ysa nu aspbaden på ångt hå gua, genmvävda sm de är av svampmyce -- myceets närvar i badet kan tidigt spåras i gugröna fäckar jämvä på översidan av badskivan-ch på undersidan mer eer mindre tätt gupunkterade av svampens uredsprhpar (jmf. fig. 6 a), sutigen a b Fig. 7. Meampsra pinz"trqua (BRAUN) RsTR. Tvärsnitt genm teeutsprsamingar, a: 8 1 5, b: 0 ~ 0 Från aspbad, insamade vid L. Veervattnet d. 17/ (Querschnitte durch Teeutsprenansammungen, f.' s~r;' b: g~. Vn EspenbUittern, eingesammet d. j /10 gt6j gupudrade av de friagda, gua uredsprerna. augusti börjar utbidningen av de för övervintringen avsedda teeutsprerna eer vintersprerna. Dessa utbidas från samma myce, sm förut astrat uredsprer. De uppstå iksm dessa på badundersidan - endast på denna ch ej såsm hs närstående arter å bad av pppearter på badöversidan - ch framstå först sm jusare bruna,_ senare på hösten mörkbruna ti svarta, någt upphöjda fäckar å denna Qmf. fig. 6 b ch 7 a). Varje enskid teeutsprfäck är iten, rundad eer vanigen någt

14 086 NLS SYLVEN. kantig, begränsad, sm den ftast synes vara, av de finare badnerverna, mkring en hav mm i diameter; fera mindre fäckar sammansmäta stundm ti större, dck synas adrig fäckar av mera påfaande strek förekmma. De starkast infekterade aspbaden är vid tiden för övfäningen på hösten nästan brunsvarta av de på badundersidan särskit mt basen tätt gyttrade teetusprfäckarna. Å de av crema- ch uredsprmyceen tidigast ch starkast angripna aspbaden kmma ej atid teeutsprer ti utvecking, då svampmyceen här understundm fuständig döda baden, innan ännu vintersprer hunnit utbidas. Teeutsprerna övervintra i de avfana, vissnade aspbaden. De är ti fr-. men cyindriska eer någt prismatiska, p ånga ch 7- p breda, ch bida ett sammanhängande, paisadiknande skikt under epidermis (jmf. fig. 7 b), sm vid teeutsprernas grning sutig~n spränges. Teeutsprerna ösgöras adrig från värdväxten utan gr där på våren direkt ut ti basidier, vars basidiesprer vid tiden för taens knppsprickning infektera de unga, utväxande tasktten. Svampens skadegörese å taen ch. förekmst i vårt and. Meampsra pinitrqua är på grund av den skada, den åstadkmmer på taen, tviveaktigt att räkna sm en skadesvamp av eknmisk betydese. Av praktiskt sett ringa eer ingen betydese är däremt dess på aspen förrsakade skadegörese. At efter taens åder ch utvecking bir angrepp av knäckesjuka för densamma ika ödesdigert. Årspantr av ta duka så gtt sm undantagsöst medebart under för svampens angrepp; endast då stamdearna gå fria ch aenast hjärtbaden angripas kunna de övereva svampangreppet btt få fa trde man emeertid ha sig bekant, att taårspantr i större utsträckning angripits av knäckesjuka.1 Från vårt and föreigga tis dat inga bestämda uppgifter m dyika angrepp. Enstaka av Meampsra pinitrqua dödade årspantr av ta ha dck smrarna 19 2 ch 9 6 av förf. anträffats i skgsvårdsstyresens i Skarabrgs än pantska vid Mariestad (jmf. fig. 4). De dödade pantrnas anta var i varje fa ytterst ringa, endast en betydig bråkde av en "/ En någt mera mfattande ch mera i ögnen faande skadegörese synes svampen åstadkmma på andraårspantrna i våra pantskr. Även detta svampens uppträdande har dck i amänhet förbisetts i den svenska skgsitteraturen; snart sagt a trka å tapantrna i pantskrna p ä~ gar ju i dagigt ta gå under namn av»skytte», ch en närmare under- 1 R. HARTG, Ccema pinitrquum A. BR. Zeitschr. f. Frst- u. Jagdw. Be. 4. Berin 1872, sid. 12, mnämner dck, hurusm i vackra ch yckade tasådder å Schuenburg'ska skgarna nära Neustadt ända ti 2/ 3 av årspantrna angripits av knäckesjuka.

15 0;11 TALLENS KNACKES]UKA. sökning försummas atför fta. Av författarens undersökningar de senare åren synes det dck framgå, att knäckesjuka å de ettåriga tapantrna ingaunda är vanig. Sm någn mera rväckande skadegörare synes dck knäckesjukssvampen här näppeigen uppträda. Kring mitten av juni månad börjar sjukdmen visa sig ch sjukdmssymptmen är vanigen U r Skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 8. å -pantr av ta med tpparna dödade av knäckesjuka; den streckade injen markerar gränsen mean de evande ch döda partierna å årssktten. Västergötand, Mariestad, Skgsvårdsstyresens pantska 912 ch 19 6, [~J (å-kieferpfanzen mit durch Kieferndreher getöteten Gipfen; die gestrichete Lin i e markicrt die Grenze zwischen den ebenden und abgestrbenen Partien an den Jahrestrieben. Västergötand, Mariestad, Saatkamp des \Vapdfegeamts 1912 und '9'6.) [~] atför karaktäristiska, för att de ska kunna misstydas. Svampinfektinen äger vanigen rum vid eer nedm, stundm van mitten av årsskttet (jmf. fig. 8 ch g). Ett ensidigt, gubrunt sår av fta ganska avsevärd ängd - en eer ett par cm -- uppstår (jmf. fig. 2 ). På grund av det ensidigt utveckade svampmyceet ch den av detta framkaade

16 r88 NLS SYLVEN:- stegrade tiväxten på den mtsatta sidan av skttet antager detta fta under utväxandet efter infektinen en någt krumböjd frm; såret träffas härvid å den knkava sidan av skttaxen. Å finare årssktt når myceet sutigen runt m skttet, sm då trkar van angreppsstäet (tig. 8--g). tpparna vissnade, rödbruna tapantr (jmf: fig. g), insprängda band de gröna ch friska pantrna i pantsängarna, se där det för Meampsra pinitrqua-angrepp å andra årets tapantr i pantsk rna karaktäristiska! Träffar man tapantr av dyikt utseende i en pantska, ska man snart sagt undantagsöst vid närmare efterseende finna de för sjukdmens säkra bestämmande avgörande såren eer ccemafäckarna. Sker svampangreppet ängre ned på årsskttet, kan detta het brtdö ch pantan stundm nedsättas så starkt, att den i sin hehet dukar under. rege dödas dck ej de av sjukdmen hemsökta pantrna medebart utan kvareva ti sina nedre dear ch utvecka från dessa ersättningssktt, sm föjande år taga edningen av höjdtiväxten. Fera ikvärdiga sktt kmrna fta härvid ti utbidning, ch en för pantering ämpig, buskfrmig panta (jmf. fig. 10) Fig. 9 Av knäckesjuka i tppen dödad /;-tapanta från pantskan vid Mariestad. 3/ bir den sutiga föjden av svampangreppet, m ej ett förnyat angrepp under pantans tredje år De evande barren hava å biden tecknats svarta, de dödade - brunvissnade - vita. [~] het dödar densamma. Å de starkast utveckade pantrna når svampmyceet stundm ej runt m (Durch Kieferndreher am Gipfe getötete /;-Kief~rnpfanze aus dem Saatkamp bei Mariestad. '/ 1 r912. Die ebenden Naden sind auf dem Bide schwarz, die ab~estrbenen - braumvek~n - weiss gezeichnet.)

17 01\ TALLENS KNACKESJUKA. r89 skttaxen, sm då vanigen frtever. Då skttets ängdtiväxt vid tiden för svampangreppet ej ännu avsutats, 1 kmmer vanigen en mer eer mindre starkt S-frmig krök att åtminstne under de närmast föjande åren å detsamma (jmf. fig. r ) markera patsen för svampangreppet Angrepp av knäckesjuka å andra årets tapantr har jag iakttagit i skgsvårdsstyresens i Skarabrgs än pantska vid Mariestad smrarna rgr2-194 ch 196 (95 var jag ej i tifäe att besöka densamma), u r skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 10. På grund av årets knäckesjuka - huvudsktten dödade i tppen ti c:a 4-4 cm:s ängd - buskfrmiga i;-tapantr från pantskan vid Mariestad. 27 / [!] (nf1ge diesjähriger Kieferndreherkrankheit - die Hauptsprsse an der Spitze bis zu ca. 4-5 cm Länge abgestrben - in einem kmmenden Jahre strauchförmige 5-Kiefernpfanzen aus dem Saatkamp bei 1\fariestad. 27/, 1916.) m å skgsvårdsstyresens i Värmands än pantska vid Deje smmaren 19 2 samt i Grönsinka skgsskas pantska vid Grönsinka i södra Gästrikand smmaren 9 6. Vid Mariestad ha sjuka pantr i någt större anta påträffats; någn skadegörese av nämnvärd eknmisk betydese har det dck adrig heer här varit ta m. Några få ti ett O-ta eer undantagsvis upp emt ett 20-ta knäckesjuka pantr ha anträffats per såddradsängdmeter; ej säan ha dck hea såddrader (tvär- 1 Då svampangreppet börjar framträda å task:tet, har detta vanigen nått endast tredje,jccn eer häften uv sin definitiva!änge.

18 NLS SYL VEN. rader på de meterbreda pantsängarna) gått het fria från svampangrepp. Endast någn eer några få 0 / 00 av hea ~-pantmateriaet har härvid angripits. Vid Deje var antaet skadade pantr ungefär detsamma sm vid Mariestad, vid Grönsinka vr knäckesjuka pantr säsynta. aa tre faen ha aspar knstaterats i pantskrnas mer eer mindre medebara närhet. Mariestads-pantskan (jmf. fi.g. 12) är åt ena sidap kantad av höga aeaspar. 1 mtsats mt svampens praktiskt taget mera fariga uppträdande på års- ch 1-årspantrna i pantskrna måste dess uppträdande på tapantrna ute i kuturerna i ådern upp ti 10 a 2 år betecknas såsm avarsamt ch sm en faktr av eknmisk betydese. A v knäckesjuka.angripna tapantr i ådern 2-12 år eer högre åder igenkännas vid tiden för cremafruktkrpparnas mgnad i juni-jui månad på de av svampmyceet framkaade, guaktiga, vaa, kräftsåriknande fäckarna i årsskttets bark; de i sårets mitt bttade, gua recidiesprmassrna giva ätt bestämd uppysning m svampsjukdmens art. Yngre pantr ch svagare skttaxar visa samma sjukdmssymptm sm fi-pantrna i pantskrna: de runt m angripna skttaxarna vissna van angreppsstäet, ch de vissnade skttdearna kvarsitta under smmarens senare de i bruntrkat tistånd, vanigen över såret krumböjda nedåt ch i sin hängande stäning påminnand'! m frstbitna skttppar (jmf. fi.g ). De trkade Ur Skgsförsökan- Ft av förf. sktten knäckas ätt av (se figurerna), härav narnstatens sam. 2 net knäckesjuka. På en ch samma panta kunna m Fig. 1. Av knäckesjuka angripen 8-tapanta från Mariestads-pantskan. 27 / En svagt S-frmig-~krökning (se pien) å det atjämt kvarevande huvudskttet markerar patsen för svampangreppet, (Vm Kieferndreher befaene ä Kiefernpfanze aus dem Saatkamp bei Mariestad. 27/ , Eine scbwach S-förmige Kriimmung (s. den Pfei) an dem andauernd frtebenden Hauptsprss markiert die Stee des Pizangriffs,) [~) 1 Enigt meddeande från änsjägmästare A. WNBLADH är nu de festa av asparna i fråga efter ringbarkning yckigen avivade. 2 Då namnet knäckesjuka- en försvenskad frm av danskans»knrekkesyge» - numera synes hava vunnit burskap inm svenska språket, ha T, LAGERBERG ch författaren i fasc. av exsiccatverket >Skgens skadesvampar>, Stckhm 1914, n:r 32, för Meampsra pznit(rqua (BRAUN) RsTR. upptagit det svenska namnet»taens knäckesjuka». Detta namn har ckså kmmit ti användning i de senare årens handböcker på skgsitteraturens mråde (A. WAHLGREN, Skgsskötse. Stckhm 1914, sid. 428; NrLs SYLVEN, De svenska skgs-

19 01\1 TALLENS KNÄCKESJUKA. huvudskttet ch ett eer fera sidsktt samtidigt vara skadade (fig. 3-7). Då fera sktt angripits ch ersättningssktt senare kmma ti utvecking, biver en krkvuxen, ferstammig, buskiknande tapanta i rege föjden av svampangreppet (jmf. fig. 6-17). Då btt huvudskttet skadas, tager ftast ett enda sktt edningen, i vaniga fa en av kransgrenarna i den översta grenkransen. En krök nedti å stammen kmmer då att i det ängsta vittna m svampens ingrepp i den unga tapantans skttutvecking. Ur krtsktt nedanför angreppsstäet å det tppdöda årsskttet utveckade ångsktt (jmf. fig. 8-9) är en vanig företeese Ft av A. WrNBLADH. Fig. 12. Skarabrgs äns skgsv!rdsstyreses pantska vid Mariestad, i förgrunden de av snö täckta pantsängarna, mitt, p! biden ringbarkade aspar utefter den där g!ende andsvägen. Mars 917. (Saatkamp des Wadpfegeamts des Läns Skarabrg bei Mariestad; im Vrdergrunde die vn Schnee bedeckten Pfanzenbeete, in der Mitte des Bides ringförmig entrindete Espen ängs der drt hinziehenden Landstra se.) å de av knäckesjuka i tppen dödade tasktten. Dessa nå dck i rege ej. så stark utvecking, att de varaktigt ingripa i skttbyggnaden. Säan eer adrig taga de edningen av pantans höjdtiväxt träden.. Barrträden. Stckhm 1916, sid ). Att efter tyskt mönster -»Kieferndrehen - genm översättning av svampens atinska artnamn bida det svenska namnet»tavridare (FREDRK LOVEN, En parasitsvamp p! ta. Tidskr. f. skgsh. 1875, sid. 28), måste betecknas ämpigt; den med svampens skadegörese! taen mindre vä förtrgne bibringas ätt av ett dyikt namn den feaktiga förestäningen, att en vridning av taskttet bir föjden av svampangreppet. Av samma anedning m!ste det svenska namnet vridrst» (ENAR J. BERGGREN, Skgens viktigaste parasitsvampar. Skgsv&rdsför, fkskr. n:r 30, sid, 3) anses förkastigt.

20 NLS SYLVEN. Å starkare skttaxar är svampangreppets verkningar vanigen mindre ödesdigra. Å någt ädre pantr ser man därför mera säan av svampen het dödade skttppar; endast de svagare sidaaxarna kunna här möjigen råka ut för en dyik kaamitet (jmf. fig. rg). De starkaste årssktten gå dck ångt ifrån fria från sjukdmen. Ensidiga, redan andra året äkta sår biva å dessa i vaniga fa enda resutatet av svampangreppet (jmf. fig. r 9 a). Stundm går dck såret så ångt åt sidrna, att vävnader dödas i sådan utsträckning, att skttet vid sin frtsatta tiväxt krum~ böjes kring såret. En S-frmig böjning av årsskttet bir då här iksm å starkare andra-årspantr den sutiga föjden av svampangreppet. Uppstå fera sår nära varandra på ika sidr av skttet, brytes detta ätt av (jmf. fig. z ); endast få eer inga evande vävnader finnas sutigen kvar å det genm svampsåren gående stamtvärsnittet. Om såren sammansmäta runt m stam- Ur Skugsförsöksanstatens sam. Ft av förf. men, trka naturigtvis de Fig. 13. Tapanta med årets tppsktt ch två av vanför dem beägna dearna av skttet. Sjukdmens uppträdande å unga ti någt ädre tapantr ute i kuturerna har mest åtit taa m sig i itte de översta kransgrenarna het eer i tppen dödade av knäckesjuka. Västergötand, Finnerödja, L. Veer vattnet. 17 / [J (Kiefernpfanze, der J ahrestrieb und zwei der ber<; ten Haupt- ~iste ganz der an der Spitze vm Kieferndreher getötet. Västergötand, Finneröd ja, L. Veervattnet. 7fi0 rgr6.) [J raturen. Svampens c.:em;:tstadium uppmärksammades första gången i Tyskand år r 86 på tvenne skida stäen i Hannver, des i en 2-3-årig takutur m 30»Mrgens ( = c. 8 har) strek i Bvenden vid Göttingen, des vid Winzen bur g i

21 O~! TALLENS KN:i.CKESJGKA Widesheim. 863 tikmmer en tredje tysk fyndrt, Neustadt-Eberswade, varifrån uppgives, att c pantr angripits inm ett 5-10» Mrgen» strt mråde. Det är materia från dessa fyndkaer, sm U r Skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig.!4. Av knäckesjuka å såvä huvud- sm sidsktt synnerigen svårt skadad tapanta från L. Veervattn~t, Finnerödja. 17 / [J (Vm Kieferndreher s,vh an Haupt- wie an N ebensprssen sehr schwer beschädigte Kiefernpfanze aus L. Veen attnct, Finnerödja. i~j ) [r3] Ur Skgsförsöksanstatens sam1. Ft av föd. Fig. r 5. Å tppskttet två år å rad av knäcke sjuka angripen tapanta från L. Veervattnet, Finnerödja. 17 / Pien angiver patsen för 9 5 års angrepp. [tqj (An JahrestFieb zwei Jahre nacheinander vm Kiefern dreher befaene Kiefernpfanze aus L. Veervattnet, Finnerödja. 7fi 0 gt6. Der Pfei giebt die Ste1Je des Augriffs vn rgr5 an.) [J igga ti grund för riginabeskrivningen av Ca:ma pinitrquum år Under de närmast föjande åren uppmärksammas nu svampen 1 Mnatsber. d. K. Preuss. Akad. d. Wissensch. Berin, 1864, sid. 624~639.

22 NLS SYL VEN. den ena takuturen efter den andra, mt sutet av 6-taet ch i början av 70-taet inberättas svåra epidemiska härjningar av knäckesjuka från Hannver, Brandenburg, Pmmern, Psen ch Ostpreussen. Kuturer i ådern 1-25 år ha angripits; samma kutur har vanigen angripits under Ur Skgsförsöksanstatens sam!. Ft av förf. Fig. 16. Efter föregiende irs angrepp av knäckesjuka buskfrmig, även sista iret av sjukdmen svirt hemsökt tapanta. Västergötand, Finnerödja, L. Veervattnet. 17 / [ö] (Nach v01jährigen Angriff vn Kieferndreher straucbörmige, auch in etzten Tahre vn der Krankbeit schwer beimgesuchte Kiefernpfanze. Västergötand, Finnerödja, L. Veervattnet. 17/ 10 zgz6.) [J fera, ända ti r z år i föjd. angives hemsökt, är 125 har. 1 Den största sammanhängande area, sm 1 Om taens knäckesjuka i Tyskand under taet se närmare R. HARTG, C01ma pinitrquum A. BR. Zeitschr. f. Frst. u. Jagdwesen. Bd. 4. Berin 1872, sid

23 OM 'fa.lens KNACKESJUKA Sm inedningsvis mnämnts, har taens knäckesjuka uppmärksammats i vårt and redan i början av taet, atså ungefär samtidigt sm sjukdmen uppträdde mest förödande i de tyska takuturerna.»våren r872, men i ännu högre grad våren r873, bserverade jag>>, skri- Ur Skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 17. Av knäckesjuka angripen tapanta med S-frmigt böjda skttaxar. Västergötand, Finnerödja, L. Veervattnet. 17 / Piarna angiva knäckesjukssåren.å årssktten. [t" 0 J (Vm Kieferndreher befaene.kiefernpfanze mit S-förmig gebgemn Sprssachsen, Västergötand, Finnerödja, L. Veervattnet. 17/ Die Pfeie geben die Kieferndreherwunden an denjahrestrieben an.) [J ver W. WrLKE i 1874 års Tidskr. f. skgshushån., sid. 247, >på 2-3:åriga taar, sm hade bivit uppdragna på 40-s tunnand brandfät, strax sedan de nya årssktten hade utveckat sig, en ti färgen range-jusgu rstsvamp, sm i str myckenhet visade sig vid nedre deen af årssktten på barken. Ti en början tyckes den ej skada sktten, men någt senare böja sig dessa åt det hå, der svampen sitter, trka mer ch mer ch faa ti

24 ':) 0\ s (n [/) >< s: M. z Ur skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 18. Av knäckesjuka het (a, b) eer i tppen (c) dödade tasktt. Å krtsktten utveckade spetsknppar, i a ch b under preptisk utvecking, kmma föjande år att bidraga ti huvudskttets ersättande. L. Veervattnet. 17/ [g] Vm Kieferndreher ganz [a, b] der an der Spitze [ej getötete Kiefernsprsse. An den Kurzsprssen entwickete Endknspen, an a und b in preptischer Entwickung, werden im fgendenjahre zum Ersatz des Hauptsprsses beitragen. Västergötand, Finnerödja, L. Veervattnet. 17/ 10 rgr6. [~]

25 d U r Skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 19. Starkt huvudsktt (a) med ensidiga, tidigt förhartsade knäckesjukssr ch i tppen ti mindre eer större utsträckning dödade sidsktt (b-d) av ta från Ö. Ekenäs, Hassie s:n, Västergötand. 9 / Å c de övre krtsktten knppförande. Piarna markera sårstäena. [?,] (Kräftiger Hauptsprss [a] einer Kiefer mit einseitigen, friih verharzten KieferndrehC'nvunden und an der Spitze in grösserer ch geringerer AnsdC'hnnng gctitpten 1\.,..r bcnsprssen [b-d]. (), Ekenis, JGrchspid Hasse, V;istergötand. rf gr6. An c sin e die ber<::n KurzsprssP knspentragend. Die Pft ie marj.;:ierc" die \Ynndstecn.. ) r~j 7..1/n!dd. fra n Stafens S...r:s_;firsi.iksnnsfat.

26 NJLS SYLVEN. sut af, så att man vid fyktigt betraktande kan tr, att sktten bifvit afbrutna eer afbitne af beteskreatur, hviket enigt min åsigt ch enigt mina iakttageser dck ej varit faet. Svampen angriper företrädesvis de frdigaste sktten ch bir, så vida jag kunnat bedöma det, gynnad genm en våt ch varm väderek. - Enigt mina skgvaktares utsag ska den af svampen angripna pantan i de festa fa ej dö, men vä bifva tibakasatt i tiväxten för ett år, hviket vid denna åder ch då man dessrttm har att kämpa mt stark gräsväxt ej betyder så föga.» Ur Skgsförsök5anstatcns sam. Ft av förf. Fig. 20. Ti föjd av knäckesjuksangrepp spetsen böjda eer rent av knäckta tasktt Västergötand, Lyrestads Prästgårdsskg. 22 / m (nfgc vn Kieferndreberangriff an der Spitze ge bgene der geknickte Kiefernsprsse. Västergi)tand, Pfarnvad vn... yrestad. 221; 1916.) De av vvlke meddeade iakttageserna tyda ju utan vidare på taens knäckesjuka.»en antagig förmdan», att Ccema pinitrquum föreegat, uttaas ckså redan föjande år av FREDRK LOVEN. 1 År 1883 förkarar LOVEN, 2 att knäckesjuka»redan för 10 år sedan i ganska str utsträckning uppträtt inm Vadsb revir i Vestergötand», ch avser där- 1 Tidskr. f. skgshushån. 1875, sid Tids kr. f. skgshushån. r884, sic. 25 r.

27 OM TALLENS K:NACKESJUKA med tydigen de av WLKE förut mnämnda takuturerna. Tisammans med A. E. HOLMGREN kan han nu knstatera på knäckesjuka tydande symptm på r- 4 åriga kuturtaar å krnparkerna Lia ch Stra Svätan i Västergötand. 1 HOLMGREN ch LOVEN uppgiva nu dessutm, att svampsjukdmen i fråga under de senare åren bivit påvisad även annrstädes inm andet,»t. ex. i Småand». Detta senare påpekande härför sig sannikt ti den danske btanisten E. ROSTRUPS fynd av knäckesjuka under en resa i Sverige smmaren 882 des å 3-åriga tapantr i pantska vid Uppsaa, des vid Nässjö i Småand. 2 Nästa meddeande m angrepp av Meampsra pinitrqua - efter ROSTRUPS redgörese för svampens värdväxing ingår nu detta namn i itteraturen - å våra takuturer möter i 893 års Tidskrift för skgshushåning, sid.?-2, där J. PAUL i en uppsats»pereat ppuus» mnämner, hurusm tapanteringarna å Keberga krnpark i Skåne smmaren r 892 varit»i ganska nämnvärd grad» utsatta för svampens angrepp; kuturer av såvä vanig ta sm bergta 3 hade skadats å en 1 Vid skidringen av de sjuka tabestinden. Lia Svätan heter det hs HOLMGREN ch LOVEN i Tidskr. f. skgshush.n. 1884, sid. 250, 251:»Vid inträde uti ch närmare granskning af panteringen, visade sig derjämte, att en str mängd s.vä tppsktt sm sidsktt antingen i väsentig grad förrat sin ifskraft eer ck vr adees utdöda samt genm sin fta krökta frm.drg sig v.r uppmärksamhet. Äfven. de ti utseendet friska sktten visade sig icke s. säan, vanigen p. midten af desamma, uppsväningar eer bunader, sm öfvergått ti kräftartade sårnader, där barken var genmbruten ch kådutföde ägt rum>.»sm rsak ti de fvannämnde kräftartade ansväningarne å sktten, h vika derigenm fta antagit en krökt frm, samt ti att en de af de qvarsittande sktten vissnat eer dött, trde med ganska stra skä kunna åberpas en inm taens bark- ch vedväfnader sig utveckande parasitsvamp Ca;ma pinitrquum, vid h vars närvar sådana kräftsår atid bifvit bemärkta.» 2 E. ROSTRUP, Mykgiske Ntitzer fra en Rejse i Sverige i Smmeren 882. Vet. Akad. Övers N: 4, sid. 43 ch 46. Om Uppsaa-fyndet skriver ROSTRUP härvid såunda: " en större Panteske syd fr Upsaa bema;rkede je g i de treaarige Bede af Pinus sivestris ende! Panter med ejendmmeigt krummede, krtnaaede Grene, sm viste sig angrebne af Cmma pinitrquum HARTG, der saavidt mig bekjendt ikke för er bema=rket i Sverige.> 3 Angrepp av Cmma pinitrquum å bergta mtaas första gången av ROSTRUP från de jutska hedpanteringarna. ktber 1881 iakttg RsTRUP svampen för första gången i Danmark >i H0gidgaards Pantage ved Herning>;»en Strrekning af Bjergfyr paa 3-5 Fds H0ide var angreben". Förut säger han, att»det synes isa;r at va=re Pinus mntana, sm i Jyand er udsat fr Sygdmmen, medens ae de Frfatere, sm mig bekjendt have mta t denne Svamp, kun angive Pinus sivestris sm Gjenstand fr dens Angreb; men der er dg neppe Grund ti at anta ge, at den paa de jyske Bjergfyr ptrredende Svamp simide vrere artsfrskjeig fra den, der snyter paa Skvfyr, da jeg ingen va=senig Frskje har kunnet finde, hverken i Svampens Bygning eer i den Maade, paa hviken Trreerne!ide.» juni öch augusti 1882 erhö RsTRUP färskt svampmateria från bergta ch kunde nu knstatera, att ca=masprerna ti sin byggnad fuständigt överensstämde med Cmma pinitrquum-sprerna å Pinus szivestris. (Tidskr. f. Skvbr., Bd 6, 1883, sid )

28 OO NLS SYLVEN. area av mkring s har. Sm mede i kampen mt svampsjukdmen påkaar PAUL:»bandade bestånd ch brt med aspen!» Ännu ett meddeande m härjningar av Meampsra pinitrqua ingår i samma årgång av Tidskr. f. skgshushån., sia , där A. \VAHLGREN mtaar, att han på åtskiiga stäen såvä i Småand sm Uppand sett mkring -åriga, genm sjävsådd uppkmna, jämna tabestånd betydigt hemsökta av denna eekartade sjukdm. Uppgifter m svampens uppträdande i Skåne, Haand, Småand ch Bekinge möta senare i 89S års Tids kr. f. skgshushåning; W. B-M framhåer där, sid , att Memnpsra pinitrqua >>säkerigen>> är»den inm Skåne mest utbredda svampen>>, den»förekmmer öfverat inm hea prvinsen, där asp finnes». - Under rubriken )) skgsbtaniska ch skgszgiska meddeanden från reviren)) mtaar E. HEDEMANN-GADE i Skgsvårdsföreningens tidskrift 908, sid. 70*, angrepp av Meampsra pinitrqua på en 2-årig ta i Säfsnäs s:n i södra Daarna. Ti vannämnda, skäigen fåtaiga ch knapphändiga uppgifter m knäckesjukans uppträdande i vårt and kan jag här fga ett ferta nya. Enigt meddeande av prfessr GUNNAR ScHOTTE har sjukdmen i sutet av 890-taet uppmärksammats ferestädes i Haand. Åren 898 ch 899 synes svampen hava uppträtt rent av epidemiskt å krnparkerna Tönnersjöheden ch Uddared. Å Tönnersjöheden härjade den des å 2-3-årig ta ch bergta i pantskrna, des å s-6-åriga tapantr i kuturerna, särskit i sydvästra deen av krnparken, där asptigången var större. Å Uddareds krnpark hade svampen härjat epidemiskt å 1 / 2 m höga pantr i tasådderna. - År 904 har prfessr SCHOTTE funnit en c. s-årig, fristående ta svårt angripen av knäckesjuka nära Strömstad i Bhusän. Hösten 9 erhö förf. av dåvarande t. f. ektrn vid K. skgsinstitutet T. JONSON prv på ta med knäckesjuka från Edsvära i Västergötand. En vacker takutur å igenagd åker å trr sandjrd m 6 hars strek i ådern 7 år hade här angripits epidemiskt; snart sagt varenda panta visade ett eer fera typiska knäckesjukssår å en eer fera av sina skttaxar, ftast jämvä eer framförat på huvudskttet. De kraftigast utveckade pantrna syntes dck ej kmma att ida nämnvärt framtida men av sjukdmen, då de starka huvudsktten i amänhet överevde svampangreppet, ftast ti ch med utan att krökningar av sktten behövt uppkmma. Om kuturens nuvarande tistånd skriver agrnmen G. UNO JONSON innevarande vinter i brev ti förf., att >>någn större skada har ej förrsakats, ehuru det såg ganska edsamt ut, när angreppet var sm svårast, ch vid bivande garingar behöva ej några dåiga stammar ämrias kvar.» Några insända prv visa exempe

29 ~,_;; ~ C' [;; z [J) "' z n >= "' M 2; c: 71?- a b c d u r skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 21. Efter angrepp av knäckesjuka ti stamfrmen förstörda taar från Västergötand, Edsvära. Mars a: bajne:tfrmig, b: tvåtppig, c ch d: tretppiga taar; i d synes det ännu kvarsittande, uppti trkade ch knäckta, ursprungiga tppskttet. [g] (Nach Augriff vm Kieferndreher der Stammfrm nach zerstörte Kiefern aus Västergötand, Edsvära. März r917. a: bajnettförmige, b: 2-gipfige, c und d: dreigipfige Kiefern; an d sieht man den nch vrhanden en, ben vertrckneten und geknickten, ursprungichen Hauptjahrestrieb.) [ ]

30 1102 NLS SYLVEN. på huru stamfrmen ikvä i enstaka fa avarsamt skadats (fig. 2 ). nrdöstra hörnet av kuturen växte några aspträd samt ett ch annat dyikt även i en angränsande ädre skg. Även en c:a 5 år ädre,, 5 har str kutur c:a km avägsen från den förutnämnda hade angripits samtidigt med denna. Såvä år 9~0 sm 9 hade knäckesjuka uppträtt, svårast 9. Enstaka angrepp av knäckesjuka å ungtaar i ådern 5- år ha av förf. under åren 9O-95 så gtt sm årigen iakttagits inm kuturbestånd ch naturföryngringar å Maingsb krnpark i sydigaste Daarna. Även å Bjurfrs krnpark i Västmanand ch Daarna har knäckesjuka iakttagits å en ch annan ungtal Om svampens härjningar under senare år i pantskr i Västergötand (Mariestad), Värmand (Deje) ch södra Gästrikand (Grönsinka), har jag nämnt redan i det föregående. Från den senast gångna smmaren kunna här sutigen trenne fa av eakartad epidemisk knäckesjuka mtaas, aa från nrra Västergötand. Såsm redan inedningsvis framhåits, är det dessa härjningar, sm närmast givit anedning ti de undersökningar över svampens uppträdande ch spridningsbigi, sm här framäggas. Under en tids vistese i jui månad 9 6 å Sundsmarkens krnpark i Hassie s:n, c: a, 5 mi NNO. m Mariestad, bserverade jag angrepp av Meampsra pinitrqua å en synnerigen vande takutur (fig. 22), rutsådd av år 1906, i medebar närhet ti en öppen pats kring adugårdar ch uthus vid Ö. Ekenäs arrendegård. De först iakttagna svampskadade pantrna std invid den från adugårdsbacken genm takuturen gående andsvägen, nära adugårdsbacken. Många ch eakartade»kräftsår» förekmma. Vid en medebart företagen preiminär undersökning visade det sig, att pantrna närmast adugårdsbacken vr särskit svårt hemsökta, ju ängre brt från denna man km, ju mindre svampskadr kunde man upptäcka på taarna. Några på adugårdsbacken växande ädre aspar (fig. 23) vr tydigen den ursprungiga smitthärden. Längre än ett JO-ta m brt från asparna, syntes smittan knappast hava spritt sig. Asparna på adugårdsbacken ch några yngre rtskttsexempar i ena kanten av kuturen tämigen nära adugårdsbacken vr de enda aspar, jag här kunde upptäcka. Ett ämpigt tifåe ti studier över svampsprernas spridningsmöjigheter från asp ti ta syntes såunda föreigga. Dyika upptgs, så snart tiden ch förhåanden<~; det medgåv. En närmare redgörese härför ämnas i ett senare kapite m»svampens spridningsbigi.» Endast c:a 1 / 2 har av de ti fera hars mråde uppgående kuturerna syntes i nämnvärd grad svampskadat. Av svampen framkaade sår träffades fta i ferta å såvä huvudsktt sm sidsktt;

31 O~! L\LLENS KNACKESJUKA Ur Skgsförsöksanstatens sam. Fig. 22. Ft av förf. Utsikt] från adugårdsbacken vid Ö. Ekenäs över den närmast söderut befintiga takuturen. 20 / (Aussicht vm Patz YOr dem Viehsta bei Ö. Ekenäs iiber die geich sudieb davn befind1iche Kiefernkutur, ' 0/, r916.) U r Skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 23. Utsikt från adugårdsbacken vid Ö. Ekenäs - från samma punkt sm å tig. 22- över de där växande asparna. 20 / (Aussicht vm Patz vr dem Viesta bei Ö. Ekenäs - vn demseben Punkt wie in Fi~ Uber die dart wachsenden Espen. '1 /1 gr6.1

32 1104 NLS SYLVEN. svagare sidsktt vr stundm redan i jui dödade i tppen. Vid besök å kuturen i ktber månad 1916 kunde jag ti min gädje knstatera, att de f e s t a pantrna trts stundm rikiga sår ej syntes ida större men av svampangreppen utan med frtfarande raka huvudsktt överevde smmarens sjukdm (jmf. fig. 19 a). Svagare sidsktt av högre rdning hade dck nu i rätt str utsträckning bivit tpptrra (jmf. fig. 19 b-d). några enstaka fa hade ä\ en starkare huvudsktt trkat i u r skgsförsöksanstatens sam Fig. 24. Utsikt över kuturfätet vid L Veervattnet. 17/ (Aussicht iiber das Kuturfed bei L. Veervattnet. 17f ) Ft av förf. tppen, då fera sår sammansmät runt m skttaxen. Det var btt ett försvinnande itet prcentta pantr, sm visade på hösten tpptrra eer uppti avbrutna huvudsktt eer svagt S-frmigt krökta dyika. Ä ven m sjukdmen ett föjande år skue återkmma, synes pantrnas utveckingsstyrka här brga för en sutig gd utgång. De närmast adugårdsbacken växande, utåt denna starkast expnerade pantrna visade i några fa märken - äkta sår, undantagsvis krökta skttaxar ch i tpparna brutna sktt - efter jämvä föregående års knäckesjuka. Vida ödesdigrare föjder hade emeertid visat sig å ett av mig i ktber besökt, yngre, av knäckesjuka epidemiskt hemsökt kuturbestånd

33 01\ TALLENS KNACKESJUKA. OS av ta å Skagershms krnpark vid sjön L. V eervattnet nära Närkesgränsen i nrra Västergötand. År 191 övergick här skgsed en nära 200 har str yta skgsmark (jmf. fig. 24) ägde skgskutur rum medest rutsådd av bandad ta ch gran. Hösten 96 vr de 4-åriga tapantrna cm höga, undantagsvis i gynnsammare ägen ännu högre. Över snart sagt hea brandfätet förekmma enstaka, fäckvis strödda aspuppsag (jmf. fig. ~5), ch under sistidna smmar hade knäcke- U r Skgsförsöksanstatens sam. Fig Ft av förf. Grupp av aspar å kuturfätet vid L. Veervattnet. Biden tagen från samma punkt sm biden å fig. 24, fastän i mtsatt riktning. 17 / (Gruppe vn Espcn auf dem Kuturfer bei L,.Veervattnet.- Das Bid aufgenmmen vn demseben Punkt aus wie das Bid in Fig. 24, bwh in entgegengesetzter Richtung. ij ) sjuka visat sig inm nära ng varenda såddruta. Ett stycke in på kuturfätet upptgs en X 1 m 2 str prvyta m 21 st. såddrutr ch gav denna aenast»sjuka» rutr (jmf. fig. 26); btt undantagsvis kunde man i någn ruta påträffa en enstaka tapanta, sm gått fuständigt fri från svampens angrepp. Även på de vackraste pantrna var ftast jämvä huvudskttet angripet. Å fertaet pantr vr både huvudsktt ch sidsktt i str utsträckning skadade (jmf. fig. J-8). Pantr med såvä huvudskttet sm aa den översta grenkransens grenar fuständigt trkade (j m f. fig. 4) v r ingaunda någn säsynthet. smiga rutr kunde ej någn.enda panta med kvarevande tppsktt

34 06 NLS SYLVEN. för året upptäckas. Å de svårast hemsökta pantrna befunns även de nedre kra,nsgrenarnas såvä tppsktt sm sidsktt angripna ch trkade (fig. 14). På de kraftigaste pantrna - upp ti 8 cm:s höjd eer däröver - hade de ensidiga såren ej nått runt m de starkaste skttaxarna, vika på hösten syntes kvareva reativt. berörda av Ur Skgsförsöksanstatens sam!. Ft av förf. Fig. 26. Detajbid fr~n smdrutrna ~ Veervattnet-fåtet. Tapantrna i tpparna mer eer mindre fuständigt brunvissnade. 17/ (Deta.ibid vn den Saatpatten des Kuturfedes bei L. Ve!ervattnet. Die Kiefernpfanzen an den Gipfen mehr der weniger vaständig brann abgewekt, 171J ). svampangreppet. Skadegörese i frm av S-frmig böjning av huvudskttet förekm dck ej så säan på mera kraftiga pantr. Aa av svampen angripna sktt av andra eer högre rdning vr så gtt sm undantagsöst dödade. Enstaka, nu äkta sår å fjårssktten (jmf. fig. 5 ch 6) å ett reativt fåta pantr visade, att svampen uppträtt å taen redan 95, men tydigen i ringa utsträckning, ch utan att sktten i någt iakttaget fa då dödats ti föjd av svampangreppet.

35 OM TALLENS KNACKESjUKA Från praktiskt sett betyd esesöst angrepp 9 5 hade såunda sjukdmen 916 brett ut sig så starkt, att knappast en enda såddruta å hea det nära 200 har stra kuturfätet nu gått fri från svampangrepp. Den regniga försmmaren 9 r 6 hade ju ckså erbjudit de bästa betingeser för svampens utvecking. 1 On1 kuturens kmmande öden kan man för närvarande ej med bestämdhet uttaa sig. Upprepas svampangreppet ett kmmande år -ch sannikheten härför är ytterigt str - ch är då betingeserna för svampens utvecking ika gda sm under den senast gångna smmaren, kan taen, redan nu ia åtgången, biva dömd ti undergång; många pantr kunna då duka fuständigt under, ch de överevande kunna biva så fördärvade ti stamfrmen - mångtppiga ch krkstammiga - eer tibakasatta i tiväxten, att taens dminerande r i kuturen fuständigt äventyras. Där taen gått fuständigt ut eer bivit starkast tibakasatt i såddrutrna, får nu den i bandning med taen insådda granen träda räddande emean. Fäckvis trde dck taen atid biva det beståndsbidande trädet. Om svampangreppet kmmande smmar visar sig i avtagande, trde säkert de kraftigast utväxande tapantrna redan då hava nått sådan styrka, att deras frtsatta utvecking är tryggad. Såddrutr med aa pantrna dödade i tppen förekmma visserigen men vr säsynta. rege syntes någn eer några av de i såddrutrna vanigen i strt anta uppgångna tapantrna hava tppskttet skadat eer åtminstne kvarevande. Även m taen från ch med tredje ti fjärde året under ett eer annat år hemsökes av knäckesjuka i van mförmäda utsträckning, trde dess öde ej därmed vara så adees avgjrt. Även efter upprepade svåra svampangrepp kunna tapantrna repa sig ch bida ett på ädre dagar kanske rent av fugtt tabestånd. En antydan härm gav ett mindre, nu 8-r-årigt kuturbestånd av ta nära vägen Gatan-Finnerödja järnvägsstatin. Beståndet uppgavs hava för några år sedan idit av samma sjukdm sm nu Veervattnet-beståndet, ch pantrna visade ckså nedti krökar ch igenvaade sår, sm tydde på genmgången knäckesjuka. Även m de festa kvarevande taarna hade fua stamkrökar att uppvisa, vr de dck nu åter i gd växt ch beståndets sutenhet syntes ej i någn mån äventyrad. Då pantrna angri- 1 R. HARTG, Lehrbuch der Baumkrankheiten. Berin 1882, sid , framhåer, hurusm svampen under år med regnrika försmrar - mycket regn i maj ch början av juni månader - å taen utveckar tarika ch yppiga fruktkrppar. Då vädereken är trr däremt, intrka spragren i första början av sin utvecking, ch yttre svampskadr kmma adrig att framträda. Tack vare sjukdmens tibakagång under år med trra försmrar kunna någt ädre ch kraftigare ungpantr av ta genmgå även fera år å rad upprepade angrepp av knäckesjuka; få pantrna btt någt repa sig, behöver ej stamfrmen med nödvändighet fördärvas, även m ett nytt svårare angrepp någt senare år skue inträffa.

36 OS NLS SYLVEN. pits vid reativt tidig åder - sannikt iksm V eervattnet-beståndets svårast under 3-4:de året - träffades stamfeen så ångt ned, att deras eknmiska betydese måste anses ringa. 1 Annu ett tredje av knäckesjuka hemsökt kuturbestånd av ta i nrra Västergötand bev sistidne smmar föremå för min undersökning, en s årig takutur å L yrestads kyrkherdebstäes skg c:a,s mi NO. m Mariestad. Kring en mindre aspfäck - asprtsktt - mitt ute på 9 2 års kut.urtrakt befunnas här tapantrna i ganska str utsträckning angripna av knäckesjuka. Btt enstaka sidsktt syntes dck vid tiåen för mitt besök på patsfn - d. 2 2 jui så svårt skadade, att de dött i tppen (jmf. fig. 2). amänhet syntes pantrna ha nått den utveckingsstyrka, att de ej kunde förmdas erhåa varaktigt men av svampangreppet. Svampens spridningsbigi. Redan innan svampens änge anade värdväxing bivit experimentet bevisad, hade det, sm van nämnts, framhåits sm en möjighet, att en å asp i de sjuka tabestånden fta rikigt förekmmande Me!ampsraart kunde stå i nödvändigt utveckingssamband med den. å taen uppträdande Ccema-frmen. 2 Aspen angives såunda redan tidigt sm den förmdade smitthärden för taens knäckesjuka. Sedan sambandet mean artens ika utveckingsstadier å ta ch asp bivit fastsaget, framhåes i varje redgörese för svampens angrepp på taen, att asp förekmmit i taens mer eer mindre medebara närhet. Bestämda uppgifter rörande svampens spridningsbigi meddeas dck mera säan. ntressanta uttaanden, beysande sjukdmens spridningsmöjigheter, möta framför at hs ROSTRUP. Redan r 883 mnämner han från en bergtaskutur i Jyand, hurusm pantr med knäckesjuka växte på det enda stäe i kuturen, där asp fanns, ch vidare, att angrepp av knäckesjuka ägde rum»paa saadane Lkaiteter, der vare fude af Rdskud af Ppuus tremua». Aa de iakttageser, sm kmmit ti ROSTRUPS kännedm, såvä hans egna sm andras, synas tyda på spridning på reativt betydiga avstånd av 'de på de avfana aspbaden efter övervintringen utveckade basidiesprerna. 3 1 En närmare undersökning av beståndet medhanns ej, då jag upptäckte detsamma vid genvägen ti järnvägsstatinen på min väg dit i ch för avresan. 2 R. HARTG, Wichtige Krankheiten der Wacbäume. Berin 1874, sid. 91; E. RsTRU' i Ticskr. f. Skvbrug. Bd , sid ; EDUAR KERN, Uber Ccema pinzrquum A. BR. Bu. e.. Sc. mp. d. Natura. e. Msc., Sec. Part. Mscu 1884, sid. 2$ Jmf. E. RsTRUP, Pantepatgi. K0benhavn 1902, sid. 296.

37 mr TALLENS KNÄCKESJUKA. 09 Ä ven i den svenska itteraturen möta uppgifter m svampsprernas spridning ti taen. Från Keberga i Skåne meddear J. PAUL, att panteringarna»idit mest af svampen i närheten af aspar eer aspbuskar, men att sjukigheten aftager i mån af afståndet derifrån. På ett stäe, hvarest ett mindre, men tätt aspbuskage står vid ena sidan af stra andsvägen, där äget är mycket utsatt för den över Ljungbysätten kmmande skarpa nrdvestvinden, hviken från asparne drifver fram rätt öfver de å andra sidan af vägen befintiga panteringarne, är dessa senare i hög grad angripna närmast dermkring, så att de festa årssktten, såvä af stammar sm af grenar, förete en srgig anbick.»»äfven på fera andra hå kan man göra samma iakttagese. Att svampen äfven kan sprida sig på ånga hå från näringspantan framgår deraf, att en myckenhet pantr är angripna, ehuru afståndet ti närmaste aspar befunnits vara ganska ångt; i sådant fa bifver angreppet emeertid at indrigare.» 1 En spridning på ängre avstånd mtaas av A. WAHLGREN från jungryarna i södra Småand, där han funnit svampen på sjävsådda pantr, ))ehuru några aspar ej på ånga vägar varit ti finnandes)). Då det här förefö svårt att antaga, att vinden överfört sprerna, kmmer W. att tänka på de på ryarna vida kringströvande fåren sm smittspridare. 2 Då en närmare kännedm m möjigheterna för knäckesjukssprernas spridning från aspbaden ti taen synts mig vara av grundäggande betydese, då det gäer kampen mt knäckesjukan, har jag sökt begagna det tifäe, svampens uppträdande på taen vid Ö. Ekenäs i Västergötand erbjöd, ti studier över svampens spridningsbigi. närheten av den av knäckesjuka hemsökta takuturen vid Ö. Ekenäs kunde endast 7 stycken aspar uppetas, vika rimigtvis kunde förmdas hava tjänstgjrt sm smittspridare. Deras beägenhet i förhåande ti takuturen framgår av kartan fig stycken gama aspar (se fig. 23) std på den i N.-NV. ti takuturen gränsande adugårdsbacken (jmf. figurerna 22 ch 23 samt kartan fig. 27), 3 stycken yngre träd, resp. 4, 5, 3 ch 2 m höga, med mgivande ägre rtskttsexempar befunna sig O. m andsvägen i nrdöstra kanten av kuturmrådet (se kartan). En femte ädre asp ute på adugårdsbacken närmare takuturen hade efter avverkning ämnat spår efter sig i frm av enstaka, svaga, några dm ti, 5 m höga rtsktt mean rutrna i de närmaste, yttersta såddrutsraderna inne i takuturen. Från de förra hösten från asparna i fråga nerfana baden måste förtydbart den smmaren 9 r 6 å taarna uppträdande knäckesjukan eda sitt ursprung - för 1 J. PAUL, "Pereat ppuus». Tidskr. f. skgshush. 1893, sid Jmf. närmare A. VfAHLGREK i Tidskr. f. skgshush. 1893, sid

38 1110 NLS SYL VEN. OJ Off O. 01Y år kunde man redan i jui månad spåra Meampsra i uredstadium å aa asparna. - Efter snösmätningen på våren får man vä antaga, att avfana aspbad med svampens teeutsprer egat strödda itet varstädes å adugårdsbacken mean asparna ch takuturen (eer gärdesgården runt adugårdsbacken). Ti de över den öppna adugårdsbacken vid tiden för basidiesprernas avgivande svepande vindarna ha vi tviveaktigt att i främsta rummet taga hänsyn, då det gäer infektinen av takuturen. Den öppna patsen kring asparna på adugårdsbacken möjiggör ju en spridning av sjukdmen på större avstånd. Från de mean kuturen ch en någt ädre barrbandskg inkämda asparna O. m andsvägen kan näppeigen någn mera effektiv spridning av svampens basidiesprer hava förekmmit. För att få utrönt, i viken utsträckning infektin å taen ägt rum på ika avstånd från ch i ika ägen i förhåande ti asparna, undersökte jag i detaj varje tapanta i såddrutrna mean Fig. 27. Karta visande asparnas (-V) ch den av knäckesjuka hemsökta takuturens inbördes äge vid Ö. Ekenäs. A-Å,, 5, 7 ch 20 såddrutr ch såddrutrader. Skaa : OOO. Kartan upprättad av R. T. FEDELER den 20/ 7 gr6. ()(arte, die gegenseitige L%ge der Espen (-V) und der vn Kieferndreher heirngesuchten Kiefernkutur hei O. Ekenäs zeigend. A-A, r. s, 7 und 20 Saatpatten und Saatpattenreichen. J\.1assstab r : r. Karte auf~enmmen vn R. T. FnDELER am 20/ 7 19r6.

39 OM TALLENS KNÄCKESJUKA.! andsvägen ch den i NO.-SV. gående gärdesgården, vidare pantrna i såddrutrna O. m andsvägen ti vägkrset i S. (se kartan), r 5 rutrader brt från asparna O. m andsvägen, samt dessutm varje panta i de 9 första såddrutrna (från vägen räknat) i rutraden närmast den V. m andsvägen i 0.-V. gående gärdesgården ch senare de tre högsta tapantrna i var ch en av de 5 första såddrutrna i vardera av rutraderna 5, 7 ch 20 (från gärdesgården 0.-V. räknat). Resutaten av undersökningarna är sammanstäda i tabeerna r-rz. Granskningen av snart sagt varje såddruta gav vid handen, att de för vindarna från asparna mest utsatta pantrna eer pantdearna vr starkast angripna av knäckesjuka. såddrutr med rikare ch tätare pantuppsag vr de pantr, sm befunna sig i ä för de från asparna kmmande vindarna fta utan varje sår av knäckesjuka, under det att de för vindarna i fråga mera fritt expnerade vr mer eer mindre svårt angripna. Fera exempe härpå erbjuda särskit de i detaj fuständigt undersökta såddrutrna (jmf. tabeerna 1-5 ch 7-r). Att pantans höjd härvid är att taga med i räkningen, är utan vidare givet. De högsta pantrna i såddrutrna expnera ju sina tppsktt ch eventuet även övre kransgrenar fritt för vindarna vanför såddrutans övriga pantr ch biva såunda ättare utsatta för svampinfektin. Såddrutrnas ägsta ch vanigen mer eer mindre starkt undertryckta pantr befinna sig ftast fuständigt i ä inne i pantgruppen, ch man etar därför ckså i rege på dem förgäves efter sår, framkaade av knäckesjukssvampen. Sm ett taande exempe härpå må framdragas såddrutan K' i den i NO.-SV. gående raden närmast adugårdsbacken. Av såddrutans 6 pantr hade den högsta 17 svampsår å tppsktt ch övre kransgrenar, den näst högsta g, den tredje i rdningen 4, den fjärde 3, den femte z ch den sjätte. En bättre jämförese pantrna emean tiåter nedanstående sammanstäning: ~~ : K' : 21 K' : 31 K' : 4 r K' : 51 K' : 6 Pantans höjd i m... 1,9,1 1,87 1,44 1 r, 1,72 0,35 Sårstäen å huvudskttet i» översta kransgrenarna... i Smm.. ~;::: ~'"k'"""'" '"~P'k«>; : 4 : 2 Liknande sammanstäningar från andra såddrutr må här ytterigare beysa förhåandet:

40 2 NLS SYL VEN. K'": K"': z K"': 3 K'":4 K"': 5 Pantans höjd i m... j 2,7 z,s 2,,85 0,8 Sårstäen å ~uvudskttet..., »» versta kransgrenarna »» näst» grenkransens tppsktt\ 4 4 ' Summa sårstäen K"': 2 framm K'": mt asparna på adugårdsbacken. : :2 :3 :4 :s : t Pantans höjd i m ,6 2,45 2,35 2,33,z! 1,, Sårstäen å huvudskttet » översta kransgrenarna »» näst " grenkransens tppsktt 5 5 Summa srstäen ' 9 2 i i Pantans höjd i m... i 2,g z,ss z,s 2,4 i Sårstäen huvudskttet..." 4-1»» översta kransgrenarna » " " -~äst» grenkransens tppsktt! 4 7, Summa sarstaen ,2 z,, K"": 71 K"": 81 K"": 91K'"':wiK"":niK'"':rz Pantans höjd i m!,8,6,3,3,z,g Srstäen å huvudskttet...»» översta kransgrenarna...» Summa så;st~f::».. ~~~~-~~~-~~~-~~. t~p~~~~~t~ Ä ven å den enskida pantan visade sig angreppets styrka ika å expsitins- ch äsidrna. På den mt asparna vända sidan av pantan ävensm på den mt dessa vettande sidan av sktten träffades atid de festa sårstäena. Att så varit förhåandet trde i sin mån framgå av tabeerna 2 ch 5, där sårstäenas anta angivits för varje särskit sktt från ch med årsskttet å huvudskttet ti ch med näst översta grenvarvets huvud- ch sidsktt ch sktten atid antecknats i samma rdning med början på det mt adugårdsbackens aspar närmast inriktade skttet ch frtgång mtss kring mderaxen. De första ch i viss mån även de sista siffrrna å raden hänföra sig såunda inm varje kumn ti de för infektin från adugårdsbackens aspar starkast utsatta sktten. tabe 2 kan det ej gärna biva ta m infektin från andra aspar än dessa, i tabe 5 återigen trde. man även få räkna med en viss sprspridning från det mt asparna på adugårdsbacken mtsatta hået, nämigen ängs den öster m rutraden gående vägen.!

41 OM TALLENS KNÄCKESJUKA Antaet sårstäen å sktten ch antaet angripna sktt ha i aa de meddeade tabeerna räknats endast å huvudskttet ch de två översta grenvarven. Att så skett, berr på fera mständigheter. Skgigt sett är dessa av det största intresset; m de ägre grenvarvens årssktt angripas, infuerar ju detta i rege ej på stamfrmen, åtminstne ej i någt här föreiggande fa. Vid en undersökning angående svampsprernas spridning, brde ju dck även skgigt mindre betydande angrepp hava medräknats. Min ursprungiga pan var därför ckså att medtaga dessa vid undersökningen. Ett första överbickande av tapantrna på undersökningsmrådet vid Ö. Ekenäs gav dck vid handen, att angrepp av knäckesjuka på de nedre grenvarvens grenar förekm endast ch aenast å de i kanterna av takuturerna fritt expnerade pantrna, redan i såddrutrna närmast innanför yttersta rutraden saknades sårstäen å grenarna i fråga snart sagt fuständigt. Endast i någt enstaka fa kunde i de inre såddrutrna infektin å de ägre grenvarvens grenar upptäckas ch då i de såddrutr, inti eer emean vika asprtsktt, sm förut nämnts, förekmm. Ett knstaterande av detta sakförhåande fick biva tiräckigt, då en detajundersökning, sm på förhand måste anses biva utan större värde, här skue tagit at för mycken tid i anspråk - i den utsträckning, undersökningen utfördes, km den ju ändck att mfatta åtskiiga tusenta sktt; exempevis ingå i tabe 2 en undersök ning av 196 ika sktt, i tabe 5 undersökning av jämnt 100. s. v.!). Under undersökningens gång hade jag het naturigt atjämt min uppmärksamhet inriktad även på pantrnas nedre grenar; ett utsträckande av detajundersökningarna ti jämvä dessa visade sig härvid adrig av behvet påkaat. rutraderna visade - även närmare asparna - de inre rutrna tydigt avtagande knäckesjuka. De i tabeerna från ika såddrutr ch ika rutrader meddeade siffrrna visa bestämt detta. De avvikeser från regen, sm förekmma, finna aa ätt sin naturiga förkaring. tabe 6 är en sammanstäning gjrd över knäckesjukans uppträdande å de tre högsta pantrna inm vardera av de fyra yttersta såddrutrna inm respektive rutrader K, M ch P (jmf. kartan). Av denna framgår, att M. ch P-rutrna visa inåt tydigt ch reativt jämnt avtagande knäckesjuka; under det att antaet sårstäen pr panta inm de yttersta rutrna i raderna utgör resp. 4 ch 5,67 utgör det fr rutrna n:r 4 inåt endast resp. 4, 33 ch 2. K-rutrna tyckas däremt hava krångat, i det de visa maximum för antaet sårstäen inm tredje såddrutan ch högt anta dyika även inm rutan n:r 4; summrna för antaet sårstäen pr panta inm rutrna- -'----:4 'utgöra resp.,67, 3,67,,3,67 ch. Förkaringen härti är att si6ka i pantrnas inåt såddrutrna stigande höjd - yttersta rutans pan- 72. Medde. frht Statens Skg.iförsöksanstat.

42 4 NLS SYLVEN. tr endast,74 m höga (rnedehöjd), andra rutans 2,1, tredje rutans 2,4 ch fjärde rutans sutigen 2,75 m - möjigen även i någn mån i närvarn av åga asprtsktt mean såddrutrna 2, 3 ch 4 Närvarn av dyika inne emean såddrutrna visade sig i aa förekmmande fa endast ytterigt kat infuera på knäckesjuksspridningen. Då ökningen i knäckesjuka å K"'- ch K""-pantrna framför at visade sig i reativt strt anta sårstäen å det ägsta undersökta grenvarvets grenar, är det ju möjigt, att dessa infekterats järnvä från de närstående asprtsktten. Ara tydigast framträder knäckesjukans avtagande inåt såddraderna, då paraea hea såddrader järnföras med varandra. Den i tabe gjrda sammanstäningen av de i tabeerna, 3 ch 4 meddeade siffrrna för antaet sårstäen å huvudskttets årssktt samt de två översta grenvarvens grenar från de tre högsta pantrna inm varje undersökt såddruta visar tydigt, hurusm svampangreppet avtar i intensitet inåt från adugårdsbacken räknat i de paraet med gärdesgården i NO.-SV. gående, smitthärden närmast beägna såddrutsraderna. Under det att raden närmast asparna visar, 5 6 sårstäen pr panta, visa andra ch fjärde raderna inåt resp. 4, 9 6 ch 6, 3 x dyika. Att fjärde raden visar en ökning mt raden n:r 2 berr tydigen des på dess större panthöjd - medehöjderna resp. 2,x ch,8 3 m -, des på ökade infektinsmöjigheter - infekti~ medest av vinden ängs vägen framdrivna sprerför den ti vägen gränsande rutraden n:r 4, möjigen även i någn mån på infektin från asparna O. m vägen. Samrna avtagande i knäckesjuka visar den första i tabe 2 efter tabeerna, 3, 4 ch 7 gjrda sammanstäningen. Här rör det sig ej m anta sårstäen utan m anta angripna sktt pr panta, frtfarande huvudskttet ch de två översta grenvarvsgrenarna från de tre högsta pantrna i varje såddruta. För de i tabe beträffande antaet sårstäen undersökta såddrutsraderna, 2 ch 4 från gärdesgården i NO.-SV. möta här föjande siffrr för antaet angripna sktt pr panta: 5, 44, 3, 4 8 ch 4,xg, såunda ganska vä krrespnderande med de för antaet sårstäen pr panta förut meddeade. För såddraden n:r 5 på andra sidan - O. m -vägen faer antaet ytterigare eer ti 2,z 3 angripna sktt pr panta. Sammanstäningen n:r 2 i tabe 2 mfattar de i såddraderna G-0, vinkerätt mt gärdesgården NO.-SV., undersökta såddrutrna. Densamrna avser närmast att visa, i vad mån infektin från asparna O. m vägen har kunnat göra sig gäande inm den närmast dessa befintiga deen av takuturen. För aa såddraderna stäa sig siffrrna för antaet angripna sktt pr panta ungefär ika. Då infektin ägt rum från asparna å adugårdsbacken, är ju ej någt annat att vänta; endast m någn infektin att räkna med försiggått från asparna O. m vägen, hade

43 OM TALLENS KNÄCKESJUKA. S man kunnat vänta sig resutatet annrunda. Att asparna O. m vägen ej nämnvärt tjänstgjrt sm smittspridare framgår ytterigare av den efter tabeerna 8 ch 9 gjrda sammanstäningen n:r 3 i samma tabe 2, där å ena sidan sammanförts siffrr från gränsrutrna närmast asparna, å den andra siffrr från de ängst från desamma befintiga rutrna inm närmaste begränsade takuturfäck O. m vägen (jmf. kartan). För rutrna närmast asparna i ifråga erhåes för antaet angripna sktt pr panta siffran,z s, för rutrna ängst brt den endast betydigt ägre siffran r,a7. Båda siffrrna är ju i förhåande ti de närmast jämförbara siffrrna för såddraderna G-0 anmärkningsvärt åga. Under det att såddraderna G-0 devis haft sina rutr gränsande ti adugårdsbacken ch pantrna fritt expnerade för de därifrån kmmande vindarna, ha de i senare faet föreiggande såddrutrna aa befunnit sig i ä innanför den V. m vägen ch närmast adugårdsbacken befintiga deen av takuturen. För utrönande av svampens spridningsmöjigheter ämpade sig ara bäst den deen av kuturen, sm befann sig brtm den i O. ch V. gående gärdesgården eer de med denna paraea såddrutsraderna S. m adugårdsbacken. Resutaten av de härifrån gjrda undersökningarna framgå av tabe r. Första, femte, sjunde ch tjugnde såddrutsraderna från gärdesgården räknat ha bivit föremå för närmare undersökning. första raden ha de 9 första såddrutrnas aa pantr undersökts, i de senare raderna endast de tre högsta pantrna i vardera av radens fem första rutr, då det här visade sig, att de ägre pantrna så gtt sm undantagsöst gått fuständigt fria från knäckesjuka. Att de ägre ch svagast utveckade pantrna i rege gått fria jämvä i första såddrutsraden, visa tydigt de i tabeen från denna rad meddeade siffrrna. En sammanstäning av siffrrna i tabe r för de tre högsta pantrna inm vardera av de fem första såddrutrna i varje såddrutsrad, utvisande antaet angripna sktt - räknade å huvudskttet ch de två översta grenvarvens grenar - pr panta inm de ika raderna är gjrd nederst i tabe 2. Angripna huvudsktt träffas härvid inm rad 1 ti ett anta av 0,42, inm rad 5 med dess 3 dm större pantmedehöjd ti ett anta av,4 inm rad 7 ti 0,2 ch inm rad 20 ti ett anta av 0,2 x pr panta. Angripna övre kransgrenar träffas inm respektive rader ti föjande anta pr panta: 1, 9 2, 1,27,, 4 ch, 43 Ännu vackrare faa de för antaet angripna tppsktt å andra grenvarvets grenar erhåna siffrrna, för raderna, 5, 7 ch 20 respektive r,3s, 0,47, 0,27 ch,a:r. En beräkning av summrna angripna sktt pr panta har för de ika raderna givit respektive 3, 54, 2,x 3,,s:r ch,7x stycken. En granskning av pantrna i de brtm tjugnde såddrutsraden iggande såddraderna gav

44 1116 NLS SYLVEN. vid handen, att knäckesjuka här så gtt sm adees saknades. Ännu ett 20-ta såddrader brt kunde dck enstaka svampsår upptäckas des å tvenne pantr vid vägen, des å ett par mera högväxta pantr inne i beståndet. Vi få såunda här ch det kanske ännu vackrare ch tydigare än i föregående såddrutsrader ett bestämt ch hastigt avtagande av knäckesjukan inåt i raderna från adugårdsbacken räknat. Endast några få rader in kan sjukdmen sägas praktiskt taget fuständigt upphöra. Vika sutsatser kunna nu dragas av de van meddeade undersökningarna angående svampsprernas spridning? Aa de vid Ö. Ekenäs gjrda iakttagesera peka ju samstämmigt därhän, att basidiesprernas spridningsförmåga här är starkt begränsad. en 11-årig takutur, sådan sm den vid Ö. Ekenäs, med en pantmedehöjd av mkring 1,7 5-2 m hava endast några få såddrutsrader med vackert pantuppsag utgjrt ett praktiskt sett tiräckigt hind er för basidiesprernas spridning ut över den brtanför iggande kuturen. Faet Ö. Ekenäs visar, hurusm en ti fritt stående aspar medebart gränsande takutur ännu inti 11 års åder trts angrepp av knäckesjuka i strt sett ej tagit nämnvärd skada ti sin stamfrm. Av många tecken att döma har svampen uppträtt under fera år ch därvid avarsamt" skadat enstaka pantr inm beståndet; de få pantr, sm fått huvudskttet dödat ti föjd av svampangreppet, ha aa befunnit sig reativt fritt expnerade för de från aspmrådet kmmande vindarna. Undersökningen av beståndet sistidne smmar gav vid handen, att tarika angrepp av knäckesjuka förekmm, praktiskt taget vr de dck av ringa betydese, då de befunns strängt kaiserade ti de ti aspmrådet närmast gränsande såddrutsraderna. Tack vare saknaden av asp inm beståndet, har någn hea takuturen förhärjande epidemi av knäckesjuka ej förekmmit. Att ej taen vid yngre åder i större utsträckning hemsökts av sjukdmen trde vä närmast få tiskrivas det skyddande infytande, den medebart inti kuturen gränsande gärdesgården utövat (jmf. fig. 22 ). Först sedan taarna växt upp van deima, har en friare sprtransprt kunnat äga rum såvä från taen ti aspen sm mvänt. Ungasparna O. m vägen ha först under de senaste åren kunnat vara någt att räkna med. För att vindarna ska uppfånga ch effektivt sprida svampens basidiesprer frdras synbarigen, att de med betydande hastighet ska svepa fram över marken med dess basidiesprförande aspbad. Den öppna adugårdsbacken vid Ö. Ekenäs brde vä ämna betingeserna härför. Trts detta ha ju av at att döma btt ett reativt fåta svampsprer kunnat drivas upp ti sådan höjd, att de nått vanför.de

45 OM TALLENS KNÄCKESJUKA. 7 närmast bt>fintiga, högsta pantraderna. Detta visar ju utan vidare, att man i vaniga fa har att räkna med endast en ytterigt ka spridning av svampsjukdmen från aspen ti taen - m. a.. en starkt begränsad spridning av svampens basidiesprer. 1 Kan btt smitthärden- aspen - håas inm vederböriga gränser, är atid faran för ödeäggande knäckesjukshärjning utesuten. Ett radikat brthuggande av varje asp i närheten av. en av knäckesjuka hemsökt takutur bir emeertid härvid ingaunda nödvändigt. Basidiesprernas spridning är ju så begränsad, att ett skydd mt taens infektin ätt bör på annat sätt kunna anrdnas. Endast några få tasåddrader vr ju vid Ö. Ekenäs praktiskt sett tiräckiga att hindra basidiesprernas spridning. Vi man såunda samtidigt mhuda såvä ta sm asp, bör detta utan fara för taen kunna ske, utan att dyrbarare åtgärder behöva tigripas. Någt sags skyddsbäte mean asp- ch takutur bör ju i detta fa vara tiräckigt. Aspar i medebar närhet ti takuturer eer å öppna patser inti dessa bör man dck hest undvika. Även m skadegöresen kan begränsas ti den mfattning, den exempevis visat sig nå vid Ö. Ekenäs, bör den i ett dyikt fa genm smitthärdens undanskaffande redan från början förhindras. Långt ifrån atid är dck takuturerna så yckigt ttade i fråga m asp sm Ekenäs-kuturen. Vad sm i första hand var bestämmande för dess btt ensidiga hemsökese av knäckesjuka, var ju saknaden av asp inm sjäva kuturen. Först då aspuppsag förekmma spridda över ett för takutur i anspråk taget mråde, kan verkig fara för avarigare ch amän skadegörese av knäckesjuka yppa sig. Att i ett dyikt fa tiråda några åtgärder ti sjukdmens bekämpande är nästan önöst. Har man en gång aspen på det för takutur fardigiggande mrådet, är det ju snart sagt möjigt att undanskaffa densamma; rtsktten undgår man ej utan i tid vidtagna åtgärder för asprötternas dödande. Börjar nu Meampsra pinitrqua uppträda inm mrådet, bir snart varje asp å detsamma infekterad, detta tack vare utedsprernas utmrdentigt gda spridningsförmåga. Första nästföjande vår befinnas nu de teeutspr-basidiesprförande baden spridda över snart sagt hea mrådet, ch taens infektin begynner efter högre måttstck. Är kuturfätet någrunda strt ch öppet iggande, så att vinden får fritt spe- rum, kunna naturigtvis även basidiesprerna föras reativt ångt mkring - sannikt ängre än inm Ekenäs-kuturen - ch detta i sin tur bi- 1 Om basidiesprspridningen hs de värdväxande rstsvamparna föreigga btt mera enstaka ch fta fuständiga uppgifter. Även m en betydande avståndsspridning i vissa fa kunnat knstateras, ha i vissa. närmare undersökta fa btt en het inskränkt sådan kunnat påvisas. Jmf. H. KLEBAHN, Die wirtswechsenden Rstpize. Berin 1904, sid

46 8 NLS SYL VEN, draga ti sjukdmens ytterigare spridning. Det är i sådana fa, sm de mest eakartade knäckesjuksepidemierna uppkmma. Så exempevis den från Skagershms krnpark van mtaade. En nära 200 har str yta har här bivit kabränd, ch på den brända ytan ha aspuppsag å spridda fäckar börjat uppträda. Meampsra pinitrqtta har tidigt infunnit sig ch sannikt redan för.sta året, den uppträtt, infekterat a å mrådet befintig asp. Betingeserna för taens infektin vr härmed u r skgsförsöksanstatens sam. Ft av förf. Fig. 28. Utsikt över den av k~äckesjuka hemsökta takuturen å Lyrestads prästgårdsskg (Västergötand). Markvegetatinen utgöres av mer eer mindre ymnig Epibzum angustifium. 22 / (Aussicht iiber die vm Kieferndreher heimgesuchte Kiefernkutur im Pfarrwade vn Lyrestad (Västergötand). Die Bdenvegetatin besteht aus mehr der weniger reichichen Ejisbiunz angusiifium 22/, 1916.) de ara bästa. Resutatet har ckså bivit för taen synnerigen yckigt. kuturytans betydande strek, i öppet äge ch fri - hå~t brändmark samt i aspens närvar fäckvis över större deen av mrådet ha vi här att söka den naturiga förkaringen ti det srgiga resutatet. Även m basidiesprspridningen jämvä här får antagas vara skäigen betydig, är dck beting<dserna för taens infektin de största. Då mständigheternas makt framtvingar kuturfät av den utsträckning ch den beskaffenhet, sm det ifrågavarande Veervattnet-brandfatets, har människan ju ej annat att göra än att vid kuturen tigripa det efter