Handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess för kvinnor och män inom Örebro läns landsting (ÖLL)

Transkript

1 Yvonne Nilsson Hirsch Handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess för kvinnor och män inom Örebro läns landsting (ÖLL) Enligt överenskommelse mellan staten och SKL ska landstingen säkerställa att sjukskrivningsprocessen håller en hög kvalitet, är rättssäker för både kvinnor och män samt bidrar till att minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Föreliggande handlingsplan för en jämställd sjukskrivingsprocess inom ÖLL, innehåller en redovisning av genomförda åtgärder enligt 2012 års handlingsplan samt en uppdatering av de kortsiktiga och långsiktiga åtgärderna för att uppnå en jämställd sjukskrivningsprocess. Handlingsplanen innehåller sedan tidigare en åtgärd inom området våld i nära relation med koppling till sjukskrivningsprocessen (se utbildningsinsatsen kring den s.k. genushanden). Bakgrund I början på 2000-t var sjukfrånvaron i Sverige en av de högsta i världen. Till följd av insatser på såväl statlig som lokal nivå för att minska sjukfrånvaron ligger vi nu i nivå med genomsnittet för jämförbara länder. Regionala skillnader och variationer med det lokala arbetsmarknadsläget har också minskat kraftigt. Sjukpenningtalet 1 har minskat från 18 dagar år 2002 till 8 dagar I Örebro län har sjukpenningtalet minskat från 19 dagar till 9 dagar. Kvinnor är dock fortfarande mer sjukskrivna än män. I Örebro län var sjukpenningtalet år 2012 drygt 11 dagar för kvinnor och drygt 6 dagar för män (i riket knappt 10 respektive drygt 5). Kvinnor står för 65 % av alla pågående sjukfall i vårt län. En oroande tendens är att sjukskrivningarna ökat de senast två åren, inte bara i Örebro län utan i hela Sverige. Det senaste året har även antalet nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättningar (SA) börjat öka igen. Antalet nybeviljade SA per 1000 försäkrade ligger nu på 5,5 (juni 2013) inom Örebro län. Detta är dock fortfarande långt i från kulmen 2005 då siffran låg på 16,4 i vårt län. Nästan 60 % av de personer som fick SA utbetalt i juli var kvinnor. Analyser visar att det är de s.k. återvändarna som står för en stor del av ökningen av sjukskrivningarna, dvs. personer som utförsäkrats p.g.a. att de uppnått maximalt antal dagar i sjukförsäkringen eller hade tidsbegränsade sjukersättning där dagarna tog slut och som efter en tid åter har fått sjukpenning, dvs. kommit tillbaka till sjukförsäkringen 2. I vårt län hade många utförsäkrade varit sjukskrivna mycket länge (till följd av att försäkringskassan i vårt län beviljat relativt sett många tidsbegränsade sjukersättningar). Vid längre 1 Antal utbetalda nettodagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år, exkl. hel SA. 2 Den maximala tidsgränsen började tillämpas 1 januari 2010 och den tidsbegränsade sjukersättningar upphörde 2008.

2 sjukskrivningsfall blir rehabiliteringen svårare och sannolikheten ökar att de efter utförsäkring återkommer till sjukförsäkringen. Merparten av de utförsäkrade var kvinnor vilket innebär att merparten av dem som återvänder också är kvinnor. Det är emellertid inte bara återvändarna som står för den senaste tidens ökning utan vi kan i vårt län även se att unga kvinnor med psykisk ohälsa står för en stor del av ökningen av sjukskrivningarna. Vid granskning av sjukskrivna i mars 2013 inom Örebro län hade drygt 40 % psykiska diagnoser (i huvudsak stressrelaterade syndrom och förstämningssyndrom) och 26 % muskuloskeletala sjukdomar (i huvudsak diffusa besvär i rygg och mjukvävnader). Den tidigare granskningen visade att psykiska sjukdomar utgjorde 32 % av samtliga pågående sjukfall (för kvinnor 34 % och män 25 %) och att sjukdomar i rörelseorganen utgjorde 25 % av samtliga pågående sjukfall (för kvinnor 23 % och för män 25 %). Andelen sjukskrivna med psykiska diagnoser har således ökat. Tidigare granskning visade även att andelen sjukskrivna kvinnor med psykiska besvär var särskilt hög inom åldersgruppen år och som allra högst för kvinnor mellan år. Samma mönster kunde skönjas för män fast på en något lägre nivå. När det gäller sjukskrivningar i rörelseorganen ökar sjuskrivningarna med åldern, såväl för kvinnor som för män. Sjukskrivningstid (medelvärde) för avslutade sjukfall (8 dagar eller längre) inom dessa två diagnosgrupper var 137 dagar för kvinnor och 132 dagar för män. Skillnader mellan könen när det gäller vårdbehov och sjukskrivningar kan till viss del förklaras av medicinska orsaker. Kvinnor och män insjuknar i och dör av olika sjukdomar och kvinnor i fertil ålder har också specifika vårdbehov som är relaterade till graviditet och förlossning. Studier har dock visat att det även finns medicinskt omotiverade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till utredning och behandling vid ett flertal olika sjukdomar. SKL:s pilotprojekt kring sjukskrivning ur ett genusperspektiv visar också på tendenser till att män och kvinnor oavsiktligt bemöts och behandlas olika i vården. Den höga andelen sjukskrivna kvinnor med psykiska besvär inom åldersgruppen år och framför allt år tyder på att sjukfrånvaron är starkt förknippat med förekomsten av barn. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har också i sin analys av gällande skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukskrivning dragit slutsatsen att det ökade arbetsutbudet bland kvinnor i kombination med föräldraskap är den huvudsakliga orsaken till den ökande skillnaden över tid mellan könen. I samband med barn ställs föräldrarna inför en mer pressad social situation där man ska få familje- och arbetsliv att gå ihop. Det finns även studier som pekar på att kvinnor har en högre känslighet för att drabbas av psykiska besvär i situationer med ökad stress och högre krav vilket då också kan vara en orsak till att kvinnor har högre sjukskrivning än män. Livets bekymmer ska dock inte medikaliseras utan fångas upp och försöka lösas på annat sätt än genom sjukskrivning. 2 (9)

3 Det finns även andra aspekter att vara uppmärksam på som kan vara bakomliggande orsaker till att kvinnor i högre utsträckning blir sjukskrivna för psykiska besvär och diffus smärtproblematik. I olika studier har man funnit att kvinnor som sökt vård för dessa besvär i högre utsträckning än man trott varit utsatt för våld. Våld i hemmet drabbar nästan enbart kvinnor och barn men endast % av kvinnorna anmäler detta. Även våld och hot om våld på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor. I den svenska prevalensstudien Slagen Dam uppger 11 % av kvinnorna att de lever i en relation där det förkommer våld, detta inkl. alla former av våld. En annan aspekt är missbruksproblem, där det ofta är mer tabubelagt att fråga kvinnor om detta. Vi ser dock i lokala befolkningsstudier (Liv och Hälsa, Liv och Hälsa Ung) att missbruk är ett växande problem bland båda könen. När det gäller ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet har emellertid många flickor ett mer avancerat alkoholbruk än pojkarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att kvinnors andel av pågående sjukfall samt sjuk- och aktivitetsersättningarna fortfarande är högre än mäns. En del av skillnaden kan förklaras medicinskt och en del kan, utifrån ovan analyser, antas ha att göra med medikalisering av livets bekymmer i samband med bildandet av familj och barn. Även inslag av våld och missbruk kan antas stå för en del av skillnaden i sjukskrivning. En åtgärd i handlingsplanen är därför att man i konsultationen/utredningen ska uppmärksamma och ställa frågor inom vissa grundläggande områden som kan vara bakomliggande orsaker till psykiska besvär och diffus smärtproblematik och i förlängningen sjukskrivning. Livets bekymmer samt våld och missbruk ska i första hand lösas på annat sätt än via sjukskrivning. Kortsiktiga åtgärder 1) Utbildningsinsats gällande en jämställd sjukskrivningsprocess Syfte: Metod- och kunskapsutveckling för att vårdpersonalen ska känna sig trygg i att ställa frågor utifrån Genushanden i syfte att fånga upp grundläggande områden som kan ligga bakom depression/ångest/stress/diffus smärta och i förlängningen sjukskrivning. SKL:s pilotprojekt kring sjukskrivning ur ett genusperspektiv har visat på tendenser till att män och kvinnor oavsiktligt bemöts och behandlas olika i vården (dvs. att man i konsultationen/utredningen lägger tonvikt på olika områden beroende på om patienten är en kvinna eller en man). Olika pilotprojekt har även visat att det är viktigt att fånga upp våld i nära relation eftersom det framkommit att fler kvinnor, med diffus ångest samt diffus smärtproblematik, påtagligt oftare har varit utsatta för våld eller hot än man tidigare trott. Mål: Att undvika fel diagnostisering, försvårad rehabilitering och onödiga sjukskrivningar genom att viktiga problemområden missas i diagnossättning, bedömning av behandlings- /rehabiliteringsinsatser inkl. ev. sjukskrivning. Att skapa en mer jämställd vård och behandling genom att mer systematiskt lyfta fram bakomliggande orsaker till kvinnors och mäns ohälsa. I och med att samma frågor ställs till kvinnor och män ökar förutsättningarna för att vi ska ge en mer jämställd behandling, rehabilitering och vård. 3 (9)

4 Tidplan: Genomförda aktiviteter enligt 2012 års handlingsplan: - Ett utbildningspaket kring jämställd sjukskrivning distribuerades till samtliga vårdcentraler i december 2011 och under våren 2012 till de verksamheter inom sjukhusen och psykiatrin som hanterar sjukskrivningar. Utbildningspaketet innehåller utbildningsmaterialet Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess, som består av en CD-skiva inkluderande Genushanden, tre Power Point- presentationer kopplat till tre filmer med patientfall samt handledning och processdokument. Utbildningspaketet innehåller även information kring ÖLL:s handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor i den kliniska vardagen i patientarbetet, inkl. frågeformulär kring att fråga om våld samt folder med uppgifter om olika verksamheter och deras kontaktuppgifter som de våldsutsatta kvinnorna kan vända sig till för stöd och hjälp. Genushanden har tryckts upp på inplastade kort i A-5 format. Ett missiv finns bifogat utbildningspaketet med rekommendation kring utbildningsupplägg och hänvisning till resurspersoner inom landstinget (jämställdhetssamordnaren och kvinnofridssamordnaren). - Verksamheterna inom primärvården har genomfört utbildningsaktiviteten kring jämställd sjukskrivning i enlighet med uppsatt mål i Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län 2012 (Hälsoval omfattar samtliga vårdcentraler i länet förutom en privat driven vårdcentraler). - Under hösten 2012 vidtogs diskussioner i syfte att få med ett uppdrag/krav om att genomföra en utbildningsinsats kring jämställd sjukskrivning på berörda kliniker/enheter inom sjukhusen och psykiatrin. Diskussionerna resulterade i att detta krav finns med i Överenskommelserna om hälso- och sjukvård för 2013 som tecknats mellan Nämnden för somatisk specialistvård och sjukhusen i länet samt mellan Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel och psykiatrin. Därmed finns denna aktivitet också med i verksamhetsplanerna för respektive förvaltning för 2013 och följs upp i delårsrapporter och i bokslutet. - CD-skivan i utbildningspaketet har tagits med för information inom AT-utbildningen. - Sjukskrivningskommittén (SSK) har följt utbildningsinsatsen på övergripande nivå. Fortsatta aktiviteter 2013: - Utbildningsinsats i jämställd sjukskrivning ska ha genomförts senast vid utgången av 2013 på berörda enheter inom sjukhusen och psykiatrin. I samband med kommande verksamhetsuppföljning kommer ledningskansliet att särskilt förhöra sig om genomförandet av denna utbildningsaktivitet i nämnda förvaltningar. 4 (9)

5 - CD-skivan i utbildningspaketet kommer att visas inom ST-utbildningen när det försäkringsmedicinska inslaget har införts inom ST-utbildningen (på gång). 2) Utvärdering av utbildningsmaterialet Tänk tvärtom för en jämställd behandling, rehabilitering och sjukskrivning, inkl. arbetsredskapet Genushanden Syfte: Att undersöka arbetsredskapets och utbildningens nytta, hur den använts och att ge underlag för att förbättra utbildningen samt implementeringen av arbetsverktyget. Tidsplan: Sommaren 2012 Genomförda aktiviteter enligt 2012 års handlingsplan: - Under sommaren 2012 skickades en webbenkät ut till verksamhetsansvariga vid samtliga vårdcentraler och intervjuer genomfördes med nyckelpersoner inom vården och ledningskansliet. - En rapport redovisades i början på september. Det var övervägande positiv respons bland dem som genomfört utbildningen. Professionen ansåg att materialet är lite för stereotypiskt men att det trots allt skapar bra diskussioner. Vidare påpekades att det är bra att lyfta fram detta ämne eftersom man sitter fast i mer könsrollstänkande än man tror. Verktyget är också lätt att tillämpa i verksamheten. Rapporten genererade i sin tur ytterligare informationsinsatser från Ledningskansliets och Hälsovalsenhetens sida för att utbildningsinsatsen skulle genomföras fullt ut, bl.a. gavs ytterligare information om denna utbildningsinsats på informationsdag för Hälsoval (som vänder sig till alla verksamhetschefer inom Hälsoval) samt i en artikel, Genushanden ett verktyg för jämställda sjukskrivningar, i landstingets tidning Tebladet (personalutgåvan). 3) Implementering av Genushanden i verksamheterna för en fullständig konsultation Syfte: Läkare/sjukgymnast/kurator/MMR-team ska där det är relevant ställa frågor inom genushandens fem områden (familjesituation, erfarenhet av våld i nära relation, somatisk/psykiatrisk diagnos, riskbruk, rehabiliteringsplan) vid diagnossättning och bedömning av behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt sjukskrivning. Detta är framför allt aktuellt i kontakten med patienter som är eller riskerar att bli långtidssjukskrivna för depression, ångest, paniksyndrom, social fobi, utmattningsdepression, sömnsvårigheter, stress eller/och ospecificerad smärta. Mål: Genushanden tillämpas inom alla verksamheter som hanterar sjukskrivningar av patienter, som ett komplement till det försäkringsmedicinska beslutsstödet vid bedömning av behandling/rehabilitering, inkl. sjukskrivning, där anledning/diagnos är något mer diffus och sammansatt. Genushanden är lämplig som arbetsverktyg för alla yrkeskategorier som kommer i kontakt med dessa patienter. 5 (9)

6 Tidplan: Genomförda aktiviteter enligt 2012 års handlingsplan: - Kännedom om genushanden finns inom primärvården och arbetsverktyget kan därmed tillämpas i relevanta situationer. Inom specialistvården pågår utbildningsinsatsen (se ovan). - Utbildningsmaterialet inkl. arbetsverktyget Genushanden finns utlagt på hemsidan för sjukskrivningar inom Örebro läns landsting. - SSK och dess operativa grupp har drivit på implementeringen av genushanden. Fortsatta aktiviteter : - Berörda kliniker inom sjukhusen samt inom psykiatrin ska senast vid utgången av 2013 ha fått utbildningsinsatsen Genushanden i syfte att kunna tillämpa detta arbetsverktyg i relevanta situationer. - Tillsatta rehabiliteringskoordinatorer inom primärvården (tillsätts under 2013) ska senast vid halvårsskiftet 2014 ha kännedom om arbetsverktyget genushanden och därmed kunna verka för att detta arbetsverktyg tillämpas i samband med teamsamverkan kring sjukskrivna patienter/patienter som riskerar att bli långtidssjukskrivna. 4) Genderbudgetering avseende rehabiliteringsinsatser inom Örebro läns landsting Syfte: Analysera hur resurser fördelas på kvinnor och män avseende rehabiliteringsinsatser Mål: Jämställd rehabilitering. Genom genderbudget, personalutbildning och en översyn av hela rehabiliteringskedjan kommer rehabilitering att kunna förbättras. Detta bör även ha en god effekt på sjukskrivningarna i hela länet. Tidplan: Aktiviteter - Tillsammans med ett antal kommuner i länet genomförs en tvåårig kompetensutvecklingsinsats inom Gender budget deltog personal från Karlskoga lasarett. På lasarettet har en kartläggning av patienter med stroke, hjärtinfarkt och diabetes genomförts. Ett stort antal variabler av betydelse för vård och behandling har kartlagts och kostnader kan redovisas. Arbetet redovisades vid jämställdhetskonferens i mars Med stöd av SKL - Hållbar Jämställdhet kartläggs och prissätts förskrivningsmönster. Syftet är att öka genusmedvetenheten och främja jämställdhet vid förskrivning av 6 (9)

7 hjälpmedel och därigenom förbättra brukarnas livskvalitet. En analys av kostnader för manuella el-rullstolar har genomförts. Metoden sprids nu till Audiologen och Syncentralen. - Den 22 augusti 2013 håller jämställdhetssamordnaren och kvinnofridssamordnaren en utbildningsdag om Genus och hbt på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ. Långsiktiga åtgärder 5. Jämställdhetsstrategi för ÖLL - Landstingsfullmäktige antog den 18 september 2012 en ny jämställdhetsstrategi som skall gälla fram till den 31 december Strategin utgår från att alla verksamheter skall präglas av genusmedvetenhet, det vill säga att landstinget skall jämställdhetsintegreras. Det innebär att alla nämnder kommer att uppdra till sina förvaltningar att ta fram och följa upp aktiviteter för den innevarande planperioden. Aktiviteterna skall vävas in i ordinarie verksamhetsplaner och följas upp med årlig avrapportering. Jämställdhetssamordnaren inom Örebro läns landsting driver på detta arbete. 6) Analys av vård, behandling och undersökning ur ett genusperspektiv Örebro läns landstings verksamhetsplan med budget 2012 Mål 5. Jämställd och jämlik vård ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet eller annan social bakgrund. Uppdrag 1. Fortsatt kartläggning av ett urval av diagnosområden med avseende på om det finns skillnader i vårdinsatser utifrån könsperspektiv. I verksamhetsplanen för 2013 finna följande uppdrag: Inga omotiverade skillnader ska finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling. Aktiviteter - I kartläggning av ett urval av diagnosområden har fokus legat på de stora sjukdomsgrupperna, bland annat stroke, diabetes, hjärtinfarkt, demens och depression. Analyserna har hittills inte visat på några anmärkningsvärda skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån kön. Fortlöpande analys av resultaten i Öppna jämförelser (ÖJ) sker även inom de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna inom Örebro läns lansting. Oförklarade och eller orimliga skillnader i given behandling eller resultat av behandling mellan män och kvinnor analyseras särskilt. 7 (9)

8 Sjukhusen arbetar också kontinuerligt med redovisade skillnader avseende kön i Öppna jämförelser. USÖ har lyft tobaksfrågan som en väg till jämlik och jämställd hälsa. Karlskoga lasarett har granskat följsamhet till behandling vid hjärtinfarkt utifrån kön. Sjukhusen ska i kvalitetsregistren för diabetes, stroke, RiksHia analysera vården av män respektive kvinnor för att se om det finns skillnader och i så fall förklara vad de beror på. - Inom Hälsoval Örebro län kan data ur Nationella diabetesregister redovisas könsuppdelat på vårdcentralsnivå. Även andra data kan redovisas könsuppdelat. Arbete pågår med att utveckla system som möjliggör uttag av data könsuppdelat. - Läkemedelsenheten har analyserat könsrelaterat val av behandling med läkemedel vid några av våra största folksjukdomar. Man kunde i vårt landsting inte påvisa en direkt koppling mellan patientens kön och val av läkemedel. - Psykiatrins etikråd bevakar jämställdhetsfrågan kontinuerligt. En värdebas för psykiatrin är under utveckling. Under 2012 genomförde psykiatrins etikråd en utbildning i genus och jämställdhet med syfte att synliggöra perspektiven, skapa bättre förståelse och ge underlag till verksamhetsförbättringar. - Rättspsykiatrin har vid utgången av 2012 rapporterat om hur kvinnliga patienters behov av vård tas tillvara i vården. 7) Utvecklingsarbete för att i de olika systemen kunna plocka ut relevant statistik könsuppdelat för uppföljning av en jämställd sjukskrivningsprocess Ambitionen inom Försäkringskassan har varit att på ett enkelt sätt få fram bra statistik för att kunna bistå landstinget i uppföljningen av sjukskrivningsprocessen. Viktiga variabler som efterfrågas är bl.a. antal sjukskrivningar fördelat på kön, diagnosgrupper, sjukskrivningslängd, sjukskrivande enhet m.m. För närvarande kan Försäkringskassan maskinellt inte få fram statistiken på sjukskrivande enhet vilket är en värdefull uppgift för att ytterligare kunna utveckla det gemensamma arbetet runt sjukskrivningar. Den uppgiften kräver i dagsläget manuella kartläggningar. Samtliga förvaltningar inom Örebro läns landsting har nu fått utbildning i elektronisk överföring av läkarintygen till FK vilket innebär att samtliga läkarintyg senast vid utgången av detta år kommer att överföras elektroniskt till FK (inom primärvården infördes elektronisk överföring av läkarintygen 2012). Detta är en förutsättning för att landstinget i framtiden ska kunna få ut sjukskrivningsstatistik på vårdenhetsnivå för uppföljning via den nya nationella statistiktjänsten som är kopplad till den nya nationella Intygstjänsten. Landstinget ska senast den 31 oktober 2013 redovisa en genomförandeplan till FK för driftsättning av vissa funktioner så att läkarintygen senast under 2014 skickas till den nya Intygstjänsten i stället för direkt till FK. 8 (9)

9 - I syfte att tidigt kunna fånga upp patienter som riskerar att bli långtidssjukskrivna har Landsting- IT inom ÖLL tagit fram färdiga rapporter i landstingets Uppföljningsportal som visar sjukskrivna patienter över 30 dagar. Sjukskrivningslistorna kan tas fram såväl på enhetsnivå som per enskild läkare. Det går även att få fram könsfördelning. Arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess ingår i landstingets system för planering och uppföljning. För Örebro läns landsting Pia Öijen Hälso- och sjukvårdsdirektör 9 (9)