2012 Verksamhetsberättelse och bokslut

Transkript

1 2012 Verksamhetsberättelse och bokslut Fennia

2 Innehåll Verkställande direktörens översikt 3 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Bokslut 7 Resultaträkning 7 Balansräkning 10 Moderbolagets finansieringsanalys 13 Bokslutsprinciper 14 Noter till moderbolaget 19 Nyckeltal 33 Formler för beräkning av nyckeltalen 36 Risker och risk- och solvenshantering 38 Styrelsens förslag till hur vinsten ska disponeras 47 Revisionsberättelse 48 Förvaltningsrådets utlåtande 49 Fennias förvaltningsorgan

3 Verkställande direktörens översikt Fennia redovisade positivt resultat En lyckad försäljning och ett utmärkt resultat från placeringsverksamheten ledde till ett positivt resultat för Rörelsevinsten steg till 35 miljoner euro. Bolagets resultat från placeringsverksamheten var utmärkt och solvensen stärktes. Vi hade höga ambitioner och vi lyckades nå upp till dem. Ett stort tack till Fennias trogna kunder och yrkeskunniga arbetstagare. I fjol nådde vi även Fennias genom tidernas bästa överföringsresultat vad gäller lagstadgade försäkringar för företag. En bekräftelse på bra service är att vi enligt EPSI-Ratings undersökning är branschens mest rekommenderade försäkringsbolag för företagare och företag. Vi tar gärna emot feedback och förbättrar våra tjänster tillsammans med er. Ett växande antal kunder och en aktiv företagsverksamhet ledde dock till att skadekostnaden och antalet skador ökade i fjol. Inom skadeprevention och riskhantering återstår mycket arbete. Konjunkturutsikterna i Finland är för närvarande inte särskilt ljusa. Det är ytterst svårt att bedöma alla praktiska följder som den europeiska skuldkrisen på kort och lång sikt kan ha för företagsklimatet. När faktorer som inte kan påverkas prövar företag gäller det att koncentrerar sig på att göra bra ifrån sig inom kärnverksamheten, och detta är något som vi på Fennia strävar efter. Efter att ha summerat konkurrensläget, marknaden och möjligheterna anser jag trots allt att utsikterna för 2013 och utvecklingen av förutsättningarna för verksamheten är rätt positiva. Förväntningarna på konjunkturutvecklingen är optimistiska också bland smf-företag. Utsikterna för att Fennias premieinkomst ska öka är positiva. Vi fortsätter att jobba resultatinriktat och att utveckla ett konkurrenskraftigt Fennia. Hos Fennia är kunden i enlighet med våra värderingar nummer ett. Att kontinuerligt utvecklas är för oss på Fennia i framtiden ännu viktigare än någonsin tidigare. Jag vill att även du vår kund märker av våra goda resultat. Tack för ett gott samarbete! Antti Kuljukka 3

4 Styrelsens verksamhetsberättelse 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias rörelsevinst steg till 35 miljoner euro. Bolagets resultat från placeringsverksamheten var bra och solvensen stärktes. Försäkringsverksamhet Premieinkomsten från skadeförsäkring ökade till 376 miljoner euro (359 mn euro). Premieinkomsten från direktförsäkring växte med fem procent till 375,6 miljoner euro (358,7 mn euro) och premieinkomsten från den mottagna återförsäkringen var 0,4 miljoner euro (0,4 mn euro). Kreditförlusterna minskade och var 1,3 miljoner euro (2,0 mn euro). Bolagets skadekvot minskade till 82,1 procent (99,7 %). Sänkningen av diskontoräntan från 3,5 procent till 3,0 procent och ökningen av den förväntade livslängden ökade den försäkringstekniska ansvarsskulden under jämförelseåret. Dessa förändringar i den försäkringstekniska ansvarsskulden ökade jämförelseårets skadekvot och totalkostnadsprocent med 14,8 procentenheter. År 2012 ökade ersättningskostnaderna till följd av att både anmälda skador och beloppen av medelskador ökat. Ersättningskostnaderna för 2012 minskade på grund av upplösningen av ersättningsansvaret som under tidigare redovisningsår reserverats för trafikförsäkringens pensionsansvar, cirka 10 miljoner euro. Driftskostnaderna var 88 miljoner euro (86 mn euro). Driftskostnadsprocenten var 24,2 procent (24,8 %). Bolagets totalkostnadsprocent minskade och var 106,3 procent (124,5 % och den jämförbara totalkostnadsprocenten 2011 var 109,7 %), varav skadorna utgjorde 73,9 procent (76,6 %) och driftskostnaderna och kostnaderna för skadereglering 32,4 procent (33,1 %). Premieinkomsten från den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ökade med 5 procent till 88 miljoner euro (84 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot var 99 procent (92 %). Premieinkomsten från den övriga olycksfalls- och sjukförsäkringen ökade med 10 procent till 32 miljoner euro (29 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot vände till det bättre, men den var otillfredsställande 101 procent (112 %). Premieinkomsten från trafikförsäkringen var 72 miljoner euro (72 mn euro). På jämförelsen mellan försäkringsgrenarnas resultat inverkar både räkenskapsperiodens och jämförelseårets exceptionella poster, men försäkringsgrenens lönsamhet förbättrades. Premieinkomsten från den frivilliga bilförsäkringen ökade fyra procent till 62 miljoner euro (60 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot försämrades till 87 procent (81 %). Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar var 44 miljoner euro. Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar för privathushåll ökade med 9 procent och var 41 miljoner euro. Både företagssektorns och privathushållssektorns resultat var otillfredsställande. Placeringsverksamhet Placeringarnas avkastning enligt verkligt värde var 9,1 procent (0,8 %) och intäkterna enligt verkligt värde 116 miljoner euro (10 mn euro). Nettointäkterna från bolagets placeringsverksamhet, vilka bokförts i bolagets resultat, var 72 miljoner euro (28 mn euro). Placeringstillgångarna enligt verkligt värde (inklusive upplupna räntor) var vid årets slut miljoner euro (1 249 mn euro). Masskuldebrevslån och placeringar i långa räntefonder utgjorde 44 procent av placeringsbeståndet, och penningmarknadsplaceringar och depositioner 7 procent. Aktier, placeringar i aktiefonder och kapitalfonder utgjorde 22 procent, fastighetsplaceringar 25 procent och övriga placeringar 3 procent. Resultat och solvens Bolagets rörelsevinst var 35 miljoner euro (rörelseförlust 69 mn euro). Bolagets försäkringstekniska resultat uppnådde inte målet, men ett utmärkt resultat av placeringsverksamheten medverkade till ett positivt rörelseresultat. Ändringen i grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden belastade jämförelseårets försäkringstekniska resultat och ökade även rörelseförlusten med 52 miljoner euro. Bolagets utjämningsbelopp växte med sju miljoner euro och var vid årets slut 164 miljoner euro (157 mn euro). Bolagets verksamhetskapital ökade till 310 miljoner euro (253 mn euro). Bolagets solvenskapital steg till 473 miljoner euro (410 mn euro). Solvensprocenten, dvs. solvenskapitalet i förhållande till intäkterna av premieinkomsterna, ökade till 129,4 procent (117,5 %). Företagsledning och personal Till Fennias styrelse hörde under verksamhetsåret kommerserådet Eero Lehti (ordförande), kommerserådet Matti Pörhö (viceordförande), Jouko Kemppi, verkställande direk-

5 Styrelsens verksamhetsberättelse 2012 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia Placeringsbestånd mn euro (1 249 mn euro) Övriga finansmarknadsinstrument 6,7 % (15,0 %) * 1,3 % (1,7 %) Övriga placeringar 3,1 % (2,3 %) * -117,3 % 1,5 %) Aktier och andelar 21,9 % (21,7 %) * 12,8 % (-9,7 %) Masskuldebrevslån 43,7 % (36,8 %) * 12,7 % (2,4 %) Placeringsverksamhetens avkastningsprocent 9,1 % (0,8 %) * Avkastningsprocent per placeringsslag Fastighetsplaceringar 24,6 % (24,2 %) * 6,7 % (7,9 %) tör Lars Koski, professor Eva Liljeblom, Timo Salli, Paul Stucki och styrelseordförande Antti Vaahto. Styrelsesuppleant var Lasse Heiniö. Styrelsen sammanträdde sammanlagt elva gånger under verksamhetsåret. För de ordinarie medlemmarnas del var närvaroprocenten 85 procent och för suppleanternas del 72 procent. Bolagets var Antti Kuljukka. Till nya medlemmar av förvaltningsrådet utsågs på bolagsstämman den 16 april 2012 erna Pekka Auramaa, Ari Penttilä, Harri Vuontelo och Jaana Kotro och CEO Pekka Rantamäki. Fennias förvaltningsråd utsåg vid sitt möte den 19 november 2012 till Fennias nya styrelsemedlemmar från den 1 januari 2013 Jussi Järventaus och Mikael Ahlbäck, som också utsågs till styrelsens nya ordförande. Eero Lehti, Antti Vaahto och Lasse Heiniö, som stod i tur att avgå, lämnade styrelsen från den 1 januari År 2012 hade bolaget i medeltal anställda (1 039). Koncernstruktur Till Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias koncernbokslut konsolideras Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv på basis av bolagets underkoncernbokslut. Moderbolaget äger 60 procent av Fennia Liv. Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia, som ingår i Fennia-gruppen, äger 40 procent av Fennia Liv. Till koncernbokslutet har också konsoliderats Finlands Skadeinspektion SVT Ab, som ägs av bolaget till 100 procent, och efennia Ab. Fennia äger 20 procent av efennia och rösträtten är 63,6 procent. Till koncernen hör även Fennia Kapitalförvaltning Ab, som Fennia Liv äger till 100 procent. I slutet av 2012 hörde till koncernen ytterligare 31 fastighetsbolag, av vilka 16 tillhörde den underkoncern som utgörs av Fennia Liv. Dessutom har Uudenmaan Pääomarahasto Oy sammanslagits med koncernen som intresseföretag. Koncernbokslut Resultatet av koncernens livförsäkringsverksamhet var bra och solvensen stärktes. Premieinkomsten från livförsäkringsverksamheten ökade med 14 procent till 91 miljoner euro (79 mn euro). De utbetalda ersättningarna ökade till 64 miljoner euro (62 mn euro). Driftskostnaderna för livförsäkringsverksamheten var 11 miljoner euro (10 mn euro). Omkostnadsprocenten (av belastningsinkomsten) var 117,4 procent (113,4 %). Fennia Kapitalförvaltning Ab:s första fulla verksamhetsår var för portföljförvaltningens del ett bra år. Bolagets verksamhetsresultat var förlustbringande på grund av att försäljningen inte växte i den takt som beräknats. Satsningarna på att utvidga och etablera kapitalförvaltningsverksamheten till en del av Fenniakoncernens tjänster fortsätter även under den pågående räkenskapsperioden. Resultatet av koncernens placeringsverksamhet enligt verkligt värde var 202 miljoner euro (-28 mn euro), varav fondförsäkringarna utgjorde 29 miljoner euro (-46 mn euro). Koncernens värderingsdifferenser var 182 miljoner euro (114 mn euro). Koncernens rörelsevinst var 48 miljoner euro (rörelseförlust 5

6 Styrelsens verksamhetsberättelse mn euro). Koncernens fria egna kapital var 222 miljoner euro (195 mn euro). Koncernens solvenskapital ökade betydligt till 573 miljoner euro (478 mn euro). Risk- och solvenshantering De principer för risk- och solvenshantering som bekräftats av koncernbolagens styrelser utgör grunden för risk- och solvenshanteringen i Fenniakoncernen. I Fenniakoncernen avses med riskhantering koordinerade strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man identifierar, mäter, följer upp, hanterar och rapporterar koncernens och koncernbolagens risker. Med solvenshantering avses strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man styr och fastställer koncernbolagens och koncernens risktäckningskapacitet, riskvillighet och risktolerans samt de väsentligaste riskbegränsningarna. Styrmodellen för riskhanteringssystemet bygger på den så kallade modellen med tre försvarslinjer, som beskrivs närmare i avsnittet om riskhantering. En riskhanteringskommitté har tillsatts för koncernens försäkringsbolag för att förbereda, styra och koordinera risk- och solvenshanteringsuppgifter samt för att förmedla information om detta. Försäkringsverksamheten baserar sig på tagande av försäkringsrisker, riskspridning inom försäkringsbeståndet och hantering av dessa. De väsentligaste försäkringsriskerna är förknippade med riskurval, säljstyrning och riskprissättning, dvs. eventuell förlustrisk som följer av att kostnader för framtida försäkringsersättningar (inkl. driftskostnader) överskrider de försäkringspremier som fås av försäkringar. I försäkringsriskerna ingår även storskaderisker (bl.a. katastrofrisker) och återförsäkringsskyddets lämplighetsrisker. De viktigaste hanteringsåtgärderna när det gäller hantering av försäkringsrisker hänför sig till riskurval, prissättning, försäkringsvillkor och anskaffning av återförsäkringsskydd. Vid beräkning av ansvarsskulden tillämpas olika kvantitativa metoder, vars hantering har en central roll vid hantering av reservrisken. På reservriskens karaktär inverkar väsentligt utöver själva metoderna också tillräckligheten, kvaliteten och hanteringen av de uppgifter som används. Placeringsverksamheten baserar sig på de placeringsplaner som godkänns i bolagsstyrelserna och som preciserar bland annat allokeringen av placeringar och slår fast ansvar och befogenheter för dem som i praktiken verkar inom placeringsverksamheten. När allokeringen av placeringar fastställs beaktas bolagens risktäckningskapacitet. Med marknadsrisker avses förlustrisker som direkt eller indirekt beror på ändringar i finansmarknadens variabler, t.ex. fluktuationer i räntor, aktier, fastigheter, valutakurser och kreditmarginaler, värdenivåer och volatiliteter. Placeringsverksamhet och dess hantering har en särställning när det gäller hantering av marknadsrisker. De väsentligaste riskerna är förknippade med placeringarnas värdeminskningar och placeringarnas oförenlighet med karaktären hos den försäkringstekniska ansvarsskulden. De väsentligaste metoderna för hantering av marknadsriskerna hänför sig till val av placeringsinstrument, diversifiering av placeringar och riskbegränsning. Syftet med hanteringen av operativa risker är att minska sannolikheten för oförutsedda förluster. Med operativ risk avses förlustrisk som beror på otillräckliga eller misslyckade interna processer, personalresurser, system eller yttre faktorer. I operativa risker ingår juridiska risker. De effektivaste riskhanteringsåtgärderna riktas mot de allvarligaste operativa riskerna. Utsikter för pågående räkenskapsperiod Låga ekonomiska tillväxtprognoser för 2013 gör det svårt att nå bra placeringsavkastningar. För Fennias huvudkundsegment, finländska smf-företag, kommer året att präglas av en jämn men låg tillväxt. Fennia fortsätter att utveckla sina elektroniska tjänster och effektivisera sin grundläggande affärsverksamhet. 6

7 Resultaträkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Försäkringsteknisk kalkyl 2 Skadeförsäkring Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Totalförändring i premieansvaret Premieintäkter sammanlagt Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Återförsäkrares andel Förändring i ersättningsansvaret Återförsäkrares andel ersättningskostnader sammanlagt driftskostnader Försäkringstekniskt bidrag före förändring i utjämningsbeloppet Förändring i utjämningsbeloppet Försäkringstekniskt bidrag

8 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter FÖRSÄKRINGSTEKNISK KALKYL Livförsäkring Premieinkomst Premieinkomst Återförsäkrares andel Premieinkomst sammanlagt Andel av nettointäkterna från placeringsverksamheten Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Förändring i ersättningsanvaret Ersättningskostnader sammanlagt Förändring i premieansvaret Driftskostnader Försäkringstekniskt resultat

9 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter ANNAN ÄN FÖRSÄKRINGSTEKNISK KALKYL Skadeförsäkringens tekniska bidrag Livförsäkringens tekniska resultat Intäkter av placeringsverksamheten Uppskrivningar av placeringar Kostnader för placeringsverksamheten Korrigering av uppskrivningar av placeringar Överföring av placeringsverksamhetens nettointäktsandel Övriga intäkter Övriga Övriga kostnader Övriga Andel av intresseföretagens vinster Inkomstskatt för den egentliga verksamheten Skatt för räkenskapsperioden Skatt för tidigare räkenskapsperioder Latent skatt Vinst/förlust av den egentliga verksamheten Minoritetsandelar Bokslutsdispositioner Förändring i avskrivningsdifferensen Räkenskapsperiodens vinst/förlust

10 Balansräkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Placeringar 7 Fastighetsplaceringar Fastigheter och fastighetsaktier Lånefordringar på företag inom samma koncern Lånefordringar på ägarintresseföretag Placeringar i företag inom samma koncern och i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag inom samma koncern Aktier och andelar i intresseföretag Övriga placeringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument Fordringar på inteckningslån Övriga lånefordringar Depositioner Depåfordringar inom återförsäkring Placeringar sammanlagt Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar Fordringar Vid direktförsäkringsverksamhet Hos försäkringstagare Vid återförsäkringsverksamhet Övriga fordringar Latenta skattefordringar

11 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Övriga tillgångar Materiella tillgångar Maskiner och inventarier Varulager Kassa och bank Aktiva resultatregleringar Räntor och hyror Övriga aktiva resultatregleringar

12 Balansräkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter PASSIVA Eget kapital 16 Grundfond Garantikapital Uppskrivningsfond Säkerhetsfond Styrelsens dispositionsmedel Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst/förlust Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens Minoritetsandelar Koncernreserv 426 Försäkringsteknisk ansvarsskuld Premieansvar inom skadeförsäkring Premieansvar inom livförsäkring Ersättningsansvar inom skadeförsäkring Återförsäkrares andel Ersättningsansvar inom livförsäkring Utjämningsbelopp inom skadeförsäkring Försäkringsteknisk ansvarsskuld sammanlagt Ansvarsskuld för fondförsäkringar Skulder Av återförsäkringsverksamhet Övriga skulder Latenta skatteskulder Passiva resultatregleringar

13 Moderbolagets finansieringsanalys INDIREKT FINANSIERINGSANALYS Rörelseverksamhetens kassaflöde Vinst/förlust av den egentliga verksamheten Korrektivposter Förändring i den försäkringstekniska ansvarsskulden Nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar Avskrivningar enligt plan Övriga korrektivposter Kassaflöde före förändring i rörelsekapital Förändring i rörelsekapital: Minskning/ökning av kortfristiga räntefria rörelsefordringar Minskning/ökning av kortfristiga räntefria skulder Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader Betalda direkta skatter Rörelseverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Investeringar i placeringar (exkl. likvida medel) Överlåtelseinkomster av placeringar (exkl. likvida medel) Investeringar i och överlåtelseinkomster av materiella och immateriella tillgångar samt av övriga tillgångar (netto) Investeringarnas kassaflöde Förändring i likvida medel Likvida medel vid räkenskapsperiodens början Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut

14 Bokslutsprinciper Bokslutet har upprättats enligt bokföringslagen och lagarna om aktiebolag och försäkringsbolag samt i enlighet med beslut, föreskrifter och anvisningar från de myndigheter som övervakar försäkringsbolagen. Placeringarnas bokföringsvärde kostnad. Orealiserade intäkter bokförs inte. Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar värderas till verkligt värde. Bokföringsvärde för annan egendom än placeringar 14 Byggnader och konstruktioner tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningarna enligt plan eller till ett lägre verkligt värde. Fastighetsaktier samt mark- och vattenområden tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre verkligt värde. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Aktier och andelar som ingår i placeringarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre verkligt värde. Aktier och andelar som hänför sig till anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre verkligt värde om värdesänkningen anses bestående. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Finansmarknadsinstrument tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Differensen mellan finansmarknadsinstrumentens nominella värde och anskaffningsutgift periodiseras bland ränteintäkterna eller som avdrag för dessa under finansmarknadsinstrumentets löptid. Motposten bokförs som en ökning eller minskning av anskaffningsutgiften. Värdeförändringar till följd av fluktuationer i räntenivån har inte bokförts. Nedskrivningar i anslutning till emittentens kreditvärdighet bokförs i resultatet. Lånefordringar och depositioner tas i balansräkningen upp till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde än detta. De nedskrivningar som tidigare gjorts av placeringar återförs till placeringarnas värde på ett sådant sätt att de påverkar resultatet till den del som det verkliga värdet överskrider bokföringsvärdet. Derivatinstrument används i första hand till att skydda placeringsportföljerna. Derivaten bokförs dock som icke-skyddande derivatkontrakt. Vinster och förluster som uppkommit under räkenskapsperioden till följd av att derivatkontrakt stängts eller förfallit har bokförts som intäkter eller kostnader för räkenskapsperioden. Den negativa differensen mellan det verkliga värdet för ett icke-skyddande derivatkontrakt och ett högre bokföringsvärde/en högre avtalskurs bokförs som Som övriga utgifter med lång verkningstid har utgifter för totalrenovering av lägenheter och för planering av datasystem aktiverats. Dessa och inventarier tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningar enligt plan. Premiefordringar tas i balansräkningen upp till det sannolika värdet och övriga fordringar till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde. Från premiefordringarnas nominella värde har annullationer som baserar sig på tidigare erfarenhet dragits av, varvid man får det sannolika värdet. En fordran som sannolikt inte kommer att betalas bokförs som kreditförlust. Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan görs som lineära avskrivningar på anskaffningsutgiften baserade på ekonomisk verkningstid. De uppskattade avskrivningstiderna är i genomsnitt följande: Dataprogram 3 7 år Utgifter för planering av datasystem 5 10 år Övriga utgifter med lång verkningstid 5 10 år Kontors-, affärs- och industribyggnader år Beståndsdelar i byggnader år Transportmedel och datautrustning 3 5 år Kontorsmaskiner och -inventarier 7 år Uppskrivningar av placeringar Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till placeringstillgångar och till placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar samt korrektivposter till uppskrivningarna bokförs så att de inverkar på resultatet. Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till anläggningstillgångar och återföringar av dem förs mot uppskriv-

15 ningsfonden under det bundna egna kapitalet. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Placeringarnas verkliga värde Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta liksom verkligt värde för placeringar har i bokslutet omvandlats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen. Kursdifferenser som uppkommit under räkenskapsperioden och vid bokslutet bokförs som korrigeringsposter till de berörda inkomsterna och utgifterna eller som intäkter och kostnader av placeringsverksamheten om kursdifferenserna hör till finansieringstransaktioner. Kursdifferenser i den försäkringstekniska kalkylen har i resultaträkningen inte överförts till intäkter/kostnader av placeringsverksamheten. Att överföringen inte gjorts har ingen effekt på den korrekta och tillräckliga bild som resultaträkningen ger av hur resultatet bildats. Fastigheternas verkliga värden fastställs årligen fastighetsvis med utgångspunkt i beräkningar av bolagets egna experter. I bokslutet har en försiktig värdering tillämpats. I situationer där den rätta nivån på en försiktig värdering har behövt säkerställas har man låtit göra utomstående värderingar av fastigheternas verkliga värden. Värderingarna har då gjorts av ett landsomfattande bolag som vid sidan av sin övriga verksamhet specialiserat sig på fastighetsvärdering. Som verkligt värde för aktier och andelar i livförsäkringsbolaget, som är dotterbolag, tillämpas ett försiktigt kalkylerat sannolikt överlåtelsepris som baserar sig på dotterbolagets substansvärde. För noterade värdepapper och för sådana värdepapper som har en marknad används som verkligt värde årets sista tillgängliga kurs enligt fortlöpande handel, eller om den saknas, den sista avslutskursen. Som verkligt värde för värdepapper som inte noteras används det sannolika överlåtelsepriset, den återstående anskaffningsutgiften eller ett substansvärde. Som verkligt värde för kapitalinvesteringsfonderna har tillämpats anskaffningsutgiften eller de värderingar som förvaltningsbolaget uppgett om fondens verkliga värde. Derivatkontrakt värderas till verkligt värde på bokslutsdagen. Från verksamhetskapitalet avdras eventuell maximiförlust för icke-skyddande derivatkontrakt. Som verkligt värde för fordringar tillämpas det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Poster i utländsk valuta Arrangemang för personalens pensioner Pensionsskyddet för personalen i koncernbolagen har ordnats genom ArPL-försäkringar i Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia. Pensionsförsäkringspremierna bokförs i resultaträkningen enligt prestationsprincipen. Ackumulerade bokslutsdispositioner och hantering av latenta skatter Lagstiftningen gör det möjligt att bokföra frivilliga reserver samt avskrivningar som överskrider planen. I koncernbolagens bokslut avdras inte den latenta skatteskulden från ackumulerade bokslutsdispositioner, fonderade uppskrivningar och värderingsdifferenser på placeringar. Intäktsförda uppskrivningar är skattepliktig inkomst. Latenta skattefordringar till följd av periodiseringsdifferenser i bokföring och beskattning har inte tagits upp i koncernbolagens bokslut. Koncernbolagen har inte motsvarande latenta skatteskulder. I koncernbokslutet har latenta skatteskulder och latenta skattefordringar till följd av konsolideringsåtgärder, fonderade uppskrivningar och periodiseringsdifferenser bokförts. I koncernbokslutet har de frivilliga reserverna och den ackumulerade avskrivningsdifferensen delats upp i ändring i den latenta skatteskulden och i räkenskapsperiodens resultat samt i latent skatteskuld och i eget kapital. Den tillämpade skattesatsen är 24,5 procent. Skadeförsäkringens ersättningsansvar Ersättningsansvaret omfattar de ersättningsbelopp som bolaget ska betala efter räkenskapsåret och som orsakats av skador som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare samt av andra försäkringsfall. 15

16 16 På grund av att räntenivån sjunkit sänkte bolaget 2011 den beräkningsränta som används vid diskontering av ansvarsskulden med 0,5 procentenheter. Vid beräkning av ersättningsansvaret för alla ersättningar i pensionsform tillämpas förräntning, och den tillämpade räntesatsen är 3,0 procent. På andra delar av ersättningsansvaret tillämpas inte förräntning. Den s.k. dödlighetsmodell som försäkringsbolagen använder uppdaterades 2011, eftersom det konstaterades att livslängden fortsättningsvis blir längre. På grund av uppdateringen höjde bolaget i slutet av 2011 ersättningsansvaret för pensionsreserver. Detta hade en påtaglig inverkan på ansvarsskulden för den lagstadgade olycksfalls- och trafikförsäkringen och en liten betydelse för den frivilliga olycksfalls- och ansvarsförsäkringen. Till ersättningsansvaret hör också det utjämningsbelopp som separat ska tas upp i balansräkningen. Utjämningsbeloppet är en buffert som kalkylerats i händelse av skaderika år. Storleken på utjämningsbeloppet bestäms på de grunder som Finansinspektionen fastställer för bolaget. Ansvarsskuld för livförsäkringen Vid beräkning av ansvarsskulden följs både lagen om försäkringsbolag och social- och hälsovårdsministeriets och Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. Vid försäkringar som är bundna till placeringarnas värdeutveckling (fondförsäkringar) används ingen beräkningsränta. För övriga försäkringar beräknas ansvarsskulden per försäkring, och den beräkningsränta som tillämpas varierar enligt följande: För den individuella liv- och pensionsförsäkringen inklusive kapitaliseringsavtal tillämpas en beräkningsränta på 4,5 procent på avtal som börjat gälla före , 3,5 procent på avtal som börjat gälla efter och 2,5 procent på avtal som börjat gälla efter Beräkningsräntan för pensionsförsäkringar som börjat gälla efter är 1 procent. Beräkningsräntan för livförsäkring inklusive kapitaliseringsavtal som börjat gälla efter är 1,5 procent. För en del av kapitaliseringsavtalen är beräkningsräntan 2 procent. För den icke formbundna gruppensionsförsäkringen är beräkningsräntan 3,5 procent. För ansvarsskuld som ackumulerats före har den ändrade beräknings- räntans (från 4,25 procent till 3,5 procent) effekt aktiverats i ansvarsskulden och den kommer att avskrivas i jämna belopp under 15 års tid. För gruppensionsförsäkringar som börjat gälla efter är beräkningsräntan 2 procent. För att uppfylla räntekravet på 4,5 och 3,5 procent för pensions- och sparförsäkringar kompletterades ansvarsskulden såväl under räkenskapsåret som i de tidigare boksluten. Ansvarsskulden för räntekomplettering var cirka 34,1 miljoner euro Genom att upplösa ansvarsskulden för räntekomplettering är det årliga avkastningskravet i beräkningsgrunden för detta bestånd 2,8 procent under de närmaste åren. För de individuella pensionsförsäkringar som börjat gälla före har den aktiverade anskaffningsutgiften dragits av från premieansvaret. Amorteringstiden för denna s.k. zillmering bestäms per försäkring och är högst fem år. Zillmeringen har fastslagits på ett sådant sätt att de belastningar som motsvarar försäkringarna räcker till för framtida amorteringar. Skälighetsprincipen Enligt 13 kap. 2 i lagen om försäkringsbolag ska livförsäkringsbolag tillämpa den s.k. skälighetsprincipen i fråga om sådana försäkringar som enligt försäkringsavtalet berättigar till extra förmåner som utdelas enligt de överskott som försäkringarna eventuellt avkastar. Denna princip förutsätter att en skälig del av det överskott som dessa försäkringar avkastar i form av extra förmåner ska återföras till de aktuella försäkringarna, om detta inte förhindras av solvenskraven. Fennia Livs mål är att på lång sikt ge försäkringskapitalet i de försäkringar som är berättigade till utdelning av överskottet en bruttoavkastning som motsvarar minst den riskfria räntan. Försäkringens duration och återköpsrätt beaktas då de extra förmånerna delas ut. Avkastningen som delas ut bestäms utifrån de långsiktiga nettointäkterna från bolagets placeringar. Med försäkringens totalränta avses försäkringsavtalets beräkningsränta och den tilläggsränta som ska gottskrivas det aktuella avtalet. I beloppet av den tilläggsränta som gottskrivs försäkringen tas avtalets beräkningsräntenivå i beaktande. När bolagets nettointäkter från placeringar är låga sänks nivån på de extra förmånerna. Totalräntan på försäkringar med

17 en lägre beräkningsränta kan då underskrida den högsta beräkningsräntan. När placeringarnas nettoavkastning är hög, kan försäkringar med en lägre beräkningsränta få en högre totalränta än försäkringar med en högre beräkningsränta. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar man efter kontinuitet, vilket betyder att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att delas ut som extra förmåner till en berörd grupp försäkrade under kommande år. I förhållande till övriga försäkringsbolag och andra former av lågriskplaceringar strävar bolaget efter konkurrenskraftiga extra förmåner. Nivån på de extra förmånerna begränsas av avkastningskraven som ägarna har fastställt för kapitalet samt av bolagets solvensmål. Ett sådant solvensmål uppställs att alla solvensgränser som lagstiftarna förutsätter överskrids och att bolaget kan ta risker i sin placeringsverksamhet i den mån som placeringsplanen förutsätter för att det årligen fastställda avkastningsmålet ska uppnås. Fennia Livs styrelse fastställer tilläggsräntan kvartalsvis på förhand. Beloppet på de kommande extra förmånerna kan dock ändras även under kvartalet om solvensen eller den allmänna marknadssituationen förutsätter det. I risklivförsäkringarna tillämpas den så kallade skälighetsprincipen i dödsfallsskyddet för namngivna försäkringsgrupper i form av höjda ersättningsbelopp. Målen för de extra förmånerna är inte bindande, och de är inte heller en del av det försäkringsavtal som ingås mellan bolaget och försäkringstagaren. Målen för de extra förmånerna gäller tills vidare och bolaget förbehåller sig rätten att ändra dessa mål. Solvens II överfördes i bokslutet 13 miljoner euro från placeringsverksamhetens resultat till ansvarsskulden för räntekomplettering för att bekosta bolagets räntelöften de kommande åren. Ansvarsskulden för kommande extra förmåner utökades inte. En del av 2012 års extra förmåner bekostades från tidigare års reserver för ansvarsskulden för extra förmåner. Ansvarsskulden för räntekomplettering upplöstes enligt plan. Den riskfria räntan har varit låg för såväl korta räntor som långa statslån ända sedan Den totalränta som Fennia Liv gottskrivit har tydligt överskridit den motsvarande placeringstidens riskfria ränta Försäkringens duration och återköpsrätt har beaktats då de extra förmånerna delas ut. Därför har den totalränta som gottskrivs pensionsförsäkringarna vanligen varit lite högre än den ränta som gottskrivs sparförsäkringarna. Tabellen nedan visar Fennia Livs totalräntor som gottskrivits Årlig totalränta för räntebärande försäkringar 2012 Beräknings- Individuell Individuell Grup- Kapitaliränta spar- pensions- pensions- seringsförsäkring försäkring försäkring avtal 4,50 % 4,50 % 4,50 % 3,50 % 3,50 % 3,55 % 3,55 % 3,50 % 2,50 % 3,10 % 3,50 % 2,90 % 2,00 % 3,50 % 2,90 % 1,50 % från 1.3 3,08 % från 1.3 2,88 % 1,00 % från ,40 % 2,90 % Koncernbokslut Hur skälighetsprincipen uppfylldes 2012 De extra förmåner som Fennia Liv delade ut 2012 motsvarar de mål som bolaget uppställt i sin skälighetsprincip. Avkastningen som delas ut till försäkringarna bestäms utifrån de långsiktiga nettointäkterna från bolagets placeringar. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar man efter kontinuitet, vilket betyder att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att delas ut som extra förmåner till en berörd grupp försäkrade under kommande år. Bolagets placeringsavkastning 2012 var bra. På grund av den låga räntenivån och kommande solvenskrav enligt I Fennias koncernbokslut har alla de dotterbolag konsoliderats där moderbolaget direkt eller indirekt har över hälften av rösträtten. Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv hör till koncernen som ett dotterbolag. Fennia Liv och dess dotterbolag har konsoliderats i koncernbokslutet på basis av Fennia Livs underkoncernbokslut. Finlands Skadeinspektion SVT Ab (100 procents ägarandel) och efennia Oy (20 procents ägarandel, rösträtt 63,6 procent) är Fennias dotterbolag och Fennia Kapitalförvaltning Ab är Fennia Livs dotterbolag (100 procents ägarandel). De övriga dotterbolag som konsoliderats i koncernbokslutet är alla fastighetsbolag. I slutet av 2012 hörde till koncernen ytterligare 31 fastighetsbolag, av vilka 16 tillhörde den underkoncern som utgörs av Fennia Liv. 17

18 Koncernbokslutet har upprättats som en sammanställning av moderbolagets och dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar och noter. Bolagens interna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinstutdelning samt inbördes aktieinnehav har eliminerats. Från resultatet och det egna kapitalet har minoritetsandelen avskiljts som en separat post. Inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Den koncernaktiva som hänför sig till anläggningstillgångsposter avskrivs enligt avskrivningsplanen för den berörda anläggningstillgångsposten. Koncerngoodwill som inte har hänförts har avskrivits i sin helhet. De uppskrivningar som fanns i fastighetsdotterbolagens bokföring när aktierna förvärvades har återförts, eftersom grunden för att de genomförts har inverkat på anskaffningspriset för dotterbolagets aktier. I koncernbokslutet har de bolag där koncernen kontrollerar procent av rösträtten konsoliderats som intresseföretag genom kapitalandelsmetoden. Undantag utgör innehaven (20 50 procent) i ömsesidiga bostads- och fastighetsaktiebolag som inte konsolideras i koncernbokslutet. Att de inte konsolideras har ingen väsentlig inverkan på koncernens resultat och fria egna kapital. Koncernbolagen Fennias koncernbokslut inkluderar följande nya dotterbolag Kiinteistö Oy Ruosilantie 4-6 Kiinteistö Oy Ruosilantie 11 Kiinteistö Oy Tampereen Rautatienkatu 21 Kiinteistö Oy Televisiokatu 1 Kiinteistö Oy Televisiokatu 3 Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv nya dotterbolag Kiinteistö Oy Uudenmaankatu 24 Kiinteistö Oy Biolinja 27 Kiinteistö Oy Espoon Portti 1-5 dotterbolag Fennia Kapitalförvaltning Ab Kiinteistö Oy Kalevankatu 9 Kiinteistö Oy Teohypo Kiinteistö Oy Espoon Niittyrinne 1 Kiinteistö Oy Kaakkurin Liikekeskus Kiinteistö Oy Vaajakosken Varaslahdentie 6 Kiinteistö Oy Sellukatu 5 Kiinteistö Oy Vasaraperän Liikekeskus Kiinteistö Oy Koivuhaanportti 1-5 Kiinteistö Oy Mikkelin Hallituskatu 1 Kiinteistö Oy Vasaramestari Kiinteistö Oy Konalan Ristipellontie 25 Asunto Oy Jyväskylän Jontikka 2 Asunto Oy Tampereen Vuoreksen Puistokatu 76 Kiinteistö Oy Tampereen Uusi Rautatienkatu 21 Kiinteistö Oy Tampereen Rautatienkatu 23 Koncernbokslutet inkluderar som intresseföretag Uudenmaan Pääomarahasto Oy 18 Koncernbokslutet inkluderar följande dotterbolag efennia Oy Emmelia Oy Finlands Skadeinspektion SVT Ab Asunto Oy Espoon Myllynkivi Asunto Oy Helsingin Vattuniemenkuja 8 Asunto Oy Helsingin Viikinportti Asunto Oy Keravan Jaakonkulma Asunto Oy Oulun Alppilan Ruusu Kiinteistö Oy Eagle Lahti Kiinteistö Oy Joensuun Metropol Kiinteistö Oy Ornant

19 Noter till moderbolaget NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN OCH BALANSRÄKNINGEN PREMIEINKOMST Skadeförsäkring Direktförsäkring Från hemlandet Återförsäkring Premieinkomst före återförsäkrares andel RESULTAT ENLIGT FÖRSÄKRINGSKLASSGRUPP, MODERBOLAG Försäkringsklassgrupp År Premieinkomst Premieintäkter Ersättnings- Driftskostnader Åter- Försäkringstekniskt före åter- före åter- kostnader före åter- försäkrares bidrag före förförsäkrares försäkrares före åter- försäkrares andel ändring i garantiandel andel försäkrares provisioner och avgiftsposten och andel vinstandelar utjämningsbeloppet Lagstadgat olycksfall Övriga olycksfall och sjukdomar Motorfordons ansvar Landfordon Brand och annan skada på egendom Ansvar Övriga DIREKTFÖRSÄKRING SAMMANLAGT Återförsäkring SAMMANLAGT Försäkringstekniska intäkter och kostnader Förändring i utjämningsbeloppet FÖRSÄKRINGS TEKNISKT BIDRAG

20 POSTER SOM AVDRAGITS FRÅN PREMIEINKOMSTEN Kreditförluster på premiefordringar Fördelningsavgifter Premieskatt Brandskyddsavgift Trafiksäkerhetsavgift Arbetarskyddsavgift SPECIFIKATION AV DRIFTSKOSTNADER Totala driftskostnader enligt funktion Utbetalda ersättningar Driftskostnader Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten Övriga kostnader Sammanlagt Funktionsspecifika avskrivningar enligt plan Utbetalda ersättningar Driftskostnader Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten Sammanlagt Specifikation av driftskostnaderna i resultaträkningen Utgifter för anskaffning av försäkringar Provisioner för direktförsäkring Provisioner och vinstandelar för mottagen återförsäkring Övriga utgifter för anskaffning av försäkringar Kostnader för skötsel av försäkringar Förvaltningskostnader Provisioner och vinstandelar för avgiven återförsäkring Sammanlagt

21 SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER, PERSONALEN OCH MEDLEMMARNA I DE OLIKA ORGANEN Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Sammanlagt Löner och arvoden till ledningen Verkställande direktören och ens ställföreträdare Styrelsen Förvaltningsrådet Sammanlagt Pensionsåldern för en bestäms enligt ArPL. Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Kontorspersonal Försäljningspersonal Sammanlagt Revisorns arvoden Revision Skatterådgivning 5 9 Övriga tjänster 32 1 Sammanlagt

22 SPECIFIKATION AV NETTOINTÄKTERNA AV PLACERINGSVERKSAMHETEN Intäkter av placeringsverksamheten Intäkter av placeringar i företag inom samma koncern Dividendintäkter Intäkter av fastighetsplaceringar Ränteintäkter Från företag inom samma koncern Övriga intäkter Från företag inom samma koncern Från övriga företag Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Sammanlagt Återförda nedskrivningar Försäljningsvinster Sammanlagt Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar Till företag inom samma koncern Till övriga företag , Kostnader för övriga placeringar Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital Till övriga företag Sammanlagt Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Byggnadsavskrivningar enligt plan Försäljningsförluster Sammanlagt Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen

23 Placeringar Placeringar Återstående Bokförings- Verkligt Återstående Bokförings- Verkligt anskaffnings- värde värde anskaffnings- värde värde utgift utgift 7. VERKLIGT VÄRDE OCH VÄRDERINGSDIFFERENS FÖR PLACERINGAr Fastighetsplaceringar Fastigheter Fastighetsaktier i företag inom samma koncern Fastighetsaktier i ägarintresseföretag Övriga fastighetsaktier Lånefordringar på företag inom samma koncern Placeringar i företag inom samma koncern Aktier och andelar Övriga placeringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument Fordringar på inteckningslån Övriga lånefordringar Depositioner Depåfordringar inom återförsäkring I den återstående anskaffningsutgiften för finansmarknadsinstrument ingår skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset, periodiserad som ränteintäkter eller som en minskning av dessa I bokföringsvärdet ingår Intäktsförda uppskrivningar Övriga uppskrivningar Värderingsdifferens (skillnaden mellan verkligt värde och bokföringsvärde)

24 Förändringar i fastighetsplaceringar Fastigheter och Lånefordringar fastighetsaktier på företag inom samma koncern 8. FASTIGHETSPLACERINGAR Anskaffningsutgift Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade avskrivningar av minskningar och överföringar - Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Nedskrivningar Räkenskapsperiodens nedskrivningar - Återföringar av nedskrivningar 778 Nedskrivningar Uppskrivningar Minskningar -50 Uppskrivningar Bokföringsvärde Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk: Återstående anskaffningsutgift Bokföringsvärde Verkligt värde PLACERINGAR I FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN Förändringar i företag inom samma koncern Anskaffningsutgift 1.1/ Bokföringsvärde

25 ÖVRIGA PLACERINGAR Övriga lånefordringar specificerade enligt säkerhet Övrig säkerhet FORDRINGAR Övriga fordringar På företag inom samma koncern Andel av samtliga Bokföringsvärde Verkligt värde aktier % INNEHAV I ÖVRIGA FÖRETAG Övriga placeringar Aktier och andelar, inhemska Aloitusrahasto Vera Oy 0, Autovahinkokeskus Oy 11, Pensions-Fennia, ömsesidigt försäkringsbolag Fortum Abp 0, Holiday Club Resorts Oy 2, Kemira Oyj 0, Kesko Abp, serie B 0, Kone Oyj, serie B 0, Konecranes Abp 0, Kytäjä Golf Oy 5, Metso Abp 0, Neste Oil Oyj 0, Nokia Abp 0, Nokian Renkaat Oyj 0, Panostaja Oyj 6, Sampo Abp, serie A 0, Stora Enso Oyj, serie R 0, Terveysrahasto Oy, B-aktie 3, UPM-Kymmene Oyj 0, Uudenmaan Pääomarahasto Oy 13, Wärtsilä Oyj Abp 0,