Utvärdering genom intervjuer av deltagare och handledare

Transkript

1 Utvärdering genom intervjuer av deltagare och handledare Yrkeshandledning för nyanställda inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård, HT VT

2 Bakgrund GR har ett uppdrag att tillsammans med GRkommunerna utveckla kompetensprogram för myndighetsutövningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Som en del i detta har GR tillsammans med kommunerna erbjudit Yrkesinriktad handledning för nyanställda inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Målet med handledningen var att ge personal som är nya i yrket en bra start och hjälp att hitta en yrkesidentitet, att skapa förståelse för de första yrkesverksamma årens möjligheter och svårigheter samt möjlighet att dela erfarenheter med andra kollegor. Handledningen riktade sig till socialsekreterare i GR:s medlemskommuner som arbetat 0-2 år i yrket. Handledningen omfattade tio handledningstillfällen och pågick under ett år. Tio personer antogs till yrkeshandledningen. Utvärdering genom intervjuer Som ett mer ingående komplement till utvärderingsenkät via webben genomfördes under perioden 30 maj 2016 till 15 juni 2016 intervjuer med fyra slumpvis utvalda deltagare samt handledaren. Denna tidsperiod inföll mellan strax innan sista handledningstillfället och strax efter avslutad yrkeshandledning. Intervjuerna gjordes enskilt antingen via telefon eller genom reella träffar. Deltagarna har fått vara anonyma, deras svar redovisas som en grupp för att anonymiteten bättre skall kunna bibehållas. Handledarens svar redovisas för sig. Vad har du upplevet som mindre bra med yrkeshandledningen? Vad har du för medskick till framtida planering av yrkeshandledning? Svaren redovisas i form av citat och presenteras i kluster efter innehåll. Mer information kring GR:s arbete med kompetens och stabilitet i den sociala barnavården hittar du på Innehåll 3 Reflektioner från deltagarna 3 Om det som varit bra med handledningen 4 Tidigare yrkeserfarenhet 5 Om handledningen 5 Förutsättningar och kontinuitet 6 Bortfall och chefens roll 7 Förväntningar inför handledningen 8 Medskick till framtida planering av yrkeshandledning 10 Reflektioner från handledaren 10 Bakgrund till yrkeshandledningsuppdraget 10 En trevande start 10 Yrkeshandledningen blev tydligare 11 Gruppstorlek och bortfall 11 Inför framtida planering av yrkeshandledning 12 Inbjudan till yrkeshandledningen Intervjuerna utgick från grundfrågeställningarna: Vad har du upplevt som bra och givande med yrkeshandledningen? Intervjuer och layout, Linda Andersson, GR 2

3 Reflektioner från deltagarna Om det som varit bra med yrkeshandledningen Det bästa med yrkeshandledningen har varit stödet från grupp och handledare, att inte känna sig helt ensam. Jag har kommit till insikten att man inte alltid kan lösa svåra saker själv man behöver ventilera, diskutera och reflektera för att kunna göra ett bra arbete. Jag tycker det mesta varit bra. Inte minst att få träffa andra nya socialsekreterare inom just barn och unga, att få dela med sig och själv få tips och råd och en känsla av att inte vara ensam i sin frustration och sina dilemman. Bra också att knyta nya kontakter som man förhoppningsvis kan ha kvar även efter att handledningen är slut. Det har varit väldigt skönt att diskutera yrkesroll och ärenden med personer som inte är ens kollegor. Inspirerande att träffa de andra nya socionomerna och höra om all arbetsglädje och lust till jobbet men också tungt att höra hur alla har det, att man skall behöva utsättas för att ha så otillräckliga förutsättningar. Att det inte ges möjlighet att göra ett så bra Det bästa med yrkeshandledningen har varit stödet från grupp och handledare, att inte känna sig helt ensam. arbete som man skulle vilja göra för att stöd och resurser inte finns. Det är många svåra ärenden. Det är svårt att höra. Det bästa var att få möjligheten att prata med personer som inte är kollegor eller jobbar på samma arbetsplats, att ha någon utanför organisationen att beklaga sig för och få råd av. Alla var i samma situation som nya i yrket. Vi var duktiga på att peppa och motivera varandra att ta steg som jag tror aldrig hade gjorts annars. Man kan ju bli lite hemmablind. Framförallt bra att ha sammanhanget med andra som också är nya i sin yrkesroll och att kunna utbyta erfarenheter och få inspiration till hur man själv kan göra. På min arbetsplats är det bara jag som är ny så det har varit en fördel att få reflektera kring hur de första åren varit med andra som också är nya. 3

4 Det är bra att ha ett forum som detta i början av sin karriär där det ges möjlighet att prata om yrkesrollen med andra, det kan minska risken att folk slutar tidigt. Att känna igen sig så mycket i varandra har varit positivt. Nästan alla har även en annan handledning kring konkreta ärenden på sin arbetsplats, i den här yrkeshandledningen handlar det mer om yrkesrollen och vi har jobbat med bland annat reflekterande team kring olika dilemman. Det är inte ens kollegor eller chefer så det blir väldigt fritt att prata om saker. Bra att det fanns en koppling till chefsgruppen, att vi fått föra våra tankar uppåt. En representant från GR stämde av hur vi tycker att det funkar på våra jobb, vi hade synpunkter på hur vår tillvaro såg ut och då tog han med sig dem till chefsgruppen. Sedan hörde vi i och för sig inget mer om hur det gick. Tror även vi skulle få tillfälle att föra fram en sammanställning av det vi pratat om under handledningen i form av ett brev, men jag hade ingen möjlighet att vara med förra gången så jag vet inte exakt hur det blir med det. Man vill ju att nyanställda inom socialtjänsten ska stanna kvar, men många känner att det är svårt, att man är ensam i sin situation, ensam i sin stress. Det är bra att ha ett forum som detta i början av sin karriär där det ges möjlighet att prata om yrkesrollen med andra, det kan minska risken att folk slutar tidigt. Tidigare yrkeserfarenhet Jag var helt ny inom barn och unga men hade jobbat flera år med vuxna inom socialtjänsten tidigare. Vi hade olika erfarenhet i gruppen, jag hade jobbat längst i yrket tror jag och det var någon som precis hade börjat, men tycker ändå att alla kunde bidra och att det blev bra diskussioner. När man är helt ny har man ju en bild i början av hur yrket är, förhoppningsvis en bra bild, men efter ett tag kommer verkligheten ikapp och då är det inte alltid så roligt, jag hoppas att de som var helt nya kunde känna stöd i gruppen. Tyckte det var bra att vi hade blandade erfarenheter....jag hoppas att de som var helt nya kunde känna stöd i gruppen. Tyckte det var bra att vi hade blandade erfarenheter. 4

5 Jag hade jobbat i nio månader när jag började handledningen och tyckte att det kändes bra, hade nog kunnat jobbat både lite längre och lite kortare för att ha nytta av den. Tror inte det spelar så stor roll, men bättre att göra det så tidigt som möjligt eftersom att många blir chockade av att jobbet kräver så mycket, att det är så mycket ansvar. Då är det skönt att känna att det finns en yrkeshandledning för mig, att jag inte är ensam i detta. Om handledningen Handledaren var kunnig, bra och inkännande, hon har gett oss plats att styra innehållet men ändå haft en egen plan för varje träff. Det är en balansgång det där att det finns ett upplägg, men att man som handledare samtidigt lyckas få med gruppen och göra så att deltagarna känner sig delaktiga och lyssnade till. Hon hade också med sig många bra övningar som man kunde göra tillsammans för att reflektera över sig själv och hur man tänker kring sitt yrke. Upplägget för kursen kändes trevande i början, men tog form efterhand. Handledaren ville att vi skulle vara med och forma upplägget. Varje handledningstillfälle började med att hon frågade om någon vill lyfta något speciellt, sedan hade hon övningar som vi gjorde. Det kändes som sagt lite trevande i början, men sista halvåret sedan jul har det fungerat väldigt bra! Yrkeshandledningen har varit bra men lite ostrukturerad, det märks att det är första gången den görs. Vi har varit med och utformat innehållet, men personligen tycker jag att det hade varit bra om det funnits en tydligare plan, att det är det här och det här som är viktigt när du är ny, inte att vi själva bestämde innehållet. Jag hade önskat striktare ramar. Alla har processhandledning på jobbet och då hade jag inte förväntat mig samma sak här, utan något annat. Gruppen bestämde vad den ville prata om och då blev det så. Jag tyckte det var svårt som ny att veta vad man skulle önska att prata om. Vissa tyckte säkert att det var härligt att processa sina ärenden, men jag tyckte inte det var så bra utan hade velat ha mer yrkeshandledning som handlade om vad som är viktigt att tänka på i yrkesrollen som ny. Det är en balansgång det där att det finns ett upplägg, men att man som handledare samtidigt lyckas få med gruppen... När man inte vet vad vi ska prata om idag och inte vet vilka som kommer vara där, då blir det dessvärre enklare att prioritera bort handledningen. Det var någon som alltid hade på sin jobbmobil. Det hade varit bra om handledaren sagt att nu är vi på handledning och då får du stänga av mobilen. Nämnde detta i en utvärdering i mitten av yrkeshandledningen, men det blev ingen skillnad. Kändes väldigt bra att ha en erfaren handledare att få råd och stöd ifrån. Någon som får oss att reflektera och lyfta dilemman till en högre nivå så att det inte bara blev ältande. Förutsättningar och kontinuitet Tyckte det var bra att ses en gång i månaden. Helt lagom. Det tog ett tag innan vi kunde komma samman som grupp och det tog ett par gånger innan vi satte en struktur för vad vi skulle göra. Att ses en gång i månaden har varit lagom för annars blir det för långt emellan och oftare är svårt 5

6 att hinna med. Det har blivit en bra gruppkänsla och det finns en vilja att hålla kvar gruppen efter yrkeshandledningens slut för att kunna fortsätta att diskutera och för att få en överblick över arbetssituationen i regionen. Vi kommer nog börja med att bilda en Facebook-grupp, så får vi se sedan om vi kommer att träffas på riktigt också. Det är bra att handledningen pågår i ett helt år och kontinuerligt en gång i månaden. Det händer väldigt mycket på ett år, alla i gruppen var ju nya på sitt jobb och ju mer man jobbar desto fler frågor och funderingar kommer upp. Det är också bra att det vi pratat om i början hinner följas upp och att man ser hur saker utvecklas över tid. En sak som slagit mig är att ju mer man lärt sig desto svårare uppdrag har man fått, man kunde tänka att yrket skulle bli lättare och lättare med mer erfarenhet, men det känns nästan tvärtom faktiskt. Antalet personer i gruppen har känts lagom, sedan så var det synd att det blev bortfall. När vi blev färre så fungerade det också men det blir ju andra diskussioner om man är fler, om man är åtta istället för fyra. Föredrog när vi var fler i gruppen. Vi var många från början, kanske tio personer och även under hösten var vi ganska många men nu på slutet så har vi bara varit tre till fem personer per gång. Det har varit bättre när vi varit färre. I början när vi var många delade vi upp oss i smågrupper, men på slutet när vi var få kunde hela gruppen sitta med handledaren samtidigt. Tror det har varit många som har prioriterat bort yrkeshandledningen för att de haft mycket på sin arbetsplats och känt att de inte haft tid, att de egentligen hade velat gå men varit tvungna att prioritera bort den. Bortfall och chefens roll Det har varit en del bortfall, några av deltagarna har försvunnit längs vägen. Detta har som jag förstått det handlat om arbetsbelastningen, att yrkeshandledningen inte hunnits med, att man fått prioritera bort den. Vore bra om man kunde förebygga detta genom det ges ordentliga förutsättningar att kunna gå från arbetsplatsen. Vi var den första gruppen och det är alltid speciellt att vara försökskaniner. Märkte att vissa tyckte att det var jobbigt att det inte fanns ett upparbetat upplägg från början. En annan sak som var jobbig var att flera inte verkade ges tillräckliga möjligheter från sina arbetsplatser för att kunna gå. Folk hoppade av. En blev sjukskriven, någon annan tror jag inte kom alls och hade sagt till sin kollega att hon inte hinner. Sedan var det två som fick dispens av 6

7 sin chef att sluta handledningen för att de hade för mycket arbetsuppgifter på hemmaplan. Det hade varit bra om det varit tvärtom, att chefen hade anpassat arbetsuppgifterna och istället låtit dem gå på handledningen. Kände många gånger att jag egentligen inte hade tid att gå på handledningen för det var för mycket på jobbet. Viktigt att cheferna ger utrymme och är tydliga med att detta är en del av introduktionen och att det är viktigt att man går. För en sådan här yrkeshandledning kan förhoppningsvis leda till att man undviker några missar och får verktyg och insikter som faktiskt gör att man vill stanna kvar i yrket. Det var en lagom stor grupp från början då var vi nio-tio personer sista halvåret var vi fyra och ibland fem. Hade det varit fyra-fem från början så hade det varit okej, att gruppen är den samma är viktigt för dynamiken och processen. Det påverkar stämningen att folk försvinner. Det var en som aldrig dök upp för att hon inte hann, en annan som kom två gånger men hoppade av för att hon inte hade tid och en som slutade för att hon blev heltidssjukskriven. Man blir lite deppig. Det ger en så tydlig bild av hur situationen ser ut för oss som jobbar. Här hade det varit bra om cheferna varit tydligare med att yrkeshandledningen är viktig, att detta är något som inte ska prioriteras bort. Viktigt att cheferna ger utrymme och är tydliga med att detta är en del av introduktionen och att det är viktigt att man går. Prioriterade jobbet och klienterna före handledningen. Min chef stöttade mig i det. det var på jobbet. Prioriterade jobbet och klienterna före handledningen. Min chef stöttade mig i det. Vet faktiskt inte riktigt vad som skulle fått mig att fortsätta, att min chef hade sagt att jag måste gå, kanske? Förväntningar inför handledningen Mina förväntningar var nog att få lyfta frågor och problematisera kring yrkesroll och organisatoriska klurigheter, att få råd och stöd i detta och inte så mycket fokus på ärenden och processer i vardagen utan en annan typ av mer övergripande processer. Efter en trevande början hamnade vi till slut där jag önskade och det kändes bra. Jag kom dit med en bild av hur det skulle vara, man hade fått till sig en sak i inbjudan, men handledaren hade en annan bild av yrkeshandledningen än vad i alla fall jag hade. Det kunde ha varit mer klart från början, men tyckte ändå att vi möttes bra och att handledaren lyssnade på vad vi ville och anpassade det därefter. Jag hade inte så mycket förväntningar. Var väl först lite osäker om jag skulle behöva yrkeshandledningen, om jag var målgruppen eftersom det Jag har känt att jag har prioriterat det här, men när det varit för akuta saker på jobbet så har jag funderat på om jag ska hoppa över en handledning. Har bara varit borta en gång, har känt att handledningen varit viktig, att detta har min chef satsat på och då ska jag gå. Det har istället blivit något annat i jobbet som prioriterats bort. Det har varit tufft ibland att göra den proriteringen. Jag kände ganska snabbt att jag inte hade tid att gå så jag hoppade av. Det var för mycket redan som 7

8 stod i anmälan att man skulle jobbat max två år och jag hade precis gjort det när kursen började. Men så här i efterhand var det väldigt bra att jag hade den arbetslivserfarenhet som jag hade. Några var helt nya direkt från socialhögskolan och det tror jag var lite svårt. Jag hade i alla fall haft svårt att ta till mig konceptet av yrkeshandledningen om jag bara jobbat en kort tid. I början är man så uppfylld av att greppa det konkreta och praktiska så jag tror det blir tufft att gå in direkt och reflektera över sin yrkesroll då. Jag tror att man kanske ska ha jobbat i alla fall ett år för att ha bästa nyttan av en yrkeshandledning. I början blev jag lite tveksam och undrade vad skall jag få ut av detta? Det var otydligt vad syftet var, men då var vi i gruppen ganska tydliga med att vi behöver prata om ärenden, i alla fall utgå från dem och då blev det så. Jag var jätteglad när jag fick möjlighet att delta. 8 Jag tror att man kanske ska ha jobbat i alla fall ett år för att ha bästa nyttan av en yrkeshandledning. Hade förväntningar att snabbare kunna utvecklas i min yrkesroll, att få kunskap om vad som kan vara problematiskt och hur man ska kunna tackla svårigheter, att det skulle kännas mindre läskigt och att jag skulle bli tryggare i min roll som ny. Gillade också möjligheten att kunna diskutera utanför min ordinarie arbetsgrupp med andra som var i samma situation. Tycker det blev så som jag förväntade mig. Har känts väldigt bra att få stöd av gruppen och handledaren. Jag hade förväntningar på att det skulle vara mera uppstyrt och en tydligare planering, att det skulle vara strukturerat men det var det inte. Men sedan så har det varit jättebra att träffa andra socialsekreterare som är nya, vi har verkligen kunnat ta hjälp av varandra väldigt mycket. Det har varit bra generellt. Men det har känts som att gruppen varit väldigt styrande, handledaren frågade varje gång om vad vi ville prata om idag. Tycker att handledaren skulle fått styrt mer. Medskick till framtida planering av yrkeshandledning Man ska planera yrkeshandledningen mycket noggrannare. Utbildningen ska vara mer uppstyrd och ha en tydlig plan, kanske med teman och övningar kopplade till dessa.

9 Cheferna måste se handledningen som viktig och vara behjälpliga i att eventuellt prioritera bort annat för den som ska gå... Det viktigaste av allt är att gå ut tydligare till alla chefer med att om man väljer detta för sina anställda så måste man också se till att förutsättningarna finns för att de ska kunna delta. Det är jätteviktigt! Cheferna måste se handledningen som viktig och vara behjälpliga i att eventuellt prioritera bort annat för den som ska gå, så att den hinns med. Har hört att det är på gång, men rent allmänt så behövs ett introduktionsprogram som alla nya i yrket ska gå under ett till två år och att detta gäller alla i hela regionen så att det blir likvärdigt. Man behöver lära sig praktiska saker som hur man gör journalanteckningar, hur man gör utredningar, hur man bemöter barn och vuxna. I en sådan här introduktion kan även yrkeshandledningen ingå. Det skulle vara så skönt om det fanns en klar linje som förmedlades till alla nya där man fick reda på vad som förväntas av en i detta yrke, att det fanns en introduktion som såg likadan ut i hela regionen. Det skulle vara en trygghet när det redan är så mycket i myndighetsutövningen som är oklart. Lika viktigt som att det finns en klar linje för alla nyanställda är att cheferna också har en klar linje vad gäller vilka krav man kan ställa på en nyanställd och vilken typ av introduktion som behövs. Det är inte konstigt att folk slutar, mer konstigt att folk stannar kvar. Nu är många chefer glada bara över att anställa någon som faktiskt tagit examen. Men det räcker inte med endast examen, det krävs också en omfattande introduktion. Som det är nu är det väldigt godtyckligt vad man anses behöva för att utföra yrket. Hoppas verkligen att det blir en ny omgång av yrkeshandledning för att träffa en handledare och socionomer som är i precis samma situation som en själv har stärkt mig väldigt mycket. Jag tycker det är viktigt att man fortsätter det här arbetet med att stötta nya socionomer, att ge dem förutsättningar för att vilja och orka vara kvar i yrket. Kanske vara ännu tydligare i inbjudan med vad yrkeshandledningen innebär och vad det är för någonting så att det inte blir en krock när man möts första gången. Och sedan tror jag att just det här med att vissa gick in i det i tron att det skulle vara en kurs och inte handledning ställde till det lite. Ha inte med ordet kurs någonstans i inbjudan nästa gång, om man inte väljer att i nästa omgång ha mera kursinslag förstås, utan fokusera på ordet handledning. De som planerar och bjuder in kommuner till detta måste vara tydliga med att handledningen behöver vara prioriterad av cheferna, att det ges möjlighet till att delta tidsmässigt. Tror det är jättebra att ha en ny omgång av yrkeshandledningen. Det blev ett bra koncept. Men kanske att man kan vara tydligare från början så att det blir en bra start. Det är bra att jobba utifrån olika teman vid de olika tillfällena, så som blev för oss efterhand. Och att vi var med och bestämde temana var väldigt viktigt för då kändes de relevanta. Det blev ett bra koncept. Men kanske att man kan vara tydligare från början så att det blir en bra start. 9

10 Reflektioner från handledaren Lisa Sandström, handledare för Yrkeshandledning för nyanställda inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Jobbar med handledning och har gjort det sedan 1991 för personalgrupper inom bland annat socialtjänst och sjukvård. Har yrkeserfarenhet inom socialtjänst och barnpsykiatri. Jobbar som lärare på Socialt arbete, Göteborgs universitet. Bakgrund till yrkeshandledningsuppdraget När jag fick förfrågan kring yrkeshandledningsuppdraget kändes det som ett spännande och viktigt uppdrag. Jag har märkt hur nyutexaminerade oerfarna socionomer kommer direkt från skolan ut i arbetslivet och möts av en hård verklighet och att man ofta sätter dessa, de mest oerfarna, på de svåraste uppgifterna. Att jobba inom socialtjänsten och då inte minst inom barn och unga är svårt, väldigt svårt. När man ibland behöver göra så stora ingrepp i människors liv som omhändertagande är det viktigt att det blir korrekt, görs professionellt och är etiskt grundat. Man har med sig modeller och metoder från skolan, men har ingen praktisk erfarenhet. Att ta sig an det här yrkeshandledningsuppdraget kändes angeläget! Även om jag har en lång erfarenhet av att handleda socionomer var det här med yrkeshandledning nytt både för mig och GR. Jag hade skickat ett förslag på upplägg med teman och vi bestämde oss för att pröva det. En trevande start Upplägget med teman var ett försök att hitta ett koncept, men jag märkte ganska snabbt att deltagarna inte anammade tanken att utgå från färdiga teman. Så vid andra handledningstillfället pratade vi om att de inte nappat på temana och jag föreslog att vi tänker om, att vi istället utforskar deltagarnas situation på jobbet. Hur ser er arbetssituation ut? Vad väcker oro och otrygghet? Vad ger glädje? Vad behöver ni prata om? Vi gjorde en kartläggning utifrån vad de såg för utmaningar och överraskningar i yrkesrollen, i uppgifterna, i arbetsgruppen och med chefen. 10 Efter genomgången av kartläggningen vid tredje handledningstillfället så upplevde jag en vändpunkt. Det materialet vi fick fram där utgjorde sedan basen för resten av yrkeshandledningen i kombination med stärkande övningar. Yrkeshandledningen blev tydligare Efter genomgången av kartläggningen vid tredje handledningstillfället så upplevde jag en vändpunkt. Yrkeshandledningen kom att handla om frågor rörande yrkesroll och arbetssituation. Min roll blev att ge stöd och bekräftelse samt att lyfta frågorna så att vi kunde reflektera kring dem och inte fastna i ältande. Intentionen med yrkeshandledning är att inte bara ge stöd utan att också öka reflektionen kring yrkesrollen och arbetssituationen och att hela tiden försöka nå en metanivå. Att tala om hur man kommunicerar i sin arbetsgrupp, inte vad man säger. Att tala om meningen med det man gör, inte vad man gör konkret. Att försöka sätta igång en självreflektion är också mycket viktigt, där tog jag hjälp bland annat av övningar. Viktigt för deltagarna har också varit att bli sedda och hörda inte minst av sina chefer. Under handledningens gång så har de kontinuerligt diskuterat sin yrkesroll och situation vilket har mynnat ut i ett brev som skall överlämnas till socialchefsgruppen på GR. ¹ Syftet med brevet är att ge insyn i yrkeshandledningsgruppens tankar om yrkesroll och arbetssituationen. Det är deras bidrag till en fortsatt diskussion för att kunna behålla personal inom barn och unga på socialtjänsten. Skapandet av brevet har varit en viktig process, kanske lika viktig som brevet i sig. 1 Brevet har lämnats vidare till de chefer som representerar IFO-chefsnätverket/GR och områdescheferna i Göteborgs Stad i beredningsgruppen för satsningen på kompetens och stabilitet i GR-kommunerna.

11 Att deltagare föll bort påverkade förstås processen, det blev ju som en nystart varje gång gruppen förändrades... Det jag känt fungerat bäst är när processerna har kommit igång i gruppen, att deltagarna då kunnat vara ett väldigt bra stöd för varandra. Att få höra andras tankar och se att det kunde se likadant ut på olika ställen kring till exempel tillsättning av chefer och med personal som försvann, alla kunde ju relatera till de problemen vilket var bra ur processynpunkt men givetvis tragiskt i sig. Det var väldigt givande och roligt och samtidigt utmanande att försöka hitta rätt ton, nivå och rätt ämnen för gruppen. Att hitta ett sätt att arbeta som ändå skiljer sig en del från gängse processhandledning. Det var ett gäng fantastiskt goa, unga och seriöst arbetande socialsekreterare som tog sitt jobb på största allvar. Gruppstorlek och bortfall Från början var det tio deltagare och det kändes lite tungarbetat, det var en av anledningarna till att jag från början tänkte ett upplägg kring teman. Men sedan så var det flera som slutade och när vi blev sex, sju personer var det möjligt att ha diskussioner i helgrupp. Tror att åtta deltagare nog är ett maxantal. Att deltagare föll bort påverkade förstås processen, det blev ju som en nystart varje gång gruppen förändrades och det skapade en oro hos deltagarna. En faktor till bortfallet var arbetsbelastningen på hemmaplan och hur chefen förhöll sig till denna, om chefen prioriterade deltagande i yrkeshandledningen eller inte. En annan faktor var förstås hur högt deltagaren värderade yrkeshandledningen kvaliteten om det var värt att gå. Inför framtida planering av yrkeshandledning Jag tror att det blir svårt att ha ett fast program, man måste nog snarare lägga upp handledningen utifrån de personer som deltar och deras dilemman och behov. Vet till exempel inte om det som vi gjort och fördjupat oss i den här handledningsomgången skulle passa för en annan grupp. De saker som blir viktiga att diskutera beror ju på gruppens erfarenheter och vilka de är. Det är det som skiljer handledning från utbildning. Yrkeshandledning måste utgå från den frågeställning deltagarna ser här och nu, man kan inte ha ett färdigt material. Man kan ha idéer men måste anpassa dem, för fångar jag inte det de lyfter som viktigt förlorar jag alliansen och förtroendet och då blir det inte intressant att komma till yrkeshandledningen om den inte ger tillräckligt stöd. Det är svårt nog för deltagarna att hitta tid ändå. Flera jobbar redan övertid och jag reflekterade över att många såg övertid som en positiv sak för då fick man kontroll. På ett plan förstod man att det på lång sikt är ohållbart, men vinningen på kort sikt att lättnaden att hinna klart och kunna släppa en del stress och ångest upplevdes som viktigare. Viktigt inför kommande omgångar är att ta fasta på de erfarenheter som gjorts denna omgång. Väldigt viktigt är att se till/kräva att de chefer som låter sina medarbetare gå yrkeshandledningen också prioriterar att de kan gå den, att de ger dem förutsättningar för att kunna göra det. En idé är också att skriva tydligt i inbjudan till kursen att närvaro är viktigt. Det är också viktigt att vara tydlig i inbjudan med vad yrkeshandledning innebär så att förväntningarna blir de rätta. Väldigt viktigt är att se till/kräva att de chefer som låter sina medarbetare gå yrkeshandledningen också prioriterar att de kan gå den... 11

12 Inbjudan till yrkeshandledningen Inbjudan från GR Yrkeshandledning för nyanställda inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård GR har ett uppdrag att tillsammans med GR-kommunerna utveckla kompetensprogram för myndighetsutövningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. En del i det som vi vill satsa på är att erbjuda yrkesinriktad handledning, dvs handledning som riktar sitt fokus på yrkesrollen. Målet är att ge personal som är nya i yrket en bra start och hjälp att hitta en yrkesidentitet, skapa förståelse för de första yrkesverksamma årens möjligheter och svårigheter samt dela erfarenheter med andra kollegor. Handledningen riktar sig till socialsekreterare i GRs medlemskommuner som arbetat 0 2 år i yrket. Omfattningen är 10 handledningstillfällen under 1 år. Se baksida för kursinnehåll och anmälan. Detta är en aktivitet inom handlingsplanen för kompetens och stabilitet inom myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdomsvården i GR-kommunerna. Kompetens och stabilitet Barn och unga 12

13 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Yrkeshandledning för nyanställda inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård OMFATTNING 10 handledningstillfällen, halvdagar, under 1 år. I yrkeshandledningen deltar max 10 deltagare från olika kommuner/stadsdelar. HANDLEDARE Lisa Sandström, socionom och leg. psykoterapeut. Handledare sedan 1991 med yrkeserfarenhet inom socialtjänst och barnoch ungdomspsykiatri. Höstens datum Tisdag 29 september kl 9 12 Fredag 16 oktober kl Fredag 6 november kl Torsdag 10 december kl 9 12 Vårens datum meddelas vid aktivitetsstart. Plats Göteborg, information skickas ut vid bekräftelse senast 10 dagar innan start. Avgift 7000 kronor exkl moms per deltagare. I avgiften ingår fika. Anmälan Anmälan görs direkt på: Vid frågor kring anmälan kontakta GRkurskonferens@grkom.se. Sista anmälningsdag: 4 september Begränsat deltagarantal! Anmälan är bindande och vid återbud efter sista anmälningsdagen debiteras full avgift. Anmäld plats kan alltid överlåtas till annan person inom samma arbetsplats, men ska meddelas arrangören. Upplysningar Nicholas Singleton, tel nicholas.singleton@grkom.se Du har i och med din anmälan godkänt att GR noterar dig i sitt kursadministrativa program, enligt personuppgiftslagen. GR erbjuder utbildningar inom följande ämnesområden: SARBETSMARKNAD OCH PER EU-FRÅGOR SKOLA ONALFRÅGOR EKONOMI/JURIDIK/ADMINISTRATION HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LEDARSKAP OCH KOMMUNIKATION SOCIALT ARBETE (FH, IFO, ÄO) På kan du dessutom prenumerera på kursnytt inom de olika områdena. Årligen deltar cirka personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de 13 medlemskommunerna. Läs mer på 13