Denna bok vänder sig till dig som vill ha kul

Transkript

1 Alla bilder i boken är tagna av Henrik Trygg om inget annat anges. Text: Mårten Ajne Redaktörer: Calazo Förlag/Jonas Sundvall och Fredrik Hjelmstedt. Form och layout: Blinkers Brands/Richard Olofsson. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehållet. Skriv till info@calazo.se. ISBN Calazo Förlag AB, Stockholm Tryckt och bunden av STIGE S.p.A, Turin, Italien VÄLKOMMEN UT PÅ ISEN! Denna bok vänder sig till dig som vill ha kul på is, främst med tanke på skridskoåkare men även till dig som av annan anledning, för nöje eller bröd, ger dig ut på is i sjö eller skärgård. Detta är en guide till isen och alla dess komplexa dimensioner; struktur och egenskaper, bärighet och åkbarhet, bildning, tillväxt och smältning. Men det är också en guide till skridskoåkningen som rörelse, om den vackra men svåra åktekniken, och om skena, sko och den omsorg som kan behövas. Slutligen är det en guide till människan, med alla sina förtjänster och brister, i relation till isen och hur hon bäst klarar sig över istillvarons tunna hinna av förgänglig trygghet. Själv har jag farit runt på isarna ett tag och under skären lärt mig. Från muntlig tradition, andras exempel och egen erfarenhet. Mest av egna misstag. Jag ska försöka dela det jag lärt. Det bygger huvudsakligen på egna erfarenheter, vilka varit orsak till fördjupning i andras kunskap. Kunskapen har oftast bekräftat erfarenheten men inte alltid. Islära Vi inleder med att stifta bekantskap med vattnets egenskaper och de grundläggande istyperna; kärnis, stöpis och kravis, både salt och söt. Vi granskar deras ursprung, tillkomst, kännetecken, förekomst, företräden såväl som tillkortakommanden, samt lär vad vi kan förvänta oss i mötet med dem så att ett trivsamt umgänge kan etableras. Den första frågan och den största oron inför isen är om den håller. En enkel fråga men svår att besvara. Vi sorterar ut olika förutsättningar så att rimliga svar kan ges för den komplexa mekanik som omfamnar detta elastiska membran, som också kan vara en böljande våg, en plastiskt formbar deg, en visköst flytande soppa eller ett svampigt bristande gungfly. Vi dyker huvudstupa med pik ner i vattnets termiska egenskaper och processer för att ta reda på hur isen växer till. Vi slutar inte förrän vi kopplat ihop istillväxten med hela jordklotets värmebalans. Även om det är svårt gör vi här ett försök att beräkna hur snabbt isen växer. Här behövs egentligen matematikens språk för att skapa mening i de slutna rum där inte längre orden räcker till. Istället illustreras processerna med diagram och tabeller. Förhoppningsvis kommer läsaren ut på andra sidan med en grundläggande förståelse för alla de fenomen som kan uppträda i denna kosmiska energidans. Om inte finns alltid möjlighet att återvända. I takt med att förståelsen sjunker djupare i medvetandet ökar chansen till större turer. Isen lever inte i bokstavlig mening men den är i ständig förändring. Om den inte växer så smälter den, 3

2 men på olika sätt för olika värmekällor och med olika resultat för olika istyper. Det är obehagligt och tråkigt att tänka sig att allting måste ha ett slut. Så är det dock. Det kan ske stilla och värdigt eller dramatiskt till fladdrande fanor och smattrande trumpeter. Vi avslutar den blytunga isläran med att avhandla de flesta aspekter av isens smältning och slutliga lossning. Isbedömning Väl bekanta med de grundläggande istyperna och deras bärighet ger vi oss ut på den verkliga isen. Den uppvisar en fascinerande variation, större ju vidare vidder och djupare djup. Särskilt nylagda isar på stora svarta vatten kan vara en spännande mosaik av isgenerationer och iskvaliteter med olika bärighet fläckad med lokala försvagningar på en is som inte sitter fast utan likt en smörklick i en varm stekpanna halkar dithän vinden än lutar den. Vi finner snart att det vi nyss lärde om bärigheten inte räcker och ibland inte spelar någon roll. Att ge sig ut på verklighetens is handlar i stället om att känna till avvikelser från det normala och förväntade, gränser mot tunnare is och alla de lokala försvagningar som understundom kan lura en skridskoåkare i djupet. För att bringa ordning i denna uppsjö av försåtsminor delas fenomenen in i tre breda grupper efter orsakssamband; isgränser som följd av successiv isläggning, lokalt avvikande värmebalans och mekanisk påverkan. Vi bekantar oss ingående med dem och alla deras ättlingar, deras ursprung och kännetecken, så att en förståelse och beredskap skapas inför det första mötet för att undvika generande förvåning inför en avvikande främling. Vi håller oss kvar ute på isarna, men tar ett steg tillbaka. Det är gott att veta om bärighet och isfenomen, men som skridskoåkare måste man också få en chans att upptäcka dem. Vi undersöker hur man bäst använder de finstämda men ibland bortglömda sinnen man begåvats med, för den praktiska isbedömningen. Intellekt i föreberedelse, syn, hörsel, känsel, tröghetssinne och intuition, samt skridskoåkarens första färdkamrat ispiken avhandlas för att se i vilken utsträckning de kan bistå och finstämmas över ett utmanande underlag. Hitta isen För att ha beredskap för de bästa isarna behövs en djupare eftertanke. Det är ofta bråttom, ett snöfall lurar strax bortom fronten. Med kunskapen om isarnas uppgång och fall har vi nu förutsättningar att hitta såväl bärig som åkbar is. Vi lyfter, flyger ut över det blåfläckade landskapet av sjöar och skärgårdar, följer konsekvenserna av jordaxelns fundamentala lutning i rotationsplanet och ser snart var skridskons egg ska placeras. Utfärder Skridskon kan sättas ned på olika vis och med olika mål. När isarna väl ligger är möjligheterna oändliga. Vi funderar vi en stund över strategier för att komma ut, taktik för att lägga upp en bra tur och hur vi praktiskt verkställer en dag på isen beroende på vad vi vill åstadkomma. Upplevelse, umgänge, distans, träning, familjeutflykt, njutning, upptäcktsfärd, osäkerhet eller äventyr. Chansturer och tokturer. Att isen håller är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för njutbar skridskoåkning. Åkförhållandena ska också vara utmärkta. Här letar vi rätt på de bästa isarna, där skridskoåkningen kan bedrivas så lättsamt som möjligt. Det handlar om att våga välja rätt vatten och på rätt vatten välja bästa väg. Här drar vi fördel av naturens nycker. Det visar sig att den som tidigare var din fiende plötsligt kan bli din bästa vän. I och med det har vi också lärt det mesta om isen och vänder blickarna mot de förutsättningar som bör vara uppfyllda för att väl kunna avnjuta isarnas exklusiva arena. Åka rätt åkteknik Skridskoåkning är väl utförd en vacker flytande mjuk rörelse med lustfylld fartkänsla. Den unikt låga friktionen mellan skena och is gör skridskoåkning till den snabbaste och effektivaste av alla icke-mekaniserade mänskliga förflyttningar. Men tekniskt sett är skridskoåkning en utmaning. I detta avsnitt analyseras i detalj de färdigheter du behöver för att kunna uppleva den goda åkteknikens avkastning i form av njutningsfull framfart utan kraftansträngning. Utrustning Utrustningen ska bidra till att göra skridskoåkningen lustfylld och lätt. De önskvärda egenskaperna i systemet skridsko, bindning och sko diskuteras för en förståelse för hur dessa bör vara utformade och inställda för att etablera bästa möjliga kontakt mellan människa och is. Skridskoåkning på naturliga isar bedrivs i subarktisk vildmark och det behövs en hel del prylar för att komma ut, hålla sig varm och hitta hem igen. Här tillåter jag mig att inte bli alltför djuplodande om sådant som är allmängiltigt för vinteraktiviteter, som klädsel och matsäck, utan koncentrerar mig på det som är specifikt för skridskoturer, särskilt vad gäller de viktigaste isbedömningsverktygen och den utrustning som behövs för att överleva när isen brister. 4 5

3 FÖRFATTARENS TACK Genom isen Den som färdas över oprövade naturisar hamnar förr eller senare i det kalla vattnet. Vi tar hjälp av erfarenhet från andra före oss och undersöker hur ofta det sker, varför, var, vem det drabbar och när risken är större eller mindre. Väl i vattnet tar vi oss upp igen. Enskilt och assisterat. Snabbt och enkelt. Det är aldrig isens fel när den brister, det behövs en människa på fel plats. Någonstans begås ett misstag, oftast förklarligt, sällan klandervärt. Vi undersöker olika beteenden, enskilt och i grupp, som gör att vi ibland självbedrägligt förnekar faror eller överskattar vår egen förmåga i en komplex omgivning. Vi tar oss också an den mörkaste delen. De fatala isolyckorna. Inget ämne är mer smärtsamt, inget ämne mer nödvändigt för att lära något av andras olycka före oss. Det iskalla vattnet dödar inom en timme om man inte kommer upp och det finns i tillräcklig mängd bara ett par centimeter under skenorna. Jag tar hjälp av alla dem som gått genom isen och klarat sig väl, men också från dem som gick igenom och blev kvar i det svarta vattnet. I detta avsnitt lär du varför vi är försvarslösa mot det kalla vattnet och vilka de nödvändiga förberedelserna är för att klara sig. Vi människor vinglar vilset omkring i tillvaron och försöker uppleva något innan tråden klipps. Ibland vinglar vi omkull och skadar oss, så även på isen. Men väl är väl det att vi ändå försöker. Några ord på vägen Nu kan du allt jag kan. Inte. För att omforma fakta till kunskap måste du själv förvärva din erfarenhet. Förhoppningsvis blir det lättare med de fakta du kommer få med dig. Jag har försökt hålla ett enkelt språk för att så lättfattligt som möjligt klargöra komplicerade orsakssamband. Men ibland räcker inte de enkla orden. Ibland räcker inte ens språket. I valet mellan att avstå det svåra eller inkludera det komplexa har jag medvetet valt det senare. Det tar femtio år att lära sig åka skridskor. hörde jag en 70-årig isräv säga en dag på Mälaren just innan han gick genom isen för andra gången samma dag. Kanske tycker du också is verkar svårt när du blickar in i följande sidor. Naturlig is är svår att förstå sig på. Man ska respektera kallt vatten och undvika farliga situationer. Men med enkla förberedelser och gott omdöme är skridskoåkning säkert. Mitt syfte med boken är att vägleda dig till en av vinterns vackraste skatter. Min yttersta förhoppning är att kunskapen i den faktiskt ska rädda liv. God tur! Stockholm i november 2012, Mårten Ajne, skridskoåkare Det har tagit mig trettio års skridskoåkning och två år av skrivande att få ihop denna skrift. Den hade ändå knappast blivit verklighet utan bidrag från andra. Henrik Trygg är isarnas fotograf med en fantastisk källa av bilder att ösa ur och står rättmätigt som fotograf jämställd med författaren på bokens framsida. I enstaka fall har han gått bet på omöjliga krav på avbildning av speciella isar eller unika händelser. Johan Porsby, Erik Rosengren, Lars André, Leif Jönsson och Oskar Karlin har vänligt ställt bilder till författarens förfogande. Övriga direkta bidrag Claes Bernes, Naturvårdsverket, har lämnat tillstånd att återge Östersjöns yt- och djupsalthalt. Eva-Lena Jonsson, SMHI, har medgivit tillstånd att publicera isutbredningskartor för svenska sjöar och Östersjön. Gunnar Lundmark, specialisten inom akustik och vibration, har givit tillstånd att förmedla sina publicerade kunskaper om tonhöjden på tunn kärnis. Anders Wernesten, Svenska Livräddningssällskapet, har bistått med notiser om svenska drunkningsolyckor. Karolin Palmertz Cerne, en av Sveriges snabbaste skridskoåkare, agerade modell i kapitlen Åkteknik och Utrustning. Joakim Malm, Swedish Skating Adventure ( har med glimten i ögat glatt medgivit tillstånd att återge den humoristiska logotypen på en vinglande skridskoåkare (designad av en AD som aldrig stått på ett par skridskor). Amerikanska skattebetalare och allmänhetens tjänare vid NOAA har öppet och generöst bidragit med väderdata för avancerade termodynamiska beräkningar för ett istäcke i stockholmstrakten. Ett särskilt tack riktas till den bästa isskolan, Stockholms Skridskoseglarklubb, som lärt mig det mesta jag kan om is. Författaren framför sitt varma tack för bidrag till att kunskap kan spridas. Faktakontroll Ett par isrävar har lämnat synpunkter och kommentarer på tidiga utkast men kan inte hållas ansvariga för kvarstående brister. Johan Porsby har lämnat kommentarer på islära och isbedömning. Jan-Erik Gustavsson har kontrollerat författarens vilda matematiska härledningar och fysikaliska resonemang. Tyvärr fick inte de finaste formlerna komma med av rädsla för att skrämma potentiella köpare. Kalle Grahn och Sven Rudberg har bistått med kommentarer på utrustning. Sven och därutöver Mimmi Belaieff, Erik Rosengren och Nils Larsson har alla lämnat synpunkter på åkteknik. Jenny Rosenius har bistått mig med milda tillrättavisningar om språkets vård och omsorg. Underlag Islära bygger till stor del på vetenskapliga fakta, men inget har släppts igenom utan kritisk granskning och avstämning mot egen erfarenhet. Vissa slutsatser är egna. Mer kvalitativ till sin karaktär bygger isbedömningen på egna erfarenheter, men jag har också låtit mig inspireras av vad andra isrävar dokumenterat, särskilt Johan Porsby, Krister Valtonen och Kolbjörn Waern. Kapitlet Hitta is dokumenterar mina 15 år som israpportör inom SSSK, liksom de praktiska erfarenheterna från att organisera utfärder koncentreras i Utfärder. Genom isen utnyttjar såväl egen erfarenhet som omfattande statistik från Sveriges organiserade skridskoklubbar. Ett syfte har varit att fånga kunskapen hos duktiga skridskoåkare, även om de inte dokumenterat den. Vissa isrävar är kvar därute på isarna medan andra hunnit glida bortom horisonten. Jag hoppas jag lyckats rädda deras goda exempel för eftervärlden. 6 7

4 INNEHÅLL UTFÄRDER s. 144 Strategi 146 Välja vatten 155 Välja väg 159 INLEDNING s. 3 ISLÄRA s. 10 ÅKTEKNIK s. 166 Vattnets egenskaper 12 Istyper 17 Bärighet 34 Tillväxt 45 Smältning 52 Grunder 168 Skridskoskäret 174 Översteg 185 Gruppåkning 186 Sämre is 189 ISBEDÖMNING s. 58 UTRUSTNING s. 192 Tunn is 60 Försvagningar 65 Praktisk isbedömning 88 Farlig is 97 Klar för isen 196 Skridsko-Bindning-Sko 198 Säkerhetsutrustning 206 Att slipa själv 213 Checklista 217 HITTA IS s. 102 GENOM ISEN s. 218 Successionsordning 107 Sjöar 109 Saltvatten 112 Skridskoväder 118 Skridskosäsongen 121 Drömturer 128 Hur stor är risken 223 Upp ur vaken 228 Kallt vatten 234 Fatala isolyckor 236 Åka klokt 239 Skador 245 REGISTER s

5 SID : ISLÄRA Vattnets egenskaper 12 Istyper 17 Bärighet 34 Tillväxt 45 Smältning 52